Byggnadsstyrelsens informationer. Kombikontor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsstyrelsens informationer. Kombikontor"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens informationer Kombikontor

2 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:115 Dokumentets datum Ärendebeteckning BYGGNADSSTYRELSEN Projektnamn ektnamn(ev förkortat) Framtidens kontor projektnr Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Jan Thews, projektledare Konsult: Svante Sjöman, Kontorsplanering AB Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Husbyggnadssektionen Tekniska byrån har under 1989 bytt namn till Tekniska enheten. Dokumentets titel Kombikontor övriga uppgifter Byggnadsstyrelsens nya publikationssystem gäller fr o m den 1 juli Se vidare längst bak i denna skrift. Huvudinnehåll 1 denna rapport, framtagen inom utvecklingsprojektet Framtidens kontor, redovisar arkitekt SAR Svante Sjöman sina erfarenheter från industrisektorns kombikontor. Rapporten redovisar även byggnadsstyrelsens erfarenheter av kombikontor liksom jämförelser med traditionella kontorshus. Nyckelord Akustik, arbetsrum, arkitektur, belysning, flexibilitet, framtid, golv, inredning, installation, kommunikation, kontor, luftbehandling, miljö, ombyggnad, personalutrymmen, statisk elektricitet, säkerhet, terminalarbetsplatser, ventilation Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet ISSN Omfång Svensk byggtjänst Stockholm sidor Göteborg omslag Malmö Umeå Red Henrik Waldenström Jan Thews 0 Byggnadsstyrelsen 1990 Ann Westerman Ref Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsen medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner. lagen (SFS 1960:799). Postadress Byggnadsstyrelsen STOCKHOLM Besöksadress Godsadress Karlavägen 100 Banergatan 30 Telefon Telex build S Telefax

3 1 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 115 KOMBIKONTOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖ RORD 2 1 BAKGRUND 1.1 Historik 1.2 De första kombikontoren 1.3 Dagsläget 2 KOMBIKONTOR 2.1 Vad är kombikontor 2.2 När passar ett kombikontor? 2.3 När passar inte ett kombikontor? 2.4 Generalitet 3 AREOR OCH KOSTNADER FÖR OLIKA KONTORSFORMER 3.1 Allmänt om areor och kostnader 3.2 Areajämförelser mellan olika kontorsformer 4 KOMBIKONTORETS TOTALMILJÖ 4.1 Allmänt om miljöbegreppen och deras betydelse 4.2 Administrativ miljö 4.3 Social miljö 4.4 Fysisk miljö 4.5 Kontorets image 5 INSTALLATIONSSYSTEM 1 KOMBIKONTOR 5.1 Allmänt om olika system 5.2 Ventilation, värme/kyla 5.3 El, tele och data 5.4 Belysning 5.5 Integrerade lösningar KOMBIKONTORETS ENHETSRUM 21 7 OMBYGGNAD AV OLIKA HUSTYPER TILL KOMBIKONTOR 7.1 Generella och speciella problem 7.2 Möjligheter att bygga om till kombikontor 23 BILDBILAGA nr Byggnadsstyrelsens nya publikationsserier

4 2 FÖRORD Industrins kontor planeras idag i mycket stor utsträckning som kombikontor. Arkitekt SAR Svante Sjöman, AB Kontorsplanering Stockholm, har medverkat i utvecklingen av kombikontorskonceptet ifrån första början på 70-talet. Han har medverkat som rådgivare i ca 60 st kombikontorsprojekt inom Norden. I denna funktion har han hjälpt beställaren och dennes konsulter. Han har även själv som arkitekt ritat flera kombikontor. Under åren deltog han i utvecklingsarbetet av kombikontoret, vilket bedrevs av en grupp konsulter och företag under benämningen Mathildagruppen. Aven inom den statliga sektorn efterfrågas nu kombikontor i allt fler sammanhang. För att möta denna efterfrågan på ett kvalificerat sätt har byggnadsstyrelsens tekniska enhet påbörjat ett utvecklingsprojekt, Framtidens kontor, för att öka kunskapen om programmering och projektering av nya kontorsformer. I denna information, framtagen inom projektet Framtidens kontor, redovisar arkitekt SAR Svante Sjöman sina erfarenheter från industrisektorns kombikontor. Rapporten redovisar även byggnadsstyrelsens erfarenheter av kombikontor liksom jämförelser med traditionella kontorshus.

5 1 BAKGRUND 1.1 Historik Under 50-talet växte kontoren i storlek och kom att utformas med en allt bättre utrustning och inredning för kontoret. Det traditionella cellkontoret var den helt dominerande planformen, inte minst inom statlig förvaltning. 3 Kontorslandskapet introducerades i Sverigel965 och byggdes under tio BILD 1 år. Under denna period började man diskutera ljus, ljud, luft och layout. Kontorslandskap Nya begrepp infördes: ljudabsorberande undertak, skärmar, växter, pausplatser mm. År 1970, när kontorslandskapet stod på sin höjdpunkt, utgav Personaladministrativa rådet (PA-rådet) resultatet av en mycket omfattande utredning av svenska kontorslandskap. Till en del byggde utredningen sina rön på en tidigare utredning av ett större försäkringsbolag i Svenge. Man tillämpade också delvis de kriterier som en tysk undersökning, Quickborner Teams, använt för att i 68 punkter beskriva och definiera kontorslandskapet. Begreppet 4L-kvalitet myntades. Med de fyra L:en avses: Ljudet - akustik - och bullerförhållanden, BILD5 4L-kvalitet Ljuset - belysning, bländning, ljusfärg m m, Luften - värme- och ventilationstekniska förhållanden, Layout - utformning av inredning och rumsmiljö. Quickborner Teams 68 punkter tog förutom de 4L:en även upp kommunikationsleder, arbets- och informationsflödet, kontorshjälpmedel, den sociala miljön jämte akustiska och visuella störningar. Man fann bl a att den 4L-kvalitet, som var en förutsättning för ett bra kontorslandskap, i själva verket bara var 2.5L kvalitet. Med 2.5Lkvalitet menas att kvaliteten i själva verket inte var fullgod, dvs att ett eller flera L inte nådde upp till den standard som ansågs nödvändig för ett modernt kontorslandskap. I mitten av 70-talet växte kritiken mot kontorslandskap, delvis som en följd av PA-rådets utredning och negativa kritik i olika massmedier. Man klagade bl a över ljudstörningar, rökning, stress och allmän otrivsel. Medbestämmandelagen innebar att de anställda fick ökat gehör för dessa synpunkter. Kontorslandskapet blev impopulärt och byggandet av kontorslandskap gick tillbaka. Vid samma tidpunkt påbörjades datoriseringen av många arbetsuppgifter. Terminalarbetsplatsen skapades, vilket ställde nya krav på kontorets teknik. Bland annat infördes komfortkyla för att motverka värmen från all teknisk utrustning.

6 4 På grundval av erfarenheterna från cellkontor och kontorslandskap utvecklades under slutet av 70-talet kombikontoret. Målsättningen var att kombinera fördelarna och försöka undvika nackdelarna med respektive kontorsform. Kombinationen av kontorslandskapets öppenhet, flexibilitet och goda kommunikationer med cellkontorets arbetsplatser i ett eget arbetsrum, blev den lösning som såväl medarbetare som företagsledning kunde acceptera. 1.2 De första kombikontoren Två uppmärksammade kombikontor byggdes under slutet av 70-talet: BILD 2 - Canon Svenska AB, Stockholm 1978,120 kontorsarbetsplatser Canon (Tengbom arkitekter AB), BILD 3 - Zander & Ingeström, Stockholm 1979, 700 kontorsarbetsplatser, Zander & ingeström (Lennart Bergström Arkitektkontor AB). 1.3 Dagsläget Kombikontoret har nu (1989) byggts under tolv år och är numera en vanlig modell i Norden vid nyproduktion av kontor för industrin. Mycket ofta siktar man också mot en kombikontorslösning vid ombyggnad av äldre kontor. Ofta år kontorslandskapet utgångspunkt för industrins kontor. Efter personalens påverkan med önskemål om egna arbetsrum blir kombikontoret en bra kompromiss. Idag finns ca 200 större, nybyggda kombikontor, främst i Sverige, Norge och Finland. Intresset för kombikontoret har nyligen vaknat i övriga Europa. Byggnadsstyrelsen har hittills endast i mindre omfattning byggt kombikontor. Inom statlig förvaltning är utgångspunkten cellkontor. Varken arbetsgivare eller personal önskar numera kontorslandskap, varför det vanligaste hittills har varit att fortsätta med cellkontor. Kombikontor är ännu för okänt, vilket delvis förklarar skillnaden i intresse för kombikontor mellan industrin och statlig förvaltning. Följande byggnadsstyrelseprojekt under 1988: med kombikontor var färdigställda BILD 4 - Stockholms universitet, kv. VEGA, ombyggnad, kv. Vega - Lunds Tekniska Högskola, avd. arkitektur, - Chalmers Tekniska Högskola, avd. arkitektur.

7 2 KOMBIKONTOR Vad är kombikontor? Kombikontorets grundide bygger på principen att alla arbetsrum är lika stora (2.3 m x ca 3.9 m) och att alla arbetsrum gränsar mot en inre öppen gemensam yta. Denna gemensamma yta (hädanefter kallad "vardagsrum") innehåller alla gemensamma funktioner inom kontoret såsom kopiatorer, telefax, printrar, CAD-arbetsplatser, arkiv, postfunktioner, sammanträdesplatser, pausplatser mm. Gränsen mellan rummen och vardagsrummet består av en glasad vägg för att främst ge en god kontakt mellan arbetsrummen och vardagsrummet. På så sätt tillförs också vardagsrummet dagsljus. Utanför rummen finns ingen korridor, utan gångytan skapas på samma sätt som i kontorslandskapet, dvs genom placering av inredning och utrustning i kontorets vardagsrum. Kombikontorets planlösning innebär att flexibiliteten ökas både via enhetsrummen (organisationsförändringar kan göras utan flyttning av mellanväggar i kontoret) och via vardagsrummets mångsidighet. Dessutom ökas den visuella kontakten dels genom de glasade väggarna,dels genom vardagsrummets närhet och öppenhet. Tanken är att kombikontoret ska kombinera cellkontorets ostördhet med kontorslandskapets stora flexibilitet och goda kontakt mellan medarbetarna. Under de senaste 3-4 åren har det byggts flera konventionella cellkontor, vilka har en glasad vägg mellan arbetsrummen och utanförliggande korridor. Denna typ av cellkontor var ganska allmän under 40- och 50- talet. En sådan glasvägg är ofta störande för medarbetarna i kontoret (främst visuellt men också akustiskt) eftersom gångtrafiken tvingas att passera nära utanför glasväggarna samtidigt som individen inte har något eget intresse att bevaka i korridoren. Störningen kan bli så stor att affischer, kartor, möbler etc spontant placeras framför den glasade väggen som skydd mot korridoren. Problemet accentueras om korridoren utgör förbindelseled mellan olika husdelar och därför trafikeras av många okända personer. Man ökar ibland arbetsrummens bredd från ca 2.3 m till 2.6 eller 2.9 m (motsvarar modulmåtten 24M respektive 27M och 30M). Denna ökning av rumsbredden år kostsam utan att fördenskull alltid ge verkliga förbättringar i funktion. Ett undantag är arbetsplatser där man hanterar format större än A3 (297x420 mm). Där har problemet lösts på tre olika sätt: - arbetsplatserna placeras i ett gemensamt storrum, - ett mindre ritbord placeras i arbetsrummet; ett större ritbord placeras BILD 6 i vardagsrummet nära arbetsrummet, Rum med mindre ritbord - arbetsrummen utförs konsekvent med större bredd, antingen samtliga arbetsrum eller enbart de som kräver en större arbetsplats. Ett annat undantag är når man bakom arbetsplatsen vill ha en andra arbetsplats med större djup t ex för terminalarbete.

8 6 2.2 När passar ett kombikontor? Kombikontoret bygger på öppenhet och föutsätter att man i jämförelse med cellkontor kan föra över arbetsfunktioner från det egna rummet till det gemensamma utrymmet. Kombikontoret är idealiskt för arbetsplatser där kommunikation mellan arbetstagarna behövs för att ge impulser och information som annars inte skulle ha efterfrågats. Kombikontorets öppenhet klargör snabbt vilka som finns inne eller år upptagna med telefon eller besök. Detta sparar söktid särskilt på arbetsplatser där personalen ofta är ute på uppdrag. En byggnad som passar till kombikontor "r vara allmängiltig till sin uppbyggnad och systemlösning. Den "r medge kända kontorsformer inom byggnaden och kan därigenom passa de flesta typer av verksamhet. 2.3 När passar inte ett kombikontor? Ett traditionellt cellkontor kan passa bättre än kombikontor t ex i nedanstående fall: - arbetet ar konfidentiellt, - gemensamma kontorsytor behövs inte, - gemenskapen saknar betydelse. Kontorslandskap eller storrum kan vara att föredra i följande sammanhang: - hörbar kontakt behövs mellan medarbetarna, - arbetsuppgifter/arbetsmaterial behöver delas, - social gemenskap eftersträvas, - omgruppering av personal sker ofta. Den sociala gemenskapen kan ha stor betydelse för trivseln vid utpräglat rutinarbete. 2.4 Generalitet För att förändringar i verksamheten ska kunna genomföras fordras att kontorbyggnader ges generalitet och flexibilitet. Byggnadens mått och systemlösningar "r medge andra kontorsformer ån den från början planerade. Erfarenheten visar att storrum ärr statiska och att behovet av ytterligare storrum sällan uppkommer. I och med ökande krav från medarbetarna på eget rum sker snarare en ombyggnad av ursprungligen planerade och insprängda storrum till vanliga kombikontorsrum, samtidigt som ny kontorsteknik gör detta möjligt.

9 3 AREOR OCH KOSTNADER FÖR OLIKA KONTORSFORMER Allmänt om areor och kostnader Mycket ofta kalkylerar företagen sin kontorskostnad efter den kallhyra per kvm man erbjudits. Det är en tämligen dålig måttstock för vad kontoret egentligen kommer att kosta totalt per år. Ett kontor med låg hyra, men med dåligt lokalutnyttjande blir oftast dyrare än en lokal med ett effektivt tillvaratagande av kontorsarean. Ett bättre mått på byggnadens effektivitet år hyran per anställd. För totaleffektiviteten hos arbetsplatsen tillkommer omätbara faktorer såsom lokalens geografiska läge, personalledning, motivationen hos personalen, sjukfrånvaro, personalomsättning m m. Personalkostnaden är ca tio-falt högre än lokalkostnaden. Mindre än 3/4 av lokalkostnaden BILD 7 utgörs av byggkostnaden (kapitalkostnad) vilket innebär att en ökning Kostnadssamband av personalens effektivitet på 7% motsvarar hela årskostnaden för investeringen i ett nytt kontor. Kan man genom utformningen av lokalerna påverka motivationen hos personalen, sjukfrånvaron etc får det snabbt en gynnsam effekt på totalekonomin. 3.2 Areajämförelser mellan olika kontorsformer Vid areajämförelser nedan avses endast de utrymmen som finns i en normal kontorsvåning med kontorsrum, kommunikationsutrymmen, utrymmen för gemensamt bruk, hygienutrymmen, areor för trappor, hiss och schakt. I exemplet jämförs schematiskt två olika kontorsformer i två olika kontorshus med samma lokalprogram. Kontorshusens former och mått representerar de vanligast förekommande för respektive kontorsform. (OBS att jämförelsen är ett räkneexempel och inte ett uttryck för KBS areanormer.) Båda kontoren inrymmer 26 st arbetsplatser i egna arbetsrum. I cellkontoren förutsätts en fördelning av arbetsrummens storlek så att 60% har ett 2-modulsrum, 30% ett 3-modulsrum och 10% ett 4-modulsrum - en gängse fördelning i moderna cellkontor. I kombikontoret förutsätts att ca 5% av medarbetarna har ett 4-modulsrum, övriga har 2-modulsrum. En modul = 1,2 m modulmått i fasad (12 M), 2 moduler = 2,4 m (24M) etc. För gemensamma behov tillkommer: - arkiv, ca 20 kvm, - kopiering, ca 10 kvm, - data, printer mm, ca 20 kvm, - förråd, kontorsmateriel, ca 10 kvm, - konferensrum, ca 20 kvm, - pausrum, ca 20 kvm, - hygienutrymmen, - utrymmen (likvärdiga) för hiss, trappor och schakt.

10 8 Resultatet av areabe " ningen är följande: BILD 8 Cellkontor, enkeloch dubbelkorridor Kombikontor Cellkontor, enkelkorridor: 620 kvm Cellkontor, dubbelkorridor: 690 kvm (med ca 40 kvm disp. yta). Kombikontor (21.6 x 24.0): X520 kvm (med viss överyta). Kombikontoret ger minst area huvudsakligen beroende på att 2-modulsrum kan användas som enhetsrum i så stor utsträckning. Detta i sin tur möjliggörs genom placering av bla sammanträdesfunktion för besök i vardagsrummet. Kombikontoret ger dessutom de kortaste gångavstånden mellan medarbetare och till gemensam utrustning.

11 9 4 KOMBIKONTORETS TOTALMILJÖ 4.1 Allmänt om miljöbegreppen och deras betydelse Nedan redovisas ett koncept för kombikontoret under rubrikerna administrativ, social och f ysisk miljö. Den fysiska miljön med sin 4L-kvalitet utgör enbart en del av det totala begreppet "miljö" och bidrar bara delvis till människans tillfredsställelse i kontorsarbetet. Sannolikt betyder den administrativa och sociala miljön mer i detta avseende. Däremot bidrar den fysiska miljön till att underlätta och effektivisera arbetet. BILD 9 Aln hänger ihop Totalmiljön påverkas inte bara av nya byggnadstekniska lösningar utan även av att arbetets hjälpmedel snabbt utvecklas, förändras och förbilligas och av att människans attityd till arbetet ändras tekniskt, socialt och politiskt. Ett eget arbetsrum med en egen telefon var en utopi för bara några decennier sedan Administrativ miljö Den administrativa miljön på kontoret kan lättast beskrivas med några nyckelord: - organisation - externa besök - säkerhet - kopiering, självservice - kaffehantering - arbetsrutiner - befattningsbeskrivningar - status - reglementen - utbildningsplaner - ekonomisystem - tjånsteställningssystem - nåmndverksamhet - facklig verksamhet. Listans längd kan mångdubblas, men för diskussionen kring olika kontorsformer torde följande nyckelord vara av störst intresse: Organisation Idag sker organisationsförändringar snabbare än någonsin förr. Orsaken år att kringvärlden ständigt förändras och det gäller "att hänga med" för att inte tappa mark. Det ställer stora krav på kontorets flexibilitet så att det är möjligt att flytta om personalen, helst över en natt. Att flytta mellanväggar för att anpassa kontoret till en ny organisation år kanske möjligt - men dyrt.

12 lo Flyttbara mellanväggar finns i många olika fabrikat och de år visserligen flyttbara men fordrar ändå kvalificerad arbetskraft. En flyttning för ett rum kan medföra följdflyttningar i flera andra intilliggande rum. Härtill kommer problem med ljudöverkörning mellan rummen eftersom ljudtätning mot golv, yttervägg och tak sällan görs tillräckligt noggrant. Kombikontoret möter kravet på snabb förändring med ett enhetsrum. Hos Zander & Ingeström (700 arbetsplatser), har endast ca 20 mellanväggar flyttats under en tio-årsperiod. Status För denna faktor finns ingen allmän vägledning annat än att status idag inte är lika starkt knutet till rumsstorleken som förr. Olika lösningar har projekterats för privata företag (kombikontor): - endast VD får 4-modulsrum, - endast VD får 4-modulsrum, gemensamma " VIP-rum" (mer påkostade sammanträdesrum) för avd.chefer, - VD och avd.chefer får 4-modulsrum, - funktionen avgör vilka som ev. behöver större rum. De flesta industriprojekt har stannat för de två översta lösningarna. I de fall då sekreterarrummet är genomgångsrum till VD och motsvarande befattningar har sekreteraren ofta också ett 4-modulsrum. I nybyggda statliga projekt (cellkontor) programskrivs normalt följande: - GD; 5-modulsrum, - byråchefer; 3-modulsrum, - avd.chefer; 3-modulsrum, - funktionen avgör i övrigt. Externa besök, säkerhet Av säkerhetsskäl väljer man ofta idag en lösning som innebår att extema besök (så långt det år möjligt av praktiska skäl) hänvisas till konferenscentra kring de neutrala utrymmena intill entrehallen och receptionen. Eskortering av besök från receptionen till arbetsrummet är ett annat sätt att bibehålla säkerheten. Låsta trapphus, där man möter gästen vid dörren på våningsplanet, förekommer också. En annan sida av säkerheten är att myndigheter, lagar och försäkringar för olika handlingar kräver förvaring i stölds " a lokaler, arkiv etc. Detta gäller såväl vanliga handlingar som disketter och databand. För att inte störa vardagsrummets öppenhet " r arkiv i kärnzonen undvikas. I stället "r man använda brandklassade skåp eller s" erhetskåp. Om arkivrum år nödvändiga "r dessa göras demonterbara och placeras direkt intill de rum de betjänar.

13 11 Om vardagsrummet innehåller stöldbegårlig utrustning kan antingen dessa låsas till inredningen eller kontoret skalskyddas. Inbrott eller stöld i ett kombikontor är ganska sällsynta eftersom kontorsytorna är ganska öppna och medger en god överblick kring avvikande händelser under kontorstid. Kopiering, självservice Möjlighet till självservice erbjuds i högre grad i de öppna och halvöppna kontoren, eftersom gångavstånden oftast är mycket korta och den synliga kontrollen över verksamheten/hjälpmedlenår omedelbar; man kopierar papper själv, hanterar arkiven utan hjälp av speciell personal, man skriver egen text med hjälp av PC eller ordbehandlingsmaskin, man hämtar och lämnar sin egen post vid poststället i vardagsrumet, man gör iordning nytt kaffe om man tar det sista, osv. Utvecklingen går mot att självservicen successivt byggs ut så att alla, oberoende av tjänsteställning, kan klara sig själv. Kaffehantering Kaffehanteringen har länge varit en ömtålig punkt, eftersom verksamheten stannar,under en kvart/halvtimme när kaffet serveras under förmiddagen och eftermiddagen. I ett kombikontor är det möjligt att ta en paus när som helst under dagen, eftersom närheten till det egna arbetsrummet är kort och det rinns möjlighet att avbryta pausen för att exempelvis svara i telefonen. Den tidsbestämda och samfällda kaffestunden (social samvaro) fyller inte lika stor funktion i det öppna kombikontoret. BILD 10 Kaffepaus Arbetsrutiner Vid en flyttning till ett nytt kombikontor har två mönster utkristalliserats. Den ena innebär att vardagsrummet är mycket litet utnyttjat. Egentligen återfinns där bara sociala funktioner såsom pausplatser och allmänna sittplatser. Det andra mönstret visar ett kontor med livlig verksamhet i vardagsrummet där människor ständigt är i rörelse mellan arbetsrummet och kompletterande funktioner i vardagsrummet. I det första fallet har man flyttat från det gamla kontoret till det nya, utan att utnyttja den potential som vardagsrummet innebär. Det kan också innebära att kombikontorsformen var fel kontorsform för verksamheten. Därför är det viktigt att i planeringen studera vilka arbetsrutiner som kan förändras genom det verktyg som vardagsrummet utgör. Helheten ska upplevas som lättarbetad och naturlig. 4.3 Social miljö En risk som människan utsätts för i kontor med avancerade tekniska hjälpmedel är att hon isoleras från mänsklig kontakt och istället kommunicerar med datorn. Det gäller särskilt rutinarbete vid terminal. Kombikontorets öppna miljö skapar bättre möjlighet till spontana kontakter mellan medarbetarna. Den fysiska närheten till arbetskamraterna - korta gångavstånd och gemensamt vardagsrum - kan om övriga förutsättningar finns underlätta relationerna. Man kan säga att lagandan ges möjlighet att utvecklas.

14 Fysisk miljö Den fysiska miljön kan beskrivas med några nyckelord: lokalisering, marken utanför, byggnad, ljus, ljud, luft, layout, material, färgsättning, kontorsmaskiner, städning. Byggnad Kombikontoret ställer två krav på byggnaden. Det ena kravet är att bredden inte får vara för liten när man ska utnyttja kontorets mitt, vardagsrummet, för olika funktioner och kommunikationsytor. 16,8 m (multipel av 1,2 m) har visat sig vara ett bra breddmått med hänsyn till ekonomi, funktion och layout. I ett sådant kontor fördelar sig areorna i rum och vardagsrum ungefär lika, vilket generellt visat sig vara en bra fördelning (exempelvis BOSCH, Kista). I ett smalare kontor tvingas oftast kommunikationsytorna intill de glasade väggarna med störningsmoment som resultat (se 2.1). Ett bredare hus innebär att byggnadens planmått blir mer eller mindre kvadratisk för att samma areafördelning skall uppnås. Ett exempel är Zander & Ingeström, Stockholm med modulmåtten 21,6 x 24,0 m, vilket rymmer 26 arbetsrum å 10 kvm på en totalyta av 520 kvm. Nackdelen med den kvadratiska formen är att arbetsgruppens storlek måste stämma med antalet rum i kvadraten för att inte inplaceringen av företagets olika avdelningar och arbetsgrupper skall försvåras. En något för stor avdelning måste dela på sig och får några arbetsplatser i en annan kvadrat. En något för liten ger svårnyttjade rum som blir "över" i kvadraten. BOSCH nya huvudkontor i Kista planerades för en kontinuetet mellan de olika byggnadsdelarna så att avdelningarna kan växa in i angränsande huskroppar, utan de "psykologiska" gränser som ett trapphus eller en korridor kan utgöra. Byggnadsstyrelsen anger i Utredningsbyråns information nr 13 en preferenszon för husbredd på m. Det andra kravet på byggnaden är att modulindelningen i fasad "r vara en multipel av 1,2 m eller 2,4 m när arbetsrummet bredd är ca 2,4 m. Med fasadmodulen 1,2 m kan man visserligen skapa ett 3-modulsrum trots mer komplicerad teknisk installation, men installationen måste vara anpassad till en tätare fasadmodul. Med fasadmodulen 2,4 m erhålls en större frihet till varierande fönsterstorlekar i fasaden. Exempel på 2,4 mär KONS i Kista, där man vid projekteringen valde bort möjligheten till 3-modulsrummet.

15 13 Fri höjd till undertak är oftast 2.4 m, men 2.5 m förekommer också, i synnerhet där vardagsrummet visuellt uppfattas som stort. Ett annat sätt att få större upplevd höjd i vardagsrummet är att låta installationsskenor ligga på höjden 2.4 m, men placera ljudabsorbentsskivorna på högre höjd på regelverk under bjälklaget. Ljus Dagsljus och utblicksmöjlighet är viktiga för människans trivsel och välbefinnande. I ett kombikontor har man dagsljus från ena sidan av arbetsrummet och utblicksmöjlighet åt båda. Detta minskar sannolikt betydelsen av den fria utsiktens innehåll. Det "svåraste" L:et att bemästra ar det artificiella ljuset. Man har själv svårt att bedöma vad som år dåligt eller bra ljus. Många faktorer påverkar människans seende ; ljusets färg, riktning, bländning, kontrast, luminans och ögonens status. Det enklaste receptet för bra belysning vid en arbetsplats, speciellt vid bildskärmsarbete, är en rätt placerad allmänbelysning, som är kompletterad med flera flyttbara platsarmaturer bestyckade med lågenergilampor. Man kan då själv skapa sig en egen ljusmiljö genom att prova sig fram (se kapitel 5.4). Ljud Kontorsarbetaren är ofta känslig för ljudstörningar. Främst gäller detta mänskligt tal (telefon, sammanträden) som effektivt stör koncentrationskrävande arbete. I kontorslandskapet undvek man störningar från andras tal genom att hindra förståelsen av innehållet. Det senare åstadkoms genom ett sammanlagrat bakgrundsljud från alla mekaniska, rasslande maskiner! Kombikontoret tillkom till stor del som ett bättre svar på ljudproblemet. Kontorslandskapet flexibilitet finns kvar i ett visserligen mindre vardagsrum. Den visuella överblicken finns också kvar vid de glasade väggarna. Och priset - ljudstörningarna - elimeneras till stor del med glaspartierna. Vid behov av koncentration kan man stänga om sig i eget arbetsrum. För kombikontorets glaspartier är det normala ljudisoleringskravet 25 db på dörren och 5-6 mm glas i partiet. Om glaspartiet är öppet uppåt "r absorbenter finnas i taket ovanför. Hög absorbtion i tak och golv minskar till stor del ljudöverhörningen. Ändå har man diskuterat " ljudkonditionering" från högtalare med s.k. "pink noice" och också genomfört det i vardagsrummen i ett mycket stort kombikontor med gott slutresultat enligt projektledaren (Norsk Hydro, Oslo). (Övrig litteratur: Törrönen, HK! Tekniska Högskola.)

16 14 Man kan också med "enklare" medel tillföra kontoret ett bakgrundsljud från ventilationen under förutsättning att ventilationsljudet är konstant och fritt från låga frekvenser. I ett projekt (DRAS, Raumo, Finland) påtalade VD och hans sekreterare att överhörning tvärs över vardagsrummet var besvärande. Det uppmätta bakgrundsljudet var lågt, ca 35 db(a), vilket överensstämmer med högsta tillåtna nivå enligt byggnadsstyrelsens Krav och råd. Detta ökades emellertid till ca 45 db(a) genom att fläkthastigheten i ett fan-coil system forcerades på ett strategiskt ställe. Overhömingen försvann utan några negativa synpunkter på bakgrundsljudet. Luft Dålig luft, hög temperatur och andras rökning toppar klagomålen på "de 4L :en". Sådana klagomål har ibland haft sin förklaring i missnöje med t ex företagets administrativa miljö. Istället för att klaga på arbetsledning etc, utpekar man dålig luft som orsaken till dålig trivsel. Nya system för att ventilera bort dålig luft och skapa dräglig temperatur individuellt har kommit under de senaste åren (se kap 5.2). I kombikontor med glaspartier till tak är det möjligt att öppna det egna fönstret i rummet, utan att detta skapar obalans i ventilationssystemet. Vid större tryckskillnader utomhus/inomhus, vilket bara undantagsvis förekommer, stänger man dörren till kontorsrummet. Layout Med layout avses den inre gestaltningen av kontoret, dvs placering av rum, arbetsplatser, möbler, kontorsmaskiner, mindre och större arkiv, pausplatser, gröna växter och skärmar etc. Layout, arbetsrum Arbetsrummet (2,3 x ca 3,9 m) kan idag möbleras för de allra flesta funktioner inom ett kontor (undantag år arbetsplatser som kräver större och fler arbetsytor för exempelvis ritningar, se 2.1). Arbetsrummet kan dessutom inredas på ett mångskiftande sätt för en och samma funktion, tack vare det utvecklingsarbete som kontorsmöbelindustrin lagt ned på just kombikontorets inredning. Datoriseringen har hittills inte inneburit att pappersmängden i kontoret minskat, snarare har den ökat i takt med förbättrad teknik. Utrymmesbehovet för hyllförvaring år idag större än före datoriseringen. Det ökade behovet av förvaring kan tillgodoses genom fler hyllmeter i arbetsrummen och /eller i vardagsrummen. BILD 11 Vardagsrum Layout, vardagsrum Vardagsrummets layout kan jämföras med kontorslandskapets.skillnaden ärr att vardagrummet inte behöver förses med permanenta arbetsplatser. I vardagsrummet möts brukarens funktionella krav och arkitektens estetiska uppfattning om layouten. Det är mycket troligt att arkitekten inte känner igen den ursprungliga layouten efter några månader eftersom möbler och maskiner har flyttats runt och så "r det vara. Vardagsrummet är en levande del av kontoret som ständigt "r anpassas till nya arbetsrutiner, nya maskiner och ny arbetsorganisation. För att få ut det mesta av husets inbyggda kapacitet "r man utarbeta en bruksanvisning för användningen av vardagsrummet. Man "r också utbilda någon eller några lokalansvariga hos hyresgästen.

17 15 Vardagsrummet hygienutrymmen kontorsfunktioner. "r hållas fritt från all fast installation, trapphus, schakt, mm, så att ytan odelat kan användas för gemensamma Alla fasta utrymmen i kontorets mitt medför att kommunikationsströmmarna nödgas följa de glasade väggarna. I de fall då fasta utrymmen måste förläggas i kontorets kärnzon är det önskvärt att de förläggs nåra gavlarna eller områden där trafikintensiteten är låg. Detta gäller även "rum i rummet" som kan behöva byggas för att åstadkomma t ex sammanträdesdel eller arkiv. Material, städning Når man diskuterar materialval och städning är det främst golvet man har i åtanke. I ett kombikontor tillkommer en ny aspekt: de glasade väggarna till arbetsrummen, där fingrar och handflator sätter sina spår främst i området runt dörrkarmen. De glasade väggarna brukar rengöras en gång per år eller vartannat år, litet beroende på hur personalen själv kan avlägsna fingeravtryck. En torr trasa och en dusch fönsterspray jämte en minuts arbete är det som vanligtvis behövs. De glasade väggarna utsätts inte för samma nedsmutsning som fönstrens innerglas eftersom den statiska elektriciteten, som drar till sig luftpartiklar, är betydligt lägre i glasväggen. Golvbeläggningen har av akustiska skäl ofta varit textil av en kvalitet där varken bindmatta, lim eller fibrer får innehålla några allergenaämnen. Dessutom ska textilmattan vara permanent antistatisk, dels för människans välbefinnande och dels för maskinernas. Ett textilgolv dämpar stegljud och luftljud och bidrar därigenom till en god akustisk miljö. Ett textilt golv "r vara syntetiskt och av god kvalitet. Mattan måste skyddas från utomhussmuts och väta genom utbytbara gångmattor i entren. Mattan måste dammsugas med riktig utrustning och fukt får inte förekomma i mattan eftersom mattan då blir en grogrund för kvalster och därmed uppstår allergirisker för människor. Ifall en medarbetare drabbas av allergi i kontoret är det sannolikt att också andra orsaker än själva den textila mattan som ger besvär. Kontrollera då städmetoden och städfrekvens i första hand. Man kan också pröva att förse medarbetarnas rum med cirkulationsaggregat med absolut filter. Det har även föreslagits jonisering av luften varvid luften runt jonisatorn inom en radie av 2-3 meter anses bli fullständigt partikelfri. I många kombikontor har man valt att utesluta fönstergardiner och istället ersätta dem med både utvändig och invändig solavskärmning (mellanliggande persienn). Utvändig solavskärmning används främst i syd- och västläge. Byggnadsstyrelsen anser dock fönstergardiner motiverade med tanke på risk för reflexer i terminalskärmar Färgsättning Väggen framför skrivbordet "r ha dämpad ljusreflexion så att luminanskontrasten i synfältet inte blir för stor. Dessutom "r bakgrunden (väggens kulör) till bildskärmen vara anpassad till bildtextens kulör. Enklast sker det med tygklädda väggtavlor som appliceras i inredningens väggsystem och år flyttbara vid rumsbyte. Kulören i dessa väggtavlor kan också med fördel variera för att ytterligare understryka den personliga prägeln i det egna arbetsrummet (se Utredningsbyråns information nr 9 Kontorsdatorutrustning).

18 Kontorets image Med kontorets image menas hur en kontorsbyggnad och interiör kan återspegla företagets verksamhet. till volym, fasad Kontorsbyggnader kan enligt en engelsk definition delas upp i: - speculative venture to be rented (spekulationsbygge), - custom-designed building (bygge för en viss hyresgäst). Den första byggnaden saknar ofta egen karaktär och är strängt moduliserad. Den andra gestaltas i mycket fria och obundna former i avsikt att ge byggnaden ett unikt utseende för att på så vis ge företaget en identitet, en image. Byggnadsstyrelsen intar en tredje ståndpunkt genom att å ena sidan eftersträva byggnader med en grundläggande teknisk flexibilitet kombinerad med stor generaltitet - liknande spekulationsbyggenas. Å andra sidan finns en ambition att gå de statliga hyresgästerna till mötes och tillhandahålla mer unika byggnader med egna profiler. BILD 12 Kombikontoret begränsar i viss mån arkitektens frihet genom fasadens Anticimex modulindelning på grund av innanförliggande enhetsrum. Dock medger en övergång från fasadens "svåra" 1,2 m till 2,4 m en betydande lättnad för fasadgestaltningen. Att projektera ett kontor mot alltför hög grad av "custom design" är ett vågspel - vad händer när företaget flyttar och fastigheten ska säljas alternativt övertas av annan myndighet/hyresgäst? Kan den nya hyresgästen ta en byggnad i anspråk som så tydligt förknippas med tidigare brukare? BILD 13 Image kan även omfatta en grupp av hus. De statliga ämbetsbyggnader- Riksdagshuset na som grupp har i image ändrat karaktär från att vara mäktiga och ofta påkostade äldre byggnader till mer ordinära och moderna kontorshus med neutrala och ibland något monotona fasader. Många, särskilt företrädare för den yngre generationen, förknippar de långa korridorerna BILD 14 och de monotona fasaderna med byråkrati, uniformitet, hierarki etc, Gamisonen begrepp som man anser vara typiska för statsförvaltningen. Det finns svårigheter inom vissa offentliga sektorer att rekrytera personal. Når statsförvaltningen vill öppna sig mot allmänheten och betona serviceandan finns anledning att välja lösningar som kan bidra till att spegla den nya inriktningen. Kombikontorets image av öppenhet, samarbete, laganda och informella kontakter kan vara en väg att tydliggöra de nya ambitionerna och samtidigt göra arbetsplatsen mer attraktiv.

19 5 INSTALLATIONSSYSTEM KOMBIKONTOR Allmänt om olika system Fyra olika vägar finns för att försörja ett kontorsrum med luft, el, tele, data och belysning: - från tak, - från fönsterväggen, - från golv, - från korridorväggen. Ett vanligt sätt är till-och frånluft i korridorundertak med in- och utblåsdon i varannan 1,2 m-modul. Korridoren används som frånluftskanal. Radiatorer i yttervägg ger värme. Kanalisation under fönster finns för el, tele, data och belysning. Fasta armaturer i tak (25-40 W/ kvm installerad effekt ) kombineras med platsbelysning. Detta traditionella sätt skapar en del problem: Stora mängder friskluft behövs för att klara värmebelastningen från människa, maskiner, belysning och solvärme (alternativt måste luften kylas). Snedbelastning drabbar arbetsrum där det ena i samma regleringszon kan ha en värmeavgivning kring W och det andra bara W. Fönsterkanalisationen tar plats (0,5-1 kvm/rum) och blir med tiden en "snabbtelefon" mellan rummen (dåligt utförd montering och isolering). 4flexibel belysning med stor värmeavgivning. Vid fullskaleprov i kombikontor som bedrevs under framkom att det krävdes en rejäl akustisk absorbtion i både vardagsrum och arbetsrum för en garanterad ostördhet bakom de stora och enkla glas- BILD 15 ytorna mellan arbetsrum och vardagsrum. Lösningen blev ett nedpend- Arbetsrum lat undertak med absorbenter av hög kvalitet. Att fästa dessa direkt mot bjälklagets undersida gav inte tillräckligt resultat eftersom absorbentens förmåga försämras vid ett sådant montage. All installation placerades i taket och därmed användes den zonen även för ventilation och kablage för el, tele och data samt belysning. Ett problem var att utforma ventilationen så att arean för kanalerna kunde hållas inom måttliga gränser och utrymmet mellan undertak och bjälklagets undersida därmed inte bli för stort. Önskemålet var ett helt slätt undertak utan nedbyggnad orsakad av installationer. Problemet löstes så att värme/kyla transporterades till varje enskilt rum med vatten, vilket medförde att nödvändiga luftmängder till kontoret kunde

20 18 reduceras till de luftmängder som fordrades av hygieniska skäl (ca kbm luft/rum/h). Tilluftskanalerna kunde dessutom vara oisolerade eftersom tilluften inte längre var kall, vilket annars kan förorsaka kondens. Rummen försörjdes med el, tele och data via undertaket och nedföringsstav. Belysningen frän tak minimerades till en enda armatur, vilken kompletterades med bordsarmaturer av lågenergityp. Med nya typer av bjälklag och/eller undergolv, med nya belysningsk" lor, med ny ventilationsteknik, med fönster med ytterst lågt k-värde etc, öppnas helt nya möjligheter till teknisk försörjning av kontor. I några kontor har man helt kunnat eliminera all installation under fönstret (även värme) i syfte att spara våningsyta och göra rummen lättare att inreda (Slakteriförbundet, Stockholm). 5.2 Ventilation, värme/kyla Ett modernt kontorshus behöver i princip ingen värmetillförsel förutom till tappvatten. I stället behövs kylning i princip året runt med undantag av helger och nätter samt arbetsdagen efter lördag-söndag eller efter en långhelg. Orsaken är att moderna husår täta, har mycket lågt k-värde i yttervägg och fönster samt att människor, maskiner och belysning tillför betydande mängd värme till kontoret under arbetstiden. Med en tung byggnadsstomme kan också stora mängder energi lagras för att utjämna värme- och kylbehovet under natt och dag. Tillförsel av värme från maskiner ökar just nu i takt med maskinernas prestanda, dessutom ökas antalet maskiner. Man kan förmoda att kylbehovet kommer att vaxa. Behovet av kyla gäller huset som helhet medan enstaka arbetsrum, beroende på varierande värmebelastning, kan behöva värme eller kyla. Något hittills använt enhetligt sätt att ventilera, värma och kyla ett kombikontor kan inte skönjas i annat avseende än att arbetsrummen i allmänhet har försetts med individuell möjlighet till värme eller kyla och då mycket ofta med vatten som energibärare. Vanligtvis har använts en s k fan-coil ovan undertak i varje arbetsrum. Denna är ansluten till en termostat som påverkar vattentemperaturen. Fan-coilen har också en manuellt styrd reostat vilken påverkar fläkthastigheten. Man kan BILD 16 således forcera värme/kyltillförsel genom att öka fläktens hastighet. Fan-coil i undertak Detta relativt dyrbara system kan försvaras av att rummen år enhetsrum och installationssystemet således kan följa modulmåttet 2,4 m (inte 1,2 m) och inte behöver påverkas av väggflyttningar. Att installera ett fan-coil-system i ett traditionellt cellkontor med olika rumsstorlekar skulle bli alltför dyrt och komplicerat. Vardagsrummen kan ha några få fan-coil-apparater med enbart kyla. Tilluften sker via arbetsrummen. Evakueringen placeras centralt i vardagsrummet. Frånluften frän arbetsrummen går via undertaket (det glasade väggpartiet slutar i så fall vid undertaket).

Standardmodeller för administrativa lokaler

Standardmodeller för administrativa lokaler Standardmodeller för administrativa lokaler UPPRÄTTAT AV FASTIGHET Innehåll Sida Inledning - Adminstrativa lokaler vid VLL - Adminstrativa lokaler sett ur ett förvaltningsperspektiv - Allmänt om kontorslokaler

Läs mer

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA MOELVENMETODEN Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat en metod där man får maximal nytta av fördelarna av att bygga industriellt. Genom att förbereda projektering,

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

PREL. RAPPORT PRES. FORUM VÅRDBYGGNAD 12 NOV 2014 ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR

PREL. RAPPORT PRES. FORUM VÅRDBYGGNAD 12 NOV 2014 ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR står valet mellan cellkontor och öppet landskap? PREL. RAPPORT Rättpsykiatri Rågården Göteborg, White arkitekter hur mycket används de administrativa

Läs mer

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Olika regler för olika byggår Om det uppstår tvist om en lägenhets yta ska lägenheten mätas efter särskilda regler. Det finns olika regler

Läs mer

Läkarexpeditioner och jourrum. Sveriges läkarförbund

Läkarexpeditioner och jourrum. Sveriges läkarförbund 2008 Läkarexpeditioner och jourrum Sveriges läkarförbund Läkares arbetsplatser Det finns en rätt, ett behov och en nödvändighet att läkare aktivt deltar i planeringen av våra sjukhus. Detta eftersom miljö

Läs mer

Vägen till ett bra inomhusklimat

Vägen till ett bra inomhusklimat Vägen till ett bra inomhusklimat Tillsammans skapar vi ett behagligt och energieffektivt inomhusklimat Fabeges ambition är att alltid leverera bästa möjliga inomhusklimat alltid med hänsyn till långsiktig

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

BOX OFFICE BOX OFFICE / INFORMATION BOX OFFICE / SITUATIONSPLAN BOX OFFICE Ett modernt koncept för kontorshus, med lika höga krav på estetik och design hand i hand med samma miljötänk som vi använder

Läs mer

Samverkanshuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Universitetstorget 4. Anläggninsnummer: J0008029. Byggår: 2004

Samverkanshuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Universitetstorget 4. Anläggninsnummer: J0008029. Byggår: 2004 Samverkanshuset Kortfakta Adress: Universitetstorget 4 Anläggninsnummer: J0008029 Byggår: 2004 Arkitekt: Huset är ritat av Peter Jönsson, Arkinova och slut Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för

Läs mer

Nordhs Mäklarbyrå AB - Svenska Storhus -

Nordhs Mäklarbyrå AB - Svenska Storhus - 2012-11-16 E 18 OSLO E 18 STOCKHOLM KARLSTAD STADSKÄRNA LÄGE: Kvarteret Fanfaren är beläget utefter E18 vid huvudinfarten till Karlstads Centrum. Läget ger ett kraftfullt annonsläge alldeles intill genomfartsleden,

Läs mer

Design your story. microsoft. jobbet är i huvudsak något man gör, inte en plats man går till.

Design your story. microsoft. jobbet är i huvudsak något man gör, inte en plats man går till. Design your story microsoft jobbet är i huvudsak något man gör, inte en plats man går till. 1 SITTPLATSER En arbetsplats på Microsoft är ett ställe där man kan utföra sitt arbete. Företaget har gått från

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

DISKUSSIONSUNDERLAG LABORATORIUM SCHEELEKONCEPT

DISKUSSIONSUNDERLAG LABORATORIUM SCHEELEKONCEPT DISKUSSIONSUNDERLAG LABORATORIUM SCHEELEKONCEPT FO KAROLINSKA 2009-12-01 Dokumentnamn: 22 Diskussion Scheele.docx Dokumentägare: Lennart Styhr Författare: Johanna Ek Dokumentidentifikation Process Dok.typ

Läs mer

SOUND ABSORBERS Frapett creating good atmosphere since 1993

SOUND ABSORBERS Frapett creating good atmosphere since 1993 SOUND ABSORBERS Frapett creating good atmosphere since 1993 HANDLAR DET BARA OM LJUD? Givetvis skall en ljudabsorbent minimera ljudproblem, det vet vi. Men vi vet också att en genomtänkt inredning är så

Läs mer

Kemihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Linnaeus väg 10. Anläggninsnummer: J0008004. Byggår: 1963. Arkitekt: Hans Brunnberg.

Kemihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Linnaeus väg 10. Anläggninsnummer: J0008004. Byggår: 1963. Arkitekt: Hans Brunnberg. Kemihuset Kortfakta Adress: Linnaeus väg 10 Anläggninsnummer: J0008004 Byggår: 1963 Arkitekt: Hans Brunnberg Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för Biologihuset heter Lars Karlsson. Det är jag

Läs mer

Bedömning ljud och akustik Biblioteket Sannarpsgymnasiet Halmstads kommun 2013-10-14

Bedömning ljud och akustik Biblioteket Sannarpsgymnasiet Halmstads kommun 2013-10-14 Bedömning ljud och akustik Biblioteket Sannarpsgymnasiet Halmstads kommun 2013-10-14 Inledning... 3 Uppdragsgivare och arbetsställe... 3 Uppdrag... 3 Lagar och regler... 3 Metod... 4 Resultat/kommentarer...

Läs mer

2012-03-28. Västerbottens läns Landsting Projekteringsanvisning ljud

2012-03-28. Västerbottens läns Landsting Projekteringsanvisning ljud 1 2012-03-28 Västerbottens läns Landsting Projekteringsanvisning ljud 2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Ljudkrav... 3 Luftljudsisolering... 3 Stegljudsisolering... 4 Efterklangstid... 4 Buller från

Läs mer

Kravspecifikation, bilaga 1a, Dnr 11-11-7456/N

Kravspecifikation, bilaga 1a, Dnr 11-11-7456/N Kravspecifikation, bilaga 1a, Dnr 11-11-7456/N Krav avseende lokalvård Valhallavägen 117 Arbetstid Lokalerna är tillgängliga för lokalvård helgfri måndag fredag klockan 07:00 17:00. PTS har inte semesterstängt.

Läs mer

SCREENS FOR FOCUSING

SCREENS FOR FOCUSING SCREENS FOR FOCUSING Design med respekt för miljön Här är systemen som låter dig förena trivseln och den personliga integriteten i det egna rummet, med den öppna planlösningens möjligheter till flexibilitet

Läs mer

Replik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA.

Replik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA. Replik AB Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År Instruktioner Skyddsronder genomförs enligt företagets plan för skyddsronder. Arbetsledaren är ansvarig för genomförandet. Skyddsombudet

Läs mer

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp.

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp. Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 OT-system Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar 1991-09 tem p innetem 1po utetemp tid Dokumentets utgivare t&iw ISBYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(

Läs mer

Kv. Rafinaderiet 1, Lund

Kv. Rafinaderiet 1, Lund Sida 1 av 11 Kv. Rafinaderiet 1, Lund IM, Individuell Människohjälp Lund Ombyggnad lokalanpassning KORTFATTAD RUMSBESKRIVNING mm FÖRHANDSKOPIA 2015-06-26 Generalentreprenad BE = GE = EGB = Beställaren

Läs mer

Naturvetarhuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Johan Bures väg 14. Anläggninsnummer: J0008002. Byggår: 1966. Arkitekt: Hans Brunnberg.

Naturvetarhuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Johan Bures väg 14. Anläggninsnummer: J0008002. Byggår: 1966. Arkitekt: Hans Brunnberg. Naturvetarhuset Kortfakta Adress: Johan Bures väg 14 Anläggninsnummer: J0008002 Byggår: 1966 Arkitekt: Hans Brunnberg Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för Naturvetarhuset heter Peter Lundvall.

Läs mer

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare

Läs mer

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES.

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES. SURF IDEA BOOK 2013 Arkitekt: Kontakta oss för att få ditt itunes App Store-presentkort på 100 kr för att använda till appar till din iphone och ipad! Länk på sidan 1 Puucomp Frihet att koncentrera

Läs mer

Jakobsbergsgatan 16. Stockholm 725 kvm

Jakobsbergsgatan 16. Stockholm 725 kvm Jakobsbergsgatan 16 Stockholm 725 kvm Välkommen till Diligentia Jakobsbergsgatan 16 Yta: 725 kvm. Plan: 5 Husets karaktär Huset uppfördes i etapper mellan 1905-1967. Senaste renoveringen pågick mellan

Läs mer

Beteendevetarhuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Mediagränd 14. Anläggninsnummer: J0008021. Byggår: 1992

Beteendevetarhuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Mediagränd 14. Anläggninsnummer: J0008021. Byggår: 1992 Beteendevetarhuset Kortfakta Adress: Mediagränd 14 Anläggninsnummer: J0008021 Byggår: 1992 Arkitekt: Cordinator Bengt Larsson, Bengt Svensson Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för Beteendevetarhuset

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

Flexit bostadsventilation

Flexit bostadsventilation Flexit bostadsventilation A FÖR EN SUND INOMHUSMILJÖ Varför ventilera? Du är säkert noga med vad barnen äter, men hur ställer du dig till luften de andas? Vi tillbringar ca 90% av tiden inomhus och uppfattar

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Bilaga 3 till Prevents skrift Syn och belysning i arbetslivet (sidhänvisningar till

Läs mer

Ormen 7 Sidan 1 av 12 COOR Förfrågningsunderlag Luleå 2013-12-02

Ormen 7 Sidan 1 av 12 COOR Förfrågningsunderlag Luleå 2013-12-02 Ormen 7 Sidan 1 av 12 Ormen 7 Lokalanpassning Coor 6.2. RUMSBESKRIVNING Datum: 2013-12-02 Senast ändrad: - PRIMINÄRHANDLING Upprättad av: Simon Sundström Uppdragsansvarig: Simon Sundström INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rumsfunktionsprogram OM- OCH TILLBYGGNAD POLISFLYGET ARLANDA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Stockholm 2012-03-30

Rumsfunktionsprogram OM- OCH TILLBYGGNAD POLISFLYGET ARLANDA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Stockholm 2012-03-30 Rumsfunktionsprogram Stockholm 37 2 Hänvisningar För fullständig kravställan se även: Administrativa föreskrifter A-ritningar E- handlingar VVS-handlingar Ljudhandling Brandskyddsdokumentation med Brandritningar

Läs mer

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm Skellefteå kommun Riktlinjer för arbete vid bildskärm Riktlinjerna baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) och syftar till att förtydliga dessa. 6:e utgåvan, september

Läs mer

ROOM FOR GREAT DAYS. c90 - en ny generation flyttbara lokaler för kontor

ROOM FOR GREAT DAYS. c90 - en ny generation flyttbara lokaler för kontor ROOM FOR GREAT DAYS c90 - en ny generation flyttbara lokaler för kontor 1 CRAMO ADAPTEO HYR FÖR FRAMTIDEN moderna material LJUS INTERIÖR Kraven på dagens lokaler är allt annat än små - och det med rätta.

Läs mer

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för datorarbetsplatsen 2011-12-05 Riskbedömningen kan användas som en egenkontroll för arbete vid bildskärm. Den kan även användas vid skyddsronder där man går

Läs mer

Fr på arbetsplatsen Bra akustik ån golv till tak

Fr på arbetsplatsen Bra akustik ån golv till tak Bra akustik på arbetsplatsen Från golv till tak Välmående och nöjda anställda är A och O i en verksamhet Varje år går miljontals arbetsdagar förlorade på grund av arbetsrelaterade skador och sjukdomar,

Läs mer

Avser följande lokaler: Kontor, vilrum Fuktmoppa alternativt dammsuga golv

Avser följande lokaler: Kontor, vilrum Fuktmoppa alternativt dammsuga golv Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten 02:03 Städinstruktioner - objekt 1 2014-11-21 Datum Diarienr (åberopas) Saknr A140.363/2014 918 1 (8) 02:03 Städinstruktioner - objekt 1 Grundinstruktion

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler TALJA FÖRETAGSPARK Uthyres: Kontors-, industri- och förrådslokaler innehåll Sammanfattning 05 Fastighetens fördelar 06 Fastighetsbeskrivning 08-09 Ritningar över de olika husen och planen 13-15 03 04

Läs mer

VASASTAN LUNTMAKARGATAN 34 397 KVM

VASASTAN LUNTMAKARGATAN 34 397 KVM nya N y lo ka möjl l ighe ter! VASASTAN LUNTMAKARGATAN 34 397 KVM Sida 1 av 20 BESKRIVNING Luntmakargatan 34, 397 kvm Modernt kontor med edge högst upp med stor terrass och garage. Kontoret ligger i välskött

Läs mer

Frågor och svar. Södertäljes nya stadshus

Frågor och svar. Södertäljes nya stadshus Frågor och svar Frågor och svar Här redovisas svar på de frågor och synpunkter som lämnades i samband med att systemhandlingar för vårt nya stadshus skickades ut till samtliga kontor. Sedan ni lämnade

Läs mer

MIT-huset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Campustorget 5. Anläggninsnummer: J0008019. Byggår: 1992. Arkitekt: A. Olsson & Sjödin. Byggnadsbeskrivning

MIT-huset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Campustorget 5. Anläggninsnummer: J0008019. Byggår: 1992. Arkitekt: A. Olsson & Sjödin. Byggnadsbeskrivning MIT-huset Kortfakta Adress: Campustorget 5 Anläggninsnummer: J0008019 Byggår: 1992 Arkitekt: A. Olsson & Sjödin Allmänt Byggnadsbeskrivning Jag som är husansvarig för MIT-huset heter Tomas Andersson Image

Läs mer

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro InTibro Mottagande av besökare Yta för försäljning Receptionsdisk, öppen miljö, ergonomiskt utformad arbetsplats. Konstnärlig utsmyckning och växter som stämmer överens med övrig inredning. Besöksstolar,

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C.

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C. Innan användning. Innan maskinen används för första gången, ta del av denna bruksanvisning, teknisk data, och kontrollera att följande är med: bruksanvisning termometer (Fahrenheit) metalllåda för termometer

Läs mer

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning.

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Dokumentet sparas i er HSB pärm. november 2011 Om ni saknar en sådan pärm vänligen kontakta vice värden (VV). Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Bakgrund Fläktsystemet ovanför spisen

Läs mer

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. 2002 -

Läs mer

Riktlinjer för basutformning för bostäder

Riktlinjer för basutformning för bostäder Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.

Läs mer

Inför inspektionen boka följande instrument :

Inför inspektionen boka följande instrument : Ytterligare information om utredning vid klagomål finns att läsa om i Temperatur inomhus. Denna finns för nedladdning på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf Inför

Läs mer

2015-04-01/hf Samlad åtgärdsinformation etapp 1 V- huset april 2015 Avdelningarna i V-huset har angett samlade önskemål om förbättringsåtgärder samt åtgärdande av befintliga fel avseende sex kategorier;

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus B O S T A D Trivsamma lokaler för alternativ boende Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus Tryggt boende med god kvalitet Hyrmoduler kan många gånger vara den idealiska lösningen vid olika

Läs mer

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Hemvist F-6 Bakgrund Hemvisten är elevernas bas och trygga punkt i skolan. I hemvisten finns deras studierum av olika storlek, kapprum och toaletter. Hemvistens lärare har ofta sitt

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Datum. Avfläcka kring/på dörrhandtag, strömbrytare, mellan- & balkongglas. Avfläcka kring/på dörrhandtag, strömbrytare, mellanglas

Datum. Avfläcka kring/på dörrhandtag, strömbrytare, mellan- & balkongglas. Avfläcka kring/på dörrhandtag, strömbrytare, mellanglas Polisens verksamhetsstöd Administrativa enheten Upphandlingssektionen STÄDINSTRUKTION Datum Diarienr (åberopas vid korrespondens) 2010-12-29 Ärendebeteckning 1006 Arbetsmoment och frekvens Bengtsfors,

Läs mer

Fastigheten ägs och förvaltas av Akademiska Hus med IVL Svenska Miljöinstitutet som hyresgäst.

Fastigheten ägs och förvaltas av Akademiska Hus med IVL Svenska Miljöinstitutet som hyresgäst. IVL Kortfakta Adress: Valhallavägen 81 Anläggninsnummer: A0043002 Byggår: Arkitekt: Erik Lallerstedt Allmänt Husansvar Fastigheten ägs och förvaltas av Akademiska Hus med IVL Svenska Miljöinstitutet som

Läs mer

Det talas alltmer om dubbla glasfasader i bygg- och arkitektsverige. Hittills finns

Det talas alltmer om dubbla glasfasader i bygg- och arkitektsverige. Hittills finns Det talas alltmer om dubbla glasfasader i bygg- och arkitektsverige. Hittills finns bara ett färdigt objekt, Roxtec i Karlskrona. Men fler är på gång. Några, som Pir F på Arlanda, Nokia i Kista och Kv

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 Handläggningsrutin för uteserveringar Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 UTESERVERING ELLER SOMMARVERANDA? Uteservering - Står direkt på marken (lägre uppbyggnader accepteras endast i undantagsfall

Läs mer

Upprättad av 2012-08-20. Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten.

Upprättad av 2012-08-20. Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten. 1 (5) Brandskydd vid tillfälliga övernattningar Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten. Inledning Det är vanligt att personer övernattar

Läs mer

Teknikhuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Håken Gullesons väg 20. Anläggninsnummer: J0008020. Byggår: 1992

Teknikhuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Håken Gullesons väg 20. Anläggninsnummer: J0008020. Byggår: 1992 Teknikhuset Kortfakta Adress: Håken Gullesons väg 20 Anläggninsnummer: J0008020 Byggår: 1992 Arkitekt: Ragnar Bergå (Arkinova Arkiterkter) Allmänt Byggnadsbeskrivning Jag som är husansvarig för Teknikhuset

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Plexus Ta ansvar för ditt inomhusklimat

lindab vi förenklar byggandet Plexus Ta ansvar för ditt inomhusklimat lindab vi förenklar byggandet Plexus Ta ansvar för ditt inomhusklimat Kostnads-och energieffektivitet Reduced investment and installation costs Plexus levereras med inbyggda ekonomiska fördelar. Hur skulle

Läs mer

Sveavägen 44. under utveckling. Huvudarkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB

Sveavägen 44. under utveckling. Huvudarkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB Sveavägen 44 under utveckling Huvudarkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB Huset Läget Diligentia planerar för närvarande en genomgripande om- och tillbyggnad av Sveavägen 44. Detta innebär att huset byggs

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK

ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK Oktober 2003 Den här skriften har vi tagit fram för att illustrera vår syn på sambandet mellan arkitektur och pedagogik och med detta tillägg vill vi sätta fokus på viktiga aspekter

Läs mer

Produktions- och lagerlokaler. Kontor och kontorshotell. Nybyggda fräscha lokaler av hög kvalitet och låg energiförbrukning i naturskön miljö.

Produktions- och lagerlokaler. Kontor och kontorshotell. Nybyggda fräscha lokaler av hög kvalitet och låg energiförbrukning i naturskön miljö. Företagsby Nära 15 minuter till Uppsala 35 minuter till Stockholm Produktions- och lagerlokaler 650 kr/m 2 Kontorslokaler fr. 900 kr/m 2 Kontorshotell fr. 1800 kr/rum Konferens och fest för upp till 100

Läs mer

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till

Läs mer

Projekt Philips kontor. Plats Philips Lighting. Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite

Projekt Philips kontor. Plats Philips Lighting. Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite Projekt Philips kontor Plats Philips Lighting Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite LED-armaturen SmartBalance ger en bra arbetsplatsbelysning. Energisnål belysningslösning

Läs mer

Elrenovering 2015-2016 SVENSKA FOLKBYGGEN BRF NR 1 GÖTEBORG RÄNTMÄSTAREGATAN 25

Elrenovering 2015-2016 SVENSKA FOLKBYGGEN BRF NR 1 GÖTEBORG RÄNTMÄSTAREGATAN 25 Elrenovering 2015-2016 SVENSKA FOLKBYGGEN BRF NR 1 GÖTEBORG RÄNTMÄSTAREGATAN 25 Innehållsförteckning Allmän information... 3 Tidsplan... 3 Tillvägagångssätt... 3 Säkerhet... 4 Detta förväntas av lägenhetsinnehavaren...

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

FLEXIBLA MODUL LÖSNINGAR. WORLDWIDE.

FLEXIBLA MODUL LÖSNINGAR. WORLDWIDE. FLEXIBLA MODUL LÖSNINGAR. WORLDWIDE. KONTOR OCH OFFENTLIG SEKTOR Daghem FRITIDSHEM OCH SKOLOR BYGG OCH INDUSTRI VÅRDCENTRALER OCH SERVICEHEM EVENT, MÄSSOR OCH UTSTÄLLNINGAR ON- OCH OFFSHORE SERVICELOKALER

Läs mer

POUSETTE & CO RENOVERING AV TRAPPHUS, KÄLLARGÅNGAR OCH NYTT GÄSTRUM SKISSFÖRSLAG BRF LUSTGÅRDEN, PARADISGATAN 12 2015-12-01

POUSETTE & CO RENOVERING AV TRAPPHUS, KÄLLARGÅNGAR OCH NYTT GÄSTRUM SKISSFÖRSLAG BRF LUSTGÅRDEN, PARADISGATAN 12 2015-12-01 RENOVERING AV TRAPPHUS, KÄLLARGÅNGAR OCH NYTT GÄSTRUM Målet med renoveringen av trapphus, källargångar och korridorer är förutom att underhålla fastigheten att skapa välkomnande, ljusa trivsamma och trygga

Läs mer

Personalpolitikens övergripande mål är attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Utdrag ur Kommunfullmäktigemål 2010-2012

Personalpolitikens övergripande mål är attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Utdrag ur Kommunfullmäktigemål 2010-2012 Personalpolitikens övergripande mål är attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Utdrag ur Kommunfullmäktigemål 2010-2012 65 FÖRUTSÄTTNINGAR VARFÖR ETT FUNKTIONSPROGRAM 66 Personalens rum Att få stänga

Läs mer

Checklista för inredning av städvänliga lokaler

Checklista för inredning av städvänliga lokaler 1 (8) Checklista för inredning av städvänliga lokaler Checklistan beskriver vad ni själva ska göra för att underlätta städningen av era lokaler. Checklistan tar både upp sådant som kan förbättras i befintliga

Läs mer

KUNGSHOLMEN PONTONJÄRGATAN 37 432 KVM

KUNGSHOLMEN PONTONJÄRGATAN 37 432 KVM nya N y lo ka möjl l ighe ter! KUNGSHOLMEN PONTONJÄRGATAN 37 432 KVM Sida 1 av 19 BESKRIVNING Pontonjärgatan 37, 432 kvm Spännande arkitektdesignat kontor med maximalt utnyttjad yta. Högt i tak och stora

Läs mer

Mångsidig lokal ljusreglering

Mångsidig lokal ljusreglering Mångsidig lokal ljusreglering I Mångsidig lokal ljusreglering Ungefär 20 procent av all energiförbrukning i världen går till belysning. Beroende på byggnadstyp och aktiviteter kan denna siffra till och

Läs mer

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015 Fastighet: Kevingeskolan - Jungfrun 2 Fastighetsägare: Danderyds kommun Konsulter: Skanska Teknik Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1960-talet

Läs mer

Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633

Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633 Kv Kantorn etapp 2 Trafikbullerutredning Sammanfattning Det finns goda förutsättningar att uppföra bostäder som uppfyller gällande riktvärden för trafikbuller. www.bjerking.se Sida 1 (13) Trafikbullerutredning

Läs mer

Vi vill vara en del i hela processen, inspirera, förverkliga och driva hela projektet. Tidigt tillföra teknisk information, helt leverantörsoberoende.

Vi vill vara en del i hela processen, inspirera, förverkliga och driva hela projektet. Tidigt tillföra teknisk information, helt leverantörsoberoende. PROJEKT Vi vill vara en del i hela processen, inspirera, förverkliga och driva hela projektet. Tidigt tillföra teknisk information, helt leverantörsoberoende. Genom att inreda fönstren kan du lyfta upplevelsen

Läs mer

Dags för nya lokaler?

Dags för nya lokaler? Dags för nya lokaler? Här har vi har samlat tips till dig som söker lokal. Framtidssäker arbetsplats Välja läge Modernt och flexibelt Framtidssäker arbetsplats Tänk långsiktigt och ha framtiden i åtanke

Läs mer

DYSKANALEN ROL ROL-S JUSTERINGS- OCH DÄMPNINGSDEL

DYSKANALEN ROL ROL-S JUSTERINGS- OCH DÄMPNINGSDEL . DYSKANALEN ROL ROL-S JUSTERINGS- OCH DÄMPNINGSDEL www.climecon.fi Den snygga, tystgående dyskanalen ROL är konstruerad för rum där stora luftvolymer behöver fördelas jämnt och dragfritt. ROL-S justerings-

Läs mer

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning En elritning är elinstallatörens (elektrikerns) underlag för elinstallationen. Med en genomtänkt ritning underlättas dennes arbete och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TIME BUILDING

VÄLKOMMEN TILL TIME BUILDING Tid är det som förhindrar att allting händer på samma gång. Albert Einstein VÄLKOMMEN TILL TIME BUILDING En företagsmiljö i tiden. Ambitionen är att skapa en inspirerande mötesplats för både hyresgäster

Läs mer

Lux Lunds Universitet

Lux Lunds Universitet Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu

Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu 150331 Reflektion arbetsmiljö bilaga till beslut Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu Uppdrag för reflektionsgruppen

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Moderna lägenheter i Gamla Brandstationen

Moderna lägenheter i Gamla Brandstationen Situationsplan ff Bofakta ff Gamla Brandstationen ligger i lummig grönska i korsningen av Kävlingevägen och Kung Oskars väg i Lunds centrum. Byggnaden ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin och stod

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

Ett undergolvsystem och Ett golvvärmesystem tillsammans en komplett lösning för nybyggnation, ombyggnad och renovering

Ett undergolvsystem och Ett golvvärmesystem tillsammans en komplett lösning för nybyggnation, ombyggnad och renovering Ett undergolvsystem och Ett golvvärmesystem tillsammans en komplett lösning för nybyggnation, ombyggnad och renovering 02 2007 Granab Undergolvsystem Det bästa egenskaperna ser du inte Undergolvsystemet

Läs mer

Årsta äng 4, ombyggnad av kontor till skola, Revidering A

Årsta äng 4, ombyggnad av kontor till skola, Revidering A Årsta äng, ombyggnad skola Ref.nr: 12019-1 Datum: 2012-02-17 Revidering A: 2012-04-23 Sida: 1 av 4 PM Akustik Årsta äng 4, ombyggnad av kontor till skola, Revidering A Bakgrund Ett befintligt kontorshus

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

personalbod p6000 projektkontor

personalbod p6000 projektkontor Cramo personalbod p6000 projektkontor PK2000 p6000 - en rymlig och modern personalbod Med personalboden P6000 tas ännu ett steg mot en bättre arbetsmiljö och större energibesparing. 1. Med en yta på 3,7

Läs mer

Lästmakargatan 13. Stockholm 397 kvm

Lästmakargatan 13. Stockholm 397 kvm Lästmakargatan 13 Stockholm 397 kvm Välkommen till Diligentia Lästmakargatan 13 Yta: 397 kvm. Plan: 4 Husets karaktär Huset uppfördes i etapper mellan 1905-1967. Senaste renoveringen pågick mellan 2006-2008.

Läs mer