FÖRORD...5 SÖKORDSREGISTER...6. INLEDNING...8 Nyheter Skattskyldighet...9 Inkomstslag och beräkningsenheter...10

Transkript

1 Skatteguiden

2 INNEHÅLL FÖRORD...5 SÖKORDSREGISTER...6 INLEDNING...8 Nyheter Skattskyldighet...9 Inkomstslag och beräkningsenheter...10 SKATTER OCH AVGIFTER...11 Inkomstskatt - fysiska personer...11 Kapitalinkomster...11 Förvärvsinkomster...11 Beskattningsbar inkomst...11 Kommunal skatt och kyrkoavgift...12 Statlig inkomstskatt...12 Skattereduktioner...12 Allmän pensionsavgift...15 Marginalskatt...15 Dödsbon...16 Ackumulerad inkomst...16 Inkomstskatt - övriga juridiska personer...17 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter...17 Avgiftsgrundande inkomst...17 Aktiv - passiv näringsverksamhet...18 Nedsättning av sociala avgifter...18 Avdrag för sociala avgifter...19 Underlag för vissa förmåner...19 Vinstandelsstiftelser och löneskatt...21 Arbetsgivaravgifter m m enligt avtal...21 Särskild löneskatt...22 Fastighetsskatt...22 Förmögenhetsskatt...24 Mervärdesskatt...26 Stämpelskatt

3 TJÄNST...27 Naturaförmåner...27 Skattefria förmåner...27 Bilförmån...28 Kostförmån...31 Ränteförmån...32 Förmån av lånedator...32 Avdragsbegränsning i tjänst...33 Dagliga resor bostaden - arbetet...33 Traktamenten och ökade levnadskostnader...33 Inrikes tjänsteresa...33 Utrikes tjänsteresa...35 Dubbel bosättning och tillfällig anställning...37 Veckoslutsresor...37 Resekostnader i tjänsten...38 KAPITAL...39 Utdelning på aktier och andelar m m...39 Uthyrning av privatbostad...40 Kapitalvinstbeskattning allmänt...40 Andelar och andra delägarrätter...42 Fåmansföretag 3:12 reglerna för utdelning och kapitalvinster...46 Kvalificerade andelar och klyvningsreglerna m m...46 Utdelning - kvalificerade andelar...47 Kapitalvinst - kvalificerade andelar...49 Skalbolag...51 Privatbostadsfastighet...53 Näringsfastighet...54 Bostadsrätt...54 Uppskov...56 Andel i handelsbolag m m...57 Fordringsrätter...58 Utländsk valuta, fordringar och skulder...58 Andra tillgångar

4 NÄRINGSVERKSAMHET...59 Allmänt om näringsverksamhet...59 Uttagsbeskattning och underprisregler...61 Pensionskostnader...62 Avskrivning inventarier och maskiner...63 Avskrivning - byggnader mm...64 Skogsavdrag...65 Representation...65 Periodiseringsfonder...66 Underskott...67 Egenföretagare och bolagsmän i handelsbolag...69 Egna pensionsutgifter...69 Bil i verksamheten...69 Fördyrade levnadsomkostnader...70 Familjebeskattning...70 Räntefördelning...71 Expansionsfond...73 Skogskonto - skogsskadekonto...75 Aktiebolag...76 Fåmansföretag...77 ÖVRIGT...79 Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande...79 Prisbasbelopp - inkomstbasbelopp...79 Statslåneräntan...80 Fastighetstaxering...82 Uppbörd och uppbördsräntor...82 Förseningsavgift...84 Förbehållsbelopp och riksnorm...84 Adressförteckning...86 Myndigheter...86 Skattekontor...86 Domstolar...92 Kommunala skattesatser...94 Kyrkoavgifter

5 FÖRORD I Skatteguiden 2007 presenteras ett urval av de skatteregler och basfakta som kommer att gälla vid taxeringen år Det begränsade utrymmet har nödvändiggjort ett mycket strängt urval och en språkligt komprimerad framställning. Med hänsyn till detta och en stor sannolikhet för ytterligare ändringar i skattelagstiftningen under 2007 skall Skatteguiden inte betraktas som ett underlag för skatterättsliga bedömningar i det enskilda fallet. Umeå i januari 2007 Asbjörn Eriksson 5

6 SÖKORDSREGISTER Ackumulerad inkomst Adresser Aktiebolag Aktiebyte Aktier Aktieutdelning m m... 39, 47 Aktiv - passiv näringsverksamhet Allemansfonder Allmän pensionsavgift Andra tillgångar Andel Andel i handelsbolag Andelsbyte Arbetsgivaravgifter enligt avtal Arbetsgivaravgifter och egenavgifter Avdragsbegränsning i tjänst Avgiftsgrundande inkomst Avknoppning Avskrivning byggnad m m Avskrivning inventarier Basbelopp... se Prisbasbelopp Basränta Begravningsavgift Beräkningsenhet Bilförmån... 28, 69 Bilkostnader Bilprislista Bolagsman Bostadsrätt... 40, 54 Bredband skattereduktion Dagliga resor - bostaden arbetet. 33 Delägarrätter;...se andelar Dubbel bosättning och tillfällig anställning Dämpningsregeln Dödsbon Egenavgifter Egenföretagare Existensminimum Expansionsfond Familjebeskattning... 70, 78 Fastighetsskatt Fastighetstaxering Fordringsrätter Framskjuten beskattning Fri kost Fållan... 42, 77 Fåmansföretag Fåmansföretag - utdelning och kapitalvinst Förbehållsbelopp Fördyrade levnadskostnader... 33, 70 Förenklat årsbokslut Förlustbolag Förmögenhetsskatt Förseningsavgift Förvärvsinkomster Förvärvskälla... se beräkningsenhet Grundavdrag Gränsbelopp Handelsbolag... 57, 69 Individuellt pensionssparande Inkomstbasbelopp Inkomstskatt dödsbon Inkomstskatt - fysiska personer Inkomstskatt - övriga juridiska personer Inkomstslag Inköpsrätt Intäktsränta, uppbörd Inventarier Jobbskatteavdrag Kammarrätter, adresser Kapitalförlust... 40, 41, 43, 51, 53, 54, 59, 68, 76 Kapitalunderlag... 48, 71, 74 Kapitalvinstbeskattning Kommunala skattesatser

7 Klyvningsregler Kommunalskatt Kostförmån Kostnadsränta, uppbörd Kvalificerade andelar Kyrkoavgift... 12, 98 Lex ASEA... 39, 44 Länsrätter, adresser Löneskatt Löneunderlag Marginalskatt Markanläggning Mervärdesskatt Motion Myndigheter, adresser Naturaförmåner Nedsättning av sociala avgifter Näringsfastighet... 54, 60 Omräkningstal - kvalificerade andelar Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande Pensionskostnader... 62, 69, 79 Periodisering Periodiseringsfonder Personliga tillgångar Personligt lösöre...se personliga tillgångar Prisbasbelopp Privatbostadsfastighet Reaförlust...se kapitalförlust Reavinst...se kapitalvinst Regeringsrätten, adress Representation Resekostnader... 33, 38, 69 Riksnorm Räntefördelning Ränteförmån Sexmånadersregeln... 9 Sjöinkomstavdrag Skalbolag Skatteberäkning Skattedeklaration Skattefri utdelning Skattefria förmåner Skattekontor, adresser Skattereduktion, arbetsinkomser Skattereduktion, bredband Skattereduktion, fastighetsskatt Skattereduktion, förmögenhetsskatt Skattereduktion, kapital Skattereduktion, pensionsavgift Skattereduktion, sjöinkomst Skatteskalor Skattskyldighet... 9 Skogsavdrag Skogskonto Skogsskadekonto Statlig inkomstskatt... 12, 17 Statslåneräntan Stämpelskatt Säljrätt Särskild löneskatt Traktamenten - inrikes tjänsteresa.. 33 Traktamenten - utrikes tjänsteresa. 35 Underprisregler Underskott Uppskov... 44, 56 Utdelning Uthyrning av privatbostad Utländsk valuta, fordringar och skulder Uttagsbeskattning Veckoslutsresor Vinstandelsstiftelser Ökade levnadskostnader Övrig lös egendom se Andra tillgångar 3:12-regler...se klyvningsregler 7

8 INLEDNING NYHETER 2007 Utöver de sedvanliga förändringarna i regler som är knutna till basbelopp och statslåneränta har riksdagen beslutat om en rad ändringar i skattesystemet under De flesta behandlas mer eller mindre utförligt i Skatteguiden Här sammanfattas de i korthet. Personbeskattningen Skattereduktion på arbetsinkomster, jobbskatteavdraget medges med upp till kr per månad Gränsen för reseavdrag höjd från kr till kr. Gränsen för övriga avdrag höjd från kr till kr. Skattereduktion för avgifter till arbetslöshetskassa och fackförening slopad. Förmån av lånedator beskattas. Skiktgränser för den statliga inkomstskatten höjd. Uppräkning av grundavdraget. Dagbarnvårdares kostnadsersättning skattefri. Nedsättning i stället för justering av miljöbilar som förmånsbilar. Kapital Uppskovsreglerna för bostäder har utvidgats till EU och även i övrigt ändrats. Fastighetsskatt Fastighetsskatten på småhus låst på 2006 års nivå för 2007 och Begränsningsregel vid höga taxerade markvärden. Sänkt fastighetsskatt på hyreshus med bostäder. Förmögenhetsskatt Dämpningsregeln för fastighetsskatt tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen. Företagsbeskattningen Fortsatt reformering av 3:12-reglerna (klyvningsreglerna). Förenklade regler vid förenklat årsbokslut. Sociala avgifter Nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifter halverad. Höjning av arbetsgivaravgifterna pga slopad medfinansiering av sjukförsäkringen Slopad löneskatt för arbetande 65-åringar som är födda

9 SKATTSKYLDIGHET Fysiska personer som är bosatta i Sverige liksom dödsbon är, med vissa undantag, obegränsat skattskyldiga, d v s skyldiga att betala skatt på alla inkomster oavsett om de har intjänats i Sverige eller utomlands. Även personer som faktiskt inte bor i Sverige kan räknas som bosatta här om utlandsvistelsen inte är definitiv. Svenska medborgare måste under en femårsperiod efter utflyttningen bevisa att bosättningen i Sverige har upphört, varvid sådana omständigheter som orsaken till utlandsvistelsen, förekomsten av permanentbostad eller familj i Sverige och andra liknande förhållanden vägs in i bedömningen. Personer som inte betraktas som bosatta i Sverige kan vara begränsat skattskyldiga här. Skattskyldigheten omfattar då inkomster som typiskt sett har intjänats här i landet, exempelvis från en rörelse eller en fastighet i Sverige. Om inkomsten härrör från tillfälliga anställningar i Sverige skall, med vissa undantag, en definitiv källskatt på 25 % (15 % för sjöfolk, artister och idrottsmän) innehållas av den som utbetalar ersättningen. Den som är obegränsat skattskyldig kan ändå vara befriad från skattskyldighet för lön som har intjänats utomlands bl a enligt sexmånadersregeln. Den innebär att den som vistas utomlands under en sammanhängande period av minst sex månader befrias från skatt på den inkomst som förvärvats i utlandet om personen visar att skatt har betalats utomlands. Vistelser i Sverige tillåts med i genomsnitt 6 dagar per månad utan att skattefriheten bryts. Bortsett från ytterligare något undantag medför den obegränsade skattskyldigheten att en inkomst som förvärvats utomlands kan komma att beskattas både i utlandet och i Sverige. Dubbelbeskattningen undanröjs emellertid helt eller delvis antingen genom något av de skatteavtal som Sverige har slutit med cirka 80 länder eller genom att den utländska skatten får dras av som omkostnad och avräknas enligt särskilda regler mot den skatt som påförs i Sverige. Juridiska personer som svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl är obegränsat skattskyldiga för inkomster från såväl utlandet som från Sverige. För utländska bolag och andra utländska juridiska personer är skattskyldigheten i huvudsak begränsad till inkomst från fastigheter i Sverige och näringsverksamhet som bedrivs från fast driftställe här. Även dubbelbeskattning av juridiska personer kan undanröjas genom skatteavtal, avdrag och avräkning. Handelsbolag och kommanditbolag är inte skattskyldiga vid inkomstbeskattningen. I stället skall bolagets inkomster beskattas hos delägarna. 9

10 INKOMSTSLAG OCH BERÄKNINGSENHETER Inkomsterna hos fysiska personer och dödsbon delas upp i tre inkomstslag: tjänst, näringsverksamhet och kapital. Inkomst av tjänst och näringsverksamhet är förvärvsinkomster. På sådana inkomster utgår vanligen kommunal och statlig inkomstskatt samt sociala avgifter (arbetsgivaravgifter eller egenavgifter) alternativt löneskatt. Därtill kommer den allmänna pensionsavgiften. Marginalskatten inklusive avgifter varierar mellan cirka 42 % och cirka 66 %. På inkomst av kapital betalas enbart statlig inkomstskatt med högst 30 %. Till tjänst hänförs bl a anställningsinkomster, pensioner, hobbyverksamhet och liknande inkomster. Aktiva delägare i fåmansföretag kan bli beskattade i tjänst för utdelning och kapitalvinst. Näringsverksamhet inrymmer inkomst av självständig och yrkesmässig verksamhet som bedrivs med vinstsyfte. Till inkomstslaget räknas också innehav av hyres-, jordbruks- och andra näringsfastigheter oavsett syftet med innehavet. Normalt sammanförs all näringsverksamhet till en beräkningsenhet, vilket bl a medför att underskott i en verksamhet utjämnas mot överskott i annan verksamhet. En uppdelning i flera beräkningsenheter kan dock bli aktuell vid inkomst från handelsbolag och inkomst av självständig näringsverksamhet som bedrivs i utlandet. I inkomstslaget kapital beskattas löpande avkastning på personligt kapital (exempelvis räntor och utdelningar), uthyrning av privatbostäder, kapitalvinster m m. Avdrag i kapital medges alltid för ränteutgifter och kapitalförluster. I övrigt medges avdrag endast för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Juridiska personer (aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl men inte handelsbolag) kan endast ha inkomst av näringsverksamhet. Detta gäller även inkomster som hos fysiska personer skulle ha beskattats i kapital. Inkomsten redovisas i en enda beräkningsenhet. Förluster på andelar och andra delägarrätter som är kapitalplaceringar utgör dock i praktiken en informell beräkningsenhet eftersom de är avdragsgilla endast mot vinster på andra andelar och andra delägarrätter som är kapitalplaceringar. Liknande begränsningsregler gäller för kapitalförluster på vissa fastigheter m m. Inkomst från handelsbolag och kommanditbolag ingår alltid i näringsverksamhet hos aktiebolag som delägare. Även fysiska personers inkomst från handelsbolag beskattas i näringsverksamhet med undantag för kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter, som beskattas i kapital. 10

11 SKATTER OCH AVGIFTER INKOMSTSKATT - FYSISKA PERSONER Kapitalinkomster Skatt på kapitalinkomster utgår med 30 % på överskott. Vid underskott medges skattereduktion med 30 % av underskottet t o m kr och med 21 % av överskjutande del. Skattereduktionen får avräknas mot statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, kommunalskatt och statlig fastighetsskatt och kan utnyttjas endast under det år den avser. Den effektiva skattesatsen i kapital och det skattemässiga värdet av underskott avviker ibland från 30 % pga att vissa kapitalvinster och kapitalförluster endast delvis är skattepliktiga resp avdragsgilla (se KAPITALVINSTBESKATTNING). Förvärvsinkomster Beskattningsbar inkomst På inkomst av tjänst och näringsverksamhet betalas kommunal och statlig inkomstskatt. Skatterna beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten, d v s efter allmänna avdrag som pensionsförsäkringspremier och periodiska understöd. I förekommande fall tillgodoräknas dessutom sjöinkomstavdrag. Grundavdrag m m Grundavdraget utgör högst 0,423 prisbasbelopp, dvs (0,423 x kr =) kr (avr) om den taxerade inkomsten inte överstiger kr och 0,293 prisbasbelopp, dvs (0,293 x kr =) kr för taxerade förvärvsinkomster (tjänst och aktiv näringsverksamhet) som överstiger kr. Om taxerad inkomst är lägre än kr begränsas grundavdraget till taxerad inkomst. I övriga inkomstskikt varierar grundavdraget med inkomsten enligt följande för beskattningsåret Taxerad inkomst Kr Grundavdrag +/- (avr) = tax ink (avrundad) kr kr + 20 % x (tax ink kr) kr (= max.) kr - 10 % x (tax ink kr) kr Sjöinkomstavdrag m m Skattskyldiga som har uppburit sjöinkomst i svenskt handelsfartyg medges, utöver grundavdrag, ett sjöinkomstavdrag på kr om fartyget går i 11

12 närfart och med kr om fartyget går i fjärrfart. Dessutom medges särskild skattereduktion för sjöfolk; se SKATTEREDUKTIONER. Kommunal skatt och kyrkoavgift Den kommunala skatten är proportionell och varierar från knappt 29 % till drygt 34 % med primär- och landstingskommun. Genomsnittet för landet är 31,55 % för 2007 (31,6 % för 2006). Beträffande enskilda kommuner; se KOMMUNALA SKATTESATSER. Medlemmar i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift och medlemmar i många andra trossamfund betalar medlemsavgifter. Med få undantag betalar alla en begravningsavgift till Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften till Svenska kyrkan liksom medlemsavgiften till vissa andra registrerade trossamfund beräknas på den beskattningsbara inkomsten och tas ut hos medlemmarna via skattsedeln. Begravningsavgiften påförs med få undantag alla som är skattskyldiga. Trots att avgifterna inte är skatt beräknas de på samma underlag som kommunalskatten och hanteras i uppbörden som skatt. (se KYRKOAVGIFTER). Statlig inkomstskatt Den statliga inkomstskatten är progressiv enligt följande tabell. Beskattningsbar inkomst (kr) Skatt kr % x (besk bar ink ) kr + 25 % x (besk bar ink ) Skatteskalans skiktgränser justeras normalt årligen med hänsyn till konsumentprisindex + två procentenheter. Den nedre skiktgränsen motsvarar en årsinkomst på kr (den nedre brytpunkten) eller en månadslön på cirka kr och den övre skiktgränsen motsvarar en inkomst på kr per år (den övre brytpunkten) eller drygt kr per månad. Skattereduktioner Genom skattereduktioner minskas en eller flera skatter vid debiteringen av den slutliga skatten. Inte mindre än sju olika skattereduktioner kan komma att räknas av från den påförda skatten vid taxeringen De skattereduktioner som räknas av från inkomstskatten avräknas i den ordning de anges här. Bredbandsanslutningar För vissa utgifter för bredbandsanslutningar som färdigställs under perioden 2001 t o m 2007 medges en särskild skattereduktion på 50 % av utgifterna till den del de överstiger kr. Skattereduktionen är maximerad till kr. 12

13 Skattereduktionen kan erhållas av såväl fysiska som juridiska personer i egenskap av näringsidkare eller fastighetsägare. Pensionsavgiften Skattereduktion medges vidare med ett belopp som motsvarar hela den allmänna pensionsavgiften (se nedan). Det medför att pensionsavgiften endast betalas av den som inte kan utnyttja skattereduktionen. I förekommande fall avrundas skattereduktionen till närmast lägre 100-tal kronor. Jobbskatteavdrag skattereduktion på arbetsinkomster En särskild skattereduktion ( jobbskatteavdrag ) tillgodoförs den som beskattas för arbetsinkomster. Med arbetsinkomster avses i huvudsak inkomst av anställning och aktiv näringsverksamhet men inte sjukpenning, pensioner och inkomst av passiv näringsverksamhet. Arbetsinkomsten motsvarar i de flesta fall den taxerade förvärvsinkomsten minskad med allmänna avdrag och avrundad. Skattereduktionen beräknas med en procentsats som motsvarar den kommunala skattesatsen och får bara avräknas mot den påförda kommunalskatten. Underlaget varierar på ett mycket komplicerat sätt med inkomstens storlek och grundavdraget enligt tablåerna nedan. Den är dessutom olika utformad beroende på om den skattskyldige var yngre eller äldre än 65 år vid ingången av beskattningsåret. Yngre än 65 år vid ingången av beskattningsåret: Arbetsinkomst (kr) Underlag för skattereduktion Hela arbetsinkomsten kr + 20 % (arbetsinkomsten ) - grundavdrag kr - grundavdrag kr kr I exemplifieringen nedan antas kommunalskatten vara 32 %. Arbetsinkomster understiger kr Skattereduktionen motsvarar den kommunalskatt som påförs, vilket innebär att ingen inkomstskatt tas ut på arbetsinkomster som inte är större än kr. Arbetsinkomster mellan kr och kr Vid exempelvis en arbetsinkomst på kr är underlaget för skattereduktionen kr + 20 % ( kr kr) kr = kr och skattereduktionen 32 % x kr = kr per år eller 436 kr per månad. 13

14 Arbetsinkomster mellan kr och kr Vid exempelvis en arbetsinkomst på kr blir underlaget kr kr = kr och skattereduktionen 32 % x kr = kr per år eller 741 kr per månad Inkomster på kr och högre Skattereduktionen blir 32 % x kr = kr per år eller 946 kr per månad. Äldre än 65 år vid ingången av beskattningsåret För personer som fyllt 65 år vid ingången av beskattningsåret kan skattereduktionen på arbetsinkomster blir betydligt högre enligt följande tablå. Arbetsinkomst (kr) Underlag för skattereduktion Arbetsinkomsten - grundavdrag kr + 20 % (arbetsinkomsten ) - grundavdrag grundavdrag I exemplifieringen nedan antas kommunalskattesatsen vara 32 % och övriga inkomster (pension) kr. Arbetsinkomster som inte överstiger kr Vid exempelvis en arbetsinkomst på kr utöver pensionen blir skattereduktionen 32 % x ( kr kr) = kr per år eller kr per månad. Arbetsinkomster mellan kr och kr Vid exempelvis en arbetsinkomst på kr utöver pensionen blir underlaget för skattereduktionen kr + 20 % ( kr kr) kr = kr och skattereduktionen 32 % x kr = kr per år eller kr per månad. Arbetsinkomster på kr och högre Vid en inkomst på exempelvis kr utöver pensionen blir skattereduktionen 32 % x ( kr kr) = kr och skattereduktionen blir 32 % x kr = kr per år eller kr per månad. Underskott i kapital Vid underskott i kapital medges skattereduktion med 30 % av underskottet till den del det inte är större än kr. På överskjutande del är skattereduktionen 21 %. 14

15 Sjöinkomst Personer med sjöinkomst gottskrivs en skattereduktion på kr vid närfart (i huvudsak mellan svenska hamnar utanför öppen kust och utomskärs) och med kr vid fjärrfart. Fastighetsskatt I vissa fall erhålls en nedsättning av fastighetsskatten genom en skattereduktion; se Fastighetsskatt. Förmögenhetsskatt Se FÖRMÖGENHETSSKATT. Allmän pensionsavgift Genom skattereduktion (se ovan) betalas i praktiken avgiften endast av dem som inte kan utnyttja skattereduktionen. Men var och en som har förmånsgrundande förvärvsinkomster påförs formellt den allmänna pensionsavgift med 7 %. Pensionsavgiften beräknas på den förmånsgrundande inkomsten av tjänst och/eller aktiv näringsverksamhet, som avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Avgiften avrundas till närmaste helt hundratal kronor. Beträffande tjänst skall underlaget fastställas efter avdrag för kostnader i tjänsten till den del de överstiger kr. Underlaget vid inkomst av näringsverksamhet fastställs efter bl a avdrag för egenavgifter och motsvarar normalt den taxerade inkomsten av verksamheten. Maximalt underlag för pensionsavgiften är 8,07 inkomstbasbelopp, dvs kr för Högsta avgift är således kr. Den som har inkomst som understiger kr påförs ingen avgift. Marginalskatt Vid en kommunalskatt på 32 % blir marginaleffekten inklusive allmän pensionsavgift men exklusive sociala avgifter alt löneskatt: Taxerad inkomst Marginaleffekt (avr.) Kr % Om hänsyn tas till sociala avgifter kan marginaleffekten på exempelvis inkomst av aktiv näringsverksamhet bli cirka 67 % vid en kommunalskatt på 32 % om inkomsten överstiger den övre brytpunkten. 15

16 Dödsbon Inkomster i ett dödsbo beskattas för dödsfallsåret som om den avlidne hade levt hela året. Om boet inte skiftas är det därefter ett särskilt skattesubjekt vid såväl statlig som kommunal taxering. Grundavdrag medges inte. Efter utgången av tredje året efter dödsfallsåret beskattas dessutom dödsboet statligt med 20 % av inkomsten även till den del den understiger den nedre skiktgränsen. Ackumulerad inkomst Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster är progressiv. Det kan medföra betydligt högre skatt på engångsersättningar som tjänats in under flera år jämfört med den skatt som skulle ha utgått om ersättningen hade erhållits i takt med intjänandet. Särskild skatteberäkning på ackumulerade inkomster kan ge betydande skattelättnader i sådana situationer. Det kan exempelvis röra sig om en försäkringsersättning för flera års bortfall av skattepliktiga inkomster eller avgångsvederlag i tjänst. Även sådana kapitalvinster som skall beskattas i tjänst vid avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag får hänföras till ackumulerad inkomst. I näringsverksamhet får reglerna exempelvis användas på ersättning för inventarier och goodwill, återföring av avskrivningar, periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med avveckling av verksamheten. Som ackumulerad inkomst räknas inkomst som har intjänats under minst två år och som utbetalas under ett och samma år. Inkomsten måste uppgå till minst kr. Den beskattningsbara inkomsten måste dessutom överstiga den nedre skiktgränsen i den statliga skatteskalan med minst kr, dvs uppgå till lägst kr för beskattningsåret Vid beräkning av skatt på ackumulerad inkomst fördelas inkomsten på det antal år, under vilka den anses intjänad, högst 10 år (årsbelopp). Skatten beräknas dels på den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten för de aktuella åren, dels på summan av den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och årsbeloppet. Skatten på skillnadsbeloppen anses utgöra skatten per år på den fördelade ackumulerade inkomsten och multipliceras därefter med antalet fördelningsår. Till skattebeloppet läggs därefter den skatt som belöper på det aktuella årets förvärvsinkomster exklusive ackumulerad inkomst. Vid beräkning av skatten på den genomsnittliga inkomsten och på summan av den genomsnittliga inkomsten och årsbeloppet beaktas att den statliga inkomstskatteskalan justeras varje år. Om exempelvis den ackumulerade inkomsten uppburits under 2007 och fördelas på fem år skall den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och summan av genomsnittlig beskattningsbar inkomst och årsbeloppen ökas med skillnaden mellan skiktgränsen vid taxeringen 2008 och skiktgränsen vid taxeringen 16

17 2006, dvs med ( kr =) kr. Om inkomsten fördelas på sju eller åtta år skall tillägg göras med skillnaden mellan årets skiktgräns kr och skiktgränsen för tredje taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret, dvs kr, och vid en fördelning på 9 eller 10 år beräknas tillägget som skillnaden mellan årets skiktgräns och skiktgränsen för fjärde taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret. INKOMSTSKATT - ÖVRIGA JURIDISKA PERSONER Aktiebolag m fl juridisk personer betalar 28 % i statlig inkomstskatt. För investeringsfonder (värdepappersfonder) är dock skatten 30 %. ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgifter (%) Egenavgifter (%) Ålderspension 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepension 1,70 1,70 1,70 1,70 Sjukförsäkring 8,78 8,64 9,61 9,61 Arbetsskada 0,68 0,68 0,68 0,68 Arbetsmarknad 4,45 4,45 1,91 1,91 Föräldraförsäkring 2,20 2,20 2,20 2,20 Allmän löneavgift 4,40 4,40 4,40 4,40 Summa 32,42 32,28 30,71 30,71 För personer som är födda utgår enbart ålderspensionsavgift med 10,21 %. För övriga anställda och företagare; se SÄRSKILD LÖNESKATT. Vid 3 karensdagar 7,86 % (7,86 %) och vid 30 karensdagar 6,99 % (6,99 %). För inkomst överstigande 7,5 prisbasbelopp ( kr) är avgiften 9,61 %. (SKV) Avgiftsgrundande inkomst Avgiften för ålderspension betalas enligt lagen om socialavgifter (SAL) på inkomster som är pensionsgrundande enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension och övriga arbetsgivaravgifter enligt SAL betalas på inkomster som är förmånsgrundande enligt lagen om allmän försäkring (AFL). Därutöver ingår sådana kostnadsersättningar som är skattepliktiga utan att vara förmånsgrundande, exempelvis resekostnadsersättningar som överstiger skattefritt belopp. Underlaget för anställda och uppdragstagare inkluderar skattepliktiga ersättningar och förmåner till alla som inte har fyllt 65 år vid ingången av året. För pensionsavgiften gäller dock ingen åldersgräns för den 17

18 som är född 1938 eller senare; se vid tabellen ovan. Avgifter betalas inte på ersättningar som understiger kr till en och samma person under året. Ersättning till idrottsutövare från idrottsföreningar är inte heller avgiftsgrundande om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp (20 150). Vidare undantas ersättning från vinstandelsstiftelse (se LÖNESKATT). Egenavgifter erläggs av egenföretagare på förmånsgrundande inkomster enligt AFL, d v s av personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång, på aktiv näringsverksamhet och inkomst av hobby. Den som är född betalar dock ålderspensionsavgift; se vid tabellen ovan. Även för egenavgifter gäller beloppsgränsen kr. Aktiv - passiv näringsverksamhet Med aktiv näringsverksamhet avses att företagaren arbetar i verksamheten i inte oväsentlig omfattning, dvs normalt minst 1/3 av en årsarbetstid. Om emellertid allt arbete som är nödvändigt för verksamheten utförs av företagaren själv föreligger aktiv näringsverksamhet även om arbetsinsatsen understiger den gränsen. I vissa fall kan således en betydligt lägre arbetsinsats medföra aktiv näringsverksamhet, exempelvis för konsulter och liknande när verksamheten i huvudsak bedrivs med personens egen arbetskraft liksom när ägaren till en skogsfastighet själv utför allt arbete på fastigheten. Annan inkomst av näringsverksamhet är passiv. Om en person bedriver flera verksamheter görs en samlad bedömning av alla verksamheter i samma beräkningsenhet. Nedsättning av sociala avgifter Arbetsgivaravgifter och egenavgifter får reduceras dels genom en generell nedsättning, dels genom en regional nedsättning. Generell nedsättning Arbetsgivare får minska avgifterna med ett belopp motsvarande 2,5 % av avgiftsunderlaget upp till kr, dvs med högst kr per månad ( kr resp kr per år). För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. Egenföretagare får en nedsättning av egenavgifterna med ett belopp motsvarande 2,5 % av avgiftsunderlaget upp till kr, dvs med högst kr för avgiftsåret. Om egenföretagaren samtidigt är arbetsgivare medges nedsättning för såväl egenavgifter som arbetsgivaravgifter inom de angivna ramarna men totalt får nedsättningen av avgifterna inte överstiga kr, varav högst kr får avse egenavgifter. Samma begränsning gäller för samtliga bolagsmän i handelsbolag och bolagets anställda. 18

19 Regional nedsättning Arbetsgivare och egenföretagare får minska sina sociala avgifter med ytterligare 10 % till den del de belöper på fasta driftställen inom stödområdet och inte avser fiske, vattenbruk, jordbruk eller transportverksamhet. Stödet kan bara erhållas av privata arbetsgivare inklusive ideella föreningar och stiftelser. Stödet är maximerat till 10 % av avgiftsunderlaget upp till kr, d v s till kr per månad. För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. För egenföretagare maximeras avdraget till 10 % av avgiftsunderlaget upp till kr, dvs till kr per avgiftsår. Om en egenföretagare också erlägger arbetsgivaravgifter är avdraget inklusive egenavgifter maximerat till kr per år. På liknande sätt är nedsättningen begränsad till totalt kr för samtliga bolagsmän och bolagets anställda. Aviserat förslag till nedsättning Regeringen har aviserat att den avser att föreslå sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för personer som fyllt 19 inte 25 år vid årets ingång. Inriktningen är en halvering av avgifterna bortsett från pensionsavgiften. Avdrag för sociala avgifter Såväl arbetsgivar- som egenavgifter är avdragsgilla för det år de avser. Egenavgifterna är avdragsgilla för det år på vilket de belöper genom ett schablonavdrag, som vid efterföljande taxering avstäms mot de debiterade egenavgifterna. Schablonavdraget är högst 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget men efter avstämningen och exklusive sjukpenning och eventuella anställningsinkomster som kan ingå i verksamheten. Schablonavdraget för löneskatten är 20 % (se nedan). Underlag för vissa förmåner All skattepliktig ersättning från arbetsgivare eller uppdragsgivare utgör underlag för arbetsgivaravgifter. Icke kontanta förmåner tas i princip upp till marknadsvärdet. Förmån av fri bil, bostad och kost värderas dock enligt schabloner och delvis särskilda regler. Fri bil Det skattepliktiga bilförmånsvärdet utgör normalt underlag för arbetsgivaroch egenavgifter. Bränsleförmån skall dock värderas till marknadsvärde som avgiftsunderlag. Underlaget kan ibland nedsättas och arbetsgivaren har möjlighet att ansöka om justering beträffande underlaget i vissa fall (se BILFÖRMÅN). Fri bostad Underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminär skatt vid fri bostad i Sverige som inte är semesterbostad fastställs som schablonvärden av Skatteverket. Viss jämkningsmöjlighet finns. Förmånsvärden per kvm för 2007 framgår av 19

20 nedanstående tabell. Värdena avser omöblerad bostad inklusive värme men exklusive hushållsel. Om garage finns skall detta beaktas till marknadsvärdet utöver tabellvärdena. Region Förmånsvärden per år per månad År Stor-Stockholm 938 kr 945 kr 78 kr 78 kr Stor-Göteborg 887 kr 903 kr 74 kr 75 kr Kommuner i övrigt med mer än invånare 836 kr 840 kr 70 kr 70 kr Övriga kommuner 765 kr 777 kr 64 kr 64 kr Bostad utanför tätort 688 kr 699 kr 57 kr 57 kr Vid inkomstbeskattningen skall fri bostad värderas med hänsyn till hyran på orten för jämförbar bostad, normalt bruksvärdet. Sjöfolks bostäder ombord värderas till 0 kr. Fri semesterbostad Såväl beskattning som sociala avgifter skall grundas på marknadsvärdet, dvs hyran på orten. För de fall hyresmarknad saknas kan förmånens värde bestämmas schablonmässigt. Skatteverket lämnar årligen allmänna råd för värdering där hyresmarknad saknas. Fjäll- stuga eller lägenhet Jul, nyår och vårvinter (februari - april): 3000 kr/vecka Övrig tid: kr/vecka Sommar- stuga eller lägenhet Sommar (mitten juni - mitten augusti): kr/vecka Övrig tid: kr/vecka Semesterbostad i utlandet Hela året: kr/vecka 20

21 Fri kost Förmånsvärdet fastställs av Skatteverket och används både vid beskattningen och som underlag för sociala avgifter enligt följande frukost 32 kr 32 kr lunch/middag 64 kr 64 kr helt fri kost 160 kr 160 kr Förmån av kost på allmänt kommunikationsmedel och frukost som obligatoriskt ingår i rumspris på hotell är varken skattepliktig eller avgiftsgrundande. Vinstandelsstiftelser och löneskatt På överföringar till vinstandelsstiftelser utgår särskild löneskatt (se nedan) med 24,26 %. Ersättning från vinstandelsstiftelse är befriad från arbetsgivaravgifter och löneskatt. Villkoren är att medlen är avsedda att vara bundna under minst tre år och kommer en betydande andel av de anställda (minst en tredjedel) tillgodo på likartade villkor. Avgiftsbefrielsen gäller inte ersättning till företagsledare eller närstående i fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. För ersättningar som avser bidrag som lämnades t o m 1996 gäller delvis andra regler. Arbetsgivaravgifter m m enligt avtal Arbetare Tjänstemän % % TGL 0,37 ITP 12,70 AGS 1,44 TGL 0,20 P-premie 3,50 TFA 0,01 P-befr. 0,65 Tryggh.rådet 0,70 TFA 0,26 Summa c:a 13,61 Omst.förs. 0,15 Summa 6,37 Genomsnittsvärde med stora avvikelser beroende på individ, avtal och försäkringsgivare. (Källa: Svenskt Näringsliv) Avgifterna avser nivåerna för På pensionsavgifterna inkl ITP skall särskild löneskatt på pensionskostnader erläggas med 24,26 %. 21

22 SÄRSKILD LÖNESKATT På förvärvsinkomster Löneskatt skall i vissa fall betalas med 24,26 % (oförändrad nivå från 2006) istället för arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. För arbetsgivare utgörs underlaget av lön och andra skattepliktiga förmåner till anställda som fyllt 65 år vid ingången av året om de är födda 1937 eller tidigare. För anställda som är födda betalas ingen löneskatt men väl pensionsavgiften. Egenföretagare skall alltid betala löneskatt på inkomst av passiv näringsverksamhet. Den skall dessutom betalas i stället för egenavgifter på inkomst av aktiv näringsverksamhet av den, som vid ingången av året uppnått en ålder av 65 år och är född 1937 eller tidigare. På inkomster av aktiv näringsverksamhet hos personer som är födda utgår ingen löneskatt men väl pensionsavgiften. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivare med faktiska kostnaden och för egenföretagare med schablonavdrag på 20 %. Schablonavdraget avstäms mot den debiterade löneskatten vid efterföljande års taxering. På pensionskostnader Den särskilda löneskatten på pensionskostnader erläggs av arbetsgivare med 24,26 % (oförändrad nivå från 2006) av kostnaderna för tjänstepensionsförsäkringar och avsättningar för tryggande av pensionsutfästelser. Även egenföretagare som gör avdrag för pensionsförsäkringspremier eller för individuellt pensionssparande i näringsverksamheten debiteras den särskilda löneskatten. Löneskatten är avdragsgill för det år på vilken den belöper. FASTIGHETSSKATT Underlaget för beskattningen är taxeringsvärdet inklusive tillhörande tomtmarksvärde. För hyreshus som inrymmer såväl lokaler som bostäder betraktas dessa som olika värderingsenheter och taxeringsvärdet anges för resp användning. För privatbostad utomlands är underlaget 75 % av marknadsvärdet. Enligt vissa skatteavtal skall dock ingen svensk fastighetsskatt debiteras på fastigheter i det andra avtalslandet. Skatten utgår med 1,0 % på småhus och med 0,4 % för bostäder i hyreshusenheter. För lokaler i hyreshus är skatten 1 %, för industrienheter 0,5 % och för vattenkraftverk 1,7 %. Om byggnaden är avsedd att användas året runt får jämkning göras om fastigheten inte har kunnat användas under viss del av året (mer än en månad) pga exempelvis eldsvåda, ombyggnadsarbeten eller p g a att lägenheter inte har kunnat hyras ut till följd av otillräcklig efterfrågan. 22

23 För nya fastigheter påförs ingen fastighetsskatt under de fem första åren och under de närmast därpå följande fem åren debiteras den med endast hälften av ordinär skatt. Nedsättningsregeln gäller även om fastigheten är äldre under förutsättning att taxeringsvärdet har höjts pga byggnadsarbeten som har utförts fr o m Nedsättningen av fastighetsskatten gäller den höjning av taxeringsvärdet som följer av byggnadsarbetena och medges under förutsättningen att höjningen av taxeringsvärdet är minst kr och samtidigt minst 20 %. Genom en dämpningsregel senareläggs effekterna av höjda taxeringsvärden på bostäder. Allmän fastighetstaxering genomförs vart sjätte år och däremellan sker en förenklad fastighetstaxering för småhusenheter, lantbruksenheter och hyreshusenheter. Tre års ackumulerad värdeökning kan därmed komma att återspeglas i det nya taxeringsvärdet och därmed i fastighetsskatten. För att åstadkomma en jämnare utveckling av fastighetsskatten gäller en dämpningsregel, som innebär att en höjningen av beskattningsunderlaget i förekommande fall skall fördelas lika över den treårsperiod som ligger mellan fastighetstaxeringarna. Skulle taxeringsvärdet ha höjts genom en särskild fastighetstaxering skall en eventuell ökning fördelas över den period som återstår till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering. Dämpningsregeln får, naturligt nog, inte tillämpas på nybildade fastigheter. För beskattningsåren beräknas dock fastighetsskatten på högst det underlag som gällde för beskattningsåret För beskattningsåren gäller dessutom att markvärdet inte beaktas till den del det överstiger det lägre av 2 kr/kvm eller kr. Exempel: Vid den förenklade fastighetstaxeringen 2006 höjdes taxeringsvärdet på en småhusenhet från kr till kr. Höjningen, kr, fördelas över de tre år som återstår till den allmänna fastighetstaxeringen Det innebär att underlaget för fastighetsskatten ökas med ( kr/3 =) kr per år. Fastighetsskatten beräknades därför på kr för För 2007 och 2008 beräknas fastighetsskatten på samma underlag. Skattereduktion för fastighetsskatten medges i vissa fall fastighetsägare med relativt låga inkomster och hög fastighetsskatt. Reglerna gäller bara om den samlade hushållsinkomsten hos personer som sambeskattas vid förmögenhetsbeskattningen inte överstiger kr per år och gäller bara fastighetsskatt till den del den överstiger kr men inte kr. Nedsättningen får bara åtnjutas av fysiska personer och i vissa fall dödsbon för permanentbostadsfastigheter som utgör småhus. Underlaget för reduktionen, avräkningsunderlaget, utgörs av fastighetsskatten på sådan fastighet till den del den överstiger kr men inte kr ( kr för yngre fastigheter med halv fastighetsskatt). Om avräkningsunderlaget är 23

24 högre än ett spärrbelopp medges en skattereduktion med motsvarande skillnadsbelopp. Spärrbeloppet beräknas som 4 % av summan av hushållets förvärvs- och kapitalinkomster och 15 % av hushållets förmögenhet exklusive den reduktionsgrundande fastighetens taxeringsvärde. Underskott i kapital får inte beaktas. Om exempelvis fastighetsskatten uppgår till (1 % x 2,1 mkr =) kr, makars samlade inkomster till kr samt den beskattningsbara förmögenheten till 2,4 mkr inklusive fastighetens taxeringsvärde beräknas spärrbeloppet till 4 % [ kr + 15 % x ( kr kr) =] kr. Skattereduktionen beräknas till ( kr kr =) kr. Skattereduktion för förmögenhetsskatten till den del den belöper på bostaden ges i vissa fall till skattskyldiga som omfattas av skattereduktionen för fastighetsskatten; se FÖRMÖGENHETSSKATT. FÖRMÖGENHETSSKATT Skattskyldiga för förmögenhetsskatt är fysiska personer som är bosatta i Sverige vid årets utgång, dödsbon efter sådana personer, svenska stiftelser och, med vissa undantag, svenska föreningar och samfund. Förmögenhetsskatten tas ut på den beskattningsbara förmögenheten, som utgörs av skillnaden mellan värdet av skattepliktiga tillgångar och avdragsgilla skulder efter avdrag för ett fribelopp. För ensamstående fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är fribeloppet kr, för makar och sambor kr samt för andra skattskyldiga juridiska personer kr. Förmögenhet som innehas av makar och eventuella barn under 18 år läggs samman och får minskas med endast ett gemensamt fribelopp på kr för ensamstående med eller utan barn och kr för makar/sambor med eller utan barn. Skattesatsen för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är 1,5 % och för övriga juridiska personer 0,15 %. Regeringen aviserade under hösten 2006 att den under 2007 avser att föreslå halverad skattesats utom beträffande privatbostäder. Med några få undantag är tillgångar generellt skattepliktiga. Helt befriade från skatteplikt är bl a tillgångar som används i näringsverksamhet (rörelse, jordbruksfastighet och fastighetsförvaltning men inte kapitalförvaltning) samt inre lösöre som möbler, konst, mattor m m. Tillgångar som utgör yttre lösöre som bilar, motorcyklar, snöskotrar, hästar och fritidsbåtar är skattefria till den del värdet på varje enstaka tillgång understiger kr. Veteranbilar är alltid skattefria liksom egendom som har deponerats på museum. För aktier gäller särskilda regler. Aktier som inte är 24

25 marknadsnoterade värderas med hänsyn till bolagets tillgångar och skulder. Till den del tillgångarna används i näringsverksamhet utom kapitalförvaltning gäller skattefrihet. Aktier som är inregistrerade på Stockholms fondbörs eller på utländsk börs är skattepliktiga. För huvudaktieägare, dvs för dem som innehar minst 25 % av röstvärdet, gäller dock vanligen skattefrihet. Övriga marknadsnoterade aktier är inte skattepliktiga. Skatteplikt som för börsregistrerade aktier gäller dock för aktier som har avregistrerats från börsen den 29 maj 1997 eller senare. Som skattepliktigt värde gäller som huvudregel marknadsvärdet vid beskattningsårets utgång. Fastigheter tas dock i princip upp till taxeringsvärdet men fr o m. taxeringen 2007 används det värde som gäller enligt dämpningsregeln för fastighetsskatten; se FASTIGHETSSKATT. För beskattningsåret 2007 innebär det att taxeringsvärdet från den allmänna fastighetstaxeringen /3 av höjningen vid den förenklade fastighetstaxeringen 2006 skall användas. Börsregistrerade aktier tas upp till 80 % av kursvärdet vid årets utgång. Dessutom gäller särskilda regler för vissa tillgångar som fordringar som löper utan eller med uppskjuten ränta m m. Exempelvis värderas s k nollkupongare med hänsyn till upplupen ränta och räntefria fordringar till ett diskonterat värde. Skattereduktion för förmögenhetsskatt medges om den skattskyldige får skattereduktion för fastighetsskatt förutsatt att denne påförs förmögenhetsskatt (se FASTIGHETSSKATT). Underlaget för skattereduktionen är den förmögenhetsskatt som påförs med anledning av innehavet av en fastigheten. Skattereduktionen beräknas som den del av den förmögenhetsskatt som påförs med anledning av fastighetsinnehavet som svarar mot kvoten mellan skattereduktionen för fastighetsskatten och den totala fastighetsskatten. Anta att den beskattningsbara förmögenheten uppgår till kr, varav kr belöper på fastigheten. Förmögenhetsskatten blir (1,5 % x kr =) kr, varav ( / x kr =) kr anses belöpa på fastigheten. Fastighetsskatten beräknas till (1 % x kr =) kr och det antas att skattereduktion för fastighetsskatt medges med kr (jfr exemplet under FASTIGHETSSKATT ovan). Skattereduktion för förmögenhetsskatt medges med (8 200/ x kr =) kr, varför endast ( kr kr =) kr betalas. Begränsningsregeln för markvärdet vid beräkningen av fastighetsskatt kan medföra att ingen skattereduktion för fastighetsskatt medges även om taxeringsvärdet är betydande och kan medföra förmögenhetsskatt. Skattereduktion för förmögenhetsskatt kan ändå medges. Vid beräkningen av skattereduktionen för fastighetsskatten används en fingerad fastighetsskatt och en fingerad skattereduktion för fastighetsskatt, varvid bortses från begränsningsregeln. 25

26 MERVÄRDESSKATT Mervärdesskatten (moms) tas ut efter tre olika skattesatser. De flesta tjänster och varor är belagda med en skatt på 25 % av vederlaget före moms men inklusive punktskatter, vilket motsvarar 20 % av beskattningsvärdet inklusive moms. På bl a rumsuthyrning och camping är skattesatsen 12 % (10,71 %) ("turistmomsen"). Samma skattesats gäller också för livsmedel. Skatten är dock 25 % på bl a sprit, vin, starköl och tobak. Den lägsta skattesatsen, 6 % (5,66 %), tillämpas bl a på ersättning för upphovsrättigheter, entréavgifter till djurparker, konserter, biografer, cirkus- och teaterföreställningar och liknande kulturella evenemang liksom på allmänna nyhetstidningar, tidskrifter, böcker, kartor, notblad och liknande trycksaker samt på personresor inklusive skidliftar. Beträffande beskattningsunderlaget gäller särskilda regler vid omsättning av begagnade varor, konstverk, antikviteter m m samt för vissa resetjänster. Beskattningsunderlaget skall utgöras av vinstmarginalen istället för omsättningen. Med få undantag skall de som är skattskyldiga för moms vara registrerade. Om den skattepliktiga omsättningen är högst kr och transaktionerna inte avser företag i annat EU-land skall mervärdesskatten redovisas i inkomstdeklarationen. På begäran kan emellertid momsredovisning få lämnas i skattedeklaration. Skattskyldiga med skattepliktig årsomsättning överstigande 40 miljoner kr skall redovisa moms senast den 26 (eller närmast följande vardag) varje månad för närmast föregående månad. Övriga redovisar skatten månadsvis senast den 12 under den andra månaden efter utgången av den månad som redovisningsperioden avser. För juni gäller dock den 17 augusti och för november den 17 januari. Särskilda regler gäller för moms på transaktioner med företag i EU. STÄMPELSKATT Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall, med vissa undantag, stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet erläggas (lagfartsavgift). Skattesatsen är 3 % för juridiska personer (utom dödsbon) och 1,5 % för övriga. Beskattningsunderlag är det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet året före det år då lagfart beviljas. På industrifastigheter skall industritillbehör läggas till taxeringsvärdet. När inteckning beviljas i fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt betalas med 2 %. Om inteckningen avser flygplan är skattesatsen 1 % och vid inteckning i fartyg 0,4 %. Vid företagsinteckning är skatten 1 %. 26

27 TJÄNST NATURAFÖRMÅNER Med få undantag är förmåner som utgår i och för tjänsten skattepliktiga. Några av undantagen redovisas nedan. Beskattningstidpunkten avgörs normalt genom kontantprincipen, vilket innebär att en ersättning eller annan förmån är skattepliktig när den är tillgänglig för lyftning respektive åtnjuts och en utgift är avdragsgill när den betalas. Förmåner som utgår i annat än kontanter värderas enligt huvudregeln med ledning av marknadsvärdet. För vissa vanliga förmåner gäller dock schablonvärden. Detta gäller bl a förmån av fri eller delvis fri bil, lånedator, fri kost och räntebilliga lån. Som underlag för arbetsgivaravgifter används ytterligare schabloner. Det gäller exempelvis vid värderingen av fri eller subventionerad bostad (se ARBETSGIVARAVGIFTER). Det bör uppmärksammas att de senare endast gäller som avgiftsunderlag. Beskattningen skall, med undantag för sjöfolks bostäder ombord, ske med ledning av marknadshyra eller motsvarande. Skattefria förmåner Som en allmän förutsättning för att förmånen skall vara skattefri gäller, med vissa undantag, att den är av enklare beskaffenhet, tillhandahålls hela personalen samt att den inte kan utbytas mot kontanter. Bl a följande förmåner är skattefria vid taxeringen Personalvårdsförmåner (fritt kaffe, subventionerad motion och liknande), Fri kost i vissa fall, ex vis i samband med tillsyn av elever och vårdtagare, hotellfrukost samt måltid på allmänna kommunikationsmedel som obligatoriskt ingår i hotell- resp resekostnaden, vid viss intern och extern representation, Personalrabatter vid köp ur arbetsgivarens (eller annat koncernföretags) ordinarie sortiment om rabatten dels inte överstiger den största rabatt som en konsument kan erhålla, dels inte överstiger sedvanlig personalrabatt i branschen, Förmån av begränsat värde som är till väsentlig nytta i arbetet (arbetsredskap) om förmånsmomentet är svårt att urskilja, exempelvis fri tidskriftsprenumeration för att den anställde skall kunna hålla sig á jour med utvecklingen inom ett visst område eller privat bruk av arbetsgivarens dator men inte ex vis förmån av fri telefon och med vissa undantag - inte heller förmån av dagstidning som levereras till bostaden, 27