Tekniken i skolan. intresse för teknologi i

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 4 DECEMBER 2004 Nästa år firar norrmännen unionsupplösningen År 2009 kan Finland fira att det var tvåhundra år sedan svenskarna tvingades släppa Finland. Visserligen hamnade man under den ryska tsaren istället. Men ändå ett jubileum skulle det kunna bli. Om det finns andra liknande nordiska jubileer de kommande åren vet jag inte. Men när det gäller teknik i skolan finns det anledning att glädja sig åt det motsatta en reunion kring ett angeläget kunskapsområde. Från hösten 2006 införs i Norge Teknologi og design som ett tema i den 10-åriga obligatoriska grundskolan. Det skall vara kopplat till flera ämnen i första hand till Kunst og håndverk, Naturfag och Matematikk. I Finland planerar man att i den nya läroplanen, som tas i bruk 2006, introducera Teknologi/teknik i grundskolan också där som ett temaområde under rubriken Människan och teknologin. I dansk folkeskole finns ett ämne kallat Natur/teknik för 1-6. Ämnet utgör fundamentet för den fortsatta naturvetenskapliga undervisningen från år 7 och uppåt. Här är alltså tekniken en del av naturvetenskapen. Under åren 7-9 finns också ett tillvalsämne kallat teknologi. Enligt många danska kollegor krävs en hel del utvecklingsarbete när det gäller teknikinnehållet i Natur/ teknik. Det händer alltså intressanta saker i våra nordiska grannländer. Det har lett till att ett antal representanter från Danmark, Finland, Norge och Sverige beslutat att sätta samman ett nordiskt projekt med fokus på teknik i skolan med Island som observatör. I den isländska skolan finns inte någon direkt motsvarighet till de övriga ländernas intresse för teknologi i grundskolan. Planeringsarbetet finansieras av NORDTEK det nordiska rektorsmötet för de tekniska universiteten/högskolorna. Framöver måste vi finna andra pengar. Visserligen kan vi lära mycket från länder som Storbritannien och USA, men visst vore ett nordiskt projekt intressant! Den korta sammanställningen ovan visar att det är mycket som skiljer men också en hel del som förenar. Just denna blandning av skillnader och likheter skulle kunna föra långt. Tillsammans kan vi utveckla teknikdidaktiken, undersöka möjligheten till gemensamma läromedelsprojekt, ordna nordiska lärarkurser med mera. Och vi skulle aktivt bidra till ett ökat nordiskt samarbete. Det vore inte så dumt i dessa dagar! THOMAS GINNER FÖRESTÅNDARE, CETIS

2 0 4 PEROS TEKNIK 617 PNO 779 ALLT FÖR TEKNIKEN PNO 779 ALLT FÖR TEKNIKEN 5643 Lärarmaterial för utbildning, fortbildning och undervisning i teknik Johnny Rosberg, Eva Björkholm och Anders Osbeck PNO 779 PEROS TEKNIK ALLT FÖR TEKNIKEN teknik Lärarmaterial för utbildning, fortbildning och undervisning i teknik NU FINNS TEKNIK 04 Teknik 04 är en utökad och omarbetad version av Teknik 96. Det är ett lärarmaterial för utbildning, fortbildning och undervisning i teknik i hela Johnny Rosberg, Eva Björkholm och Anders Osbeck teknik Lärarmaterial för utbildning, fortbildning och undervisning i teknik Johnny Rosberg, Eva Björkholm och Anders Osbeck teknik Mer information, prislistor och annat finns på Ekbacksvägen Danderyd , Fax peros@peros.se grundskolan. Teknik 04 omfattar 241 sidor och finns i tre till innehållet lika versioner: Som pärm med kopieringsrätt på egna skolan, som CD-rom med utskriftsrätt för egna skolan och som kompendium utan kopieringsrätt. Pärm: 650 kr CD-rom: 495 kr Kompendium: 160 kr Moms och frakt tillkommer Ni missar väl inte Designåret 2005? Gå in på projektets hemsida och leta rätt på Kalendariet. Där kan ni använda kalendariets sökmotor och sökord som utbildning, skola, och undervisning för att hitta nya länkar till händelser i er närhet. Planera för en teknikundervisning med designaspekter under nästa läsår! Det finns mycket bra att göra som rör detta. Se även vårt boktips på sista sidan. Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 ex. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping NORRKÖPING e-post: claes.klasander@cetis.liu.se Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner e-post: thomas.ginner@cetis.liu.se Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby ANNONSBOKNING Rekvisitör: Hans Ehrnborg Postadress: Brokinds gård RIMFORSA e-post: hans.ehrnborg@cetis.liu.se Telefon: Mobil: Aktuella priser m m finns på hemsidan. PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida KONTAKT Sekreterare:Åsa Dahlqvist Telefon: e-post: asada@ituf.liu.se HEMSIDA: Tekniken i skolan December 2004

3 God (kuggh-) Jul! Alla har väl hört historien om han som hade svårt att komma ut ut huset den tredje Advent, eftersom Julen stod för dörren. Nåväl... Teknikämnet ska ju inte bara handla om kugghjul och smörjolja. Men ibland måste man, som inbiten tekniknörd, få tillfälle att stanna upp och reflektera lite över hur mycket vi har att tacka de små kuggarna för. Överallt dyker de upp, överför och omvandlar rörelse, tickar lite stilla eller gnäller och väsnas. På teknikens museala högborg - Deutsches Museum i München - fotograferade jag några olika större varianter. Håll till godo! Manshög roterande tysk kvarn. Innanmätet i ett stort tornur är en fantastisk upplevelse. Slående likhet med bilden t.v. FOTO: CLAES KLASANDER, CETIS Sockerrörspress från Java. Kolla de långa vridna svarta kuggarna! De pressar saften ur rören. Här är det alltså inte de kuggarna som driver pressen. Drivningen sker i stället genom att den stora vänstra stocken roteras med hjälp av en s k vandring. TEKNIK i FÖRSKOLA och SKOLA Regionala konferenser februari/mars 2005 För att stimulera och utveckla teknikundervisningen i förskola och skola anordnas konferenser våren 2005 vid följande orters lärarutbildningar: KARLSTAD den 10 febr STOCKHOLM den 15 febr LULEÅ den febr MALMÖ den 3 mars JÖNKÖPING den 10 mars med två aktuella teman: TEKNIK och DESIGN TEKNIK, BEDÖMNING och BETYG Konferenserna vänder sig till lärare, skolledare och annan personal som deltar i teknikundervisning i förskola och skola. Konferensavgiften är låg, 450 kr (exkl moms) och inkluderar deltagande i de olika programpunkterna samt lunch och kaffe. Anmälan kan du enklast göra via CETIS hemsida. Hör annars av dig till konferensinformationen: Bitte Brodin, Linköpings universitet Telefon: e-post: bitbr@udv.liu.se. Senaste anmälningsdag: för februarikonferenserna den 15 december 2004 för marskonferenserna den 15 januari Konferensprogram och anmälningsblankett hittar du på CETIS hemsida Välkomna! December Tekniken i skolan

4 Lärare lär teknik i skolskogen Hinderbanor, matlagningstält med övernattningsmöjligheter och flyttbara broar. Det är bara några av de saker man kan bygga med sina skolklasser i naturen. Hur skogen kan användas i teknik- och slöjdundervisningen fick lärare på Gotland veta mer om under en tvådagars kurs i oktober. Att integrera slöjd- och teknikutbildning med kunskap om skog och mark är inga problem. Lägg därtill lite överlevnadskunskap, fysisk träning och gruppsammanhållning så får du ungefär vad man vinner på att flytta ut teknikutbildningen från klassrummens fyrkantiga salar ut i naturen. Genom att vara utomhus i undervisningen smyger man in en hel del dolt lärande, som kunskap om naturen, att lära sig laga mat utomhus och hur man ska klä sig i för att inte frysa. Dessutom får man stora sociala vinster i form av gruppsammanhållning och samarbetsförmåga, säger Jens Meyer, som till vardags är lärare på Hammarlundens högstadium, men också åker runt i Sverige för att inspirera andra lärare hur de kan använda skogen i teknikundervisningen. Undervisningen sker i Skogen i Skolans regi, som är en samarbetsorganisation mellan skolan och skogsnäringen. Syftet är att öka barns kunskap om skog och svensk skogsnäring, samt att ge skolklasser möjligheter att komma ut i skogen och skogsindustrin. Att bygga en eldtunna av ett oljefat som kapats i båda ändar var en av de saker som lärarna fick prova på. Överlevnad centralt Kursen på Gotland, där 25 lärare från länet samlats för att lära mer om skog och teknik utgick från hur sådan kunskap kan användas i överlevnadssyfte. För ska man klara sig i skog och mark behöver man kunna bygga vindskydd, sätta ihop en bra matlagningsplats och ta sig över vattendrag utan att bli blöt. Då behövs både tekniskt kunnande och kunskap i hur man handskas med olika verktyg. Kursdeltagarna lärde sig en hel del om grundläggande knopar och knutar som är bra att kunna för att bygga exempelvis vindskydd och övernattningstält. De fick också träna på att naja, det vill säga binda ihop tunnare träd eller slanor, berättar Jens Meyer. Man ska undvika att spika eftersom det förstör för industrin som sedan ska använda skogen, menar han. Bäst är att använda knopar, naturliga rep och träpluggar. Klätterbanor Lärarna fick också prova att bygga hinderoch klätterbanor. Allt det här kan de bygga med sina elever. En hinderbana är inte särskilt svår att ställa i ordning själv, ett långt rep och några knopar är vad som behövs. Teknikundervisning utomhus passar för alla åldrar, det handlar bara om att anpassa svårighetsgraden, försäkrar Jens Meyer. Själv har han som gammal teknik- och slöjdlärare haft med sig många klasser i skogen genom åren. Då brukar de först göra miniatyrmodeller i klassrummet av vad de ska bygga i verkligheten och sedan går de ut i skogen och sätter upp modellen i full skala. Tekniken i skolan December 2004

5 Eleverna tycker att det är fantastiskt roligt, de kommer ut, lär sig att använda trä och redskap utomhus och får en smak för naturen. Men Slanor är bra till mycket, de kan bland annat användas för att bygga broar, matlagningstält och vindskydd - eller en gunga! framförallt är det roligt att se att de samarbetar så bra i projekten, betonar Jens Meyer. Andra tekniska övningar som också lämpar sig att pröva utomhus är att baka olika sorters bröd på flata stenar eller i kokgropar, samla växter och färga garn, bygga enkla vävstolar eller göra musikinstrument av naturmaterial. Man kan även gå på upptäckstfärd i kulturlandskapet och leta efter spår som människorna som skötte skogen lämnat efter sig - torpgrunder, kolbottnar, tjärdalar, stenmurar etc - och tala om dem. Övning: Bygg en vippbro Du behöver slanor som är kring fem meter långa, helst av gran eller tall, samt ett bra rep, gärna av naturfiber. Ta två av slanorna och surra ihop dem i toppen med en diagonal surrning (se beskrivning i på bifogad länk). Ta de två kvarvarande och lägg dem diagonalt över den hopsurrade ställningen, surra fast dem med diagonal- eller kvadratisk surrning. Sistnämnda är något bättre då den låser slanorna. Tänk på att inte göra bron för bred, det är viktigt att man kan hålla i sig under färden över vattnet. För att läsa mer om diagonal- och kvadratisk surrning, eller hur man gör olika knopar, besök: TEXT: CATRIN OFFERMAN FOTO: CHRISTER HÅKANSSON ILLUSTRATION: FREDRIK LUNDELL December Tekniken i skolan

6 Teknikfortbildning i Örebro Det blev mycket liv och skratt när KomTek, Örebro anordnade teknikfortbildningsdagar för grundskolelärare i Örebro kommun de två första dagarna på höstlovet. Sammanlagt kom 73 st lärare från fjorton olika skolor. Under dagen byggdes, konstruerades, löddes och designades tekniska alster av olika karaktär. Mest teknikglädje spred Sopis, en pigg krabat som tar sig fram över golvet med hjälp av en motor och en excentriskt placerad svans. Andra teknikglädjespridare var Rulldjuret, Chokladhjulet, Blinkaren, Draken och Legorobotarna. KomTek arbetar för att skapa ett intresse för teknik hos barn och ungdomar och de som arbetar med och påverkar dem i deras vardag, t ex lärare och föräldrar. Kärnan i KomTeks verksamhet är kvällskurser för barn och ungdomar efter musikskolans modell. Denna höstlovsvecka satsades dock extra för att fortbilda kommunens lärare i teknik. Vill du veta mer om KomTeks verksamhet i Örebro, kontakta projektledare Anna-Eva Olsson eller gå in på deras hemsida Teknikens ord och uttryck II I serien med ordspråk som anknyter till teknik skall det denna gång handla om två olika sorters uttryck. Den ena varianten beskriver situationer som någon, eller kanske rent av man själv, sitter lite illa till i. Den andra används när man vill påtala att någon annan person inte riktigt har förstått. 5:e hjulet under vagnen Som det 5:e hjulet under vagnen har väl alla känt sig någon gång. Är man i den situationen så känner man sig ganska överflödig och önskar nog att snarast komma ur situationen. Vad kommer då uttrycket ifrån? Du får nu tänka dig Emil i Lönneberga på väg hem från Mariannelund efter ett besök hos doktorn med en soppskål på huvudet. Vagnen han sitter på rullar i sakta mak fram på en väg som består av två hjulspår. Hur ser vägen ut mellan hjulspåren och som det 5:e hjulet torde rulla på? Just det, fullt med grästovor, stenar och annat som inte ger den minsta komfort. Det 5:e hjulet är således bara till besvär och fyller inget behov allas utan är överflödigt. Där stod jag med skägget i brevlådan Att stå med skägget i brevlådan är att ha blivit tagen på bar gärning. Gissningsvis har ordspråket uppkommit genom att någon blivit påkommen läsandes någon annans post. Eller att någon tjuvlyssnat genom ett brevinkast, blivit påkommen och locket till brevinkastet har slagit igen. Skägget har då fastnat och ingen flykt har varit möjlig. Hackat farmor i benet Ett makabert uttryck kan med rätta säga, men också mycket talande. Här får vi tänka oss en potatisåker under höstens skörd. Farmor ligger i fåran till höger om din en bit fram och hackar potatis. Plötsligt är du ifatt och hinner inte hejda dig utan låter hackan slå ner i farmors un- Tekniken i skolan December 2004

7 derben. Vad du då gjort är att ha gått för fort fram! Sitta med ändan i hacklådan Sitter man med ändan i en hacklåda så sitter man illa till, helt enkelt. En hacklåda är den låda man placerade det kött i som skulle hackas till köttfärs. Med hjälp av en hacka i varje hand (en vass kniv som sitter i en bygel med handtaget vinkelrätt mot kniven) hackades köttet till köttfärs. Sitter man då däri så Skitit i det blå skåpet Detta uttryck är ett av de mera välkända och betyder att ha gjort bort sig. Frågan vi då ställt oss är: Vad är det blå skåpet? En äldre dam gav oss följande besked: Det blå skåpet är troligtvis mors finskåp där hon förvarade husets linne, servisen eller dylikt. Har man då varit där och. så har man gjort bort sig. Hissen gick inte ända upp Har inte hissen gått ända upp hos någon så har den personen inte förstått vad man ville eller menade. Den som vill förmedla något, en lärare kanske, upplever alltså samma irriterande känsla som när hissen inte vill komma. Man nådde inte fram. Myntet ramlade inte ner Vissa automater kräver att ett mynt skall stoppas i så att automaten kan göra det den nu är till för. Ramlar inte myntet ner så förstår inte automaten vad den skall göra. Om man misstänker att myntet inte har ramlat ner hos en person så misstänker man således att personen ifråga inte har förstått. Brukar enkelt kunna avläsas i ansiktsuttrycket. JOHNNY HÄGER, LÄRARUTBILDNINGEN I UPPSALA TEKNIK och DESIGN Författaren Staffan Sjöberg har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av teknikämnet i grundskolan. Sedan ämnet var nytt har hans läromedel riktat in sig på kunskaper som är användbara för alla i vardagslivet. Hans väl etablerade PULS Teknik finns nu i ny upplaga. Ett fylligt kapitel ägnas åt design. Vilka olika val måste man göra när man utformar ett bruksföremål? Vilka konsekvenser får en viss design? Till grundboken PULS Teknik för grundskolans senare del finns det lärarmaterial och kopieringsunderlag. Även kärnmaterial och CD-böcker kommer att finnas (de senare beställs hos Inläsningstjänst, ). Författare: Staffan Sjöberg PULS från NATUR och KULTUR Teknik för grundskolans senare del Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box , Stockholm. Telefon Fax Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution, Box 706, Järfälla. Telefon Fax info@nok.se December Tekniken i skolan

8 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping BPORTO BETALT PORT PAYÉ Design i fokus för produktutveckling Kenneth Österlin Liber, sidor Pris: 323 kr exkl moms ISBN: Boktips Vad ligger bakom hur olika produkter utformas? Hur går man tillväga i designarbetet och vilka förutsättningar påverkar hur det blir? Dessa frågor besvaras i Design i fokus för produktutveckling. Stor vikt har lagts vid att täcka in hela bredden av faktorer och metoder inom design. Boken vill skapa en förståelse för att design är en helhet och inte ett ytligt skal. Första halvan av boken beskriver hur designarbetet går till med en serie praktiska exempel, genomgång av arbetsplanering och designhistoria. Den andra halvan beskriver alla de olika faktorer som påverkar produktens utformning. Brukaraspekter tas upp som produktsemantik, ergonomi och ekologiska krav. Företagets syn på design i produktutvecklingen kommer in och förhållandet till marknad, konstruktion och tillverkning. Övergripande frågor som designerns roll i samhället och etik i arbetet avslutar boken. Faktarutor med fördjupande information, repetitionsuppgifter, förslag på vidareläsning, nyttiga webbadresser och övningsuppgifter för kompletta designprojekt finns också med. Boken är rikt illustrerad. Teknikboken Norbert Andersson Freebook, sidor Pris: Gratis ISBN: Teknikboken berör innovationer, framtid, miljö och vad som styr den tekniska utvecklingen. Exempel är tagna från bioteknik, rymdforskning, transporter och kommunikation. Den är tänkt både för lärarledd undervisning och för självstudier. Större delen av innehållet kan förstås även av elever som bara har ytliga kunskaper i teknik eller naturvetenskap. Andra delar kräver antingen mer förkunskaper eller förklaringar av lärare/ föreläsare. Boken är tänkt att användas såväl i undervisning av teknik och naturvetenskap som i samhällsvetenskapliga ämnen. Den ska intressera både den totalt otekniske och den som brinner för ämnet. Flera företag och organisationer valt att stödja utgivningen av Teknikboken. Norbert Andersson är journalist med inriktning på teknik och industri. Sedan 1980 arbetar han på tidningen Ny Teknik, men har även medverkat i en lång rad tidskrifter och i teve. Bokens experiment är framtagna av Göran Lundström, mer känd under namnet Ingenjör Lundström. Tekniken i skolan December 2004