FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kultur och utbildning /2159(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen (2010/2159(INI)) Utskottet för kultur och utbildning Föredragande: Mary Honeyball PR\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...8 PE v /11 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen (2010/2159(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt artiklarna 3, 18 och 29, med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande 1, med beaktande av kommissionens meddelande om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa (KOM(2006)0481), med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 januari 2010 om barnomsorg och förskola 2, med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension 3, med beaktande av rådets slutsatser av den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund 4, med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) 5, med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 21 november 2008, om att förbereda unga inför 2000-talet: ett program för europeiskt samarbete på utbildningsområdet 6, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2002, 1 EUT L 327, , s CESE 102/ EUT C 135, s EUT C 301, , s EUT C 119, , s 2. 6 EUT C 319, , s. 20. PR\ doc 3/11 PE v02-00

4 med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om bättre utbildning för lärare 1, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A7-.../2011), och av följande skäl: A. Tidig inlärning för barn lägger grunden för deras livslånga lärande, en central faktor i arbetet med att uppnå EU 2020-målen. B. Förskoleverksamheten skiljer sig åt över hela EU, med olika definitioner av kvalitet som i hög rad hänger samman med ländernas olika kulturella värderingar och tolkningar av begreppet barndom. C. Fattiga och utsatta familjer har visat sig gynnas mest av offentligt finansierad förskoleverksamhet. Det finns en tydlig koppling mellan missgynnad ställning och låg utbildningsnivå, och missgynnade grupper är mindre benägna att söka sig till förskoleverksamhet av tillgänglighets- och kostnadsskäl. D. Förskoleverksamhet tenderar att få mindre uppmärksamhet och mindre investeringar än annan utbildning, trots att det finns tydliga belägg för att investeringar i denna verksamhet ger större avkastning än investeringar i någon annan utbildningsnivå. E. Målen för förskoleverksamheten styrs ofta i alltför hög grad av arbetsmarknaden och fokuserar för mycket på behovet av att få fler kvinnor i arbete och för lite på barnets behov och intressen. F. Det finns en direkt koppling mellan å ena sidan föräldrars och barns välbefinnande och å andra sidan tillhandahållandet av förmåner och tjänster i tidig ålder. G. Barnomsorg har traditionellt betraktats som en naturligt kvinnlig syssla, vilket har lett till att det mest är kvinnor som arbetar inom förskoleverksamheten. Tjänsteleverantörer inom sektorn tenderar att erbjuda låga löner. H. Personalens kvalifikationer varierar kraftigt mellan olika medlemsstater och mellan olika typer av tjänsteleverantörer, och i de flesta medlemsstater finns det inga krav på att tjänsteleverantörer inom förskolan måste anställa personal med särskilda kvalifikationer. I. Det har bedrivits väldigt lite forskning om småbarnsundervisning på EU-nivå som skulle kunna vägleda utformningen och införandet av en EU-omfattande förskolepolitik. 1 EUT C 8 E, , s. 12. PE v /11 PR\ doc

5 Barnet i centrum 1. Europaparlamentet välkomnar målen från Europeiska rådets möte i Barcelona, enligt vilka det senast 2010 ska finnas barnomsorg för minst 90 % av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder och för minst 33 % av barnen under tre år. Parlamentet anser emellertid att rådet och kommissionen måste se över och uppdatera dessa mål och sätta barnets behov och intressen i centrum för förskolepolitiken. 2. Europaparlamentet konstaterar att de första levnadsåren är avgörande för hjärnans utveckling, den fysiska och kognitiva utvecklingen och språktillägnandet och att de även lägger grunden för det livslånga lärandet. 3. Europaparlamentet konstaterar att EU 2020-strategin, som syftar till ett inkluderande samhälle genom att öka sysselsättningen, minska antalet skolavhopp och minska fattigdomen, inte kan uppnås utan att alla barn får en rimlig start i livet. 4. Europaparlamentet framhåller att alla barn utöver utbildning även har rätt till vila, fritid och lek. Förskoleverksamhet för alla 5. Europaparlamentet noterar rådets slutsatser av den 12 maj 2009, enligt vilka utbildningsmässigt ogynnsamma situationer bör hanteras genom tillhandahållande av högkvalitativ förskoleverksamhet och målinriktat stöd samt främjande av inkluderande undervisning. 6. Europaparlamentet konstaterar att missgynnade socialgrupper visserligen kan få extra stöd men att förskoleverksamhet helst bör erbjudas alla föräldrar och barn oavsett deras bakgrund och ekonomiska ställning. 7. Europaparlamentet framhåller att barn med funktionshinder om möjligt bör delta i vanlig förskoleverksamhet och att de vid behov bör erbjudas specialisthjälp. Samverkan med föräldrarna 8. Europaparlamentet konstaterar att mammor och pappor är förskoleverksamhetens samarbetspartner och att förskoleverksamheten bör medge full delaktighet och inbegripa all personal, föräldrar och om möjligt även barnen själva. 9. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att investera i utbildningsprogram för föräldrar och erbjuda hembesökstjänster för föräldrar som behöver extra stöd. 10. Europaparlamentet framhåller att tillhandahållande av tillräckligt lång mamma- och pappaledighet är en väsentlig beståndsdel i en effektiv förskolepolitik. Ett integrerat och helhetsbaserat tillvägagångssätt 11. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att integrera olika tjänster för förskoleverksamhet, med bättre samordning mellan de olika ministerier som arbetar med strategier och program för den tidiga barndomen. PR\ doc 5/11 PE v02-00

6 12. Europaparlamentet framhåller vikten av en innovativ förskoleverksamhet med lokal karaktär som samlar företrädare för hälsovård, sociala frågor, utbildning och andra sektorer. 13. Europaparlamentet efterlyser en europeisk ram för förskoleverksamhet med gemensamma mål och värderingar. Ekonomiska fördelar 14. Europaparlamentet beklagar att förskolepolitiken lätt försummas i ett instabilt ekonomiskt klimat och framhåller att medlemsstaterna bör satsa tillräckliga resurser på förskoleverksamheten. 15. Europaparlamentet upprepar att investeringar i förskoleverksamhet har visat sig medföra senare ekonomiska fördelar, såsom ökade skatteintäkter genom en förstärkt arbetskraft, samt lägre vårdkostnader, minskad brottslighet och färre fall av asocialt beteende. 16. Europaparlamentet konstaterar att god utbildning i tidig ålder kan bidra till att minska skolavhoppen, vilket påverkar samhället i stort. Särskild risk löper ungdomar från utsatta socialgrupper, exempelvis de med invandrarbakgrund, i synnerhet män. 17. Europaparlamentet framhåller att förskoleverksamhet av god kvalitet kompletterar, och inte ersätter, ett välutbyggt välfärdssystem med ett brett register av fattigdomsbekämpande instrument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på ekonomisk omfördelning, barn- och familjeförmåner och andra sociala utgifter för att motverka fattigdom i samhället. Personal- och kvalitetssatsningar 18. Europaparlamentet konstaterar att förekomsten av kvalificerad och välutbildad personal för små barn har särskilt stor betydelse för förskoleverksamhetens kvalitet och uppmanar därför medlemsstaterna att höja yrkeskraven genom att införa erkända kvalifikationer för förskolepersonal. 19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att all kvalificerad förskolepersonal helst har en lön som ligger i linje med grundskolelärares löner. 20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta tag i den skeva könsfördelningen inom omsorgen genom att driva en politik som syftar till att öka antalet män på förskoleutbildningar och om möjligt se till att deras andel uppgår till minst 20 %. Forskning och utbyte av bästa praxis 21. Europaparlamentet beklagar bristen på empiriska uppgifter om småbarn och efterlyser mer omfattande forskning över hela EU som tar hänsyn till den kulturella mångfalden i medlemsstaterna. PE v /11 PR\ doc

7 22. Europaparlamentet beklagar att EU:s strukturfonder och program som Comenius, som gör det möjligt för lärare att delta i EU-omfattande utbyten, inte används tillräckligt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att höja medvetenheten bland förskollärare om sådana program och fonder. 23. Europaparlamentet rekommenderar att en särskilt tillsatt enhet inom kommissionen utvecklar en resursbas som belyser medlemsstaternas tillhandahållande av förskoleverksamhet för att underlätta utbyte av bästa praxis samt vidareutveckla och förbättra befintliga mål inom förskoleverksamheten. o o o 23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament. PR\ doc 7/11 PE v02-00

8 MOTIVERING Inledning Europa präglas av en rik och diversifierad pedagogisk tradition med en mängd olika sätt att tillhandahålla utbildning för mindre barn. Medlemsstaterna uppvisar tydliga skillnader i fråga om kvalitet, tillgång, inskrivningstal, syn på verksamheten, verksamhetens förvaltning osv. Detta betänkande har som utgångspunkt att det varken vore lämpligt eller speciellt lätt att försöka skapa en universalmodell för alla typer av förskoleverksamhet i EU. Mycket bättre vore att utveckla en europeisk ram bestående av gemensamma mål och värderingar, vilket även innefattar gemensamma rättigheter och strukturer. Många av EU:s medlemsstater är otvivelaktigt världsledande på att tillhandahålla förskoleverksamhet, men mer måste göras för att åstadkomma förbättringar över hela linjen. När det i detta betänkande talas om tidig ålder eller de första levnadsåren avses åldern 0-6år. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 uppmanades EU:s medlemsstater att se till att det senast 2010 finns barnomsorg för minst 90 % av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder och för minst 33 % av barnen under tre år. Dessa mål vittnade om en arbetsmarknadsbetonad syn på förskoleverksamhet med utgångspunkt i det då konstaterade behovet av att få fler kvinnor i arbete. Kopplingen mellan förskoleverksamhet och lika möjligheter för kvinnor måste utan tvekan ägnas vederbörlig uppmärksamhet, men samtidigt är dessa mål uppenbart problematiska, och dessutom förlegade, eftersom de missar flera av de viktiga kvalitativa aspekterna av en stark förskolepolitik. Förskolan är inte bara ett ställe där kvinnor dumpar sina barn för att kunna arbeta, utan av yttersta betydelse för att främja barns välbefinnande och förbättra deras chanser i livet. Barnet i centrum Det är viktigt att inleda betänkandet med att ta upp en del centrala frågor, problem och svårigheter snarare än att rusa iväg med komplexa lösningar. En lämplig början kan vara att tänka igenom hur vi egentligen föreställer oss barn. Om vi anser att barn är aktiva och engagerade medborgare med rättigheter och utrustade med rik kreativ potential och en förmåga att bilda sig åsikter och ge uttryck för dessa i frågor som berör dem, då måste vi också inse att diskussionerna om förskoleverksamhet bör utgå från barnens perspektiv. Tiden från barnets födelse fram till tre års ålder är avgörande för hjärnans utveckling, den fysiska och kognitiva utvecklingen och språktillägnandet. Dessa första levnadsår lägger även grunden för barnens livslånga lärande, en central faktor i arbetet med att uppnå Lissabonmålen. I detta betänkande kommer därför barnets behov och intressen i första hand. Tjänster för alla eller riktade insatser Fattiga familjer är mindre benägna att utnyttja förskoleverksamhet än andra grupper, särskilt på privatiserade marknader. En av de mest riskutsatta grupperna i EU är romerna, vars tillgång till tjänster i tidig ålder är ytterst begränsad och ligger långt under det europeiska genomsnittet. Detta är oroväckande, eftersom missgynnade barn visat sig vara de som är mest behjälpta av att ha tillgång till förskoleverksamhet. I flera EU-länder har skolan tagit emot ett stort antal invandrarbarn och barn med ett annat modersmål, vilket sätter undervisningen på stora prov, särskilt när vi betänker att familjer som tillhör etniska minoriteter är mindre benägna att sätta sina barn i förskolan. PE v /11 PR\ doc

9 Problemet med medlemsstater som riktar sig direkt till fattiga familjer är att detta kan leda till stigmatisering och avskräcka dessa familjer från att dra full nytta av de tjänster som erbjuds. Visst är det viktigt att inse att många fattiga familjer behöver extra uppmuntran i fråga om förskoleverksamhet, men tjänsterna bör erbjudas alla familjer och alla barn, oberoende av deras bakgrund och ekonomiska ställning. Samverkan med föräldrarna Barnens primära pedagoger är föräldrarna. De har för det mesta en djup och unik förståelse för sina barn och har knutit intima band med dem. Det är allmänt vedertaget att den bästa inramningen för ett barns välbefinnande och utveckling under det första levnadsåret är hemma med en förälder. Tillhandahållande av lång föräldraledighet kan även vara ett sätt att minska efterfrågan på barnomsorg. Problemet är att det för närvarade är väldigt få medlemsstater som erbjuder tillräckligt lång betald ledighet. Om det uppstår en lucka från det att den betalda föräldraledigheten tar slut till dess att barnet får en barnomsorgsplats av god kvalitet, kan detta skapa problem för föräldrarna. Betänkandet belyser att tillhandahållande av tillräckligt lång föräldraledighet är en väsentlig beståndsdel i en effektiv förskolepolitik. Samverkan med föräldrarna måste fortsätta även under de följande åren. Fattiga och missgynnade föräldrar är mindre benägna att engagera sig i barnens utbildning än andra föräldrar. Likaså är det snarare regel än undantag att män åsidosätts när det gäller att utveckla program och strategier för förskoleverksamheten och att delta i aktiviteter som rör deras barn. I betänkandet betonas att föräldrarna bör vara centrala samarbetspartner i alla beslut som rör deras barn och att förskolan måste tänka om när det gäller dess sätt att samverka med föräldrarna, särskilt papporna. Förskoleprogram som Reggio Emilia i Italien, där föräldrarna är fullvärdiga deltagare i den dubbla uppgiften att ge sina barn omsorg och utbildning, visar hur effektiv denna metod faktisk kan vara. Ett integrerat och helhetsbaserat tillvägagångssätt Förskoletjänster kan fungera som ett starkt stödnätverk åt föräldrarna. Enligt betänkandet har dessa tjänster inte varit tillräckligt innovativa i EU. Förskolan bör inte bara vara en plats där barnen får utbildning och omsorg utan kan även öppna möjligheter för en rad olika projekt. Bara för att nämna några exempel skulle förskolor kunna kombinera formell eller informell undervisning med barn- och mödravård, amningsstöd, rådgivning och familjeplanering. Om förskolan betraktas som ett kollektivt utrymme som förenar människor från alla delar av samhället har den större möjligheter att fungera som stöd åt familjer, stärka den sociala sammanhållningen och samhällsgemenskapen samt främja jämställdheten. Medlemsstaterna bör agera på liknande sätt när de lägger upp och genomför sin politik för de första levnadsåren. Med ett fåtal undantag har de tenderat att anlägga ett tudelat perspektiv på förskoleverksamheten, där välfärd (omsorg) och skolförberedande undervisning betraktas åtskilt. Detta har lett till att för lite fokus har lagts på den kognitiva utvecklingen hos barn mellan 0 och 3 år och för lite uppmärksamhet har ägnats hälsa och psykosocial utveckling hos dem över 3 år. Likaså har det förvärrat ojämlikheten och inkonsekvensen och skapat bristande sammanhang för föräldrarna. Där det förekommer samarbete mellan olika sektorer och myndigheter kan avsaknaden av samsyn eller av en gemensam språklig plattform kväva mycket av det positiva arbete som annars skulle kunna göras. PR\ doc 9/11 PE v02-00

10 Precis som förskolan måste bli mer innovativ genom att hantera en rad frågor av betydelse för mindre barn, måste medlemsstaterna sammanföra flera olika myndigheter när de utformar strategier och program för de första levnadsåren. Exempel på detta är hälsovård, invandring, jämställdhet och sysselsättning. Integrerade tjänster, med tonvikt på utbildning, kommer att bidra till att tillgodose barnens utbildningsmässiga, hälsomässiga och andra behov under de första sex levnadsåren. Tjänster och sektorer som redan arbetar med detta måste utforma en gemensam vision och en gemensam språklig bas. Ekonomiska fördelar Europeiska kommissionens nätverk för barnomsorg rekommenderade 1996 att Europas länder investerar minst 1 % av BNP i förskoleverksamhet. Enligt en OECD-rapport från 2004 hade emellertid endast fem av de tjugo granskade länderna uppnått denna investeringsnivå 1. Detta är förvånande, eftersom forskning har visat att investeringar i förskoleverksamhet ger större avkastning än investeringar på något annat stadium. I samband med ett instabilt ekonomiskt klimat och en period av aggressiva åtstramningar är det lätt att förskoleundervisningen hamnar i kläm. I detta betänkande framhålls emellertid att förskoleverksamhet inte är en lyx som man kan dra ner på ostraffat. Ett beslut att inte investera för med sig kostnader som kanske inte syns med en gång, exempelvis risk för minskade ekonomiska intäkter i framtiden, och dessa kan bli en extra börda för den finansiella stabiliteten i medlemsstaterna. Investeringar i de första levnadsåren har visat sig minska senare kostnader, eftersom staten genom att förstärka den framtida arbetskraften undviker eventuella förluster av skatteintäkter. Detta kan även minska vårdkostnaderna, brottsligheten och antalet fall av asocialt beteende i framtiden. Personal- och kvalitetssatsningar För att kunna skilja mellan bra och dåliga metoder i EU krävs en allmängiltig definition av kvalitet. Någon enkel och allmänt accepterad definition finns emellertid inte. Uppfattningarna om kvalitet varierar från land till land. Anledningen är att de är kopplade till enskilda medlemsstaters kulturella värderingar och till deras föreställningar och definitioner av begreppet barndom. Betänkandet syftar till att skapa större samsyn om vad kvalitet egentligen borde innebära för EU:s medlemsländer. Förekomsten av kvalificerad och välutbildad personal för små barn har särskilt stor betydelse för kvaliteten. En lågutbildad och lågavlönad arbetskraft är helt enkelt inte hållbar. Trots vetskapen om att de första tre åren av ett barns liv är extremt viktiga för hjärnans utveckling och för utformningen av attityder och tankemönster kan vi över hela EU konstatera att förskolepersonal ofta är omedveten om hur oerhört viktiga dessa första år är. Eftersom förskolelärare i de flesta medlemsstater inte behöver någon yrkesutbildning eller några särskilda kvalifikationer för att arbeta med småbarn saknar många den interaktiva förmåga och den samlade yrkeskunskap som krävs för att garantera att de barn de har hand om utvecklar nöjaktiga kognitiva färdigheter. 1 Starting Strong II, Early education and care, OECD PE v /11 PR\ doc

11 Ett annat problem som tas upp i betänkandet är den skeva könsfördelningen inom omsorgen. Kvinnor är mer benägna än män att söka ett förskolejobb. Detta stärker inställningen att barnomsorg i första hand är ett kvinnoyrke, vilket i sin tur får konsekvenser för jämställdheten. Barn behöver dubbla förebilder i sina liv, särskilt i familjer med endast en förälder, där det oftast är pappan som är frånvarande. Problemet är att endast ett mycket litet antal EU-länder har fastställt mål för att rekrytera män till yrket eller försökt ändra vanföreställningar som att barnomsorg är ett kvinnoyrke och att det är något fel på en man som vill arbeta med småbarn. Exempel på goda metoder finns i Danmark, där andelen män på förskoleutbildningar för närvarande uppgår till runt 25 %, och Storbritannien, där lokala skolmyndigheter i ett antal år drivit särskilda program för att locka män till barnomsorgen. Det är viktigt att utforma strategier för att rekrytera och behålla en könsmässigt blandad arbetskraft och se till att de som har valt en karriär inom förskolan ser det som ett givande, respektabelt och ekonomiskt lönsamt arbete. Forskning och utbyte av bästa praxis För närvarande finns det inga entydiga empiriska uppgifter om småbarn som skulle kunna vägleda utformningen och genomförandet av en EU-omfattande förskolepolitik. Viss forskning finns i och för sig. Denna domineras dock i hög grad av engelskspråkiga länder, närmare bestämt USA, och har därför ofta en väldigt snäv räckvidd och tenderar att bygga på uppfattningar om barndomen som är irrelevanta för många länder utanför den engelsk-språkiga världen. Eftersom det finns ett så brett spektrum av förskoletjänster i EU kan det ofta vara svårt att göra tydliga jämförelser mellan dem. Gränsöverskridande jämförelser kan emellertid vara väldigt användbara för att medlemsstaterna ska kunna lära av varandra. Det har exempelvis varit till hjälp för att ifrågasätta den förhärskande tron bland många föräldrar och yrkesverksamma i den engelskspråkiga världen att riktig undervisning måste ske i klassrumsmiljö. Som kontrast till detta står den nordiska modellen, som tar fasta på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Mer omfattade forskning skulle ge EU möjlighet att se över och uppdatera de mål för förskoleverksamheten som redan fastställts. PR\ doc 11/11 PE v02-00