Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1"

Transkript

1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa ingreppet i den övre delen av magsäcken. Antingen genom att dra åt ett band där, eller också genom att koppla tunntarmen till övre delen av magsäcken och samtidigt stoppa förbindelsen till den nedre delen av magsäcken. Fråga 1 (4 poäng) Redogör för magsäckens anatomiskt olika funktionella delar och ange vilka huvudsakliga funktioner dessa delar har? Varför tror du att man inriktar kirurgin mot den övre delen av magsäcken? Svar: * Kardia, övre mag-munnen som förhindrar back-flöde av maginnehållet * Fundus-corpus-reservoirfunktion: Minskar man volymen här kommer man att känna mättnadskänsla snabbare * Antrum-muskelrikt och ser till att maginnehållet blandas och finfördelas samt pressar ut det i dudenum när det är dags. * Pylorus-nedre magmunnen som kontrollerar tömningen av maginnehållet

2 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 2 (5 poäng) Hur ser den histologiska uppbyggnaden ut i ovan nämnda delar av magsäcken? Svar: Magsäckens vägg består av mukosan (slemhinnan): Körtlar med utförsgångar (foveole) som mynnar ut i magsäcken. Körtlarna består av ett epitel som innehåller olika typer av celler som skiljer sig åt beroende på var man är i magsäcken. Mukösa celler finns i hela slemhinnan och dessa skyddar mot saltsyraangrepp, parietalceller (avsöndrar saltsyra) finns i corpus, huvudceller finns i corpus och dessa avsöndrar pepsinogen samt endokrina celler som påverkar magsäckens funktioner. De endokrina cellerna är talrika i antrum. Nedanför slemhinnan finns ett bindvävslager som heter lamina propria och detta består av blodkärl, nerver och kärl. Muscularis interna ligger mellan lamina propria och submukosan. Även i submukosan finns det kärl, nervcellskroppar med sina utskott, samt immunceller. Under detta ligger de externa muskellagren som står för rörelsen i magsäcken. Magsäcken har tre lager; ett inre snett lager, ett cirkulärt och ett longitudinellt. Ytterst ligger serosan som består av ett mesothel (peritoneum).

3 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 3 (2 poäng) Slemhinnans yta skiljer sig mellan magsäcken och tunntarmen. Kan du förklara hur och varför detta är bra funktionellt? Svar: Magsäckens slemhinna är sekretorisk och består av körtlar. Tunntarmens (speciellt jejunum) slemhinna är absorberande, den har villi och enterocyterna har mikrovilli för att öka den absorberande ytan.

4 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 4 (5 poäng) Ventrikeln är ett mycket välvaskulariserat organ. Föklara hur dess blodförsörjning är uppbyggd. Utgå från ventrikelns makroanatomiska struktur och använd viktiga landmärken när du beskriver kärlförsörjningen. Rita gärna. Svar: Ventrikeln försörjs av Truncus coeliacus, vilken avgår från aorta (pars abdominalis just under hiatus aroticum i höjd med lumbalkota L1). Truncus coeliacus avger tre huvudgrenar. Nedan anges de kärl från dessa huvudgrenar som försörjer ventrikeln (övriga kärl efterfrågas ej och ger sålunda inte poäng). 1. A. hepatica communis. Denna Avger A. gastrica dx som löper längs curvatura minor och anastomoserar med A. gastrica sin längs curvatura minor. A. hepatica communis avger vidare a. gastroduodenalis, vilken i sin tur avger a. gastroomentalis/gastroepiploica dx (anastomoserar med ~ sin, se under punkt 3). 2. A. gastrica sinistra. Direkt gren från Truncus coeliacus. Förlopp- se ovan. 3. A. splenica/lienalis. Största grenen från Truncus coeliacus. Löper posteriort om pancreas i riktning vänster mot mjälten. Avger A. gastroomentalis/gastroepiploica sin och Aa. gastricae breves. A. gastroomentalis sinistra anastomoserar med a. gastroomentalis dextra längs curvatura major. Aa. gastricae breves utgör korta grenar som försörjer magsäckens fundusregion.

5 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Många olika vävnader kan påverka syntesen av steroidhormon. I samband med fetma kan man se en ökad östrogenbildning i perifer vävnad. I fettväv finns uttryck av enzym såsom aromatas och 17β-hydroxysteroiddehydrogenaser (17HSD). Fråga 5 (2 poäng) Hur kan dessa enzym bidra till östrogenbildning? Svar Androgener från binjurebarken kan i perifer vävnad aromatiseras till östrogener. Balansen mellan mer eller mindre potenta former av könshormonerna regleras av 17HSD-enzymer. T ex balansen androstendion-testosteron och balansen östronöstradiol.

6 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 6 (5 poäng) Kvinnor med fetma kan ibland, bla pga av denna perifera östrogenbildning, ha svårare att bli gravida. Spekulera i bakomliggande orsaker med grund i din kunskap om reproduktion. Motivera dina förslag. Svar: Svar: Bör inkludera neg feed-backeffekter, hämning av gonadotropininsöndring, ovulationsstörning

7 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 7 (5 poäng) Vilka effekter skulle man kunna se på blödningsmönstret? Beskriv utifrån en normal standardcykel hur en ökad östrogenbildning skulle kunna tänkas påverka. Svar Hämmad gonadotropininsöndring ovulationssvikt corp luteumsvikt progesterontoppen uteblir. Ingen eg avstötning av endometriet. Dessutom östrogena direkteffekter på endometriet

8 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen För att ett ägg ska bli befruktat krävs också en spermie. Fråga 8 (10 poäng) Redogör för spermiens väg från testikeln till ägget (den anatomiska resan). Inkludera i din berättelse även hur spermier bildas och hur slutligen den vinnande spermien tar sig in i ägget. Svar: Vas efferens - epididymis - vas deferens - via vesicula seminalis (sädesblåsan)- prostata- ductus ejaculatorius - urethra - glans penis - vagina - cervix uterii - corpus uterii - fundus uterii - isthmus tuba uterina - ampulla tuba uterina - ägget! (3p) Spermierna bildas i sädeskanalerna, tubuli seminiferi. En gradvis utmognad sker från basal lamina mot lumen med understöd från Sertoliceller och testosteron från Leydig-celler. Spermatogonia delar sig mitotiskt, varefter en del inträder i den första meiosen och blir primära spermatocyter. Under den första meiosen sker överkorsning. Efter den första meiosens celldelning har det bildats sekundära spermatocyter med haploid dubbel kromosomuppsättning. Dessa celler genomgår den andra meiotiska delningen varvid det bildas haploida spermider med enkel kromosomuppsättning. Härefter differentieras spermiderna till spermatozoa. Full utmognad sker i epididymus (bitestikeln) vilket innebär att spermierna blir rörliga och att akrosomen har bildats, vilket gör dem befruktningsdugliga. (4p) Spermierna är inte fullt befruktningsdugliga förrän den sk kapaciteringen skett i kvinnans genitalvägar. Teorier om att endast befruktningsdugliga spermier kan fortsätta mot oocyten, efter vidhäftning till tubarepitelet men fullständiga kunskaper saknas. Efter bindning till äggskalet (zona pellucida), receptorer i spermiens plasmamembran binder glykoproteiner i zona pellucida (ZP3), sker akrosomreaktionen, vilket frisätter nedbrytande enzymer från akrosomen på spermiehuvudet. Denna händelse aktiverar också receptorer på spermiehuvudets sk ekvatorialregion (vilket behövs för bindning och fusion mellan oocyten och spermien). Bindningen av spermiehuvudets receptorer till oocytens plasmamembran utlöser den sk polyspermiblockeringen. Denna kan indelas i en snabb och långsam fas. Den snabba fasen innebär att plasmamembranet depolariseras (-70 mv till +10 mv inom några sekunder), vilket förhindrar inbindning av fler spermier till plasmamembranet (denna fas är troligen ej relevant hos människan, då relativt få spermier st är i närheten av oocyten vid befruktningsmomentet; däremot relevant hos t ex marina invertebrater som t ex sjöborrar). Den långsamma fasen (inom några minuter) innebär att innehållet från sk kortikala granule via en Ca2+ beroende mekanism töms i utrymmet mellan oocytens plasmamembran och zona pellucida (perivitellinutrymmet). Detta resulterar t ex i att komponenter (spermiereceptorer) i zona pellucida hydrolyseras (andra spermier kan ej binda till zona pellucida) och att zona pellucida sväller och förskjuts från oocytens plasmamembran. Även förändringar i receptormolekyler på oocytens plasmamembran (integriner) sker sannolikt också, vilket ytterligare förhindrar inbindning av fler spermier. När zona pellucida upplöses runt spermien kommer spermien i kontakt med äggets cellmembran och membranen fuserar varefter spermiens innehåll töms i ägget. (3p)

9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen I en artikel i Science, maj 2007, rapporteras om en genetisk variation som kunde kopplas till ökad förekomst av fetma. Genetiska polymorfismer (SNP) i FTO genens intron 1 (bl a en T>A) är signifikant associerade med risken att bli överviktig och drabbas av fetma. Fråga 9 (3 poäng) Beträffande den ovan nämnda polymorfismen (T>A) så rapporterades 16% av befolkningen vara homozygota för A-allelen. Ange frekvenserna för de övriga genotyperna i befolkningen. Svar 16% hade genotypen AA > allelfrekven för A=0,4 > allelfrekvensen för T=0,6 48% är heterozygota (AT) och 36% har genotypen TT

10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 10 (6 poäng) Redogör för vilka funktionella enheter som ingår i en gen och deras funktion Svar promotor, 5 -UTR, kodande sekvens, 3 -UTR, exoner och introner

11 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 11 (4 poäng) Redogör utifrån din kunskap hur en SNP (polymorfism avseende endast en kvävebas) i ett intron kan påverka genens funktion och risken för sjukdom. Svar SNP lokaliserad i igenkänningssekvenser för splicing, påverkar reglering någon enhancer/silencer sekvens, SNP är kopplad till en annan funktionell SNP i genen eller någon annan gen, SNP i en gens intron kan också vara en SNP i en annan gens exon som har sin kodande sekvens eller reglering på den komplementära DNA strängen

12 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Mogna fettceller (adipocyter) har sitt ursprung i multipotenta mesenkymala stamceller. I samband med den terminala differentieringen inaktiveras ett stort antal gener. Adipocytens cellkärna får ett speciellt utseende, mycket beroende på förändringar i cellkärnans kromatin. Fråga 12 a (2 poäng) Vad menas med kromatin och hur skiljer sig i stora drag kromatinet i en inaktiverad eukaryot cellkärna jämfört med en transkriptoriskt aktiv cellkärna? Svar: a) Kromatin (eg färgbart material) består av DNA samt omgivande proteiner, framför allt basiska histoner. I kromatinet ingår även ett stort antal proteiner som reglerar transkription och cellcykel. Den inaktiva cellkärnan består till stor del av ett kompakt kromatin (heterokromatin) medan den aktiva cellkärnan har ett luckrare kromatin (eukromatin) med tydliga nukleoler.

13 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen I båda fallen finns det en minsta gemensam beståndsdel, nukleosomen, som i princip är uppbyggd på samma sätt i en inaktiv och en aktiv cellkärna. Fråga 12 b (3 poäng) Beskriv uppbyggnaden av en nukleosom Svar: b) Nukleosomen består av ca 146 bp DNA som är lindat kring en kärna av histoner (2 molekyler av vardera histon H2A, H2B, H3 och H4). En molekyl av ett linkerhiston (typ H1) samt ett s.k. linker-dna av varierande längd (vanligtvis bp), som förbinder nukleosomkärnorna, ingår också i nukleosomen. Även om grundstrukturen är densamma i inaktiva och aktiva cellkärnor kan interaktionen mellan DNA och histonerna modifieras genom posttranslatoriska modifieringar, t.ex. acetylering eller metylering av histonproteinerna. Beskrivningen av exakt vad som ingår i nukleosomen varierar dock något i litteraturen!

14 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Under era studier den gångna terminen har ni lärt er att cellen använder sig av olika organeller för att genomföra cellulära processer. Fråga 13 (4 poäng) Beskriv hur det endoplasmatiska retiklet är uppbyggt och nämn minst 5 biokemiska processer vilka sker i anslutning (i/på) till det endoplasmatiska retiklet? Svar:

15 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 14 (6 poäng) Rita och beskriv leverns histologiska uppbyggnad. Ange funktionen för de ingående celltyperna. Svar:

16 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 15 (5 poäng) Lever och pankreas är båda betydelsefulla för upptag av fett från föda. Redogör ingående för respektive organs roll för och hur de i samspel möjliggör fettupptag. Svar:

17 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 16 (2 poäng) Namnge de nedan illustrerade fettsyrorna. A B C D Svar: A) EPA C20:5 eller 20:5n-3 omega 3 B) Palmitinsyra, C16 C) Stearinsyra C18 (CH 3 (CH 2 ) 16 COOH eller C 17 H 35 COOH) D) linolsyra 18:2 omega 6

18 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 17 (7 poäng) Ett överskott på glukos lagras till viss del som glykogen i de flesta celltyper, men speciellt i levern och muskler. I musklerna utgör glykogen en snabbt tillgänglig energireserv som också kan användas vid syrebrist i muskeln. Beskriv hur en muskelcell (muskelfiber) kan utnyttja glykogen för att erhålla ATP vid syrebrist. Svar:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir

Läs mer

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp Genitalia 1. Spermiogenesens förlopp Spermiogenesen utgör sista steget i produktionen av en spemie. I detta steg utvecklas spermatiderna vidare till att bli välutvecklade celler med förmågan att transportera

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Könsorganen Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) 2012-02-06 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) 2012-02-06 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) Jessica, 33 år, har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. För några år sedan hade hon har ett BMI över 35. Hennes menstruationer

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) Jessica 28 år Jessica har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. Hon lever sedan några år i ett fast förhållande med Juan som är från

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr:

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr: Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Beata är 87 år och efter en tilltagande makuladegeneration är hennes syn så dålig att hon inte längre kan laga sin egen middagsmat. Från kommunens

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 SKRIV EN UPPGIFT PÅ VARJE BLAD SÅ ATT UPPGIFTERNA KAN SORTERAS TILL RÄTT LÄRARE Maximal poäng: 73; Poäng för godkänt: 48 1. Vilka är de tre accessoriska körtlarna

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar Tentamen (omtentamen 2) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 124 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28;

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Förstår man menscykeln förstår man allt

Förstår man menscykeln förstår man allt Förstår man menscykeln förstår man allt SFOG augusti 2015 Mats Hammar Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Obstetrik & gynekologi, Linköpings Universitet VECKAN 2015 Jävsdeklaration Jag har

Läs mer

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012 1. Rune är drygt 70 år och har sedan en längre tid besvärats av miktionssvårigheter (dvs problem att kissa). Urinstrålen är inte längre så kraftig som när han var yngre, och ofta får han pressa på och

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) Sandra Liljesson har haft Graves sjukdom i tre år, sedan hon var 29 år. Hon mår nu relativt bra tack vare den medicin hon har som motverkar effekten

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20140410 Formulerat om kraven på leverabeln Teknisk dokumentation, samt ändrat formateringen av punkterna

Läs mer

Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt?

Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt? TENTAMEN 2006 Eva Svensson och Karl-Erik Bergman, som du känner väl sedan tidigare, söker upp dig i baren under en lite blöt kväll. De har lite frågor kring reproduktion och den fruktsamma delen av livet.

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi 19 20 4 DEN NORMALA CELLEN 4 Den normala cellen Den minsta enhet som har alla de för en levande organism utmärkande egenskaperna är cellen. Den kan andas, växa, föröka sig och ha speciella funktioner,

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20150408 Tidpunkt för posterredovisningen uppdaterad, ny tid är 9/4 15.15 jp jp 1.0 20150327 Utlagd

Läs mer

Oil4Life Test rapport

Oil4Life Test rapport Oil4Life Test rapport Ditt resultat Oil4Life Test ID: b1h5r6l6 Ålder: 28 Nationalitet: Norway Använt omega-3: nei Kön: mann Datum: 30.11.10 God Måste förbättras Resultat God Måste förbättras Ditt skyddsindex

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 Menstruationscykel Ovulationscykel Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 1 Adrenarke: 6 års ålder. Könsmognad som startar med ökning av androgenbildning i binjurebarken. Resulterar med bl.a. axillarbehåring

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) Jill Sandberg, 24 år, är frisk och lever sedan flera år i ett fast förhållande. Hon är normalviktig och fick mens första gången när hon var drygt

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

bioscience explained Vol 4 No 1 Kersti Lundin Reproduktionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg

bioscience explained Vol 4 No 1 Kersti Lundin Reproduktionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg Kersti Lundin Reproduktionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg Provrörsbefruktning Var står vi nu? Historik (b) (a) Write the plant s name in pencil on the cover Fig 1. (a) Bilden

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

Frågor och svar om stamceller

Frågor och svar om stamceller Frågor och svar om stamceller Att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler har man vetat länge. Mot slutet av 1990-talet lyckades

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 4-9 Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Examensarbete 10 poäng Handledare: LIU-ITLG-EX--99/05--SE Lars Höglund, Institutionen för Fysik

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

DFM1-tentamen 081127

DFM1-tentamen 081127 DFM1-tentamen 081127 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera eller

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Endokrinologi G Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Upplägg Översikt av menstruationscykeln Organ och hormoner involverade i menstruationscykeln Den hormonella regleringen

Läs mer

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26, 108 poäng), Eva Funk (27, 12 poäng) Datum: 131123, skrivtid 4 timmar

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer