Stockholm den 27 oktober 2009 R-2009/1579. Till Justitiedepartementet. Ju2009/5326/DOM

Transkript

1 R-2009/1579 Stockholm den 27 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/5326/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28). Sammanfattning Advokatsamfundet har i huvudsak ingen erinran mot förslagen i departementspromemorian. Advokatsamfundet vill dock i olika avseenden framföra vissa särskilda synpunkter. Delgivning och mottagandet av information om delgivning torde för de flesta fysiska och juridiska personer kunna ske genom begagnande av ny teknik. De svårigheter som uppkommer och de särskilda överväganden som måste göras är i de fall förfarandet på något sätt obstrueras och alternativa former till faktisk delgivning ska tillåtas. Gränsdragningen måste ske så att rättsliga förfaranden inte hindras men ändå med beaktande av en hög nivå av rättssäkerhet. Ett förfarandes delgivningsverkan får vägas mot de regler som samhället bör kunna ställa på personers egen aktivitet att dels hålla sig tillgängliga, dels hålla sig underrättade om myndigheters kungörelser. Dagens teknik med information direkt tillgänglig på internet kopplat till enkla sökmetoder ökar möjligheten att sprida information. Promemorians överväganden bedöms i den delen i huvudsak vara väl avvägda. De synpunkter samfundet har avser huvudsakligen frågor som berör rättssäkerheten. Delgivningssätten och valet mellan dem Advokatsamfundet anser att promemorians förslag att myndighet själv bör ansvara för delgivning och val av delgivningsform är rimligt. Det kan emellertid ifrågasättas om myndighet vid valet av delgivningsform ska sträva efter lägsta kostnad. Kostnadsaspekten bör vara underordnad övriga krav på val av delgivningsform och inte i sig ett självständigt argument för att välja viss delgivningsform.

2 2 Ansvar för att delgivning sker Partsdelgivning får enligt förslaget endast ske genom post eller bud. Det troliga är att bud anlitas och att detta kommer att genomföras av privat delgivningsföretag som erhållit auktorisation enligt föreslagen ny lag för stämningsmannadelgivning. I det fall den sökte vägrar att bekräfta mottagandet eller att ta emot handlingen uppkommer en med stämningsmannadelgivning liknande situation. Då fri bevisvärdering tillämpas skulle den enda skillnaden vara att formellt beslut om stämningsmannadelgivning saknas. Promemorian berör frågan delvis, sidan 325 (n), utifrån vikten av att fullgod bevisning presenteras för att rätt person sökts. Vidare på sidorna 343 (m) och 349 (ö) vid frågan om stämningsmannadelgivning. Att underkänna delgivningen på den grunden att formenligt beslut om stämningsmannadelgivning saknas kan enligt Advokatsamfundet ur kostnadssynpunkt och utifrån praktiska förhållanden framstå som tveksamt. Med de befogenheter som promemorian föreslås ge stämningsmannen vad gäller självständigt beslut om spikning (se nedan), bör dock inte part ges möjlighet att använda stämningsmannadelgivning fullt ut. Delgivning med fysiska personer Enligt promemorian skall i vissa fall enbart ställföreträdare för den fysiska personen delges. Noterbart är att delgivning enbart med konkursförvaltare inte är tillräcklig då talan förs mot konkursgäldenären. Muntlig delgivning och allmänt om delgivningssättet Telefondelgivning bör enligt Advokatsamfundet begränsas till mycket enkla meddelanden som kallelser. Ett flertal faktorer gör att telefondelgivning är sämre än delgivning vid sammanträde. Vid sammanträdet erhålls information om mottagarens status. Även om det vid telefondelgivning ställs krav på att mottagaren ska repetera meddelandet kan vid ett möte betydligt större klarhet erhållas i mottagarens förståelse av informationen. Det förefaller därför inte lämpligt att sammanföra dessa förfaranden till ett förfarande. Klarheten i telefondelgivande skulle öka betydligt om e-post kan sändas under telefonsamtalet där diskussionen kan föras direkt i anslutning till innehållet. Stämningsansökningar i brottmål Tidsfristen för förenklad delgivning har satts till sex veckor från det muntlig information lämnats vid möte med den misstänkte där information om förfarande med förenklad delgivning lämnats. I försöksverksamheten startade tidsfristen vid anmälan om brottet. Informationen torde lämnas innan det beslut i åtalsfrågan fattats. Den nya fristen innebär i praktiken genom den nya startpunkten en betydande förlängning från fristen i försöksverksamheten. Fristens längd kan härigenom ifrågasättas. Tidsfristen om sex veckor är i sig lång och utrymmet för tillämpligheten av förenklad delgivning borde härigenom öka.

3 3 Med hänsyn till de handläggningstider som i dag råder kommer förfarandet i realiteten dock sällan att kunna tillämpas. En positiv effekt skulle vara om förfarandet med förenklad delgivning skulle vara ett incitament för berörda myndigheter till att förkorta ledtiderna till väckandet av åtal. Det i promemorian angivna förfarandesättet att den sökte ska erhålla information om vart denne ska vända sig för att bevaka om åtal väckts samt meddela adressändring, framgår inte av förslaget till ny lagtext i 33 kap. 6 rättegångsbalken (se promemorian sid. 374 f.). Förenklad delgivning i överrätt Advokatsamfundet anser inte att ett meddelande i underrätt ska kunna utgöra grund för att tillämpa förenklad delgivning i överrätt. Det är inte enbart tidsutdräkten från lämnandet av informationen till förfarandet i överrätt och i underrätt vinnande parts situation som gör detta olämpligt, utan även fråga om parts möjlighet att vid förfarandet i underrätt ta till sig denna information. Stämningsmannadelgivning och allmänt om delgivningssättet Advokatsamfundet anser att det är lämpligt att ta bort bevisbörderegeln och låta fri bevisvärdering tillämpas även för intyg utfärdat av stämningsman. Regler om legal bevisverkan är enligt Advokatsamfundet inte förenlig med modern svensk rättstradition. Offentlig stämningsmannabehörighet m.m. Promemorian uppställer krav på auktorisation, , godkännande av samtlig personal, , samt utbildningskrav, , för privata delgivningsföretag. Samtliga dessa krav är rimliga för att säkerställa att delgivning utförs på ett korrekt sätt. Vad gäller anställda inom offentlig förvaltning anges i promemorian att det inte finns några skäl som talar emot att ge allmän behörighet till samtliga anställda vid Kronofogdemyndigheten, allmän domstol, tjänstemän vid kriminalvårdsanstalter med flera. På motsvarande sätt som för privata delgivningsföretag borde dock för behörighet krav ställas på viss utbildning exempelvis till rättsbildad personal med möjlighet till delegation till enskild tjänsteman som erhållit adekvat utbildning. Auktorisations- och tillsynsmyndighet Förslaget innebär att all tillsynsverksamhet koncentreras till Länsstyrelsen i Stockholm. Enligt Advokatsamfundets uppfattning förefaller detta inte lämpligt då all kontrollverksamhet förutsätter närhet till det som ska granskas. En centralisering torde medföra att den löpande kontrollverksamheten endast blir summarisk av att årsberättelser inges samt av direkta anmälningar mot bevakningsföretaget. Det är inte realistiskt att tro att någon egentlig inspektionsverksamhet kommer att kunna genomföras. Auktorisations- och tillsynsuppgifter bör därför vara decentraliserade på varje länsstyrelse. Då länsstyrelserna redan i dag beslutar i frågor om delgivning i fråga om spikning och kungörelse vid begäran från enskild, samt då länsstyrelserna i promemorian föreslås ta över polisens

4 4 ansvar för delgivning som sker utan samband med mål eller ärende, 12.1, kommer behov av att bygga upp delgivningskompetens ändå att behöva ske vid varje länsstyrelse. Surrogatdelgivning genom hushållsmedlem Även i nu gällande delgivningslag finns möjlighet till surrogatdelgivning genom att överlämna handlingen till vuxen medlem till det hushållet. I författningskommentaren, sidan 345, anges att därmed avses person som uppnått myndighetsåldern 18 år. Fråga är om inte krav i stället skall ställas på att fråga är om en myndig person och att detta anges i lagtexten. Spikning Det är enligt Advokatsamfundet inte lämpligt att, som föreslås, ett beslut om att spikning ska ske ska fattas direkt av stämningsman. Den ordning som i dag gäller medför att den myndighet som begär delgivning får ett eget ansvar för att förutsättningarna för spikning är för handen och även att spikning lämpligen ska ske i ärendet. Vidare kan myndigheten ha erhållit nya uppgifter om den som söks för delgivning under den tid som delgivningsförsök och utredning av förutsättningarna om spikning utförts. Myndigheten kan vidare välja att av motparten införskaffa information. Syftet med den nuvarande ordningen torde vara rättssäkerhet. Promemorian kommenterar inte närmare rättssäkerhetsaspekten utan anför närmast bara praktiska utgångspunkter. Advokatsamfundet anser att rättssäkerhetsaspekten måste beaktas, varför förslaget i denna del bör övervägas ytterligare under den fortsatta behandlingen. När den sökte har underlåtit att anmäla adressändring I avsnitt 8 presenteras förutsättningarna för förenklad delgivning. Delgivningssättet är förbehållet myndighet och begränsat till att omfatta part eller liknande i pågående mål eller ärende, samt då denne muntligen upplysts om förfarandet och det inte heller är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. I 8.6 föreslås att meddelandet alltid får sändas till folkbokföringsadressen. Det förhållandet att korrekt bokföringsadress inte föreligger, borde utgöra sådan omständighet att förfarandet är olämpligt. Någon logisk koppling till att anse att kungörelsedelgivning i stället ska kunna ske utan att sedvanlig utredning av att förutsättningarna för ett sådant förfarande föreligger, finns inte. Rättsföljden av att en utebliven adressändring direkt skulle kunna leda till en kungörelsedelgivning är härigenom inte rimlig. Annonseringen Det torde regelmässigt vara lämpligt att fortsättningsvis annonsera kungörelse i ortstidning. Något krav på särskilda skäl för detta bör inte införas. Sannolikheten att en kungörelse ska nå fram är betydligt större i sådant fall än enbart via annonsering i Post & Inrikes Tidningar. Spridningseffekten av detta ska inte underskattas. Det är inte bara den sökte utan även dennes familj, bekanta, arbetskamrater med flera som får del av informationen.

5 5 Delgivningstidpunkt Tidsfristen med en delgivningstidpunkt om två veckor från beslutet blir kort, då den reella tiden då den sökte kan nås av uppgiften kan bli så kort som endast fyra dagar. Varför det ska vara tio dagars respit från beslutet att införa kungörelsen är svårförståeligt. Rimligen bör myndigheten omedelbart efter beslutet kunna vidta dessa åtgärder. För att annonseringen ska hinna få någon spridningseffekt bör i vart fall en vecka avvaktas från annonsering till delgivningstidpunkt. Bättre balans skulle erhållas om åtgärdstiden sätts till sju dagar i stället för föreslagna tio dagar, vilket också motsvarar den frist inom vilken meddelande ska sändas vid muntlig delgivning, 7.4. Övrigt Vad gäller i promemorian gjorda hänvisningar torde på sidan 272 gjord hänvisning till avsnitt 8.5 rätteligen avse 8.6, på sidan 319 gjord hänvisning till 12 avse 15, på sidan 359 gjord hänvisning till 15 avse 14 samt på sidan 360 gjord hänvisning till 15 avse 29. Vidare föreligger oklarhet hur hänvisningen till 23 på sidan 360 görs med hänsyn till vad som anförs under punkten 8. Slutligen har på sidan 375 (x) angivits fyra i stället för sex veckor. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg