Ändrad avgränsning och klassificering av grundvattenområden i Kimitoöns kommuns område

Transkript

1 BILAGA Ändrad avgränsning och klassificering av grundvattenområden i Kimitoöns kommuns område Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Ansvarsområdet för miljö och naturresurser Enheten för vattenresurser Hanna Uusitalo NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I EGENTLIGA FINLAND PB 236 Telefonväxel: ÅBO registratur.egentligafinland@elycentralen.fi Besöksadress: Självständighetsplan 2, ÅBO FO-nummer

2 2/7 Inledning I lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen har tillfogats ett nytt kapitel 2 a gällande avgränsning och klassificering av grundvattenområden samt skyddsplaner för dessa. Lagändringen trädde i kraft den 1 februari 2015 och dess kompletterande förordning den 17 november Grundvattenklasserna I (grundvattenområde som är viktigt för vattenförsörjningen) och II (grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning) kommer att ersättas med de nya klasserna 1 och 2. Dessutom kommer klass III (övriga grundvattenområden) att avskaffas helt eller omfördelas på klasserna 1 eller 2. Områden som ingår i klass 1 är grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning, där mer än i genomsnitt 10 kubikmeter vatten per dygn eller vatten för fler än femtio personers behov används eller är avsett att användas för samhällets vattenförsörjning eller som hushållsvatten. Klass 2 omfattar övriga grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning, vilka har en så riklig grundvattenförekomst och sådana övriga karakteristika att de lämpar sig för användning enligt klass 1. Dessutom tar klassificeringen i beaktande ytvattenekosystem och terrestra ekosystem som är beroende av grundvatten (klass E). Vid klassificering av grundvattenområden i klass E ska kriteriet för grundvattenområde uppfyllas, och dessutom tas i beaktande betydande ytvattenekosystem och terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvatten och skyddade med stöd av annan lagstiftning. Det är viktigt att observera att skyddet av dessa objekt verkställs genom annan lagstiftning. Klass E har enbart ett informativt värde. Hydrogeologiska beskrivningar av grundvattenområdena, vattenförbrukningen och ekosystem som är beroende av grundvatten Grundvattenområdet i Nordanån ( ) ligger i anslutning till III Salpausselkä och till en ås i nordväst-sydost riktning. Materialet i mitten av åsen är väl vattengenomträngande sand och grus. I gjorda borrningar har sand- och gruslagringarna varit över 10 meter tjocka. Grundvattnet strömmar från de nordliga sand- och grusområdena, som är begränsade av berggrunden och tränger sig till Sunnanå. Ändringar i åns vattennivå kan ses på ändringar i grundvattennivån. Området är bra för vattenanskaffning och där finns Nordanås täkt som är i bruk. Grundvattenområdet i Rosalanlandetin ( ) hör till de mest nordvästliga delarna av II Salpausselkä. Bildningen är en del av en randbildning som har störts av berggrunden. I södra delarna finns det utpräglade strandvallar. Materialet är lagrat. På ytan finns en cm tjock grov strandlagring, nedan finns sandlagringar. I de sydvästliga delarna är sand- och gruslagret åtminstone

3 3/7 7 meter tjockt. Området är måttligt för vattenanskaffning. Grundvattnet används inte för samhällets vattenförsörjning. Grundvattenområdet i Kårkullan ( ) hör till III Salpausselkäs randbildning. Kårkulla grundvattenområde är beläget i Rekuåns dal, vars ytjordart, med undantag för ett litet sandområde i dalens mittparti, är lera. Ådalen har bildats i berggrundens krosszon och dess yta är nära havsytans nivå. Sorterade, väl vattengenomsläppliga sand- och gruslager förekommer under rätt mäktiga lerlager i huvudsak vid Båtkulla. Sandområdet vid Båtkulla står i hydrologisk förbindelse med ett rätt stort område vid Rekuån, Lillån och Gundbybäcken. Av grundvattnet som bildas inom området intränger i jordmånen endast en liten del inom sandområdet i ådalens mittparti medan infiltreringen huvudsakligen sker inom de bergsområden som omger ådalen. Sandförekomsten som i ådalens mitt når upp till ytan och som fortsätter som ett tjockt lager under de lager av lera som finns omkring mittpartiet, utgör områdets egentliga grundvattenförråd. I området finns Kårkullans täkt som är i bruk. Grundvattenområdet i Högåsen ( ) är en del av en åsbildning som går via Kimito och Åbo till Virmo. Bildningen är begränsad i öst till det lera täckta området (Storängen) och till den västra bergiga regionen (Brännbergen). Den centrala delen av området är myr. I söder är bildandet begränsat delvis till havet, delvis till den inre sjön Skogträsket. Jordskiktens tjocklek är 8 till 36 meter enligt borrningarna och består huvudsakligen av sand och gruslager. Grundvatten strömmar från norr till söder och når nästan till havsnivån i söder. Grundvattenflödet i norr är blockerat av ett högt stigande berg. Det nordliga området har avlägsnats från klassificeringen, eftersom bergen på många ställen stiger över grundvattennivån och delar upp regionen i flera områden av formationen. Därför är området inte lämpligt för samsänkning. Baserat på resultaten från forskningen är grundvattnet i området lite surt och väldigt mjukt - mjukt. På grund av den låga syrehalten är järn- och mangankoncentrationerna något förhöjda. Ur vattentillgångens synvinkel är området tillfredsställande. I området finns Mjösunds täkt som är i bruk. Grundvattenområdet i Santasaari ( ) är en del av en åsbildning som går via Kimito och Åbo till Virmo. På området har avlagrats sand och grus, och materialet är medelmåttligt sorterat. Bergströsklarna söndrar områdets enhetlighet. Området är bra som vattenanskaffningsområde men för närvarande används inte grundvattnet för samhällets behov. Grundvattenområdets kapacitet uppskattas vara över 100 m³/dygn, och området lämpar sig för samhällenas vattenförsörjning. I området finns en källa med tydligt avgränsbar närmiljö. Kriterierna för värdefull livsmiljö enligt skogslagen fylls även om området påverkas av diket söder om källan och är således inte helt i naturtillstånd. Den frodiga växtligheten och ekosystem är beroende av källflödet. Området kategoriseras som signifikant beroende på mängden grundvattenutsläpp och artens representativitet. Skyddet av föremålen är skogslagen och naturskyddslagen.

4 4/7 Grundvattenområdet i Viksvidian ( ) är en del av III Salpausselkäs randbildning och är belägen i berggrundens nordväst-sydost riktade krosszon. Området har en för Salpausselkä typisk blandad lagerbildning, vilken försvårar definierandet av bildningsområdet. Sand- och gruslagrens tjocklek har vid borrningar upptäckts till m. Vid provpumpning och analysering av vattnet har det konstateras att nitrit- och nitrathalterna är höga. Området är bra som vattenanskaffningsområde men för närvarande används inte grundvattnet för samhällets behov. Grundvattenområdet i Kalvhagen ( ) är grus- och sandavlagringar som är vid åkrarna täckta med leravlagringar har uppkommit av strandkrafternas påverkning. Grundvattnet som fås från området bildas huvudsakligen vid sydliga bergs- och moränområden. Baserat på provpumpningar och övrig forskningar kan grundvatten kapaciteten uppskattas till m³/d. Under torra tider kan uttaget vara mindre p.g.a. grundvattenområdets lilla lagerkapacitet. Vattnet uppfyller de kvalitetskrav som ställts för vattenverksvatten förutom ph-värdet och järnhalten. Grundvattnet används inte för samhällets vattenförsörjning Grundvattenområdet i Björkbodan ( ) ligger i berggrundens krosszon och är en del av III Salpausselkäs randbildning. Bildningens material är väl sorterad sand och fin sand. Det homogena sandskiktets tjocklek är 4-5 m. Det finns tunna mellanskikt av lera och silt. Bildningens kanter är täckta av lera. Skiktkonstruktionen är delvis oregelbunden. Grundvattentäkten är belägen i östra ändan av den åsformation som löper i öst-västlig riktning. Grundvattnet strömmar i åsen från öster mot väster. I området finns Björkbodan täkt som är i bruk. Skinnarviks ( ) grundvattenområde ligger mellan Lämnästräsket och Bruksmossen. Genom området går ett dike. Träskets vatten strömmar via diket mot havet. Bildningen är en del av åsen som går genom området. Bildningens material är grövst i närheten av vattentäkten (sand och grus) och blir finare nära träsket och kärret (sand). Materialet är rent och väl sorterat. Sandavlagringarna är tjocka, ställvis nästan 20 meter. Det är sannolikt att en del av grundvattnet bildas genom att det filtreras från träsket. Grundvattnet rinner från sand- och grusområdet i norr och från Lemnästräsket mot vattentäkten. I området finns Skinnarviks täkt som är i bruk. Grundvattenområdet i Kiila ( ) ligger på en öst-västlig riktad berggrunds krosszon på vilken har avlagrats grus och sand. Materialet är väl sorterat och skiktens tjocklek varierar mellan 5-10 meter. Grundvatten samlas till krosszonen och tränger sig till Lappdalsfjärden. Materialet är något järnhaltigt. På områdets södra delar finns också silt. Området är bra för vattenanskaffning och där finns Kiilas täkt som är i bruk. Grundvattenområdet i Högmo ( ) är en del av III Salpausselkä randbildning. Strukturer av avlagringar är oregelbundna. Det homogena sand- och grusskiktets tjocklek är 4-5 meter. Silt-, sand-, grus- och moränskikterna omväxlar djupare i randbildningen. Grundvattnet används inte för samhällets vattenförsörjning.

5 5/7 Ändring av grundvattenområdenas klassificering Grundvattenområdet i Nordanå ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 1, Grundvattenområdet i Rosalandet ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 2. Grundvattenområdena i Kårkulla ( ) klassificeras som grundvattenområden i klass 1, Grundvattenområdet i Högåsen ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 1, Grundvattenområdet i Santasaari ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 2E, Grundvattnet klassificeras enligt klass E därför att i området finns betydande ekosystem som är beroende av grundvatten. Grundvattenområdet i Viksvidja ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 2. Grundvattenområdet i Kalvhagen ( ) avskaffas från klassificering. Grundvattnet används inte, och området är litet och översvämmat med lera. Under torra tider är grundvattenområdets lagerkapacitet ostadigt. Grundvattenområdet i Björkboda ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 1, Grundvattenområdena i Skinnarvik ( ) klassificeras som grundvattenområden i klass 1, Grundvattenområdet i Kiila ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 1, eftersom dessa grundvattenområden används för samhällets vattenförsörjning. Grundvattenområdet i Högmo ( ) klassificeras som ett grundvattenområde i klass 2.

6 6/7 Tabell 1. Ändrad avgränsning och klassificering av grundvattenområden i Pargas stads område ID Områdets Tidigare Ny klass Grunder för omklassificering Grunder för ändring av avgränsning namn klass Nordanå I 1 Grundvattnet är i samhällsbruk Grundvattnets egentliga bildningsområde Rosalalandet II 2 Området lämpar sig för Kårkulla I 1 Grundvattnet är i samhällsbruk Grundvattnets egentliga bildningsområde Högåsen I 1 Grundvattnet är i samhällsbruk Santasaari II 2E Området lämpar sig för Grundvattnets egentliga bildningsområde Viksvidja II 2 Området lämpar sig för Kalvhagen II Avskaffas Grundvattenkapaciteten är låg och grundvattnet används inte Björkboda I 1 Grundvattnet är i samhällsbruk Grundvattnets egentliga bildningsområde Skinnarvik I 1 Grundvattnet är i samhällsbruk Kiila I 1 Grundvattnet är i samhällsbruk Grundvattnets egentliga bildningsområde Högmo II 2 Området lämpar sig för Grundvattnets egentliga bildningsområde Tabell 2. Klassificering av grundvattenområden i Pargas stads område enligt klass E ID Områdets namn Tidigare klass Ny klass Grunder för E-klassificeringen Santasaari II 2E I området finns betydande ekosystem som är beroende av grundvatten. Skyddsgrunderna är skogslagen och naturvårdslagen.

7 7/7 Litteratur Britschgi, R., Rintala, J. ja Puharinen S.-T. Pohjavesialueet opas määrittämiseen, luokitukseen ja suojelusuunnitelmien laadintaan. Suomen ympäristökeskus. ( ). Geologiska forskningscentralen. Jordmånskarta 1:20 000/1: Använts 11/2018 BILAGOR Bilaga 1. Nordanå ( ) och Skinnarvik ( ) Bilaga 2. Rosalalandet ( ) Bilaga 3. Kårkulla ( ), Viksvidja ( ) och Kalvhagen ( ) Bilaga 4. Högåsen ( ) Bilaga 5. Santasaari ( ) Bilaga 6. Björkboda ( ) och Högmo ( ) Bilaga 7. Kiila ( )