Årsredovisning 2018 för Dina Försäkringar Nord

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2018

2 1 (29) Årsredovisning 2018 för Innehåll: Sida Förvaltningsberättelse 2 Femårsöversikt 5 Finansiella rapporter Resultaträkning och Rapport över totalresultat 6 Resultatanalys 7 Balansräkning 8 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Redovisningsprinciper och övriga noter 11 Underskrifter 30

3 2 (29) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för org. nr , avger härmed årsredovisning för tiden 1 januari - 31 december bedriver verksamhet i associationsformen ömsesidigt försäkringsbolag och har sitt säte i Piteå Kommun. Bolagets adress är Prästgårdsgatan 25 C, PITEÅ. VERKSAMHETEN Bolaget är ett lokalt försäkringsbolag med verksamhet i Norrbotten och Västerbottens län. Bolaget erbjuder egendomsförsäkring till privatpersoner, företag och lantbruk i följande klasser: - Försäkring mot brand och annan skada på egendom - Landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner - Fartyg med begränsning till fritidsbåt - Annan Förmögenhetsskada Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession såsom Motor och Trafik, Ansvar och Rättsskydd och Sjuk och Olycksfall. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. STRUKTUR OCH ORGANISATION är ömsesidigt och ägs av försäkringstagarna. är tillsammans med 9 andra Dinabolag medlem i Dina-federationen och delägare i Dina Försäkring AB, som bl.a. svarar för att federationsbolagens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, både externt och inom federationen. Bolaget deltar i Dina federationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget även mottar andelar av Dina ABs återförsäkring. Bolagets styrelse har 6 ledamöter och har under 2018 haft 16 möten. Bolaget har 25 anställda inklusive bolagets verkställande direktör. Upplysning om medelantalet anställda, löner och ersättningar m.m. samt uppgifter om sociala kostnader lämnas i tilläggsupplysningar not 29. har kontor i Piteå, Skellefteå och Umeå. Delar av bolagets verksamhet är genom uppdragsavtal utlagd till Dina AB. Den utlagda verksamheten omfattar bland annat centrala funktioner, juridik, IT, aktuarietjänster samt löneadministration. RESULTAT Under 2018 ökade s premieintäkt efter avgiven återförsäkring med 6,9 % (3,3%) till tkr ( tkr). Av premieintäkten avsåg tkr direkt försäkring och tkr mottagen återförsäkring har varit ett skadedrabbat år både i den egna affären och i den mottagna affären som belastas med kostnader för sommarens omfattande skogsbränder. Skadekostnadsprocenten brutto uppgick till 102 % (75 %) i den direkta affären och totalt 81 % (74 %). Skadekostnaden brutto uppgick till tkr ( tkr) varav i direkt försäkring tkr ( tkr) och tkr ( tkr) i mottagen återförsäkring. Driftskostnaderna uppgick till tkr ( tkr) vilket gör att driftskostnadsprocenten ökade från 26% till 33%, främst beroende på ändrade provisioner för mottagen affär och ändrade serviceavgifter. Dina federationen har under 2018 investerat i digitalisering, automatisering och varumärkeskännedom vilket initialt har bidragit till ökade kostnader men som är tänkta att på sikt leda till minskade kostnader genom effektivisering.

4 3 (29) Årets försäkringstekniska resultat blev tkr (- 428 tkr). Totalkostnadsprocenten ökade med 14 % och uppgick till114 % (100 %). FINANSRÖRELSEN s totala placeringstillgångar omfattar dels passiva tillgångar som inte löpande kan förvaltas (onoterade aktier i Dina Försäkring AB och de medel som står på depå i Dina Försäkring AB), dels av aktiva tillgångar vilka utgör bolagets placeringsportfölj. Bolagets strategiska allokering av den aktiva placeringsportföljen ska säkerställa en väl diversifierad placeringsportfölj med relativt låg förväntad risk. Den aktiva placeringsportföljen ligger i diskretionär förvaltning. Av bolagets innehav av aktier och andelar utgör tkr ( tkr) onoterade aktier i Dina Försäkringar AB. Placeringar i värdepapper med låg risk och en relativt hög andel räntebärande tillgångar i den aktiva placeringsportföljen i ett fortsatt lågt ränteläge har gjort att avkastningen varit måttlig. Av finansrörelsens resultat på tkr (5 053 tkr) utgör tkr (2 624 tkr) värdeförändring på bolagets innehav av aktier i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB. På grund av att räntenivån stigit något under räkenskapsåret har 48 tkr (0 tkr) av kapitalavkastningen överförts till försäkringsrörelsen. För redovisning av förändringar i kassa och bank se kassaflödesanalysen på sidan 10. IFRS Under 2018 har Dina-federationen arbetat med de nya IFRS standarderna. För den del av reglerna med störst påverkan, som hanterar redovisning av försäkringsavtal (IFRS17), har införandedatum framflyttats ett år (till 1 januari 2022). Projektet har under 2018 genomfört en analys över vilken påverkan standarden kan komma att få på bolagen inom Dina-federationen. Den nya standarden för redovisning av Finansiella instrument (IFRS 9) börjar gälla den 1 januari 2018, men bolagen inom Dina-federationen har beslutat att tillämpa det undantag i IFRS 4 Försäkringsavtal som gör det möjligt att tillämpa standarden samtidigt som IFRS 17. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET s styrelse har beslutat om ett företagsstyrningssystem för att säkerställa en sund och ansvarsfull styrning av bolaget, riskhantering samt god kontroll i verksamheten. En riskbaserad verksamhetsstyrning utgör grunden för företagsstyrning. Verksamheten i en försäkringsrörelse har sin grund i risktagande och styrningen i bolaget ska baseras på risk. Målet för bolagets system för internkontroll är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten, med hänsyn till dess mål, tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Riskbaserad verksamhetsstyrning innefattar systemet för intern kontroll med system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. Modellen för företagsstyrning omfattar en beskrivning av organisationen, beslutsordning, ansvarsfördelning, styrelsens och ledningens arbetssätt samt centrala befattningar och funktioners ansvar. Inga väsentliga förändringar har gjorts sedan föregående år av bolagets företagsstyrningssystem med undantag för att bolaget under 2018 tillsatt ett Dataskyddsombud i enlighet med de krav som ställs enligt den nya Dataskyddsförordningen, General Data Protection Regulation (GDPR) som trädde i kraft den 25 maj KAPITALSITUATION Kapitalsituationen för bolaget är tillfredställande, kapitalbasen enligt Solvens 2 är tkr ( tkr) och solvenskapitalkravet är tkr ( tkr). Solvenskvoten är 1,80 (1,94), vilket är kvoten mellan kapitalbasen och solvenskapitalkravet.

5 4 (29) VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Bolaget har under de senaste åren medvetet arbetat för att förbättra resultatet i försäkringsaffären. Inom grenen företag och fastighet som länge dragits med höga drifts- och skadekostnader har det gjorts en genomlysning av beståndet och försäljningsorganisationen. De åtgärder som genomförts för att förbättra lönsamheten är bland annat en minskad försäljningsorganisation, omviktning mot mindre risker samt ändrade riskurvalsregler. Mikael Minrell tillträdde som verkställande direktör i oktober FRAMTIDA UTVECKLING s affärsvolym fortsätter att öka tack vare de satsningar som gjorts för att utveckla försäljningsorganisationen och samarbetet med aktörer på marknaden. Bolaget fokuserar på att fortsätta förbättra det tekniska resultatet bl.a. genom utveckling av skadehantering, riskurval, digitalisering av processer samt tariffarbete. En stor del av försäkringsrörelsens resultat består av den mottagna återförsäkringen. En förutsättning för en framgångsrik utveckling för är att även verksamheten i övriga bolag i Dina-federationen utvecklas gynnsamt. Under året initierades ett större förändringsprojekt i Dina-federationen för att rusta bolagen för framtiden med sikte på högre effektivitet. Utöver investeringar för digital utveckling krävs stora resurser för att möta nya krav på verksamheten såsom t ex Dataskyddsförordningen, GDPR, EU-direktivet om försäkringsdistribution, IDD, nya redovisningsregler avseende försäkringskontrakt och de finansiella tillgångarna, IFRS17 respektive IFRS9, vilket är en stor utmaning för en mindre aktör som. RISKER Bolaget är exponerad för vissa risker såsom försäkringsrisker vilka huvudsakligen utgörs av teckningsrespektive reservsättningsrisker. De finansiella riskerna utgörs främst av aktiekursrisker. Riskhanteringen beskrivs närmare i not 2. MEDARBETARE Bolaget har 25 anställda inklusive bolagets verkställande direktör. Upplysningar om medelantalet anställda, löner och ersättningar m.m. samt uppgifter om sociala kostnader lämnas i tilläggsupplysningar not 29. RESULTATDISPOSITION (Belopp i kronor) Till bolagsstämmans förfogande står: Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinsten disponeras på följande sätt: I ny räkning balanseras

6 5 (29) Femårsöversikt Belopp i tkr Resultat Premieintäkt (f e r) Kapitalavkastning netto i försäkringsrör Försäkringsersättningar (f e r) Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Finansrörelsens resultat Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (verkligt värde) Premieinkomst (f e r) Försäkringstekniska avsättningar (f e r) Kapitalbas 1) Erforderlig solvensmarginal 1) Konsolideringskapital Konsolideringsgrad% Solvensrelaterade uppgifter 2) Kapitalbas 3) Minimikapitalkrav 3) Solvenskapitalkrav 3) Nyckeltal Resultat av skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent (f e r) Driftskostnadsprocent (f e r) Totalkostnadsprocent (f e r) Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning % 4) 0,3 0,4 0,3 0,7 0,4 Totalavkastning % 5) 1,0 2,2 4,1 3,3 6,1 1) Uppgifterna om kapitalbas och solvensmarginal är beräknade enligt FRL 2010:2043 lydelse ) Konsolideringsgrad mäts som kvoten mellan konsolideringskapital och premieinkomst f e r. 3) Kapitalbasen har beräknats enligt 7 kap FRL och minimikapitalkravet samt solvenskapitalkravet har beräknats enligt 8 kap FRL. Uppgifterna för 2015 avser öppningsbalans per ) Direktavkastning mäts som summan av utdelningar och ränteintäkter i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på placeringstillgångar och kassa och bank. 5) Totalavkastningen mäts som summan av direktavkastning, värdeförändring och realisationsresultat i förhållande till det genomsnittliga värdet på placeringstillgångar och kassa och bank.

7 6 (29) RESULTATRÄKNING Belopp i tkr. TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE not Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) DRIFTSKOSTNADER 6, SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT ICKE TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter 9, Orealiserade vinster på placeringstillgångar 10, Kapitalavkastning, kostnader 11, Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT Bokslutsdispositioner Förändring av säkerhetsreserv RESULTAT FÖRE SKATT Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat Årets övrigt totalresultat 0 0 ÅRETS TOTALRESULTAT

8 7 (29) RESULTATANALYS 2018 Belopp i tkr. Totalt 2018 Direkt försäkring av Summa Mottagen Totalt 2017 svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & Hus- Motor SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS villa fastighet djur TEKNISKA RESULTAT Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) Avvecklingsresultat (efter avgiven återförsäkring) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Summa försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar NOTER TILL RESULTATANALYS FÖR Totalt Direkt försäkring av Summa Mottagen Totalt 2017 SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & Hus- Motor villa fastighet djur PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel

9 8 (29) BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Belopp i tkr not IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Andra immateriella tillgångar PLACERINGSTILLGÅNGAR 19 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Depåer hos företag som avgivit återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Kassa och bank Uppskjuten skattefordran FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR not EGET KAPITAL 22 Bundet eget kapital Andra fonder Reservfond Balanserad vinst eller förlust Årets resultat OBESKATTADE RESERVER FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador ANDRA AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatteskuld SKULDER Skulder avseende direkt försäkring Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

10 9 (29) RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Belopp i tkr Balanserat Årets Reservfond resultat total resultat Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets totalresultat 0 Utgående eget kapital Ingående eget kapital Resultatdisposition 0 0 Årets totalresultat Utgående eget kapital

11 10(29) KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av tillgångar och skulder Nettoinvesteringar i finansiella placeringstillgångar Förändring i depåer hos företag som avgivit återförsäkring Förändring rörelsefordringar Förändring rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Nettoinvestering i materiella tillgångar 3) Kassaflöde från investeringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut 4) ) Direktavkastning Ränteinbetalningar Ränteutbetalningar Erhållen utdelning ) Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Värdeförändringar på placeringstillgångar Realisationsvinster/förluster materiella tillgångar 0-26 Avskrivningar Förändring försäkringstekniska avsättningar f.e.r Summa justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Utbetalningar för förvärv Inbetalningar från avyttringar Summa nettoinvestering i materiella tillgångar ) Likvida medel Likvida medel återfinns i sin helhet i posten Kassa och bank i balansräkningen.

12 11 (29) NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1. REDOVISNINGSPRINCIPER Företagsinformation Årsredovisning avges per 31 december 2018 och avser (org. nr ) med säte i Piteå. Adressen till bolaget är Prästgårdsgatan 25 C, Piteå. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 april Resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie bolagsstämma den 20 maj Överensstämmelse med normgivning och lag Bolagets årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12) inklusive ändringsföreskrifter och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Bolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2015:12. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp redovisas i tusentals koronor (tkr) om inget annat anges. Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, förutom placeringstillgångar som värderas till verkligt värde. Den direkta skadeförsäkringsrörelsen omfattar följande klasser: - Försäkring mot brand och annan skada på egendom - Landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner - Fartyg med begränsning till fritidsbåt - Annan Förmögenhetsskada Vid upprättande av finansiella rapporter i enlighet med IFRS krävs att bolagets ledning gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är bl. a baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om försäkringsbranschen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar. Vår bedömning är att några uppskattningar som skulle kunna medföra väsentlig risk för justering i värdena i de finansiella rapporterna eller väsentlig risk för osäkerhet i bedömningar av redovisningsprinciper saknas. Förändringar i redovisningsprinciper under året Tillägg till IFRS 4 Försäkringskontrakt tillfälligt undantag från IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 Finansiella instrument (IFRS 9) som ersatt IAS 39 trädde i kraft den 1 januari IFRS 9 innebär ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument som innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. Tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument med IFRS 4 Försäkringsavtal IFRS 9 Finansiella instrument har ett samband med val av tillämpning av principer för redovisning i den kommande redovisningsstandarden för försäkringsavtal, IFRS 17. Sambandet mellan redovisningsstandarderna har medfört att IASB gett ut en förändring av den nuvarande standarden för redovisning av försäkringsavtal, IFRS 4. Förändringen i nuvarande IFRS 4 har analyserats av bolaget och innebär att företaget skjuter på tillämpningen av IFRS 9 till den tidpunkt som IFRS 17 börjar tillämpas. Företagets redovisade värde på skulder per 31 december 2018 som är hänförligt till försäkringsavtal enligt IFRS 4 är betydande och det redovisade värdet av de försäkringsrelaterade skulderna (enligt IFRS 4) uppgår till mer än 90 procent av övriga skulder.

13 12 (29) IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder Bolaget tillämpar från och med den 1 januari 2018 de nya redovisningsprinciper som avses i IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (IFRS 15). Denna standard har ersatt samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar avseende intäktsredovisning och utgör en principbaserad standard för samtliga branscher. Standarden ska tillämpas på all intäktsredovisning som inte omfattas av andra standarder såsom IFRS 4 Försäkringsavtal (IFRS 4). Poster som omfattas är intäkter från olika typer av service- och förmedlingstjänster. Redovisning av intäkter från avtal med kunder sker i samband med att prestations-åtagandet mot kunden är uppfyllt, det vill säga när kontrollen av tjänsten (eller varan) har överförts till kunden. De åtaganden mot kunder som återfinns inom bolaget uppfylls normalt vid transaktionstidpunkten. I de fall åtaganden uppfylls över tid redovisas intäkten jämt över den period som åtagandet uppfylls. Bolaget har vid övergången till IFRS 15 inte identifierat några effekter på de finansiella rapporterna, vilket således innebär att jämförelsetal för 2017 inte omräknats och att ingen justering av eget kapital har gjorts. Utöver ovanstående förändringar har bolaget inte tillämpat några nya eller förändrade redovisningsregler från 1 januari 2018 och de ändringar av IFRS som trätt i kraft under året utöver ovanstående bedöms inte ha någon väsentlig effekt på bolagets tillämpade redovisningsprinciper. Bolaget har inte tillämpat några nya eller förändrade redovisningsregler från 1 januari 2017 och de ändringar av IFRS som trätt i kraft under året bedöms inte ha någon väsentlig effekt på bolagets tillämpade redovisningsprinciper. Nyutkomna eller ändrade IFRS och tolkningsuttalanden I avsnittet nedan redogörs för nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalande med ikraftträdande för räkenskapsår som börjar efter 1 januari IFRS 16 Leases publicerades i januari 2016 och ersätter IAS 17 Leasingavtal inklusive tolkningar. Den mest väsentliga skillnaden i den nya standarden är att en leasetagare ska redovisa en leasingtillgång, dvs rätten att använda en tillgång, i balansräkningen samt uppta en finansiell skuld, dvs skyldigheten att betala för rätten att använda en tillgång, i balansräkningen. Bolaget har under året utvärderat effekten av ändringen som inte bedöms ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Standarden som ska tillämpas från 1 januari 2019 antogs av EU i oktober IFRS 17 Insurance Contracts publicerades i maj 2017 av IASB. Ikraftträdandedatum är, efter beslut av IASB i november 2018 om att skjuta på tillämpningen ett år, den 1 januari Tidigare tillämpning är, när/om EU godkänt standarden, möjlig för försäkringsföretag som samtidigt tillämpar IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Införandet av denna standard bedöms få en stor påverkan på redovisningen i de flesta försäkringsföretag både med avseende på värdering och presentation i både balans- och resultaträkningen men även avseende intern uppföljning av verksamheten, givetvis beroende på komplexitet i densamma. En väsentlig förändring är att IFRS 17 har tydligare och mer omfattande krav på hur försäkringsavtal ska aggregeras. Förändringarna innebär bland annat att analys av lönsamheten i försäkringsavtalen kommer att bli mer detaljerad vid första redovisningstillfället. Upplysningskraven blir också omfattande. Det finns ännu inga formella beslut från Finansinspektionen med avseende på tillämpning av IFRS 17 i juridisk person. Företaget bevakar utvecklingen samt deltar i ett gemensamt projekt inom Dina-federationen för att utreda och implementera de förändringar som följer av standarden. Utöver dessa har vid upprättandet av årsredovisningen per 31 december 2018 ytterligare några standarder och tolkningar, som inte bedömts ha en väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapporter, publicerats men ännu inte trätt i kraft. Dessa har ej tillämpats i de finansiella rapporterna. Utländsk valuta Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller

14 13 (29) Kapitalavkastning, kostnader. Transaktioner i utländsk valuta räknas om till SEK till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4. Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till bolaget och där bolaget går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från innehavaren till bolaget. Bolagets samtliga försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att klassificeras som försäkringsavtal. Premieinkomst/Premieintäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras bolaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, Avsättning för oreglerade skador. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, enligt en så kallad pro rata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skadekostnaderna och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker (nivåtillägg). Denna bedömning innefattar bland annat uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av avsättning för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador avser att täcka kvarvarande kostnader för inträffade skador, och beräknas individuellt. Avsättning för oreglerade skador som inträffat men inte anmälts per balansdagen (s k IBNR-avsättning) och för skaderegleringskostnader beräknas med aktuariellt vedertagna metoder baserade på historiska erfarenheter och skadeutfall. Metoderna kan skilja sig åt mellan olika försäkringsgrenar och mellan olika skadetyper inom samma försäkringsgren. Skillnaderna i metod grundar sig främst på osäkerheten i utbetalningsflödet och mängden data. I beräkningen används vid behov extern data. I de fall en återförsäkrare har ett delansvar i förpliktelserna enligt ingångna försäkringsavtal redovisas detta som en tillgång under balansposten Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Försäkringstekniska avsättningar utförs av bolagets ansvarige aktuarie. Tjänsten tillhandahålls av Dina AB.

15 14 (29) Driftskostnader Driftskostnaderna fördelas efter funktion i resultaträkningen. Driftskostnader för skaderegleringen redovisas under Försäkringsersättningar, driftskostnader i finansförvaltningen redovisas under Kapitalavkastning kostnader. Återstående driftskostnader redovisas som Driftskostnader i försäkrings- rörelsen. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna försäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. REDOVISNING AV KAPITALAVKASTNING Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för premiefordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. SKATTER Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen, hit hör justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Förändring i aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen. ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Kostnader för program och utveckling av Dina Federationens försäkringssystem tas upp som Andra immateriella tillgångar. Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms uppgå till 8 år varför avskrivning sker med 12,5 % per år från driftstarten 2012.

16 15 (29) FINANSIELLA INSTRUMENT Redovisning i balansräkningen Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller att avyttra tillgången. Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde. Fordringar i direkt försäkring tas upp i balansräkningen när de aviseras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheter i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Klassificering IAS 39 klassificerar finansiella instrument i olika kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att bolaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. Värdering Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Årligen görs en prövning om nedskrivnings- behov föreligger för finansiella tillgångar som värderats till upplupet anskaffningsvärde. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser finns tillgängliga och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Aktier i Dina AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB värderas till substansvärdet inklusive uppskjuten skatt som utgör pris vid handel mellan delägarna. Innehav i övriga onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Det redovisade värdet på onoterade aktier och andelar vars verkliga värden ej kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 0 tkr. Andra räntebärande tillgångar För lånefordringar med en kvarvarande livslängd på minde än tolv månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Lånefordringar med en livslängd överstigande tolv månader beräknas med en diskontering av förväntade kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till aktuell marknadsränta. Andra finansiella tillgångar I denna kategori ingår bl.a. Depåer hos företag som avgivit återförsäkring, Fordringar samt Kassa och Bank. Dessa värderas till upplupet anskaffningsvärde vilket även motsvarar det verkliga värdet. Finansiella skulder Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde vilket även anses motsvara det verkliga värdet. MATERIELLA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioder: Inventarier 5 år

17 16 (29) ANDRA AVSÄTTNINGAR En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad i takt med att de relaterade tjänsterna erhålls medan den förväntade kostnaden för rörliga ersättningar redovisas först när det finns en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådan betalningar och förpliktelsen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ersättning vid uppsägning Kostnad för ersättning i samband med uppsägning av personal redovisas tidigast när bolaget är förpliktigad av erbjudandet till de anställda eller när kostnader för omstrukturering redovisas. Pensionskostnader Bolagets pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Pensionsplanen för bolagets anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har dock gjort bedömningen att, UFR 10 är tillämplig även för företagets pensionsplan. Bolaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför i enlighet med UFR 10 dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt bolaget under en period. STÄLLDA SÄKERHETER, EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR Tillgångar ställda till förmån för försäkringstagarna för att täcka försäkringstekniska avsättningar i balansräkningen enligt 6 Kap 11 försäkringsrörelselagen. Beloppet som tas upp som ställda säkerheter motsvarar den försäkringstekniska skulden efter avdrag för återförsäkrares andel. 2. RISKER OCH RISKHANTERING Riskhanteringssystemet inom Att bedriva försäkringsverksamhet är förknippat med risktagande. Försäkringsbolag måste därför ha ett effektivt system för att identifiera risker och hantera dem enligt en medveten strategi. Det måste säkerställas att bolagets kapitalbas är tillräcklig för de risker bolaget väljer att ta eller är exponerade för. Det övergripande målet är att säkerställa att bolagets åtaganden gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för att bolaget har ett effektivt system för riskhantering och har därför fastställt en policy för riskhantering. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer bolagets riskstrategi som definierar vilka risker man har aptit för att ta och vilka risker som är oönskade och som man därför önskar reducera eller mitigera. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. Riskstrategin uttrycker den övergripande riskaptiten, och anger hur stor kapitalbuffert bolaget önskar ha för att stå emot risker som eventuellt materialiseras. Styrelsen beslutar även om bolagets affärsstrategi och fastställer affärsplanen, och genom bolagets egen risk- och solvensbedömning säkerställs att den är i linje med bolagets riskstrategi. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för de olika riskerna och hur riskerna ska hanteras och kontrolleras. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet har därför integrerats i bolagets organisations- och beslutsstruktur.

18 17 (29) För att riskhanteringssystemet ska bli effektivt måste det ge en rättvisande bild av bolagets väsentliga risker, dvs. beskriva bolagets riskprofil på ett korrekt vis. Det måste därför säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, värdera och rapportera de risker som bolaget är eller kan komma att bli exponerat för. Riskhanteringssystemet säkerställer också att riskerna hanteras enligt styrelsens beslutade riskstrategi och hålls inom beslutade toleransnivåer. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Organisering av riskhanteringen Styrelsen är ansvarig för riskhanteringssystemet, och beslutar om bolagets riskstrategi, vilket inbegriper riskaptiter och toleransnivåer och hur risker ska identifieras, värderas, hanteras och kontrolleras. Styrelsen beslutar om den rapportering den vill ha kopplat till riskhanteringssystemet. Det är VD:s uppgift att säkerställa att chefer och medarbetare i den operativa verksamheten hanterar och följer bolagets risker, och VD utser de medarbetare som är ansvariga för risker (riskägare) i den dagliga verksamheten. Chefer och medarbetare i verksamheten ska löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Den årliga riskidentifieringen utförs av medarbetare, företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Styrelsen har inrättat ett system av fyra så kallade centrala funktioner som fyller en viktig funktion i riskhanteringssystemet; en riskhanteringsfunktion, en regelefterlevnadsfunktion, en aktuariefunktion och en internrevisionsfunktion. De fyra funktionerna är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget, och har till uppgift att på olika sätt bidra till ett välfungerande, effektivt och ändamålsenligt riskhanteringssystem. Arbetet i de centrala funktionerna är utlagt till Dina AB genom uppdragsavtal. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen är en del av den utlagda verksamheten till Dina AB och ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen rapporterar till styrelse och vd och är administrativt underställd vd. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd/styrelsen. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget. Funktionen identifierar och bedömer de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. Funktionen rapporterar till vd och styrelse.

19 18 (29) Aktuariefunktionen Aktuariefunktionens uppdrag rör försäkringsriskerna. Dess uppgift är bland annat att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och effektiviteten i återförsäkringslösningen. Funktionen rapporterar till styrelse och VD i dessa frågor. Internrevisionsfunktionen Internrevisionsfunktionen är till skillnad från övriga centrala funktioner underställd styrelsen och rapporterar direkt till den. Dess ansvar är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystem. Internrevisionsfunktionen genomför årligen en riskanalys som ligger till grund för dess granskningsplan. Riskprofil Bolagets risker kan indelas i följande kategorier: - Försäkringsrisker - Marknadsrisker - Motpartsrisker - Likviditetsrisker - Operativa risker - Strategiska risker De mest betydande riskerna återfinns inom marknadsrisker och försäkringsrisker. Den stora marknadsriskexponeringen uppstår till följd av det stora aktieinnehavet i Dina AB och den koncentrationsrisk som innehavet innebär. Försäkringsrisker uppkommer som en naturlig följd av bolagets verksamhet och styrelsens riskaptit. Försäkringsrisker En korrekt prissättning av försäkringsavtalen är avgörande för resultatet i försäkringsverksamheten. Det finns dock en inneboende osäkerhet i försäkringsverksamheten som gör att ogynnsamma händelser kan inträffa som påverkar resultatet på ett oväntat sätt. Med hjälp av återförsäkring kan fluktuationer i försäkringsverksamhetens resultat reduceras. Försäkringsrisker avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. s affärsverksamhet innebär att vissa försäkringsrisker tas medvetet, som ett led i bedrivandet av affärsverksamheten. Sådana risker är därför önskvärda, förutsatt att de tas och hanteras enligt det regelverk som bolaget har ställt upp. Begränsning av försäkringsrisker sker genom utformning av försäkringsvillkor och genom bolagets återförsäkringsskydd. Återförsäkringen skyddar bolaget mot skadekostnader per risk, mot katastrofer som drabbar flera risker samt mot en extremt stor skadebelastning under ett enskilt år. Skyddet innebär att bolagets kostnader för en enskild skada inte kan överstiga ett visst fastställt belopp. Bolaget deltar i en återförsäkringslösning inom Dina Federationen, som syftar till att utjämna riskerna mellan bolagen, och som även omfattar ett externt återförsäkringsskydd. Den direkta försäkringsverksamheten avser Hem och Villa, Företag och Fastighet och Djurförsäkring. Bolagets mottagna återförsäkring avser främst Motor och Trafik men även Ansvar och Rättsskydd samt Sjuk- och Olycksfall. Bolagets försäkringsrisker indelas premierisk, reservsättningsrisk, annullationsrisk och katastrofrisk. Premierisk Premierisk är risken för förluster till följd av att det kommande årets skador blir större än förväntat, dvs. risken för att kostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premierna.

20 19 (29) Premierisken styrs genom bolagets riktlinjer för tecknings- och återförsäkringsrisker, som anger ramar och principer för bolagets exponering mot premierisker och även för den mottagna och avgivna återförsäkringen. Riskexponeringen styrs genom detaljerade interna riskurvalsregler och teckningslimiter, samt genom bolagets riskbedömning. Skadeförebyggande åtgärder i form av exempelvis rådgivning syftar till att förbättra bolagets risk ytterligare. Inom styrningen av premierisken ingår att bolagets ansvariga aktuarie löpande och minst årligen analyserar det försäkringstekniska utfallet i försäkringsprodukterna och tillsammans med vd föreslår ändringar i lokala premiefaktorer och lokala riskurvalsregler. Beslut om lokala premiefaktorer beslutas av vd. Syftet med riskhanteringen är att säkerställa att bolaget har kontroll över de risker som tecknas och att dessa inbegrips i den av styrelsen fastställda riskaptiten. Reservsättningsrisker Reservsättningsrisker avser försäkringsrisker där skadefall har inträffat före balansdagen. Kontroll och hantering av reservrisken styrs med bolagets instruktion för reservsättning vilken godkänns av bolagets styrelse. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för efterlevnad av riktlinjerna som berör aktuariella metoder och antaganden och skadechefen ansvarar ytterst för rutinerna för den löpande reservsättningen. Reservsättningsrisken begränsas med väl utvecklade aktuariella metoder och lämplig uppföljning av individuella skador. De aktuariella metoderna och antagandena använder sig av historiska skadeutfall, riskexponering och lämplig extern data så som konsumentprisindex, rättsfall och trender i offentlig skadestatistik. Vid beräkning av avsättning för inträffade men ej kända skador används normalt metoderna Chain-Ladder eller Bornhuetter-Ferguson beroende på mängden av data och andelen oreglerade skador. Bolagets risk begränsas även genom återförsäkring. Genom återförsäkring begränsas konsekvenserna av stora skador och därmed kan storleken på exponeringarna hanteras och bolagets egna kapital skyddas. Bolagets återförsäkring tecknas till största del hos Dina AB vilka avger affären externt hos svenska och internationella återförsäkrare. Utöver tecknad återförsäkring hos Dina AB tecknas en del externt med svenska och internationella återförsäkrare. Annullationsrisk Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Denna risk begränsas av försäkringsavtalslagen 3 kap. 6 då kunder inte kan säga upp sin försäkring om inte försäkringsbehovet faller bort eller vissa specifika kriterier uppfylls. Katastrofrisk Katastrofrisk är risken för ett försämrat skaderesultat på grund av katastrofer. Bolagets återförsäkringslösning begränsar katastrofrisken genom att reducera förlusterna vid extrema eller exceptionella skadehändelser såsom fastighetsbränder och stormar, så att kostnaden för inträffad skada inte kan överstiga bolagets självbehåll. Nedanstående tabell visar skadekostnadsutvecklingen för skadeåren : Skadekostnad före avgiven återförsäkring Skadeår Totalt Uppskattad skadekostnad (tkr) - i slutet av skadeåret ett år senare två år senare tre år senare fyra år senare