STATSRÅDETS UTREDNING
|
|
- Karolina Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KULTURUTSKOTTETS UTLÅTANDE 2/2003 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande om universitetens roll i kunskapens Europa Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 30 april 2003 statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Universitetens roll i kunskapens Europa" (E 11/2003 rd) till kulturutskottet för eventuella åtgärder Sakkunniga Utskottet har hört - konsultativ tjänsteman Mirja Arajärvi, undervisningsministeriet - prorektor Ilkka Niiniluoto, Helsingfors universitet - direktör Markku Markkula, Tekniska högskolan, Dipoli - ordförande, rektor Jorma Sipilä, Finlands Universitetsrektorers råd - vice ordförande, rektor Pentti Rauhala, Rådet för Yrkeshögskolornas Rektorer ARENE rf - ordförande Tommi Laitio, Finlands studentkårers förbund (FSF) rf - utbildningsområdessekreterare Pirve Lapiolahti, Förbundet för Studentföreningar vid Yrkeshögskolorna i Finland - SAMOK rf. Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Lapplands universitet STATSRÅDETS UTREDNING Förslaget Huvudsakligt innehåll Meddelandet har tagits fram i samarbete mellan kommissionens generaldirektorat för forskning samt för utbildning och kultur. Bakom ligger den s.k. Lissabonstrategin, enligt vilken Europa ska bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomiska tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Kommissionen har bett att få synpunkter på meddelandet före utgången av maj Synpunkterna kommer att beaktas när kommissionen fattar beslut om fortsatta åtgärder, t.ex. eventuella förslag som läggs fram för utbildningsrådet och konkurrenskraftsrådet samt för det EU-toppmöte mellan ministrarna för högre utbildning som enligt planerna ska hållas i Ber- E 11/2003 rd Version 2.1
2 lin den september 2003 som en fortsättning på Bolognaprocessen. I meddelandet används termen "universitet" för att beteckna alla högre utbildningsanstalter. I utredningen har man av tydlighetsskäl på finska valt termen "korkeakoulu" (högskola). Syftet är att göra det europeiska högskolesystemet till en referens på internationell nivå. I detta syfte måste följande tre mål främjas parallellt: 1) Högskolorna ska ha tillräckliga och varaktiga resurser som används effektivt. 2) Högskolornas höga kvalitet inom forskning och undervisning ska stärkas, bl.a. genom nätverksbyggande. 3) Högskolorna ska i större utsträckning öppnas mot omvärlden och deras internationella dragningskraft ökas. Finansieringen av högskolorna har inte i någon EU-medlemsstat ökat i samma takt som antalet studerande: i EU används 1,1 % av bnp till högre utbildning, medan motsvarande siffra i Förenta staterna är 2,3 %. Skillnaden förklaras främst av den låga nivån på privat finansiering i EU, men även den offentliga finansieringen är mer omfattande i Förenta staterna. Olika sätt att förstärka finansieringen av högskolorna är att öka den offentliga finansieringen (inbegripet projektfinansiering som beviljas genom tävlan), privata donationer, försäljning av tjänster, utnyttjande av forskningsresultat och avgifter som bärs upp av studerande. Dessa avgifter är dock inte särskilt vanliga i Europa, eftersom man vill garantera alla jämlik tillgång till högre utbildning. Finansieringen används i dagens läge inte alltid effektivt. Cirka 40 % av högskolestuderandena i EU hoppar av sina studier utan att avlägga examen. I många medlemsländer sker inget urval till högskolorna, utan i stället har den som med framgång slutfört gymnasieutbildning rätt att skriva in sig på högskola ("demokratisk tillgång"). Studenternas val av studieinriktning svarar inte heller mot arbetsmarknadens behov. Vidare varierar ställningen samt rekryterings- och arbetsvillkoren för doktorander och forskare efter doktorsexamen mellan olika länder och universitet. Antalet "spin-off"-företag från forskningen vid högskolorna har i EU ökat sedan mitten 1990-talet, men de är fortfarande färre än i Förenta staterna. Ett stort problem i Europa är bestämmelserna om äganderätten till forskningsresultat. Dessutom har högskolorna inte alltid kunskaper om hur forskningsresultat kan utnyttjas. I vissa EU-länder har åtgärder vidtagits för stödjande av spetsforskning och hög kvalitet. Detta bör dock ske på ett enhetligt sätt i hela Europa. Alla högskolor måste lyftas till en så hög nivå som möjligt. Det krävs långsiktiga åtgärder. Därtill måste högskolorna ha en utvecklad kapacitet för administration och ekonomisk förvaltning, som medger anpassning av löner till prestation. Dessutom måste organisationen vara så flexibel att tvärvetenskap är möjlig och uppskattad. För att nå hög kvalitet på vissa områden måste högskolorna och staterna göra val. Det finns emellertid gränser för högskolornas specialisering på vissa starka områden, eftersom undervisning på universitetsnivå även kräver forskning på de områden där undervisning meddelas. I EU avläggs fler högskoleexamina inom naturvetenskap och teknik än i Förenta staterna, men samtidigt finns här färre forskare på dessa områden. Orsaken till detta är att antalet forskarplatser är få, i synnerhet inom den privata sektorn. Situationen kan förvärras när en tredjedel av de europeiska forskarna går i pension under de kommande tio åren. Ett sätt vore att öka antalet kvinnor inom naturvetenskapliga och tekniska yrken. Kommissionen söker genom initiativet "Kvinnor och vetenskap" olika sätt att uppmuntra kvinnor att välja en vetenskaplig karriär och att undanröja hinder för forskarbanan. Även rörligheten mellan industrin och universiteten skulle kunna främjas. Forskarnas rörlighet mellan universiteten och medlemsländerna i EU har ökat endast i begränsad omfattning. Karriärutsikterna för forskare är begränsade och osäkra vid de europeiska universiteten. Det finns färre möjligheter till arbete efter doktorsexamen än vid de amerikanska universiteten. EU har försökt främja forskarnas rörlighet på många sätt. 2
3 Högskolornas verksamhet sker i en allt mer global miljö, och de europeiska högskolorna måste konkurrera med högskolor på andra kontinenter, särskilt de amerikanska högskolorna. Även om det vid högskolorna i EU finns nästa lika många studerande från länder utanför EU som det finns studerande i de amerikanska högskolorna från länder utanför Förenta staterna ligger EU efter mycket mer när det gäller forskare. Högskolorna i EU kan inte erbjuda lika bra villkor och resurser som högskolorna i Förenta staterna. Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier. Motsvarande förslag rörande forskare ska enligt planerna läggas fram EU finansierar utländska forskares arbete i EU genom sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, och dessutom planeras inrättandet av programmet Erasmus Mundus för att stödja tredjelandsstuderandes studier i EU (180 miljoner euro åren ). Det finns högskolor i samtliga regioner i EU, och de har stor betydelse för den regionala utvecklingen och när det gäller att främja sammanhållningen i EU. Bland samarbetsformerna kan nämnas teknikbyar, samarbete mellan högskolor och företag, högskolornas bidrag till utvecklingen av de regionala strategierna och högskolornas regionala nätverk. EU stöder dessa ansträngningar bl.a. genom strukturfonderna. Regeringens hållning Statsrådets utredning innehåller Finlands preliminära ställningstaganden till meddelandet. Kommissionens meddelande är välkommet, eftersom högskolorna fyller en central funktion när det gäller att utveckla bildningen, ekonomin och välfärden i Europa. Grundforskningen och utbildningen av forskningspersonal handhas i de flesta länder av universiteten. När det gäller att utveckla den regionala innovationsverksamheten fyller yrkeshögskolorna en viktig funktion. Det är nyttigt med en helhetssyn på forskningsoch utbildningsaspekterna. Det synsätt som intas i meddelandet är emellertid mycket näringslivsorienterat, universitetens bildande uppgift beaktas inte. Den målgrupp som meddelandet betraktar är mycket heterogen, vilket leder till att analyserna och rekommendationerna ligger på en relativt allmän nivå. I stället borde det erkännas att olika högskolor har olika uppgifter och prioriteringar. I Finland används begreppet "universitet" endast om läroanstalter där det går att avlägga doktorsexamen och där det bedrivs vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet på toppnivå. Den andra pelaren i Finlands högskolesystem utgörs av yrkeshögskolorna, där utbildningen och forskningen hänger nära samman med arbetslivets behov och regional utveckling. I meddelandet betraktas Europa som en enda helhet, även om den nationella utbildningspolitiken och de nationella utbildningssatsningarna, särskilt forskningspolitiken och forskningssatsningarna, skiljer sig mycket från varandra. Meddelandet innehåller ingen analys av det europeiska högskolesystemets särdrag och starka sidor. Skillnaderna i Europa ses som ett problem och samordning betonas kraftigt, trots att dessa skillnader även utgör en rikedom och förbättrar forsknings- och utbildningssystemets reaktionsförmåga. Jämförelserna med Förenta staterna visar att den största skillnaden är omfattningen på finansieringen. Detta måste rättas till om Europa vill vara konkurrenskraftigt. Den amerikanska modellen, dvs. en stor heterogen mängd olika högre utbildningsanstalter och ett fåtal toppuniversitet, lämpar sig kanske inte för Europa där samhället är mer jämlikt och det finns fler faktiska forskningsuniversitet än i Förenta staterna. Vår nationella FoU- och högskolepolitik utgör redan i sig i stora delar svar på de frågor som ställs i meddelandet. Den obalans som råder mellan ökningen av antalet högskolor och de tillgängliga resurserna är emellertid alltjämt överhängande även i Finland. Dessutom bör förslagen om mer långsiktig finansiering allvarligt övervägas. 3
4 Diversifiering av finansieringsstrukturen och effektiv användning av de tillgängliga resurserna. Även i Europa har högskolornas finansieringsstruktur diversifierats under de senaste åren och den externa finansieringen utgör en betydande del av flera högskolors totalbudget. Å andra sidan anses högskoleutbildningen i Europa fylla en så pass viktig samhällsutvecklande funktion att den ses som en central samhällsservice som huvudsakligen finansieras med offentliga medel. Detta är även Finlands åsikt. Det är främst forskningen som får extern finansiering, medan utbildningen i de flesta fall finansieras med offentliga medel. Samtidigt som utbildningen garanteras tillräckligt med offentliga medel bör högskolorna leta efter nya, flexibla möjligheter att finansiera utbildningen så att även privat finansiering utnyttjas. Olika samfinansieringsmodeller har visat sig fungera bra. Högskoleundervisningen bör likväl huvudsakligen finansieras med offentliga medel. De tillgängliga resurserna måste användas effektivare med beaktande av de uppställda målen samt bedömningen av verksamhetens och resultatens kvalitet. Många länder har under de senaste åren utvecklat den nationella högskolelagstiftningen så att universitetens autonomi stärkts och centralstyrningen minskat. Högskolornas ekonomiska autonomi kan behöva stärkas ytterligare. Studieavhoppen är ett stort problem vid många europeiska högskolor. Avhoppen beror dels på högskolornas resursproblem, dels på den snabba utvidgningen av högskoleundervisningen och på att de studerande är en mycket heterogen grupp. I detta sammanhang är det viktigt att öka högskoleutbildningens mångsidighet. En effektivare studiehandledning, individuella studieplaner osv. hjälper också den studerande att slutföra sina studier inom utsatt tid. En annan orsak till att studierna inte slutförs i tid är de alltför tunga examensfordringarna, som därför bör lätttas upp. Om högskolestudierna ska bli effektivare krävs det också att de studerande har tillräckliga förkunskaper och grundläggande färdigheter, inbegripet förmågan att studera. Högskolorna kan främja detta genom lärarnas grundutbildning och fortbildning samt genom samarbete med skolorna. Det krävs mer grundläggande utbildning, men därutöver bör även fortbildningen utvecklas för att svara mot de behov som förändringarna i arbetslivet medför. Bättre utnyttjande av forskningsresultat. Ett bättre kommersiellt utnyttjande av högskolornas forskningsresultat har eftersträvats i alla europeiska länder. I Finland har i synnerhet det kommersiella utnyttjandet av universitetens forskningsresultat utvecklats under de senaste åren. Stödtjänsterna för högskolornas innovationsverksamhet och de tillhörande kunskaperna bör vidareutvecklas. Högskolornas immateriella rättigheter bör göras klarare och systemet i Europa bör vara så enhetligt som möjligt. Högskolornas ekonomiska autonomi bör kunna förstärkas på det sätt som kommersialiseringen av forskningsresultaten förutsätter. Hög kvalitet. Att arbeta långsiktigt och brett för att uppnå hög kvalitet är ett mål värt att sträva efter. Även Finland försöker uppnå detta mål. Det bör dock betonas att endast få institutioner kan vara verkliga toppenheter, men samtidigt bör alla högskolor eftersträva högsta möjliga kvalitet i forskningen och undervisningen. När forskningsmedlen allokeras bör inte enbart toppenheterna beaktas, utan även behovet av en generell utveckling av forskningskapaciteten samt samhällets och näringslivets forskningsbehov. Finland understöder varmt förslagen om att skapa regionala, nationella och internationella nätverk av högskolor och högskoleinstitutioner. Detta är särskilt viktigt för universiteten i små länder, eftersom det möjliggör deltagande i stora och vetenskapligt ambitiösa forskningsprogram. EU:s möjligheter att stödja hög kvalitet är tills vidare begränsade. Expertnätverken (networks of excellence) enligt EG:s sjätte ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (FoTUD) är ett steg i rätt riktning, men finansieringen gäller endast de prioriterade områdena i ramprogrammet. 4
5 Ett internationellt perspektiv. En hög kvalitet på utbildningen och forskningen är det enda hållbara sättet att förbättra de europeiska högskolornas konkurrenskraft. Samtidigt bör man se till att värdländerna och värdhögskolorna har tillräckliga och högklassiga tjänster för att ta emot utländska studerande och forskare. Den pågående reformen av examensstrukturen i Europa främjar skapandet av internationella nätverk. Satsningarna på undervisnings- och forskningspersonalens rörlighet bör öka. En central orsak till det begränsade lärarutbytet är bristen på tillräckliga stipendier. En internationell personal är emellertid av central betydelse när man vill göra högskolegemenskapen mer internationell. Att stärka högskolornas roll regionalt. Förväntningarna på högskolorna har vuxit allt mer under de senaste åren när det gäller den regionala utvecklingen. Målet i Europa bör vara ett högklassigt och regionalt täckande högskoleväsende som har växelverkan med det övriga samhället och är en viktig aktör i den regionala utvecklingen. Undervisningen och forskningen vid högskolorna bör bygga på högskolornas starka sidor och på mångsidiga lokala, nationella och internationella nätverk. Högskolornas verksamhet måste kunna utnyttjas mångsidigt och effektivt för att stärka regionernas livskraft. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Utskottet omfattar de preliminära ställningstagandena i regeringens utredning och anser kommissionens meddelande vara aktuellt och ett bra diskussionsunderlag med tanke på målet från toppmötet i Lissabon, dvs. att göra unionen till världens mest dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast De snabba förändringarna i verksamhetsmiljön och den snabba tekniska utvecklingen för med sig utmaningar för den europeiska högskoleutbildningen och forskningen, men erbjuder samtidigt nya möjligheter som effektivt bör utnyttjas. I kommissionens meddelande föreslås följande metoder: att se till att högskolorna har tillräcklig och varaktig finansiering, att mer effektivt utnyttja forskningsresultaten, att skapa förutsättningar för hög kvalitet och att stärka det internationella och regionala inslaget. I meddelandet tas endast de ekonomiska faktorerna upp, inte de kulturella. Ändå är de kulturella faktorerna väsentliga för de europeiska samhällenas och medborgarnas välfärd. I detta avseende är meddelandet bristfälligt, eftersom universitetens bildande roll inte tas upp. Universiteten påverkar konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten genom tekniska innovationer, men också människors livskvalitet genom kulturellt och socialt nyskapande. Utskottet betonar att universiteten fortsatt bör ha en stark bildningsroll. Utskottet understryker även i detta sammanhang att utbildningen oberoende av olika samarbetsprojekt även i fortsättningen bör omfattas av nationell behörighet. Den europeiska högskoleutbildningens mångfald och de nationella skillnaderna bör ses som en rikedom som kan bidra till att öka den europeiska utbildningens och forskningens konkurrenskraft. Vidare anser utskottet att varje land bör ta fram ett eget utvecklingsprogram för utbildningen och forskningen. På unionsnivå krävs å sin sida åtgärder som gör det lättare att jämföra utbildningen i olika länder. Utskottet betonar att hörnstenen för universitetens verksamhet är en gedigen grundforskning på samtliga universitet. Utöver detta är ett betydande och långsiktigt stöd för att uppnå hög kvalitet ett viktigt mål. Liksom regeringen understryker även utskottet att endast få institutioner kan vara verkliga toppenheter, men samtidigt bör alla högskolor eftersträva högsta möjliga kvalitet i forskningen och undervisningen. Utskottet anser förslagen om regionala, nationella 5
6 och internationella nätverk för högskolorna och deras institutioner vara viktiga. I synnerhet för högskolorna i små länder är nätverken nödvändiga, eftersom de möjliggör deltagande i stora och vetenskapligt ambitiösa forskningsprojekt. I kommissionens meddelande intas en central ställning av frågan om hur de europeiska universiteten kan hämta in de bästa nordamerikanska universitetens försprång. Utskottet vill peka på att de europeiska samhällena har andra värderingar än de amerikanska värderingarna. De europeiska universiteten är mer kopplade till att tjäna samhället än de amerikanska. Utmaningar i detta avseende är internationaliseringen och regionala verkningar. Utskottet konstaterar att den europeiska högskoleutbildningen och dess kontakter bör betraktas inte enbart med tanke på Nordamerika, utan att resten av världen också är viktig. Högskolornas betydelse för regionerna. Utskottet betonar högskolornas betydelse som drivkraft bakom regionernas och orternas framgång. För att öka de regionala verkningarna och det regionala samarbetet bör högskolorna upprätthålla regelbunden kontakt med de regionala aktörerna både inom den offentliga förvaltningen och inom den privata sektorn. Samarbetet med den offentliga förvaltningen kan vara till nytta för verksamhetens helhetsplanering och för att regionens behov ska komma till högskolornas kännedom. Å andra sidan kan samarbetet också tjäna som ett sätt att få gehör för högskolornas behov i den offentliga beslutsprocessen. Även de lokala och regionala myndigheterna måste öka sina ansträngningar för att befästa samarbetet. Dessa myndigheter ansvarar dessutom för samordningen av orternas och regionernas samarbetsnätverk, såsom teknikcentrum och forskarbyar, och skapar på detta sätt förutsättningar för regionala innovationssystem. Det behövs samarbete också för att uppnå balans mellan antalet utbildade och behovet av arbetskraft. Utskottet anser vidare att närområdessamarbetet och den nordliga dimensionen bör beaktas inom forskningen och utbildningen. Finansiering. Högskoleutbildningen är i Europa så pass viktig för samhällsutvecklingen att den anses vara en central samhällsservice, och den finansieras huvudsakligen med offentliga medel. Det är främst forskningen som får extern finansiering. Utskottet anser denna grundmodell vara den rätta. Därför är det också nödvändigt att trygga högskolornas basresurser. Samtidigt måste nya, flexibla möjligheter att utnyttja privat finansiering sökas. En sådan utveckling kan dock medföra bl.a. etiska problem, vilket kommissionen glömmer att nämna i meddelandet. Om de finansiella resurserna ska användas på ett effektivare sätt bör även de uppställda målen och bedömningen av verksamhetens och resultatens kvalitet tas i beaktande. Användningen av de finansiella medlen blir också effektivare genom nätverksbyggande och partnerskap mellan högskolor. På detta sätt kan högskolorna effektivare än för närvarande dra nytta av varandras erfarenheter. Utskottet anser också det vara viktigt att FoUsatsningen i de länder där den fortfarande ligger på under 3 % av bnp höjs till denna målnivå. Studieavhopp. Studieavhoppen är ett stort problem vid många europeiska högskolor. Enligt uppgift beror avhoppen dels på högskolornas resursproblem, dels på den snabba utvidgningen av undervisningen och på att de studerande är en mycket heterogen grupp. Utskottet omfattar regeringens åsikt om att det i detta sammanhang är viktigt att diversifiera högskoleutbildningen. En effektivare studiehandledning, individuella studieplaner och andra stödåtgärder hjälper också den studerande att slutföra sina studier. Utskottet betonar att det krävs särskilda åtgärder för att hjälpa dem som hoppat av och senare återvänder för att fortsätta med sina studier. Utskottet pekar vidare på att även universitetens pedagogiska ledarskap bör utvecklas. Utskottet hänvisar i detta sammanhang till sitt betänkande om den utbildningspolitiska redogörelsen (KuUB 6/2002 rd). Utskottet anser vidare att det krävs åtgärder för att främja kvinnors forskarkarriär, bl.a. genom att uppmärksamma de faktorer som påverkar kvinnors benägenhet att 6
7 bli forskare, t.ex. lönerna och sammanjämkningen av arbetet och familjelivet. Utlåtande Kulturutskottet meddelar att utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt med prioriteringarna ovan. Helsingfors den 22 maj 2003 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Kaarina Dromberg /saml vordf. Sinikka Hurskainen /sd (delvis) medl. Esko Ahonen /cent Tuomo Hänninen /cent Jyrki Katainen /saml Rauno Kettunen /cent Minna Lintonen /sd Pehr Löv /sv (delvis) Kirsi Ojansuu /gröna Sekreterare var utskottsråd Marjo Hakkila. ers. Aila Paloniemi /cent Seppo Särkiniemi /cent Ilkka Taipale /sd Marja Tiura /saml (delvis) Jutta Urpilainen /sd Unto Valpas /vänst Lauri Oinonen /cent Minna Sirnö /vänst. 7
KULTURUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 11 lagen om grundläggande utbildning,
KULTURUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 11 lagen om grundläggande utbildning, 7 gymnasielagen och 12 och 17 lagen om yrkesutbildning INLEDNING
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Läs merTill stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier
Läs merOCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE
ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 18 september
Läs merJorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han
Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens
Läs merTill utrikesutskottet
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande
Läs merKommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn
Läs merUtbildning, lärande och forskning
P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning
Läs merErasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs merFÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 3 april 2001 en proposition med förslag
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merTill stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 57/2006 rd Statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ramdirektiv om markskydd) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för kultur och utbildning 2015/0000(INI) 4.2.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen (2015/0000(INI)) Utskottet för kultur
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd Regeringens proposition om godkännande av avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater och protokollet till överenskommelsen mellan Finland
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merTill arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2005 rd Regeringens proposition med förslag till semesterlag och vissa lagar som har samband med den Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merDen finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007
Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom
Läs merUnga på väg: Europa stöder unga människor
FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd Regeringens proposition om en revision av vissa bestämmelser om äktenskap och ärvande inom den internationella privaträtten INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs merMotion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad
Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merMetoder och kriterier för att välja ut projekt
1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier
Läs mer8644/1/03 REV 1 JM/sl DG I SV
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 25 juni 2003 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2002/0165 (COD) 8644/1/03 REV 1 EDUC 80 CODEC 519 OC 349 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam ståndpunkt
Läs merSKILLS FINLAND 2020 - STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR
SKILLS FINLAND 2020 - STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR Skills Finland rf Styrelsen 4.9.2013 Inledning Skills Finland 2020 strategiska linjedragningar har godkänts vid föreningens ordinarie möte den 20.9.2012.
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen Regeringens proposition om komplettering av regeringens proposition om ändring
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merSTATSRÅDETS SKRIVELSE
EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2001 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (genetiskt modifierade livsmedel och foder samt spårbarhet och märkning
Läs merSamverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,
Läs merStyrelsens förslag till ändringar i policydokumentet
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merKULTURUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till utveckling av yrkeshögskolornas examenssystem INLEDNING.
KULTURUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2005 rd Regeringens proposition med förslag till utveckling av yrkeshögskolornas examenssystem INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 8 mars 2005 en proposition med förslag
Läs merPF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop
PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merSTATSRÅDETS UTREDNING
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 15/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 98/70/EG Till stora
Läs merKommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015
Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merRådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )
C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram
Läs merIVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor
Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merRoland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu
Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20
Läs merVUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se
VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND Projektutlysning för internationellt samarbete som finansieras av europeiska socialfonden Ansökningsanvisning 15.4.2016 PROJEKTUTLYSNING
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om
Läs merPUBLIC 11386/02 Interinstitutionellt ärende: 2001/0123 (CNS)
Conseil UE EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 9 augusti 2002 (OR. en) PUBLIC 11386/02 Interinstitutionellt ärende: 2001/0123 (CNS) LIMITE RECH 140 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Rådets beslut
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merEkonomiskt stöd för turism och handel i Sverige
p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga
Läs merUniversitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest
2015-11-04 Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest Ewa Gustafsson Eva Flemming Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Svante Sandell Från policy till program Varför
Läs merDenna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.
Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.
Läs merTill stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4
Läs merLEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa
LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa antagen vid det informella ministermötet om stadsutveckling och territoriell sammanhållning i Leipzig den 24 25 maj 2007 FÖRORD "LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2015
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merHär får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig
Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2014
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs mer2000-08-21. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
2000-08-21 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kommissionsförslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda
Läs mer1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merNuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering
Läs merVälkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merHögskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/2179(INI) 16.10.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet (2008/2179(INI))
Läs merHEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för.
HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. Kristdemokraternas valprogram svenskt sammandrag Ekonomi och skattepolitik En bättre ekonomi med mindre skuldbörda värt att kämpa för. Företagsamma ska ha möjlighet
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs mer#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK
#DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs mermed beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet,
P7_TA(2014)0122 Villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pairanställning ***I Europaparlamentets
Läs merKvalitetssäkring av avtalsprocessen
Kvalitetssäkring av avtalsprocessen 2015-09-08 -internationella samarbetsavtal inom grundutbildning steg för steg Avsikten med detta stöddokument är att kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal inom
Läs merSTATSRÅDETS UTREDNING
KULTURUTSKOTTETS UTLÅTANDE 2/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av Europeiska kommissionens memorandum om livslångt lärande Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 8 februari
Läs mer