Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen

Transkript

1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa ingreppet i den övre delen av magsäcken. Antingen genom att dra åt ett band där, eller också genom att koppla tunntarmen till övre delen av magsäcken och samtidigt stoppa förbindelsen till den nedre delen av magsäcken. Fråga 1 (4 poäng) Redogör för magsäckens anatomiskt olika funktionella delar och ange vilka huvudsakliga funktioner dessa delar har? Varför tror du att man inriktar kirurgin mot den övre delen av magsäcken? Svar: * Kardia, övre mag-munnen som förhindrar back-flöde av maginnehållet * Fundus-corpus-reservoirfunktion: Minskar man volymen här kommer man att känna mättnadskänsla snabbare * Antrum-muskelrikt och ser till att maginnehållet blandas och finfördelas samt pressar ut det i dudenum när det är dags. * Pylorus-nedre magmunnen som kontrollerar tömningen av maginnehållet

2 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 2 (5 poäng) Hur ser den histologiska uppbyggnaden ut i ovan nämnda delar av magsäcken? Svar: Magsäckens vägg består av mukosan (slemhinnan): Körtlar med utförsgångar (foveole) som mynnar ut i magsäcken. Körtlarna består av ett epitel som innehåller olika typer av celler som skiljer sig åt beroende på var man är i magsäcken. Mukösa celler finns i hela slemhinnan och dessa skyddar mot saltsyraangrepp, parietalceller (avsöndrar saltsyra) finns i corpus, huvudceller finns i corpus och dessa avsöndrar pepsinogen samt endokrina celler som påverkar magsäckens funktioner. De endokrina cellerna är talrika i antrum. Nedanför slemhinnan finns ett bindvävslager som heter lamina propria och detta består av blodkärl, nerver och kärl. Muscularis interna ligger mellan lamina propria och submukosan. Även i submukosan finns det kärl, nervcellskroppar med sina utskott, samt immunceller. Under detta ligger de externa muskellagren som står för rörelsen i magsäcken. Magsäcken har tre lager; ett inre snett lager, ett cirkulärt och ett longitudinellt. Ytterst ligger serosan som består av ett mesothel (peritoneum).

3 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 3 (2 poäng) Slemhinnans yta skiljer sig mellan magsäcken och tunntarmen. Kan du förklara hur och varför detta är bra funktionellt? Svar: Magsäckens slemhinna är sekretorisk och består av körtlar. Tunntarmens (speciellt jejunum) slemhinna är absorberande, den har villi och enterocyterna har mikrovilli för att öka den absorberande ytan.

4 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 4 (5 poäng) Ventrikeln är ett mycket välvaskulariserat organ. Föklara hur dess blodförsörjning är uppbyggd. Utgå från ventrikelns makroanatomiska struktur och använd viktiga landmärken när du beskriver kärlförsörjningen. Rita gärna. Svar: Ventrikeln försörjs av Truncus coeliacus, vilken avgår från aorta (pars abdominalis just under hiatus aroticum i höjd med lumbalkota L1). Truncus coeliacus avger tre huvudgrenar. Nedan anges de kärl från dessa huvudgrenar som försörjer ventrikeln (övriga kärl efterfrågas ej och ger sålunda inte poäng). 1. A. hepatica communis. Denna Avger A. gastrica dx som löper längs curvatura minor och anastomoserar med A. gastrica sin längs curvatura minor. A. hepatica communis avger vidare a. gastroduodenalis, vilken i sin tur avger a. gastroomentalis/gastroepiploica dx (anastomoserar med ~ sin, se under punkt 3). 2. A. gastrica sinistra. Direkt gren från Truncus coeliacus. Förlopp- se ovan. 3. A. splenica/lienalis. Största grenen från Truncus coeliacus. Löper posteriort om pancreas i riktning vänster mot mjälten. Avger A. gastroomentalis/gastroepiploica sin och Aa. gastricae breves. A. gastroomentalis sinistra anastomoserar med a. gastroomentalis dextra längs curvatura major. Aa. gastricae breves utgör korta grenar som försörjer magsäckens fundusregion.

5 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Många olika vävnader kan påverka syntesen av steroidhormon. I samband med fetma kan man se en ökad östrogenbildning i perifer vävnad. I fettväv finns uttryck av enzym såsom aromatas och 17β-hydroxysteroiddehydrogenaser (17HSD). Fråga 5 (2 poäng) Hur kan dessa enzym bidra till östrogenbildning? Svar Androgener från binjurebarken kan i perifer vävnad aromatiseras till östrogener. Balansen mellan mer eller mindre potenta former av könshormonerna regleras av 17HSD-enzymer. T ex balansen androstendion-testosteron och balansen östronöstradiol.

6 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 6 (5 poäng) Kvinnor med fetma kan ibland, bla pga av denna perifera östrogenbildning, ha svårare att bli gravida. Spekulera i bakomliggande orsaker med grund i din kunskap om reproduktion. Motivera dina förslag. Svar: Svar: Bör inkludera neg feed-backeffekter, hämning av gonadotropininsöndring, ovulationsstörning

7 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 7 (5 poäng) Vilka effekter skulle man kunna se på blödningsmönstret? Beskriv utifrån en normal standardcykel hur en ökad östrogenbildning skulle kunna tänkas påverka. Svar Hämmad gonadotropininsöndring ovulationssvikt corp luteumsvikt progesterontoppen uteblir. Ingen eg avstötning av endometriet. Dessutom östrogena direkteffekter på endometriet

8 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen För att ett ägg ska bli befruktat krävs också en spermie. Fråga 8 (10 poäng) Redogör för spermiens väg från testikeln till ägget (den anatomiska resan). Inkludera i din berättelse även hur spermier bildas och hur slutligen den vinnande spermien tar sig in i ägget. Svar: Vas efferens - epididymis - vas deferens - via vesicula seminalis (sädesblåsan)- prostata- ductus ejaculatorius - urethra - glans penis - vagina - cervix uterii - corpus uterii - fundus uterii - isthmus tuba uterina - ampulla tuba uterina - ägget! (3p) Spermierna bildas i sädeskanalerna, tubuli seminiferi. En gradvis utmognad sker från basal lamina mot lumen med understöd från Sertoliceller och testosteron från Leydig-celler. Spermatogonia delar sig mitotiskt, varefter en del inträder i den första meiosen och blir primära spermatocyter. Under den första meiosen sker överkorsning. Efter den första meiosens celldelning har det bildats sekundära spermatocyter med haploid dubbel kromosomuppsättning. Dessa celler genomgår den andra meiotiska delningen varvid det bildas haploida spermider med enkel kromosomuppsättning. Härefter differentieras spermiderna till spermatozoa. Full utmognad sker i epididymus (bitestikeln) vilket innebär att spermierna blir rörliga och att akrosomen har bildats, vilket gör dem befruktningsdugliga. (4p) Spermierna är inte fullt befruktningsdugliga förrän den sk kapaciteringen skett i kvinnans genitalvägar. Teorier om att endast befruktningsdugliga spermier kan fortsätta mot oocyten, efter vidhäftning till tubarepitelet men fullständiga kunskaper saknas. Efter bindning till äggskalet (zona pellucida), receptorer i spermiens plasmamembran binder glykoproteiner i zona pellucida (ZP3), sker akrosomreaktionen, vilket frisätter nedbrytande enzymer från akrosomen på spermiehuvudet. Denna händelse aktiverar också receptorer på spermiehuvudets sk ekvatorialregion (vilket behövs för bindning och fusion mellan oocyten och spermien). Bindningen av spermiehuvudets receptorer till oocytens plasmamembran utlöser den sk polyspermiblockeringen. Denna kan indelas i en snabb och långsam fas. Den snabba fasen innebär att plasmamembranet depolariseras (-70 mv till +10 mv inom några sekunder), vilket förhindrar inbindning av fler spermier till plasmamembranet (denna fas är troligen ej relevant hos människan, då relativt få spermier st är i närheten av oocyten vid befruktningsmomentet; däremot relevant hos t ex marina invertebrater som t ex sjöborrar). Den långsamma fasen (inom några minuter) innebär att innehållet från sk kortikala granule via en Ca2+ beroende mekanism töms i utrymmet mellan oocytens plasmamembran och zona pellucida (perivitellinutrymmet). Detta resulterar t ex i att komponenter (spermiereceptorer) i zona pellucida hydrolyseras (andra spermier kan ej binda till zona pellucida) och att zona pellucida sväller och förskjuts från oocytens plasmamembran. Även förändringar i receptormolekyler på oocytens plasmamembran (integriner) sker sannolikt också, vilket ytterligare förhindrar inbindning av fler spermier. När zona pellucida upplöses runt spermien kommer spermien i kontakt med äggets cellmembran och membranen fuserar varefter spermiens innehåll töms i ägget. (3p)

9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen I en artikel i Science, maj 2007, rapporteras om en genetisk variation som kunde kopplas till ökad förekomst av fetma. Genetiska polymorfismer (SNP) i FTO genens intron 1 (bl a en T>A) är signifikant associerade med risken att bli överviktig och drabbas av fetma. Fråga 9 (3 poäng) Beträffande den ovan nämnda polymorfismen (T>A) så rapporterades 16% av befolkningen vara homozygota för A-allelen. Ange frekvenserna för de övriga genotyperna i befolkningen. Svar 16% hade genotypen AA > allelfrekven för A=0,4 > allelfrekvensen för T=0,6 48% är heterozygota (AT) och 36% har genotypen TT

10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 10 (6 poäng) Redogör för vilka funktionella enheter som ingår i en gen och deras funktion Svar promotor, 5 -UTR, kodande sekvens, 3 -UTR, exoner och introner

11 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 11 (4 poäng) Redogör utifrån din kunskap hur en SNP (polymorfism avseende endast en kvävebas) i ett intron kan påverka genens funktion och risken för sjukdom. Svar SNP lokaliserad i igenkänningssekvenser för splicing, påverkar reglering någon enhancer/silencer sekvens, SNP är kopplad till en annan funktionell SNP i genen eller någon annan gen, SNP i en gens intron kan också vara en SNP i en annan gens exon som har sin kodande sekvens eller reglering på den komplementära DNA strängen

12 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Mogna fettceller (adipocyter) har sitt ursprung i multipotenta mesenkymala stamceller. I samband med den terminala differentieringen inaktiveras ett stort antal gener. Adipocytens cellkärna får ett speciellt utseende, mycket beroende på förändringar i cellkärnans kromatin. Fråga 12 a (2 poäng) Vad menas med kromatin och hur skiljer sig i stora drag kromatinet i en inaktiverad eukaryot cellkärna jämfört med en transkriptoriskt aktiv cellkärna? Svar: a) Kromatin (eg färgbart material) består av DNA samt omgivande proteiner, framför allt basiska histoner. I kromatinet ingår även ett stort antal proteiner som reglerar transkription och cellcykel. Den inaktiva cellkärnan består till stor del av ett kompakt kromatin (heterokromatin) medan den aktiva cellkärnan har ett luckrare kromatin (eukromatin) med tydliga nukleoler.

13 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen I båda fallen finns det en minsta gemensam beståndsdel, nukleosomen, som i princip är uppbyggd på samma sätt i en inaktiv och en aktiv cellkärna. Fråga 12 b (3 poäng) Beskriv uppbyggnaden av en nukleosom Svar: b) Nukleosomen består av ca 146 bp DNA som är lindat kring en kärna av histoner (2 molekyler av vardera histon H2A, H2B, H3 och H4). En molekyl av ett linkerhiston (typ H1) samt ett s.k. linker-dna av varierande längd (vanligtvis bp), som förbinder nukleosomkärnorna, ingår också i nukleosomen. Även om grundstrukturen är densamma i inaktiva och aktiva cellkärnor kan interaktionen mellan DNA och histonerna modifieras genom posttranslatoriska modifieringar, t.ex. acetylering eller metylering av histonproteinerna. Beskrivningen av exakt vad som ingår i nukleosomen varierar dock något i litteraturen!

14 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Under era studier den gångna terminen har ni lärt er att cellen använder sig av olika organeller för att genomföra cellulära processer. Fråga 13 (4 poäng) Beskriv hur det endoplasmatiska retiklet är uppbyggt och nämn minst 5 biokemiska processer vilka sker i anslutning (i/på) till det endoplasmatiska retiklet? Svar:

15 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 14 (6 poäng) Rita och beskriv leverns histologiska uppbyggnad. Ange funktionen för de ingående celltyperna. Svar:

16 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 15 (5 poäng) Lever och pankreas är båda betydelsefulla för upptag av fett från föda. Redogör ingående för respektive organs roll för och hur de i samspel möjliggör fettupptag. Svar:

17 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 16 (2 poäng) Namnge de nedan illustrerade fettsyrorna. A B C D Svar: A) EPA C20:5 eller 20:5n-3 omega 3 B) Palmitinsyra, C16 C) Stearinsyra C18 (CH 3 (CH 2 ) 16 COOH eller C 17 H 35 COOH) D) linolsyra 18:2 omega 6

18 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 17 (7 poäng) Ett överskott på glukos lagras till viss del som glykogen i de flesta celltyper, men speciellt i levern och muskler. I musklerna utgör glykogen en snabbt tillgänglig energireserv som också kan användas vid syrebrist i muskeln. Beskriv hur en muskelcell (muskelfiber) kan utnyttja glykogen för att erhålla ATP vid syrebrist. Svar: