Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Kurskod: 8LAG10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10"

Transkript

1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Jessica 28 år Jessica har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. Hon lever sedan några år i ett fast förhållande med Juan som är från Mexico. Paret har sedan en tid tillbaka försökt skaffa barn men inte lyckats. Jessica har ett BMI över 35 och hon har även oregelbundna menstruationer. Hon misstänker att detta bidrar till att hon inte blir gravid. Paret uppsöker därför sjukvården. Efter utredning föreslår man att Jessica genomgår en operation. Jessica genomgår en så kallad gastric bypass -operation enligt bilden nedan. Pilarna visar den väg som maten kommer att gå efter operationen. Benämningen pouch i bilden visar den lilla ficka/påse, som blir kvar efter den kirurgiska delningen från resten av magsäcken, och som fortfarande kommer att ta emot föda från esofagus. Tunntarmen (jejunum) kopplas till denna ficka, se A i bilden. B i bilden visar positionen där den avskilda delen av tarmen åter sammanfogas med tarmsystemet. Fråga 1 a-d (2 poäng): a) Vilken del av en normal magsäck motsvarar den del som är benämnd pouch? b) Rita ut cardia och pylorus i bilden på sidan 2. Vilka anatomiska strukturer finns här? c) Vilka delar av magsäcken kopplar man förbi (by-pass) vid denna operation? d) Vilken del av tarmen har enligt bilden på sidan 2 kopplats förbi?

2 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) A Kirurgisk delning B Svar: a) Fundus b) Övre och nedre magmunnen c) Corpus, antrum och pylorus d) Duodenum Mål: T1: C6

3 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Ingreppet orsakar således en anatomisk förändring som påverkar mag- och tarmkanalens funktioner. Efter operationen funderar Jessica över om hennes sura mage kommer att bli bättre. Tidigare har hon haft besvär med sura uppstötningar (efter viss sorts mat eller kaffe). Då det var matdags kunde Jessica ibland känna av dessa besvär (med ökad syraproduktion) redan vid åsynen eller vid doften av mat. Fråga 2 a-b (3poäng): a) Beskriv de bakomliggande mekanismerna i slemhinnan bakom detta fenomen! (2,5p) b) Kan åsynen eller doften av mat fortfarande initiera sekretion av saltsyra efter operationen? Motivera svaret! (0,5p) Svar: a) Vagus frisätter acetylkolin som påverkar parietalcellen direkt via specifika receptorer, eller, indirekt via receptorer på ECL-celler som frisätter histamin. Histamin kan sedan stimulera parietalcellen via histaminreceptorer. Detta sker i slemhinnan i corpus. b) Ja, om vagusnerven fortfarande är intakt kan den påverka saltsyrasekretionen från parietalcellerna i corpus. Denna mekanism är oberoende den stimulans av syraproduktion som maten orsakar i magsäckslumen vid passage. Mål T1: C17

4 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Tidigare brukade Jessica använda röd chili, som innehåller capsaicin, som huskur mot sura uppstötningar. Det har hon lärt sig av Juan som ju kommer från Mexico. Capsaicin har nämligen en lokal, direkt påverkan på gastrin- och somatostatinproduktionen i slemhinnan. Fråga 3 (5 poäng): Kommer röd chili (capsaicin) att kunna påverka saltsyrasekretionen som tidigare innan Jessica genomförde operationen? Motivera ditt svar! Även histologiskt! Svar: Kortfattat: G-cell, D-cell i antrum: de påverkar varandras frisättning parakrint. Gastrin och somatostatin har endokrin påverkan på parietalcellen via receptorer. G ökar sekretionen av HCl och somatostatin inhiberar. Gastrin även på ECL. D-celler i corpus påverkar parakrint bla a ECL-cellerna =>parietalcellerna. Eftersom maten ej passerar corpus och antrum kommer capsaicin ej kunna utöva sin direkta effekt på de endokrina cellerna i slemhinnan. Mål T1: C6, C17

5 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Jessicas fetma är i grunden resultatet av ett alltför stort energiintag. De energetiskt viktigaste näringsämnena har olika energiinnehåll. Fråga 4 (3 poäng): Beskriv de kemiska grunderna för detta! Svar: Olika reduceringsgrad och olika hydreringsgrad. Mål T1: C18, C23

6 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Vid ett överskott på kolhydrater i födan lagras dessa upp som fett. Fråga 5 (6 poäng): Beskriv hur glukos omvandlas till en fettsyra (palmitinsyra) inför upplagring som triacylglycerol! Svar: Glykolys till pyruvat i cytosol, dekarboxylering till acetyl-coa i mitokondrie följt av transport tillbaka till cytosol. Karboxylering till malonylcoa följt av fettsyrasyntasets reaktioner med där CoA ersätts av ACP Mål T1: C18

7 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Syntesen av fett kräver energitillförsel. Fråga 6 (3 poäng): Beskriv hur tillförd energi kan driva en energetiskt ogynnsam process (som alltså kräver energitillförsel för att ske)! Svar: Genom att de energetiskt ogynnsamma stegen i processen ersätts med energetisk gynnsamma där tex ATP samtidigt omvandlas till ADP, eller FADH2 till FAD. Mål T1: C18, C23

8 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Proteiner i kroppens celler kan också användas som substrat för att utvinna energi vid behov, t.ex. vid svält. Fråga7 (6 poäng): Beskriv vad som händer med aminogrupperna i proteinerna när dessa används för att generera ATP! Svar: Hydrolys av peptidbindningar/autofagosomer, transaminering/deaminering, ureacykeln. Mål T1: C18, C23

9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Jessicas menstruationer var länge oregelbundna, men har nu normaliserats efter operationen. Bilden illustrerar delar av menstruationscykeln och hur den regleras. Fråga 8 (6 poäng): Förklara, för de olika faserna i menstruationscykeln, sambanden mellan de olika skeenden (A- D) som bilden illustrerar! A B C D Svar: Menstruationsfasen - Vid utebliven befruktning degenererar corpus luteum efter en tid varvid östrogen- och progesteronnivåerna sjunker dramatiskt. Därmed upphör det hormonella stödet för endometrislemhinnan, varvid den bryts ner och menstruationsblödningen börjar. De låga hormonnivåerna orsakar, pga minskad negativ feedback på hypotalamus och hypofys, en stegring av FSH, vilket i sin tur stimulerar utvecklingen av folliklar i ovariet. Proliferativ fas De mognande folliklarna, med theca- och granulosaceller, producerar östrogen som förutom FSH behövs för follikelmognaden. Östrogen stimulerar cellproliferation i endometriet som därmed tillväxer. Stigande östrogennivåer orsakar minskande FSH-nivåer (negativ feedback) vilket gör att de flesta folliklarna avstannar i sin utveckling vilket gynnar utmognaden av en dominant follikel. När östrogennivåerna blir tillräckligt höga sker en övergång från negativ till positiv feedback på hypotalamus-hypofys, gonadotrofernas känslighet för GnRH tros öka, vilket leder till LH-toppen. Sekretorisk fas Den kraftiga ökningen av LH stimulerar ägglossningen och utmognaden av corpus luteum tar fart. Corpus luteum producerar både östrogen och progesteron men det är progesteron som är det dominerande hormonet under denna fas. FSH- och LH-nivåerna sjunker till följd av negativ feed-back och progesteron medverkar till sekretoriska förändringar i endometriet. Östrogents effekter motverkas av progesteronet genom att östrogenreceptorna i endometriecellerna nedregleras och oxidationen av östradiol till östron (mindre potent) katalyseras av 17beta-HSD2. Mål T1: C9, C10, C11

10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Under kvinnans fertila del av livet är ovarierna den främsta källan till östrogensyntes. Men östrogen bildas också i perifera vävnader, inte minst i fettvävnad. Fråga 9 (2 poäng): Vad är den huvudsakliga källan till östrogenbildning i fettvävnad och hur går syntesen till där? Svar: Androgener, främst syntetiserade i binjurebarken, omvandlas till östrogener med hjälp av enzymet aromatas som uttrycks i fettvävnaden. (Androstendion omvandlas till östron, testosteron till östradiol). Mål T1: C11

11 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Fråga 10 (3 poäng): Utgå från Jessicas situation före operationen och figuren i fråga 8 och föreslå vilka förändringar som kan tänkas uppkomma om fettväven producerar mycket östrogen! Svar: Man får resonera fritt utifrån de kunskaper man har från T1. FSH-höjningen som normalt ses i början av menstruationsfasen kan tänkas svikta om östrogennivån i blodet är förhöjd pga av fetman. För lågt FSH påverkar utmognaden av folliklar negativt och det kan också bli en obalans i hormonbildningen. Androgener som bildas i thecacellerna omvandlas i mindre omfattning till östrogen då aromatasuttrycket i granulosacellerna är reglerat av FSH. Brist på östrogenbildning försvårar utmognaden av en dominant follikel och östrogennivåerna i blodet blir inte tillräckligt höga för att trigga LH-toppen. Då uteblir ägglossningen och följden blir att den normala cykeln i endometriet påverkas. Då aromatiseringen av androgener i ovarierna är låg ökar i stället androgennivåerna i blodet vilket i sin tur gör att fettvävnaden kan syntetisera ännu mer östrogen, vilket leder till en ond cirkel. Östrogenbildningen i fettet sker nämligen oberoende av styrningen från hypotalamushypofys. Mål T1: C9, C10, C11

12 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) En tid efter att Jessica genomgått sin operation och fått regelbundna menstruationer blir hon faktiskt gravid på naturlig sätt dvs utan att behöva genomgå assisterad befruktning in vitro. Fråga 11 (6 poäng): Beskriv spermiernas väg längs kvinnans könsorgan, från spermadeponering via samlag fram till att spermien penetrerar oocytens zona pellucida. Svar: Vid samlag deponeras spermierna vid övre vaginan, var, för att undvika den ytterst vaginal låg ph och inflammatoriska cellernas fagocytos, de snabbt kontaktar den cervikala mukus och går igenom cervix kanalen, om spermierna har normal morfologi och motilitet. Vid livmodern hjälper muskel sammandragningar till att transportera dessa spermier fram till äggledarens öppning dit de når inom loppet av några minuter efter ejakulationen. Endast få tusen spermier når äggledaren och de stannar vid första segmentet (istmus) tills den spontana ägglossningen sker. Spermiemotiliteten spelar alltid roll, inte för transport över stora distanser, men den är avgörande vid cervix och vid istmus (äggledaren). I äggledaren, och i samband med att ägglossningen sker, blir spermierna kapaciterade och uppvisar en hyperaktiverad motilitet, som hjälper spermien att dels avancera igenom äggledaren dels penetrera zona pellucidan. Kemotaxis kan behjälpa upphittande av äggen, men det återstår att visa att så är fallet hos människan. Mål T1: C4, C9

13 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Fråga 12 (4 poäng): Redogör för när och hur gastrulering sker i embryot! Svar: Gastruleringen kommer igång runt dag 15. Celler i epiblastet lösgör sig (epitel-tillmesenkym-transformation) och vandrar ned genom den primitiva strimman (internalisering/invagination). De ersätter hypoblastet och bildar därmed endodermet. Epiblastceller fortsätter vandra ned och de lägger sig mellan endoderm och epiblast. Dessa bildar därmed mesodermet. Det kvarvarande epiblastet bildar ektoderm. Mål T1: C7

14 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Jessica är nu orolig för att hennes barn skall få samma viktproblem som hon själv haft. Hon undrar hur viktig ärftligheten är. Genetiska varianter av FTO-genen (Fat mass- and obesityassociated gene) har funnits vara associerade till ökad body mass index (BMI). Hypotesen är att varianten innebär försämrad förmåga att känna mättnad. Associationsstudier har visat att A-allelen i position 424 i FTO-genen nedan finns hos 46 % av befolkningen i väst- och central Europa men endast hos 16 % av kineser. Nedan finns en del (exon 1-3 av 10) av FTO-genens nukleotidsekvens. Fråga 13 a-c (6 poäng): Ange vilken konsekvens följande förändringar får för proteinet. (OBS! Figur av den genetiska koden finns på sidan 15.) a) 424 t a b) 522 g c c) del ga (VERSALER =exon, gemener=intron) 1 CTTCCCTCCC CATATTTTTG GTTTAAAGTA AAATCCATTT CTCTCTTCTC TTCTCAGATA 61 ACCTGAAGAC AACGGGTGTC GTTGAGGGTC AAGACATGTC CCAAGTTTCA Ggtgagacct 121 tgggtgatag ttgtatgtcc agaagttgtg ctagctgtcc ttggggaagc tagcaaggct 181 gtgaagccca ggcagtgagg ttttcccagc agctgacaac gcctgccaga aactcaagct 241 ctgatttgtg tctgcaggaa AGGAGAGCCC CCCAGTCAGT GACACTCCAG ATGAAGGGGA 301 TGAGCCCATG CCTGTCCCTG AGGACCTGTC CACTACCTCT GGAGCACAGC AGAACTCCAA 361 GAGTGATCGA GGCATGGgta agtggctcac cctgctgtcc tgcaggctgt agcatatgca 421 cagttaggaa aagcccatgg gaaacaactt tctcgaggcc gccctcctga gcgctctctc 481 tcagtgctta ccatgctacc ctcttccctt cttgcccagg TGAACGGCCT TTCCAGTGCA 541 ACCAGTGTGG GGCCTCCTTT ACCCAGAAAG GCAACCTCCT GCGGCACATC AAGCTGCACT 601 CGGGTGAGAA GCCCTTCAAA TGCCATCTTT GCAACTATGC CTGCCGCCGG AGGGACGgta 661 tgttcactga gcatgggggg gatgccatgt agggaccccg atcatgtgtt ccatgttccc 721 caggagacaa GTGCCTGTCA GACATGCCCT ATGACAGTGC CAACTATGAG AAGGAGGATA 781 TGATGACATC CCACGTGATG GACCAGGCCA TCAACAATGC CATCAACTAC CTGGGGGCTG 841 AGTCCCTGCG CCCATTGGTG CAGACACCCC GCGAGCAGCT GAAGGTGTAC AAGTGCGAAC 901 ACTGCCGCGT GCTCTTCCTG GATCACGTCA TGTATACCAT TCACATGGGC TGCCATGGCT 961 TTCGGGATCC CTTTGAGTGT AACATGTGTG GTTATCACAG CCAGGACAGG TACGAGTTCT 1021 CATCCCATAT CACGCGGGGG GAGCATCGTT ACCACCTGAG CTAGACCCAG CCAGGCCCCA 1081 CTGAAGCACA AAGATCGCTG GTTATGCCTC CTTCCCGGCA GCTGGACCCA CAGCGGACAA

15 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Figur Den genetiska koden Svar: Först måste man identifiera var translationen startar och det gör den i exon 1, nukleotidposition 96 med ett ATG (=Met). Introner räknas inte in i tripletterna, utan endast exon-nukleotiderna. Ett kodon kan brytas av ett intron, t ex läses G i position 111 tillsammans med GA i position När man använder den genetiska koden kan man utgå direkt från tripletten i det genomiska DNAt. mrna är förvisso komplementärt till DNAt, men detta vänder en gång till via antikodonet på trna-molekylen då aminosyran bildas. a) t424a förändring i intronet, innebär ingen skillnad på aminosyranivå. b) g522c, kodonet ändras från gaa till caa, dvs aminosyrabyte Glu till Gln med troligen felveckat protein. c) del ga resulterar i att kodonet gat blir tga (Asp> Stop) dvs en prematur terminering av translationen och ett förkortat icke-funktionellt protein. Mål: C3, C12, C13, C14

16 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Fråga 14 (4 poäng): Beskriv de principiella stegen i en metod att analysera genotypen av T424A polymorfin! Svar: Amplifiera regionen med PCR. Klyv PCR-produkten med restriktionsenzym som klyver t ex T men inte A. Separera fragmenten på an agarosgel och färga in med etidium bromid. Visualisera resultatet med UV-ljus. Homozygot T får två band, homozygot A får ett band, heterozygoter får tre band. Mål: PCR från LERN-pyramiden

17 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Den proteinkodande informationen i DNA förmedlas till proteinproduktion av mrna molekyler (den centrala dogmen). Det humana genomprojektet har gett oss kunskap och verktyg att avslöja mer av cellens funktioner och på senare år har det visat sig att RNA har en allt mer avgörande roll för reglering av cellens genexpression. En sådan upptäckt, RNA interferens, belönades med Nobelpris Fråga 15 (3 poäng): Förklara vad RNA interferens innebär. Svar. I genomet finns gener som transkriberas till korta RNA strängar som är komplementära (anti-sense) till mrna och när de hybridiserar med varandra, bildas ett dubbelsträngat RNA. Detta känns igen av ett proteinkomplex (Dicer) som blockerar mrna translation och degradation av det specifika mrna sker. Mål: C3, C13, C14, C22

18 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (18) Fråga 16 (3 poäng): Ange tänkbara förklaringar till att detta system finns. Svar: Viktigt i försvaret mot virus, särskilt hos lägre organismer. Många virus har en arvsmassa som består av dubbelsträngat RNA och när dessa infekterar en cell binder Dicer omedelbart upp RNA och blockerar translation. Transposoner (sk jumping genes) fungerar som att DNA kopieras till RNA som därefter med reverse transkriptas kopieras tillbaka till DNA och integreras på en annan plats i genomet. Delar av detta RNA är ofta dubbelsträngat och känns igen av Dicer. MicroRNA molekyler är viktiga för att binda till delar av mrna och bilda dubbelsträngat RNA, som känns igen av Dicer och kan på så sätt tysta ner expressionen av en gen. På så sätt kan mrna nivåerna i en cell regleras även efter transkription har skett. Mål: C3, C13, C14, C22

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Menstruationscykeln kan delas in i fyra övergripande faser: 1. Menstruation 2. Follikelfasen 3. Ovulering 4. Lutealfasen

Menstruationscykeln kan delas in i fyra övergripande faser: 1. Menstruation 2. Follikelfasen 3. Ovulering 4. Lutealfasen Menstruationscykeln I livmodern (uterus) finns livmoderslemhinnan (endometriet). Livmoderslemhinnan behövs för att ett befruktat ägg ska kunna fästa i livmoderväggen och ett embryo utvecklas. Livmoderslemhinnan

Läs mer

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Lisa har middag för sina kurskamrater. En av middagsgästerna är en japansk utbytesstudent, Nanako. Efter välkomstdrinken serveras vin till maten och avec

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Endokrinologiska utmaningar Menstruationscykeln Endokrinologiska effekter Höga östradiolnivåer

Läs mer

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(16) Anders och Lisa har just fyllt 33. Båda arbetar mycket och har hittills inte tyckt att de haft tid med barn. Med tanke på åldern inser båda dock att

Läs mer

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 Menstruationscykel Ovulationscykel Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 1 Adrenarke: 6 års ålder. Könsmognad som startar med ökning av androgenbildning i binjurebarken. Resulterar med bl.a. axillarbehåring

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller

Läs mer

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Endokrinologi G Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Upplägg Översikt av menstruationscykeln Organ och hormoner involverade i menstruationscykeln Den hormonella regleringen

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) Jill Sandberg, 24 år, är frisk och lever sedan flera år i ett fast förhållande. Hon är normalviktig och fick mens första gången när hon var drygt

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala! Polycystiskt ovariesyndrom Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!! Ultraljudsdiagnostik -basen för modern bild av PCOS! Ett hormonellt och kliniskt spektrum utan tydliga gränser AF: < 5 5-9 > 9 >

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Förstår man menscykeln förstår man allt

Förstår man menscykeln förstår man allt Förstår man menscykeln förstår man allt SFOG augusti 2015 Mats Hammar Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Obstetrik & gynekologi, Linköpings Universitet VECKAN 2015 Jävsdeklaration Jag har

Läs mer

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail. Infertilitet Innehåll Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling Vad kan/skall vi erbjuda? Utredning och behandling Information och förklaringar sex och samlevnad! Stöd något vackert och spännande

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Endokrina organ. Håkan Karlsson Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11 Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Testosteron Utveckling av mannens primära (manliga

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Translationen. Niklas Dahrén

Translationen. Niklas Dahrén Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Anna och Marina pluggar till tentamen på T1. Anna känner sig trött och har svårt att koncentrera sig. Marina tror att det beror på att Anna inte äter

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Könsorganen Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet.

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. 1 Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. Svar: 2 Fråga 2 (4 p) Vid tillgång på glukos, hur reglerar cellen att lagom mycket glukos bryts ner till

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

PROVRÖRSBEFRUKTNING SÅ HÄR GÅR DET TILL

PROVRÖRSBEFRUKTNING SÅ HÄR GÅR DET TILL PROVRÖRSBEFRUKTNING SÅ HÄR GÅR DET TILL En provrörsbefruktning (IVF, in vitrofertilisering) börjar med att kvinnans egna hormoner nedregleras, för att bättre kunna kontrollera ägglossningen och tidpunkten

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet Relative Energy Deficiency in Sports (RED-S) Psychological Reproductive

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14)

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14) Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2009 1(14) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år vem eller vilka som ska få Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Man belönar banbrytande

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

MENSUTMANINGEN.SE MENS OCH TRÄNING

MENSUTMANINGEN.SE MENS OCH TRÄNING MENSUTMANINGEN.SE MENS OCH TRÄNING VAD ÄR MENS? Mens beror på att slemhinnan i livmodern varje månad i samband med ägglossning blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Det vanligaste är att

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer