Innehåll. Dina Försäkringar Mälardalen AB, org nr

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2 Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Femårsöversikt... 7 Resultaträkning... 8 Resultatanalys... 9 Balansräkning Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys (indirekt metod) Noter till de finansiella rapporterna Redovisningsprinciper Risker och riskhantering Premieinkomst, premieintäkt, brutto Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar Driftskostnader Härav resultat av avgiven återförsäkring Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar Kapitalavkastning, kostnader Nettoresultat per kategori finansiella instrument Skatt på årets resultat Immateriella tillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Fordringar avseende direkt försäkring Finansiella tillgångar och skulders verkliga värden Materiella tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Skulder avseende direkt försäkring Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Medelantal anställda samt löner och andra ersättningar Närstående Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Resultatdisposition Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Underskrifter

3 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Dina Försäkringar Mälardalen AB, org. nr , avger härmed årsredovisning för 2017, bolagets elfte verksamhetsår. Bolaget har sitt säte i Västmanlands län, Västerås kommun. Bolagets adress är Torggatan 9, Västerås. Verksamheten Bolaget är ett lokalt försäkringsaktiebolag som ingår i federationen av Dina-bolag. Bolaget bedriver egen direkt försäkring inom Västmanlands-, Upplands-, Stockholms- och Södermanlands län. Direktförsäkringen avser egendomsförsäkring till privatpersoner, företag och lantbruk i följande klasser: - Försäkring mot brand och annan skada på egendom - Landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner - Fartyg med begränsning till fritidsbåtar - Annan förmögenhetsskada Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. Struktur och organisation Bolaget ägdes per den 31 december 2017 av de ömsesidiga bolagen inom Dina-federationen samt av Dina AB. Dina AB:s ägarandel uppgick till 19,8 % och i övrigt var ägandet spritt på samtliga bolag i Dina-federationen. Samtliga ömsesidiga ägarbolag i Dina-federationen har ställt sig bakom att överlåta sina aktier till Dina AB. Överlåtelsen kommer att ske så snart Finansinspektionen godkänt ägarprövningen. Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget även mottar andelar av Dina AB:s avgivna återförsäkring. Extern återförsäkring är placerad hos ett stort antal återförsäkringsgivare utanför federationen med vilka bolaget har ett direkt avtalsförhållande. Bolagets styrelse har 7 ledamöter. Under året har styrelsen haft 17 (14) styrelsemöten. Delar av bolagets verksamhet är genom uppdragsavtal utlagd till Dina AB. Den utlagda verksamheten omfattar bland annat aktuarie-, riskkontroll-, internrevisions- och regelefterlevnadsfunktionen samt löne-, ekonomi och bokföringstjänster. Beställaransvarig för utlagd verksamhet har fram till den 30 november varit bolagets vd för samtliga uppdrag utom aktuarie- och internrevisionsfunktionerna där beställaransvariga utsetts av styrelsen. I samband med att ny vd, tillika vd i Dina AB, tillträdde har beställaransvarig för utlagd verksamhet varit verksamhetsansvarig för samtliga uppdrag utom aktuarie-, riskkontroll-, regelefterlevnads- och internrevisionsfunktionerna där beställaransvariga utsetts inom styrelsen. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Styrelsen konstaterade redan under 2016 att bolagets verksamhet enligt affärsplanen skulle komma att generera negativa resultat över tid samtidigt som kapitalbehovet ökar då bolaget befinner sig i en tillväxtfas med växande affärsvolymer. Under 2017 fortsatte styrelsen att fokusera på att följa och diskutera bolagets rådande situation på både kort och lång sikt och med anledning av detta erhöll bolaget ett ovillkorat aktieägartillskott om 35 Mkr från Dina AB den 18 augusti Styrelsen initierade även en utredning av en långsiktig plan och åtgärder för bolagets framtid, resultatet av utredningen med olika handlingsalternativ och prognoser för kapitalutvecklingen presenterades för 3

4 ägarna i Dina-federationen den 26 oktober. Ägarna tog ett inriktningsbeslut om att rekommendera styrelsen i bolaget och Dina AB att inleda en fusionsprocess. Vid möte med ägarna i Dinafederationen den 31 januari 2018 beslutades att fusionen skulle ske genom absorption av helägt dotterbolag där Dina AB först förvärvar samtliga aktier i bolaget, varefter fusion genomförs. Styrelsen i bolaget fattade den 20 november ett inriktningsbeslut om att genomföra en fusion med Dina AB. I samband med beslutet valde bolagets vd, Heinrich Horvath, att lämna bolaget per den 1 december. Styrelsen utsåg Gunilla Svensson, vd i Dina AB, till ny vd från 1 december med uppdraget att genomföra fusionsprocessen. För den operativa verksamheten utsågs en verksamhetsansvarig. Beslut om fusionsplan fattades av styrelsen den 22 mars Medelantalet anställda har under året varit 19 (19). Upplysningar om medelantalet anställda, löner och ersättningar samt uppgifter om sociala kostnader lämnas i tilläggsupplysningar not 25. Svenskt Kvalitetsindex kundnöjdhetsmätningar visar att Dina Försäkringar (Dina-federationen) ligger bra till i jämförelse med konkurrenterna. Dina Försäkringar har de nöjdaste kunderna när det gäller privat bilförsäkring och får även bäst betyg i nöjdhet för företagsförsäkring, och en fin andra plats för sakförsäkring privat. Ett digitalt utvecklingsprogram har startat i Dina-federationen. Utvecklingsprogrammet samordnas med utvecklingsbehoven för att efterleva de nya kraven enligt Dataskyddsförordningen och EUdirektivet om försäkringsdistribution. Under 2017 färdigställdes en integrationsplattform som möjliggör integrering av olika system och tjänster för att kunna möta kunder och partners förväntningar. Resultat Premieintäkten (f.e.r) uppgick till 105,1 Mkr (99,8) vilket motsvarar en tillväxt om drygt 5 procent. Premieintäkten för direkt försäkring uppgick till 39,5 Mkr (40,5), minskningen är ett resultat av den översyn av bolagets bestånd inom företag och fastighet som genomförts under året. Mottagen återförsäkring uppgick till 65,6 Mkr (59,4). Bolagets totalkostnadsprocent ökade till 136,3 % (95,4 %), detta främst på grund av ett skadedrabbat år med totalt 6 storskador över bolagets självbehåll på 1,5 Mkr i direktförsäkringsverksamheten vilket ska jämföras med endast en storskada över självbehållet året innan. Skadeutfallet var högre 2017 även i Dina-federationen jämfört med året innan vilket gav ett sämre resultat i internåterförsäkringen i jämförelse med föregående år. Skadeprocenten (f.e.r) ökade till 93,6 % (71,5 %). Ändrade provisioner för mottagen affär och ändrad försäljningsprovision för förmedlad affär 2017 bidrog till högre driftskostnad. Därutöver har Dina-federationen genomfört kraftfulla investeringar vad gäller digitalisering, automatisering och varumärkeskännedom vilket initialt har bidragit till ökade kostnader, men som är tänkta att på sikt leda till minskade kostnader genom effektivisering. En större reservering av lön, andra ersättningar och sociala kostnader gjordes i slutet av året med anledning av att vd och ytterligare en anställd valde att lämna bolaget i samband med fusionen, bortsett från denna reservering följde driftskostnaderna 2017 års budget. Driftkostnadsprocenten (f.e.r) ökade till 42,7 % (23,9 %). Finansrörelsens resultat blev 3,1 Mkr (2,8 Mkr). Totalavkastningen uppgick till 1,5 % (2,0 %) och direktavkastningen blev 1,4 % (2,2 %). Bolagets nettoresultat före bokslutsdispositioner och skatt blev -35,0 Mkr (+7,4 Mkr). 4

5 Bolagets skattekostnad om -2,1 Mkr avser nedskrivning av tidigare redovisad skattefordran avseende underskott. Risker Bolaget är exponerat för vissa risker såsom försäkringsrisker vilka huvudsakligen utgörs av teckningsrespektive reservsättningsrisker. De finansiella riskerna utgörs främst av aktiekursrisk. Riskhanteringen beskrivs närmare i not 2. IFRS Under 2017 har Dina-federationen startat ett större IFRS projekt som ska hantera nya redovisningsstandarder som påverkar företagen. Den del av reglerna med störst påverkan hanterar redovisning av försäkringsavtal (IFRS 17) och börjar gälla den 1 januari Projektet kommer under våren 2018 ha gjort en analys över hur stor påverkan den standarden har på bolagen. Den nya standarden för redovisning av Finansiella instrument (IFRS 9) börjar gälla den 1 januari 2018, men bolagen har beslutat att tillämpa det undantag i IFRS 4 Försäkringsavtal som gör det möjligt att börja tillämpa standarden samtidigt som IFRS 17. Information om implementeringen av Redovisning av avtal med kunder (IFRS 15) återfinns under not 1, Redovisningsprinciper. Företagsstyrningssystemet För bolaget finns ett företagsstyrningssystem, beslutat av styrelsen, för att säkerställa en sund och ansvarsfull styrning av bolaget, riskhantering samt god kontroll i verksamheten. En riskbaserad verksamhetsstyrning utgör grunden för företagsstyrning. Verksamheten i en försäkringsrörelse har sin grund i risktagande och styrningen i bolaget ska baseras på risk. Målet för bolagets system för internkontroll är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten, med hänsyn till dess mål, tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och ickeekonomisk information samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Riskbaserad verksamhetsstyrning innefattar systemet för intern kontroll med system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. Modellen för företagsstyrning omfattar en beskrivning av organisationen, beslutsordning, ansvarsfördelning, styrelsens och ledningens arbetssätt samt centrala befattningar och funktioners ansvar. Likviditets- och kapitalbehov Under verksamhetsåret sjönk bolagets solvenskvot till 1,46 (1,88). Kapitalbasen uppgår per till 67,4 Mkr (71,6 Mkr) och kapitalkravet är 46,0 Mkr (38,1 Mkr), solvenskvoten ligger därmed fortfarande inom bolagets beslutade riskaptitintervall. Det ovillkorade aktieägartillskottet om 35 Mkr som erhölls från Dina AB 18 augusti 2017 har begränsat det negativa resultatets påverkan på kapitalbasen under året och säkerställt likviditeten. Styrelsen har under året fastställt uppdaterade riktlinjer för bolagets Orsa-process. Det övergripande syftet med Orsa-processen är att bedöma det egna solvensbehovet samt säkerställa att bolaget kan hantera sina risker och möta det regulatoriska kapitalkravet. Styrelsen har under året genomfört utredningar om en långsiktig plan och åtgärder för bolagets framtid med möjlighet att utnyttja tillväxtpotentialen i Mälardalsregionen vilka har presenterats för ägarbolagen i Dina-federationen. Under 2017 har bolaget genomfört en egen risk- och solvensbedömning (ORSA) för perioden med fokus på den långsiktiga kapitalplaneringen och bolagets framtid. Styrelsen fattade den 20 november inriktningsbeslut om att genomföra en fusion med Dina AB efter rekommendation från ägarbolagen och kunde i Orsa-rapporten för 2017 konstatera att bolagets kapitalsituation för perioden inte var på en tillfredställande nivå för att möjliggöra tillväxt och utveckling i Mälardalsregionen. 5

6 Framtida utveckling Direktförsäkringsverksamheten i Dina-federationen har haft god tillväxt, klart över branschsnittet, och förväntas fortsätta växa genom utveckling av digital affär. Den beslutade fusionsplanen förväntas genomföras under När bolagets verksamhet ingår i Dina AB med dess goda kapitalstyrka finns goda förutsättningar till fortsatt tillväxt och utveckling av Dina-federationens försäkringsverksamhet i Mälardalsregionen. Genom fusionen skapas också möjligheter till effektivisering genom lägre driftskostnader för verksamheten. Resultatdisposition Till bolagsstämmans förfogande står: Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att förlusten behandlas på följande sätt: I ny räkning balanseras

7 Femårsöversikt Belopp i kkr Resultat Premieintäkt (f e r) Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen Försäkringsersättningar (f e r) Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Finansrörelsens resultat Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (verkligt värde) Premieinkomst f.e.r Försäkringstekniska avsättningar (f e r) Konsolideringskapital Eget kapital Uppskjuten skatt Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal Konsolideringsgrad % Solvensrelaterade uppgifter Kapitalbas Minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav Nyckeltal Resultat av skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent (f e r) 93,6 71,5 86,5 68,4 75,2 Driftskostnadsprocent (f e r) 42,7 23,9 25,1 29,4 27,8 Totalkostnadsprocent (f e r) 136,3 95,4 111,6 97,8 103,0 Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning % 4 1,4 2,2 1,7 1,7 2,4 Totalavkastning % 5 1,5 2,0 1,4 2,6 4,4 1 Kapitalbas och erforderlig solvensmarginal beräknad enligt FRL 2010:2043 i enlighet med lydelse Konsolideringsgrad mäts som kvoten mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning. 3 Kapitalbasen har beräknats enligt 7 kap FRL och minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet har beräknats enligt 8 kap FRL. Uppgifterna för 2015 avser öppningsbalans per Direktavkastning mäts såsom summan av utdelningar och ränteintäkter i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 5 Totalavkastning mäts såsom summan av direktavkastning, värdeförändringar och realisationsresultat i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 7

8 Resultaträkning Belopp i kr not TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN 4 Utbetalda försäkringsersättningar 5 Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador 5 Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) DRIFTSKOSTNADER SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT ICKE TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT RESULTAT FÖRE SKATT Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat Övrigt totalresultat ÅRETS TOTALRESULTAT

9 Resultatanalys Totalt Direkt försäkring av Summa Mottagen Belopp i kkr svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & Motor Husdjur SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS villa fastighet TEKNISKA RESULTAT Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 1) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) 2) Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) Avvecklingsresultat (efter avgiven återförsäkring) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Summa försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar NOTER TILL RESULTATANALYS FÖR Totalt Direkt försäkring av Summa Mottagen SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & Motor Husdjur villa fastighet 1) PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker ) FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel

10 Balansräkning TILLGÅNGAR Belopp i kr not IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Andra immateriella tillgångar PLACERINGSTILLGÅNGAR 17 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Depåer hos företag som avgivit återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Kassa och bank Uppskjuten skattefordran FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR

11 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER not EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador SKULDER Skulder avseende direkt försäkring Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

12 Rapport över förändringar i eget kapital Aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat/årets totalresultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Ovillkorat aktieägartillskott Resultatdisposition Årets resultat/årets totalresultat Utgående eget kapital

13 Kassaflödesanalys (indirekt metod) Belopp i kr Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av tillgångar och skulder Nettoinvesteringar i finansiella placeringstillgångar Förändring i depåer hos företag som avgivit återförsäkring Förändring rörelsefordringar Förändring rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Nettoinvestering i materiella tillgångar 3) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Erhållet aktieägartillskott Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut (likvida medel utgörs endast av banktillgodohavande) 1) Direktavkastning Ränteinbetalningar Ränteutbetalningar Erhållen utdelning ) Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Orealiserade värdeförändringar placeringstillgångar Realisationsvinster materiella tillgångar Avskrivningar Förändring försäkringstekniska avsättningar f.e.r Summa justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet ) Materiella tillgångar Utbetalningar vid förvärv Inbetalningar från avyttringar Summa nettoinvestering i materiella tillgångar

14 Noter till de finansiella rapporterna 1. Redovisningsprinciper Företagsinformation Årsredovisning avges per 31 december 2017 och avser Dina Försäkringar Mälardalen AB (org. nr ) med säte i Västmanlands län, Västerås kommun. Adressen till bolaget är Torggatan 9, Västerås. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 april Resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie bolagsstämma den 17 maj Överensstämmelse med normgivning och lag Bolagets årsredovisning är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12) inklusive ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Bolaget tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2015:12. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp redovisas i kronor om inget annat anges. Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, förutom placeringstillgångar som värderas till verkligt värde. Den direkta skadeförsäkringsrörelsen omfattar i huvudsak brand och annan skada på egendom (klass 8 och 9), men även landfordon (klass 3) med begränsning till självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner, fartyg (klass 6) med begränsning till fritidsbåtar samt annan förmögenhetsskada (klass 16). Vid upprättande av finansiella rapporter i enlighet med IFRS krävs att bolagets ledning gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är bl.a. baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om försäkringsbranschen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar. Förändringar i redovisningsprinciper under året Bolaget har inte tillämpat några nya eller förändrade redovisningsregler från 1 januari 2017 och de ändringar av IFRS som trätt i kraft under året bedöms inte ha någon väsentlig effekt på bolagets tillämpade redovisningsprinciper. Nyutkomna eller reviderade IFRS och tolkningsuttalanden I avsnittet nedan redogörs för nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalande med ikraftträdande för räkenskapsår som börjar efter 1 januari IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och förenklade 14

15 förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1/ och tidigare tillämpning är tillåten. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive för egenskaperna avseende de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för innehav i skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen. För innehav i eget kapitalinstrument är utgångpunkten att värdering ska ske till verkligt värde via resultatet med en valmöjlighet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. Tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument med IFRS 4 Försäkringsavtal IFRS 9 Finansiella instrument har ett samband med val av tillämpning av principer för redovisning i den kommande redovisningsstandarden för försäkringsavtal, IFRS 17. Sambandet påverkar val av presentation av ränteeffekter i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat vid värdering av åtaganden hänförliga till försäkringsavtal. Sambandet mellan redovisningsstandarderna har medfört att IASB gett ut en förändring av den nuvarande standarden för redovisning av försäkringsavtal, IFRS 4. Förändringen godkändes av EU under Förändringen medger två valmöjligheter för försäkringsföretag. Ett alternativ ( deferral approach ) är att företag som bedriver försäkringsverksamhet, om vissa kriterier är uppfyllda, kan skjuta upp tillämpningen av IFRS 9. Det andra alternativet ( overlay approach ) innebär att de försäkringsföretag som enligt IFRS 9 klassificerar finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen som under IAS 39 inte var klassificerade till verkligt värde via resultaträkningen medges en alternativ tillämpning av IFRS 9. Det innebär i korthet att de kan välja att presentera skillnaden mellan det belopp som skulle ha redovisats i resultaträkningen enligt IFRS 9 och det belopp som skulle ha redovisats i resultaträkningen enligt IAS 39 i övrigt totalresultat. Förändringen i nuvarande IFRS 4 har analyserats av bolaget och innebär att företaget skjuter på tillämpningen av IFRS 9 till den tidpunkt som IFRS 17 börjar tillämpas. Företagets redovisade värde på skulder per 31 december 2015 som är hänförligt till försäkringsavtal enligt IFRS 4 är betydande och det redovisade värdet av de försäkringsrelaterade skulderna (enligt IFRS 4) uppgår till mer än 90 % av totala skulder. IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder ersätter alla nuvarande standarder och tolkningar om intäktsredovisning i IFRS inklusive IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter och relevanta tolkningar. Syftet med en ny intäktsstandard är att ha en enda principbaserad standard för samtliga branscher som ska ersätta befintliga standarder och uttalanden om intäkter. Alla företag kommer att påverkas av de nya, väsentligt utökade upplysningskraven. Tre alternativa sätt finns för övergången; full retroaktivitet, delvis retroaktivitet (som inkluderar lättnadsregler) och en ackumulerad effektmetod där eget kapital justeras per 1 januari 2018 för avtal som är pågående enligt det gamla regelverket (IAS 11/IAS 19). IFRS 15 ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten och standarden har antagits av EU. Förändringen har 15

16 analyserats av Dina AB och inga väsentliga effekter på bolagets resultat och finansiella ställning har identifierats. IFRS 16 Leases publicerades i januari 2016 och ersätter IAS 17 Leasingavtal inklusive tolkningar. Den mest väsentliga skillnaden i den nya standarden är att en leasetagare ska redovisa en leasingtillgång, d.v.s. rätten att använda en tillgång, i balansräkningen samt uppta en finansiell skuld, d.v.s. skyldigheten att betala för rätten att använda en tillgång, i balansräkningen. Bolaget har för avsikt att under året utvärdera effekten av ändringen som inte bedöms ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Standarden som ska tillämpas från 1 januari 2019 antogs av EU under IFRS 17 Försäkringsavtal publicerades i maj 2017 av IASB. Ikraftträdandedatum är 1 januari Tidigare tillämpning är, när/om EU godkänt standarden, möjlig för försäkringsföretag som samtidigt tillämpar IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Införandet av denna standard bedöms få en stor påverkan på redovisningen i de flesta försäkringsföretag både med avseende på värdering och presentation i både balans- och resultaträkningen men även avseende intern uppföljning av verksamheten, givetvis beroende på komplexitet i densamma. En väsentlig förändring är att IFRS 17 har tydligare och mer omfattande krav på hur försäkringsavtal ska aggregeras. Förändringarna innebär bland annat att analys av lönsamheten i försäkringsavtalen kommer att bli mer detaljerad vid första redovisningstillfället. Upplysningskraven blir också omfattande. Det finns ännu inga formella beslut från Finansinspektionen med avseende på tillämpning av IFRS 17 i juridisk person. Företaget bevakar utvecklingen och en konsekvensanalys avseende IFRS 17 har inletts under hösten Utöver dessa har vid upprättandet av årsredovisningen per 31 december 2017 ytterligare några standarder och tolkningar, som inte bedömts ha en väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapporter, publicerats men ännu inte trätt i kraft. Dessa har ej tillämpats i de finansiella rapporterna från och med 1 januari Utländsk valuta Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4. Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till bolaget och där bolaget går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från innehavaren till bolaget. Bolagets samtliga försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att klassificeras som försäkringsavtal. Premieinkomst/Premieintäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras bolaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. 16

17 Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker och Avsättning för oreglerade skador. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skadeoch driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, enligt en så kallad pro rata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skadekostnaderna och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker (nivåtillägg). Denna bedömning innefattar bland annat uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av avsättning för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador avser att täcka kvarvarande kostnader för inträffade skador, och beräknas individuellt. Avsättning för oreglerade skador som inträffat men inte anmälts per balansdagen (s.k. IBNR-avsättning) och för skaderegleringskostnader beräknas med aktuariellt vedertagna metoder baserade på historiska erfarenheter och skadeutfall. Metoderna kan skilja sig åt mellan olika försäkringsgrenar och mellan olika skadetyper inom samma försäkringsgren. Skillnaderna i metod grundar sig främst på osäkerheten i utbetalningsflödet och mängden data. I beräkningen används vid behov extern data. I de fall en återförsäkrare har ett delansvar i förpliktelserna enligt ingångna försäkringsavtal redovisas detta som en tillgång under balansposten Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Försäkringstekniska avsättningar utförs av bolagets ansvarige aktuarie. Tjänsten tillhandahålls av Dina AB. Driftskostnader Driftskostnaderna fördelas efter funktion i resultaträkningen. Driftskostnader för skaderegleringen redovisas under Försäkringsersättningar, driftskostnader i finansförvaltningen redovisas under Kapitalavkastning kostnader. Återstående driftskostnader redovisas som Driftskostnader i försäkringsrörelsen. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna försäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. 17

18 Redovisning av kapitalavkastning Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för premiefordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsskuldsväxlar med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto) och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Skatter Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen, hit hör justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Samtliga skatter redovisas i resultatet. Andra immateriella tillgångar Kostnader för program och utveckling av Dina-federationens försäkringssystem samt det gemensamma ekonomisystemet tas upp som Andra immateriella tillgångar. Avskrivning görs med 12,5 respektive 20 %. De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Finansiella instrument Redovisning i balansräkningen Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller att avyttra tillgången. Fordringar i direkt försäkring tas upp i balansräkningen när de aviseras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger. 18

19 Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheter i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Klassificering IAS 39 klassificerar finansiella instrument i olika kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att bolaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. Värdering Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser finns tillgängliga och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Innehav i onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Andra finansiella tillgångar I denna kategori ingår bl.a. Depåer hos företag som avgivit återförsäkring, Fordringar samt Kassa och Bank. Dessa värderas till anskaffningsvärde vilket även motsvarar det verkliga värdet. Finansiella skulder Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde vilket även motsvarar det verkliga värdet. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioder: Inventarier 5-10 år Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad i takt med att de relaterade tjänsterna erhålls medan den förväntade kostnaden för rörliga ersättningar redovisas först när det finns en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådan betalningar och förpliktelsen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ersättning vid uppsägning Kostnad för ersättning i samband med uppsägning av personal redovisas tidigast när bolaget är förpliktigad av erbjudandet till de anställda eller när kostnader för omstrukturering redovisas. 19

20 Pensionskostnader Bolaget omfattas av FTP-planen genom försäkring i Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). FTPplanen är en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har gjort bedömningen att UFR 10 (Uttalande från Rådet för finansiell rapportering), pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig. Bolaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt bolaget under en period. Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Tillgångar ställda till förmån för försäkringstagarna för att täcka försäkringstekniska avsättningar i balansräkningen enligt 6 Kap 11 försäkringsrörelselagen. Beloppet som tas upp som ställda säkerheter motsvarar den försäkringstekniska skulden efter avdrag för återförsäkrares andel. 2. Risker och riskhantering Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för att systemet för riskhantering och kontrollen av risker är effektiva och har fastställt en policy för bolagets riskhantering, vilken ska fastställas minst en gång per år. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar affärsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvoten enligt standardformeln. I bilden nedan beskrivs sambanden mellan bolagets riskaptit, affärsstrategi, affärsplan, risktolerans och risklimiter vilket skapar bolagets riskprofil. Riskaptit Risk-profil Risk-tolerans Affärs-strategi & affärs-plan Risklimiter 20

21 Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Affärsrisker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i nedanstående bild. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. 21

22 Vd utser riskområdesansvariga i bolaget vilka är ansvariga för risker i den dagliga verksamheten. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Beställaransvarig för utlagd verksamhet har fram till den 30 november varit bolagets vd för samtliga uppdrag utom aktuarie- och internrevisionsfunktionerna där beställaransvariga utsetts av styrelsen. I samband med att ny vd, tillika vd i Dina AB, tillträdde har beställaransvarig för utlagd verksamhet varit verksamhetsansvarig för samtliga uppdrag utom aktuarie-, riskkontroll-, regelefterlevnads- och internrevisionsfunktionerna där beställaransvariga utsetts inom styrelsen. Den kritiska verksamheten är genom uppdragsavtal utlagd till Dina AB. Beställaransvariga ansvarar för att fortlöpande kontrollera att den verksamhet och de funktioner som regleras i uppdragsavtal utförs i enlighet med avtalet och bolagets policy för uppdragsavtal. I bolaget finns fyra centrala funktioner; regelefterlevnad, riskkontroll, internrevision och aktuarie. Dessa är genom uppdragsavtal avseende kritisk verksamhet outsourcade/utlagda till Dina AB. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen är en del av den utlagda verksamheten till Dina AB och ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen rapporterar till styrelse och vd och är administrativt underställd vd. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd/styrelsen. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Försäkringsrisker Försäkringsrisker avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Bolaget meddelar direkt egendomsförsäkring och genom Dina ABs tillstånd förmedlar bolaget motor-, ansvars-, rättskydds- samt sjuk- och olycksfallsförsäkring. Bolaget mottar återförsäkring från Dina AB omfattande motor-, ansvars-, rättsskydd-, samt sjuk- och olycksfallsförsäkring. 22

23 Premierisk Premierisken avser försäkringsrisker där skadefall inträffar efter balansdagen. Premierisken styrs med bolagets Riktlinje för tecknande av försäkring och återförsäkring som bland annat styr riskexponering, riskurvalsregler, teckningslimiter och principer för upphandling av återförsäkringsprogram. Syftet är att säkerställa att bolagets solvenssituation inte äventyras, och att bolagets långsiktiga mål för solvensen kan uppnås. Inom styrningen av premierisken ingår att bolagets ansvariga aktuarie löpande och minst årligen analyserar det försäkringstekniska utfallet i försäkringsprodukterna och tillsammans med vd föreslår ändringar i lokala premiefaktorer och lokala riskurvalsregler. Beslut om lokala premiefaktorer beslutas av vd. Reservsättningsrisker Reservsättningsrisker avser försäkringsrisker där skadefall har inträffat före balansdagen. Kontroll och hantering av reservrisken styrs med bolagets instruktion för reservsättning vilken godkänns av bolagets styrelse. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för efterlevnad av riktlinjerna som berör aktuariella metoder och antaganden och skadechefen ansvarar ytterst för rutinerna för den löpande reservsättningen. Reservsättningsrisken begränsas med väl utvecklade aktuariella metoder och lämplig uppföljning av individuella skador. De aktuariella metoderna och antagandena använder sig av historiska skadeutfall, riskexponering och lämplig extern data så som konsumentprisindex, rättsfall och trender i offentlig skadestatistik. Vid beräkning av avsättning för inträffade men ej kända skador används normalt metoderna Chain-Ladder eller Bornhuetter-Ferguson beroende på mängden av data och andelen oreglerade skador. Bolagets risk begränsas även genom återförsäkring. Genom återförsäkring begränsas konsekvenserna av stora skador och därmed kan storleken på exponeringarna hanteras och bolagets egna kapital skyddas. Bolagets återförsäkring tecknas till största del hos Dina AB vilka avger affären externt hos svenska och internationella återförsäkrare. Utöver tecknad återförsäkring hos Dina AB tecknas en del externt med svenska och internationella återförsäkrare. Annullationsrisk Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Denna risk begränsas av försäkringsavtalslagen 3 kap. 6 då kunder inte kan säga upp sin försäkring om inte försäkringsbehovet faller bort eller vissa specifika kriterier uppfylls. Katastrofrisk Katastrofrisk är risken för ett försämrat skaderesultat på grund av katastrofer. Bolagets omfattande återförsäkringsprogram begränsar katastrofrisken genom att reducera förlusterna vid extrema eller exceptionella skadehändelser såsom fastighetsbränder och stormar. Nedanstående tabell visar skadekostnadsutvecklingen för skadeåren : 23

24 Skadekostnad före avgiven återförsäkring Skadeår Totalt Uppskattad skadekostnad (kkr) - i slutet av skadeåret ett år senare två år senare tre år senare fyra år senare Nuvarande skattning Totalt utbetalt Avsättning skadeår 2012 och tidigare 19 Avsättning skadeår Total avsättning i balansräkningen Överskott Avsättningar för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i väsentliga antaganden så som inflation, medelskada och rättspraxis. Känsligheten för förändringar av dessa antaganden är svår att kvantifiera, exempelvis förändringar i regleringen av trafikförsäkringen. Nedanstående känslighetsanalys av odiskonterad bästa skattning har genomförts genom att mäta effekten på brutto och nettoavsättningar av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande med övriga antaganden konstanta. Någon hänsyn till eventuella korrelationer mellan antaganden har därmed inte tagits. Avsättning för framtida skaderegleringskostnader antas endast kunna påverkas av en förändring i antalet skador Förändring i antagande Direkt försäkring Mottagen försäkring Totalt Brutto kkr Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Netto kkr Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år

25 Förändring i antagande Brutto kkr Direkt försäkring Mottagen försäkring Totalt Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Netto kkr Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Löptidsanalys Durationen för de försäkringstekniska avsättningarna för bolagets direktaffär är 6 månader. Med duration avses genomsnittlig tid till att skadeersättning betalas ut. Marknadsrisker Marknadsrisken är risken för förluster till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Bolaget har en kapitalförvaltning som förvaltar den finansiella tillgångsportföljen. Bolagets tillgångsportfölj ska förvaltas aktsamt, dvs tillgångar ska placeras så att en tillfredställande säkerhet uppnås med beaktande av kravet på såväl god avkastning som real värdetillväxt. Bolagets kapital får endast placeras i tillgångar och instrument vars risker bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, kontrollera och rapportera. Bolagets allokering av placeringstillgångar kkr Andel kkr Andel Aktier och andelar ,7% ,4% Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,3% ,6% ,0% ,0% Tillgångarna ska placeras med hänsyn tagen till verksamhetens bästa och åtagandenas duration, ytterst för försäkringstagarnas trygghet. Dina AB har i uppdrag att förvalta depåmedel från bolaget motsvarande Dina ABs förväntade betalningar för inträffade men ännu ej reglerade skador i den interna återförsäkringen. Marknadsriskerna i bolaget: identifieras, värderas, hanteras, övervakas och rapporteras. Marknadsrisk delas in i sex riskområden: ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, valutarisk, spreadrisk och koncentrationsrisk. Aktiekursrisk och spreadrisk är de dominerande marknadsriskerna i bolagets riskprofil. 25

26 Känslighetsanalys marknadsrisker kkr Ränteförändring 1 % Förändring verkligt värde aktier -10 % Kreditspread 1 % Ränterisk Ränterisk avser förändringar i nettovärdet av räntekänsliga tillgångar och skulder till följd av förändringar i marknadsräntor. Av placeringsriktlinjerna framgår hur kapitalet får placeras i tillgångar som påverkar ränterisken. Räntedurationen får i ränteportföljen uppgå till lägst 1 år och högst 5 år. Investeringar som påverkar ränterisken påverkar även bolagets spreadrisk och eventuellt koncentrationsrisk. Bolaget strävar efter att durationen och volymen på de räntebärande tillgångarna ska matcha den ränterisk som även finns på skuldsidan. Bolagets räntebärande tillgångar i portföljen består av obligationer. Räntebärande tillgångar utgör ca 86 % av bolagets placeringstillgångar. Räntebindningstiden för obligationsportföljen är 0,76 (1,2) år. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker eller fluktuerar. Styrelsen fastställer limit för hur stort aktieinnehavet får vara i onoterade aktier eller noterade utanför EES/OECD. Aktieportföljen i bolaget består av noterade aktier på Stockholmsbörsen, samt till en mindre del av andelar i investeringsfonder med utländska aktier som huvudsaklig inriktning. Spreadrisk Spreadrisken är risken för förändringar i värdet av tillgångar på grund av rörelser i avkastningen i jämförelse med riskfri ränta. Bolaget har spreadriskexponering i svenska obligationer. Limiter finns fastställda av styrelsen vad gäller emittent/kategori och kapitalplaceringsgruppen följer upp att beslutade limiter tillämpas i förvaltningen. Kreditkvalitét avseende obligationer och andra räntebärande värdepapper Rating kkr Andel kkr Andel Moody's AAA ,77 % ,90 % Moody's Aa ,06 % ,00 % Moody's A ,11 % ,70 % Moody's Baa ,65 % ,90 % Moody's Ba ,30 % ,20 % Ingen Rating ,11 % ,20 % % % Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk är risken för att en enskild tillgångs storlek eller otillräcklig diversifiering mellan olika tillgångsslag hotar bolagets fortlevnad. Bolagets strävan är att så långt som möjligt ha en god spridning på olika emittenter. Valutarisk Valutarisk är risken för förluster på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk kan förekomma både i tillgångar och i skulder. Bolaget har inte koncession utanför Sverige, varför ingen valutarisk finns i de försäkringstekniska skulderna. Det finns i övrigt inga andra väsentliga skulder som har underliggande valuta annan än SEK. Valutarisk uppstår således genom placeringar i 26

27 investeringsfonder. Bolaget har för närvarande investeringar i ett antal investeringsfonder med utländsk valuta i USD. Nedanstående tabell visar bolagets totala nettoexponering mot USD samt påverkan på resultat före skatt vid en nedgång i valutakursen mot SEK. Valuta, kkr USD Nettoposition Påverkan på resultat före skatt 10 % kursfall för utländska valutor mot SEK, % kursfall för utländska valutor mot SEK, Motpartsrisk Motpartsrisk är risken att ett åtagande inte fullgörs av en motpart och därigenom orsakar bolaget en oväntad förlust. Bolagets motpartsrisker ska så långt som möjligt begränsas och hänför sig främst till fordringar på Dina AB i form av depåfordran, fordran i avgiven återförsäkring och övriga fordringar. Förutom fordran på Dina AB finns fordringar i form av banktillgodohavanden och fordran på externa återförsäkringsgivare. Depåfordran på Dina AB motsvaras vid var tid av bolagets skuld till Dina AB avseende mottagen återförsäkring i form av försäkringstekniska avsättningar för förväntade framtida ersättningar enligt avtal mellan bolaget och Dina AB. Depåfordran och skuld är kvittningsbara varför någon motpartsrisk inte föreligger för denna post. I bolagets riktlinjer för placeringsriktlinjer fastställs de maximala motpartsrisker som bolaget får acceptera. Tabellen nedan visar återförsäkrares andel av oreglerade skador fördelade på kreditkvalitetssteg. Återförsäkrares andel av oreglerade skador Återförsäkrares kreditbetyg (S&P) Kkr Andel Kkr Andel AAA AA % % A % % BBB BB - CCC Dina Försäkring AB samt övriga bolag där kreditbetyg saknas % % % % 27

28 Premier för avgiven återförsäkring Återförsäkrares kreditbetyg (S&P) Kkr Andel Kkr Andel AAA AA % % A % % BBB - - BB - CCC - - Dina Försäkring AB samt övriga bolag där kreditbetyg saknas % % % % Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser då de förfaller. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring där premier erhålls i förväg och skadeutbetalningar vanligen är kända långt innan de förfaller varför likviditetsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget. Bolaget ska säkerställa att likvida medel finns för löpande betalningar som möjliggör att det kan uppfylla sina åtaganden utan att andra tillgångar behöver realiseras vid en tidpunkt då det är ofördelaktigt. Matchningsrisk Matchningsrisk är risken för förlust eller ogynnsam förändring i balansräkningen som orsakas av bristande matchning mellan tillgångarnas och skuldernas känslighet mot värdeförändringar i marknadspriser eller i volatilitet. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför matchningsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget. Durationen i ränteportföljen fastställs i placeringsriktlinjerna efter analys och uppföljning av kassaflödesprofilen av de försäkringstekniska avsättningarna. Affärsrisk Affärsrisk är risken för förluster till följd av affärsstrategier och affärsbeslut som visar sig vara missriktade, konkurrenters åtgärder, omvärldsförändringar och negativa rykten om företaget liksom en oväntad nedgång i intäkter från exempelvis volymminskningar. I affärsrisk ingår också risken för förändringar i relevant lagstiftning liksom rättspraxis. Affärsrisk inkluderar även risken för otillbörligt uppförande och ryktesrisk, det vill säga risken för att intäkterna minskar på grund av negativa rykten. Det kan vara antingen negativa rykten om bolaget eller Dina-bolagen alternativt försäkringsbranschen i allmänhet. Affärsriskerna ska identifieras årligen i bolagets riskidentifieringsprocess genom riskworkshop med ledning respektive styrelse. Därefter följs affärsriskerna upp kontinuerligt. För att skydda bolaget mot att affärsrisker realiseras fastställs interna riktlinjer, instruktioner och åtgärdsplaner, vilka löpande följs upp i den interna kontrollmiljön samt av företagsledning och styrelse. Operativ risk Operativ risk är risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner fallerar, är felaktiga eller inte är ändamålsenliga. Operativ risk är även mänskliga fel, bedrägerier, systemfel (såsom IT, telefoni), bristande regelefterlevnad, ryktesrisk eller externa händelser (såsom storm, terrorism, epidemier) inträffar som kan påverka driften av verksamheten. En operativ risk är en potentiell 28

29 händelse som kan leda till skada för affärsverksamheten. Bolaget har en intern kontrollmiljö med interna riktlinjer, instruktioner och processer som ska förebygga att de operativa riskerna materialiseras eller som minskar konsekvenserna för bolaget om de inträffar. I bolaget finns en årlig process av verksamhetens samtliga risker där bland annat en identifiering av de operativa riskerna görs. För väsentliga risker där brister identifieras utarbetas åtgärdsplaner. Åtgärdsplanerna ska löpande följas upp av ledning och styrelse. För att kunna identifiera och fånga upp, kontrollera och åtgärda brister i verksamheten ska en incidentrapportering göras när en oönskad händelse inträffar. Incidenterna följs sedan upp av berörd chef som även ansvarar för åtgärd. Riskhanteringsfunktionen går löpande igenom incidentloggen med inkomna incidenter, följer upp vidtagna åtgärder och utvärderar verksamhetens bedömning av incidentens allvarlighetsgrad. En uppföljning av samtliga rapporterade incidenter sammanställs årsvis i en rapport av vd och lämnas till styrelse, företagsledning och riskhanteringsfunktionen. Kapitalhantering Bolagets verksamhet är föremål för myndighetskrav i form av regulativa kapitalkrav. Regelverket ställer bland annat krav på övervakning av verksamheten som beskrivs närmare i avsnittet om företagsstyrning i förvaltningsberättelsen. Regelverket ställer också krav på kvantitativa bestämmelser i form av kapitalkrav i syfte att minimera risken för insolvens om oförutsedda förluster skulle uppstå. Bolaget har uppfyllt dessa kapitalkrav under hela räkenskapsåret. Av bolagets riktlinje för kapitalhantering framgår styrelsens kapitalmål för verksamheten. Bolaget styrs utifrån de regulatoriska kraven på kapital. Kapitalmålet dokumenteras i en kapitalplan som ska omfatta tre år och baseras på bolagets affärsplan. Styrelsen planerar med anledning av resultatet av den egna risk- och solvensbedömningen för åtgärder i syfte att stärka kapitalbasen för att fullfölja den treåriga kapitalplanen. Informationen som lämnas nedan och i femårsöversikten avseende kapitalstyrka och solvensuppgifter baseras på de regler som föreskrivs i försäkringsrörelselagen. Dessa regler utgår ifrån erforderlig nivå på solvens och kapital samt de värderingsprinciper som tillämpas inom rörelsereglerna. kkr Minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav Eget kapital enligt årsredovisningen, inkl. obeskattade reserver Skillnader mellan Solvens 2 och årsredovisningen Kapitalbas enligt Solvens Premieinkomst, premieintäkt, brutto Avtal tecknade i Sverige Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Premieinkomst, brutto Premieintäkt, brutto

30 4. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Kapitalbas: Genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar f e r - genomsnittliga premiefordringar. Kalkylräntesats: genomsnittlig ränta för 5 årig statsobligation under Kalkylräntesats för 2017 är 0,00 % (0,00 %). 5. Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar Brutto Åf andel Netto Brutto Åf andel Netto Utbetalda försäkringsersättningar Driftskostnader för skadereglering Utbetalda försäkringsersättningar Förändring i Avsättning för oreglerade skador Förändring i avs. för inträffade o rapport. skador Förändring i avs. för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) Skaderegleringskostnader Förändring i Avsättning för oreglerade skador Summa Försäkringsersättningar Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Försäkringsersättningar brutto Driftskostnader Totala driftskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Provisioner för förmedlad försäkring Övriga driftskostnader Summa Härav skaderegleringskostnader Härav driftskostnader i försäkringsrörelsen Härav finansförvaltningskostnader Driftskostnader brutto härav direkt försäkring härav mottagen återförsäkring

31 Provisioner och andra ersättningar har avräknats med Driftskostnader, netto Anskaffningskostnader Administrationskostnader Operationell leasing 2017 Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Personbilar Kontorsutrustning Inom ett år år > 5 år Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal uppgår till Härav resultat av avgiven återförsäkring Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Premiekostnad för avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel i utbetalda försäkringsersättningar Återförsäkrares andel av förändring i oreglerade skador Kapitalavkastning, intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Realisationsvinster, netto Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper

32 9. Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar Vinster Förluster Vinster Förluster Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Kapitalavkastning, kostnader Kapitalförvaltningskostnader Räntekostnader Övriga räntekostnader Realisationsförluster, netto Obligationer och andra räntebärande värdepapper Nettoresultat per kategori finansiella instrument Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Kassa och bank Skatt på årets resultat Förändring av uppskjuten skattefordran avseende orealiserade vinster på placeringstillgångar Uppskjuten skattekostnad i under året utnyttjat skattevärde i underskottsavdrag Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0% ,0% Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter 87 Övriga skattemässiga justeringar Skatt hänförlig till tidigare år Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt Redovisad effektiv skatt -6,0% ,7%

33 Redovisat via Förändring uppskjuten skattefordran resultaträkningen Andra finansiella placeringstillgångar Underskottsavdrag Immateriella tillgångar Anskaffningsvärde Vid årets början Inköp Vid årets slut Ack avskrivningar enligt plan inventarier Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Balansposten avser bolagets andel av gruppens gemensamt inköpta försäkringsoch ekonomisystem. 14. Aktier och andelar Anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt värde värde värde värde Noterade aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde Nominellt belopp Skillnad mellan nominellt värde och verkligt värde Svenska Staten Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter År till förfall 0-1 år år år > 5 år Förfallotidpunkten är inte justerad för möjligheten till förtidsinlösen av obligationer. 33

34 Fördelning på ratingklasser enl. Moodys AAA Aa A Baa Ba Ingen rating Totalsumma Obligationer med rating hos S&P har i nedanstående tabell grupperats in under motsvarande rating från Moody's Svenska Staten Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter År till förfall 0-1 år år år > 5 år Förfallotidpunkten är inte justerad för möjligheten till förtidsinlösen av obligationer. Fördelning på ratingklasser enl. Moodys AAA Aa A Baa Ba Ingen rating Totalsumma Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar hos försäkringstagare Finansiella tillgångar och skulders verkliga värden Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 34

35 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper De redovisade värdena för bolagets finansiella skulder anses reflektera det verkliga värdet. 18. Materiella tillgångar Anskaffningsvärde inventarier Vid årets början Inköp Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Ack avskrivningar enligt plan inventarier Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyreskostnader Trygghetsavtal skadesanering Ersättning Skaderegleringskostnader 0 Övriga förutbetalda kostnader Ej intjänade premier och kvardröjande risker Ingående balans Årets avsättning

36 21. Oreglerade skador Brutto Åf andel Netto Brutto Åf andel Netto Avsättning för inträffade och rapporterade skador Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador Avsättning för skaderegleringskostnader Skulder avseende direkt försäkring Skulder till försäkringsföretag Skulder till försäkringsförmedlare Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld inkl soc avgifter Särskild löneskatt Övrigt Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Eventualförpliktelser Inga Inga Åtaganden Inga Inga 25. Medelantal anställda samt löner och andra ersättningar Medelantalet anställda Män 11,0 11,0 Kvinnor 8,0 8,0 19,0 19,0 36

37 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och Sociala (Varav pen- Löner och Sociala (Varav penersättn. kostnader sionskostnad) ersättn. kostnader sionskostnad) VD och styrelse ( ) ( ) Tjänstemän ( ) ( ) Ombud ( ) ( ) ( ) ( ) Styrelsen har antagit en ersättningspolicy och genomfört en riskanalys. Någon rörlig- eller resultatbaserad ersättning utgår ej till vd och anställda som kan påverka bolagets risknivå eller övriga anställda. Vd Heinrich Horvath och ytterligare en anställd valde att lämna bolaget och arbetsbefriades i slutet av 2017, lön, andra ersättningar och sociala kostnader som ska betalas ut under 2018 för dessa personer har kostnadsförts år För bolagets nya vd Gunilla Svensson utgår ingen ersättning. Löner, förmåner och andra ersättningar till ledande befattningshavare 2017 Löner, arvoden och andra ersättningar Förmåner Pensionskostnader Summa 2017 Lotta Johansson, ordförande Helena Torstensson, styrelseledamot tom 2 feb Bo Andersson, styrelseledamot Lars Engström, styrelseledamot tom 2 feb Joakim Pantzar, styrelseledamot tom 2 feb Bo Lundgren, styrelseledamot Catrina Ingelstam, styrelseledamot from 2 feb Lennart Johansson, styrelseledamot Anders Andersson, styrelseledamot from 2 feb Annika Lindkvist, styrelseledamot from 2 feb Heinrich Horwath, vd tom 30 nov Valberedning (3 personer) Löner, förmåner och andra ersättningar till ledande befattningshavare 2016 Löner, arvoden och andra ersättningar Förmåner Pensionskostnader Summa 2016 Jan Persson, ordförande tom 18 maj Lotta Johansson, ordförande from 19 maj Helena Torstensson, styrelseledamot Bo Andersson, styrelseledamot Lars Engström, styrelseledamot Joakim Pantzar, styrelseledamot Åke Persson, styrelseledamot tom 18 maj Bo Lundgren, styrelseledamot Lennart Johansson, styrelseledamot Heinrich Horwath, vd

38 Pensioner Några avtal om förtida pensionering finns ej. Uppsägningstider Uppsägningstiden för avgående vd Heinrich Horvath var sex månader vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från vd:s sida. Utöver lön under uppsägningstiden har en engångsersättning enligt avtal om ytterligare 15 månader reserverats. Beslut om ersättningar Arvode till styrelsens ledamöter beslutas av bolagsstämman. Styrelsens ordförande fattar i samråd med styrelsen beslut om ersättning till vd. 26. Närstående Närstående till bolaget är bolag inom Dina-federationen och Dina AB samt övriga närstående. En relations ekonomiska innebörd och inte bara ägandet har varit grund för bedömningen huruvida ett närståendeförhållande föreligger. Dina AB har av de lokala Dinabolagen fått uppdrag att bedriva verksamhet och service i de delar av verksamheten där storskalighets- och effektivitetsfördelar kan vinnas. Avtal med Dina AB avser service inom specialistområdena IT, marknadsföring, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning, ekonomifunktion samt samordning och drift av aktuarie-, riskkontroll-, internrevisions- och regelefterlevnadsfunktionen. Kostnaden uppgår till ( ). Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget mottar andelar av Dina AB:s avgivna återförsäkring. Därutöver finns inga materiella transaktioner med aktieägare, med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen. 27. Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Revisionsuppdrag, KPMG Revisionsuppdrag, PwC Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, PwC Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 28. Resultatdisposition Till bolagsstämmans förfogande står: Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att förlusten behandlas på följande sätt: I ny räkning balanseras

39 29. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Den 31 januari beslutade ägarna att den planerade fusionen ska ske genom absorption av helägt dotterbolag där Dina AB först förvärvar samtliga aktier i bolaget, varefter fusion genomförs. Beslut om fusionsplan fattades av styrelsen den 22 mars. Fusion kommer att ske efter tillståndsprövning har gjorts av Finansinspektionen. Bolaget har erhållit en förlusttäckningsgaranti från Dina AB som innebär att Dina AB kommer att utbetala ett ovillkorat aktieägartillskott om 20 Mkr i det fall bolagets kapitalsituation utvecklas på ett sätt att solvenskapitalkvoten kan befaras understiga 1,0. 39

40 -/ Dina Försäkringar Mälardalen AB, arg nr U nderskrifter Vasteras J(/// Lotta Johansson Ordförande Bo Andersson Vice ordförande Anders Andersson Catrina Ingelstam Lennart Johansson Annika Lindkvist Vd Ulla Svensson Var revisionsberättelse har lämnats Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB revisor 40

41 pwc Revisionsberättelse Till bolagsstiimrnan i Dina Försäkringar Mälardalen AB, org.nr Rapport om ärsrcdovisningen Ut taicuiden Vi har utfört en revision av ärsredovismngen för Dina Försäkringar Mälardalen Alt för är Enligt vär uppfattning har ärsredovisningeri upprättats i enlighet mcd lagen om ärsredovisning i försäkririgsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Dina Försäkringar Mälardalen Alls finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för äret enligt lagen om ärsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med ärsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Dina Försäkringar Mälardalen AB. Viira uttalanden i denna rapport om ärsredovisningen är förenliga med innehället i den kompletterande rapport som har överlämnats till bolagets styrelse i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel [1. Grundför uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Värt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i lörhällande till Dina Försäkringar Mälardalen Alt enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort ärt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat pä vär bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandabällits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderlöretag eller dess kontrollerade företag inom LU. Vi anser att dc revisionsbuvis vi har inhämtat är tillräckliga och ändarnälsenliga som grund för vära uttalanden. Ourig upplysning Revisionen av ärsredovisningen för räkenskapsäret 2016 har utförts av en annan revisor som lämnat en rcvisionsberättclse daterad den 4 maj 2017 med omodifierade uttalanden i Rapport om iirsrcdovisningen. Vår revisionsansats Revisioncns inriktning och omfattning Vi utformade vär revision genom att fastställa väsentlighctsnivii och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de omräden där verkställande (lireklören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmnässiga uppskattningar som har gjorts med utgängspunkt frän antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi ocksä beaktat risken lur att styrelsen och verkställande direkt oren asidositter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg fmir systematiska ivvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av ocgentliglwtcr. Vi inpassamle vär rcviso)n för att lit lura in imdanvilsenlig granskning i syfte att kti na uttala oss om de finansiella rapporterna som Imellmit, mccl hänsyn tagen till bolagets struktur, redovisningsprocisser och kontroller samt den brmnsclm i vilken bolaget verkar. Väscntliqhct Revisioneims omnfittning och inriktning päverkades av viii bedömning av väsentlighet. ISm revision utformas för iii 111)1)05 en rimlig grad av säkerhet mo huruvida dc finansiella rapporterna innelmäller nägra väsentliga filakt igheter. lelaktiglwter kan uppstä till följd av oegenthgheter eller fel. 1 )e betraktas som v5sentliga 0111 enskilt eller t illsanmmans rimligen kan förväntas päverka de ekononuska beslut som umvanciarmia fattar med grund i de fin 01 sie Ila rapportera t. 1 av 4

42 pwc Baserat pii professionellt omdönw fiststilldc vi vissa kvantitativ;i isentligln!tstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa öv rviiganden fastställde vi ri\ isioflefls inriktning och omlattning och ära granskningsätgärders karaktär, tidpunkt och orniattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter pa de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelseftulla om räden Särskilt betydelsefulla omräden för revisionen är de omräden som enligt vär professionella bedömning var de mest betydelselulla för revisionen av ärsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa omräden behandlades inom ramen för revisionen av, och i värt ställningstagande till, ärsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa omräden. Särskilt betydelsefullt område Värdering av avsättning för oregk radc skador Avsättning för oreglerade skador utgör en väsentlig balanspost som baseras pä beräkningar och bedömningar om framtida utfall av kostnaden för inträffade skador. Faktorer som beaktas vid bedömningen är bl a avvecklingstid och skademönster. Bolaget invänder vedertagna aktuariella metoder för beräkningarna av avsättningar för oreglerade skador. Bolagets avsättningar bestär av ett flertal olika produkter där egenskaper hos produkterna piiverkar beräkningsmodellerna. Se not 1 till årsredovisningen Redovisningsprinciper (Avsättning för oreglerade skador), not 2 Risker och riskhantering samt not 21 Oreglerade skador. Hur var revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Våra revisionsitgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av: Bedömning av utformning och testning av effektiviteten hos kontrollerna inom processerna för att beräkna oreglerade skador. Dessa kontroller avser bl a kontroller av indata, kontroller av iktin iriella beräkning ir, kontroller inom rutinen för skadereglering och bokföring. Vår granskning har också omfattat bedömningar av använda aktuariella metoder och modeller. Vi har även utmanat och bedömt företagsledningens antaganden. Vidare har vi utfört egna beräkningar för att säkerställa att ivsättningarna är rimliga. l wc:s egna aktuarier biträdde vid revisionen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar I)et är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprattas ocli att den ger en råttvisande bild enligt lagen om arsredovisning i försäkringsföretag. Styrelsen och verkstiillmde direktören ansvarar även för dcii interna kontroll som de lwdöinei är nödvändig tur att uppratta en ärsredovisning soul ute innehåller nagra väsentliga felaktigheter, vare sig (lessa beror på oegenthgheter ( 11cr pa fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets fönnäga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så ur tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmägan att fortsätta verksamhet en och att använda antagandet om fort satt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verlcsamhcten eller inte har nagot realistiskt alternativ till att göra nigot av detta. Revisorns ansvar Vira mal är att uppna en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen soni helhet inte innehaller nagra väsentliga telaktiglieter. vare sig dessa beror pa oegentliglueter eller pä fel, mli att himna en revisionsberittelse som in neh iller vi in utt il; mdc n. Rimlig såkerhet iii en ln g gr id iv säkerhet, nien ir ii ige ii g r i nt i hur att en revision som utllirs ( nligt ISA och god revisi inssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig helaktigliet om en sädaui finns. 1 elakt igheter kan uppsti på grund av oegentligiicter eller fil och anses vara visentliga uni de enskilt eller tillsanunans rimligen kan förväntas påverka dc ekonomiska beslut som anvåndare fattar med grund i arsredovisningen. Som t1 l av en revision enligt ISA anvinder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felakt iglu ter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegenthiglieter eller på fel, uttummar och uttlir gnniskningsåtguirder bland annat utifrån dessi risker och inliantar revisioasbevis som är tillräckliga och imlamidseuiliga för att utgöra en grund för vära uttalanden. 2 iv 4

43 pwc Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror pä fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskupi, förfalskning, avsiktliga uteliimnanden, felaktig information eller äsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förstäelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vär revision för att utforma granskningsätgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för alt uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet ont fortsatt drift vid upprättandet av ärsredovisningen. Vi drar ocksä en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns nägon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sädana händelser eller förhällanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmäga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfidtor, mäste vii revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten pä upplysningarna i ärsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfidctorn eller, om sädana upplysningar ur otillräckliga, modifiera uttdandet om ärsredovisningen. Våra slutsatser baseras pä de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehället i ärsredovisningen, däribland upplysningarna, och om ärsredovisningen äterger de underliggande transdctionerna och händelserna pä ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi mäste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkt en för den. Vi mäste ocksä informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydmdc brister i de,n interna kontrollen som vi identifierat. Vi mästc ocksä förse styrelsen med ett utt;dande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp dla relationer och andra förhällanden som rimligen kan påverka värt oberoende, saint i tillämpliga fall tillhörande motätgärder. Av de omräden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa omräden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av ärsredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisioncn särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa omnräden i revisionsberättelsen sävida inte lagar eller mdra förlhttningar förhindrar upplysning om frägan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vär revision av ärsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvidtning för Dina Försäkringar Mälardalen All för är 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören uisvarsfrihet för räkenskapsäret. Grundför uttalanden Vi har utlört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Värt umsvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i flirhällande till Dina Försäkringar Mälardalen All enligt god rcvisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort värt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisiunsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och änd;imälsenliga som grund för vänt uttalanden. Styrelsens vek verkställande direkt örens ansvar Det år styrelsen som har ansvaret för förslaget till (hspositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland uumat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksainlietsart, omtat t ning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsulideringsbchov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen msv;war för bolagets orgmisation och förwdtningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att iortlöpaade bedöma bolagets ekonounska situation, och att tillse att bolagets orgamsatiun är utformad//f : av 4

44 _L pwc så att bokföringen, medeisförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkstallande direktören ska sköta den löpande förwdtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bi;md mnat vidta de älgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstimnwlse med lag och för att nwdelsförvaltningen ska skötas pa ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Värt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed värt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av sakerbet kunna bedöma om nägon styrelseledamot eller verkställande direktören i något visentligt avseende: företagit nägon ätgtrcl eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersittningsskvklighet mot bolaget pä nägot annat sätt handlat i strid med dctiebolagsl;tgen, försäkringsrörelselagen, lagen om ärsreclovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Värt mäl beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed värt utbdande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med dctiebol:igsbigen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utfiirs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka ätgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst pä revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsätgiirder som utförs baseras pä vår professionella bedömning nied utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen pä sådana åtgärder, ornräden och förhållanden som är wisentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhällanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för värt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust bar vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Stockholm, utsågs till Dina Försäkringar Mälardalen Abs revisor av bolagsstämman den is maj 2017 och har varit bolagets revisor sedan den is maj Stockholm den 20 april 2018 Öhrljngs Pricev$terbouseCuupers All / LMorn triini Airiserad revisor 4av4