Utvecklingsplan för. Leader Kustbygd Halland
|
|
- Marie Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingsplan för Leader Kustbygd Halland Livskraftigt företagande på landsbygden
2 1 Framtagandet av utvecklingsplanen Beskrivning av området Inledning Befolkning Boendemiljö Natur och kultur Näringsliv Föreningsliv Utbildningsnivå Arbetsmarknad Miljö och hållbar utveckling Jämställdhet Ungdomar Integration Infrastruktur Bakgrund till val av geografiskt område Analys av området SWOT analys Valt tema Strategi Inledning Övergripande mål Insatsområden och aktiviteter Kriterier för urval av projekt Mål och indikatorer Samarbete med andra områden Koppling till andra strategidokument Avgränsning och synergier till finansiella program Genomförande organisation Ideell förening LAG-gruppen LAG-möten Arbetsutskott Fadderskap Ungdomsgrupp Verksamhetskontor och verksamhetsledare Kommunikationsåtgärder Samverkan mellan landsbygdsutvecklare i Leaderområdet Projektuppföljning Budget Uppföljning och utvärdering av Leaderområdets verksamhet Bilaga 1: Karta över Hallands Leaderområden Bilaga 2: Tätortsgräns Laholm Bilaga 3: Tätortsgräns Billdal Bilaga 4: Idéer från mobiliseringsmöten i Halland Bilaga 5: Verksamhetsförhållanden Bilaga 6: LAG-gruppens ledamöter och suppleanter
3 1 Framtagandet av utvecklingsplanen Våren 2007 påbörjades arbetet med att skapa två Leaderområden i Halland. Arbetet har letts av en arbetsgrupp bestående av representanter från den privata, offentliga och ideella sektorn (LRF, Länsbygderådet, HIT- Halland och Region Halland). Arbetsgruppen har arbetat fram två utvecklingsplaner, en för Leader Kustbygd Halland och en för Leader Landsbygd Halland. Arbetsgruppen har träffats vid sex tillfällen och diskuterat innehållet i utvecklingsplanerna. För skapa delaktighet, ett ökat engagemang och en helhetssyn på landsbygdsutvecklingen i Halland samt fånga upp behov hos de berörda har ett antal möten anordnats i varje kommun. Utvecklingsgrupper och företag har bjudits in till mötena för att delta och diskutera lokala behov och idéer. De lokala mötena har planerats och organiserats av värdkommunen. På mötena har en inspiratör från ett före detta Leader+ område inspirerat och informerat om Leadermetoden och deras erfarenheter. Mötena har avslutats med att fånga upp deltagarnas idéer och behov. Totalt har ca 250 personer deltagit under de sju möten som anordnats under våren 2007 av kommunerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad. I Laholms kommun har den kommunala landsbygdsutvecklaren bjudit in till dialog och åkt runt i kommunen och samtalat med föreningar, företag och allmänheten om Leadermetoden för att fånga upp deras idéer och behov. Drygt 100 personer i Laholms kommun har varit delaktiga i möten och samtal. Idéerna från mötena i kommunerna har legat till grund för analysen och indelningen i olika insatsområden. Två studiebesök har genomförts, ett till Leader Blekinge och ett till Leader Nedre Dalälven. Studiebesöken genomfördes i utbildningssyfte för kontaktpersoner på kommunerna, Länsbygderådet och Region Halland. En landsbygdsstrategi har arbetats fram för Halland. Den togs fram i en bred process som pågick i olika faser under En arbetsgrupp bestående av representanter från länsstyrelsen, Region Halland, LRF, Skogsvårdsstyrelsen, länets kommuner samt Hushållningssällskapets landsbygdsutvecklare träffades vid ett antal tillfällen och diskuterade målsättningar och förutsättningar för Hallands landsbygd Hösten 2006 deltog en bredare grupp i ett större seminarium. På seminariet fanns representanter från många av de organisationer och företag som verkar på och för landsbygden; kommunerna, LRF, 4H, Hembygdsföreningar, Lantmäteriet, enskilda företag, företagsnätverk m fl. Deltagarna på seminariet arbetade först fram de tillgångar som utmärker Halland och med utgångspunkt i dessa togs idéer fram för vad som är viktigt att utveckla och jobba vidare med för en livskraftig landsbygd. Utifrån det nationella landsbygdsprogrammet, Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd och de regionala miljömålen har länsstyrelsen sammanställt Hallands genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet Med utgångspunkt från dessa två dokument, Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd och Hallands genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet , samt resultaten från de mobiliseringsmöten 1 som samordnades våren 2007 har Utvecklingsplanen för Leader Kustbygd Halland arbetats fram. 1 Se bilaga 5: Idéer från mobiliseringsmöten i Halland
4 2 Beskrivning av området 2.1 Inledning Landsbygden i Halland är tätortsnära 2 och mer än häften av länets invånare bor på landet eller i någon av de mindre tätorterna 3. Länets kustområde har en stark ekonomisk utveckling medan inlandet har en svagare utveckling. Med utgångspunkt från de skillnader som finns mellan kust och inland både vad gäller möjligheter men även vad gäller problem och brister delas Halland in i två Leaderområden, Leader Kustbygd Halland 4 och Leader Landsbygd Halland hade Leader Kustbygd Halland invånare 6 och Leader Landsbygd Halland invånare. Denna utvecklingsplan rör Leader Kustbygd Halland. Leader Kustbygd Halland består av de västligaste delarna av fem kommuner; Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholms kommun. Den totala arean för Leader Kustbygd Halland är ca 924 km 2. Leader Kustbygd Halland består av 24 församlingar ut med kusten, se karta bilaga 1. Församlingarna från söder till norr är: Skummeslöv, Laholm, utom områdena öster om gamla järnvägssträckningen och Lagan dvs Ahla, Skogaby och Årnaberga, gamla Eldsberga 7, gamla Trönninge, Sönderum-Vapnö, Harplinge, Steninge, Eftra, Skrea, Stafsinge, Morup, Tvååker, Träslöv, Lindberg, gamla Ås 8, Värö, Stråvalla, Landa, Ölmevalla, Hanhals, Onsala, Vallda och Släp. Församlingarna S:t Nikolai, Martin Luther, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka ingår således inte i Leader Kustbygd Halland. Även tätorterna Laholm 9 och Billdal 10 har uteslutits från Leader Kustbygd Halland på grund av sin storlek. 2.2 Befolkning Leader Kustbygd Halland har en positiv befolkningsutveckling. Befolkningen i Leader Kustbygd Halland ökade med 5,6 procent mellan år 2000 och Se tabell 1 nedan. 2 Som tätort räknas enligt SCB alla hussamlingar med minst 200 invånare där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter bodde 79 procent av Hallands befolkning i tätort och endast 21 procent utanför tätorter enligt SCB. 4 Se karta bilaga 1 5 Se karta bilaga 2 6 Statistik över invånarantalet som utesluts i Laholms tätort är från jan Vid församlingssammanslagningen slogs Tönnersjö församling, Eldsberga församling och Trönninge församling ihop till Eldsbergabygdens församling. 8 Vid församlingssammanslagningen slogs Sällstorp församling, Veddige församling och Ås församling ihop till Veddige församling. 9 Se karta över gränser i bilaga 3 10 Se karta över gränser i bilaga
5 Tabell 1. Folkmängd i Hallands Leaderområden år 2000 och Källa SCB År 2000 År 2005 Differens Procent Leader Landsbygd Halland ,1 Leader Kustbygd Halland ,6 Leader Kustbygd Halland har flyttningsöverskott 12 i alla åldersgrupper utom bland 65+. Flertalet inflyttare kommer från Hallands närmaste grannkommuner och majoriteten flyttar från landet till kusten. Det största flyttningsutbytet har Halland med Göteborg, Sjuhäradsbygden och västra Småland. Nettoflyttning från Halland sker i första hand till de vanligaste utbildningsorterna och till storstadsområdena, med undantag från Göteborg. Hälsosituationen hos den halländska befolkningen är god. Ohälsotalen tillhör de lägsta i landet och medellivslängden är längre än i något annat län. Man kan dock konstatera att problemen med sjuk- och ohälsotal i Sverige också drabbar Halland. Antalet sjukskrivna och förtidspensionärer har ökat. Liksom i övriga landet ökar ohälsotalen för kvinnor mest. 2.3 Boendemiljö Leader Kustbygd Hallands positiva befolkningsutveckling beror till stor del på att området erbjuder attraktivt boende med hög tillgänglighet till växande arbetsmarknader både i Halland och i dess närhet. Nybyggnationen längs med kusten är stor vilket har gjort att markpriserna stigit enormt de senaste åren. Leader Kustbygd Halland är ett långsmalt område med många tätorter, både stora och små. De största tätorterna i Leader Kustbygd Halland är Åsa (3218 inv), Särö (2982 inv), Tvååker (2390 inv) och Skogstorp (2180 inv). Kommunernas huvudorter ingår ej i Leader Kustbygd Halland. Tillgängligheten till service så som livsmedelsbutiker, utbildning, post- och kassaservice samt vård och omsorg är god i Leader Kustbygd Halland. En god tillgänglighet till grundskolor med god kvalitet är av stor betydelse för många människors val av boendemiljö. Barnen i området har nära till skolan. 2.4 Natur och kultur Från Haverdal (norr om Halmstad) och söderut domineras kusten av långa sandstränder med dynor. Sanddynsfälten är unika för Halland. Haverdal och Lagaoset är de största. Längre norr ut är kusten mer varierad. Mellan Falkenberg och Varberg sträcker sig havsstrandängar utmed stora delar av kusten. Havsstrandängarna har en rik flora och ett myllrande fågelliv. Sandstränder, ljunghedar, klippor och klappstensfält är andra naturtyper på kuststräckan mellan Falkenberg och Varberg. Norr om Varberg består kusten av klippor, vikar och skär och en blygsam skärgård. Stora områden med klipprika ljunghedar och havsstrandängar gör kusten variationsrik. Vid Särö finns ett värdefullt område med gamla kustnära jätteekar. Den vackra kustremsan har stor betydelse för Hallands turism och för boendes livskvalitet men 11 I avgränsningen av Leaderområdena har församlingarna Eldsbergabygden och Veddige delats. Vid redovisning av statistik kan församlingar inte delas. I tabellen har därför Eldsbergabygden förts till Leader Kustbygd och Veddige till Leader Landsbygd Halland. Vidare har tätorten Laholm och Billdal tagits bort från Leader Kustbygd. 12 SCB,
6 även för biologisk mångfald och bevarande av kulturvärden. Kustområdenas naturvärden är delvis skyddade genom naturreservat och naturområden som omfattar ca 150 km av kustlinjen. Innanför kustbandet mot gränsen till Leader Landsbygd Halland breder en bördig kustslätt ut sig från Viskan i norr ner till skånska gränsen. Kustslätten är ett öppet jordbrukslandskap med bördiga ler- och sandjordar. Landskapet norr om Viskan är ett omväxlande landskap med bergsryggar, slätter och skog. Specialisering och storleksrationalisering inom jordbruket har på många håll i Halland medfört att marker lämnats utan skötsel och en mängd landskapselement och småbiotoper har försvunnit. De natur- och kulturvärden som finns i odlingslandskapet är resultatet av många generationers odlarmöda. Småbiotoper som stengärdsgårdar, småvatten och hamlade träd fungerar som viktiga livsmiljöer för en rad hotade och sällsynta arter. Jordbrukets bebyggelse utgör en viktig del av landsbygden och dess historia. Rationaliseringar inom jordbruket har gjort att många byggnader inte längre används. Dessa byggnader är en viktig del av kulturhistorian och är viktiga att bevara för att få förståelse för landsbygdens historia. Leader Kustbygd Halland erbjuder fina möjligheter att fiska både i havet och i åar. Genom området rinner de halländska åarna Lagan och Viskan där den berömda Hallandslaxen letar sig upp och som gärna fiskas av fritidsfiskare. Nissan och Ätran rinner endast genom städerna och ingår därför inte i Leader Kustbygd Halland. Halland har ett brett kulturutbud i form av konst och musik, sevärdheter och evenemang samt en brokig och spännande historia. Kultur och kulturarv har fått ökad betydelse för Hallands utveckling och konkurrenskraft. Genom att öka kompetensflödet mellan kultur, kulturarv och näringsliv skapas goda förutsättningar för innovativa och attraktiva miljöer med nytänkande vilket främjar sysselsättning och tillväxt för både upplevelsenäringar och tjänstenäringar. En attraktiv region med utvecklade natur, kultur och kulturarvsresurser bidrar med ett mervärde till näringsliv och främjar konkurrenskraften. 2.5 Näringsliv Globaliseringen och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar för Hallands utveckling. Vi har gått in i en period med mycket snabba förändringar där industrijobb är särskilt utsatta. I branscher som präglas av stark internationell konkurrens och relativt sett mer standardiserad produktion, riskerar effekterna att bli märkbara. Utvecklingsarbetet på landsbygden behöver intensifieras så att globaliseringens möjligheter utnyttjas på ett bra sätt i framtiden. Hallands näringsliv domineras av små företag 13. Genom näringslivets stora branschbredd med många små och medelstora företag skapas en robust näringslivsstruktur som är mindre känslig för marknadsförändringar och strukturella förändringar. Frånvaron av dominerande branscher och företag samt förekomsten av många småföretag gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. 13 Upp till 49 anställda
7 Det halländska näringslivet har i allmänhet en god lönsamhet men samtidigt en relativt låg tillväxtvilja. Småföretagen kännetecknas också av en hög medelålder bland företagsledarna vilket på sikt kan leda till problem i samband med generationsskiften i ägarledda företag. Brist på rätt arbetskraft är det största tillväxthindret. Halland har få sysselsatta i branscher med stort teknik- och kompetensinnehåll och inom företagstjänster. Företag med stort kunskapsinnehåll har trots sin litenhet en relativt snabb utveckling. Dock finns en risk för att den begränsade tillgången till avancerade företagstjänster, kompetensförsörjning och annan service på sikt kan verka tillväxthämmande. Halland har ett högt nyföretagande. Under 2005 var etableringsfrekvensen 7,1 företag per 1000 invånare vilket är relativt högt jämfört med flertalet andra län. Ungefär en tredjedel av de nya företagen i Halland startas av kvinnor. Det finns framgångsrika tillväxtföretag både i inlandet och vid kusten men tillväxtföretagen dominerar vid kusten. Vid kusten är mark och lokaler dyrare men infrastrukturen generellt sett bättre. I Halland är 25 procent av arealen jordbruksmark, vilket är en betydligt större andel än för riket som helhet. I förhållande till primärproduktionens storlek i länet har den förädlande livsmedelsindustrin en utvecklingspotential. Åkermarken i Halland har minskat med ca sex procent under perioden , minskningen i Sverige under samma period är ca fem procent. Genomsnittsarealen för ett halländskt jordbruksföretag är något mindre än för Sverige. En stark strukturrationalisering pågår i jordbrukssektorn samtidigt som en hög andel av lantbrukarna vill satsa på nya gårdsbaserade verksamheter. Sysselsättningen inom de gröna näringarna, d v s inom jord- och skogsbruket med tillhörande underleverantörer och förädlingsindustri utgör ca 15 procent av Hallands totalt sysselsatta vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet som ligger på 10 procent. Leader Kustbygd Halland har en stor livsmedelstillverkning och en omfattande industriell förädlingsindustri. Jordbruksproduktionen är koncentrerad till växtodling och intensiv animalieproduktion. Lantbruksföretagen i Leader Kustbygd Halland är oftast relativt storskaliga och moderna. Exploateringstrycket från samhället på åkermarken i Leader Kustbygd Halland är ofta högt. Samtidigt sker en förskjutning av t e x mjölkföretagandet från skogsbygd till slättbygd. I Leader Kustbygd Halland är logistiken med tillhörande servicefunktioner mer utvecklad än i inlandet. Yrkesfiske har fortfarande en stor betydelse för Leader Kustbygd Halland även om det har minskat de senaste åren. De främsta fiskehamnarna är Bua hamn och Träslövsläges hamn i Varbergs kommun och Glommens hamn i Falkenbergs kommun. Kusten attraherar människor alltmer. Leader Kustbygd Halland är ett av Sveriges viktigaste och mest expansiva turistområden med en stark och växande ström av besökare. Upplevelsenäringen är en stor och viktig bransch för Leader Kustbygd Halland och aktiviteten ökar bland företag som har en inriktning på en åretruntsäsong. Många service- och tjänsteföretag inom upplevelsenäringen har svårt att förädla sina tjänster och produkter till spetsprodukter med högt värde för att tillgodose utländska köpstarka kunder. Genom att samordna, utveckla och paketera upplevelserna längst kusten kan omsättningen höjas ytterligare i de kustnära upplevelse- och serviceföretagen
8 Miljöteknik är en kunskapsbaserad framtidssektor som stimulerar ny kunskap och ny teknik och har stort fokus på forskning och utveckling. Det finns dessutom ett stort globalt intresse för svensk teknik och kunnande som möjliggör ökad export. I Halland ökar antalet miljöcertifierade företag och miljöteknikbranschen i regionen ligger förhållandevis långt framme. På innovationsområdena planeras flera konkreta projekt i Halland. Många av projekten ligger i de stora tätorterna utanför Leader Kustbygd Halland men de har genom sin utvecklingsinriktning en spridning till den närliggande landsbygden. Några exempel är ett utvecklingsföretag i Laholm för miljöteknik; i Varberg planeras ett energi- och miljöcentrum för kompetensutveckling; Högskolan i Halmstad bedriver energiingenjörsutbildningar och kurser inom solenergi, vindkraft och vätgas. 2.6 Föreningsliv Halland är föreningstätt med många hembygdsföreningar, kulturföreningar, idrottsföreningar mm. Cirka en tredjedel av länets invånare är med i någon av de 850 idrottsföreningarna som finns. Särskilt på landsbygden har föreningslivet och det ideella engagemanget en stor betydelse för ortens sammanhållning vilket bidrar till näringslivets utveckling. I Halland finns en tradition och stolthet i att samarbeta, vilket ger sitt uttryck i starka sociala nätverk och ett positivt samarbetsklimat. Många föreningar vittnar dock om en dålig uppslutning från den yngre generationens deltagande i ideell verksamhet och återväxten är hotad. I Leader Kustbygd Halland finns 11 utvecklingsgrupper och åtta 4H-klubbar. Aktiviteten och engagemanget är generellt sett inte lika stort i utvecklingsgrupperna i Leader Kustbygd Halland som i Leader Landsbygd Halland. Utvecklingsgrupperna i Leader Kustbygd Halland ägnar sig i större utsträckning åt trivselaktiviteter än lokal utveckling. 2.7 Utbildningsnivå Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Utbildningsnivåerna i samhället avspeglar strukturella och långsiktiga mönster. Utbildning är på så sätt en grundförutsättning för både den demokratiska utvecklingen och kompetensförsörjningen ur ett arbetsmarknadsperspektiv. När det gäller formell utbildning kan skillnader ses mellan boende i olika områdestyper, kön och ålder. Boende i glesbygder och tätortsnära landsbygder har generellt en lägre utbildningsnivå än de som bor i tätorter, särskilt bland de yngre. Ungdomar i gles- och landsbygder gör delvis andra studieval än de i tätorter, vilket är en orsak till lägre utbildningsnivåer. Dessutom är det skillnader i utbildningsnivå mellan män och kvinnor. Kvinnor har högre utbildning än män, något som gäller oavsett var man bor. I Leader Kustbygd Halland kan vissa tendenser ses vad gäller utbildningsnivå. Andelen högutbildade (30-44 år) sjunker ju längre från städerna man kommer. Andelen högutbildade är högre i Leader Kustbygd Halland än i Leader Landsbygd Halland. Vidare är andelen högutbildade högre i norra Halland än i södra Halland. Se karta nedan
9 Figur 1. Andel högutbildade 2005, år. Källa Glesbygdsverket En grundläggande utgångspunkt för det regionala/lokala näringslivsarbetet är övergången till en ekonomi som allt mer utvecklas genom kunskap och förnyelse. Invånarnas kunskap och förnyelse blir allt viktigare för näringslivets utveckling. Förmågan till nyskapande är en förutsättning för framgångsrika företag och regioner på en alltmer global marknad. Halland har få kunskapsintensiva företag och många företag har låg utbildningsnivå både bland företagare och anställda. De halländska företagen ligger under riksgenomsnittet när det gäller utbildningsnivå. Dominansen av mindre företag och det begränsade inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen medför att det endast i mindre utsträckning bedrivs forskning inom det halländska näringslivet. Detta har en negativ inverkan på produktutveckling, teknik- och kunskapsspridning mm. Det försvårar också möjligheterna att rekrytera högkvalificerad arbetskraft till regionen. I Halland finns ett viktigt och ökande samarbete mellan högskolan och näringslivet. Samarbetet är dock begränsat till vissa delar av näringslivet och majoriteten av företagen har fortfarande inga kontakter med högskolor och universitet. 2.8 Arbetsmarknad Halland har en god sysselsättningsutveckling både för kvinnor och för män jämfört med andra län. Under 2000-talet ( ) har Halland haft en ökning av antalet sysselsatta på drygt åtta procent, vilket är den största ökningen i landet. Arbetslösheten är låg jämfört med andra
10 regioner. Halland har en hög förvärvsfrekvens för både kvinnor, män och personer med utländsk bakgrund. Leader Kustbygd Halland har en stark arbetsmarknad med en positiv ekonomisk utveckling. Leader Kustbygd Halland har en lägre andel arbetslösa än Leader Landsbygd Halland. Se karta nedan. Figur 2. Andel arbetslösa år Källa Glesbygdsverket Hallänningarna arbetar i stort sett i samma branscher som svenskar i genomsnitt. Förhållandet mellan varu- och tjänsteproduktion är ungefär som i riket, d v s cirka 30 procent arbetar med varuproduktion och cirka 70 procent arbetar inom tjänsteproduktion. Näringslivsstrukturen, med stor branschbredd och många småföretag, bidrar till en stabil utveckling där arbetsmarknaden sällan drabbas av strukturkriser och stora företagsnedläggningar. Näringslivsstrukturen i Halland medför dock speciella problem för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Indikatorer på detta är kvinnors inkomster, andelen deltidsarbetande och kvinnornas förvärvsfrekvenser sett i relation till männens. I alla dessa avseenden har kvinnor i Halland en sämre situation än i flera andra län och riket i genomsnitt. Liksom i övriga landet har ungdomar och invandrare svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Näringslivsstrukturen leder också till att arbetsmarknaden inte i tillräckligt hög grad erbjuder arbete åt högutbildade. Hallands befolkning har en hög utbildningsnivå men arbetsmarknaden efterfrågar i allt för liten utsträckning personal med eftergymnasial utbildning. Detta beror på
11 flera faktorer bl.a. att näringslivet är småskaligt och har ett lågt teknik- och kunskapsinnehåll, den företagsinriktade tjänstesektorn är liten och den offentliga förvaltningen är relativt liten. På sikt kan svårigheterna för högutbildade att få jobb i Halland bli ett hinder för en fortsatt positiv utveckling. Inflyttningen av välutbildad och kompetent arbetskraft kan motverkas om inte arbetsmarknaden blir mer attraktiv för akademiker. En motverkande faktor är att i takt med att vi lämnar industrisamhället och går in i kunskapssamhället går trenden mot att företag etablerar sig där kunskapen finns. En stor andel högutbildad arbetskraft kan således innebära nyetableringar av kunskapsintensiva företag. Tillgången på välutbildad och kompetent arbetskraft är väsentlig för näringslivets förmåga att växa. Bristen på lämplig arbetskraft med rätt utbildning är ett stort hinder för tillväxt i de halländska företagen. Samtidigt visar analysen på brister i arbetet med att ta till vara och utveckla arbetskraften fullt ut. Alltför många står utanför arbetsmarknaden och det halländska näringslivet efterfrågar i för liten utsträckning personal med eftergymnasial utbildning. 2.9 Miljö och hållbar utveckling Hallands attraktivitet är starkt förknippad med länets goda miljö. Tydliga varningssignaler kommer nu när det gäller klimatförändringens effekter och miljösituationen i sjöar, kustvatten och hav. Utan tvekan är detta en av Hallands viktigaste framtidsfrågor. Energiförsörjning, boende och transportssystem står i förgrunden i arbetet för en ekologisk hållbar utveckling och Halland behöver ligga långt framme i utveckling och användning av ny teknologi för en mindre fossilberoende ekonomi. Det är en utveckling som ger förutsättningar för växande företag och nya jobb. Växtnäringstillförseln till Hallands kustvatten skapar omfattande problem trots de åtgärder som vidtagits under senare år. Närsaltsbelastningen av främst kväve orsakar algblomning med bl.a. syrefria bottnar, försämrade förutsättningar för bad och utarmning av växt- och djurlivet som följd. Även på land medför övergödningen, här orsakad av atmosfäriskt nedfall, en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Trycket på natur och miljö i kustområdet är stort på grund av att nybyggnation längs med kusten ökar, sommarstugor byggs om till permanentboende och turismen ökar. Det är därför viktigt att utvecklingsfrågor för kusten ses ur ett väl genomtänkt uthållighetsperspektiv vad gäller såväl ekonomisk-, ekologisk- som social uthållighet Jämställdhet Jämställdhet är en viktig del av en god livsmiljö och för den lokala utvecklingen. Kvinnor och män ska ha rätt till samma utbildning, arbete, inflytande i samhället samt samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbete. Kvinnor arbetar i lika stor del i den offentliga som i den privata sektorn medan män i större utsträckning arbetar inom den privata. Eftersom det är den privata sektorn som ökar snabbast blir villkoren också olika för kvinnor och män. Inom vissa näringsgrenar är fördelningen mellan kvinnor och män mycket ojämn, vård och omsorg är kvinnodominerade och tillverknings- och byggindustrin är mansdominerade. Generellt sett kan man säga att män tillverkar, transporterar och säljer varor, medan kvinnor distribuerar varor, vårdar och
12 utbildar. Denna ojämna fördelning gör att utvecklingsmöjligheterna i olika lokala arbetsmarknadsregioner är olika för kvinnor och män procent av företagen i Halland ägs av kvinnor. I Kungsbacka är andelen något högre. Andelen kvinnliga företagare är högre på landsbygden än i tätorterna. De kvinnliga företagen drivs oftast inte i AB form eller mer kapitalkrävande verksamheter utan i form av små butiker, Bed and Breakfast mm. Regionalt Resurs Centrum i Halland är en ideell förening som arbetar för att stödja kvinnliga företagare. De erbjuder bl.a. utbildningar och jobbar i ett nätverk för kvinnliga företagare. Att satsa på utveckling av befintliga företag samt möjliga nyetableringar på landsbygden gynnar i större utsträckning kvinnor än män, detta som ett resultat av verksamhetens karaktär Ungdomar Många ungdomar flyttar från landsbygden och de små lokalsamhällena. För både glesbygder och tätortsnära landsbygd är flyttnettona negativa för åldrarna och 20 29, medan tätorter totalt har kraftigt positiva flyttnetton. Ungdomarna flyttar framförallt för att studera, arbeta eller byta miljö. Begränsad tillgång på ett allsidigt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter är också ett motiv för ungdomar att flytta från landsbygden samt bristen på mötesplatser, bostäder och bra kommunikationer. De kollektiva kommunikationerna i Leader Kustbygd Halland är goda vilket gör det möjligt för ungdomar att bo kvar på landsbygden i högre grad än i inlandet. För att ungdomar skall få ett bra och gott liv på landsbygden krävs även delaktighet och inflytande. Ungdomar vill vara med och påverka, men får inte den uppmärksamhet de borde ha, vilket påverkar utvecklingen på ett negativt sätt. Genom att skapa goda förutsättningar för ungdomar att delta i beslutsprocesserna kan nödvändiga krafter för lokal och regional utveckling tas tillvara. Ungdomarna skall stimuleras i sin strävan att inhämta kunskap och kompetens för det fortsatta vuxenlivet, vilket ofta innebär att de flyttar från orten under en viss tid. Vad som här är viktigt är att det skapas miljöer som gör att de återvänder. Ungdomsarbetslösheten 14 i Halland är lägre än i riket totalt. Andelen unga företagare i Halland ligger något under riksgenomsnittet Integration Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är integration av svenskar med utländsk bakgrund intressant då de bidrar till arbetskrafts- och kunskapsförsörjning, serviceunderlag, skattebasen, serviceutbudet, branschbredden etc. Samtidigt skapas förutsättningar för individen att utvecklas och bli integrerad i samhället. Över hälften av dem med utländsk bakgrund bor i en tätortskommun i storstadsregionerna 16. För invandrare som bryter mönstret och flyttar till glesare bebodda kommuner gäller att sysselsättningsnivån är relativt hög. Förvärvsfrekvensen för dem med utländsk bakgrund i år, arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd, AMS, år, SCB 16 Stockholm, Göteborg och Malmö
13 Halland är 62 procent, vilket kan jämföras med den totala andelen förvärvsarbetare i Halland som är 80 procent 17. I Halland bor en majoritet av svenskar med utländsk bakgrund i städerna eller de större tätorterna. Detta är inget unikt mönster för Halland utan ett mönster som återfinns i hela Sverige. För många av de utrikes födda har boende på landsbygden en dålig status. De som kommer från landsbygden har ofta erfarenheter av fattigdom och dålig boendemiljö. En intressant fråga att ställa utifrån det är: Skulle fler invandrare flytta till landsbygden om man kände till förhållandena där och visste mer om den? Svenskar med utländsk bakgrund skulle kunna få en stor betydelse för landsbygden vad gäller t.ex. upplevelsenäring, service och småskalig mat Infrastruktur En bra infrastruktur avseende vägar, järnvägar och andra transportsystem samt IT och andra kommunikationssystem är en förutsättning för god utveckling av näringsliv och samhälle. Tillgången till IT blir allt viktigare, inte minst för de nya framväxande branscherna och småföretagen. Leader Kustbygd Halland har en mycket bra infrastruktur i nord sydlig riktning genom E6 och Västkustbanan, som mer eller mindre går igenom hela området från norr till söder. Merparten av Västkustbanan är utbyggd till dubbelspår men viktiga bitar återstår. För närvarande anläggs dubbelspår vid Falkenberg. Utbyggnaden ska vara klar under Den sista delen av utbyggnaden av dubbelspår genom Halland är utbyggnaden av en stadstunnel i Varberg. Från de olika delarna av Leader Kustbygd Halland finns närhet till någon av flygplatserna Landvetter, Halmstad och Ängelholm. Detta medför en god tillgänglighet främst för inrikesresor till Stockholm. För internationella resor är Kastrup den dominerande flygplatsen tätt följd av Landvetter och Sturup. Hamnarna i Halland utgörs av Halmstad Hamn, Falkenbergs Terminal och Terminal West (i Varberg). Skog och skogsprodukter är det dominerande varuslaget följt av bulkvaror. Halmstad Hamn är störst därefter följer Terminal West och sedan Falkenbergs Terminal. Den enda färjelinjen för persontransport går mellan Varberg och Grenå. Hallandstrafiken är trafikhuvudman för kollektivtrafiken i Halland. Under 2007 kommer en strategisk kollektivtrafikutredning att tas fram för Halland. I denna ska bland annat målbilder avseende framtida trafikering formuleras. Kollektivtrafiken i Leader Kustbygd Halland är väl fungerande. Utbyggnaden av bredband med statliga medel pågår i Halland. I alla kommuner är täckningsgraden över 95 procent. Det betyder att över 95 procent av invånarna i Halland har möjlighet att koppla upp sig på bredbandsnätet. Ett problem är att det krävs att flera i byn måste koppla upp sig annars blir det för kostsamt för den enskilde. Ca 60 procent av hallänningarna har idag bredband. Alla telestationer i Halland är utbyggda så att det är möjligt för individer och företag att koppla upp sig via ADSL. Har man ett företag eller jobbar på distans kan man dock behöva högre kapacitet än ADSL. Optisk fiber är det media som idag 17 Andelen förvärvsarbetande i Halland 16+, SCB,
14 erbjuder högst överföringskapacitet. Med fortsatt ökad efterfrågan på överföringskapacitet kommer betydelsen av fibernät att öka och detta gäller i synnerhet om den tekniska utvecklingen i andra infrastrukturer inte medger motsvarande överföringshastigheter. Tillgången till fibernät kommer således att bli en allt viktigare fråga för både marknadsaktörer och slutkunder. Fibernät finns mellan alla kommuner i Halland och går ut i stadsnätet. Det finns ett stort antal förbindelser med fiberkabel vid kusten, men längre in i landet är förbindelserna färre. Bredbandskapaciteten i Leader Kustbygd Halland är hög. Även mobiltäckning i Leader Kustbygd Halland är hög. Telia har t ex teckning i hela Leader Kustbygd Halland Bakgrund till val av geografiskt område Då Halland är en relativt liten region med ungefär invånare bosatta utanför tätort föll det sig naturligt att rikta in arbetat med att bilda Leaderområden på två områden med ungefär invånare i varje område. Med utgångspunkt från de skillnader som finns mellan kust och inland både vad gäller möjligheter men även vad gäller problem och brister föll sig indelningen av Halland i två Leaderområden därefter rätt naturligt, ett utmed kusten, Leader Kustbygd Halland, och i inlandet, Leader Landsbygd Halland. Halland har under en lång tid haft en positiv folkmängdsutveckling. Befolkningsökningen är dock inte jämnt fördelad över länet utan gäller främst kustområdet. Vissa delar av inlandet har även de en positiv folkmängdsutveckling, men på många håll i inlandet är folkmängdsutvecklingen stagnerad eller negativ. Kustområdet har en högre utbildningsnivå än inlandet, en lägre arbetslöshet och en betydligt bättre tillgänglighet till service och grundskola än i inlandet. Kustområdet har en mycket bra infrastruktur både vad gäller vägar, IT och allmänna kommunikationer. Infrastrukturen i inlandet har brister, främst vad gäller de allmänna kommunikationer och bredbandskapacitet. Den halländska kusten har en hög attraktivitet och byggandet går på högtryck både vad gäller villor och lägenheter. I inlandet är utbudet av olika boendealternativ små och det byggs inte mycket nytt. Leader Kustbygd Halland är ett relativt tätbefolkat område med tätortsnära landsbygd. I söder domineras kusten av långa sandstränder och i norr består kusten av klippor, vikar och skär. De långa stränderna lockar många turister till området under sommaren och upplevelsenäringen har blivit en allt viktigare näring för Leader Kustbygd Halland. Innanför kustbandet breder jordbrukslandskapet ut sig och området har gamla jordbrukstraditioner. Specialisering och storleksrationalisering inom jordbruket har dock medfört att natur- och kulturvärden i odlingslandskapet är hotade och byggnader, som är en viktig del av kulturhistorien, förfaller. Småföretagen dominerar i området och branschbredden är stor. Leader Kustbygd Halland är föreningstätt med många hembygdsföreningar, idrottsföreningar mm. De främsta miljöproblemen i området är övergödning av kustvatten och exploatering av kustområdet. 18 Telia
15 3 Analys av området 3.1 SWOT analys SWOT-analysen är gjord utifrån beskrivningen av området och de omvärldstrender vi ser. Styrkor Befolkningstillväxt Attraktiv boendemiljö Unikt läge - närhet till kontinenten och dynamiska storstadsregioner Hög servicenivå och tillgänglighet God tillgänglighet till skolor och utbildningsmöjligheter Bördig kustslätt Spännande historia Många småföretag Varierat småföretagande Stark ekonomisk utveckling God tillväxt i företagen Stort nyföretagande Stor livsmedelstillverkning Lokalproducerat ökar Attraktiva turistmål - starkt flöde av besökare Attraktiv kust Lämpligt att utveckla förnybar energi och miljöteknik Föreningstätt Starkt ideellt engagemang Bra samarbetsklimat Relativt hög utbildningsnivå (jämfört med inlandet) Låg arbetslöshet Bra infrastruktur Svagheter Låg tillväxtvilja bland företagen Hög medelålder bland företagsledarna Brist på rätt arbetskraft Få sysselsatta i branscher med stort teknik- och kompetensinnehåll och inom företagstjänster Högt exploateringstryck på jordbruksmark Låg förädlingsgrad i upplevelsebranschen Låg utbildningsnivå i företagen Otillräckligt med arbetstillfällen för högutbildade Otillräckligt samarbete mellan högskolan och näringslivet Könssegregerad arbetsmarknad Invandrares förvärvsfrekvens är lägre än genomsnittlig förvärvsfrekvens i Halland Hög miljöbelastning (främst övergödning och exploatering av kustområdet) Låg andel unga företagare Låg återväxt i föreningslivet
16 Möjligheter Boendemiljöns betydelse ökar. Leader Kustbygd Halland har stora möjligheter att dra till sig fler invånare tack vare en attraktiv boendemiljö, bra samhällsservice och infrastruktur. Infrastruktur blir allt viktigare för god utveckling av näringsliv och samhälle. Den starka infrastrukturen i Leader Kustbygd Halland tillsammans med befolkningsökningen skapar goda förutsättningar till ökat företagande. Det unika läget med närhet till dynamiska storstadsregioner och de snabba förbindelserna som finns till övriga Europa ger goda möjligheter till internationella kontakter. För befolkningen innebär det en närhet till universitet, kultur, nöjen mm. Tjänster blir dyrare och varor blir billigare. Leader Kustbygd Halland har en stor livsmedelsproduktion. Genom en ökad förädling ökar värdet på varan. När tjänster och upplevelser kopplas till produkten ökar värdet ytterligare. Upplevelseekonomin ökar i betydelse. Kustens attraktivitet med en mångfald av besöksmål skapar goda möjligheter till ett ökat företagande kring upplevelsenäringen. Partnerskap samhälle företag blir allt mer betydelsefullt för samhällsutvecklingen. Det finns en stark tradition av och stolthet i att samarbeta i området. Det ger sitt uttryck i fungerande nätverk, en stark föreningsverksamhet och ett positivt samarbetsklimat. Starka nätverk och ett bra samarbetsklimat skapar goda förutsättningar för att våga satsa på nya saker. Energikostnaderna och miljöproblemen ökar vilket skapar en växande marknad för miljöteknikföretag. Leader Kustbygd Hallands tillgångar på sol, vind, vatten och energigrödor skapar goda möjligheter till fler och växande företag i branschen. Leader Kustbygd Halland har en tradition av varierat företagande vilket är en bra grund för ett ökat nyföretagande. Näringslivets stora branschbredd med många små och medelstora företag gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. Hot Att förstå och utveckla kompetenser blir allt viktigare vari bristen på rätt utbildad arbetskraft och den förhållandevis låga utbildningsnivån i företagen kan verka tillväxthämmande. Ytterligare ett hot är att bristen på arbetstillfällen för högutbildade kan medföra att högutbildade flyr fältet och få högutbildade väljer att flytta till området. Samarbetet mellan högskolor och näringslivet i Leader Kustbygd Halland är otillräckligt vilket är ett hot för utvecklingen i en allt snabbare teknikutveckling. Dominansen av mindre företag och det begränsade inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen medför att det endast i mindre utsträckning bedrivs forskning inom det halländska näringslivet. Detta har en negativ inverkan på produktutveckling, teknik- och kunskapsspridning mm. Det försvårar också möjligheterna att rekrytera högkvalificerad arbetskraft till regionen. Den begränsade tillgången till avancerade företagstjänster, kompetensförsörjning och annan service i området kan på sikt verka tillväxthämmande
17 Bristen på rätt arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt i företagen. Den höga miljöbelastningen i form av övergödning och exploatering av kusten är ett hot mot livsmiljö, produktion och biologisk mångfald. Den höga medelåldern bland ledarna för småföretagen riskerar leda till att många småföretag läggs ner de närmsta åren. Den könssegregerade arbetsmarknaden bromsar upp tillväxten i området. 3.2 Valt tema Utifrån analysen av områdets förutsättningar har vi valt följande tema för Leader Kustbygd Halland: Livskraftigt företagande på landsbygden
18 4 Strategi 4.1 Inledning Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd togs fram i en bred process under Deltagarna i processen arbetade fram de tillgångar som utmärker Halland och med utgångspunkt i dessa tog idéer form för vad som är viktigt att utveckla och jobba vidare med för en livskraftig landsbygd i Halland. Resultatet från den processen stämmer väl överens med resultatet från den process som har bedrivits vid framtagandet av denna utvecklingsplan 19. Vi har därför valt att utgå från samma mål, strategi samt insatsområden som i Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd även i vår utvecklingsplan för Leader Kustbygd Halland. I och med den starka tillväxten längs med kusten anser vi dock inte att kusten behöver lägga resurser på att öka områdets attraktivitet och plockar därför bort bubblan Boendebaserat småföretagande. 4.2 Övergripande mål Syftet med strategin är att medverka till att samtliga tre huvudmål för landsbygdsprogrammets respektive axel uppfylls. Målen i de tre axlarna är: 1. Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Det övergripande målet för axel 1 är att stimulera konkurrenskraft hos företag inom jord- och skogsbruk samt inom livsmedelsproduktion och förädling på grundval av ett hållbart naturresursutnyttjande. Leader kan möjliggöra sektorsövergripande, breda projekt där både jord- och skogsbruksföretag samt andra företag på landsbygden får möjlighet att samverka om gemensamma behov och förutsättningar för utveckling av området och dess lantbruksföretag. 2. Förbättra miljön och landsbygden. Det övergripande målet för axel 2 är att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd samt stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion. Satsningar inom ett Leaderområde kan utgå från ett landskapsperspektiv med syfte att öka livskvalitet och möjliggöra landsbygdsturism. 3. Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja diversifiering av landsbygdsekonomin. Det övergripande målet i axel 3 är ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja sysselsättning, en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Tyngdpunkten av leaderområdets arbete kommer att ligga under denna axel. Det övergripande målet med utvecklingsarbetet i Leader Kustbygd Halland är att skapa ett livskraftigt företagande av olika slag på landsbygden. Nya och växande företag av olika slag ger möjligheter att leva på landsbygden. 19 Se bilaga 5: Idéer från mobiliseringsmöten i Halland
19 Råvaruproduktion & förädling Livskraftigt företagande på landsbygden Turism & upplevelser Vi vill skapa ett livskraftigt företagande av olika slag på landsbygden genom följande huvudinriktningar: Producera och förädla våra utmärkta råvaror Utveckla vår besöksnäring till nya höjder 4.3 Insatsområden och aktiviteter Leader Kustbygd Hallands strategi avgränsas till två huvudinriktningar kring vilka framtida insatser för tillväxt på landsbygden ska koncentreras. Inom huvudinriktningarna ska arbetet fokuseras på fem insatsområden. De fem insatsområdena är: 1. Utveckla landsbygdsföretag med kunskap Ta fram kompetenshöjande åtgärder som ökar möjligheterna att starta, driva och vidareutveckla företag på landsbygden. Därmed höjs kompetensen och därmed beredskapen för förändring och utveckling. Exempelvis projekt inom: Utbildning i form av kurser, distansutbildningar, studiebesök, föreläsningar, konferenser mm vilka kan bidra till nyföretagande samt utveckling av befintligt företagande inom Leader Kustbygd Halland Bredbandsutbyggnad för kunskapsöverföring 2. Höja halländska råvaror i värdekedjan Fler företag på landsbygden som producerar och förädlar råvaror. Värdet ökar genom förädling. När råvaran blir en produkt ökar priset. När tjänster och upplevelser kopplas till produkten ökar priset ytterligare. Utveckla marknadsstyrd basproduktion. Utveckla logistiklösningar för att nå marknaden. Koppla tjänster och upplevelser till produkterna. Exempelvis projekt inom: Insatser för mer närproducerad mat Samverkanslösningar för logistik, leveranser mm IT-teknik och bredbandsutbyggnad
20 3. Tematisk och geografisk destinationsutveckling 20 Stärka attraktionskraften i Leaderområdet genom destinationsutveckling (tematisk och/eller geografisk) och paketering av områdets landsbygdsupplevelser året om. Exempelvis projekt inom: Samverkan för utveckling av attraktiva helhetslösningar av upplevelser, transporter och service Utveckling av leder upplevelseleder så som cykelleder, vandringsleder, ridleder, kanotleder osv. Destinationsdesign av byar för ökad attraktivitet Ökad tillänglighet genom ny teknik och IT Samverkansprojekt med Leaderområdets grannar Utveckling av nya spännande och attraktiva besöksmål Samverkansprojekt mellan stad och land Skapa lokala utvecklingsplaner 4. Kommunikation som håller ihop systemet och synliggör framstegen Kommunikation leder till förståelse för helheten, hög delaktighet på alla nivåer och nya samarbetsformer. Den möjliggör framsteg som uppmuntrar till nytänkande. Leaderområdets kommunikation ska säkra att landsbygden blir en del av den gemensamma utvecklingen i regionen, t ex vad gäller infrastruktur, entreprenörskap och internationalisering och ska därför samordnas med övrig kommunikation kring landsbygdsutveckling i Halland. 5. Strategi för horisontella insatsområden Hållbar utveckling - dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling, är ett horisontellt insatsområde som ska genomsyra samtliga projekt i Leader Kustbygd Halland. Jämställdhet - Jämställdhet mellan könen är en viktig del för den lokala utvecklingen. Jämställdhet är ett horisontellt insatsområde som ska säkerställas genom hög delaktighet av både män och kvinnor i projekten. Integration - Nya hallänningar med svensk eller utländsk bakgrund innebär nya erfarenheter som bör tas tillvara. Svenskar med utländsk bakgrund besitter kunskap om andra kulturer, andra språk och de har ofta en hög servicekänsla. Integration är ett horisontellt insatsområde som ska beaktas genom projekt som tar tillvara nya hallänningar som en resurs. Exempelvis projekt inom: Svenskar med utländsk bakgrund i resurspooler; språkresurs, guideresurs osv Utbildning med praktik till djurskötare Ambassadörsutbildning för nya hallänningar 20 Med en destination avses här ett självklart avgränsat besöksmål som tillfullo uppfyller besökarens förväntningar och tillgodoser vad han/ hon efterfrågar avseende varor och tjänster, både före, under och efter besöket. Destination utgörs av summan av upplevelser som tillsammans ger området dess attraktions- och konkurrenskraft
21 Ungdomar - Det är viktigt att ungdomar har möjlighet till en sysselsättning på landsbygden för att kunna bo kvar. Ungdomar är ett horisontellt insatsområde som ska beaktas i samtliga projekt. Exempelvis projekt inom: Företagsamt lärande Utveckla nätverk för ungdomar Projekt kring generationsskiftesfrågan Projekt vilket syftar till ett ökat intresse och företagande bland ungdomar Ungdomscheckar 4.4 Kriterier för urval av projekt Bedömning av projekten skall göras utifrån en projektplan som innerhåller en beskrivning av projektet, syfte och mål samt en ekonomisk kalkyl. Ekonomiskt, social, ekologiskt hållbart I riksdagens miljö- och jordbruksutskotts betänkande 2005/06:MJU12 kan man läsa följande på sidan 8: ett hållbart samhälle är ett samhälle där ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, social trygghet och sammanhållning inte sker till priset av en miljöpåverkan som så småningom slår tillbaka mot tillväxtens möjligheter. I det hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa förenas med en ren och människovärdig miljö. För att uppnå detta långsiktiga mål måste ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd samverka och behandlas på ett ömsesidigt förstärkande sätt. Samliga projekt ska övergripande bedömas utifrån ekonomisk, social samt ekologisk hållbarhetssynpunkt. Dessutom ska varje projekt uppfylla nedanstående kriterier för att komma i fråga för stöd inom Leader Kustbygd Halland. Projektet ska vara stödberättigande - Det är insatserna i projektet (budgeterade kostnader/planerade aktiviteter) som ska vara stödberättigande enligt Landsbygdsprogrammet för Sverige , EG:s förordningar för området, förordningen (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder samt Jordbruksverkets föreskrifter tillämpliga på Leader och de lokala aktionsgrupperna (LAG-grupperna). Efterfrågeperspektiv - Det ska finnas ett klart efterfrågeperspektiv i projektet. Vilka efterfrågar att projektet genomförs och varför? Mål som beskriver sysselsättningseffekter - Det ska finnas mål som beskriver projektets sysselsättningseffekt och långsiktiga betydelse för området, för att bedöma projektets omsättning i kronor i förhållande till förväntat resultat. Andel privat medfinansiering - Av EU och svenska nationella myndigheter fastställda regler gäller. Därutöver föreslås att större andel privat medfinansiering ska räknas som meriterande. Nyskapande och innovativt i uppbyggnad och genomförande - För att få stöd ska projektet handla om för området nya aktiviteter. Stöd kommer inte att beviljas till projekt där redan pågående aktiviteter är en huvudsak
22 Genomförandekapacitet - Projekt som söker stöd ska ha kapacitet att genomföra projektet under projekttiden avseende ett flertal punkter; personal, egna insatser, erforderligt nätverk och kompetenser. Det ska även finnas en affärsinriktad utvecklingsplan vilken visar hur verksamheten fortlever utan utvecklingsstöd efter avslutat projekt. Snedvridning av konkurrens - Grundstrategin är att alla projekt ska ha en positiv effekt på ökad/bibehållen sysselsättning i området. En viktig uppgift för LAG-gruppen är att avgöra vad som kan göras inom projekten med avseende på konkurrensneutralitet. Ideell och offentlig sektor får inte bedriva verksamheter vilka kan riskera att minska förutsättningarna för övriga affärsmässiga verksamheter. Däremot får det bedrivas samordningsfunktioner för affärsmässiga verksamheter, liksom förarbeten till affärsmässiga verksamheter. Relation till andra utvecklingsinsatser (projektet ska stämmas av mot nätverk och befintliga projekt) - Det ska finnas med en beskrivning av avstämning och koppling gentemot annan utvecklingsverksamhet i Halland för ökat samarbete och gemensam riktning på insatser. Mångfald/jämställdhet - En viktig faktor för utveckling och tillväxt är att alla grupper i samhället får tillgång till utbildning och sysselsättning. Det är viktigt att ta hänsyn till och beskriva jämställdhetsaspekten i projekt. Detta gäller män och kvinnor i olika åldrar och med olika etnisk bakgrund. Ungdomars deltagande - För att uppnå mångfald i projekt och skapa en bred delaktighet är det viktigt ta hänsyn till och beskriva ungdomars deltagande i projektet. Tydligt samband med valt insatsområde - Vid bedömning av projektförslag ska det vara möjligt att klart utläsa vilket insatsområde eller områden projektet avser. Sektorsövergripande - Det är en fördel om projektet, i de fall det är relevant, är sektorsövergripande. Detta bedöms utifrån projektets karaktär och beröring med eventuella regelverk, behov av kompetens och erfarenhet från olika sektorer samt finansiering. 4.5 Mål och indikatorer Kvantitativa mål Projekten ska inom tidsperioden uppnå följande mål: 40 nya företag 400 nya arbetstillfällen 800 deltagare i projekt, inkl. utbildningsinsatser Aktivitetsindikatorer: Antal samarbetsprojekt med andra Leaderområden eller andra områden som är till gagn för landsbygdens utveckling Antal projekt som aktivt riktar sig till att förbättra miljön på landsbygden
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merUtdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merProjektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merDalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Läs merNOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista
NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Hjärtats fröjd Journalnummer:08016 Kontaktperson i det nominerade förslaget: Ebon
Läs merATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN
ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Arbetsgrupp Koncernledningen i Marks kommun Karin Fagerberg, FOJAB arkitekter Elvira Grandin, FOJAB arkitekter Referensgrupp Chefsgruppen för Marks kommuns samtliga
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs merLeader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap
Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merNÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga
Läs merLANDSBYGDSPROGRAM FÖR
1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,
Läs merURVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE
URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merLokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...
Läs merTillväxt program för Halland 2007 2010
Tillväxtprogram för Halland 2007 2010 Innehåll Inledning... 5 Hållbar utveckling och tillväxt...6 Tillväxtprogrammet och EU:s program...6 Analys av Hallands tillväxtförutsättningar... 7 Förutsättningar
Läs merBilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
Läs mertillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.
Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s
Läs merBesöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merTALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merBilaga 2: Omvärldsanalys
Bilaga 2: Omvärldsanalys Denna omvärldsanalys är en sammanfattning och analys av det omfattande material som anges i de noter som förekommer löpande i strategin. Ett sätt att förklara samhällets långa
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merHallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode
Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merKORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI 2014-2020
KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI 2014-2020 Välkommen till kortversionen av vår strategi Syftet med denna kortversion är att snabbt ge dig en idé om vad Leader är, hur du kan söka Leaderpengar och för
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merUTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN
UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merVälkommen till Kungsbacka
Välkommen till Kungsbacka Kungsbacka idag Välutbildade invånare Låg medelålder Många arbetar i en annan kommun Stor inflyttning Flertalet bor i egen villa Borgerlig majoritet Kraftig expansion men behåller
Läs merNäringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi
Läs merRegional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs merKatrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer
.Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade
Läs mer10063 Nationella turistfiskeprojektet
Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merTematisk arbetsgrupp. Integration
Tematisk arbetsgrupp Integration 2 1Bakgrund och uppdrag I Lands bygdsnätverkets aktivitetsplan för 2010 anges att Integration är ett av de prioretade områdena. Det konstateras att: Det är få invandrare
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merLokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov
Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad
Läs merBefolkning & tillgänglighet
Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merSammanfattning av LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR LEADER NEDRE DALÄLVEN 3
Sammanfattning av LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR LEADER NEDRE DALÄLVEN 3 2016-01-21 www.leadernedredalalven.se Nedre Dalälvsområdet ligger i gränstrakterna mellan de fyra länen Dalarna, Västmanland, Uppsala
Läs merArbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat
Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet
Läs merPreliminär. Utvecklingsplan för Leader Kustbygd 2007-2013
Preliminär Utvecklingsplan för Leader Kustbygd 2007-2013 Livskraftigt företagande på landsbygden 1 Framtagandet av utvecklingsplanen... 3 2 Beskrivning av området... 4 2.1 Inledning... 4 2.2 Befolkning...
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merStrategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: MittSkåne på kartan II Journalnummer: 2010-4457 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merJämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merAttraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.
Attraktionsindex Sölvesborg Dokumenttyp: Slutrapport Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.se Datum: 29 april, 2010 Innehåll Information
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merPROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län
PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs mer