Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket?

Transkript

1 Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket? Sannakajsa Velmala och Aleksi Lehtonen Vik, Helsingfors VILLE-projektet, Savikko et al

2 Innehåll Ändrar klimatet? Växthusgasinventeringen Markanvändning och kolcykeln Klimatmålen Vad betyder det för skogsbruket?

3 Källor Meteorologiska institutet, miljöministeriet, Klimatguiden.fi Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker et al

4 1,5ºC Källor 4 Meteorologiska institutet, miljöministeriet Klimatguiden.fi miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet

5 Framtidsutsikter enligt IPCC

6 Den realiserade klimatförändringen ojämn enligt årstider Avvikelse från medeltemperaturen Sommar 2016, 2017, Vinter 2016, 2017, 2018 Väderleken varierar betydligt mellan olika år (t.ex. olika månaders medeltemperaturer varierar inom 10 år betydligt mera än noterade eller förutsedda trender/ 10 år). Meteorologiska institutet Klimatguiden.fi

7 Vad händer i Finland? Temperaturen har stigit 0.4 ± 0.1 C / årtionde ingen vet hur den stiger i vår nära framtid Extrema klimatförhållanden blir mer sannolika Kraftiga regn är möjliga alla årstider, fuktigheten och nederbörden ökar speciellt på vintern, men sommarregn är ändå vanliga Vintern förkortas Mellersta och norra Finland kan sannolikt få mera snö under kommande årtionden Med klimatförändringen ändrar förekomsten av många naturfenomen såsom storm, översvämningar, torka, snö och tjäle inverkar på alla nivåer i näringsnätverket

8 Källor Meteorologiska institutet, miljöministeriet Klimatguiden.fi miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet

9 Växthusgasinventeringarna i Finland Statistikcentralen ansvarar för växthusgasinventeringarna med hjälp av Naturresursinstitutet, SYKE, VTT Utsläpp från Energi Industriprocesser Jordbruk Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) Avlopp

10 Naturresursinstitutet (Luke) beräknar förändringar i markkolförrådet och skogens kolcykel ( Aleksi Lehtonen) Skogsinventeringen (VMI) Data om markanvändning och förändrad markanvändning Data on trädbeståndens biomassa och skogsförna Markkolmodellen Yasso07 beskriver frigörandet av koldioxid till följd av nedbrytningen av förna (Finsk exportprodukt) Växthusgasutsläpp från organiska torvmark Förändring i trädprodukternas kollager på grund av ändringar i produktionsmetoder

11 Kolcykeln och kolsänkorna ( Aleksi Lehtonen) Ekosystemets respiration KOLLAGER Nedbrytningav produkter Fotosyntes Utlöst kol Avverkning

12 Resultat från inventeringen av klimatpåverkande utsläpp Finland totalt [2017: 55,5 Tg CO 2 eq.] Finland netto [2017: 35,1 Tg CO 2 eq.] Skog och markanvädning - kolsänka [2017: -20,4 Tg CO 2 eq.]

13 Skogen motverkar klimatförändringen Det hjälper inte att bara begränsa utsläppen, koldioxid måste bindas ner från atmosfären för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Skogsekosystemets förmåga att binda och lagra koldioxid varierar: Växande skog binder koldioxid och fungerar som en viktig kolsänka Avskogningen (bla. jordbruket) är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser I Finland är skogarnas kolsänka Tg CO 2 ekv, på årsnivå procent av årliga totala utsläpp Finland har internationellt förbundit sig (Kyotoprotokollet) att fram till år 2020 upprätthålla en kolsänka på 19 Tg CO 2 ekv. per år

14 Utsläpp från torvmark Organiska mark är en kolkälla (åkrar och skogar på torvmark) Dikad torvmark frigör stora mängder koldioxid och lustgas 50% av utsläppen Kontinuerlig täckning av växtlighet > skog Återställa till våtmark dikad torvmark avger koldioxid och lustgas så länge det finns ett syresatt torvlager

15 Skogens kolsänka och klimatmålen 2030 EU 40% minskning i VHG i jämförelse med % förnybar energi 27% energieffektivitet Low-carbon ekonomi FINLAND klimatavtalet från Paris 1,5 grader utsläpp och sänkor i balans globalt före 2050 KAISU (klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030 ) Kolneutralitet 2045 Minska utsläppen 5,6 Tg CO 2 (jordbruk, trafik & avfall)

16 Utsläpp och sänkor 2017 Finlands nettoutsläpp [35,1 Tg CO 2 eq.] Utsläpp 55,5 Tg CO 2 Markanvändning sektorns sänka 20,4 Tg CO 2 klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030 Projekt 1 Projekt Utsläpp och sänkor 2016 Tg CO 2 eq. 0

17 LULUCF-förordningen - EU 2018 land use, land-use change and forestry Skogsmark och jordbruksmark samt mark vars bruk har förändrats till eller från ett av dessa användningsområden inkluderas i energi-och klimatavtalet Definierar hur utsläppen räknas ut i förhållande till kolsänkor i EU:s klimatmål Definierar hur kolsänkor och utsläpp från markanvändningen, den förändrade markanvändningen och skogsbruket beaktas i EU:s klimatmål fram till år 2030 Finland: Fastställer en referensnivå för brukad skogsmark för och enligt överenskomna kriterier Gör beräkningen av kolsänkor och växthusgasutsläpp Redovisar för kommissionen prognoser för skogars kolsänka De slutliga referensnivåerna fastställs av kommissionen 2020 Man bedömer uppfyllelsen av utsläppsmålen med att jämföra prognostiserade siffror faktiska siffror

18 Utsläppsmålen för Finlands markanvändningssektor och Finska skogens referensnivå (LULUCF) 2017 sänka ~31 (med trädprodukted) Finska skogens referensnivå för skogens kolsänka ,77 Tg CO 2 - ekvivalenter per år med träprodukter och -27,88 Tg per år utan träprodukter Finlands officiella statistik (FOS): Växthusgaser [e-publikation]. ISSN= Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, 18 preliminära uppgifter Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: ]. Åtkomstsätt:

19 Friska skogar bekämpar den globala klimatförändringen Enligt klimatavtalet från Paris vill man upprätthålla och stärka skogarnas förmåga att binda koldioxid på långt sikt EU:s skogar absorberar 11% av EU:s totala utsläpp av växthusgaser /år Skogarna skyddar marken mot erosion, utgör en del av vattnets cykel, skyddar biologisk mångfald, en livsmiljö för ett stort antal arter, och reglerar det lokala klimatet Utsläppen uppstår i och med markanvändningen (speciellt marker som görs om till åkermarker), avskogning och från jordbruksmarker

20 Klimatmålen och skogsbruk vad kan man göra? Minska VHG utsläpp från organiska mark (torkmark: torvproduktion + jordbruk + skog ~ 15 Tg CO 2 ekv.) Minska behovet att röja skog till annan markanvändning och beskoga trädlösa områden Underhålla och stärka skogens kolsänkor Rätt tajmad röjning Avverkning > effektiv beskogning och långvariga träprodukter Främja tillväxt av skog och förlänga skogens omloppstid Förhindra skogsskador (Seidl et al. 2014: Europa ca. 55 milj m 3 årligen [vind, barkborre och skogsbrand])

21 Klimatpolitik och skogsbruk Skogar har en stor ekonomisk betydelse Sysselsättning och stärker lokal ekonomi En kostnadseffektiv kolsänka Behövs en balans mellan avverkning och kollager Nya långvariga träprodukter i stället för papper och energi Val 2019: För första gången diskuteras det att skogsägare kunde få betalt för att bruka skogen som en kolsänka i stället för ett virkesförråd Längre omloppstid kan öka risken för skogsskador

22 Att anpassa skogsvården Mångsidig trädslags- och beståndstruktur är det bästa sättet att klara sig i förändrade förhållanden mot nuvarande och nya skadegörare Granens stora andel är inte bra beredskap inför framtidens skogsbruk Rätt val av skogsodlingsmaterial: undvik stora och snabba förändringar, eftersom sydliga provenienser i regel är känsliga för sjukdomar; risken realiseras inte genast utan möjligen först efter tiotals år Vid förnyelse ska man i mån av möjlighet beakta också stormfastheten Gallringar och andra skogsvårdsarbeten som gjorts i tid minskar sjukdomar i blad och skott

23 Klimatförändringen gagnar de mest betydande skadegörarna på gran och tall Skadeinsekter och skadesvampar får bättre förutsättningar i ett varmare klimat: rotröta, granbarkborre (kirjanpainaja) och snytbagge (tukkimiehentäi) Kortare vintrar, vind och varma somrar ökar risken för rotröta (juurikääpä) Avverkningarna ökar under den tid marken är ofrusen I ett varmare klimat blir drivningsförhållandena sämre skadorna och blödskinnsrötan ökar (verinahakka) Torka, för mycket fukt och skuggighet utsätter träden för honungsskivlingar (mesisieni) Granbarkborren gynnas av ökad stormfällning och längre tillväxtsäsong Snytbaggen trivs också bättre i ett varmare klimat och kan framförallt bli ett ökande problem norröver

24 Forskningsprojekt Novel Soil Management Practices Key for Sustainable Bioeconomy and Climate Change Mitigation (SOMPA, Finlands Akademi RSF) Suomen vertailutaso Lasketaan vertailutaso Suomen metsille EU LULUCF regulaation mukaan OPAL-Life+ Maatalousmaankäytön optimointi ilmastonmuutoksen hillintäkeinona: LUKE, metsät ja ilmastonmuutos

25 Informationsförmedling: Ilmastonmuutokseen varautuminen maataloudessa Rahoitus Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelmasta valtakunnallisena koordinaatiohankkeena 9/2018-8/ euroa Tapahtumia, materiaaleja ja viestintää tueksi ilmastonmuutokseen varautumiseen Metsäaiheista esim. tietokortti Suometsien ilmastoviisas metsänhoito wwww.ilmastoviisas.fi Ville Heimala

26 Svenska YLE 19.2.: Skogen kan inte binda mer koldioxid samtidigt som vi hugger ner mer av den, säger de flesta beräkningsmodellerna Rapport från Finlands klimatpanel: Beräkningarna för hur skogsavverkningen påverkar Finlands kolsänkor varierar kraftigt Klimatpanelen har tittat på 6 olika modeller, prognoserna sträcker sig till "Låg" innebär en avverkning på 40 miljoner kubik per år "Politik" en avverkning på 80 miljoner kubik per år "Högsta hållbara" 85 miljoner kubik per år Modellerna har varierande resultat att skogsavverkning för 1T CO2 minskar kolsänkor 1,2-2,3 T CO2, beroende på beräkningsmodell. Om kolsänkorna minskar måste utsläppen också minska

27