Nr 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB.

Transkript

1 % Kronofogden 1(6) 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. Vid delgivning genom spikning i samband med avhysning ska följande rutin tillämpas. Ställningstagandet har tidigare justerats med anledning av ändringar i 16:2 utsökningsbalken (UB) och delgivningslagen (2010:1932) (DL), liksom redaktionella justeringar. Föregående versioner är daterade , /121 och , /121. Ytterligare redaktionella ändringar har gjorts med anledning av översyn av myndighetens ställningstaganden. Maria Mindhammar verksamhetschef Farid Rezapoor Mazendarani tf. verksjurist Uppdatering av rättslig promemoria om delgivning genom s.k. spikning i samband med avhysning, / Sammanfattning Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Det sker genom att KFM delger fysisk person underrättelse om ansökan om avhysning, 16:2 UB. Vid avhysning från annat än bostad finns möjligheten för KFM att förordna att, under förutsättning att egendomens ägare underlåter att ta hand om egendomen och KFM inte kan hitta något lämpligt förvaringsutrymme, egendom kan säljas eller förstöras. Innan förordnande meddelas ska egendomens ägare beredas tillfälle att yttra sig, 16:7 UB. Det är KFM:s begäran om yttrande som ska delges på samma sätt som ansökan om avhysning. Bägge dessa underrättelser kan med fördel delges samtidigt. Delgivning kan ske genom spikning med stöd av 16:2 2 st UB. Den fysiska person som ska delges benämns delgivningsmottagare. Är den fysiska personen företrädare för en juridisk person är han eller hon också delgivningsmottagare. Webbplats: E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Solna Solna strandväg

2 % Kronofogden 2(6) Förutsättningarna för att delge genom spikning är att - personen har känt hemvist i Sverige, - att KFM har försökt delge på vanligt sätt men misslyckats för att personen varit oanträffbar, att - surrogatdelgivning varit möjlig, samt att - det i utredningen inte framkommit någon uppgift om var personen uppehåller sig. Delgivningen genom spikning har skett när underrättelsen har lämnats i delgivningsmottagarens brevlåda, eller, om brevlåda saknas, underrättelsen fästs på dörren eller på lämplig plats i anslutning till den söktes hemvist. Dagen när detta sker är delgivningstidpunkten. För närvarande är beslutsnivån för spikning den som har tjänst som kronoinspektör. Beslut om spikning ska dokumenteras i INIT. Av skälen till beslutet ska det framgå vilka utredningsåtgärder som vidtagits och för detta finns ett eftersökningsbevis som fungerar som ett förslag. 2 Bakgrund, frågeställning och syfte Ställningstagandet har tagits fram sedan processägaren har lämnat i uppdrag att formulera ett ställningstagande som bedöms nödvändigt för att skapa en enhetlig och korrekt tillämpning av regeln om delgivning i 16 kap. 2 2 st UB. Ställningstagandet har justerats med anledning av KFM:s översyn av ställningstaganden inom myndigheten. 3 Kronofogdemyndighetens bedömning 3.1 Inledning I allmänhet tillämpas vid delgivning vad som föreskrivs i delgivningslagen (2010:1932) (DL). Här behandlas primärt hur delgivningsformen spikning ska ske enligt 16:2 UB. En svarande med känt hemvist ska alltid delges, och i vissa fall även tredje man. Delgivningen är nödvändigt för att dessa ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan innan avhysning sker, jfr 16:2 och 16:8 UB. Delgivning ska också ske vid avhysning från annat än bostad i de fall svaranden eller tredje man underlåter att ta hand om sin egendom och något lämpligt

3 % Kronofogden 3(6) förvaringsutrymme inte har kunnat ordnas. I dessa fall kan KFM förordna om att egendomen ska säljas eller förstöras. Innan förordnande meddelas ska svaranden eller tredje man beredas tillfälle att yttra sig. Det som ska delges är handlingen där svaranden eller tredje man uppmanas att yttra sig över vad KFM överväger att göra, 16:7 2 st UB. När det gäller underrättelse om tidpunkt för själva avhysningen behöver inte denna underrättelse delges. Om svaranden är delgiven ansökan får KFM underrätta honom om tidpunkten i lösbrev. Givetvis kan tidpunkten för avhysningsförrättningen lämnas tillsammans med underrättelsen om ansökan om avhysning. 3.2 Utredning Inför ett beslut att delge genom spikning är det viktigt att det framgår av dokumentationen att skälen till beslutet täcker rekvisiten att, 1. delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte kunnat påträffas, 2. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och 3. surrogatdelgivning inte har varit möjlig att genomföra. Spikning enligt 16:2 UB är en lättnad i förhållande till 38 DL där det föreskrivs att spikning kan användas om det finns anledning antaga att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Något liknande krav finns inte i 16:2 UB. Det är möjligt att delge delgivningsmottagaren genom spikning redan vid första gången han eller hon söks. Detta under förutsättning att skälen för beslutet om spikning täcker de tre punkterna ovan, se även eftersökningsbeviset. Av KFM:s besluts- och delegationsordning framgår vem det är som kan fatta besluta om spikning. För närvarande ligger beslutsnivån på kronoinspektör. Det är synnerligen viktigt att dokumentationen är utförlig så att den kan ligga till grund för spikningen. De överväganden och utredningsinsatser som gjorts och ska klart framgå av dokumentationen Delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men har inte kunnat påträffas Med hemvist avses den adress där delgivningsmottagaren är stadigvarande bosatt. Om den sökte har annan folkbokföringsadress saknar självständig betydelse (NJA 1988 s.89).

4 % Kronofogden 4(6) Det är vanligt att avhysningsadressen också är delgivningsmottagarens hemvist. Detta utesluter inte att delgivningsmottagaren kan ha avflyttat från avhysningsadressen och fått ett nytt hemvist. Framkommer det att delgivningsmottagaren har flera bostadsadresser ska samtliga adresser undersökas i utredningen inför spikningen och framgå av dokumentationen. Utredningen går ut på att fastställa var delgivningsmottagaren har sitt hemvist. Om inte delgivningsmottagaren påträffas i hemvistet vid delgivningsförsöket är således ett av de tre kraven för spikning uppfyllt. Det räcker med att delgivningsmottagaren inte har påträffats i hemvistet vid första besöket av KFM för att detta krav för spikning ska vara uppfyllt Det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig Kan det inte klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, är ytterligare ett av de tre kraven för spikning uppfyllt. Detta innebär att det inte går att få kontakt med den sökte, trots att KFM undersökt de olika uppslag som framkommit i utredningen. Visar utredningen att det finns uppgift om att delgivningsmottagaren har anställning ska KFM söka kontakt med delgivningsmottagaren hos arbetsgivaren (jmf. ang. surrogatdelgivning under ). När KFM exempelvis tar kontakt med arbetsgivaren och denne uppger att delgivningsmottagaren finns på en viss adress, måste även den adressen ingå i utredningen och kontrolleras. Utredningen för att söka klarlägga var delgivningsmottagaren uppehåller sig handlar om KFM ska försöka få kontakt med den sökte. Om utredningen visar att delgivningsmottagaren saknar anställning, ska alltså även detta dokumenteras. Det räcker med att delgivningsmottagaren inte har påträffats på de aktuella adressuppgifterna vid sökningen av KFM för att detta krav för spikning ska vara uppfyllt Surrogatdelgivning har inte varit möjlig att genomföra Går det inte att få kontakt med delgivningsmottagaren trots eftersökning och kontaktförsök måste Kronofogdemyndigheten försöka delge den sökte genom surrogatdelgivning, innan beslut om spikning kan fattas.

5 % Kronofogden 5(6) För närmare information om surrogatdelgivning hänvisas till avsnitt 18.7 i handboken Utmätning, samt till DL. I korthet kan surrogatdelgivning ske genom att handlingen lämnas till vuxen hushållsmedlem 18 år eller äldre som påträffas i anslutning till hemvistet. Det är också möjligt att surrogatdelge genom att handlingen lämnas till arbetsgivaren på den söktes arbetsplats. Surrogatdelgivning kan inte ske på några andra platser eller med några andra personer. Vid surrogatdelgivning får handlingen endast lämnas till en person som samtycker till att medverka och som inte är motpart i samma mål till den som ska delges. Finner förrättningsmannen att surrogatdelgivning inte är möjlig att genomföra, är detta krav för spikning uppfyllt. 3.3 Delgivningen är genomförd Om de tre rekvisit som beskrivits i är uppfyllda, föreligger grund för beslut att delgivning ska ske genom spikning. Spikning sker genom att underrättelsen om ansökan om avhysning läggs i ett slutet kuvert. Detta kuvert läggs i delgivningsmottagarens brevlåda/brevinkast. Om detta inte är möjligt fästs kuvertet på dörren eller lämnas på lämplig plats i anslutning till den söktes hemvist. Har det vid utredningen framkommit att delgivningsmottagaren vistas på flera adresser kan, som en serviceåtgärd, underrättelsen lämnas i förslutet kuvert även på dessa adresser. Den formella spikningen sker endast där delgivningsmottagaren har sitt hemvist, d v s på den adress som utredningen visar att den sökte har sitt stadigvarande boende, jmf När det gäller tredje man som exempelvis ingår i svarandens hushåll är det i regel tillräckligt att delgivningsmottagaren delges, och denne får i sin tur informera sin familj (JO 1996/97 s.122). Har KFM anledning anta att han eller hon inte informerar sin familj eller att det kan finnas inneboend,e bör en underrättelse om att avhysningen är förestående lämnas utan kuvert tillsammans med det slutna kuvertet, d v s i brevlådan eller fästas på dörren. Den öppna underrättelsen bör hanteras på samma sätt som underrättelsen i kuvertet. Läggs kuvertet i brevlåda/brevinkast hanteras den öppna underrättelsen på samma sätt. Delgivningssättet ska väljas med utgångspunkt att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt (4 DL). Det är också viktigt att delgivning

6 % Kronofogden 6(6) inte sker på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet. Fästs underrättelsen exempelvis på dörren bör det ske så att det inte väcker onödig uppmärksamhet eller olägenhet. Delgivning har skett, och delgivningstidpunkten alltså inträtt, när spikningen utförts genom att underrättelsen har lämnats i delgivningsmottagarens brevlåda/brevinkast eller fästs på dörren till bostaden eller på lämplig plats i anslutning till den söktes hemvist. Ska avhysning ske från annat än bostad ska spikning göras på motsvarande sätt även där. 3.4 Dokumentation Det är viktigt att dokumentera den utredning som gjorts inför beslutet om spikning. Det betyder att utredningen ska redogöra för beslutet och grunden för beslutet. Det ska alltså framgå av dokumentationen: hur man fastställt delgivningsmottagarens hemvist, vad som lagts till grund för att söka klarlägga var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och att det inte vid eftersökning varit möjligt att anträffa den sökte, och varför surrogatdelgivning inte varit möjlig att genomföra. Utredningsinsatserna samt när (datum och klockslag) de olika försöken till kontakt gjorts ska dokumenteras. Det kan exempelvis gälla eftersökning av såväl arbetsgivar-, post- samt bostadsadresser. Det ska också framgå när spikningen utfördes. Givetvis ska det också framgå vem som svarat för utredning, beslut och verkställighet av spikningen. Det framtagna eftersökningsbeviset fungerar både som checklista och dokumentation. Dokumentationen ska noteras (kopieras) in i INIT som beslut under annan verkställighet. Det utesluter inte att dokumentationen även kan föras i en särskild handling om tydligheten blir bättre. Avgörandet är att det ska tydligt framgå vad som kommit fram i utredningen och hur dessa uppgifter behandlats och resulterat i spikningen. Uppräkningen i bilagan eftersökningsbevis spikning 16:2 UB gör inte anspråk på att vara uttömmande och utredningen kan leda till att även andra uppslag ska kontrolleras. Dokumentationen av utredningen och skälen till beslutet för spikningen utgör bevis som senare kan komma att prövas av domstol. Brister det i dokumentation, utredning eller i åtgärder leder detta med största sannolikhet till att delgivning inte anses ha skett. Bilaga eftersökningsbevis spikning 16:2 UB