STATSRÅDETS UTREDNING

Transkript

1 KULTURUTSKOTTETS UTLÅTANDE 2/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av Europeiska kommissionens memorandum om livslångt lärande Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 8 februari 2002 en kompletterande skrivelse 1 (OPM ) i ärende E 12/2001 rd till kulturutskottet för eventuella åtgärder. Sakkunniga Utskottet har hört - undervisningsråd Jorma Ahola, undervisningsministeriet - överinspektör Kimmo Ruth, arbetsministeriet. Samband med andra handlingar Utskottet har tidigare lämnat utlåtande i saken KuUU 7/2001 rd. STATSRÅDETS UTREDNING Förslaget Kommissionens meddelande syftar till att inrätta ett europeiskt område för livslångt lärande genom att sätta in de processer, strategier och planer på europeisk nivå som påverkar medborgarnas lärande i en referensram för livslångt lärande. Dessa processer gäller inte bara utbildning utan också en stor del av sysselsättningspolitiken, den sociala integreringen och ungdomspolitiken. Meddelandet innehåller en bred definition av livslångt lärande omfattande självförverkligande, aktivt medborgarskap, social integrering och sysselsättningsaspekter. I meddelandet fastställs byggelementen för strategierna för livslångt lärande. Dessa är att öka samarbetet mellan aktörer på alla nivåer, att få insikt i behoven av lärande hos medborgare, samhället och arbetsmarknaden, att investera resurser i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon och sysselsättningsstrategin, speciellt genom ökade investeringar och riktade bidrag, att underlätta tillträdet till möjligheter till lärande, att skapa en lärandekultur och höja kvaliteten. I meddelandet presenteras sex förslag till prioriterade insatser och åtgärder. De viktigaste är: 1) Bedömning och erkännande av lärande. Åtgärderna syftar till att förbättra det ömsesidiga erkännandet av examina och öka utbytet av erfarenheter av att värdesätta icke-formellt och informellt lärande. Nya instrument utarbetas på E 12/2001 rd Version 2.0

2 europeiska nivå, t.ex. ett system med portföljer där medborgarna kan samla och presentera sina meriter och kunskaper och ett system med moduler för att medborgarna skall kunna samla meriter och kombinera utbildning från olika institutioner och länder. 2) Effektivare information samt studie- och yrkesvägledning. De åtgärder som föreslås är att starta en Internet-portal för att koppla samman medlemsstaternas databaser och inrätta ett europeiskt forum för vägledning för att kunna utarbeta gemensamma tolkningar av grundläggande begrepp och underliggande principer inom vägledning. 3) Ökade investeringar i lärande. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att fastställa nationella mål för livslångt lärande i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon och i sysselsättningsstrategin och ställer som nytt mål att varje arbetstagare bör erbjudas utbildning 35 timmar per år. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att vidareutveckla användningen av Europeiska socialfonden inom vissa områden av livslångt lärande. Arbetsmarknadens parter uppmanas att förhandla fram och genomföra avtal för att modernisera arbetsorganisationen i syfte att förbättra möjligheterna till livslångt lärande. Kommissionen kommer att utvärdera olika modeller för individuella bidrag och sammanställa en översikt av de skattemässiga incitament som finns för att öka privata investeringar i utbildningen. För att säkerställa resultat av hög kvalitet och avkastning från investeringarna skall kommissionen enligt förslaget i samarbete med medlemsstaterna utarbeta riktlinjer och indikatorer om kvalitetsaspekterna inom livslångt lärande. 4) Sammanförande av de lärande och möjligheterna till lärande. Förslagen syftar till att uppmuntra och stödja medlemsstaterna och ungdomsorganisationerna till att arbeta för samhällen, städer och regioner för lärande och utnyttja inrättningar som centrum för livslångt lärande. Kommissionen uppmanar arbetsmarknadens parter att komma överens om att varje anställd bör ha en individuell plan för utveckling av sina färdigheter. Kommissionen uppmuntrar arbetsmarknadens parter att färdigställa ett ramverk med gemensamma mål för att främja livslångt lärande särskilt i företagen och främja det i enlighet med nationell praxis. 5) Främjande av grundläggande färdigheter. Medlemsstaterna bör överväga att utvidga rätten till obligatorisk utbildning så att den omfattar kostnadsfritt tillträde till grundläggande färdigheter för alla medborgare oavsett ålder. Medlemsstaterna bör se till att inte bara unga människor förvärvar grundläggande datakunskaper utan också medborgare som riskerar utslagning och ge arbetslösa möjlighet att skaffa ett erkänt intyg om grundläggande IKT-färdigheter. Arbetsmarknadens parter uppmanas att sluta avtal om främjande av tillträde till möjligheter till lärande för arbetstagare med färdigheter på lägre nivå och för äldre arbetstagare, för att uppfylla målet att varje arbetstagare har möjlighet att uppnå de kunskaper som krävs för informationssamhället. 6) Innovativa undervisningsmetoder. De föreslagna åtgärderna syftar till att öka utbytet av kunskaper, forskning och experimentering och därigenom utveckla nya metoder för undervisning och inlärning. Kommissionen skall utarbeta europeiska rekommendationer för kvalitet som är riktade till lärande organisationer utanför den formella utbildningen, och som kan användas frivilligt. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna granska möjligheterna att utarbeta läromedel som bygger på datateknik och en kvalitetsmärkning för dem. Strategierna och åtgärderna för livslångt lärande genomförs genom befintliga processer, instrument och program. De huvudsakliga medlem är att följa upp utbildningssystemens konkreta mål, Europeiska sysselsättningsstrategin och handlingsplanen för kompetens och rörlighet, gemenskapsprogrammen (programmen Socrates, Leonardo da Vinci och ungdom), den sociala agendan, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden och det sjätte ramprogrammet för forskning. I meddelandet föreslår kommissionen att det inrättas en högnivågrupp med företrädare från medlemsstaternas ministerier för att utarbeta 2

3 strategier för livslångt lärande på europeisk nivå och koordinera de nationella strategierna. Förslagen i kommissionens meddelande antas av rådet för utbildning och ungdomsfrågor och rådet för sysselsättning och socialpolitik under det spanska ordförandeskapet. Europaparlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén lämnar sina utlåtanden om förslagen. Kommissionen skall lämna ett bidrag i detta ämne till Europeiska rådet i Barcelona och en rapport till Europeiska rådet och Europaparlamentet före utgången av 2003 om hur arbetet på ramverket för livslångt lärande framskrider. Statsrådets ståndpunkt Finland förhåller sig positivt till kommissionens meddelande. I meddelandet behandlas livslångt lärande ur ett brett perspektiv och över förvaltningsgränserna. Det betonar också den lärandes synvinkel och systemens öppenhet. Det beaktar också informellt och icke-formellt lärande. Meddelandets mål bör i tillämpliga delar vägs in i uppföljningen av de framtida målen för utbildningssystemen. Dokumentet uppmärksammar på ett utmärkt sätt också andra internationella organisationers roll då det gäller att se över processerna för livslångt lärande. Dokumentet ställer upp en lång rad mål. Dessa mål bör prioriteras tydligare och det bör framhållas att beredningen förutsätter klara tidtabeller och resurser, också personalresurser. Enligt meddelandet kommer framstegen att mätas med hjälp av indikatorer sådana som finns eller håller på att utarbetas, samt nya indikatorer. Finland är återhållsamt i sin attityd till nya indikatorer. I dokumentet betonas fyra mål för livslångt lärande: aktivt medborgarskap, självförverkligande, social integrering och sysselsättningsaspekter. De åtgärder som föreslås gäller främst social integrering och sysselsättningsaspekter och de två andra målen uppmärksammas i mindre utsträckning. Dokumentet beaktar dock inte i tillräcklig grad den nya utmaning för livslångt lärande som det innebär att arbetstagare på grund av förändringen i åldersstrukturen lämnar arbetslivet och det uppstår brist på kunnig arbetskraft. Dokumentet beaktar egentligen inte heller det stora antalet människor som lämnat arbetsmarknaden och blivit pensionerade och som är i behov av varierande åtgärder för livslångt lärande, speciellt för att stärka de färdigheter informationssamhället förutsätter. I dokumentet framhålls att medlemsstaterna grundligt bör se över sina utbildningssystem och den grundläggande utbildningen. Enligt Finlands syn är detta ställningstagande alltför ovillkorligt och kategoriskt. Ändringsbehoven bör specificeras och analyseras mycket noggrannare. I dokumentet definieras livslångt lärande som en inlärningsprocess som pågår hela livet. Med undantag av de grundläggande färdigheterna riktas de föreslagna åtgärderna i huvudsak in på vuxenutbildning och utbildning efter avlagd examen. Finland föreslår dessutom preciseringar i många av detaljförslagen i dokumentet. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Kommissionens meddelande är mycket omfattande och det gäller såväl inlärning inom ramen för utbildningssystemet som icke-formellt lärande och informellt lärande. Dokumentet innehåller många konkreta rekommendationer. Ur Finlands synvinkel konstaterar utskottet dock att dokumentet åtminstone till en del avser länder där till exempel vuxenutbildningen inte är lika långt utvecklad som i Finland. I meddelandet betonas systemens öppenhet och att de lärande skall ha individuella vägar till lärande. Till vissa delar behandlar meddelandet i synnerhet ur Finlands synvinkel saker på en alltför allmän nivå och därför bör det preciseras i den fortsatta behandlingen. 3

4 I kommissionens dokument om livslångt lärande 2000 angavs också aktivt medborgarskap som ett viktigt mål vid sidan om sysselsättningsaspekterna. Det aktiva medborgarskapet väcker frågor om integration, socialt kapital, det civila samhället och demokrati. Aktivt medborgarskap uppstår dock inte av sig självt utan är resultatet av inlärning och medveten omsorg. På denna punkt kan unionens åtgärder stöda medborgarnas aktivitet. Utskottet omfattar regeringens ståndpunkt att de föreslagna åtgärderna bör prioriteras. Utskottet lyfter fram en innovativ pedagogik som primär åtgärd. Finland kan också inom detta område vara föregångare för unionens medlemsländer. Möjligheterna till elearning ökar snabbt, styrsystemen blir effektivare och samarbetet mellan utbildningsorganisationer och företag är på stark frammarsch i Finland. På alla utbildningsnivåer har inlärningsnivån stigit till följd av till exempel projektinlärning och utnyttjandet av ny informationstekik. I den yrkesinriktade utbildningen och högskolorna har projektinlärning och inlärning under arbetspraktik bidragit till detta. Inom det öppna universitetet och universitetens fortbildning har det bedrivits ett betydande innovativt utvecklingsarbete och en del av resultaten av detta arbete har också överförts till de grundläggande undervisningen. Utskottet påpekar att nytt kunnande inte enbart uppkommer vid examensinriktad utbildning utan att man lägger sig till med en stor del av kunskaperna och färdigheterna och framför allt den tysta kunskapen dagligen i arbets- och samhällslivet och genom fria studier. Inlärningen är en social process som sker i växelverkan och i naturliga sammanhang i livet. En stor del av det nya kunnandet utvecklas i lärande organisationer och deras egna utvecklingsprojekt. Utvecklingen inom yrket bör kopplas nära samman med arbetsprocesserna. Utskottet understryker att inlärningen i gemenskap får en allt större betydelse inom alla delområden av kunskapssamhället. Ett individuellt synsätt inriktat på de lärande kan endast genomföras i gemenskap. De sakkunniga betonar inlärningens sociala natur. Därför understöder utskottet anmärkningen i meddelandet om att inlärning som bygger på datateknik bör kombineras med andra mera sociala studieformer. Dessutom behövs regelbunden enskild och teknisk handledning. Utskottet uppmärksammar det fria bildningsarbetets betydelse när inlärning i större gemenskap genomförs. Det fria bildningsarbetet bygger å ena sidan på internatstudier och å andra sidan på studier i studieklubbar och studiecirklar. I båda dessa är inlärningen en process som sker utifrån deltagarnas erfarenheter och växelverkan. Det fria bildningsarbetet kan ges en roll i den innovativa pedagogiken där lärostoffet på Internet och i digital-teve utnyttjas vid inlärning i gemenskap och där den studiehandledning och det tekniska stöd som behövs i denna verksamhet tas fram. Att värdesätta lärandet är ett viktigt element i åtgärderna för att förbättra inlärningskulturen, vilket också kommissionen understryker i sitt meddelande. Genom bedömning och erkännande av lärande underlättas det ömsesidiga erkännandet av formella meriter och ökas utbytet av erfarenheter om bedömning av icke-formellt och informellt lärande. Utskottet finner det också positivt att lärande organisationer behandlas som en del av inlärningskulturen. Däremot anser utskottet att meddelandet i detta sammanhang borde ha understrukit betydelsen av kunskapsspridning och gynnsamma förhållanden för dem. I fråga om detaljerna konstaterar utskottet att kommissionen i sitt meddelande föreslår att centrum för lärande inrättas. Ur Finlands synvinkel vore det bättre att i stället utnyttja det existerande omfattande läroinrättningsnätverket och tilldela läroinrättningarna mer resurser i syfte att bygga ut dem som centrum för innovativ undervisning och inlärning. Utlåtande Kulturutskottet meddelar som sitt utlåtande att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt med prioriteringarna ovan. 4

5 Helsingfors den 22 mars 2002 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Kaarina Dromberg /saml medl. Tapio Karjalainen /sd Tanja Karpela /cent Jyrki Katainen /saml Inkeri Kerola /cent Timo E. Korva /cent Irina Krohn /gröna Markku Markkula /saml Margareta Pietikäinen /sv Osmo Puhakka /cent Leena Rauhala /kd Säde Tahvanainen /sd Ilkka Taipale /sd Pia Viitanen /sd. Sekreterare var utskottsråd Marjo Hakkila. 5