- En litteraturstudie. Henrik Norlander. Kvartärgeologiska Institutionen Stockholms Universitet, September r^s'';:u^--h:fg?
|
|
- Arne Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 fl/ vä lv Mäktiga lerformationer i Sydsverige - En litteraturstudie Henrik Norlander Kvartärgeologiska Institutionen Stockholms Universitet, September 1979 < fe- I :.>, *; r^s'';:u^--h:fg?s: ; t^ *-^/-v..; &:. ;K" ; '-livi-i*-/' ^ -'v:,.*;'//--''-..-'. ;...'i :!i>'; ' isa SVENSK KXRNBRANSLEFORSORJNINQ AB/PROJEKT KXRNBRXNSLESAKERHET POSTADRESS: Kärnbränslesäkerhet, Box 5864, Stockholm, Telefon Of ' 1
2 MÄKTIGA LERFORMATIONER I SYDSVERIGE En litteraturstudie Henrik Norlander Kvartärgeologiska institutionen Stockholms Universitet
3 INNEHALL SUMMARY INLEDNING 1 UNDERLAGSMATERIAL 2 MAKTIGHETSUPPGIFTER 3 GLACIAL OCH POSTGLACIAL LERA 4 LERORNAS SENSITIVITET 5 OMRADESBESKRIVNINGAR 5:1 Ängelholmsområdet 5:2 Laholmsområdet 5:3 Kungsbackaområdet 5:4 Bohuskusten 5:5 Götaälvdalen 5:6 Säve och Lärjeans dalgångar 5:7 Västgötasläti_en 5:8 Vikbolandet 5:9 Mindre områden 6 BILAGOR 7 REFERENSER
4 SUMMARY This investigation encloses a perspicuous inventory over areas in southern Sweden, where the thickness of the clay deposits exceed 15 m. The investigation was made at the request of KBS. Material for this investigation consisted of soil-maps and descriptions published by SGU (Swedish Geological Survey), wellboring documents from Brunnsarkivet (well archives) SGU, geotechnical investigations made by SJ (Swedish State Railways) and information from Viak AB (engineering firm). The clay in the investigated areas consists of two different types, namely glacial and postglacial clay. The glacial clay was deposited during the melting of the last inland ice sheet and this clay is normally varved. The postglacial clay consists mostly of redeposited glacial clays. Great parts of the investigated areas are covered by old geological maps, which contain imperfect information as to thickness of the soil deposits. This has limited the investigation to cover areas which are relatively well substantiated. These areas are shown in figure 3.
5 INLEDNING I vissa länder, exempelvis Belgien och Italien, studeras möjligheten att slutförvara radioaktivt avfall i lera, en jordart där grundvattnet rör sig mycket långsamt och som har en stor jonbytesförmåga. I dessa fall rör det sig uteslutande om mycket mäktiga lerformationer där avfallet kan förvaras på flera hundra meters djup. Några sådana formationer finns inte i Sverige. För låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverk kan dock slutförvaring på grundare djup komma ifråga. För att ge underlag för att bedöma om detta är en slutförvaringsmetod, som är tillämpbar i Sverige, har föreliggande undersökning utförts på uppdrag av KBS. Den omfattar en översiktlig inventering av formationer med en lermäktighet som överstiger 15 meter.
6 1 UNDERLAGSMATERIAL Den grundläggande uppgiftskällan beträffande förekomster av lera är de geologiska kartorna. Moderna jordartskartor i skala 1:50000 (SGU Ser Ae) som finns utgivna över några tätortsregioner ger en mycket god bild av sedimentens mäktigheter. Av de äldre kartorna som täcker stora delar av landet är många alltför småskaliga och beskrivningarna innehåller sällan uppgifter om mäktigheter. Samtliga jordartskartor och beskrivningar över Syd- och Mellansverige söder om linjen Arvika - Gävle har systematiskt studerats med undantag av de områden som ligger ovanför högsta kustlinjen samt smålandskusten. Från SJ:s geotekniska avdelning har uppgifter om djup och hållfasthet erhållits. Borrprotokoll och ritningar över följande bansträckor har gåtts igenom: Ängelholm - Halmstad - Varberg - Göteborg Göteborg - Uddevalla - Strömstad Varberg - Kinna Vänersborg - Vara - Herrljunga Levene - Lidköping Kristinehamn - Karlstad - Kil Uppsala - Enköping Dessutom har en stor mängd brunnsborrningsprotokoll studerats i SGU:s brunnsarkiv. Från Viak AB har kompletterande uppgifter om förhållanden på västgötaslätten erhållits. 2 MÄKTIGHETSUPPGIFTER De uppgifter om mäktighet som redovisas i områdesbeskrivningarna gäller endast för de punkter där borr-
7 ningar genomförts. Inom begränsade områden kan mäktigheten variera kraftigt beroende på underlagets topografi. Vad beträffar mäktighetsangivelserna på de moderna jordartskartorna särskiljes endast två olika typer av jordarter, nämligen friktions- och kohesionsjordar. Den sistnämnda omfattar kornstorlekarna < mm d v s lera - mjäla - finmo. Detta kan innebära att grundvattnets flöde är större än vad som är önskvärt och att jordartens jonbytande förmåga är mindre god om man hamnar i den grövre fraktionen. De sonderingar som SJ gjort i och omkring järnvägens omedelbara närhet har i allmänhet skett ca m vinkelrätt ut från järnvägen. Uppgifter som hämtats från brurmsarkivet kan vara något osäkra eftersom protokollen förs av brunnsborrare som ofta inte har tillräckliga kunskaper i geologi. 3 GLACIAL OCH POSTGLACIAL LERA Under landisens avsmältningstid frigjordes en mängd vatten från isens yta. Genom sprickor och håligheter rann detta vatten ned mot isens botten och samlades i tunnlar till isälvar som sökte sig ut mot iskanten. De finaste materialen, mo, mjäla och ler som isälvarna förde med sig, transporterades långt ut från tunnelmynningen och avsattes på relativt stort vattendjup. På grund av smältvattnets årsrytm fick det finaste materialet en årsrytmisk avsättning i varv (figl), Varje vår och sommar, då smaltvättenstrommen var kraftig, utsvämmades en mängd slam, finare såväl som grövre. Under hösten och vintern när strömmen och slamtillförseln avstannat, höll sig endast de allra finaste partiklarna svävande under en längre tid innan de sedi-
8 ^ X > ~0.'.*.* Fig. 1. Varvig lera. De mörka skikten består av lera, de ljusa av mera mjäligt material. menterade. Slutligen avstannade sedimenteringen fullständigt för att börja på nytt nästa vår. Varven i den glaciala leran återspeglar avsättningen under ett år. Underst i varje årsavlagring är materialet relativt grovt medan kornstorleken minskar högre upp och färgen blir mörkare. Tnom varven blev tillfälliga väderleksförändringar registrerade som mindre sand- och larlager. De understa varven i lagerföljden kan vara mer än decir.etertjocka men uppåt minskar tjockleken till en och annan millimeter.
9 Fig.2. Glacial och postglacial lera i Sverige. Moränlera i Skåne, Öland, Gotland och Storsjö-området. I Norrland markerar lerbeteckningen till stor del mjäla och finmo. Grått» kalfjäll Efter Atlas över Sverige. Tydliga varv har endast utbildats i en söt eller föga salt sedimencationsmiljö. I ett salthaltigt vatten har lerpartiklarna flockats samman till aggregat som snabbt sjunkit till betten och därför gett upphov till en mycket diffus skiktning. Den glaciala leran förekommer endast under högsta kustlinjen och i forna issjöområden (fig 2.).I Norrland ersätts den varviga leran
10 i stor utsträckning av mjäla. Detta beror på landskapets fjordmorfologi, de stora älvarna hade en så stark strömsättning att de finaste partiklarna fördes långt bort. Glacialleran innehåller varierande mängd lera(<0.002 mm). För att karakterisera den och andra leriga jordarter bestäms lerhalten,som har stor betydelse för lerans kemiska och fysikaliska egenskaper. Grundvattnets transporthastighet är mycket beroende på lerhalten. Lerhalten anges i viktprocent av allt material med mindre kornstorlek än 20 mm. Lerhalt Benämning < 5% Lerfri eller svagt leriga jordarter 5-15% Leriga jordarter 15-25% Grovlera 25-40% Mellanlera 40-60% Styv lera >60% Mycket styv lera Om inte annat anges används teriaen "lera" i sin vidsträcktaste mening i denna undersökning. Detta innebär att lerhalten varierar mellan 15% och >60%. Under landisens avsmältningsskede och därefter har landet höjt sig. De jordarter som tidigare avsatts under högsta kustlinjen utsattes för vågornas omlagrande påverkan. Vid svallningen blev det finaste materialet i moränen och de glaciala lerorna, som täckte de högre belägna delarna av terrängen omlagrade till postglacial lera, mjäla och finmo. Den postglaciala leran skiljer sig från glacialleran i färg och sammansättning. Någon tydlig skiktning är oftast inte utbildad och den har
11 en högre halt av organiskt material, vilket bl a är orsak till den mörkare färgen. Vanligtvis är glacialleran mäktigare än den postglaciala leran. 4 LERORNAS SENSITIVITET Förhållandet mellan en leras odränerade hållfasthet i ostört och fullständigt omrört tillstånd brukar anges av det s k sensitivitetstalet. Svenska leror har normalt en sensitivitet av storleksordningen och överstiger det 50 benämns leran kvicklera. Dessa kvickleror är i vissa fall mycket skredbenägna. Orsaken till dessa lerors bildning och egenskaper anses bero på kemiska processer och urlakning av salter i lerans porvatten. 5 OMRADESBESKRIVNINGAR Som tidigare nämnts är stora delar av de undersökta områdena täckta av geologiska kartor av äldre datum. Enligt dessa utbreder sig glacial och postglacial lera Över stora arealer. Information om jordlagrens mäktighet är emellertid bristfällig på dessa kartor och ofta obefintlig. Uppgifter av detta slag måste därför hämtas från andra källor, såsom beskrivits i kapitel 1. Detta har begränsat inventeringen till att omfatta områden som är relativt väldokumenterade.med utgångspunkt från de äldre kartornas uppgifter kan man anta att en noggrann inventering med fältstudier skulle visa fler platser än de som redovisas här, där lermäktigheten är stor. De områden för vilka ett flertal uppgifter om stora lermäktigheter erhållits beskrivs närmare nedan. Dessa är (fig 3):
12 Ängelholmsomradet (5:1) Laholmsområdet (5:2) Kungsbackaområdet (5:3) Bohuskusten (5:4) Götaälv dalen (5:5) Säve och Lärjeans dalgångar (5:i Västgötaslätten (5: 1 Vikbolandet (5: i Fig 3. Kartan visar var de beskrivna områdena är belägna. 5:1 Ängelholmsomradet (bilaga 6:1 och 6;2) Området karakteriseras av den plana Ängelholmsslätten som i den norra delen ligger mellan m över havet och i den södra delen m ö.h. Ur den yttäckande glaciala leran och den lokalt mycket utbredda postglaciala sanden reser sig moränhöjder. N och SO om Ängelholm är glacialleran en styv lera med lerhalt mellan 40 och 70%.
13 10 Lerans mäktighet varierar stort. I ett område SO om staden har de största mäktigheterna påträffats. Där har mer än 60 m genomborrats och endast tunna skikt av silt (mjäla - finmo) förekommer. N och S om staden är mäktigheten av storleksordningen m. Ä\en i trakterna av Åstorp och Bjuv är m inte ovanligt. Lagerföljden är på många ställen komplex. Morän täcker lokalt leran som också mellanlagras av tjocka bäddar morän och sand vars mäktighet kan uppgå till flera tiotals meter. 5:2 Laholmsområdet (bilaga 6:1) Området mellan Hallandsåsen i söder och Halmstad i norr utgörs av en jämn och öppen kustslätt som sakta höjer sig mot öster. Stora delar täcks av postglacial sand och glacial lera i ytan påträffas endast fläckvis. Leran är varvig och skikt av silt är vanligt förekommande. Mot botten blir varven allt mäktigare och sandigare. Brunnsborrningsprotokoll har angivit för några lokaler att den överlagrade sandens mäktighet är betydande, m, men i allmänhet är den endast yttäckande. Lerans mäktighet är stor i området. Norr om Hallandsåsen omkring ö. Karup och Skummeslöv har m uppmätts. I Ränneslöv och Våxtorp är mäktigheten m och i Laholm m. Längre norrut minskar cock djupen, i Genevad och Trönninge ca i5-20 m. På vissa platser är leran en sandig eller moig lera med tämligen låg lerhalt. Vanligtvis är leran avlagrad på sand och grus lager, vars mäktighet är ofullständigt utredd. Sensitiviteten är oftast låg, mellan Lera med högre sensitivitet förekommer dock som skikt i lager med normalsensitiva leror. 5:3 Kungsbackaområdet (bilaga 6:3) Norr om Kungsbacka, längs Kungsbackaån och Lillan i
14 11 dalgången mot Ä.lvsåker har mycket mäktiga lager av kohesionära jordarter påträffats. Största kända djup är 93 m och på många platser har det sonderats till m. Om hela lagerföljden utgörs av lera är dock oklart. Även SO och O om staden finns mäktigheter med djup >20 m. S om Fjärås längs järnvägen har m relativt homogena lager iakttagits. 5:4 Bohuskusten Bohuskusten präglas av kala bergsplatåer och djupt nedskurna dalar fyllda med lösa avlagringar. Dalarna är mestadels sprickdalar som uppkommit längs större sprickoch krosszoner i berggrunden. I stort sett går dalarna i 3 huvudriktningar, NO - SV, N - S samt NV - SO och de är relativt smala, 1-2 km, men på några håll utbreder de sig till större fält Irventeringen i detta område har skett längs järnvägen Göteborg och Strömstad, Mäktigheterna varierar mycket och stora variationer inom mycket begränsade områden är vanligt. Lerdjup mellan m påträffas ofta längs linjen och på några ställen har ännu större djup iakttagits. Leran överlagras ofta av sand och mo och dessa lager kan ibland vara 6-8 m tjocka. Siltskikt förekommer allmänt i leran och ställvis uppnår dessa skikt betydande mäktigheter. Leran är ofta normalsensitiv eller strax däröver men på flera platser är den mycket kvick. I Uddevalla har värden mellan 400 och 500 uppmätts. 5:5 Götaälvdalen Götaälvdalen sträcker sig från Göteborg upp till Trollhättan. Den är utbildad i djupa sprickdalar och dess nedre del följer förkastningen mellan Hisingsblocket och Västgötablocket. Dalens bredd växlar mellan några
15 12 hundra meter och upp till 3 km. I norra delen är höga strandbrinkar utbildade medan de är låga eller saknas helt i den södra. Borrningar har visat att dalens djup är betydande. På inånga platser har sedimentmäktigheter på 50 m konstaterats. Mäktigheterna sammanhänger med berggrundstopografin och varierar mycket, mellan några fåmeter upp till 50 ä 60 m. Det är inte alltid de mäktigaste lagren förekommer intill älven utan de kan lika väl påträffas mellan dalsidorna och älven. Leran mellanlagras ofta av sand och molager som är flera m mäktiga. Grundvattnet i dessa skikt står vanligtvis under artesiskt tryck. Dessa lager är oftast mäktigast intill dalsidorna och tunnar ut mot älven.lerornas bottenlager är skiktade men uppåt ökar lerhalten successivt för att i de övre delarna av lagerföljden återigen minska där mängden mo och sand ökar. I Götaälvdalen har leran mycket ofta hög sensitivitet och framför allt längs sträckan Lilla Edet - Trollhättan förekommer kvicklera allmänt. Värden upp till 600 har uppmätts vid Vesten där hela lagerföljden består av kvicklera. 5:6 Säve och Lärjeans dalgångar Dessa dalgångar som har en längd av ca 20 km och en bredd av km löper i NO - SV riktning mellan Göteborg och sjön Mjörn. Den glaciala leran når ofta betydande mäktigheter. I Gunnelse - Angeredsområdet är 50 m inte ovanligt. Längre norrut i Lär^eåns dalgång har 67 m påträffats, som dock innehåller mycket silt i undre delen. Största kända mäktighet är 100 m i Säveåns dalgång, V om Partille. Den postglaciala leran är också relativt mäktig i dessa trakter och är svår att skilja ifrån den glaciala som här är otydligt skiktad. Vanligen är glacialleran homogent sammansatt med lerhalt
16 13 som avtar mot djupet. Vid de geotekniska undersökningar som gjorts har det konstaterats att leran är kvick och överkonsoliderad. Liksom i Götaälvdalen har det inträffat en mängd skred även i dessa dalgångar. 5:7 Västgötaslätten (bilaga 6:4) Området som omfattar Skaraborgs läns västra och södra delar utgörs av ett större slättland. Slätten framträder som ett jämnt plan som sakta höjer sig mot söder. Denna topografi bryts av Kedumbergen som sträcker sig i SSV - NNO riktning samt av en mängd mindre bergknallar som sticker upp några meter ovan lertäcket. Slättens sediment är avsatta på en tämligen jämn berggrundsyta, det subkambriska peneplanet. Leran är inte speciellt varvig i dessa trakter men sandiga och moiga lager och skikt förekommer, vars omfattning och utbredning varierar från plats till plats. Lerornas sensitivitet är vanligtvis normal utom i ett område omkring Hunneberg där kvicklera förekommer ställvis. I sänican mellan Halle-och Iiunneberg finns leror, delvis siltiga, med mäktighet omkring m. Söder om Dettern finns uppgifter om lermäktighet på mer än 20 m. I området öster härom går berggrunden i stor utsträckning i dagen och man kan misstänka att några större djup inte är att finna. Det har dock visat sig att bara en kort sträcka ifrån en uppstickande häll kan djupet vara betydande. Av borrprotokoll och fig 4 framgår att de största mäktigheterna påträffas öster om Kedumbergen, ute på Varaslätten. Längs en smal zon, från Stallberg till Järpås intill bergens fot, har mäktigheter upp till 50 å 60 m påträffats. Äver. runt Vara, Naum och Kedum har lerlager omkring 30 m genomborrats och likaså något längre österut vid Kvänum, Långjum, Edsvära samt Larv har mäktigheter
17 14..it ' / Fig 4. Karta över berghällar ovan eller helt nära under markytan samt uppgifter om jordmäktighet. (SGU Ser Aa 201) mellan m observerats. Omkring Lidköping och väster därom, i Örslösa, finns m lera. I trakterna mellan Skara och Kinnekulle är det inte ovanligt med mäktigheter som överstiger 20 m. Sand överlagrar oftast lerorna här men dessa lager överstiger sällan några meter. 5:8 Vikbolandet (bilaga 6:5) Detta område omfattar Vikbolandets västra del mellan Bråviken och Slätbaken. Landskapet är småbrutet med sprickdalar. Leran kännetecknas av en regelbunden växellagring mellan skikt av mo, mjäla och lera. Den nedre delen av lagerföljden utgörs huvudsakligen av grövre finsediment. Lerhalten är omkring 50-60%. De
18 15 kohesionara jordarterna har en mäktighet av ca m och på enstaka platser i djupare sänkor och dalstråk mer än 25 m. 5:9 Mindre områden Följande områden är till ytan tämligen små och/eller endast ett fåtal uppgifter om djup har kunnat erhållas. Skövdeslätten Öster om Billingen utbreder sig ett slättlandskap och inom Skövde kommun har lermäktigheter av storleksordningen m påträffats. Skikt av silt som ställvis är tjocka förekommer och vanligtvis överlagrar sand med mäktighet av 4-5 m leran. ölmeslätten 10 km V om Kristinehamn, vid ölme och norr därom har det på slätten observerats m lera vid grävningar. Sensitiviteten är hög, Kil Omkring samhället Kil, några mil NV om Karlstad, har SJ intill järnvägen sonderat lera till m, Även här har ieran hög sensitivitet. Altuna Några mil NNV om Enköping i den s k Altunasänkan, som sträcker sig från Heby till Altuna, har det vid två brunnstcrrningar påträffats lera med 18 resp 46 m mäktighet. Kilaån Några mil V om Nyköping, längs Kilaån, finns ca 20 m lera på flera platser. Det är framför allt mellan orterna Tuna, Lunda och Jönåker som lera med inte alltför kraftiga siltskikt förekommer. Längre österut mot Nyköping förekommer också mäktiga lerlager men i dessa är det vanligt med kraftiga siltskikt.
19 /. A H O I. M S Hl K I I \ Kattvik Skummeslovsstra ken Skum ergahus / **.' a/huit Slait^'t/ «Pi o (i >r Fonlov«hol V«jby«tr.nb} Barkäkra KA ladnt Skpppark 7 ' *SL*2rfKr%n» : V ^» Toller<x)!\To^m a rrfv.to>p^ ^B /Wgån /r.ankarlöv 6:1 Ängelholm och Laholmsområdet ^
20 Jordarten okänd Unknown deposit Morän 7,1! Lera-mjäla 'lay-fine silt ^/Mo-grus Coarse silt-gravel Borrningens djup i meter under markytan The depth of the boring in metres below ground-swface Borrningen har gätt ned i urberg The boring has reached Precambrian bedrock Å Borrningen har g&tt ned i sedimentar berggrund The boring has reached sedimentary bedrock X Borrningen har ej natt berggrunden The boring has not reached the bedrock Borrpunkternas läge The position of the borings km 6:2 Borrningar i Ängelholmsområdet (SGU Ser Ae 25)
21 \ "Tnjbaduran \ \ \ \ \ \ Rivholmen Lökhobnen D skims/ t «t( x t-'..4 ; Sandsjö Ak ijterao- L. > N...ibftadV ^<er- Tornö- s Kalvholmen Cia/ \ lnrctistuma \ \ ^«\ tisttarrw Riso Vällda Sandö >. f ' ' Vällda Undholfne».//.Håhagen, Bacl ''"' '""T/".'" ^rarken Hebérg Q 1 rancbräkoma Kungen k^ V" /Hi^.7 V tcorsö^i Snickui Kön ' K^SIattås-i35/ Torpakvarn Hallands Svanskär Mönstef» Hästh. 6:3 Kungsbackaområdet Skala 1:
22 -'Norra Kållands/k:n Stola r / St ' 6:4 Västgötaslätten
23 *a 6:5 Vikbolandet ro O
24 21 REFERENSER BERGSTRÖM, R. och WIKSTRÖM, A. Beskrivning till geologiska kartbladet Norrköping NO. -SGU Ae 15. (1975) CALDENIUS, C. mfl. Beskrivning till kartbladet Halmstad - SGU Aa 198 (1966) DANIEL, E. Beskrivning till jordartskartan Höganäs NO/Helsingborg NV. - SGU Ae 25 (1978) ERICSSON; B. Kvartärgeologi. Kompendium för grundkurs Al i geovetenskap.- Kvartärgeologiska avd. Uppsala Universitet (1974) JÄRNEFORS, B. Jordartskarta över Götaälvdalen. Karta i 3 blad. - SGU Ba20 (1959) MAGNUSSON, B.E. Beskrivning till kartbladet Göteborg SO. - SGU Ae 26 (1978) MAGNUSSON, N., LUNDQVIST, G. och REGNELL, G. Sveriges geologi (1963) MOHRÉN, E. och LARSSON, W. Beskrivning till kartbladet Levene. - SGU Aa 201 (1974) Beskrivning till kartbladet Laholm.- SGU Aa 197 (1968) SANDEGREN, R., HÖGBOM, A. och SVENONIUS, F. Beskrivning till kartbladet Vase. - SGU Aa 151 (1922) Statens Järnvägars Geotekniska arkiv, Stockholm Statens offentliga utredningar: Rasriskerna i Götaälvdalen :48 (1962) Sveriges Geologiska.Undersökning, Brunnsarkivet, Uppsala SÖDERBLOM, R. Salt in Swedish clays and its importance for quick clay formation. - SGI, Proceedings 22 (1969) TALME, O. och ALMEN, K-E Jordartsanalys. Laboratorianvisningar, del 1. Kvartärgeologiska inst, Stockholms Universitet.(1975) WENNER, C-G, Fakta om Sveriges lerförekomster - GFF, Bd 71, H.3. (1949) VIAK AB Sydvästra Skaraborgs vattenförsörjning. Redogörelse för översiktliga geohydrologiska undersökningar i sydvästra Skaraborgs län. - Stencil.(1971)
25 FÖRTECKNING ÖVER KBS TEKNISKA RAPPORTER KBS Technical Reports Summaries. Stockholm, May Clay particle redistribution and piping phenomena in bentonite/ quartz buffer material due to high hydraulic gradients Roland Pusch University of Luleå Försöksområdet vid Finnsjön Beskrivning till berggrunds- och jordartskartor Karl-Erik Almén Lennart Ekman Andrzej Olkiewicz Sveriges Geologiska Undersökning november 1978 Bergmekanisk bedömning av temperaturbelastning vid slutförvaring av radioaktivt avfall i berg Ove Stephansson Bengt Leijon Högskolan i Luleå Temperatur- och spänningsberäkning för slutförvar Taivo Tarandi VBB Vattenbyggnadsbyrån, Stockholm februari 1979 Kompletterande berggrundsundersökningar inom Finnsjö- och Karlshamnsområdena Andrzej Olkiewicz Sören Scherman Karl-Axel Kornfält Sveriges Geologiska Undersökning Kompletterande permeabilitetstnätningar i Karlshamnsotnrådet Gunnar Gidlund Kenth Hansson Ulf Thoregren Sveriges Geologiska Undersökning februari 1979
26 79-07 Kemi hos berggrundvatten i Blekinge Gunnar Jacks Institutionen för Kulturteknik, KTH, februari Beräkningar av grundvattenrörelser inom Sternöområdet i Blekinge John Stokes Institutionen för Kulturteknik, KTH, februari 1979 Preliminär utgtva Utvärdering av de hydrogeologiska och berggrundsgeologiska förhållandena på Sternö Kaj Ahlbotn Leif Carlsson Gunnar Gidlund C-E Klockars Sören Scherman Ulf Thoregren Sveriges Geologiska Undersökning, Berggrundsbyrån, februari Model calculations of groundwater condition on Sternö peninsula Carl-Lennart Axelsson Leif Carlsson Geological Survey of Sweden september Tolkning av permeabilitet i en befintlig berganläggning Ulf Lindblom Alf Norlén Jesus Granero Kent Adolfsson Hagconsult AB februari Geofysisk borrhålsmätning i 2 st borrhål på Sternö Kurt-Åke Magnusson Oscar Duran Sveriges Geologiska Undersökning februari Bildning av fritt väte vid radiolys i lerbädd Trygve Eriksen Johan Lind Institutet för Kärnkemi KTH Korrosionsprovning av olegerat titan i simulerade deponeringsmiljöer för upparbetat kärnbränsleavfall. Slutrapport. Sture Henrikson Marian de Pourbaix Studsvik Energiteknik AB Kostnader för hantering och slutförvaring av högaktivt avfall och använt kärnbränsle Arne W Finne Åke Larson Byggare, a^ril Beräkning av permeabilitet i stor skala vid bergrum i Karlshamns hamn Ulf Lindblom J J Granero Hagconsuli: AB Göteborg, 23 augusti 1979
27 79-17 Water percolation effects on clay-poor bentonite/quartz buffer material at high hydraulic gradients R Pusch Div. Soil Mechanics, University of Luleå, Sammanställning och utvärdering av genomförda GETOUT- och BIOPATH-kö rningar M Elert B Grundfelt C Stenquist Kemakta AB, Studsvik Energiteknik AB, Diffusion in the rock matrix - An important factor in radionuclide retardation? Ivars Neretnieks Royal Institute of Technology May Hydraulisk konduktivitet bestämd i stor skala i ytliga partier av Blekinge kustgnejs Ulf Lindblom, Hagconsult AB, Göteborg Torbjörn Hahn, Fortifikationsförvaltningen, Stockholm Göteborg juni Teknik och kostnad för rivning av svenska kärnkraftverk Utarbetad av en särskild arbetsgrupp inom SKBF/KBS, oktober Technology and costs for dismantling a Swedish nuclear power plant. Prepared by a special working group within SKBF/KBS, October Release of I to the coolant Hilbert Christensen Studsvik Energiteknik AB Development of glass compositions with 9% waste content for the vitrification of high-level waste from LWR nuclear reactors Tibor Lakatos Swedish Glass Research Institute, Växjö October Svenska torv- och lerlager - Egenskaper av betydelse för slutlagring av låg- och medelaktivt avfall Ove Landström Hans Tollbäck Studsvik Energiteknik AB, November 1979 Mäktiga lerformationer i Sydsverige - En litteraturstudie Henrik Norlander Kvartärgeologiska Institutionen Stockholms Universitet, September Leakage of Niobium-94 from an Underground Rock Repository K Andersson B Torstenfelt J Rydberg Department of Nuclear Chemistry Chalmers University of Technology,
28 ISSN ABTeHplar-SGlSA 1
Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30
2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten
Läs merFigur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.
Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,
Läs merK 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merPM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken, Halmstad Nybyggnad flerbostadshus
PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken, Halmstad Nybyggnad flerbostadshus 2008-05-26 uppdr nr 10105575 Upprättad av: Sven-Åke Öhman Granskad av: Ulf Possfelt Godkänd av: Sven-Åke Öhman PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken,
Läs mer2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik
Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...
Läs merK 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merK 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors
K 483 Grundvattenmagasinet Rångedala Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Fristad Nitta Rångedala Äspered Dalsjöfors ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-281-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs mer2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merSaltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:
Läs merPM GEOTEKNIK STRÖMSTADS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV BASTEKÄRR 1:18 VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
BASTEKÄRR 1:18 Göteborg 2008-05-23 Reviderad och kompletterad 2009-05-29 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 031-775 10 00 Telefax: 031-775 11 33
Läs merUPPLANDS VÄSBY KOMMUN, BREDDEN Infra City Öst. PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2009-07-01
UPPLANDS VÄSBY KOMMUN, BREDDEN Infra City Öst PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2009-07-01 Upprättat av: Michael Lindberg/Göran Bard Granskad av: Michael Lindberg Godkänd av: Michael Lindberg UPPLANDS
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merSvenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431
Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult
Läs merUtvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Läs merVattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden
Vattenskyddsområden SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Mattias Gustafsson, SGU Halmstad, 1 april 2009 SGU - enligt instruktion
Läs merVÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka
Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM
Läs merTJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS. Geoteknisk utredning
TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar för planerade enbostadshus Projekteringsunderlag Göteborg 2008-07-04 Ärende nr. 08-069 Handläggare
Läs merDOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM:
DOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM: Utrednings PM/Geoteknik Beställare Håbo kommun GRANSKNINGSHANDLING www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Hälsingegatan 43 113 31 STOCKHOLM Tel 010-211 50 00 Fax 010-211
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merBostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com
Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com
Läs merK 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby
K 463 Grundvattenmagasinet Trosa Sörtuna Sune Rurling Sund Vagnhärad Sille Hillesta Västerljung Tuna Sörtuna Trosaby ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-257-4 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merNACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall
NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka
Läs merPM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Södergården, Näsby 4:311 mfl. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane
Planerad anläggning av flerbostadshus AB Abacus Bostad Tyresö kommun Uppdragsnummer: 10220819 Upprättad av: Maykel Birhane Granskad av: Joakim Alström Kund AB Acabus Bostad Konsult WSP Samhällsbyggnad
Läs merUndersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla
UV VÄST RAPPORT 2000:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla samt utredning av del av sträckan. Halland, Värö socken, Nordvära 7:16, RAÄ 267 Ewa Ryberg
Läs merFörtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun
Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg
Läs merJordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter
Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och
Läs merUpplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation
Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation PM Geoteknik PROJEKTERINGSUNDERLAG Upprättad 2010-05-28, reviderad 2010-05-31 Upprättad av: Mats Tidlund PM Geoteknik Kund Kungsängen Golf
Läs merR-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB
R-02-20 Förstudie Tierp norra Kompletterande arbeten 2001 Hans Isaksson GeoVista AB Torbjörn Bergman, Johan Daniels, Rune Johansson Lena Persson, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning April
Läs merGEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR...
Innehåll 1 UPPDRAG... 3 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR... 3 3 MARKFÖRHÅLLANDEN... 3 4 GEOHYDROLOGI... 4 5 TJÄLFARLIGHET... 5 6 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD)... 5 7 SCHAKTNING... 5 8 STABILITET...
Läs merExploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -
Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som
Läs merArkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs merSLÅNBÄRSVÄGEN PM. Översiktlig geoteknisk utredning PLANERINGSUNDERLAG
UPPLANDS VÄSBY KOMMUN SLÅNBÄRSVÄGEN PM. Översiktlig geoteknisk utredning PLANERINGSUNDERLAG 2009-12-11 Upprättad av: Göran Bard WSP Uppdrag 10129907 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN SLÅNBÄRSVÄGEN PM. Översiktlig
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merUV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Läs merGeoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.
Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merPM GEOTEKNIK TANUMS HAMN & TURISM AB GREBBESTADSBRYGGAN DETALJPLAN FÖR GREBBESTAD 2:1 M FL. Göteborg 2009-04-30. Handläggare: Kristin Sandberg
DETALJPLAN FÖR GREBBESTAD 2:1 M FL PM Göteborg Handläggare: FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010-850 10 00 Telefax: 010-850 11 33 Dokumentnr:
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merStafsinge 3:6 mfl, Falkenberg - detaljplan Markteknisk undersökningsrapport, MUR geoteknik
Stafsinge 3:6 mfl, Falkenberg - detaljplan Stafsinge 3:6 mfl, Falkenberg - detaljplan Beställare: Falkenbergs kommun Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, 702 10 Örebro Telefon 019-609 04 10 www.arkeologgruppen.se arkeologgruppen@arkeologgruppen.
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv Järnlodet 16 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, del av RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan
Läs merForshaga, Hagfors, Karlstad, Kil, Munkfors, Sunne, Torsby och Årjäng, Värmlands län
Forshaga, Hagfors, Karlstad, Kil, Munkfors, Sunne, Torsby och Årjäng, Värmlands län Förstudie för översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden samt dokumentation av befintliga geotekniska
Läs merRAPPORT. Kil, Södra Hannäs 1:46 SBK VÄRMLAND AB SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN
RAPPORT SBK VÄRMLAND AB Kil, Södra Hannäs 1:46 UPPDRAGSNUMMER 2335882000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN 2015-06-17 SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK EVA-LENA ERIKSSON repo002.docx
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merBoplatslämningar vid Vallentuna kyrka Arkeologisk utredning med anledning av byggande av planskild korsning mellan Roslagsbanan och väg 268 norr om Vallentuna kyrka, Vallentuna socken och kommun Uppland
Läs merVästerråda 2:25 m.fl Mellerud Detaljplan Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM 2011-11-03 Arb.nr: U11084
Västerråda 2:25 m.fl Mellerud Detaljplan Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM 2011-11-03 Arb.nr: U11084 Uddevalla 2011-11-03 Bohusgeo AB Tobias Thorén Uppdragsansvarig tobias@bohusgeo.se
Läs merGeotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun 2014-04-04
Geotekniskt PM 1 2014-04-04 Upprättad av: Sayle Shamun Granskad av: Sven-Åke Öhman Godkänd av: Fredrik Stenfeldt GEOTEKNISKT PM 1 Kund Sindeman Byggnads AB Att: Jon E Sindeman Propellervägen 4 B 183 62
Läs merArkeologisk utredning för Tulebo Villastad
UV RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad Västra Götalands län, Västergötland, Mölndals kommun, Kållereds socken, Stretered 1:1 Gundela Lindman UV RAPPORT 2014:17
Läs merSaxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005
UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merPM GEOTEKNIK PÄR AXELSSON TOMAS NORDLANDER PLANERINGSUNDERLAG BJC GROUP AB GEOTEKNIK KV. GASKLOCKAN 2 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA
PLANERINGSUNDERLAG BJC GROUP AB UPPDRAGSNUMMER 2175 480 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING ÖREBRO 2016-04-26 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA PÄR AXELSSON HANDLÄGGARE TOMAS NORDLANDER GRANSKARE 1 (5) S w e co S we c o
Läs merEkebyhov 1:1 EKERÖ KOMMUN
Rapport 10556 Ekebyhov 1:1 EKERÖ KOMMUN GRUNDUNDERSÖKNING FÖR MULTISPORTBANA GEO MARKSERVICE AB RAPPORT 10566 Ekebyhov 1:1. Ekerö kommun. Grundundersökning för multisportbana Undersökning Som kartunderlag
Läs merKungsängens-Tibble i Brunna
UV RAPPORT 2014:6 ARKEOLOGISK UTREDNING Kungsängens-Tibble i Brunna Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Kungsängens-Tibble 1:330, 1:331, 1:403, 1:475 och 1:477 Wivianne Bondesson
Läs merTeknisk PM Geoteknik (PMGeo)
Götene kommun Företagsetablering Detaljplan Objektnummer 34070024 Teknisk PM Geoteknik (PMGeo) INNEHÅLL 1. Allmänt 2 2. Uppdragsbeskrivning 2 3. Utförda undersökningar 2 4. Utsättning och inmätning 2 5.
Läs merPROVTAGNINGSPLAN-KOMPLETTERING
UPPDRAGSNAMN MMU Kungsladugård FÖRFATTARE Johan Burman UPPDRAGSNUMMER DATUM 10270750 2018-11-27 PROVTAGNINGSPLAN-KOMPLETTERING 1 FÖRUTSÄTTNINGAR Inför upprättande av ny förskola och studentbostäder i området
Läs merProvgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:100 Provgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Kv. Herrgården Arboga stadsförsamling Arboga kommun Västmanlands
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merAgrara lämningar i Görla
UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merEnskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011
Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning
Läs merKortruttsutredning, Åland Geoteknisk utredning inför förstudie. Kapitel 4 Delprojekt 10 Sund-Vårdö
Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Ålands Landskapsregering Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Daniel Strandberg Uppdragsnr: 103 05 15 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck:
Läs merBOTKYRKA KOMMUN, RÅGÅNGEN
MAJ 2013 BOTKYRKA KOMMUN, RÅGÅNGEN ADRESS COWI AB Solna Strandväg 78 171 54 Solna Sverige TEL 010 850 23 00 FAX 010 850 23 10 WWW cowi.se PM GEOTEKNIK UTREDNING AV LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN PROJEKTERINGSUNDERLAG
Läs merÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM
Uppdr. nr. 10171536 MARIESTADS KOMMUN TJÖRNUDDEN, BROMMÖSUND DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson Uppdr. nr. 10171536
Läs merPM Planeringsunderlag Geoteknik. Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13. Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson
Geoteknik Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13 Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson Geoteknik Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla Kund Länsförsäkringar i Göteborg och
Läs merStenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge
UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24
Läs merEn geologisk orientering
Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med
Läs merOmholmens reningsverk
Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merKanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning
PM Geoteknik och Miljö Projektledare Sören Westberg AB Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Sundsvall 2016-03-02 Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Datum 2016-03-02 Uppdragsnummer 1320018771
Läs merE4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby
TEKNISKT PM GEOTEKNIK E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby Sigtuna Kommun, Stockholms Län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18 Projektnummer: 8447022 Dokumenttitel: Tekniskt PM Geoteknik Skapat
Läs merSkruv norra och Skruv södra
K 525 Grundvattenmagasinen Skruv norra och Skruv södra Mattias Gustafsson Skruv ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-334-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28
Läs merLjusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merDetaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag
i 2012-11-15 1 017 Upprättad av: Kund Standtec Ringblomsvägen 2523 33 Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: 0321 137 88 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46
Läs merFörhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i:
Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: samla.raa.se M E D D E L A N D E N och distinkta definitionerna.
Läs merTEKNISK PM 1(7) KUNGÄLVS KOMMUN SLÄNTSTABILITETSUTREDNING DELOMRÅDE: HÄLJERÖD GEOTEKNIK. Göteborg 2003-10-27. Lars Hall FB ENGINEERING AB
1(7) KUNGÄLVS KOMMUN SLÄNTSTABILITETSUTREDNING DELOMRÅDE: HÄLJERÖD TEKNISK PM GEOTEKNIK Göteborg 2003-10-27 Lars Hall FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merPD Startboxen, Solna. Granskningshandling 2014-11-14 Rev. 141210. Översiktlig geoteknisk undersökning. Uppdragsnummer: 7178418-5000
PD Startboxen, Solna Granskningshandling 2014-11-14 Rev. 141210 PD Startboxen, Solna Översiktlig geoteknisk undersökning Uppdragsnummer: 7178418-5000 PM Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt
Läs merGeoExperten i Skåne AB GEOTEKNISK KONSULT. 224 78 Lund Nybyggnad av flerfamiljshus. geoexperten@gmail.com Projekteringsanvisningar arb nr 138-15
2015-09-03 1(7), Burlövs kommun Nybyggnad av flerfamiljshus Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Projekteringsanvisningar Uppdragsgivare: Burlövsbostäder Foto vid parkering i västra delen (mot borrhål
Läs merRekonstruktion av jordartsförhållande i Ingarvet, Falun, från geotekniska rapporter
Självständigt arbete Nr 109 Rekonstruktion av jordartsförhållande i Ingarvet, Falun, från geotekniska rapporter David Höglin INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Copyright David Höglin and the Department of
Läs merSödra Hallands geologi
Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merGeoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm
PM Geoteknik MUNKEDALS KOMMUN Geoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm Göteborg 2012-02-10 Munkedals Kommun Geoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm PM Geoteknik Datum 2012-02-10 Uppdragsnummer
Läs merSGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius
SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna
Läs merBjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD
Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD RAÄ Vitaby 100:1, Vitaby socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:4 Lars Jönsson Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda
Läs merFINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
Läs merMossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde
Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad industribyggnation, Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merNågra stolphål och mörka fläckar i Holm
UV VÄST RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Några stolphål och mörka fläckar i Holm Bohuslän, Norum socken, Holm 1:1 och Hällebäck 1:6, RAÄ 57 Karl-Göran Sjögren UV VÄST RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK
Läs merHydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 42 352
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merÖversiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende
1 (8) Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende Hammarö kommun, Värmlands län Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se 2 (8) Innehåll
Läs merGrönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merSYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G)
NACKA KOMMUN SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) Befintlig överbyggnad väg PM nr 2 Geoteknik. 2011-04-07 rev 110504 Beställare Nacka kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merTeknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö
1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452
Läs merRapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden
Rapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden Mattias Gustafsson, Peter Dahlqvist & Helena Kjellson november 2017 SGUs diarie-nr: 314-1632/2017 Näringsdepartementets diarie-nr:
Läs merDel av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT/GEOTEKNIK (MUR/GEO)
W:\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV\14087 Bua 10248 mfl, Varberg\Dokument\MUR\14087 Bua 10248 mfl, Varberg MUR.docx VARBERGS KOMMUN Del av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248
Läs merSTENHÖGA 1 LEDNINGSOMLÄGGNING
MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik STENHÖGA 1 LEDNINGSOMLÄGGNING 2013-10-21 Uppdrag: 246422, Processledning kv Stenhöga, Ny detaljplan Titel på rapport: MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik
Läs mer