Byggnadsstyrelsens informationer. Kombikontor

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens informationer Kombikontor

2 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:115 Dokumentets datum Ärendebeteckning BYGGNADSSTYRELSEN Projektnamn ektnamn(ev förkortat) Framtidens kontor projektnr Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Jan Thews, projektledare Konsult: Svante Sjöman, Kontorsplanering AB Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Husbyggnadssektionen Tekniska byrån har under 1989 bytt namn till Tekniska enheten. Dokumentets titel Kombikontor övriga uppgifter Byggnadsstyrelsens nya publikationssystem gäller fr o m den 1 juli Se vidare längst bak i denna skrift. Huvudinnehåll 1 denna rapport, framtagen inom utvecklingsprojektet Framtidens kontor, redovisar arkitekt SAR Svante Sjöman sina erfarenheter från industrisektorns kombikontor. Rapporten redovisar även byggnadsstyrelsens erfarenheter av kombikontor liksom jämförelser med traditionella kontorshus. Nyckelord Akustik, arbetsrum, arkitektur, belysning, flexibilitet, framtid, golv, inredning, installation, kommunikation, kontor, luftbehandling, miljö, ombyggnad, personalutrymmen, statisk elektricitet, säkerhet, terminalarbetsplatser, ventilation Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet ISSN Omfång Svensk byggtjänst Stockholm sidor Göteborg omslag Malmö Umeå Red Henrik Waldenström Jan Thews 0 Byggnadsstyrelsen 1990 Ann Westerman Ref Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsen medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner. lagen (SFS 1960:799). Postadress Byggnadsstyrelsen STOCKHOLM Besöksadress Godsadress Karlavägen 100 Banergatan 30 Telefon Telex build S Telefax

3 1 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 115 KOMBIKONTOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖ RORD 2 1 BAKGRUND 1.1 Historik 1.2 De första kombikontoren 1.3 Dagsläget 2 KOMBIKONTOR 2.1 Vad är kombikontor 2.2 När passar ett kombikontor? 2.3 När passar inte ett kombikontor? 2.4 Generalitet 3 AREOR OCH KOSTNADER FÖR OLIKA KONTORSFORMER 3.1 Allmänt om areor och kostnader 3.2 Areajämförelser mellan olika kontorsformer 4 KOMBIKONTORETS TOTALMILJÖ 4.1 Allmänt om miljöbegreppen och deras betydelse 4.2 Administrativ miljö 4.3 Social miljö 4.4 Fysisk miljö 4.5 Kontorets image 5 INSTALLATIONSSYSTEM 1 KOMBIKONTOR 5.1 Allmänt om olika system 5.2 Ventilation, värme/kyla 5.3 El, tele och data 5.4 Belysning 5.5 Integrerade lösningar KOMBIKONTORETS ENHETSRUM 21 7 OMBYGGNAD AV OLIKA HUSTYPER TILL KOMBIKONTOR 7.1 Generella och speciella problem 7.2 Möjligheter att bygga om till kombikontor 23 BILDBILAGA nr Byggnadsstyrelsens nya publikationsserier

4 2 FÖRORD Industrins kontor planeras idag i mycket stor utsträckning som kombikontor. Arkitekt SAR Svante Sjöman, AB Kontorsplanering Stockholm, har medverkat i utvecklingen av kombikontorskonceptet ifrån första början på 70-talet. Han har medverkat som rådgivare i ca 60 st kombikontorsprojekt inom Norden. I denna funktion har han hjälpt beställaren och dennes konsulter. Han har även själv som arkitekt ritat flera kombikontor. Under åren deltog han i utvecklingsarbetet av kombikontoret, vilket bedrevs av en grupp konsulter och företag under benämningen Mathildagruppen. Aven inom den statliga sektorn efterfrågas nu kombikontor i allt fler sammanhang. För att möta denna efterfrågan på ett kvalificerat sätt har byggnadsstyrelsens tekniska enhet påbörjat ett utvecklingsprojekt, Framtidens kontor, för att öka kunskapen om programmering och projektering av nya kontorsformer. I denna information, framtagen inom projektet Framtidens kontor, redovisar arkitekt SAR Svante Sjöman sina erfarenheter från industrisektorns kombikontor. Rapporten redovisar även byggnadsstyrelsens erfarenheter av kombikontor liksom jämförelser med traditionella kontorshus.

5 1 BAKGRUND 1.1 Historik Under 50-talet växte kontoren i storlek och kom att utformas med en allt bättre utrustning och inredning för kontoret. Det traditionella cellkontoret var den helt dominerande planformen, inte minst inom statlig förvaltning. 3 Kontorslandskapet introducerades i Sverigel965 och byggdes under tio BILD 1 år. Under denna period började man diskutera ljus, ljud, luft och layout. Kontorslandskap Nya begrepp infördes: ljudabsorberande undertak, skärmar, växter, pausplatser mm. År 1970, när kontorslandskapet stod på sin höjdpunkt, utgav Personaladministrativa rådet (PA-rådet) resultatet av en mycket omfattande utredning av svenska kontorslandskap. Till en del byggde utredningen sina rön på en tidigare utredning av ett större försäkringsbolag i Svenge. Man tillämpade också delvis de kriterier som en tysk undersökning, Quickborner Teams, använt för att i 68 punkter beskriva och definiera kontorslandskapet. Begreppet 4L-kvalitet myntades. Med de fyra L:en avses: Ljudet - akustik - och bullerförhållanden, BILD5 4L-kvalitet Ljuset - belysning, bländning, ljusfärg m m, Luften - värme- och ventilationstekniska förhållanden, Layout - utformning av inredning och rumsmiljö. Quickborner Teams 68 punkter tog förutom de 4L:en även upp kommunikationsleder, arbets- och informationsflödet, kontorshjälpmedel, den sociala miljön jämte akustiska och visuella störningar. Man fann bl a att den 4L-kvalitet, som var en förutsättning för ett bra kontorslandskap, i själva verket bara var 2.5L kvalitet. Med 2.5Lkvalitet menas att kvaliteten i själva verket inte var fullgod, dvs att ett eller flera L inte nådde upp till den standard som ansågs nödvändig för ett modernt kontorslandskap. I mitten av 70-talet växte kritiken mot kontorslandskap, delvis som en följd av PA-rådets utredning och negativa kritik i olika massmedier. Man klagade bl a över ljudstörningar, rökning, stress och allmän otrivsel. Medbestämmandelagen innebar att de anställda fick ökat gehör för dessa synpunkter. Kontorslandskapet blev impopulärt och byggandet av kontorslandskap gick tillbaka. Vid samma tidpunkt påbörjades datoriseringen av många arbetsuppgifter. Terminalarbetsplatsen skapades, vilket ställde nya krav på kontorets teknik. Bland annat infördes komfortkyla för att motverka värmen från all teknisk utrustning.

6 4 På grundval av erfarenheterna från cellkontor och kontorslandskap utvecklades under slutet av 70-talet kombikontoret. Målsättningen var att kombinera fördelarna och försöka undvika nackdelarna med respektive kontorsform. Kombinationen av kontorslandskapets öppenhet, flexibilitet och goda kommunikationer med cellkontorets arbetsplatser i ett eget arbetsrum, blev den lösning som såväl medarbetare som företagsledning kunde acceptera. 1.2 De första kombikontoren Två uppmärksammade kombikontor byggdes under slutet av 70-talet: BILD 2 - Canon Svenska AB, Stockholm 1978,120 kontorsarbetsplatser Canon (Tengbom arkitekter AB), BILD 3 - Zander & Ingeström, Stockholm 1979, 700 kontorsarbetsplatser, Zander & ingeström (Lennart Bergström Arkitektkontor AB). 1.3 Dagsläget Kombikontoret har nu (1989) byggts under tolv år och är numera en vanlig modell i Norden vid nyproduktion av kontor för industrin. Mycket ofta siktar man också mot en kombikontorslösning vid ombyggnad av äldre kontor. Ofta år kontorslandskapet utgångspunkt för industrins kontor. Efter personalens påverkan med önskemål om egna arbetsrum blir kombikontoret en bra kompromiss. Idag finns ca 200 större, nybyggda kombikontor, främst i Sverige, Norge och Finland. Intresset för kombikontoret har nyligen vaknat i övriga Europa. Byggnadsstyrelsen har hittills endast i mindre omfattning byggt kombikontor. Inom statlig förvaltning är utgångspunkten cellkontor. Varken arbetsgivare eller personal önskar numera kontorslandskap, varför det vanligaste hittills har varit att fortsätta med cellkontor. Kombikontor är ännu för okänt, vilket delvis förklarar skillnaden i intresse för kombikontor mellan industrin och statlig förvaltning. Följande byggnadsstyrelseprojekt under 1988: med kombikontor var färdigställda BILD 4 - Stockholms universitet, kv. VEGA, ombyggnad, kv. Vega - Lunds Tekniska Högskola, avd. arkitektur, - Chalmers Tekniska Högskola, avd. arkitektur.

7 2 KOMBIKONTOR Vad är kombikontor? Kombikontorets grundide bygger på principen att alla arbetsrum är lika stora (2.3 m x ca 3.9 m) och att alla arbetsrum gränsar mot en inre öppen gemensam yta. Denna gemensamma yta (hädanefter kallad "vardagsrum") innehåller alla gemensamma funktioner inom kontoret såsom kopiatorer, telefax, printrar, CAD-arbetsplatser, arkiv, postfunktioner, sammanträdesplatser, pausplatser mm. Gränsen mellan rummen och vardagsrummet består av en glasad vägg för att främst ge en god kontakt mellan arbetsrummen och vardagsrummet. På så sätt tillförs också vardagsrummet dagsljus. Utanför rummen finns ingen korridor, utan gångytan skapas på samma sätt som i kontorslandskapet, dvs genom placering av inredning och utrustning i kontorets vardagsrum. Kombikontorets planlösning innebär att flexibiliteten ökas både via enhetsrummen (organisationsförändringar kan göras utan flyttning av mellanväggar i kontoret) och via vardagsrummets mångsidighet. Dessutom ökas den visuella kontakten dels genom de glasade väggarna,dels genom vardagsrummets närhet och öppenhet. Tanken är att kombikontoret ska kombinera cellkontorets ostördhet med kontorslandskapets stora flexibilitet och goda kontakt mellan medarbetarna. Under de senaste 3-4 åren har det byggts flera konventionella cellkontor, vilka har en glasad vägg mellan arbetsrummen och utanförliggande korridor. Denna typ av cellkontor var ganska allmän under 40- och 50- talet. En sådan glasvägg är ofta störande för medarbetarna i kontoret (främst visuellt men också akustiskt) eftersom gångtrafiken tvingas att passera nära utanför glasväggarna samtidigt som individen inte har något eget intresse att bevaka i korridoren. Störningen kan bli så stor att affischer, kartor, möbler etc spontant placeras framför den glasade väggen som skydd mot korridoren. Problemet accentueras om korridoren utgör förbindelseled mellan olika husdelar och därför trafikeras av många okända personer. Man ökar ibland arbetsrummens bredd från ca 2.3 m till 2.6 eller 2.9 m (motsvarar modulmåtten 24M respektive 27M och 30M). Denna ökning av rumsbredden år kostsam utan att fördenskull alltid ge verkliga förbättringar i funktion. Ett undantag är arbetsplatser där man hanterar format större än A3 (297x420 mm). Där har problemet lösts på tre olika sätt: - arbetsplatserna placeras i ett gemensamt storrum, - ett mindre ritbord placeras i arbetsrummet; ett större ritbord placeras BILD 6 i vardagsrummet nära arbetsrummet, Rum med mindre ritbord - arbetsrummen utförs konsekvent med större bredd, antingen samtliga arbetsrum eller enbart de som kräver en större arbetsplats. Ett annat undantag är når man bakom arbetsplatsen vill ha en andra arbetsplats med större djup t ex för terminalarbete.

8 6 2.2 När passar ett kombikontor? Kombikontoret bygger på öppenhet och föutsätter att man i jämförelse med cellkontor kan föra över arbetsfunktioner från det egna rummet till det gemensamma utrymmet. Kombikontoret är idealiskt för arbetsplatser där kommunikation mellan arbetstagarna behövs för att ge impulser och information som annars inte skulle ha efterfrågats. Kombikontorets öppenhet klargör snabbt vilka som finns inne eller år upptagna med telefon eller besök. Detta sparar söktid särskilt på arbetsplatser där personalen ofta är ute på uppdrag. En byggnad som passar till kombikontor "r vara allmängiltig till sin uppbyggnad och systemlösning. Den "r medge kända kontorsformer inom byggnaden och kan därigenom passa de flesta typer av verksamhet. 2.3 När passar inte ett kombikontor? Ett traditionellt cellkontor kan passa bättre än kombikontor t ex i nedanstående fall: - arbetet ar konfidentiellt, - gemensamma kontorsytor behövs inte, - gemenskapen saknar betydelse. Kontorslandskap eller storrum kan vara att föredra i följande sammanhang: - hörbar kontakt behövs mellan medarbetarna, - arbetsuppgifter/arbetsmaterial behöver delas, - social gemenskap eftersträvas, - omgruppering av personal sker ofta. Den sociala gemenskapen kan ha stor betydelse för trivseln vid utpräglat rutinarbete. 2.4 Generalitet För att förändringar i verksamheten ska kunna genomföras fordras att kontorbyggnader ges generalitet och flexibilitet. Byggnadens mått och systemlösningar "r medge andra kontorsformer ån den från början planerade. Erfarenheten visar att storrum ärr statiska och att behovet av ytterligare storrum sällan uppkommer. I och med ökande krav från medarbetarna på eget rum sker snarare en ombyggnad av ursprungligen planerade och insprängda storrum till vanliga kombikontorsrum, samtidigt som ny kontorsteknik gör detta möjligt.

9 3 AREOR OCH KOSTNADER FÖR OLIKA KONTORSFORMER Allmänt om areor och kostnader Mycket ofta kalkylerar företagen sin kontorskostnad efter den kallhyra per kvm man erbjudits. Det är en tämligen dålig måttstock för vad kontoret egentligen kommer att kosta totalt per år. Ett kontor med låg hyra, men med dåligt lokalutnyttjande blir oftast dyrare än en lokal med ett effektivt tillvaratagande av kontorsarean. Ett bättre mått på byggnadens effektivitet år hyran per anställd. För totaleffektiviteten hos arbetsplatsen tillkommer omätbara faktorer såsom lokalens geografiska läge, personalledning, motivationen hos personalen, sjukfrånvaro, personalomsättning m m. Personalkostnaden är ca tio-falt högre än lokalkostnaden. Mindre än 3/4 av lokalkostnaden BILD 7 utgörs av byggkostnaden (kapitalkostnad) vilket innebär att en ökning Kostnadssamband av personalens effektivitet på 7% motsvarar hela årskostnaden för investeringen i ett nytt kontor. Kan man genom utformningen av lokalerna påverka motivationen hos personalen, sjukfrånvaron etc får det snabbt en gynnsam effekt på totalekonomin. 3.2 Areajämförelser mellan olika kontorsformer Vid areajämförelser nedan avses endast de utrymmen som finns i en normal kontorsvåning med kontorsrum, kommunikationsutrymmen, utrymmen för gemensamt bruk, hygienutrymmen, areor för trappor, hiss och schakt. I exemplet jämförs schematiskt två olika kontorsformer i två olika kontorshus med samma lokalprogram. Kontorshusens former och mått representerar de vanligast förekommande för respektive kontorsform. (OBS att jämförelsen är ett räkneexempel och inte ett uttryck för KBS areanormer.) Båda kontoren inrymmer 26 st arbetsplatser i egna arbetsrum. I cellkontoren förutsätts en fördelning av arbetsrummens storlek så att 60% har ett 2-modulsrum, 30% ett 3-modulsrum och 10% ett 4-modulsrum - en gängse fördelning i moderna cellkontor. I kombikontoret förutsätts att ca 5% av medarbetarna har ett 4-modulsrum, övriga har 2-modulsrum. En modul = 1,2 m modulmått i fasad (12 M), 2 moduler = 2,4 m (24M) etc. För gemensamma behov tillkommer: - arkiv, ca 20 kvm, - kopiering, ca 10 kvm, - data, printer mm, ca 20 kvm, - förråd, kontorsmateriel, ca 10 kvm, - konferensrum, ca 20 kvm, - pausrum, ca 20 kvm, - hygienutrymmen, - utrymmen (likvärdiga) för hiss, trappor och schakt.

10 8 Resultatet av areabe " ningen är följande: BILD 8 Cellkontor, enkeloch dubbelkorridor Kombikontor Cellkontor, enkelkorridor: 620 kvm Cellkontor, dubbelkorridor: 690 kvm (med ca 40 kvm disp. yta). Kombikontor (21.6 x 24.0): X520 kvm (med viss överyta). Kombikontoret ger minst area huvudsakligen beroende på att 2-modulsrum kan användas som enhetsrum i så stor utsträckning. Detta i sin tur möjliggörs genom placering av bla sammanträdesfunktion för besök i vardagsrummet. Kombikontoret ger dessutom de kortaste gångavstånden mellan medarbetare och till gemensam utrustning.

11 9 4 KOMBIKONTORETS TOTALMILJÖ 4.1 Allmänt om miljöbegreppen och deras betydelse Nedan redovisas ett koncept för kombikontoret under rubrikerna administrativ, social och f ysisk miljö. Den fysiska miljön med sin 4L-kvalitet utgör enbart en del av det totala begreppet "miljö" och bidrar bara delvis till människans tillfredsställelse i kontorsarbetet. Sannolikt betyder den administrativa och sociala miljön mer i detta avseende. Däremot bidrar den fysiska miljön till att underlätta och effektivisera arbetet. BILD 9 Aln hänger ihop Totalmiljön påverkas inte bara av nya byggnadstekniska lösningar utan även av att arbetets hjälpmedel snabbt utvecklas, förändras och förbilligas och av att människans attityd till arbetet ändras tekniskt, socialt och politiskt. Ett eget arbetsrum med en egen telefon var en utopi för bara några decennier sedan Administrativ miljö Den administrativa miljön på kontoret kan lättast beskrivas med några nyckelord: - organisation - externa besök - säkerhet - kopiering, självservice - kaffehantering - arbetsrutiner - befattningsbeskrivningar - status - reglementen - utbildningsplaner - ekonomisystem - tjånsteställningssystem - nåmndverksamhet - facklig verksamhet. Listans längd kan mångdubblas, men för diskussionen kring olika kontorsformer torde följande nyckelord vara av störst intresse: Organisation Idag sker organisationsförändringar snabbare än någonsin förr. Orsaken år att kringvärlden ständigt förändras och det gäller "att hänga med" för att inte tappa mark. Det ställer stora krav på kontorets flexibilitet så att det är möjligt att flytta om personalen, helst över en natt. Att flytta mellanväggar för att anpassa kontoret till en ny organisation år kanske möjligt - men dyrt.

12 lo Flyttbara mellanväggar finns i många olika fabrikat och de år visserligen flyttbara men fordrar ändå kvalificerad arbetskraft. En flyttning för ett rum kan medföra följdflyttningar i flera andra intilliggande rum. Härtill kommer problem med ljudöverkörning mellan rummen eftersom ljudtätning mot golv, yttervägg och tak sällan görs tillräckligt noggrant. Kombikontoret möter kravet på snabb förändring med ett enhetsrum. Hos Zander & Ingeström (700 arbetsplatser), har endast ca 20 mellanväggar flyttats under en tio-årsperiod. Status För denna faktor finns ingen allmän vägledning annat än att status idag inte är lika starkt knutet till rumsstorleken som förr. Olika lösningar har projekterats för privata företag (kombikontor): - endast VD får 4-modulsrum, - endast VD får 4-modulsrum, gemensamma " VIP-rum" (mer påkostade sammanträdesrum) för avd.chefer, - VD och avd.chefer får 4-modulsrum, - funktionen avgör vilka som ev. behöver större rum. De flesta industriprojekt har stannat för de två översta lösningarna. I de fall då sekreterarrummet är genomgångsrum till VD och motsvarande befattningar har sekreteraren ofta också ett 4-modulsrum. I nybyggda statliga projekt (cellkontor) programskrivs normalt följande: - GD; 5-modulsrum, - byråchefer; 3-modulsrum, - avd.chefer; 3-modulsrum, - funktionen avgör i övrigt. Externa besök, säkerhet Av säkerhetsskäl väljer man ofta idag en lösning som innebår att extema besök (så långt det år möjligt av praktiska skäl) hänvisas till konferenscentra kring de neutrala utrymmena intill entrehallen och receptionen. Eskortering av besök från receptionen till arbetsrummet är ett annat sätt att bibehålla säkerheten. Låsta trapphus, där man möter gästen vid dörren på våningsplanet, förekommer också. En annan sida av säkerheten är att myndigheter, lagar och försäkringar för olika handlingar kräver förvaring i stölds " a lokaler, arkiv etc. Detta gäller såväl vanliga handlingar som disketter och databand. För att inte störa vardagsrummets öppenhet " r arkiv i kärnzonen undvikas. I stället "r man använda brandklassade skåp eller s" erhetskåp. Om arkivrum år nödvändiga "r dessa göras demonterbara och placeras direkt intill de rum de betjänar.

13 11 Om vardagsrummet innehåller stöldbegårlig utrustning kan antingen dessa låsas till inredningen eller kontoret skalskyddas. Inbrott eller stöld i ett kombikontor är ganska sällsynta eftersom kontorsytorna är ganska öppna och medger en god överblick kring avvikande händelser under kontorstid. Kopiering, självservice Möjlighet till självservice erbjuds i högre grad i de öppna och halvöppna kontoren, eftersom gångavstånden oftast är mycket korta och den synliga kontrollen över verksamheten/hjälpmedlenår omedelbar; man kopierar papper själv, hanterar arkiven utan hjälp av speciell personal, man skriver egen text med hjälp av PC eller ordbehandlingsmaskin, man hämtar och lämnar sin egen post vid poststället i vardagsrumet, man gör iordning nytt kaffe om man tar det sista, osv. Utvecklingen går mot att självservicen successivt byggs ut så att alla, oberoende av tjänsteställning, kan klara sig själv. Kaffehantering Kaffehanteringen har länge varit en ömtålig punkt, eftersom verksamheten stannar,under en kvart/halvtimme när kaffet serveras under förmiddagen och eftermiddagen. I ett kombikontor är det möjligt att ta en paus när som helst under dagen, eftersom närheten till det egna arbetsrummet är kort och det rinns möjlighet att avbryta pausen för att exempelvis svara i telefonen. Den tidsbestämda och samfällda kaffestunden (social samvaro) fyller inte lika stor funktion i det öppna kombikontoret. BILD 10 Kaffepaus Arbetsrutiner Vid en flyttning till ett nytt kombikontor har två mönster utkristalliserats. Den ena innebär att vardagsrummet är mycket litet utnyttjat. Egentligen återfinns där bara sociala funktioner såsom pausplatser och allmänna sittplatser. Det andra mönstret visar ett kontor med livlig verksamhet i vardagsrummet där människor ständigt är i rörelse mellan arbetsrummet och kompletterande funktioner i vardagsrummet. I det första fallet har man flyttat från det gamla kontoret till det nya, utan att utnyttja den potential som vardagsrummet innebär. Det kan också innebära att kombikontorsformen var fel kontorsform för verksamheten. Därför är det viktigt att i planeringen studera vilka arbetsrutiner som kan förändras genom det verktyg som vardagsrummet utgör. Helheten ska upplevas som lättarbetad och naturlig. 4.3 Social miljö En risk som människan utsätts för i kontor med avancerade tekniska hjälpmedel är att hon isoleras från mänsklig kontakt och istället kommunicerar med datorn. Det gäller särskilt rutinarbete vid terminal. Kombikontorets öppna miljö skapar bättre möjlighet till spontana kontakter mellan medarbetarna. Den fysiska närheten till arbetskamraterna - korta gångavstånd och gemensamt vardagsrum - kan om övriga förutsättningar finns underlätta relationerna. Man kan säga att lagandan ges möjlighet att utvecklas.

14 Fysisk miljö Den fysiska miljön kan beskrivas med några nyckelord: lokalisering, marken utanför, byggnad, ljus, ljud, luft, layout, material, färgsättning, kontorsmaskiner, städning. Byggnad Kombikontoret ställer två krav på byggnaden. Det ena kravet är att bredden inte får vara för liten när man ska utnyttja kontorets mitt, vardagsrummet, för olika funktioner och kommunikationsytor. 16,8 m (multipel av 1,2 m) har visat sig vara ett bra breddmått med hänsyn till ekonomi, funktion och layout. I ett sådant kontor fördelar sig areorna i rum och vardagsrum ungefär lika, vilket generellt visat sig vara en bra fördelning (exempelvis BOSCH, Kista). I ett smalare kontor tvingas oftast kommunikationsytorna intill de glasade väggarna med störningsmoment som resultat (se 2.1). Ett bredare hus innebär att byggnadens planmått blir mer eller mindre kvadratisk för att samma areafördelning skall uppnås. Ett exempel är Zander & Ingeström, Stockholm med modulmåtten 21,6 x 24,0 m, vilket rymmer 26 arbetsrum å 10 kvm på en totalyta av 520 kvm. Nackdelen med den kvadratiska formen är att arbetsgruppens storlek måste stämma med antalet rum i kvadraten för att inte inplaceringen av företagets olika avdelningar och arbetsgrupper skall försvåras. En något för stor avdelning måste dela på sig och får några arbetsplatser i en annan kvadrat. En något för liten ger svårnyttjade rum som blir "över" i kvadraten. BOSCH nya huvudkontor i Kista planerades för en kontinuetet mellan de olika byggnadsdelarna så att avdelningarna kan växa in i angränsande huskroppar, utan de "psykologiska" gränser som ett trapphus eller en korridor kan utgöra. Byggnadsstyrelsen anger i Utredningsbyråns information nr 13 en preferenszon för husbredd på m. Det andra kravet på byggnaden är att modulindelningen i fasad "r vara en multipel av 1,2 m eller 2,4 m när arbetsrummet bredd är ca 2,4 m. Med fasadmodulen 1,2 m kan man visserligen skapa ett 3-modulsrum trots mer komplicerad teknisk installation, men installationen måste vara anpassad till en tätare fasadmodul. Med fasadmodulen 2,4 m erhålls en större frihet till varierande fönsterstorlekar i fasaden. Exempel på 2,4 mär KONS i Kista, där man vid projekteringen valde bort möjligheten till 3-modulsrummet.

15 13 Fri höjd till undertak är oftast 2.4 m, men 2.5 m förekommer också, i synnerhet där vardagsrummet visuellt uppfattas som stort. Ett annat sätt att få större upplevd höjd i vardagsrummet är att låta installationsskenor ligga på höjden 2.4 m, men placera ljudabsorbentsskivorna på högre höjd på regelverk under bjälklaget. Ljus Dagsljus och utblicksmöjlighet är viktiga för människans trivsel och välbefinnande. I ett kombikontor har man dagsljus från ena sidan av arbetsrummet och utblicksmöjlighet åt båda. Detta minskar sannolikt betydelsen av den fria utsiktens innehåll. Det "svåraste" L:et att bemästra ar det artificiella ljuset. Man har själv svårt att bedöma vad som år dåligt eller bra ljus. Många faktorer påverkar människans seende ; ljusets färg, riktning, bländning, kontrast, luminans och ögonens status. Det enklaste receptet för bra belysning vid en arbetsplats, speciellt vid bildskärmsarbete, är en rätt placerad allmänbelysning, som är kompletterad med flera flyttbara platsarmaturer bestyckade med lågenergilampor. Man kan då själv skapa sig en egen ljusmiljö genom att prova sig fram (se kapitel 5.4). Ljud Kontorsarbetaren är ofta känslig för ljudstörningar. Främst gäller detta mänskligt tal (telefon, sammanträden) som effektivt stör koncentrationskrävande arbete. I kontorslandskapet undvek man störningar från andras tal genom att hindra förståelsen av innehållet. Det senare åstadkoms genom ett sammanlagrat bakgrundsljud från alla mekaniska, rasslande maskiner! Kombikontoret tillkom till stor del som ett bättre svar på ljudproblemet. Kontorslandskapet flexibilitet finns kvar i ett visserligen mindre vardagsrum. Den visuella överblicken finns också kvar vid de glasade väggarna. Och priset - ljudstörningarna - elimeneras till stor del med glaspartierna. Vid behov av koncentration kan man stänga om sig i eget arbetsrum. För kombikontorets glaspartier är det normala ljudisoleringskravet 25 db på dörren och 5-6 mm glas i partiet. Om glaspartiet är öppet uppåt "r absorbenter finnas i taket ovanför. Hög absorbtion i tak och golv minskar till stor del ljudöverhörningen. Ändå har man diskuterat " ljudkonditionering" från högtalare med s.k. "pink noice" och också genomfört det i vardagsrummen i ett mycket stort kombikontor med gott slutresultat enligt projektledaren (Norsk Hydro, Oslo). (Övrig litteratur: Törrönen, HK! Tekniska Högskola.)

16 14 Man kan också med "enklare" medel tillföra kontoret ett bakgrundsljud från ventilationen under förutsättning att ventilationsljudet är konstant och fritt från låga frekvenser. I ett projekt (DRAS, Raumo, Finland) påtalade VD och hans sekreterare att överhörning tvärs över vardagsrummet var besvärande. Det uppmätta bakgrundsljudet var lågt, ca 35 db(a), vilket överensstämmer med högsta tillåtna nivå enligt byggnadsstyrelsens Krav och råd. Detta ökades emellertid till ca 45 db(a) genom att fläkthastigheten i ett fan-coil system forcerades på ett strategiskt ställe. Overhömingen försvann utan några negativa synpunkter på bakgrundsljudet. Luft Dålig luft, hög temperatur och andras rökning toppar klagomålen på "de 4L :en". Sådana klagomål har ibland haft sin förklaring i missnöje med t ex företagets administrativa miljö. Istället för att klaga på arbetsledning etc, utpekar man dålig luft som orsaken till dålig trivsel. Nya system för att ventilera bort dålig luft och skapa dräglig temperatur individuellt har kommit under de senaste åren (se kap 5.2). I kombikontor med glaspartier till tak är det möjligt att öppna det egna fönstret i rummet, utan att detta skapar obalans i ventilationssystemet. Vid större tryckskillnader utomhus/inomhus, vilket bara undantagsvis förekommer, stänger man dörren till kontorsrummet. Layout Med layout avses den inre gestaltningen av kontoret, dvs placering av rum, arbetsplatser, möbler, kontorsmaskiner, mindre och större arkiv, pausplatser, gröna växter och skärmar etc. Layout, arbetsrum Arbetsrummet (2,3 x ca 3,9 m) kan idag möbleras för de allra flesta funktioner inom ett kontor (undantag år arbetsplatser som kräver större och fler arbetsytor för exempelvis ritningar, se 2.1). Arbetsrummet kan dessutom inredas på ett mångskiftande sätt för en och samma funktion, tack vare det utvecklingsarbete som kontorsmöbelindustrin lagt ned på just kombikontorets inredning. Datoriseringen har hittills inte inneburit att pappersmängden i kontoret minskat, snarare har den ökat i takt med förbättrad teknik. Utrymmesbehovet för hyllförvaring år idag större än före datoriseringen. Det ökade behovet av förvaring kan tillgodoses genom fler hyllmeter i arbetsrummen och /eller i vardagsrummen. BILD 11 Vardagsrum Layout, vardagsrum Vardagsrummets layout kan jämföras med kontorslandskapets.skillnaden ärr att vardagrummet inte behöver förses med permanenta arbetsplatser. I vardagsrummet möts brukarens funktionella krav och arkitektens estetiska uppfattning om layouten. Det är mycket troligt att arkitekten inte känner igen den ursprungliga layouten efter några månader eftersom möbler och maskiner har flyttats runt och så "r det vara. Vardagsrummet är en levande del av kontoret som ständigt "r anpassas till nya arbetsrutiner, nya maskiner och ny arbetsorganisation. För att få ut det mesta av husets inbyggda kapacitet "r man utarbeta en bruksanvisning för användningen av vardagsrummet. Man "r också utbilda någon eller några lokalansvariga hos hyresgästen.

17 15 Vardagsrummet hygienutrymmen kontorsfunktioner. "r hållas fritt från all fast installation, trapphus, schakt, mm, så att ytan odelat kan användas för gemensamma Alla fasta utrymmen i kontorets mitt medför att kommunikationsströmmarna nödgas följa de glasade väggarna. I de fall då fasta utrymmen måste förläggas i kontorets kärnzon är det önskvärt att de förläggs nåra gavlarna eller områden där trafikintensiteten är låg. Detta gäller även "rum i rummet" som kan behöva byggas för att åstadkomma t ex sammanträdesdel eller arkiv. Material, städning Når man diskuterar materialval och städning är det främst golvet man har i åtanke. I ett kombikontor tillkommer en ny aspekt: de glasade väggarna till arbetsrummen, där fingrar och handflator sätter sina spår främst i området runt dörrkarmen. De glasade väggarna brukar rengöras en gång per år eller vartannat år, litet beroende på hur personalen själv kan avlägsna fingeravtryck. En torr trasa och en dusch fönsterspray jämte en minuts arbete är det som vanligtvis behövs. De glasade väggarna utsätts inte för samma nedsmutsning som fönstrens innerglas eftersom den statiska elektriciteten, som drar till sig luftpartiklar, är betydligt lägre i glasväggen. Golvbeläggningen har av akustiska skäl ofta varit textil av en kvalitet där varken bindmatta, lim eller fibrer får innehålla några allergenaämnen. Dessutom ska textilmattan vara permanent antistatisk, dels för människans välbefinnande och dels för maskinernas. Ett textilgolv dämpar stegljud och luftljud och bidrar därigenom till en god akustisk miljö. Ett textilt golv "r vara syntetiskt och av god kvalitet. Mattan måste skyddas från utomhussmuts och väta genom utbytbara gångmattor i entren. Mattan måste dammsugas med riktig utrustning och fukt får inte förekomma i mattan eftersom mattan då blir en grogrund för kvalster och därmed uppstår allergirisker för människor. Ifall en medarbetare drabbas av allergi i kontoret är det sannolikt att också andra orsaker än själva den textila mattan som ger besvär. Kontrollera då städmetoden och städfrekvens i första hand. Man kan också pröva att förse medarbetarnas rum med cirkulationsaggregat med absolut filter. Det har även föreslagits jonisering av luften varvid luften runt jonisatorn inom en radie av 2-3 meter anses bli fullständigt partikelfri. I många kombikontor har man valt att utesluta fönstergardiner och istället ersätta dem med både utvändig och invändig solavskärmning (mellanliggande persienn). Utvändig solavskärmning används främst i syd- och västläge. Byggnadsstyrelsen anser dock fönstergardiner motiverade med tanke på risk för reflexer i terminalskärmar Färgsättning Väggen framför skrivbordet "r ha dämpad ljusreflexion så att luminanskontrasten i synfältet inte blir för stor. Dessutom "r bakgrunden (väggens kulör) till bildskärmen vara anpassad till bildtextens kulör. Enklast sker det med tygklädda väggtavlor som appliceras i inredningens väggsystem och år flyttbara vid rumsbyte. Kulören i dessa väggtavlor kan också med fördel variera för att ytterligare understryka den personliga prägeln i det egna arbetsrummet (se Utredningsbyråns information nr 9 Kontorsdatorutrustning).

18 Kontorets image Med kontorets image menas hur en kontorsbyggnad och interiör kan återspegla företagets verksamhet. till volym, fasad Kontorsbyggnader kan enligt en engelsk definition delas upp i: - speculative venture to be rented (spekulationsbygge), - custom-designed building (bygge för en viss hyresgäst). Den första byggnaden saknar ofta egen karaktär och är strängt moduliserad. Den andra gestaltas i mycket fria och obundna former i avsikt att ge byggnaden ett unikt utseende för att på så vis ge företaget en identitet, en image. Byggnadsstyrelsen intar en tredje ståndpunkt genom att å ena sidan eftersträva byggnader med en grundläggande teknisk flexibilitet kombinerad med stor generaltitet - liknande spekulationsbyggenas. Å andra sidan finns en ambition att gå de statliga hyresgästerna till mötes och tillhandahålla mer unika byggnader med egna profiler. BILD 12 Kombikontoret begränsar i viss mån arkitektens frihet genom fasadens Anticimex modulindelning på grund av innanförliggande enhetsrum. Dock medger en övergång från fasadens "svåra" 1,2 m till 2,4 m en betydande lättnad för fasadgestaltningen. Att projektera ett kontor mot alltför hög grad av "custom design" är ett vågspel - vad händer när företaget flyttar och fastigheten ska säljas alternativt övertas av annan myndighet/hyresgäst? Kan den nya hyresgästen ta en byggnad i anspråk som så tydligt förknippas med tidigare brukare? BILD 13 Image kan även omfatta en grupp av hus. De statliga ämbetsbyggnader- Riksdagshuset na som grupp har i image ändrat karaktär från att vara mäktiga och ofta påkostade äldre byggnader till mer ordinära och moderna kontorshus med neutrala och ibland något monotona fasader. Många, särskilt företrädare för den yngre generationen, förknippar de långa korridorerna BILD 14 och de monotona fasaderna med byråkrati, uniformitet, hierarki etc, Gamisonen begrepp som man anser vara typiska för statsförvaltningen. Det finns svårigheter inom vissa offentliga sektorer att rekrytera personal. Når statsförvaltningen vill öppna sig mot allmänheten och betona serviceandan finns anledning att välja lösningar som kan bidra till att spegla den nya inriktningen. Kombikontorets image av öppenhet, samarbete, laganda och informella kontakter kan vara en väg att tydliggöra de nya ambitionerna och samtidigt göra arbetsplatsen mer attraktiv.

19 5 INSTALLATIONSSYSTEM KOMBIKONTOR Allmänt om olika system Fyra olika vägar finns för att försörja ett kontorsrum med luft, el, tele, data och belysning: - från tak, - från fönsterväggen, - från golv, - från korridorväggen. Ett vanligt sätt är till-och frånluft i korridorundertak med in- och utblåsdon i varannan 1,2 m-modul. Korridoren används som frånluftskanal. Radiatorer i yttervägg ger värme. Kanalisation under fönster finns för el, tele, data och belysning. Fasta armaturer i tak (25-40 W/ kvm installerad effekt ) kombineras med platsbelysning. Detta traditionella sätt skapar en del problem: Stora mängder friskluft behövs för att klara värmebelastningen från människa, maskiner, belysning och solvärme (alternativt måste luften kylas). Snedbelastning drabbar arbetsrum där det ena i samma regleringszon kan ha en värmeavgivning kring W och det andra bara W. Fönsterkanalisationen tar plats (0,5-1 kvm/rum) och blir med tiden en "snabbtelefon" mellan rummen (dåligt utförd montering och isolering). 4flexibel belysning med stor värmeavgivning. Vid fullskaleprov i kombikontor som bedrevs under framkom att det krävdes en rejäl akustisk absorbtion i både vardagsrum och arbetsrum för en garanterad ostördhet bakom de stora och enkla glas- BILD 15 ytorna mellan arbetsrum och vardagsrum. Lösningen blev ett nedpend- Arbetsrum lat undertak med absorbenter av hög kvalitet. Att fästa dessa direkt mot bjälklagets undersida gav inte tillräckligt resultat eftersom absorbentens förmåga försämras vid ett sådant montage. All installation placerades i taket och därmed användes den zonen även för ventilation och kablage för el, tele och data samt belysning. Ett problem var att utforma ventilationen så att arean för kanalerna kunde hållas inom måttliga gränser och utrymmet mellan undertak och bjälklagets undersida därmed inte bli för stort. Önskemålet var ett helt slätt undertak utan nedbyggnad orsakad av installationer. Problemet löstes så att värme/kyla transporterades till varje enskilt rum med vatten, vilket medförde att nödvändiga luftmängder till kontoret kunde

20 18 reduceras till de luftmängder som fordrades av hygieniska skäl (ca kbm luft/rum/h). Tilluftskanalerna kunde dessutom vara oisolerade eftersom tilluften inte längre var kall, vilket annars kan förorsaka kondens. Rummen försörjdes med el, tele och data via undertaket och nedföringsstav. Belysningen frän tak minimerades till en enda armatur, vilken kompletterades med bordsarmaturer av lågenergityp. Med nya typer av bjälklag och/eller undergolv, med nya belysningsk" lor, med ny ventilationsteknik, med fönster med ytterst lågt k-värde etc, öppnas helt nya möjligheter till teknisk försörjning av kontor. I några kontor har man helt kunnat eliminera all installation under fönstret (även värme) i syfte att spara våningsyta och göra rummen lättare att inreda (Slakteriförbundet, Stockholm). 5.2 Ventilation, värme/kyla Ett modernt kontorshus behöver i princip ingen värmetillförsel förutom till tappvatten. I stället behövs kylning i princip året runt med undantag av helger och nätter samt arbetsdagen efter lördag-söndag eller efter en långhelg. Orsaken är att moderna husår täta, har mycket lågt k-värde i yttervägg och fönster samt att människor, maskiner och belysning tillför betydande mängd värme till kontoret under arbetstiden. Med en tung byggnadsstomme kan också stora mängder energi lagras för att utjämna värme- och kylbehovet under natt och dag. Tillförsel av värme från maskiner ökar just nu i takt med maskinernas prestanda, dessutom ökas antalet maskiner. Man kan förmoda att kylbehovet kommer att vaxa. Behovet av kyla gäller huset som helhet medan enstaka arbetsrum, beroende på varierande värmebelastning, kan behöva värme eller kyla. Något hittills använt enhetligt sätt att ventilera, värma och kyla ett kombikontor kan inte skönjas i annat avseende än att arbetsrummen i allmänhet har försetts med individuell möjlighet till värme eller kyla och då mycket ofta med vatten som energibärare. Vanligtvis har använts en s k fan-coil ovan undertak i varje arbetsrum. Denna är ansluten till en termostat som påverkar vattentemperaturen. Fan-coilen har också en manuellt styrd reostat vilken påverkar fläkthastigheten. Man kan BILD 16 således forcera värme/kyltillförsel genom att öka fläktens hastighet. Fan-coil i undertak Detta relativt dyrbara system kan försvaras av att rummen år enhetsrum och installationssystemet således kan följa modulmåttet 2,4 m (inte 1,2 m) och inte behöver påverkas av väggflyttningar. Att installera ett fan-coil-system i ett traditionellt cellkontor med olika rumsstorlekar skulle bli alltför dyrt och komplicerat. Vardagsrummen kan ha några få fan-coil-apparater med enbart kyla. Tilluften sker via arbetsrummen. Evakueringen placeras centralt i vardagsrummet. Frånluften frän arbetsrummen går via undertaket (det glasade väggpartiet slutar i så fall vid undertaket).