Broschyr Partnerskap i städerna Gemenskapsinitiativet URBAN

Transkript

1 Broschyr 2003 sv Gemenskapsinitiativet URBAN

2 Europeiska kommissionen vill tacka de nationella, regionala och lokala organisationer samt även de privata företag, som sammanställt och tillhandahållit den information som behövts för denna publikation. Fotografier (sidorna): Mike St Maur Sheil (1, 2-3, 7, 13, 15, 30, 37, 41), URBAN I Wien (8), URBAN I Bremen (4, 8, 19), London URBAN Conference (10, 22), Bristol URBAN II (16), Ayuntamiento Pamplona (17), Stadt Graz (18), URBAN II Berlin (19, 26), URBAN II Saarbrücken (19), Dienst Sport en Recreatie (20), West Dunbartonshire Healthy Living Initiative (21), URBAN II Bremerhaven (23, 26, 32), URBACT (24), Deutsch-Österreichische URBAN-Netzwerk (25), URBAN I Mantes-la-Jolie (26), Comune di Taranto (27), RAW Tempel e.v. (28), Ville du Havre (29), Les Mureaux (31), Malmö stad (33), Stadt Luckenwalde (34), Cable Factory (35), Greek Ministry of National Economy (36), Ministère du Logement du Grand-Duché de Luxembourg (38), Fundação para o Desenvolvimento do Vale da Campanhã (39), Le Forum de Grenoble (40), Office of the Taoiseach (42), LINDHOLM 21 (43), Ayuntamiento Cáceres (44), Comune di Torino (45), Museu de Construçao Naval, Vila do Condo (46). Omslagsbild: Bild från det italienska URBAN I-området för Palermo på Sicilien Mer information om EU:s strukturfonder återfinns på följande adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för regionalpolitik Information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern, Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, ISBN Europeiska gemenskaperna, Kopiering tillåten med angivande av källan. Utformning och framställning: AEIDL Redaktörer: Sonja Haertel och Daniel Mouqué. Tryckt i Belgien TRYCKT PÅ KLORFRITT BLEKT PAPPER Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Ett nytt gemensamt avgiftsfritt telefonnummer:

3 Innehåll Förord 5 Europas städer, strukturfonderna och gemenskapsinitiativet URBAN 6 Ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städerna och URBAN II-områdena 11 Lokalt partnerskap och utbyte av framgångsrika metoder över hela Europa - URBAN-metoden i funktion 16 Partnerskap med lokala myndigheter hjälp till självhjälp för städerna 16 Lokalbefolkningens engagemang 19 Systematiskt och cykliskt lärande 22 Helhetsperspektiv på städernas behov 26 Stärkt konkurrenskraft 31 Att komma till rätta med socialt utanförskap 37 Fysisk och miljömässig förnyelse 41 Ordlista 47

4 4

5 5 Förord Europa är en världsdel som kännetecknas av en hög urbaniseringsgrad. Idag lever nära hälften av befolkningen i tätortsområden med mer än invånare. Städerna är av stor betydelse för det sociala och ekonomiska livet och kulturlivet i Europa. Som de främsta tillväxtmotorerna i en global ekonomi omfattar de merparten av Europas välstånd, kunskaper och teknik. Vad som är paradoxalt med Europas städer är att de också inrymmer några av de allvarligaste problemen som dagens samhälle har att kämpa mot: dubbel eftersatthet, ekonomisk och social utslagning, förstörelse av både den naturliga miljön och stadsbilden, trafikstockningar, kriminalitet, intolerans och rasism samt förlorad samhörighetskänsla. Stadspolitiken har därför stått i centrum för unionens satsningar för att skapa ett starkt, konkurrenskraftigt och hållbart Europa med den sociala sammanhållningen i behåll. Ett av de främsta instrumenten för detta är gemenskapsinitiativet URBAN, genom vilket unionen för närvarande ger stöd till olika områden i ca 70 städer i alla de femton medlemsstaterna. Efter vad jag erfarit vid mina besök över hela unionen råder det inget tvivel om att URBAN allmänt anses som en stor framgång för den europeiska sammanhållningspolitiken. Jag tror man lyckats med det därför att initiativet har kunnat finna medelvägen mellan behovet av samstämmiga politiska ramar på gemenskapsnivå och genom att engagera lokalbefolkningen vid programmens genomförande. Det har därför bidragit till nya styrelseformer i städerna. Ett annat viktigt inslag i URBAN är att det lägger särskild tonvikt vid innovation för att komma till rätta med problemen i städer och tätorter. Denna broschyr innehåller exempel på några av de spännande projekt som utvecklats inom ramen för detta initiativ med inriktning på alla problem och möjligheter som uppkommer i våra städer. Dessa projekt är beviset på mervärdet i unionens politik när den kombineras med lokal förmåga och uppfinningsrikedom. Och de förklarar varför så många, i samband med den stora debatten om den europeiska sammanhållningspolitiken för tiden efter 2006, är övertygade om att en tydlig stadsdimension måste upprätthållas. Michel Barnier Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för regionalpolitik och förnyelse av institutionerna

6 6 Europas städer, strukturfonderna och gemenskapsinitiativet URBAN Europas städer, strukturfonderna och gemenskapsinitiativet URBAN Europas städer framstår som en paradox. Å ena sidan är de tillväxtmotorerna i en alltmer global ekonomi, där välstånd, kunskaper och teknisk kapacitet koncentreras. De är också centrum för allmännyttiga tjänster som utbildning, hälso- och sjukvård samt transporter. På samma gång är dock många av de värsta problemen i dagens samhälle koncentrerade till stadsområdena, t.ex. ekonomisk och social utslagning, förstörelse av den naturliga miljön och stadsbilden, trafikstockningar, kriminalitet, intolerans och rasism samt förlorad samhörighetskänsla. Stadsområdena är därför viktiga ur strategisk synpunkt för att uppnå gemensamma europeiska mål som att främja ekonomisk konkurrenskraft, social integrering och en miljömässigt hållbar utveckling och stärka den lokala kulturen och identiteten. Det finns tre utmaningar som framträder särskilt starkt: Att stärka de europeiska städernas konkurrenskraft. Att bygga på framgångarna genom att undanröja hindren för entreprenörskap, ny teknik och sysselsättning. Att komma till rätta med socialt utanförskap genom förbättrad tillgång till arbete och utbildning för alla, även för invandrare och dem som tillhör etniska minoriteter. Dessutom att bygga upp lokalbefolkningarnas förmåga till självhjälp. Fysisk och miljömässig förnyelse, genom att säkerställa hållbarhet och öka städernas dragningskraft. Att bygga på stadsområdenas kulturarv och arkitektoniska arv. Europas städer drar på olika sätt nytta av den europeiska sammanhållningspolitiken: Mål 1 hjälper regioner som släpar efter i utvecklingen att komma i kapp. Utgifterna motsvarar två tredjedelar av strukturfonderna eller ca 135 miljarder euro ( 1 ). Tyngdpunkten ligger på att förse Mål 1-regionerna med den grundläggande infrastruktur de saknar, t.ex. transporter, telekommunikation, utbildning, hälso- och ( 1 ) för EU15 med 1999 års priser sjukvård, vattentillförsel, energi och avfallshantering, och uppmuntra investeringar i näringslivet och den ekonomiska verksamheten. Städerna fungerar som tillväxtmotorer i dessa regioner, och strukturfonderna strävar efter att bygga på detta. Mål 2-medlen uppgår till över 22 miljarder euro och stödjer den ekonomiska och social omställningen i områden med strukturella problem, inbegripet industriella omstruktureringar och stadsområden i kris. Det främsta problemet i sådana områden är inte att det saknas infrastruktur, utan att de traditionella ekonomiska verksamheterna förfallit. Olika möjligheter behöver därför tas fram. Bland de viktigaste åtgärderna är att främja näringsliv och omskolning. Mål 3 (24 miljarder euro) är inriktat på att modernisera utbildningssystemen och främja sysselsättningen. Dessutom syftar gemenskapsinitiativet EQUAL till att komma till rätta med socialt utanförskap, vilket är av särskilt stor betydelse för eftersatta stadsområden. Gemenskapsinitiativet URBAN är ett särskilt bidrag inom dessa ramar. Den pågående omgången omfattar ca 2,2 miljoner människor i 70 förorter som befinner sig på tillbakagång över hela Europa. Cirka 730 miljoner euro avsätts för att komma till rätta med de största problemen i dessa områden. Centrala inslag är bl.a.: Ett helhetsperspektiv på frågor som på andra ställen ofta tas upp separat: att stärka konkurrenskraften, att komma till rätta med socialt utanförskap samt fysisk och miljömässig förnyelse. Hög profil för EU:s prioriteringar, exempelvis integrering av invandrargrupper, hållbar utveckling, lika möjligheter och informationssamhället. Programmen drivs på lokal nivå, nära människorna och deras problem. De lokala myndigheterna är engagerade i driften av två tredjedelar av programmen. Stadsområdena får hjälp till självhjälp.

7 Europas städer, strukturfonderna och gemenskapsinitiativet URBAN 7 Nära engagemang av lokalbefolkningarna, som har medverkat vid utformningen av mer än 80 procent av programmen. De är också väl företrädda i uppföljningskommittéerna. Lokalbefolkningens delaktighet är en förutsättning för att programmen skall bli effektiva, inte minst i frågor som rör social utslagning eller närmiljön. Inbyggt cykliskt lärande, med omfattande verktyg för analys och erfarenhetsutbyte. Inom URBAN kommer URBACT-programmet att strukturera kartläggningen av framgångsrika metoder och erfarenhetsutbyte mellan ca 200 städer i unionen. Denna skrift informerar om situationen i Europas stadsområden och arbetet inom ramen för gemenskapsinitiativet URBAN, bl.a.: Viktiga fakta om utmaningar i stadsområden, baserade på uppgifter från t.ex. kartläggningen Urban Audit (en samlad studie av många olika socioekonomiska indikatorer från ett urval städer i hela EU). Som redan nämnts utgör stadsområdena i socialt, ekonomiskt eller miljömässigt avseende en paradox, där stora problem kombineras med slående möjligheter. Genomförandesystemet för unionens URBAN-program ( URBAN-metoden ). Projektexemplen visar på de lokala myndigheternas och lokalbefolkningens engagemang och medverkan. Det finns också information om det europeiska nätverket för erfarenhetsutbyte ( URBACT ), som erbjuder städerna goda möjligheter att studera framgångsrika metoder i hela EU. Konkreta exempel på URBANinitiativets bidrag till konkurrenskraft, social integrering och fysisk och miljömässig förnyelse, inklusive projekt som visar helhetsperspektivets värde och karaktär. Nedgångna lägenheter i det franska URBAN I-området Mulhouse i Alsace.

8 8 Gemenskapsinitiativet URBAN Lansering av gemenskapsinitiativet URBAN Den första omgången av gemenskapsinitiativet URBAN ( URBAN I ) pågick städer i hela EU fick över 900 miljoner euro från EU. Med starkt stöd av Europaparlamentet fastställdes en andra omgång ( URBAN II ) som angavs i kommissionens meddelande om fastställande av riktlinjer för ett gemenskapsinitiativ för ekonomisk och social förnyelse av städer och tätorter som befinner sig på tillbakagång för att främja hållbar stadsutveckling (se KOM(2000) 1100 av den 28 april 2000). Det finns 70 URBAN II-program över hela EU, som täcker områden med 2,2 miljoner människor. Dessutom kommer URBACT-programmet att stödja ett europeiskt nätverk för informationsutbyte. Programmen pågår ERUF bidrar med 730 miljoner euro, och den totala investeringen uppgår till ca miljoner euro. Mer information finns på Inforegios webbplats: index_en.htm Före och efter: renovering av spårvägsvalv för att bereda plats för utbildningslokaler, kulturinrättningar och restauranger. URBAN I Wien Före och efter: renovering för att skapa ett affärs- och kulturcentrum i URBAN I Bremen.

9 Gemenskapsinitiativet URBAN 9 Städernas delaktighet i gemenskapsinitiativet URBAN. Canarias (E) 64 URBAN I program ( ) URBAN II program ( ) Både URBAN I och URBAN II program ( och ) 139 Guadeloupe 70 Martinique Réunion (F) (F) (F) Guyane (F) Açores (P) Madeira (P) km EuroGeographics Association for the administrative boundaries Re R egiogis g io GIS Belgien 41 Badalona 85 Le Havre 126 Den Haag 1 Antwerpen 42 Barakaldo 86 Le Mantois 127 Heerlen 2 Bruxelles/Brussel 43 Cáceres 87 Lyon 128 Rotterdam 3 Charleroi 44 Cadiz 88 Mantes-la-Jolie 129 Utrecht 4 Mons-La Louvière 45 Cartagena 89 Marseille Australien 5 Sambreville 46 Castellón de la Plana 90 Mulhouse 130 Graz Danmark 47 Córdoba 91 Roubaix-Tourcoing 131 Wien 6 Ålborg 48 Gijón 92 Saint Etienne Portugal 7 Århus 49 Granada 93 Strasbourg 132 Lisboa Tyskland 50 Huelva 94 Val-de-Seine (Les Mureaux) 133 Lisboa - Amadora 8 Berlin 51 Jaén 95 Valenciennes 134 Lisboa - Loures 9 Brandenburg 52 La Coruña Irland 135 Lisboa - Oeiras 10 Bremen 53 Langreo 96 Ballyfermot 136 Porto - Gondomar 11 Bremerhaven 54 León 97 Cork 137 Porto - Vale de Campanha 12 Chemnitz 55 Madrid - Carabanchel 98 Dublin Finland 13 Dessau 56 Málaga Italien 138 Helsinki - Vantaa 14 Dortmund 57 Murcia 99 Bari 139 Joensuu 15 Duisburg (Marxloh) 58 Orense 100 Cagliari-Pirri Sverige 16 Erfurt-Ost 59 Palma de Mallorca 101 Carrara 140 Göteborg 17 Gera 60 Pamplona 102 Caserta 141 Malmö 18 Halle 61 Pontevedra 103 Catania Storbritannien 19 Kassel 62 Sabadell 104 Catanzaro 142 Belfast 20 Kiel 63 Salamanca 105 Cosenza 143 Birmingham 21 Leipzig 64 San Cristobal de la Laguna 106 Crotone 144 Brighton 22 Luckenwalde 65 San Sebastián-Pasaia 107 Foggia 145 Bristol 23 Magdeburg (Cracau) 66 Sant Adrià de Besòs 108 Genova 146 Burnley 24 Mannheim - Ludwigshafen 67 Santa Coloma de Gramenet 109 Lecce 147 Clyde Waterfront 25 Neubrandenburg 68 Santander 110 Milano 148 Coventry 26 Rostock 69 Sevilla 111 Misterbianco 149 Derry 27 Saarbrücken 70 Telde 112 Mola di Bari 150 Glasgow North 28 Zwickau 71 Teruel 113 Napoli 151 Halifax Grekland 72 Toledo 114 Palermo 152 Hetton & Murton 29 Ermoupoli 73 Valencia 115 Pescara 153 Leeds 30 Iraklio 74 Valladolid 116 Reggio di Calabria 154 London 31 Keratsini 75 Vigo 117 Roma 155 Manchester (Moss Side and Hulme 32 Komotini 76 Zaragoza 118 Salerno 156 Merseyside 33 Patrai Frankrike 119 Siracusa-Ortigia 157 Normanton in Derby 34 Perama 77 Amiens 120 Taranto 158 Nottingham 35 Peristeri 78 Aulnay-sous-Bois 121 Torino 159 Paisley 36 Thessaloniki 79 Bastia 122 Trieste 160 Peterborough 37 Volos 80 Bordeaux 123 Venezia-Porto Marghera 161 Sheffield Spanien 81 Chalon-sur-Saone Luxenburg 162 Stockwell 38 Albacete 82 Clichy-sous-Bois - Montfermeil 124 Differdange-Dudelange 163 Swansea 39 Aviles 83 Grenoble Nederländerna 164 Thames Gateway 40 Badajoz 84 Grigny - Viry 125 Amsterdam 165 West Wrexham (

10 10 Gemenskapsinitiativet URBAN URBAN II Den första bedömningen av URBAN II och Londonkonferensen (8 och 9 juli 2002) I ett meddelande från kommissionen den 14 juni 2002 offentliggjordes en första bedömning av programplaneringen för den andra omgången av URBAN. I meddelandet gavs detaljerade uppgifter om ekonomiska och sociala problem och miljöproblem i URBAN IIområdena. Där undersöktes också urvalet av områden, utarbetandet och förvaltningen av programmen och den finansiella fördelningen mellan olika typer av projekt, och några intressanta exempel gavs på planerade projekt. Delegaterna noterade med tillfredsställelse de främsta förbättringarna i URBAN II: administrativa förenklingar, nätverket för utbyte av erfarenheter och den starka betoningen på lokalt partnerskap. Det föreslogs också att städerna skulle få en ledande roll i EU:s regionalpolitik. Dessutom undertecknade 75 borgmästare och styresmän för städer, som företrädde 56 miljoner människor i hela EU, ett uttalande i vilket de bad att EU:s insatser för städerna skulle förstärkas. Detta skapade förutsättningarna för konferensen Cities for Cohesion i London den 8-9 juli 2002 för att kunna diskutera de första resultaten från URBAN II och stadsdimensionens framtid i sammanhållningspolitiken. Över 620 delegater deltog i konferensen, inklusive borgmästare och styresmän från mer än 170 städer i unionen. Meddelandet i dess helhet (KOM(2002) 308 av den 14 juni 2002) liksom dokument och tal från Londonkonferensen, finns på Inforegios webbplats: urbanconf_en.htm Borgmästare och några av de 620 lokala partner från hela EU som träffade kommissionären Michel Barnier vid konferensen Cities for Cohesion i London i juli 2002.

11 Ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städerna och URBAN II-områdena 11 Ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städerna och URBAN II-områdena Detta avsnitt tar upp det viktigaste frågorna i URBAN II-områden och europeiska städer. En analys av URBAN II-områdena bekräftar att de står inför flera problem, t.ex. hög arbetslöshet, hög kriminalitet, hög andel etniska minoriteter och brist på grönområden. I själva verket finns det i de flesta av Europas städer en tydlig tendens till att sådana problem koncentreras till vissa områden - ojämlikheterna i en och samma stad är ofta långt större än mellan olika städer. Den information som läggs fram i denna text är baserad på Europeiska kommissionens första bedömning av URBAN-initiativet från juni 2002 ( 2 ) och undersökningen Urban Audit ( 3 ). Europas städer står inför många utmaningar men också många möjligheter. Trots städernas roll som tillväxtmotorer i sina regioner finns det fortfarande svårt eftersatta enklaver även i de ekonomiskt mest framgångsrika städerna. Den kulturella mångfalden i många städer drar till sig besökare, boende och näringsverksamhet. Men ändå hindrar den höga kriminaliteten i vissa städer och tätorter människor och investeringar. Det finns också en miljömässig paradox: de människor som bor i städerna utsätts för de högsta föroreningsnivåerna, men ändå belastar de miljön mindre per capita. Problemen i URBAN II-områdena återspeglar och förstärker städernas problem mera generellt. För att ett område ska komma i fråga som ett URBAN-område måste det ha hög poäng på minst tre av följande indikatorer: långtidsarbetslöshet, fattigdom och utanförskap, antalet invandrare, etniska minoriteter eller flyktingar, kriminalitet och brottslighet, bristande utbildning och kompetens, låg nivå i fråga om ekonomiska verksamheter, behov av social och ekonomisk omställning, ogynnsam befolkningsutveckling samt miljöförstöring. Arbetslösheten kan vara särskilt hög i städer och vara koncentrerad till vissa områden. Arbetslösheten i en del städer kan vara avsevärt högre än i det land där de ligger. Det framgår av Europeiska kommissionens andra rapport om ekonomisk och social sammanhållning ( 4 ) att arbetslösheten i 10 medlemsstater visade sig vara högre i stadsområden än i landet för övrigt. Figur 1. Arbetslöshetssiffror - städernas genomsnittsvärden mellan minst och svårast drabbade områden 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antwerpen Belgien Bryssel Belgien Köpenhamn Danmark Köln Tyskland Essen Tyskland Frankfurt Tyskland Hamburg Tyskland Leipzig Tyskland München Tyskland Stuttgart Tyskland Aten Grekland Patras Grekland Thessaloniki Grekland Barcelona Spanien Madrid Spanien Malaga Spanien Zaragoza Spanien Sevilla Spanien Valencia Spanien Helsingfors Finland Bordeaux Frankrike Lille Frankrike Lyon Frankrike Marseilles Frankrike Nantes Frankrike Nice Frankrike Strasburg Frankrike Toulouse Frankrike Dublin Irland Bari Italien Florens Italien Genua Italien Milano Italien Neapel Italien Palermo Italien Rom Italien Turin Italien Luxemburg Luxemburg Rotterdam Nederländerna Braga Portugal Lissabon Portugal Oporto Portugal Göteborg Sverige Stockholm Sverige Birmingham Storbritannien Bradford Storbritannien Cardiff Storbritannien Edinburgh Storbritannien Glasgow Storbritannien Leeds Storbritannien Liverpool Storbritannien Manchester Storbritannien Ojämlikheterna i en och samma stad är ofta långt större än mellan olika städer - arbetslöshetssiffrorna är ett bra exempel. Källa: Urban Audit, data för ( 2 ) Strukturfonderna programplanering : en första bedömning av Urban-initiativet; meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, KOM(2002) 308 slutligt, ( 3 ) Urban Audit, som lanserades av Europeiska kommissionen 1997, syftar till att mäta livskvaliteten i enskilda städer i EU och ge jämförbara uppgifter om dessa städer. ( 4 ) Europeiska kommissionen (2001): Ett enat Europa, solidaritet mellan folken, regional mångfald. Andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning, Bryssel, 2001.

12 12 Ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städerna och URBAN II-områdena Figur 2. Arbetslöshet i medlemsstaterna, Urban Audit I-städer och Urban II-områden 30% 25% Arbetslöshetstal 20% 15% 10% Medlemsstat 2000 Urban Audit I-städer 1996 Urban II-områden % 0% Danmark Österrike Storbritannien Nederländerna Sverige Irland Finland Grekland Belgien Spanien Tyskland Frankrike Arbetslösheten i URBAN II-områden är i stort sett dubbelt så hög som i stadsområden i allmänhet och tre gånger så hög som i EU som helhet. Arbetslöshet i procent av befolkningen. Källor: Eurostat, Urban Audit och Urban II-områdenas egna rapporter. Italien Portugal EU Skillnaderna mellan områden i en och samma stad visar sig dock vara långt större än mellan städer och övriga områden. I Turin till exempel visade Urban Audit, kartläggningen om situationen i städerna, att arbetslösheten i de svårast drabbade områdena var mer än 10 gånger högre än i de minst drabbade områdena. Även i städer med generellt låg arbetslöshet finns det vissa områden som alltjämt har en hög koncentration av arbetslöshet. Exempelvis hade Edinburgh vid kartläggningen en genomsnittlig arbetslöshet på 5 %, men i stadens svårast drabbade områden var den 34 %. Dessa ojämlikheter mellan olika områden utgör i sig ett allvarligt problem, och de kan också hindra staden i dess roll som tillväxtmotor. Den europeiska sammanhållningspolitiken syftar inte bara till att minska den totala arbetslösheten, utan också till att komma till rätta med de stora skillnaderna mellan olika områden. Figur 3. Icke EU-medborgare i medlemsstaterna, Urban Audit I-städer och Urban II-områden 50% 40% Andel icke EU-medborgare 30% 20% 10% Medlemsstat (1999) Urban Audit I-städer 1996 Urban II-områden % Irland Italien Storbritannien Finland Grekland Spanien Österrike Tyskland Frankrike Belgien Portugal Nederländerna URBAN II-områdena har dubbelt så många invandrare och etniska minoriteter som unionens städer i allmänhet, och fyra gånger så många som i EU som helhet. Källor: Eurostat, Urban Audit och Urban II-områdenas egna rapporter. Sverige Danmark EU

13 Ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städerna och URBAN II-områdena 13 Den genomsnittliga arbetslösheten i URBAN II-områdena är särskilt hög - i samtliga fall högre än det nationella genomsnittet och i flertalet fall för stadsområden högre än det nationella genomsnittet. I Amsterdam är exempelvis arbetslösheten i URBAN II-områdena fem gånger högre än genomsnittet i Nederländerna. URBAN II-området i Lissabon har en arbetslöshet på 38 %, jämfört med Urban Audits genomsnitt för portugisiska städer på bara 3,6 %. Invandrarnas och de etniska minoriteternas integration har blivit en stor politisk fråga i många länder, inte minst mot bakgrund av en åldrande inhemsk befolkning. Städernas mångkulturella karaktär kan bli en viktig dragningskraft för såväl turister som invånare. Emellertid behöver invandrarna ofta hjälp för att kunna delta fullt ut i värdlandets ekonomiska och sociala liv. Figur 3 visar att städerna har en långt större andel invånare som inte är EU-medborgare än övriga delar av de länder där de ligger. Bryssel har exempelvis 15 % icke EUmedborgare, vilket är fyra gånger fler än det belgiska genomsnittet på 3,5 %. I storstäderna är en invånare på fem icke EU-medborgare, till skillnad från endast en på sju i de medelstora städerna och en på tolv i småstäderna. Detta gäller särskilt i URBAN II-områdena. I några fall, t.ex. San Sebastian, Århus och Bryssel, överväger faktiskt dessa minoritetsgrupper. Kriminaliteten är en annan politisk fråga som blir allt viktigare. En otrygghetskänsla i ett område leder till att företag och invånare undviker eller lämnar området. Detta resulterar i sin tur i minskad ekonomisk verksamhet och fler tomma byggnader, vilket leder till en ännu större otrygghetskänsla. Att bryta denna onda cirkel är ett av målen för URBAN II-programmen, särskilt som kriminaliteten i URBAN II-områdena i genomsnitt är dubbelt så hög som för hela EU. Det finns en miljömässig paradox: stadsborna utsätts för höga föroreningsnivåer även om de ofta är de som använder naturresurserna mest ändamålsenligt. Exempelvis har luftföroreningar en tendens att vara värre där många människor lever tätt tillsammans. Men bilanvändningen, som i hög grad bidrar till luftföroreningarna, är avsevärt lägre per capita i städerna än någon annanstans. Förklaringen till detta ligger till stor del i kortare resor i genomsnitt och tillgång till städernas kollektivtrafik. Likaledes används betydligt mindre energi och vatten per capita i stadsområdena än det nationella genomsnittet. Wien, Österrike: Medel från URBAN I har finansierat förnyelsen av detta torg i Landstrasseområdet.

14 14 Ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städerna och URBAN II-områdena Figur 4. Icke EU-medborgare i medlemsstaterna och Urban Audit-städerna (1996) 20% Andel icke EU-medborgare 15% 10% 5% Andel i Urban Audit-städerna 0% Spanien Italien Irland Finland Portugal Grekland Luxemburg Nederländerna Danmark Belgien Sverige Frankrike Storbritannien Även om städerna i genomsnitt har en hög andel etniska minoriteter finns det stora variationer mellan olika städer. Exempelvis har storstäderna en tendens att dra till sig fler invandrare än småstäderna. Källa: Eurostat, Urban Audit. Tyskland Österrike Befolkningstätheten ger en antydan om avsaknaden av en trivsam miljö, och flertalet URBAN II-områden är extremt tätbefolkade - den genomsnittliga befolkningstätheten i URBAN II-områdena är invånare per kvadratkilometer, jämfört med ett genomsnitt för städerna på bara i Urban Audit. Kartläggningen Urban Audit omfattar 22 av URBAN II-programmen, varav 18 hade högre befolkningstäthet än staden som helhet. Figur 5 är en jämförelse mellan befolkningstätheten i dessa områden och staden som helhet. Det mest extrema fallet är Sant Adrià de Besòs i Barcelonas storstadsområde. Sant Adrià de Besòs programområde har en befolkningstäthet på invånare per kvadratkilometer, jämfört med för Barcelonas storstadsområde. Uppgifterna om grönområden tyder på samma sak. URBAN II-områden har bara hälften så stor andel grönområden som stadsområden i EU - 10,5 % av den totala ytan, i motsats till 20,5 %. Figur 5. Befolkningstäthet i Urban II-områden jämfört med referensstaden i Urban Audit Befolkningstäthet i hela staden Befolkningstäthet i Urban II-området Invånare per kvadratkilometer 0 Göteborg Strasbourg Helsinki/Vantaa Athens (Perama) Antwerpen Glasgow (Clyde Waterfront) Leipzig Bordeaux Ballyfermot Graz Milano Lisboa Porto Gondomar Berlin Genova Torino Amsterdam Wien Lisboa (Amadora) Bruxelles-Capitale Rotterdam Barcelona (S. Adrià de Besòs) Högre genomsnittlig befolkningstäthet i URBAN II-områdena avspeglar brist på grönområden och trångboddhet. Källor: Urban Audit (för städerna), egna rapporter (för Urban II-områdena).

15 Ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städerna och URBAN II-områdena 15 URBAN I-program i Mulhouse i det franska Alsace: social och miljömässig förnyelse, lokalbefolkningen har fått små jordlotter för att odla grönsaker och blommor.

16 16 Lokalt partnerskap och utbyte av framgångsrika metoder över hela Europa - URBAN-metoden i funktion. Lokalt partnerskap och utbyte av framgångsrika metoder över hela Europa - URBAN-metoden i funktion Europas städer ställs inför många utmaningar, och gemenskapsinitiativet URBAN har endast resurser för att komma till rätta med en liten del av dem. En viktig del av syftet med URBAN är emellertid att bidra till att andra insatser för städerna blir effektiva. Detta uppnås genom att det fungerar som testområde eller modell och genom att generera råmaterial för erfarenhetsutbyte. En stor det av URBANs mervärde har därför sin grund i genomförandemetoden. I denna ingår sådant som ett helhetsperspektiv på sådana frågor som lokal ekonomisk tillväxt, socialt utanförskap och fysisk och miljömässig förnyelse. Där ingår också ett starkt partnerskap med lokala myndigheter och lokalbefolkning och det finns olika verktyg för att främja kontinuerligt lärande. Partnerskap med lokala myndigheter hjälp till självhjälp för städerna Ett av särdragen för URBAN II är att förvaltningen i så hög grad är decentraliserad till lokala myndigheter. Av de 70 utvalda programmen har en tredjedel en kommun som förvaltningsmyndighet. Detta är fallet i de italienska, nederländska, österrikiska, finska och irländska programmen, samt i de flesta franska. Detta är en stor förändring jämfört med URBAN I, där de nationella myndigheterna exempelvis i Frankrike och Italien (eller lokala statliga organ) i samtliga fall hade ansvaret för programmen. För ytterligare en tredjedel av programmen är den lokala myndigheten en nyckelaktör tillsammans med den statliga förvaltningen. I de engelska regionerna är det t.ex. en statlig myndighet som är förvaltningsmyndighet, men ansvaret för det dagliga arbetet har delegerats till dess regionala kontor. Dessutom har kommunerna accepterat rollen som finansiellt förvaltningsorgan, med ansvar även för projektbedömningar, inom de ganska vida gränser som den centrala statliga myndigheten fastställt. I Spanien och Grekland är relationerna likartade mellan finansministeriet och kommunerna. I de flesta övriga program deltar kommunen fullt ut i övervakningskommittén. Så är det i Tyskland, där delstaterna är förvaltningsmyndighet, och Portugal, där de nationella myndigheterna spelar den viktigaste rollen. I många fall är det inte bara den lokala myndigheten själv som deltar, utan även dess nationella sammanslutningar. Detta omfattande partnerskap med lokalt valda företrädare är inte bara ett lyft för den lokala demokratin, utan gynnar också gemenskapsinsatsernas effektivitet och deras synlighet lokalt. Ungdomar från Bristol URBAN II besöker Bryssel och Antwerpen för att presentera sitt program och utbyta idéer. Traktens ungdomar är nyckelpersoner för programmets genomförande.

17 URBAN-metoden: Partnerskap med lokala myndigheter 17 URBAN II - Pamplona (Spanien) Ett palats för samförstånd Renovering av ett övergivet 1500-talspalats (Palacio del Condestable) för att användas som gemensamhetsanläggning. Kännetecknande för projektet är det nära samarbetet mellan kommunen och lokalbefolkningen. Det renoverade palatset, som ligger i den historiska stadskärnan, kommer att användas för kommunal verksamhet och service och för att uppmuntra områdets sociala och ekonomiska förnyelse. Genom projektet kommer en yta på kvadratmeter att återvinnas för utbildning och social och kulturell verksamhet samt fritidsverksamhet. samråd. Lokalbefolkningen engagerades i varje skede aktivt i förslagsställande och definition av projektet. Samråden skedde i form av offentliga forum och möten, och det pågående samrådet fortsätter inom ramen för FOROS URBAN. URBAN II har gett kommunen möjlighet att pröva på denna genomgripande metod för första gången. Vad som är nytt i detta projekt är det omfattande medborgarinflytandet. Kommunen drog nytta av sina relationer med invånarna och branschorganisationerna för att tillsammans med dessa inleda ett ingående offentligt Kontaktuppgifter: Ayuntamiento Pamplona Maite Errea och José Ma. González c/zapatería, 40-4 E Pamplona Tfn: Fax: E-post: m.errea@ayto-pamplona.es Webbadress: Sammanlagt omfattar URBAN II-programmet en yta på ca 1,7 kvadratkilometer, med bl.a. den historiska stadskärnan och stadsdelen Rochapea. Området har en befolkning på personer. Arbetslösheten är ca 12 %, vilket är högre än genomsnittet för städer, och området kännetecknas av fortgående avfolkning, en stadsmiljö i förfall samt problem med ekonomisk och social utslagning. Syftet med programmet är att komma till rätta med dessa problem, huvudsakligen genom sanering av nedgångna områden på ett miljömedvetet sätt, sysselsättningspakter, grundläggande tjänster, social integrering och åtgärder för att främja tillgången till och användningen av ny teknik. Total kostnad för projektet: EUR EU-bidrag (ERUF): EUR Detta program, som handhas av kommunen, har lockat till sig stark lokal medverkan. Invånarna och branschorganisationerna är också väl företrädda i övervakningskommittén. Palatset för samförstånd ( El Palacio para el consenso ). Detta palats kommer att renoveras och användas som kulturcentrum. Genom arbetet i detta projekt kan kommunen stärka sina relationer med invånare och näringsidkare i området.

18 18 URBAN-metoden: Partnerskap med lokala myndigheter URBAN II - Graz (Österrike) Ett helhetsperspektiv på företagsinnovation Då bara 10 procent av de nyetablerade små och medelstora företagen i Graz för närvarande kan kännetecknas som innovativa har kommunledningen ställt upp som mål att främja sådan företagsetablering. URBAN II står för pengarna, men kommunledningens kontakter med universitet och näringsliv är av avgörande betydelse för att projektet skall bli framgångsrikt. Startpaketprojektet ( start-up pack ) syftar till att bygga på denna tekniska kapacitet och tillväxt bland de små och medelstora företagen. Projektet omfattar följande fyra moduler: utveckling av en coaching point, information om kriterierna för de små och medelstora företagens delaktighet i URBAN II, ett nyföretagarcenter utvecklat i nära samarbete med universiteten samt en one-stopshop, en enda kontaktpunkt som gör det lättare att nå förvaltningen och andra aktörer som stödjer nyetableringar. En integrerad kommunikationsstrategi bidrar till att locka till sig företag från olika sektorer. Startfest den 15 november 2002 för att öka affärsmännens och lokalbefolkningens medvetenhet om de möjligheter som erbjuds genom URBAN II-programmet för Graz. Ett av de viktigaste målen för staden Graz är att stödja ett innovativt företagsklimat, och URBAN II är ett gyllene tillfälle att uppnå detta. Som en uppföljning av URBAN I-programmet i Graz (Bezirk Gries) omfattar URBAN II-programmet, Urban_Link Graz- West, en sammanlagd yta på 738 hektar i den västra delen av staden. Detta område, med invånare (Graz har totalt invånare) står bl.a. inför en avmattning av ekonomin, hög arbetslöshet, en hög andel invandrare, utbildningsnivåer under genomsnittet, socialt utanförskap och miljöpåfrestningar orsakade av transportsituationen. Positivt är dock att fackhögskolan (en lokal högskola) drar till sig fler studenter och att det sker en kontinuerlig tillväxt när det gäller små och medelstora företag. Projektet har ett holistiskt perspektiv på utmaningarna för nyetablering av innovativa företag. Detta är möjligt eftersom det redan finns ett strukturerat partnerskap mellan förvaltningsmyndigheten - staden Graz - och universiteten, företagen och de lokala utvecklingsbyråerna. Graz stad är också av stor betydelse för utvecklingen av synergier mellan de olika projekten. Projektet har t.ex. en nära koppling till projekten Wissensstadt och Start-up Center Reininghaus, även i Graz URBAN II-program. Dessutom har kommunledningen utvecklat förbindelser med andra projekt, som finansieras utanför URBAN, eftersom stöd till nya företag är ett centralt inslag i stadens plan för ekonomisk utveckling, samtidigt som Initiative Stadtteilentwicklung Graz-West lanserades för att främja partnerskap mellan t.ex. universitet, företag och den offentliga sektorn. Kontaktuppgifter: Magistrat der Stadt Graz DI Hansjörg Luster Europaplatz 20 A-8020 Graz Tfn: Fax: E-post: stadtentwicklung@graz.at Webbadress: ERUF bidrar med 4,2 miljoner euro till programmet. Med nationell, regional och lokal medfinansiering kommer programmet att få en total budget på 20,555 miljoner euro. 3,755 miljoner euro kommer från den privata sektorn. Total kostnad för projektet: EUR EU-bidrag (ERUF): EUR Graz URBAN II-monter vid Steirische Gründungsmesse 2002, utdelning av information om stöd för nyetablering av innovativa företag.

19 URBAN-metoden: Lokalbefolkningens engagemang 19 Lokalbefolkningens engagemang URBAN I, Bremen, Tyskland: Strassenfest (gatufest) i Gröpelingen. Ett viktigt mål för URBAN II är att göra lokalbefolkningen till helt delaktig i satsningen på förnyelse. I över 80 procent av områdena har samråd med lokala partner, t.ex. lokala intressegrupper, frivilligorganisationer och områdesföreningar, i stor utsträckning ägt rum vid utformningen av programmen. Dessa grupper är också väl företrädda i övervakningskommittéerna, som ansvarar för den strategiska förvaltningen av programmen. Starka lokala partnerskap är utan tvekan ett av de bästa sätten att skapa mervärde. Programmen blir inte bara effektivare och mer inriktade på lokala behov, utan de bidrar också till en utveckling på lång sikt. När det väl kommit på plats kan ett lokalt partnerskap spela andra roller när det gäller att få fart på utvecklingen, t.ex. i fråga om att få en bättre strategisk planering, finna nya finansieringslösningar och generera privata investeringar. Engagemanget från medborgarnas sida främjar dessutom EU-inspirerade styrelseformer och det är ett synligt och påtagligt sätt för EU att komma närmare medborgarna. Berlin, Tyskland: trädplantering vid öppnandet av URBAN IIkontoret. Saarbrücken, Tyskland: URBAN II-teamet vid Faschingszug (karnevalståg) i Dudweiler i februari 2001.

20 20 URBAN-metoden: Lokalbefolkningens engagemang URBAN II - Rotterdam (Nederländerna) Ett andra hem för marockanska ungdomar Detta projekt i Rotterdam syftar till att lyfta fram marockanska ungdomars tillvaro och minska problemen med kriminalitet, bråk och avhopp från skolan i de berörda områdena. Viktiga partner i projektet är kvartersföreningar, skolor, socialarbetare och närpolisen. URBAN II-området i Rotterdam ligger i de inre delarna av Nederländernas näst största stad. Större delen av befolkningen är inte av nederländskt ursprung, utan består främst av invandrargrupper från Turkiet, Surinam och Marocko. Små ekonomiska möjligheter och låga utbildningsnivåer gör att många ungdomar slår in på brottets bana och hamnar i framför allt narkotikarelaterad kriminalitet. Kontaktuppgifter: Dienst Sport en Recreatie Postbus 1240 NL-3000 Rotterdam Fax: E-post: gap.spierings@bsd.rotterdam.nl Webbadress: Total kostnad för projektet: EUR EU-bidrag (ERUF): EUR Av de ungdomar som bor i detta område har ca marockanskt ursprung. Övergången till en nederländsk tillvaro har inte varit lätt för dessa ungdomars familjer. I själva verket beräknas ungefär hälften av de berörda familjerna ha olika slags problem med viktiga delar av uppfostran. De normala kulturella processer som skulle hjälpa dessa ungdomar att hitta sin plats i ett vidare kulturellt sammanhang och arbetslivet har till stor del raserats. Det har därför utformats en återhämtningsplan som är inriktad på att stärka familjerna och bygga upp lokalbefolkningens förmåga till självhjälp, så att både föräldrar och ungdomar kan bli aktiva och fullvärdiga samhällsmedborgare. Het Klooster är den del av planen som vänder sig till ungdomar. Het Klooster omfattar anläggningen av ett kulturcentrum som fungerar som ett andra hem för de marockanska ungdomarna, med inriktning på såväl utbildning som fritidssysselsättning. Musik, teater, diskussionsgrupper, högläsning av gästande föräldrar, hjälp med läxläsning och datorbygge ingår i aktiviteterna. Dessutom läggs tonvikten på lika möjligheter inom den marockanska befolkningsgruppen, t.ex. genom flickklasser och sensitivitetsträning för pojkar, och på integrering i vidare bemärkelse i det holländska samhället genom verksamheter som fungerar som en bro mellan holländare och invandrare. För att dessa ambitiösa mål skall kunna nås är det viktigt att lokalbefolkningen är delaktig. Såväl lokala samhällsorganisationer och kulturorganisationer som föräldrar var företrädda vid planeringen och deltar aktivt som personal i projektet och som frivilliga. Även skolor, socialarbetare och närpolisen ger praktiska råd och hjälp. Stöd ges också av stadsdelsnämnden, lokala politiker och avdelningen för idrott och fritidsverksamhet. Het Klooster Ett kulturcentrum som verkar för unga marockaners ekonomiska och sociala integration. Kulturcentret erbjuder många möjligheter för ungdomar, med en blandning av utbildning och fritidsaktiviteter.

21 URBAN-metoden: Lokalbefolkningens engagemang 21 URBAN II - Programmet Clyde Waterfront (Storbritannien) Bättre liv för tidigare varvssamhällen Syftet med projektet är att förbättra livskvaliteten för invånarna i dessa båda tidigare varvssamhällen. I ett intressant projekt har företrädare för lokalbefolkningen hand om ett initiativ för att främja hälsan och anställbarheten, i synnerhet för de socialt utslagna. URBAN II-området omfattar invånare i de tidigare varvssamhällena Clydebank och Port Glasgow. Området lider av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och många av de övriga traditionella samhällsekonomiska problemen i krisdrabbade förorter. Området har emellertid goda kommunikationer och anslutning till motorvägsnätet. Det har därför en ansenlig utvecklingspotential. Att främja god hälsa hos lokalbefolkningen, särskilt bland de socialt utslagna. Projektet är särskilt inriktat på deras förmåga att känna igen och klara av stress och syftar till att förbättra den mentala, fysiska och emotionella hälsan och öka självförtroendet och självkänslan, och därigenom förbättra möjligheterna till anställning. Detta område har också en stark tradition av arbete i partnerskap. Projektet, West Dunbartonshire Healthy Living Initiative, förvaltas av företrädare för lokalbefolkningen och finansieras av en rad olika organ, bl.a. kommunstyrelsen och den lokala hälso- och sjukvårdsnämnden. Projektet, under namnet South Clydebank Community Focus har främst följande mål: Att ge förberedande utbildning för anställning, bl.a. datorkunskap upp till administrativ kontorsnivå, första hjälpen, hälsa och säkerhet samt livsmedelshygien. Projektet kommer att pågå i tre år och omfattar tre kurser på vardera 20 veckor som förberedelse för anställning och tillgodoser 15 boendes behov. Projektet kommer också att finansiera sju nya tjänster, som inkluderar två ickeprofessionella hälsovårdsarbetare och specialistutbildningspersonal. Sjukhus och hus vid Clyde Waterfront. Programmet är starkt inriktat på att främja sunda levnadsförhållanden, vilket uppnås genom ett brett partnerskap med bl.a. företrädare för lokalbefolkningen. Kontaktuppgifter: West Dunbartonshire Healthy Living Initiative Unit 9, Leven Valley Enterprise Centre Castlehill Road, UK-Dumbarton G82 5BN Tfn: Fax: E-post:michael.mckernan@wsep.co.uk Web: Total kostnad för projektet: EUR EU-bidrag (ERUF): EUR

22 22 URBAN-metoden: Systematiskt och cykliskt lärande Mer än 600 personer, däribland många borgmästare och styresmän, från 170 städer i hela Europa deltog i konferensen Cities for Cohesion i London i juli Systematiskt och cykliskt lärande Gemenskapsinitiativet URBAN har flera verktyg för förbättrad inriktning och effektivitet, både för själva URBAN-programmet och för insatser för städerna i största allmänhet. Där ingår bl.a. följande: Att få djupare kunskaper om situationen i de europeiska städerna, vilket sker genom en ny etapp av undersökningen Urban Audit. Detta lägger grunden till en vana att arbeta med indikatorer och statistik. I undersökningen Urban Audit, som kommissionen offentliggjorde år 2000 ( 5 ), har man mätt livskvaliteten i 58 europeiska städer. Man använde sig av ett brett spektrum av socioekonomiska indikatorer, inklusive frågor som deltagande i samhällslivet, undervisning och utbildning, miljön, kultur och fritid. En kort förteckning över gemensamma indikatorer för övervakning och utvärdering, av samma typ som användes i kartläggningen Urban Audit. Denna är av stor betydelse för ett effektivare genomförande och utgör en jämförbar grund för utvärdering. URBACT, det europeiska nätverket för erfarenhetsutbyte, kommer att strukturera kartläggningen av framgångsrika metoder och erfarenhetsutbytet mellan ca 200 städer i unionen. Programmet drivs av de franska myndigheterna, enligt överenskommelse med de övriga medlemsstaterna och kommissionen. Ett centralt inslag är nätverken för erfarenhetsutbyte på särskilda områden. Städerna tar initiativet genom att föreslå dessa områden och bygga upp nätverken. De övriga insatserna omfattar utbildning, informationsverktyg och undersökningar. ( 5 ) Europeiska kommissionen (2000): The urban Audit, volym 2 Bryssel

23 URBAN-metoden: Systematiskt och cykliskt lärande 23 Urban Audit Mätning av livskvaliteten i europeiska städer 1998 inledde kommissionen en unik och samlad studie av livskvaliteten i 58 europeiska städer. Denna studie ( Urban Audit ) gav borgmästare, planerare och medborgare tillgång till ett brett spektrum av samhällsekonomiska uppgifter om deras stad, vilket gjorde det möjligt att jämföra denna med städer över hela Europa. Sådana jämförelser var tidigare inte möjliga eftersom det fanns alltför många luckor i de tillgängliga uppgifterna. Där sifferuppgifter fanns var de ofta inte jämförbara i de olika medlemsstaterna. Detta pilotprojekt skulle testa om det var möjligt att samla in uppgifter om mer än 500 variabler för städer över hela Europa. Resultatet av den första kartläggningen lades fram vid Urban Audit-dagen i Paris i september På grund av den överväldigande positiva reaktionen på den första Urban Audit och det ökade intresset för statistik med stadsanknytning av god kvalitet inleddes ett andra Urban Audit-projekt Detta andra Urban Auditprojekt är ännu mera ambitiöst än sin banbrytande föregångare. Den omfattar mer än 180 städer, inklusive London och Paris, som av tekniska skäl inte ingick i den första studien. Med tanke på de medelstora städernas stora betydelse i Europa beslutade kommissionen också att lägga till 100 städer med mellan och invånare. Vid den första Urban Audit-studien samlades det in uppgifter om mer än 500 variabler på följande fem områden: socioekonomiska aspekter, miljön, utbildning, deltagande i samhällslivet samt kultur och fritid. För att mäta dessa krävdes ofta nya metoder. För den andra Urban Audit har dessa metoder finjusterats, och listan på variabler har omprövats och uppdaterats. Listan har skurits ned till strax över 300 variabler för vilka exakta och tillförlitliga uppgifter kan erhållas. Undersökningen kommer att utföras på tre olika geografiska nivåer. Huvudnivån är förvaltningsstäder, vilket gör det möjligt att använda de insamlade uppgifterna för åtgärder. Den andra nivån är stadsdelar, där områden grupperas i jämförbara områden på ca invånare. Uppgifterna på denna nivå bidrar till en bättre uppfattning om skillnaderna mellan de olika delarna av städerna. Den tredje nivån, om det behövs en sådan, är regionen i vidare bemärkelse, som för det mesta motsvarar nästa förvaltningsskikt. För förvaltningsstaten samlas uppgifter in om alla de drygt 300 variablerna. För stadsdelsnivån och den vidare regionen samlas ett mindre antal variabler in. Alla resultat jämförs med genomsnittet på medlemsstatsoch unionsnivå. De första resultaten av den andra undersökningen kommer att finnas i tid till debatten om den framtida sammanhållningspolitiken i Europeiska unionen. De fullständiga resultaten kommer att läggas fram URBAN II Bremerhaven, Bremen, Tyskland: Områdesfest vid Ernst-Reuter-Platz.

24 24 URBAN-metoden: Systematiskt och cykliskt lärande URBACT-programmet Att arbeta tillsammans för att främja framgångsrika metoder Ett av de mest spännande inslagen i URBAN II är möjligheten till utbyte av framgångsrika metoder över hela Europa. Detta är föremål för ett särskilt program: det europeiska nätverket för erfarenhetsutbyte, URBACT. Urbact-programmets mål är att framhäva framgångsrika metoder och att dra lärdom av de framgångar och svagheter som konstaterats i dessa program. Målgruppen är aktörer i de 216 städerna som drar nytta av URBAN I- och II-programmen och pilotprojekt för programmen. URBACT omfattar två viktiga prioriteringar: Utbyte och spridning av kunskaper. Däri ingår följande: tematiska nätverk som handhas av städerna själva, åtgärder för kapaciteten hos städernas aktörer och undersökningar. 14 miljoner euro avsätts för denna prioritet, varav 50 procent kommer från EU och 50 procent från projektpartner. Kapitalisering och information. Detta omfattar en webbplats, presentation av resultat, verktyg och information om belysande projekt. Den totala finansieringen för denna prioritet uppgår till 8,8 miljoner euro. URBACT-programmets lansering i Paris den 20 februari Genom programmet struktureras utbytet av framgångsrika metoder för förnyelse i städerna. Därutöver finns det en budget på 1,96 miljoner euro för tekniskt bistånd och programmets genomförande. Programmet styrs av en övervakningskommitté med företrädare för alla deltagande medlemsstater och Europeiska kommissionen. Det franska Ministère délégué à la ville et à la rénovation urbaine (Délégation interministérielle à la Ville, DIV) har utsetts till förvaltningsmyndighet. Programmet stöds redan aktivt av en lång rad partner på nationell och lokal nivå Kontaktuppgifter: Ministère délégué à la ville et à la rénovation urbaine Jean-Loup Drubigny 194, avenue du Président Wilson F Saint Denis La Plaine Cedex Tfn: E-post: info@urbact.org Webbadress: Total kostnad för projektet: EUR och drar till sig en hel del intresse från medierna. EU-bidrag (ERUF): EUR