Årsredovisning 2018 INNEHÅLL

Transkript

1 Årsredovisning 2018

2

3 Årsredovisning 2018 INNEHÅLL VD-kommentar Förvaltningsberättelse Femårsöversikt Resultaträkning..... Resultatanalys och noter Balansräkning Förändring eget kapital Kassaflödesanalys Noter Underskrifter Revisionsberättelse Styrelse och fullmäktige Ord och begrepp.... Anteckningar Bilden på omslaget: Trä och linoleumtryck av May Britt Östman Ljung Ett flertal konstverk av Lidan-gruppens medlemmar pryder bolagets kontor. Ordinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 21 maj 2019 kl. 17:00 på Stadshotellet i Lidköping

4 Vd har ordet Ett starkt bolag blir ännu starkare Efter den första halvan av 2018 hade vi lätt för att le på jobbet. Skadebelastningen hade varit ovanligt gynnsam och halvårsresultatet var fantastiskt bra. Men i försäkringsbranschen ska man akta sig för att dra förhastade slutsatser, och det blev vi påminda om i slutet av sommaren. Bolaget drabbades av flera brandskador som brutalt tärde på det försäkringstekniska resultatet. Det rättade sig dock till mot slutet av året, och slutresultatet blev klart godkänt med en teknisk vinst på 5,6 miljoner kronor. Med kapitalförvaltningen var det tvärtom. Börsens negativa utveckling under fjärde kvartalet drog ner finansresultatet rejält. Summan av det hela blev att vi i bokslutet redovisar ett resultat före dispositioner och skatt på 8,3 miljoner kronor vilket vi kan känna oss ganska nöjda med. Om bolagsstämman den 21 maj säger ja till styrelsens förslag om fusion med Dina Försäkringar Sydost så är detta den sista årsredovisningen för Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike. Tänker man med hjärtat så kan det förvisso kännas lite tragiskt. Men flyttar man upp tänkandet till hjärnan vilket man naturligtvis ska göra så är det ett fullständigt logiskt och klokt beslut. Utvecklingen gör det allt svårare att driva ett litet, lokalt försäkringsbolag. Myndighetskraven ökar hela tiden, och parallellt med det fortsätter den digitala utvecklingen med full kraft. Båda kräver allt större resurser, allt större affärsvolym. Ett fusionerat bolag blir mycket starkt både ekonomisk och organisatoriskt och kommer att ha alla möjligheter att möta framtidens krav på ett framgångsrikt sätt med försäkringstagarnas bästa för ögonen. För min egen del blir 2019 års stämma den sista som VD för bolaget. Efter dryga 18 år lämnar jag posten i samband med kommande årsskifte. Det gör jag inte utan stolthet över den utveckling som alla vi medarbetare tillsammans har fått förmånen av att medverka till. Lidköping i mars 2019 Stefan Ericson Verkst. dir

5 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike, org.nr , avger härmed årsredovisning för tiden 1 januari - 31 december Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike bedriver verksamhet i associationsformen ömsesidigt försäkringsbolag och har sitt säte i Lidköpings kommun. Bolagets adress är: Hamngatan 17, Box 674, Lidköping. STRUKTUR OCH ORGANISATION Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike är ett ömsesidigt bolag som ägs av försäkringstagarna. Bolaget är jämte nio andra fristående, lokala Dina-bolag medlem i Dina Försäkringar Federation och delägare i Dina Försäkring AB (Dina AB). Dina AB bistår bolaget med service inom olika specialistområden och inom Dina AB finns genom uppdragsavtal de centrala funktionerna internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion samt dataskyddsombud. Bolagets styrelse har 6 (6) ledamöter. Under året har styrelsen haft 15 styrelsemöten. I bolagets ledningsgrupp ingår Vd, vice Vd/affärschef, affärsområdeschef, skadechef och controller. Antalet anställda uppgår till 28 (27) omräknat till heltidstjänster. Upplysning om medelantalet anställda, löner och ersättningar mm samt uppgifter om sociala kostnader lämnas i tilläggsupplysningar not 29. VERKSAMHET Bolaget bedriver egen direkt försäkring inom Västra Götalands och Örebro län samt Motala och Finspångs kommuner. Direktförsäkringen avser egendomsförsäkring till privatpersoner, lantbruk och företag i följande klasser: - försäkring mot brand och annan skada på egendom - landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner - fartyg med begränsning till fritidsbåtar - annan förmögenhetsskada Genom Dina AB tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget även mottager andelar av Dina AB:s och gruppens återförsäkring genom förmedling av Dina AB. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET God bolagsstyrning säkerställer att bolaget sköts ansvarsfullt, hållbart och så effektivt som möjligt. Verksamheten i en försäkringsrörelse har sin grund i risktagande och en riskbaserad verksamhetsstyrning utgör grunden för en god företagsstyrning. För Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike finns ett företagsstyrningssystem, beslutat av styrelsen, för att säkerställa en sund och ansvarsfull styrning av bolaget, riskhantering samt god kontroll i verksamheten. Målet för bolagets system för internkontroll är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten, med hänsyn till dess mål, tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och ickeekonomisk information samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Riskbaserad verksamhetsstyrning innefattar systemet för intern kontroll med system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. Modellen för företagsstyrning omfattar en beskrivning av organisationen, beslutsordning, ansvarsfördelning, styrelsens och ledningens arbetssätt samt centrala befattningar och funktioners ansvar. Inga väsentliga förändringar har gjorts sedan föregående år av bolagets företagsstyrningssystem med undantag för att bolaget genom uppdragsavtal med Dina AB under 2018 tillsatt ett Dataskyddsombud i enlighet med de krav som ställs enligt den nya Dataskyddsförordningen, General Data Protection Regulation (GDPR) som trädde i kraft den 25 maj RISKER Närmare redogörelse för bolagets risker och riskhantering lämnas i tilläggsupplysningar not 2. IFRS Under 2018 har Dina-federationen arbetat med de nya IFRS standarderna. Den del av reglerna med störst påverkan hanterar redovisning av försäkringsavtal (IFRS17), har införandedatum framflyttats minst ett år (till 1 januari 2022). Projektet har under 2018 gjort en analys över hur stor påverkan den standarden har på bolagen. Den nya standarden för redovisning av Finansiella instrument (IFRS 9) börjar gälla den 1 januari 2018, men företagen har beslutat att tillämpa det undantag i IFRS 4 Försäkringsavtal som gör det möjligt att börja tillämpa standarden samtidigt som IFRS

6 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Under året avyttrades bolagets ägande i Dina Försäkringar Mälardalen i enlighet med det inriktningsbeslut som togs i december Det samarbetsavtal med Sparbanken Lidköping AB som bland annat bestått i att bolaget haft en filial i bankens lokaler, upphörde under våren 2018 efter uppsägning från bankens sida. Under 2018 har stora resurser ägnats åt att implementera två nya och omfattande regelsystem, dels dataskyddslagen GDPR och dels EU-direktivet om försäkringsdistribution, IDD. KAPITALSITUATION Bolagets likviditet och kapitalbehov är väl tillgodosett. Bolagets kapitalbas enligt Solvens 2-regelverket uppgår till ( ) kkr och solvenskvoten är 2,90 (2,49) och överstiger därmed kraven med god marginal. Konsolideringsgraden uppgår till 213 (223). FRAMTIDA UTVECKLING Såväl stigande regelkrav som förändrat kundbeteende i form av efterfrågan på digitala tjänster innebär att behovet av ökade affärsvolymer och effektiviseringar ökar. För att rusta för en framtid där bolagets kunder tillika ägare alltjämt kan känna obruten trygghet och förtroende för sitt försäkringsbolag, fastställde styrelserna för Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike respektive Dina Försäkringar Sydost i februari 2019 en gemensam avsiktsförklaring om fusion av de båda bolagen. Under förutsättning att Dina Försäkringar Skaraborg-Nerikes bolagsstämma så beslutar, kommer bolagen att slås samman i samband med årsskiftet Bolaget blir då det ledande inom Dina-federationen med en stark ekonomi och goda möjligheter att genom en effektiviserad organisation möta framtidens krav och skapa lönsam tillväxt HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Styrelsen för Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike beslutade den 5 februari 2019 föreslå bolagsstämman att fatta beslut om fusion med Dina Försäkringar Sydost med det senare som mottagande bolag. RESULTAT 2018 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt visar ett överskott på (31 544) kkr. Premieintäkterna i direkt försäkring (f e r) uppgick till ( ) kkr samt i mottagen återförsäkring (69 976) kkr. Under året har bolaget haft en skadekvot på 70 (67)%. Skadekostnaderna, inklusive kostnader för skadereglering, i direkt försäkring uppgick totalt till (61 038) kkr. För mottagen affär blev skadekostnaden (58 333) kkr. Resultatet i mottagen återförsäkring uppgick till (-4 101) kkr. Kapitalförvaltningen inklusive värdeförändringar har under året gett ett resultat på knappt (22 872) kkr. För närmare upplysningar om förändringar i eget kapital se Rapport över förändringar i eget kapital. RESULTATDISPOSITION Till bolagsstämmans förfogande står: Balanserat resultat :95 Årets resultat :99 Summa :96 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatet disponeras på följande sätt: I ny räkning balanseras :96-6 -

7 Femårsöversikt Belopp i kkr Resultat Premieintäkt (f e r) Kapitalavkastning netto i försäkringsrör Försäkringsersättningar (f e r) Återbäring Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Finansrörelsens resultat Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (verkligt värde) Premieinkomst (f e r) Försäkringstekniska avsättningar (f e r) Kapitalbas 1) Erforderlig solvensmarginal 2) Konsolideringskapital Eget kapital Obeskattade reserver Uppskjuten skatt Konsolideringsgrad % 2) Solvensrelaterade uppgifter Kapitalbas 3) Minimikapitalkrav 3) Solvenskapitalkrav 3) Nyckeltal Resultat av skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent (f e r) Driftskostnadsprocent (f e r) Totalkostnadsprocent (f e r exkl återbäring) Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning % 4) 1,0 0,9 0,9 1,1 1,1 Totalavkastning % 5) 0,5 4,4 6,8 3,7 7,3 1) Uppgifterna om kapitalbas och solvensmarginal är beräknade enligt FRL 2010:2043 lydelse ) Konsolideringsgrad mäts som kvoten mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning. 3) Kapitalbasen har beräknats enligt 7 kap FRL och minimikapitalkravet samt solvenskapitalkravet har beräknats enligt 8 kap FRL. Uppgifterna för 2015 avser öppningsbalans per i enlighet med Solvens 2-regelverket. 4) Direktavkastning mäts såsom summan av driftsresultat fastigheter, utdelningar och ränteintäkter i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 5) Totalavkastning mäts såsom summan av direktavkastning, värdeförändringar och realisationsresultat i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank

8 Resultaträkning Belopp i kkr TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Not Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) 5, DRIFTSKOSTNADER 6,7,8, SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT ICKE TEKNISK REDOVISNING Not Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter 9, Orealiserade vinster på placeringstillgångar 10, Kapitalavkastning, kostnader 11, Orealiserade förluster på placeringstillgångar 10, Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT Bokslutsdispositioner Förändring av säkerhetsreserv RESULTAT FÖRE SKATT Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat Övrigt totalresultat 0 0 ÅRETS TOTALRESULTAT

9 Resultatanalys Belopp i kkr SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS Totalt Direkt försäkring Summa Mottagen TEKNISKA RESULTAT 2018 av svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem Företag Hus- Villa Fastighet Motor djur Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 1) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (efter avgiven återförs.) 2) Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) Avvecklingsresultat (efter avgiven återförsäkring) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Summa försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar NOTER TILL RESULTATANALYS FÖR Totalt Direkt försäkring Summa Mottagen SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE av svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem Företag Hus- Villa Fastighet Motor djur 1) PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker ) FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel

10 Balansräkning Belopp i kkr TILLGÅNGAR Not IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Andra immateriella tillgångar PLACERINGSTILLGÅNGAR 18 Byggnader och mark Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Depåer hos företag som avgivit återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Aktuell skattefordran Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar och varulager Kassa och bank FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR

11 Balansräkning Belopp i kkr EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not EGET KAPITAL 21 Bundet eget kapital Andra fonder Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat OBESKATTADE RESERVER FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador ANDRA AVSÄTTNINGAR Pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld SKULDER Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

12 Belopp i kkr RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Balanserat Årets Reservfond resultat resultat Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat/årets totalresultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat/årets totalresultat Utgående eget kapital

13 Kassaflödesanalys Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av tillgångar och skulder Nettoinvestering i byggnader och mark 0 0 Nettoinvesteringar i finansiella placeringstillgångar Förändring i depåer hos företag som avgivit återförsäkring Förändring rörelsefordringar Förändring rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Nettoinvestering i materiella och immateriella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut ) Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Värdeförändring på placeringstillgångar Avskrivningar Förändring försäkringstekniska avsättningar f.e.r Resultat vid avyttring av materiella tillgångar Förändring avsättningar pensioner 0 0 Förändring i avsättning till återbäring 0 0 Summa justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

14 Noter till de finansiella rapporterna 1. REDOVISNINGSPRINCIPER Företagsinformation Årsredovisning avges per 31 december 2018 och avser Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike (org.nr ) med säte i Lidköping. Adressen till bolaget är box 674, Lidköping. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars Resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie bolagsstämma den 21 maj Överensstämmelse med normgivning och lag Bolagets redovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmäna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12) inklusive ändringsföreskrifter och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Försäkringsföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2015:12. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter De finansiella rapporterna presenteras i bolagets funktionella valuta, svenska kronor. Samtliga belopp som redovisas är avrundade till tusentals kronor (kkr) om inget annat anges. Med undantag för huvuddelen av bolagets finansiella tillgångar och skulder, som redovisas till verkligt värde, är tillgångar och skulder värderade till anskaffningsvärde. Redovisningsprinciperna, som närmare redogörs för nedan, har tillämpats på samtliga redovisningsperioder där inte annat anges. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Vid upprättande av finansiella rapporter i enlighet med IFRS krävs att bolagets ledning gör bedömningar och uppskattningar som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader samt eventualförpliktelser. Bedömningarna och antagandena är bland annat baserade på historiska erfarenheter och kunskaper och grundar sig på sådan information som vid balansdagen fanns tillgänglig. Det verkliga utfallet kan avvika från de använda uppskattningarna och bedömningarna och ses därför över regelbundet. Områden som innebär ett stort mått av bedömning, är komplexa eller där antaganden och uppskattningar har väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna beskrivs närmare i not 2 Risker och riskhantering. Förändringar i redovisningsprinciper under året IFRS 9 Finansiella instrument (IFRS 9) som ersatt IAS 39 trädde i kraft den 1 januari IFRS 9 innebär ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument som innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för försäkringsredovisning. Tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument med IFRS 4 Försäkringsavtal IFRS 9 Finansiella instrument har ett samband med val av tillämpning av principer för redovisning i den kommande redovisningsstandarden för försäkringsavtal, IFRS 17. Sambandet mellan redovisningsstandarderna har medfört att IASB gett ut en förändring av den nuvarande standarden för redovisning av försäkringsavtal, IFRS 4. Förändringen i nuvarande IFRS 4 har analyserats av bolaget och innebär att företaget skjuter på tillämpningen av IFRS 9 till den tidpunkt som IFRS 17 börjar tillämpas. Företagets redovisade värde på skulder per 31 december 2015 som är hänförligt till försäkringsavtal enligt IFRS 4 är betydande och det redovisade värdet av de försäkringsrelaterade skulderna (enligt IFRS 4) uppgår till mer än 90 procent av övriga skulder. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder Bolaget tillämpar från och med den 1 januari 2018 de nya redovisningsprinciper som avses i IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (IFRS 15). Denna standard har ersatt samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar avseende intäktsredovisning och utgör en principbaserad standard för samtliga branscher. Standarden ska tillämpas på all intäktsredovisning som inte omfattas av andra standarder såsom IFRS 4 Försäkringsavtal (IFRS 4)

15 Poster som omfattas är intäkter från olika typer av service- och förmedlingstjänster. Redovisning av intäkter från avtal med kunder sker i samband med att prestationsåtagandet mot kunden är uppfyllt, det vill säga när kontrollen av tjänsten (eller varan) har överförts till kunden. De åtaganden mot kunder som återfinns inom bolaget uppfylls normalt vid transaktionstidpunkten. I de fall åtaganden uppfylls över tid redovisas intäkten jämt över den period som åtagandet uppfylls. Bolaget har vid övergången till IFRS 15 inte identifierat några effekter på de finansiella rapporterna, vilket således innebär att jämförelsetal för 2017 inte omräknats och att ingen justering av eget kapital har gjorts. Nyutkomna eller ändrade IFRS och tolkningsuttalanden I avsnittet nedan redogörs för nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalande med ikraftträdande för räkenskapsår som börjar efter 1 januari IFRS 16 Leases publicerades i januari 2016 och ersätter IAS 17 Leasingavtal inklusive tolkningar. Den mest väsentliga skillnaden i den nya standarden är att en leasetagare ska redovisa en leasingtillgång, dvs rätten att använda en tillgång, i balansräkningen samt uppta en finansiell skuld, dvs skyldigheten att betala för rätten att använda en tillgång, i balansräkningen. Bolaget har för avsikt att under året utvärdera effekten av ändringen som inte bedöms ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Standarden som ska tillämpas från 1 januari 2019 antogs av EU under året. IFRS 17 Insurance Contracts publicerades i maj 2017 av IASB. Ikraftträdandedatum är, efter beslut av IASB i november 2018 om att skjuta på tillämpningen ett år, den 1 januari Tidigare tillämpning är, när/om EU godkänt standarden, möjlig för försäkringsföretag som samtidigt tillämpar IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Införandet av denna standard bedöms få en stor påverkan på redovisningen i de flesta försäkringsföretag både med avseende på värdering och presentation i både balans- och resultaträkningen men även avseende intern uppföljning av verksamheten, givetvis beroende på komplexitet i densamma. En väsentlig förändring är att IFRS 17 har tydligare och mer omfattande krav på hur försäkringsavtal ska aggregeras. Förändringarna innebär bland annat att analys av lönsamheten i försäkringsavtalen kommer att bli mer detaljerad vid första redovisningstillfället. Upplysningskraven blir också omfattande. Det finns ännu inga formella beslut från Finansinspektionen med avseende på tillämpning av IFRS 17 i juridisk person. Företaget bevakar utvecklingen och deltar i ett gemensamt projekt inom Dina-federationen för att utreda och implementera de förändringar som följer av standarden. Utöver dessa har vid upprättandet av årsredovisningen per 31 december 2018 ytterligare några standarder och tolkningar, som inte bedömts ha en väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapporter, publicerats men ännu inte trätt i kraft. Dessa har ej tillämpats i de finansiella rapporterna. Utländsk valuta Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4. Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till bolaget och där bolaget går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Vid en genomgång av bolagets försäkringskontrakt har samtliga klassificerats som försäkringsavtal. Premieinkomst/Premieintäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras bolaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de

16 beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad under verksamhetsåret. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt avsättning för oreglerade skador. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker utgörs i balansräkningen av avsättningar som motsvarar företagets ansvar för skador, driftskostnader och andra kostnader under resterande del av avtalsperioden för löpande försäkringsavtal. Med löpande försäkringar menas försäkringar enligt ingångna avtal. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, så kallad pro rata temporis beräkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skadekostnaderna och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker (nivåtillägg). Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador i direktaffären utgörs av uppskattade odiskonterade kassaflöden avseende slutliga kostnader för att tillgodose alla krav som beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets utgång med avdrag för belopp som redan utbetalats med anledning av ersättningskrav. (I den mottagna affären avseende trafik sker diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.) I beloppet inräknas beräknade odiskonterade kassaflöden avseende framtida driftskostnader för att reglera inträffade men vid balansdagen ännu inte slutreglerade skador. Avsättning för inträffade men ännu inte rapporterade skador (IBNR) omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador. Beloppet beräknas med aktuariellt vedertagna metoder baserade på historiska erfarenheter och skadeutfall. Metoderna kan skilja sig åt mellan olika försäkringsgrenar och mellan olika skadetyper inom samma försäkringsgren. Skillnaderna i metod grundar sig främst på osäkerheten i utbetalningsflödet och mängden data. I beräkningen används vid behov extern data. Avsättningarna för oreglerade skador är väsentliga för bolagets redovisade resultat, då avvikelse mellan avsättning och faktiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklingsresultat som redovisas kommande år. En redogörelse av avvecklingsresultat återfinns i resultatanalysen. I de fall en återförsäkrare har ett delansvar i förpliktelserna enligt ingångna försäkringsavtal redovisas detta som en tillgång under balansposten Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Driftskostnader Driftskostnaderna fördelas efter funktion i resultaträkningen. Driftskostnader för skaderegleringen redovisas under försäkringsersättningar, driftskostnader i finansförvaltningen redovisas under kapitalavkastning, kostnader. Återstående driftskostnader redovisas som driftskostnader i försäkringsrörelsen. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna försäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. REDOVISNING AV KAPITALAVKASTNING Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning intäkter Posten kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto) och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning kostnader Under kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar eventuella

17 Driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsresultatet skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsresultatet skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive orealiserade förluster på placeringstillgångar. SKATTER Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen, hit hör justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Upptagna poster avser försäkringsadministrativt system samt ekonomisystem vilka bedöms vara av väsentligt värde för rörelsen under kommande år. Avskrivningstiden utgör 8 år för försäkringssystem samt 5 år för ekonomisystemet. BYGGNADER OCH MARK Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring. Rörelsefastigheter är fastigheter som innehas i syfte att brukas i den egna verksamheten. Bolagets fastigheter utnyttjas till 96% i den egna verksamheten och utgör rörelsefastighet men redovisas som förvaltningsfastighet i enlighet med FFFS 2015:12. Värdering sker till verkligt värde. Samtliga värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras på värderingar utförda av oberoende värderingsmän. Värdering görs normalt vart 5:e år. Det verkliga värdet fastställs med en kombination av ortprismetoden, som utgår från jämförbara köp samt avkastningsmetoden. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden samt nuvärdet av ett beräknat restvärde för fastigheten. FINANSIELLA INSTRUMENT Redovisning i balansräkningen Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan aktier, räntebärande värdepapper och fordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder och övriga skulder. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen består av två undergrupper finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som bolaget initialt valt att placera i denna kategori enligt Fair Value Option. Bolaget utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. På grund av detta har bolaget valt att klassificera dessa instrument som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen enligt Fair Value Option. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheter i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks

18 Värdering Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på Balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser finns tillgängliga och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Aktier i Dina AB värderas till substansvärdet inklusive uppskjuten skatt som utgör pris vid handel mellan delägarna. Innehav i övriga onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Andra finansiella tillgångar I denna kategori ingår bl a depåer hos företag som avgivit återförsäkring, fordringar samt kassa och bank. Dessa värderas till anskaffningsvärde vilket även motsvarar det verkliga värdet. Finansiella skulder Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde vilket även anses motsvara det verkliga värdet. MATERIELLA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioder: Inventarier 5 år ANDRA AVSÄTTNINGAR En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning kan ske är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad i takt med att de relaterade tjänsterna erhålls medan den förväntade kostnaden för rörliga ersättningar redovisas först när det finns en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådan betalningar och förpliktelsen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ersättning vid uppsägning Kostnad för ersättning i samband med uppsägning av personal redovisas tidigast när bolaget är förpliktigad av erbjudandet till de anställda eller när kostnader för omstrukturering redovisas. Pensionskostnader Bolagets pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Pensionsplanen för huvuddelen av bolagets anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har dock gjort bedömningen att UFR 10 (Uttalande från Rådet för finansiell rapportering), pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare, är tillämplig även för företagets pensionsplan. Bolaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför i enlighet med UFR 10 dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Bolaget har därutöver ett åtagande för medarbetare födda 1955 och tidigare som ger den anställde rätt sluta sin anställning tidigast vid 62 års ålder. Beräknad skuld, som ligger utanför tryggandelagen redovisas i balansposten Pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen som görs enligt 62-årsregeln utgår från en bedömning av förväntat utnyttjande av att gå i pension före 65 års ålder

19 Skulder Leasing Leasingkontrakt kan delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär at de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. Inom bolaget är samtliga leasingkontrakt operationella, till övervägande i form av hyresavtal. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Samtliga bolagets leasingkontrakt behandlas som operationella. 2. RISKER OCH RISKHANTERING Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Styrelsen ansvarar ytterst för att riskhanteringssystemet och kontrollen av risker är effektivt och har fastställt en policy för bolagets riskhantering, vilken ska fastställas minst en gång per år. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar affärsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvoten enligt standardformeln. I bilden nedan beskrivs sambanden mellan bolagets riskaptit, affärsstrategi, affärsplan, risktolerans och risklimiter vilket skapar bolagets riskprofil. Riskaptit Risktolerans Riskprofil Affärsstrategi & affärsplan Risklimiter Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Affärsrisker Operativa risker Övriga risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet

20 medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i nedanstående bild. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. En årlig riskidentifiering genomförs för att identifiera både affärsrisker och operativa risker. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen tillhandahålls av Dina AB, i enlighet med ett uppdragsavtal mellan bolaget och Dina AB och är en viktig del av riskhanteringssystemet. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker. Funktionen upprättar även en riskanalys årligen som ligger till grund för årsplanen. I slutet av året sammanfattas funktionens arbete. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd och styrelsen. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer som rör riskhanteringssystemet. Försäkringsrisker Försäkringsrisker avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt,

21 frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Bolaget meddelar direkt försäkring rörande konsument-, husdjur-, lantbruk- och företagsförsäkring samt mottagen återförsäkring som förmedlas från Dina AB. Större delen av den mottagna affären utgörs av trafikoch motorfordonsförsäkring. Den övriga mottagna affären består dels av rättsskydds-, ansvars- samt resekostnadsförsäkring som ingår i bolagets egna direkta försäkringsprodukter, dels av sjuk- och olycksfallsförsäkring som säljs separat. Premierisk Premierisken avser försäkringsrisker där skadefall inträffar efter balansdagen. Premierisken styrs med bolagets Riktlinje för tecknande av försäkring och återförsäkringsrisker som bland annat styr riskexponering, riskurvalsregler, riskbedömning, teckningslimiter samt mottagen och avgiven återförsäkring. Syftet är att säkerställa att bolaget har kontroll över de risker som tecknas och att dessa inbegrips i den av styrelsen fastställda riskaptiten. Inom styrningen av premierisken ingår att bolaget fortlöpande analyserar skadeutfall och marknadspriser för att uppdatera bolagets prissättning. Det försäkringstekniska utfallet analyseras löpande av aktuarier i samarbete med produktansvariga för att kunna genomföra åtgärder så att de uppsatta lönsamhetsmålen hålls. Reservsättningsrisker Reservsättningsrisker avser försäkringsrisker där skadefall har inträffat före balansdagen. Kontroll och hantering av reservrisken styrs med bolagets Instruktion för reservsättning och de försäkringstekniska riktlinjerna vilka godkänns av bolagets styrelse. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för efterlevnad av riktlinjerna som berör aktuariella metoder och antaganden och skadechefen ansvarar för efterlevande av de riktlinjer som berör den individuella reservsättningen. Reservsättningsrisken begränsas med väl utvecklade aktuariella metoder och lämplig uppföljning av individuella skador. De aktuariella metoderna och antagandena använder sig av historiska skadeutfall, riskexponering och lämplig extern data så som konsumentprisindex, rättsfall och trender i offentlig skadestatistik. Vid beräkning av avsättning för inträffade men ej kända skador används normalt metoderna Chain-Ladder eller Bornhuetter-Ferguson beroende på mängden av data och andelen oreglerade skador. Annullationsrisk Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Denna risk begränsas av försäkringsavtalslagen då kunder inte kan säga upp sin försäkring om inte försäkringsbehovet faller bort eller vissa specifika kriterier uppfylls. Katastrofrisk Katastrofrisk är risken för ett försämrat skaderesultat på grund av stora skador eller skadehändelser såsom fastighetsbränder, stormar eller skogsbränder. Bolagets omfattande återförsäkringsprogram begränsar katastrofrisken genom att reducera förlusterna vid extrema eller exceptionella skadehändelser såsom fastighetsbränder och stormar

22 Nedanstående tabell visar skadekostnadsutvecklingen för skadeåren : Skadekostnad före avgiven återförsäkring Skadeår Totalt Uppskattad skadekostnad (tkr) - i slutet av skadeåret ett år senare två år senare tre år senare fyra år senare Nuvarande skattning Totalt utbetalt Avsättning skadeår 2013 och tidigare Avsättning skadeår Total avsättning i balansräkningen Överskott Känslighetsanalysen är baserad på FTA då dessa ligger till grund för kassaflödet. Mottagen affär innehåller långsvansade skador vilket innebär längre kassaflödesmönster som ger större effekt vid ökad skadeinflation jämfört med direkt affär. En ökning av antalet skador med 10 % ger något större effekt än samma procentuella ökning av medelskadan då endast en ökning av antalet skador antas påverka avsättningen för skadereglering. Ökad livslängd påverkar endast livräntor och de trafikskador som antas bli livräntor och då bolaget inte har några livräntor är det en begränsad del av den mottagna affären som påverkas och ökad livslängd får därmed begränsad effekt. Känslighetsanalys av odiskonterad bästa skattning Brutto, tkr Förändring i antagande Direkt försäkring Mottagen försäkring Totalt Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Netto, tkr Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Brutto, tkr Förändring i antagande Direkt försäkring Mottagen försäkring Totalt Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Netto, tkr Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år

23 Durationen för de försäkringstekniska avsättningarna för bolagets direktaffär är 9 månader. Med duration avses genomsnittlig tid till betalning. Marknadsrisker Marknadsrisken är risken för förluster till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisk kan delas in i ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, spreadrisk, koncentrationsrisk och valutarisk. Bolagets tillgångsportfölj ska förvaltas aktsamt, det vill säga tillgångar ska placeras så att en tillfredsställande säkerhet uppnås med beaktande av kravet på så väl god avkastning som real värdetillväxt. Bolagets kapital får endast placeras i tillgångar och instrument vars risker bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, kontrollera, följa upp och rapportera. Fastställda risklimiter finns i den av styrelsen beslutade placeringsriktlinjen. Bolagets allokering av placeringstillgångar Placeringstillgångar Kkr Andel Kkr Andel Aktier och andelar % % Obligationer % % Depå hos Dina AB % % Fastigheter % % % % Tillgångarna ska placeras med hänsyn tagen till verksamhetens bästa och åtagandenas duration, ytterst för försäkringstagarnas trygghet. Dina AB förvaltar Dina Försäkringar Skaraborg-Nerikes depåmedel vilket motsvarar bolagets förväntade betalningar för inträffade men ännu ej reglerade skador i den interna återförsäkringen. Koncentrationsrisk och aktiekursrisk är de dominerande marknadsriskerna i bolagets riskprofil. Känslighetsanalys marknadsrisker Kkr Förändring Ränteförändring 1% Förändring verkligt värde aktier -10% Valutakursförändring -10% Ränterisk Ränterisk avser förändringar i nettovärdet av räntekänsliga tillgångar och skulder till följd av förändringar i marknadsräntor. Av placeringsriktlinjerna framgår hur kapitalet får placeras i tillgångar som påverkar ränterisken. Investeringar som påverkar ränterisken påverkar även bolagets spreadrisk och koncentrationsrisk. Bolaget strävar delvis efter att durationen och volymen på de räntebärande tillgångarna ska matcha den ränterisk som även finns på skuldsidan. Bolaget har räntebärande tillgångar i portföljen i form av obligationer samt räntebärande instrument i investeringsfonder. Räntebärande tillgångar utgör ca 32 procent av bolagets placeringstillgångar inklusive depåfordran. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker eller fluktuerar. Styrelsen fastställer limit för hur stort aktieinnehavet får vara i onoterade aktier eller noterade utanför EES/OECD. Aktieportföljen i Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike består av noterade aktier, främst på Stockholmsbörsen, samt aktier i Dina Försäkring AB och investeringsfonder. Värdet på aktierna i Dina Försäkring AB är upptagna till substansvärde. Fastighetsrisk Fastighetsrisk är risk för förluster till följd av förändringar av marknadspriset på fastigheter. Bolaget äger en kontorsfastighet i Lidköping

24 Spreadrisk Spreadrisken är risken för förändringar i värdet av tillgångar på grund av rörelser i avkastningen i jämförelse med riskfri ränta. Bolaget har spreadriskexponering i svenska och nordiska obligationer samt genom innehav i investeringsfonder. Limiter finns fastställda av styrelsen vad gäller emittent och kategori och följs upp av kapitalförvaltningen. Kreditkvalitet avseende obligationer Institut Rating Kkr Andel Kkr Andel Standard & Poor s AAA Standard & Poor s AA Standard & Poor s A % % Standard & Poor s BBB % % Standard & Poor s BB % % Standard & Poor s B % % Unrated % % % % Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk är risken för att en enskild tillgång eller otillräcklig diversifiering mellan olika tillgångsslag hotar bolagets fortlevnad. Bolagets strävan är att så långt som möjligt ha en god spridning mellan olika emittenter. Tillgångar som på grund av sin andel av de totala placeringstillgångarna blir föremål för koncentrationsrisk är i huvudsak innehavet i Dina AB. Valutarisk Valutarisk är risken för förluster på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk kan förekomma på tillgångssidan. Bolaget har inte koncession utanför Sverige, varför ingen valutarisk finns i de försäkringstekniska skulderna. Det finns i övrigt inga andra väsentliga skulder som har underliggande valuta annan än svenska kronor. Valutarisk uppstår således genom placeringar framförallt i investeringsfonder och i utländska aktier. Motpartsrisk Motpartsrisk är risken att ett åtagande inte fullgörs av en motpart och därigenom orsakar bolaget en oväntad förlust. Bolagets motpartsrisker ska så långt som möjligt begränsas och består huvudsakligen av fordran på Dina AB i form av depåfordran och fordran i avgiven återförsäkring samt banktillgodohavanden. I bolagets Riktlinje för tecknande av försäkring och återförsäkring och placeringsriktlinjer fastställs de maximala motpartsrisker som bolaget får acceptera. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser då de förfaller. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför likviditetsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget. Bolaget ska säkerställa att likvida medel finns för löpande betalningar som möjliggör att det kan uppfylla sina åtaganden utan att andra tillgångar behöver realiseras vid en tidpunkt då det är ofördelaktigt. Matchningsrisk Matchningsrisk är risken för förlust eller ogynnsam förändring i balansräkningen som orsakas av bristande matchning mellan tillgångarnas och skuldernas känslighet mot värdeförändringar i marknadspriser eller i volatilitet. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför matchningsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget

25 Affärsrisk Affärsrisk är risken för förluster till följd av affärsstrategier och affärsbeslut som visar sig vara missriktade, konkurrenters åtgärder, omvärldsförändringar och negativa rykten om företaget liksom en oväntad nedgång i intäkter från exempelvis volymminskningar. I affärsrisk ingår också risken för förändringar i relevant lagstiftning liksom rättspraxis. Affärsrisk inkluderar även risken för otillbörligt uppförande och ryktesrisk, det vill säga risken för att intäkterna minskar på grund av negativa rykten. Det kan vara antingen negativa rykten om Dina AB eller Dina-bolagen alternativt försäkringsbranschen i allmänhet. Affärsriskerna ska identifieras årligen i bolagets riskidentifieringsprocess genom riskworkshop med ledning respektive styrelse. Därefter följs affärsriskerna upp kontinuerligt. För att skydda bolaget mot att affärsrisker realiseras fastställs interna riktlinjer, instruktioner och åtgärdsplaner, vilka löpande följs upp i den interna kontrollmiljön samt av företagsledning och styrelse. Operativ risk Operativ risk är risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner fallerar, är felaktiga eller inte är ändamålsenliga. Operativ risk innefattar även mänskliga fel, bedrägerier, systemfel (såsom IT, telefoni), bristande regelefterlevnad, eller att externa händelser (såsom storm, terrorism, epidemier) inträffar som kan påverka driften av verksamheten. En operativ risk är en potentiell händelse som kan leda till skada för affärsverksamheten. Bolaget har en intern kontrollmiljö med interna riktlinjer, instruktioner och processer som ska förebygga att de operativa riskerna inte materialiseras eller som minskar konsekvenserna för bolaget om de inträffar. För att kunna identifiera och fånga upp, kontrollera och åtgärda brister i verksamheten ska en incidentrapportering göras när en oönskad händelse inträffar. Incidenterna följs sedan upp och rapporteras kvartalsvis av riskhanteringsfunktionen till vd och styrelse. Utöver incidentrapportering genomför verksamheten en årlig riskidentifiering av operativa risker. Riskidentifiering görs också i de olika projekt som pågår i bolaget och federationen. Kapitalhantering Dina Försäkringar Skaraborg-Nerikes verksamhet är föremål för myndighetskrav i form av regulativa kapitalkrav. Regelverket ställer bland annat krav på övervakning av verksamheten som beskrivs närmare i avsnittet om företagsstyrning i förvaltningsberättelsen. Regelverket ställer också krav på kvantitativa bestämmelser i form av kapitalkrav i syfte att minimera risken för insolvens om oförutsedda förluster skulle uppstå. Bolaget har uppfyllt dessa kapitalkrav under hela räkenskapsåret. Av bolagets Riktlinje för kapitalhantering framgår styrelsens kapitalmål för verksamheten. Bolaget styrs utifrån de regulatoriska kraven på kapital. Kapitalmålet dokumenteras i en kapitalplan som ska omfatta tre år. Varje år genomför Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike en egen risk- och solvensbedömning (Orsa) för den närmaste treåriga affärsplaneringsperioden. I Orsa bedöms bolagets kapitalbehov utifrån företagets strategier, affärsplan och riskexponeringar. I Orsa säkerställer även Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike att bolaget klarar att möta riskerna och del legala kapitalkravet under affärsplaneringsperioden. Informationen som lämnas nedan och i femårsöversikten avseende kapitalstyrka och solvensuppgifter baseras på de regler som föreskrivs i försäkringsrörelselagen. Dessa regler utgår ifrån erforderlig nivå på solvens och kapital samt de värderingsprinciper som tillämpas inom rörelsereglerna. Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike har en god kapitalsituation och bolagets kapitalbas består av kapitalposter av hög kvalitet, så kallat nivå 1-kapital. Bolaget uppfyller de regulatoriska kraven under Kkr Minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav Eget kapital enligt årsredovisningen inklusive obeskattade reserver Skillnader mellan Solvens 2 och årsredovisningen Kapitalbas enligt Solvens

26 3. PREMIEINKOMST, PREMIEINTÄKT, brutto Avtal tecknade i Sverige Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Premieinkomst, brutto Premieintäkt, brutto KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Kapitalbas :Genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar f e r Kalkylräntesats: genomsnittlig ränta för 5-årig statobligation under räkenskapsåret. Kalkylräntesats för 2018 är 0,10 % (0,0%). 5. FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Utbetalda försäkringsersättningar Brutto Åf andel Netto Brutto Åf andel Netto Utbetalda skadeersättningar Driftskostnader för skadereglering Utbetalda försäkringsersättningar Förändring i Avsättning för oreglerade skador Förändr i avs för inträffade o rap. skador Förändr i avs för inträffade men ej rap. skador (IBNR) Förändr i avs för skaderegleringskostnader Förändr i Avs för oreglerade skador Summa Försäkringsersättningar Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Försäkringsersättningar brutto DRIFTSKOSTNADER Totala driftskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Övriga driftskostnader Summa Härav skaderegleringskostnader Härav finansförvaltningskostnader Driftskostnader brutto härav direkt försäkring härav mottagen återförsäkring Provisioner och andra ersättningar har avräknats med Driftskostnader, netto Övriga anskaffningskostnader Administrationskostnader OPERATIONELL LEASING Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år år > 5 år Årets kostnadsförda avgiter för leasingavtal uppgår till RESULTAT AV AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING Dir förs. Mott. å.f Totalt Dir förs. Mott. å.f Totalt Premiekostnad för avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel i utbetalda försäkringsers Återförsäkrares andel av förändr. i avs. för oreglerade skador

27 9. KAPITALAVKASTNING, intäkter Hyresintäkter från byggnader och mark Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Realisationsvinster, netto Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga placeringstillgångar Summa kapitalintäkter OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR vinster förluster vinster förluster Byggnader och mark Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar Summa orealiserade vinster och förluster KAPITALAVKASTNING, kostnader Driftskostnader för byggnader och mark -8 0 Kapitalförvaltningskostnader Räntekostnader Övriga räntekostnader Realisationsförluster, netto Aktier och andelar Räntebärande värdepapper Övriga placeringstillgångar Summa kapitalkostnader NETTORESULTAT PER KATEGORI FINANSIELLA INSTRUMENT Samtliga finansiella tillgångar har identifierats som poster värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Byggnader Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Periodens skattekostnad Uppskjuten skatt avseende orealiserade vinster på placeringstillgångar Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0% ,0% Skattemässiga avskrivningar byggnad Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter 0 0 Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag Effekt av ändrad skattesats Schablonintäkt investeringsfonder Övrigt Redovisad effektiv skatt -30,4% ,7%

28 14. ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde Vid årets början Inköp 0 0 Vid årets slut Ack avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Balansposten avser bolagets andel av gruppens gemensamt inköpta försäkrings- och ekonomisystem. 15. BYGGNADER OCH MARK Hämplingen 5 och Hämplingen 6 Verkligt värde Anskaffningsvärde Skattemässigt värde Bokfört värde, per kvadratmeter uthyrningsbar bruksarea Taxeringsvärde Kontorsfastigheten ligger i Lidköping. Fastigheten har värderats av extern värderingsman. Marknadsvärdet har bedömts enligt ortsprismetoden och avkastningsmetoden. 96% av byggnadens yta används i den egna verksamheten. 16. AKTIER OCH ANDELAR Anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt värde värde värde värde Noterade aktier och andelar Onoterade aktier och andelar OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Skillnad mellan nominellt värde och verkligt värde Upplupet Verkligt Nominellt Positiv Negativ Anskaffningsvärde värde belopp skillnad Skillnad (exkl upplupen ränta) Svenska Staten 0 Svenska kommuner Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter År till förfall 0-1 år 20% år 33% år 42% > 5 år 4% % Förfallotidpunkten är inte justerad för möjligheten till förtidsinlösen av obligationer. Skillnad mellan nominellt värde och verkligt värde Upplupet Verkligt Nominellt Positiv Negativ Anskaffningsvärde värde belopp skillnad Skillnad (exkl upplupen ränta) Svenska Staten Svenska kommuner Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter

29 18. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDERS VERKLIGA VÄRDEN Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För övriga finansiella tillgångar och skulder är redovisat värde en god approximation av det verkliga värdet. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbara indata (nivå 3). Aktier och andelar Obligationer Summa Ingående balans Totalt redovisade vinster och förluster i årets resultat: Utgående balans Aktier och andelar Obligationer Summa Ingående balans Totalt redovisade vinster och förluster i årets resultat: Utgående balans FORDRINGAR AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Fordringar hos försäkringstagare Fordringar hos försäkringsföretag MATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde Vid årets början Inköp Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Ack avskrivningar enligt plan inventarier Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Varulager 0 0 Summa materiella tillgångar

30 21. EGET KAPITAL Se rapporten över förändringar i eget kapital. 22. OBESKATTADE RESERVER Säkerhetsreserv Utjämningsfond EJ INTJÄNADE PREMIER OCH KVARDRÖJANDE RISKER Ingående balans Förändring i avsättning OREGLERADE SKADOR Brutto Å.f andel Netto Brutto Å.f andel Netto Avsättning för inträffade och rapporterade skador mottagen å.f Avsättning för inträffade och rapporterade skador direkt förs Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador Avsättning för skaderegleringskostnader PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Pensionskostnader utanför tryggandelagen Ingående avsättning Årets avsättning SKULDER AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Skulder till försäkringstagare 0 0 Skulder till försäkringsföretag STÄLLDA SÄKERHETER I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar inga inga Registerförda tillgångar för försäkringstagarnas räkning I enlighet med försäkringsrörelselagen har bolaget registerfört de placeringstillgångar som svarar mot det åtagande bolaget har gentemot försäkringstagarna. I händelse av obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. Under rörelsens gång har företaget rätt att föra tillgångar in och ur registret så länge samtliga försäkringsåtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen. 28. UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE Ersättning till närstående nyckelpersoner såsom styrelseledamöter och ledande befattningshavare framgår av not 29. I övrigt förekommer inga transaktioner med dessa personer eller deras närstående utöver normala kundtransaktioner. Transaktioner med Dina Försäkring AB avser såväl avgiven som mottagen återförsäkring samt serviceavgifter mm

31 29. MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Medelantalet anställda Män 14,0 14,0 Kvinnor 14,2 13,0 28,2 27,0 Könsfördelning i företagsledningen Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelsen Övriga ledande befattningshavare Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader (bokförda) Varav pen- Varav pen- Löner o ers Soc avg sionskostn Löner o ers Soc avg sionskostn Styrelse och VD Övriga anställda Styrelsen har antagit en ersättningspolicy. Någon resultat- eller rörligt baserad ersättning har ej utgått till styrelse, VD eller företagsledning. Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare Grundlön/ Övriga er- Pensions- Summa Summa Arvode sättningar Förmåner kostnader Styrelseordförande - Bo Andersson Styrelseledamot - Ingela Sönegård Styrelseledamot - Morgan Sundberg Styrelseledamot - Halvor Eriksson Styrelseledamot - Torbjörn Eriksson Styrelseledamot - Lars-Erik Kullenwall Styrelseledamot - Eva Axelsson Verkställande direktör - Stefan Ericson Andra ledande befattningshavare, 4 pers VD har rätt till förtida förmånsbestämd pension vid tidigast 62 års ålder till och med uppnådd pensionsålder. Övriga befattningshavare i företagsledningen 5 (6) omfattas av försäkringstjänstemännens pensionsplan FPK samt enskilda avtal. Uppsägningstider Mellan bolaget och VD gäller vid uppsägning från VD s sida en uppsägningstid om 6 månader och från bolagets sida 12 månader. För övriga befattningshavare i bolagets ledning gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. Beslut om ersättningar Arvode till styrelsens ledamöter beslutas av bolagsstämman. Styrelsens ordförande fattar beslut om ersättning till VD. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare beslutas av VD. 30. ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 31. DISPOSITION AV FÖRETAGETS VINST ELLER FÖRLUST Eget kapital enligt bolagets balansräkning uppgår till ,84 kr. Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräkningen för bolaget fritt eget kapital på sammanlagt ,89 kr. Till bolagsstämmans förfogande står: Balanserat resultat ,95 Årets resultat , , VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS SLUT Styrelsen för Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike beslutade den 5 februari 2019 föreslå bolagsstämman att fatta beslut om fusion med Dina Försäkringar Sydost med det senare som mottagande bolag

32 - 32 -

33 - 33 -

34 - 34 -