Sektorsrådens förslag om kvalitetsutveckling enligt uppdrag från Jonas Andersson och Ann Söderström. Utkast Jan Maesel

Transkript

1 Sektorsrådens förslag om kvalitetsutveckling enligt uppdrag från Jonas Andersson och Ann Söderström Utkast Jan Maesel

2 Uppdrag till sektorsråden , 1(2) I Regionfullmäktiges budget är ett av de prioriterade målen att den medicinska kvalitén ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras. På ordförandekonferenser under hösten -15 samt våren -16 har diskussioner förts hur vi i VGR på bästa sätt kan arbeta med kvalitetsutveckling och hur sektorsråden kan ha en viktig roll i detta arbete. VGR ligger bra i många kvalitetsparametrar men ibland är spridningen stor och det finns andra som når ännu bättre resultat som man kan lära av, både inom Sverige och internationellt. Vi ger nu varje sektorsråd i uppdrag att föreslå 2-3 kvalitetsindikatorer inom det egna området eller i samarbete med andra sektorsråd som man vill fokusera på att förbättra under återstående delen av 2016 och 2017.

3 Uppdrag till sektorsråden , 2(2) Forts. Det kommer att finnas extra budgetmedel att söka för möten, ev studieresa och andra kostnader för att arbeta med kvalitetsutveckling. Skicka in en kortfattad beskrivning av vilka indikatorer ni har valt och en motivation varför ni har valt just dessa. Beskriv också kortfattat hur ni tänker gå tillväga för att förbättra kvalitén och vilket stöd ni kommer att behöva från koncernkontoret.

4 Ett urval angränsande aktiviteter att beakta: Revidering av regional förteckning över kvalitetsregister inför (TU Dnr RS , HS ) Revidering av regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal inför (TU Dnr RS , HS ) Revidering av krav-och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2018 (Dnr RS ) Kvalitetsdriven utveckling av hälso- och sjukvården framtagning av modell för ett regionalt lärande system (Dnr HS , HSD-A )

5 Disposition nedan för redovisning av inkomna förslag per medicinskt sektorsråd/motsvarande Ordning i enlighet med Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal år Förteckningen omfattar 66 indikatorer (nedan rödmarkerade) I vänster innehållsdel: Förslag från sektorsråden. Utdrag ur hittills inkomna förslag. I höger innehållsdel: Koncernkontorets bedömning. Utdrag ur brevsvar till sektorsråden.

6 Sammanställning över föreslagna kvalitetsindikatorer från fastställd förteckning för sjukhusen för 2017 Nr 9 Hjärtsjukvård Nr 12 och 14 Njursjukvård Nr 15 och 17 Ortopedi Nr 33 och 34 Kirurgi Nr 35 och 36 Kvinnosjukvård Nr 48 Patientsäkerhet/Infektion Nr 50 Anestesi/operation/IVA Nr 51, 53 och 60 Geriatrik

7 Diabetes/sjukhus (1-5). Stig Attvall, SU Vid analys av Nationella Diabetes Registret NDR framkommer att det finns behov av en extra satsning på diabetes inom primärvård i VGR. Sammantaget behövs ökad kunskap, Heldags kunskapsseminarier för vårdcentraler, både offentliga och privata, utan kostnad för deltagande, möjliggör en förbättring. Diabetesrådet kommer i samarbete med sektorsrådet allmänmedicin att arbeta enligt förslaget.

8 Barnsjukvård (6-7). Peter Almgren, PV 1. Databas för tillväxtdata (längd och vikt) 2. Luftvägsregistret ökad användning 3. Stärka barnets, ungdomens och familjens rättigheter i vården samt vilket värde vi skapar baserat på upplevelsebaserade mått. Flera förvaltningar följer idag PROM- och PREM-mått utifrån egengjorda värdebaserade enkäter. En gemensam värdebaserad enkät med tre till tio frågor vore värdefullt. Det förslag som har lämnats in avser att förbättra barn- och ungdomssjukvården i ett övergripande perspektiv som är större än det som var tänkt, men troligen mycket angeläget. Syftet med satsningen (brevet) var att sektorsråden skulle identifiera områden där resultaten visar stor variation inom VGR dvs ojämlik vård. Med fördel hade det varit lämpligt att välja någon av de kvalitetsindikatorer som sektorsrådet redan har nominerat för regional uppföljning där det är stor variation. Genom att ta upp dessa variationer till diskussion i rådet kan förhoppningsvis de olika verksamheterna lära av varandra och variationen minska. Ökad användning av luftvägsregistret ligger således inte i linje med syftet. De två övriga punkterna uppfattar vi mera som långsiktiga utvecklingsarbeten.

9 Hjärtsjukvård (8-11). Per Albertsson, SU Sektorsrådet har valt att fokusera på EN kvalitetsindikator där vi vill förbättra oss under 2016 och Det är indikator nr 9: Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-sthöjningsinfarkt. Gäller patienter < 80 år. Måltal 85 % Det är ett mycket angeläget område eftersom det finns stor variation inom regionen och vi har några sjukhus som ligger dåligt till vid nationell jämförelse.

10 Njursjukvård (12-14). Per Dahlberg, NU 1. Andel patienter i hemdialys (Indikator nr. 14) 2. Andel patienter med fistel eller graft för dialys (Indikator nr. 12) Det är angelägna områden och med viss variation inom regionen, som behöver minskas.

11 Ortopedi (15-19). Magnus Karlsson, SU Från sektorsrådet i ortopedi kommer 2 indikatorer. 1. Operation av höftfrakturpatient inom 24 timmar (indikator nr. 15) 2. Reoperation av patient som opereras med insättande av höftledsprotes (indikator nr. 17) Motivation och förslag på handlingsplan följer. Det är angelägna områden och med viss variation inom regionen, som behöver minskas.

12 Stroke (20-28). Lars Rosengren, SU 1. Plan för användning av registerdata från Väststroke för kvalitetsutveckling av strokevården i VGR 2. Plan för införande av Väststroke i VGR

13 Internmedicin (29). Anette Trenge-Jarlshammar, SkaS Då stroke- och diabetesråden redan följer en lång rad kvalitetsindikatorer inom internmedicinen har vi valt följande två: 1. Täckningsgrad SWIBREG för patienter på biologiska läkemedel, per sjukhus och totalt, mål 100 % 2. Täckningsgrad i Luftvägsregistret, per sjukhus och totalt, mål 70 % Det är angelägna områden och med variation inom regionen, som behöver minskas. Framförallt behöver användningen av dessa register öka.

14 Neurosjukvård (30) Mikael Edsbagge, SU Multipel skleros (MS): Sektorsrådet lyfter fram sex indikatorer som bedöms väsentliga att arbeta med. För följande tre av dessa har Socialstyrelsen angivit målnivåer: - Indikator M5: sjukdomsmodifierande behandling vid skovvis förlöpande MS hos personer under 40 år. Mycket bra förslag som Koncernkontoret kan stödja. - Indikator M6: årligt besök hos läkare inom specialistvården/hos specialistläkare inom neurologi. - Indikator M7: regelbundna MR kontroller. Sektorsrådet bedömer det också som väldigt viktigt att neurologenheterna i regionen arbetar med patientegen registrering (PER) i MS registret i syfte att öka täckningsgraden i registret av samtliga variabler samt öka patientens egenmedverkan i vården.

15 Neurosjukvård (30). Mikael Edsbagge, SU Parkinson: När det nationella registret för Parkinsons sjukdom blivit bättre och det går att arbeta med detta register för att få fram tillförlitlig statistik, ser sektorsrådet följande indikatorer som aktuella att börja arbeta med: Indikator P2: rapportering i Parkinsonregistret. Indikator P6: årligt besök hos läkare inom specialistvården. Indikator P7: kontinuerlig uppföljning, minst två gånger per år. Indikator P11: tillgång till Parkinson sjuksköterska. Mycket bra förslag som Koncernkontoret kan stödja.

16 Kirurgi (31-34). Christina Svärd, SU Vi har valt att i första hand fokusera på två av de befintliga indikatorerna: nr 33 Kirurgi Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa. Avser planerade operationer. nr 34 Kirurgi Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vi ljumskbråcksoperation. Utöver detta har vi diskuterat ytterligare en indikator som vi tycker skulle vara värdefull då den speglar och har betydelse för flera nivåer av vården, nämligen tid från operationsanmälan till operationsstart för akuta cholecystektomier. Finns det möjlighet att nominera den som en framtida indikator och kommer Orbit att möjliggöra att resultat kan sökas ut centralt? Utmärkta val eftersom det fortfarande finns inomregionala skillnader för dessa båda kvalitetsindikatorer. Den tredje indikatorn verkar vara ett bra val som utvecklingsindikator.

17 Kvinnosjukvård (35-37). Lotta Wassén, SU (Kompliktioner efter abort. Andelen aborter som sökt akut inom tre månader. Detta följs för att få mätetal 2018.) Således inget kvalitetsmått ännu. Hysterektomi. Andelen patienter som opererats (benign kirurgi, uterus <500 gram) med minimalinvasiv teknik ska vara >75 %. Sectio. Robson 1 ska vara <9 %. (Koll. Jfr. indikator 36) Sfinkterruptur. Robson 1 och Robson 2b ska vara <5 % (det här måltalet kanske kan ändras till enbart Robson 1 eftersom de siffrorna är lättare att få fram). (Koll. Jfr. indikator 35) Det är angelägna områden för kvalitetsförbättring som rådet har valt. För att kunna följa utvecklingen är det viktigt att de valda indikatorerna stämmer med de regionala kvalitetsindikatorer som rådet tidigare har nominerat.

18 Barn- och ungdomspsykiatri (38, 41-42). Katarina Andersson, Kungälvs sjukhus minska behov av tvångsvård minska behov av tvångsåtgärder (Jfr. förslag från sektorsrådet psykiatri på nästa sida) Sektorsrådet har valt angelägna områden för kvalitetsutveckling

19 Psykiatri (38-43). Eva Blixt, NU minska behov av tvångsvård minska behov av tvångsåtgärder Sektorsrådet har valt angelägna områden för kvalitetsutveckling

20 Ögonsjukvård (44-45). Rebecca Oscarsson, SkaS Vi föreslår att man tillsätter en regional arbetsgrupp för glaukomsjukvården, med mål att kartlägga de lokala rutinerna som finns i regionen i arbetet med glaukompatienterna. Här ser vi ett stort förbättringsområde, om man kan lära av varandra och likrikta arbetssätten. Eventuellt kan det mynna ut i en RMR glaukomsjukvård. Det är ett angeläget område för kvalitetsförbättring som rådet har valt. Det område ni har valt får betraktas som ett utvecklingområde. Rådet skriver att VGR ligger bra till i de befintliga regionala kvalitetsindikatorerna (Katarakt) i nationell jämförelse. Hur ser det ut med variationen i regionen? Finns det något ni kan lära av varandra när det gäller kataraktindikatorerna? Vårt förslag är att ni både ser över om ni kan minska befintlig variation i kataraktindikatorerna eller åtminstone analysera värdena och att ni dessutom arbetar med området ni har föreslagit.

21 Anestesi/operation/intensivvård (50). Johan Snygg, SU Sektorsrådet önskar följande två indikatorer att följa och förbättra: Återinläggning inom 72h på intensivvårdsavdelning (gammal, följs och arbetas med redan nu. Indikator nr 50) Andel akuta operationer som påbörjats inom angiven tid (ny indikator i det nya Svenska PeriOperativa Registret SPOR) Rådet har valt en av de befintliga kvalitetsindikatorerna som ni redan arbetar med, dvs återinläggning inom 72 timmar, vilket är i linje med syftet för satsningen. Den andra indikatorn ni har valt är andel akuta operationer som påbörjats inom angiven tid (ny indikator i det nya Svenska PeriOperativa Registret SPOR). I nuläget betraktar vi detta som en utvecklingsindikator, som knappast kommer att kunna mätas under 2017, men som ändå är angelägen att ni arbetar med för framtiden.

22 Tumör (55-59). Marie Lindh, SU Regionala tumörrådet har som en del i arbetet med att identifiera kvalitetsmått tillskrivit de regionala processägarna för att efterhöra vilka problem/skillnader de identifierat. Kvalitesmått/indikatorer. 1. Introduktion av nya läkemedel inom ramen för ordnat införande-jämlikt i regionen? Uppföljning kommer att ske kvartalsvis och ansvarig för redovisningen är ordförande i regional terapigrupp onkologi 2. Hur är regionens följsamhet till NT-rådets (nationella terapier) rekommendationer vad gäller läkemedel mot cancer samt hur långt tid är det mellan rekommendation och implementering i form av beslut inom ramen för ordnat införande 3. Väntetid till start av strålbehandling kommer att fölias/redovisas varje kvartal. Målvärde är 2 veckor från anmälan till slarl av behandling. 4. Finns det tillgång på vårdplatser för specialiserad palliativ vård för både vuxna och barn De områden som tumörrådet har föreslagit är angelägna att förbättra och vi bedömer att de ligger i linje med uppdraget som sektorsråden har fått från Jonas Andersson och Ann Söderström. När det gäller det första området bör ni ha kontakt med Anna Lindhé eftersom hon är representant i NT-rådet och dessutom ansvarig för ordnat införande när det gäller läkemedel.

23 Infektion (61-64). Lars-Magnus Andersson, SU 1. Optimal vård av patienter med sepsis och septisk chock 2. Total användning av antibiotika på rekvisition, DDD per vårddygn och år inom slutenvården. 3. Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner (Indikator nr.48) Förslag 1 bör se som starten på ett stort och komplext område med behov av förbättrad kvalitet och standardisering. De indikatorer som har föreslagits kan betraktas som utvecklingsindikatorer. Förslag 2 och 3 är befintliga och angelägna indikatorer som har variation i regionen som bör minskas.

24 Allmänmedicin. Agneta Hamilton, Praktikertjänst Vi har inom sektorsrådet i allmänmedicin beslutat oss för att fokusera speciellt på två indikatorer: 1. Den för allmänmedicin så viktiga frågan angående KONTINUITET. Vi har i VGR arbetat med frågan om "PrimärvårdsKvalitet" det nya nationella primärvårdsregistret sedan en tid och där finns indikatorer framtagna som ska kunna användas när det gäller kontinuitet. 2. Samt OSTEOPOROS (som ett eftersatt område med som vi uppfattar det underdiagnostik och underbehandling.) En vårdprocess för osteoporosfrakturer finns i VGR som inte fullt ut är implementerad. Vi har fått Rörelseorganens sjukdomar som ett av de ämnesområden som vi ska ansvara för när det gäller Nationella kunskapsstöd. I detta finns osteoporos som en del. Det är angelägna och intressanta områden som SR Allmänmedicin väljer att fokusera på och arbeta med.

25 Dermato och venereologi. Mikael Alsterholm, SU 1. Väntetid för patienter med malignt melanom från första besök (vanligtvis inom primärvården) till kirurgisk åtgärd 2. PASI (Psoriasis Area Severity Index/DLQI (Dermatology Life Quality Index) Vår bedömning är att det redan pågår ett arbete inom standardiserade vårdförlopp avseende malignt melanom och att teledermatoskopi håller på att introduceras. Därför känns det mindre angeläget att rådet satsar på detta område utöver det arbete som redan pågår. När det gäller psoriasisvården så är det ett område som bättre passar syftet med satsningen och vi stödjer därför detta förslag.

26 Geriatrik. Christer Nyman, SU Tittar närmare på tre olika kvalitetsindikatorer nämligen: andel Zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre (51) andel olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre (53) samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal). Gäller patienter 18 år (60) Vi bedömer att sektorsrådet i Geriatrik har valt angelägna kvalitetsindikatorer inom angelägna förbättringsområden.

27 Laboratoriemedicin. Susann Skovbjerg, SU 1. Andel blododlingar ( 90%) där maximala tiden tills de kommer i rätt miljö är 12h. 2. Ta fram mål för kvalitetskontroller vid analys av läkemedelsnivåer i blod hos transplanterade patienter. 3. Andel prov avseende influensadiagnostik hos patienter på sjukhus som analyseras inom 2h. Vi stödjer rådets förslag.

28 Rehabiliteringsmedicin. Ann Sörbo, SÄS 1. Förbättra och öka användningen av det nationella kvalitetsregistret WebRehab Sweden. 2. Förbättra smärtrehabiliteringen i regionen. Det är angelägna områden för kvalitetsförbättring som rådet har valt. Arbete med ökad användning av nationella kvalitetsregistret är grunden till fortsatt kvalitetsarbete. Smärtrehabilitering är också ett viktigt område. Koncernstab Hälso- och sjukvård kommer med start under början av 2017 att utreda hur smärtvården i VGR behöver förbättras med utgångspunkt från den nationella utredningen som publicerades i nov Det innebär att rehab rådet självklart kommer att bli involverad i detta arbete tillsammans med andra sakkunniga inom smärtvården. Rehabrådet behöver således inte själva dra igång ett arbete inom smärtrehabilitering. Det första förslaget räcker och kanske kan rådet redan om ett år använda WbRehab för jämförelse av kvalitén mellan verksamheterna. Vi kommer senare att skicka ut information om hur ni kan avropa medel för de aktiviteter ni genomför.

29 Reumatologi. Katarina Almehed, SU Andel patienter med RA som har ett uppföljande besök 2-6 månader efter insatt DMARDeller biologisk behandling. Vi stödjer förslaget.

30 Urologi. Maria Frånlund, SU 1. Väntetid till operativ behandling av njur- och uretärsten 2. Väntetid till operativ behandling av vattenkastningsproblematik 3. Andel TURB (Transuretral resektion av blåstumör) som görs som öppenvård/dagkirurgi Det är angelägna områden för kvalitetsförbättring som rådet har valt och som vi stödjer.

31 Öron-, näs- och halssjukvård. Lena Hedlund, SÄS 1) Ledtider för patienter med huvud-halscancer från remissankomst till behandlingsbeslut. Vi hade gärna haft 25 dagar inom 80:e percentilen men nationellt använder man sig av mediantid så det måste vi också göra i nuläget om vi ska kunna jämföra oss nationellt. 2) Väntetid till tonsilloperation, alla åldrar, benign indikation (både tonsillektomi och tonsillotomi). Måltal 90 dagar (behandlingsgarantin). Detta pga det är en nödvändig intervention för ett stort antal patienter, den har en positiv inverkan på livskvalitet och ger en god reduktion av symptom. Det är angelägna områden för kvalitetsförbättring som rådet har valt, och som vi stödjer. Punkt 1 kommer huvudsakligen att hanteras inom standardiserat vårdförlopp. Det är viktigt att sektorsrådet använder sin sakkunskap inom det pågående SVF-arbetet och inte startar ett parallellarbete. Vi föreslår att ni fokuserar på punkt två.