Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag

Transkript

1 Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag Svenska Demensdagarna, maj, 2019 Palle Storm, Socionom, Fil. Master, Fil. Doktor, Socialt arbete, Institutionen för socialt arbete: Stockholms universitet palle.storm@socarb.su.se

2 Min väg till avhandlingsämnet 15 år som vårdbiträde och undersköterska i äldreboenden, gruppboenden för personer med demenssjukdom, servicehus och hemtjänst Socionomexamen och arbete som LSS-handläggare Kommunal projektledare för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom i Södertälje och Tyresö kommun. Fil. Master (2009) och Fil. Doktor (2018) i Socialt arbete med inriktning på äldreboendets vardag Palle Storm

3 Demenssjukdomar: en nationell och global utmaning personer lever i Sverige med någon form av demenssjukdom Särskilda boendeformer för äldre kvinnor och män som drabbats av demenssjukdom utgör ett viktigt inslag i välfärdsstaten Det beräknas att 70 procent av dem som bor på äldreboenden har en kognitiv svikt, varav 40 procent har en demenssjukdom Det finns ca personer bor i äldreboende i Sverige (varav 44 procent beräknas ha en demensdiagnos Socialstyrelsen 2018

4 Äldreomsorgens utmaningar En åldrande befolkning med ett förväntat ökat omsorgsbehov (gäller såväl somatiska som kognitiva vård- och omsorgsbehov En allt lägre andel förvärvsaktiva i befolkningen och att äldreomsorgen framstår som ett mindre attraktivt yrkesval Högre krav på kompetens för att möta ett allt mer omfattande och kvalificerat omsorgsbehov En breddad rekrytering är både ett krav och en förutsättning för att säkra ett kommande omsorgsbehov Socialstyrelsen, 2018; Storm (2018)

5 Omsorgsarbete i omvandling Personalen i äldreomsorgen (både äldreboende och hemtjänst) Kvinnor, undersköterskor och vårdbiträden: 87 procent (varav 26.9 procent är utrikesfödda) Män, undersköterskor och vårdbiträden: 13 procent (varav 45.3 procent utrikesfödda) I Stockholm är ungefär 60 procent av personalen utrikesfödda, och många från länder i Afrika, Asien och Latin-Amerika Bearbetning av yrkesstatistik SCB, 2017; Jönson & Giertz, 2018

6 Omsorgens utmaningar Vad händer i äldreboendets vardag när sinnebilden av den förväntade personalen som en vit kvinna utmanas fler män och fler utrikesfödda kvinnor och män? Hur balanseras: De äldres självbestämmande och delaktighet? Personalens arbetsmiljö, arbetsvillkor, och värdighet? Organisationen och ledarskapets villkor och förutsättningar? Hur hanteras diskriminerande uttryck och handlingar från de äldre (som kanske beror på kognitiva funktionsnedsättningar)? Vilken betydelse har språket (såväl tal- som skrivspråk) för personalens möjlighet att ge en personcentrerad omsorg? Palle Storm

7 Avhandlingens syfte och utgångspunkter Syftet med avhandlingen var att utifrån personalens perspektiv undersöka betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag i Sverige och Kanada. Genom att anlägga ett organisatoriskt perspektiv på vardagen studeras hur organisatoriska villkor bidrar till att skapa, upprätthålla och utmana föreställningar om kön och hudfärg. Observationer, individuellt och i grupp på äldreboenden (såväl med somatisk som demensinriktning) i Sverige och Kanada Intervjuer med omsorgspersonal, chefer, sjuksköterskor, omsorgsmottagare samt anhöriga i dessa boenden Fyra delstudier men här fokuserar jag främst på resultaten från de svenska studierna Storm (2018)

8 Några skillnader mellan äldreboenden i Sverige och Kanada, Ontario Sverige 8-12 boenden/enhet Kanada, Ontario boenden/enhet 9 hjälptagare/skift 20 hjälptagare/skift En god omsorg: både social och kroppslig omsorg Språk: en viktig del Fokus på kroppsarbete och rutinarbete Språk: begränsad betydelse Storm (2018)

9 Män som personal: en möjlighet Killar rakar fint och ordentligt, jag gillar inte själv att gå ut på morgonen och hoppa över rakningen; att få sitta brevid tjejer och lukta gott. Jag gillar inte när någon går till en person och hoppar över rakningen. Det är det som är manliga med yrket; att det finns kunskap, egna verkyg (Omar, undersköterska) Hos Gerda går det nästan lättare att vara kille, annars kan det vara tvärtemot. Vissa kvinnor [personal] kan hon till och med anfalla, det är kanske något som hon har med sig från tidigare (Fredrik, undersköterska). Storm (2018)

10 Maskulinitet som ett dilemma: Jag vet inte om det passar med en kille till. Vi har ju kvinnor som inte tycker om att bli duschade av killar, så det ska inte vara för mycket män, inte för lite (Sharif, undersköterska). Jag tycker inte att det är roligt att två män står bredvid en kvinna och hjälper henne, man vet inte hur hon tänker, även om hon är dement eller någonting [ ]. Personligen vill jag inte arbeta med en man till på samma avdelning. Man kan få hjälp, men det är inte roligt att ringa hela tiden kom för vi är två män (Bilal, undersköterska) Storm (2018)

11 Könande strategier Du vet, det kommer någon när du är nyvaken och du har aldrig träffat personen förut. Får man en relation till kvinnan så ser du hur du funkar. Känner de sig trygga, då släpper det (Markus, vårdbiträde) Jag tror att jag respekterar henne mycket särskilt när jag hjälper henne att duscha eller någonting duscha så att det blir bra, jag förstår på hennes kroppsspråk ibland eller någonting sånt. Då brukar jag fråga ska jag fråga mina kollegor om de ska hjälpa dig? (Kade, undersköterska) Storm (2013); Storm, (2018)

12 Reflektioner utifrån kön Om omsorgsmottagaren inte vill ha hjälp av män, hur ska detta hanteras? Ska de övertalas att acceptera den hjälp som finns eller ska den kvinnliga personalen få merarbete för de omsorgsmottagare som inte vill ha män- och därmed betala priset för jämställdheten? (men är det alltid självklart att kvinnor alltid vill ha hjälp av kvinnor?) Min forskning visar att det är möjligt att bygga relationer för att komma över ev skepticism/vägran från omsorgsmottagarna men det kräver tid, flexibilitet och handlingsutrymme. Vilka förutsättningar för detta finns i vardagens arbete? Palle Storm

13 Erfarenheter av rasism Jag matade honom, sen plötsligt blev han aggressiv och började skrika, när jag kom så kallade han mig N-ordet. Nej, sa jag, du får inte använda det ordet. Men han fortsatte så jag lämnande matsalen och gick till min chef och berättade vad som hade hänt, vad han hade sagt, att jag ville ha en paus och att någon annan får hjälpa honom. Han är sjuk så han vet inte exakt vad han gör så jag kan inte ta det personligt, men jag måste också vara rädd om min integritet (Kevin, undersköterska född i Ghana). Det har man upplevt med de boende, jävla xxx och svärord. En anhörigs beteende kan också visa åh ska du ta hand om henne, du kan ju ingenting. Det är bara att svälja och bevisa vad man gör bra så ångrar de sig sedan (Yasmin, undersköterska, född i Mellanöstern

14 Personalens förhållningssätt Att acceptera som en del i arbetet för icke-vit personal Patologisera uttrycken som en av de äldres personernas demenssjukdom/kognitiva svikt Att omorganisera arbetet (byta hjälptagare) I mindre utsträckning försöka få den äldre personen att ändra uppfattning. Bristande stöd kan leda till att personalen inte våga lyfta dessa erfarenheter och i stället ser det som en del i ett professionellt förhållningssätt Storm (2018)

15 Personalens strategier Oftast händer inget, men ibland skulle man önska sig att någon svensk arbetskompis skulle agera och säga något, men annars är det bästa att säga ingenting, det är inget att bry sig om (Maria, undersköterska, född i Östeuropa) Den medarbetare som har blivit utsatt ska inte behöva gå till den boende och utsättas för det. Vi måste också prata med medarbetaren så att den förstår att det här, kan vara en dement person, det är kanske är någon som inte skulle göra så här om den inte hade sjukdomen. Så att medarbetaren inte känner sig värdelös, ledsen eller kränkt (Birgitta, enhetschef, svenskfödd) Storm (2009), Storm, (2018)

16 Språkbarriärer Ibland jag missförstår språket [ ] om en boende säger kan du hämta ett glas vatten och jag går och hämtar någonting annat, då blir de jättearga, så det går inte. Sådana saker (Rahel, vårdbiträde född i Afghanistan) Det har kommit många nya som inte kan svenska så bra, de boende förstår inte vad personalen menar. En personal bad den nya tjejen hämta en tvättsvamp, en sådan som man har när man duschar. Då kom hon ut med en flaska desinfektionsmedel, hon förstod inte alls. De boende har sagt att de inte vill ha hjälp av henne, hon förstår inte vad de menar (Margareta, svenskfödd sjuksköterska) Storm (2018)

17 Ju mer färg man har ju svårare är det, men det handlar också om man kan prata svenska, om man inte kan det, kan de äldre bli aggressiva. I början kunde jag inte det, jag pratar inte så bra som nu. Om man är svensk har man 100 procent lättare att komma nära de boende (Amina, afrikansk bakgrund) Vi brukar ha en checklista för nyanställningar, du beskriver dina värderingar och hur du tänker, till exempel vad är trygghet för dig? De brukar sitta ner och beskriva det och då visar det sig hur mycket svenska de kan. Jag vet inte i vilken utsträckning man kan använda språktest (Emir, enhetschef) Storm, 2018

18 Reflektioner utifrån hudfärg Hur ska personalen agera när de äldre (eller anhöriga) har önskemål utifrån personalens kön eller hudfärg? Är de kommentarer utrikesfödd personal kan få höra att tolka som rasism eller ska det tolkas som någonting annat? Vilket stöd kan och bör ges för att stärka personalens självkänsla eller erkännas erfarenheter av utsatthet? Palle Storm

19 Reflektioner utifrån språkbarriärer Språkbarriärer lämnas allt för ofta till arbetsgruppen att lösa Språkbarriärer skapar utsatthet för såväl den som omfattas, för den äldre och för arbetsgruppen. Skriftliga språkbarriärer utgör också ett hinder för att god och kvalitativ social dokumentation Men vad ska räknas som tillräckliga språkkunskaper? Palle Storm

20 För att sammanfatta: Språkbarriärer lämnas alltför ofta till den organisationen att lösa i stället för att se det ur ett nationellt perspektiv för att säkra kvaliteten Frågor som artikulerar frågor om kön och hudfärg lämnas ofta till arbetsgruppen att lösa i stället för att lyftas högre upp i organisationen Slutligen: min forskning visar att flexibilitet och handlingsutrymme inte bara är centralt för en god omsorg, det är också centralt för att möta olikheter inom arbetsgruppen och att bemöta såväl personalen som de äldre med värdighet och respekt / Palle Storm

21 Referenser Jönson, H & Giertz, A, (2018). Har invandrare som arbetar i äldreomsorgen en besvärligare arbetssituation än sina svenskfödda kollegor? Socialvetenskaplig tidskrift (25) 1, Socialstyrelsen (2018). Vård och omsorg vid demenssjukdom Indikatorer för bedömning och underlag. Storm, P (2018). Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor. Diss: Stockholm: Stockholms universitet. Storm, P (2013). Kön i interaktion. Möten mellan omsorgsarbetare och äldre på ett sjukhem. I: E. Gunnarsson & M. Szebehely (Red). Genus i omsorgens vardag. Malmö: Gleerups. Storm, P (2009). Kvinnor och män i avlönat omsorgsarbete. Hur kön, etnicitet och sexualitet kommer till uttryck i tal och handling på ett sjukhem. Masteruppsats: Institutionen för socialt arbete: Stockholms universitet.