EXAMENSARBETE. Elevers erfarenhet och inställning till ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet. Ur ett sjukgymnastiskt perspektiv.

Transkript

1 EXAMENSARBETE Elevers erfarenhet och inställning till ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet Ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Therése Lindberg Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180hp Elevers erfarenhet och inställning till ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet - ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Student s experiences and attitudes towards physical education in upper secondary school. - from a physiotherapy perspective Therése Lindberg Examensarbete i sjukgymnastik Kurs: S0001H Termin: HT12 Handledare: Universitetslektor, Katarina Mikaelsson Examinator: Universitetslektor, Agneta Larsson.

3 Tack till Ett stort tack till Katarina Mikaelsson för bra handledning och ett stort engagemang under arbetets gång. Vill även tacka elever, rektorer och lärare på gymnasieskolan som gjort det möjligt att genomföra enkätundersökningen. Ett speciellt tack till Björn Gustavsson & Marie Håkansson för era värdefulla insatser 2

4 Abstrakt Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att ungdomar mår bättre fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att redan i skolorna nå ut till eleverna, så att man i tidig ålder kan få ungdomar intresserade av att vara fysiskt aktiva. Målet med ämnet Idrott och hälsa är att eleverna ska få upp ett intresse för idrott, hälsa och rörelse. Den allmänna rekommendationen är 30 minuter/dagen, måttlig intensitet. En skillnad kan ses mellan kvinnor och män när det gäller fysisk aktivitet och att uppnå de olika rekommendationerna. En sjukgymnasts uppgift är bland annat att förebygga ohälsa. Idag har dock inte sjukgymnasten någon betydande roll inom skolan. Syfte: Syftet med undersökningen var att få en kunskap över elevers erfarenheter och inställning till ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet, och hur ämnet kan utvecklas ytterligare. Metod: En egenkonstruerad enkät användes vid undersökningen. Totalt 128 elever (91 %) från två yrkesförberedande program och fyra studieförberedande program valde att medverka. Det var 55 % kvinnor och 45 % män som medverkade. Resultat: Resultatet av undersökningen visade på överlag positiva erfarenheter och inställningar till ämnet Idrott och hälsa. En viss skillnad i aktivitetsnivå kunde dock ses både mellan kön och mellan program. Majoriteten av eleverna var dock positivt inställda för mer tid till ämnet Idrott och hälsa. Konklusion: Eleverna har en positiv inställning till ämnet. Men åtgärder krävs för att öka ungdomars fysiska aktivitet. Skolan har stor möjlighet att påverka och ett samarbete mellan sjukgymnast, hälso- och sjukvård och skola kan vara betydelsefullt. Nyckelord: Idrott och hälsa, Sjukgymnastik, Skola, Ungdomar. 3

5 Innehållsförteckning: Bakgrund 5 Syfte.7 Metod Deltagare..7 - Mätinstrument..7 - Procedur Dataanalys.8 Etiska överväganden 9 Resultat Upplevelser och inställning till ämnet Idrott och hälsa Utveckling av ämnet Idrott och hälsa Elevers fysiska aktivitet 12 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Sjukgymnastens roll?...16 Konklusion...17 Referenser.19 Bilagor - Bilaga 1 - Bilaga 2 - Bilaga 3 - Bilaga 4 4

6 Bakgrund Fysisk aktivitet bland ungdomar är för tillfället ett populärt och mycket omtalat ämne. Idag vet vi att regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att ungdomar mår bättre både fysiskt och psykiskt (1). Fysisk aktivitet påverkar även studieresultaten och betygen i positiv riktning (2, 3). Skolan har stora möjligheter att påverka eleverna att vara fysisk aktiva och att nå upp till de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet (2). Forskning visar att fysisk aktivitet i skolan har positiv effekt på akademiska färdigheter och kognitiva funktioner. Det har visat sig att fysisk aktivitet, från två till alla dagar i veckan påverkar resultaten i mattematik, läsning och skrivning positivt (3). Ungdomar som är fysiskt aktiva har bättre studieresultat (2). Det är därför viktigt att redan i skolorna nå ut till eleverna. Så att man i tidig ålder kan få ungdomar intresserade av att vara fysiskt aktiva (4). Det är speciellt viktigt att nå ungdomar som är fysiskt inaktiva och som inte deltar i någon idrottsförening, eller är aktiva på annat sätt på fritiden (5,6). Når man inte dem i skolan så når man dem aldrig (7). Undervisningen i ämnet Idrott och hälsa ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för, och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, samt att kunna använda sina färdigheter som en källa till välbefinnande. Eleverna ska få upp ett intresse för idrott, hälsa och rörelse. Ett mål med undervisningen är att alla elever ska kunna delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar (8). Sverige är ett av de länder som har minst antal idrottstimmar i Europa (9). 7 % av gymnasieeleverna uppger i den nationella utvärderingen av ämnet idrott och hälsa att de sällan eller aldrig är med på lektionerna, och 4 % av eleverna lämnar gymnasieskolan med underkänt betyg i ämnet (9,6). I en studie om gymnasieelevers fysiska aktivitet visar det sig att 25,7 % av pojkarna och 33,3 % av flickorna är fysiskt inaktiva på fritiden (10). Eftersom skolan har möjlighet att nå alla ungdomar, måste det skapas utrymme för alla elever. På många gymnasieskolor är tid och utbud alltför sparsamt tilltaget för att man skall lyckas omvända dem som är fysiskt inaktiva. En del forskning menar att det krävs fler timmar för ämnet och en förändring av innehållet i form av olika verksamheter och grupper, för att kunna motivera dessa elever (5,6). I början av 1990 talet ändrades läroplanen för gymnasieskolorna och därmed blev möjligheterna för skolorna att påverka och själva sätta sin prägel på undervisningen i ämnet idrott och hälsa större. Möjligheten att anpassa undervisning fanns, men istället skedde en kraftig minskning av antalet idrottslektioner i gymnasieskolorna (5). Idag är bland annat friluftsaktiviteter och teoretisk undervisning obligatoriska moment som ska finnas med i ämnet idrott och hälsa, övriga aktiviteter som ska tas upp får idrottsläraren till stor del bestämma. Det kan därför se väldigt olika ut från skola till skola (8,11). 5

7 Idrottsläraren har därför stora möjligheter att påverka och utveckla ämnet Idrott och hälsa så att det passar alla elever. Med hjälp av lokalt förankrade sporter och genom att prova sig fram med nya motionsformer skulle undervisningen kunna tilltala flera ungdomar (11). En skillnad kan ses mellan kvinnor och män när det gäller fysisk aktivitet och att uppnå rekommendationerna (12). Män uppnår i högre grad rekommendationerna än kvinnor (13) Det har visat sig att elever som går på ett praktiskt yrkesförberedande program är mindre fysiskt aktiva i jämförelse med elever på ett studieförberedande program(14). Ungdomar upp till och med 17 år bör vara aktiva i minst 60 minuter om dagen, måttlig intensitet (15,16). För ungdomar och vuxna över 18 år är rekommendationen 30 minuter/dagen, måttlig intensitet (16). För elever som går första året på gymnasiet erbjuds ofta två idrottslektioner/veckan, men sedan minskar det till ett pass/veckan andra året. Lektionstiden är runt minuter, men det variera mellan olika skolor (6). En studie visar att I gymnasiets årskurs 3 har nästan hälften av skolorna ingen idrott och hälsa kvar på schemat (5). Endast om eleven själv väljer idrott och hälsa som tillval ges ämnet även sista året (6). Det finns delade meningar om ämnet idrott och hälsa. Många elever anser att det är det roligaste ämnet eftersom det ger ett avbrott gentemot övriga teoretiska ämnen. Du får röra på kroppen och bli både stark och rörlig. En del elever förknippar dock ämnet idrott och hälsa med negativa upplevelser, till exempel utanförskap och minskat självförtroende (17). Många tycker att idrotten främjar ojämlikheter och att det syns väldigt tydligt om du är bra på ämnet eller inte (17). Idag är det vanligt att många elever oavsett kön idrottar med mer individuella idrotter än vad tidigare studier visat (18). För att få fler elever att vara mer aktiva och få en positiv syn på fysisk aktivitet krävs det en större variation och valmöjligheter, samt mer tid för ämnet idrott och hälsa (5,6). Fysisk aktivitet är viktigt för vår hälsa och vårt välbefinnande (1). Trots det har lektionstimmarna minskat i ämnet idrott och hälsa för ungdomar under gymnasiet (5, 6). Sjukgymnastens uppgift är att förbättra hälsa och funktionsförmåga, men även att förebygga ohälsa och att nedsatt funktionsförmåga uppstår (19). Sjukgymnasten har idag ingen betydande roll inom skolan. Men ett sätt att minska ohälsa bland ungdomar kan vara att dela med sig av sin kunskap, och tillsammans med övriga professioner inom skola och hälsosjukvård arbeta mot ett friskare samhälle. 6

8 Syfte: Syftet med undersökningen var att få en kunskap över elevers erfarenheter och inställning till ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet, och hur ämnet kan utvecklas ytterligare. Frågeställningar: - Hur skiljer sig män och kvinnors åsikter, upplevelser och inställning till ämnet Idrott och hälsa? - Hur skiljer sig elevernas åsikter, upplevelser och inställning mellan studieförberedande - och yrkesförberedande program? Metod Deltagare: Elever som gick i årskurs 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. En pappersenkät skickades ut till 141 elever, på 7 olika program. Av de totalt 141 enkäterna som delades ut så valde 128 (91 %) elever att svara på enkäten. Av de 128 eleverna var 55 % kvinnor och 45 % var män. 38 kvinnor och 52 män gick på ett studieförberedande program. 32 kvinnor och 6 män gick på ett yrkesförberedande program. Männen var därmed ojämnt fördelade på de yrkesförberedande och studieförberedande programmen. Ett bortfall förekom på 13 elever på ett yrkesförberedande program. Bortfallet berodde på att lärarna delade ut enkäterna försent, vilket innebar att enkäterna lämnades in försent till författaren. Detta program exkluderades. Totalt deltog 6 olika program i undersökningen; 2 yrkesförberedande program (Barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet) och fyra studieförberedande program (Naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet, spetsutbildning i matematik Leonardo, SMIL- Specialutformat program med idrottsledarinriktning). Inklusionskriterier: Elever som deltog var minst 17 år. Elever som gick tredje och sista året på gymnasiet. Exklusionskriterier: Elever som var under 17 år. Elever som inte var närvarande på lektionen när enkätundersökningen genomfördes. Mätinstrument: Författaren hittade inte någon validerad enkät som kunde uppfylla undersökningens syfte, därför sammanställdes en egenkonstruerad enkät. Enkäten och frågorna utformades efter 7

9 rekommendationer från Jan Trost s enkätbok (20). Enkäten testades först på 30 elever från sjukgymnastprogrammet och utifrån synpunkter och konstruktiv kritik gjordes revideringar inför den slutgiltiga enkäten. Enkäten bestod av frågor gällande deltagarnas bakgrund; kön, ålder och studieprogram. Enkäten innehöll totalt 14 frågor, varav 3 frågor om deltagarnas bakgrund, 4 påstående om elevernas erfarenheter och inställning till lektionerna i Idrott och hälsa under årskurs 1 och 2 på gymnasiet (fråga 1.4,1.6,1.8,1.11), 5 påståenden om hur ämnet Idrott och hälsa kan utvecklas (fråga 1.5, 1.7, 1.9,1.10,1.12). Samt 2 frågor om deltagarnas nuvarande fysiska aktivitet (fråga 1.13, 1.14). Det var fasta svarsalternativen i enkäten. Deltagaren kunde välja mellan fyra svarsalternativ att fylla i. Där 1 innebar instämmer inte alls, 2 instämmer delvis, 3 instämmer, och 4 betydde instämmer helt Deltagaren fyllde i hur väl de instämde i ett påstående eller kryssade för det alternativ som stämde överens med deltagaren. Procedur: Ett informationsbrev (bilaga 1) lämnades till rektorn på vald skola och ett skriftligt godkännande från rektorn mottogs för att genomföra enkätundersökningen (bilaga 2). Datainsamlingen skedde med hjälp av en egenkonstruerad enkät med fasta svarsalternativ (bilaga 3). Denna enkät delades ut av klassföreståndare till elever på vald skola. Ett informationsbrev (bilaga 4) hade dessförinnan även skickats ut till alla klassföreståndare som vidarebefordrade informationen muntligt till eleverna. De elever som inte var med på lektionen när enkäten delades ut exkluderades ur undersökningen. Enkäterna samlades in av klassföreståndare i varje klass. Enkäten sammanställdes av författaren och svaren redovisades i antal, procent och i form av tabeller. Dataanalys Enkäterna samlades in av lärarna på skolan och samanställdes sedan av författaren. För att på ett smidigt och enkelt sätt kunna förklara och redovisa resultatet av enkätundersökningen delades frågorna i enkäten upp i två grupper; elevens upplevelser och inställning till ämnet Idrott och hälsa, samt elevernas åsikter om hur ämnet kan utvecklas. Författaren räknade ut medelvärdet på de 9 påståenden som fanns med i enkäten. De olika svarsalternativen fick en siffra. Där 1 innebar instämmer inte alls, 2 instämmer delvis, 3 instämmer och 4 innebar instämmer helt. Siffra 1 och 2 ansågs som negativt och siffra 3 och 4 ansågs vara positivt i förhållande till påståendet. Resultatet redovisades i tabeller. Män och kvinnor, 8

10 studieförberedande och yrkesförberedande program redovisades var för sig i tabellerna. Fråga 1.13 och 1.14 om elevernas nuvarande fysiska aktivitet sammanställdes och redovisades i form av procent i varsin tabell. Även här redovisades män och kvinnor, studieföreredande och yrkesförberedande program var för sig. Etiska överväganden Risken att kunna identifiera någon deltagare i undersökningen var liten, då endast län presenterades. Vilken skola som undersökning utfördes på redovisades inte. Informationen som samlades ihop genom enkäter fanns endast tillgängliga för lärare, författaren och handledare. Enkäterna behandlades konfidentiellt. Rektorer och lärare kunde vara med och påverka och tycka till om enkäten. Enkätfrågorna diskuterades och skickades ut till lärare som hade möjlighet att påverka frågorna och tycka till om den slutgiltiga versionen av enkäten. Det var frivilligt att delta i undersökningen. Eftersom enkäten delades ut i pappersform och fylldes i på plats så kan elever ha känt sig pressade att svara på enkäten. Författaren som analyserade data var inte närvarande och ingen av de elever som valde att inte svara på enkäten kunde därmed identifieras. Alla elever tog emot information om enkätundersökningen och att den var frivillig. 9

11 Resultat Upplevelser och inställning till ämnet Idrott och hälsa Elevernas upplevelser och inställning till ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet var överlag positivt (tabell 1). Över hälften av eleverna som gick på ett yrkesförberedande program upplevde dock att utbudet av aktiviteter på lektionerna i Idrott och hälsa var för sparsamt tilltaget. 85 % av männen och 84 % av kvinnorna på de studieförberedande programmen var nöjda med utbudet. 57 % av männen på de studieförberedande programmen och 67 % av männen på de yrkesförberedande programmen tyckte att lektionerna i Idrott och hälsa var individanpassade efter alla elevers olika förutsättningar och behov. Till skillnad från männen så tyckte 72 % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen och 55 % av kvinnorna på de studieförberedande programmen inte att lektionerna var individanpassade efter alla elevers olika förutsättningar. 83 % av männen som gick på ett studieförberedande program, 67 % av männen på de yrkesförberedande programmen, samt 82 % av kvinnorna var nöjda med de obligatoriska lektionerna i Idrott och hälsa. Det var endast 52 % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen som var något mindre nöjda. Bland de män som gick på ett yrkesförberedande program, och de kvinnor som gick på ett studieförberedande program svarade hälften av männen och 63 % av kvinnorna att lektionerna i Idrott och hälsa hade inspirerat dem att vara fysiskt aktiva på fritiden. 52 % av männen som gick på ett studieförberedande program och 75 % kvinnorna som gick på ett yrkesförberedande program hade inte blivit inspirerade av lektionerna i Idrott och hälsa (tabell 1). Tabell 1. Visar i procent elevernas upplevelser och inställning till lektionerna i ämnet Idrott och hälsa under årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Män(y) (n=6) Män(s)(n=52) Kvinnor (y)(n=32)kvinnor (s) (n=38) Fråga (1-2) % (3-4)% (1-2) % (3-4)% (1-2)% (3-4) % (1-2)% (3-4) % 1.4 Varierat utbud på lektionerna Individanpassade lektioner Nöjd med lektionerna Inspirerad till fysisk aktivitet Inom parentes anges svarsalternativ 1-2, respektive 3-4, där 1 = instämmer inte alls. och 4= instämmer helt. Män på de yrkesförberedande programmen (y), och män på de 10

12 studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig. Detsamma gäller kvinnorna på de olika programmen. Kvinnor på de yrkesförberedande programmen (y) och kvinnor på de studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig. Utveckling av ämnet Idrott och hälsa När det gällde elevernas åsikter om hur ämnet Idrott och hälsa kan utvecklas, ansåg de allra flesta elever att det hade varit positivt med lektioner i ämnet Idrott och hälsa som inte var betygsgrundande (tabell 2). 51 % av männen på de studieförberedande programmen, 67 % av männen på de yrkesförberedande programmen och hela 71 % av kvinnorna på de studieförberedande programmen såg positivt på lektioner som inte var betygsgrundande. Ungefär hälften av de kvinnor som gick på ett yrkesförberedande program tyckte annorlunda. Samtliga elever var positiva till mer individuellt anpassad träning. 69 % av männen och 84 % av kvinnorna på de studieförberedande programmen, samt 67 % av männen och 72 % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen var positiva till mer individuellt anpassad träning efter elevens egna behov. Som att till exempel erbjudas anpassad/alternativ träning vid en skada, astma eller diabetes mm. 63 % av de män som gick på ett studieförberedande och 67 % av de män från ett yrkesförberedande program, samt 76 % av kvinnorna som gick på ett studieförberedande program var positiva till obligatoriska lektioner i ämnet Idrott och hälsa även i årskurs % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen var inte lika positiva till lektioner i ämnet Idrott och hälsa under sista året på gymnasiet. 53 % av kvinnorna på studieförberedande programmen och 56 % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen ville inte ha fler teoretiska lektioner. 67 % av männen på både yrkesförberedande respektive studieförberedande program ville inte ha fler teoretiska lektioner. Alla elever ansåg däremot att det hade varit positivt att få välja mellan olika aktiviteter att delta i inför en lektion i Idrott och hälsa. Så många som 86 % av kvinnorna på studieförberedande program, 75 % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen, och 67 % av männen på de yrkesförberedande programmen, samt 79 % av männen på studieförberedande programmen önskade större valmöjlighet inför en lektion i Idrott och hälsa. Resultatet redovisas i detalj i tabell 2. 11

13 Tabell 2. Visar i procent elevernas åsikter om hur ämnet Idrott och hälsa kan utvecklas. Män (y) (n=6) Män (s) (n=52) Kvinnor (y) (n=32) Kvinnor (s) (n=38) Fråga (1-2) % (3-4)% (1-2) % (3-4)% (1-2)% (3-4) % (1-2)% (3-4) % 1.5 Ej betygsgrundande lektioner Individuellt anpassad träning Fler lektioner i Idrott Fler teoretiska lektioner Val av aktiviteter Inom parentes anges svarsalternativ 1-2, respektive 3-4, där 1 = instämmer inte alls. och 4= instämmer helt. Män på de yrkesförberedande programmen (y), och män på de studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig. Detsamma gäller kvinnorna på de olika programmen. Kvinnor på de yrkesförberedande programmen (y) och kvinnor på de studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig. Elevers fysiska aktivitet På både yrkesförberedande och studieförberedande program var merparten av alla män aktiva i en idrottsförening. Över hälften av alla män på både de yrkesförberedande programmen, respektive studieförberedande programmen deltog i en idrottsförening. För kvinnorna såg resultatet olika ut mellan de yrkesförberedande och studieförberedande programmen. 44 % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen var aktiva i en idrottsförening. Jämfört med de kvinnor som gick på ett studieförberedande program, där 53 % av kvinnorna var aktiva i en idrottsförening. Totalt sett var det fler män än kvinnor som deltog i en idrottsförening på fritiden. Resultatet redovisas i tabell 3 Tabell 3. Visar antal elever i procent som är medlemmar i en idrottsförening på fritiden. Svarsalternativ Män (y) (n=6) Män (s) (n=52) Kvinnor (y) (n=32) Kvinnor (s) (n=38) Ja 83% 67% 44% 53% Nej 17% 33% 56% 47% Män på de yrkesförberedande programmen (y), och män på de studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig. Detsamma gäller kvinnorna på de olika programmen. 12

14 Kvinnor på de yrkesförberedande programmen (y) och kvinnor på de studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig. Eleverna som deltog i undersökningen var till stor del fysiskt aktiva på både de yrkesförberedande programmen och de studieförberedande programmen. På frågan hur många dagar i veckan eleverna var aktiva i minst 30 minuter svarade eleverna följande: 31 % av de män som gick på ett studieförberedande program var aktiva 5 eller fler dagar i veckan. Motsvarande siffra var 11 % av de män som gick på ett yrkesförberedande program. 21 % av kvinnorna som gick på ett studieförberedande program och 22 % av de kvinnor som gick ett yrkesförberedande program var aktiva 5 dagar/veckan. Resultatet redovisas i detalj i tabell 4. Tabell 4. Visar hur många dagar i veckan män och kvinnor på de yrkesförberedande och studieförberedande programmen var fysiskt aktiva på minst måttlig nivå i minst 30 min/dag, under en vecka. Dagar Män (y) (n=6) Män (s) (n=52) Kvinnor (y) (n=32) Kvinnor (s) (n=38) % % % % Män på de yrkesförberedande programmen (y), och män på de studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig. Detsamma gäller kvinnorna på de olika programmen. Kvinnor på de yrkesförberedande programmen (y) och kvinnor på de studieförberedande programmen (s) redovisas var för sig 13

15 Diskussion Metoddiskussion Syftet med undersökningen var att få en kunskap om elevernas erfarenheter och inställning till ämnet Idrott och hälsa. En kvantitativ metod med en egenkonstruerad enkät användes för att uppfylla syftet. Enligt Trost är en enkät ett instrument som kan användas för att mäta människors känslor, beteenden och åsikter om ett valt ämne (20). En enkät passade därför bra i min undersökning. Att formulera en bra enkät är dock tidskrävande och krångligare än vad man tror (21). Det är viktigt att frågorna är relevanta och ställda på ett sådant sätt att respondenterna förstår innebörden. Det är därför bra att göra en pilotstudie för att kunna utveckla enkäten (20). Tack vare pilotstudien som utfördes på sjukgymnaststudenterna kunde enkäten förbättras. En annan metod som hade kunnat användas vid utdelning av enkäten hade kunnat vara att informera och dela ut enkäten personligen. Då hade dock ingen anonymitet kunnat garanteras. Fördelen med den metoden hade varit att författaren fått en mer personlig kontakt med deltagarna och kanske därmed även en ännu större svarsfrekvens (21). Författaren hade även kunnat förklara om något hade varit oklart. Slutna frågor valdes vid konstruktionen av enkäten eftersom det gör det lättare att hantera och analysera svaren (20). Första val av metod var att skicka ut en webbenkät till eleverna via mail. Därför konstruerades enkäten först i systemet EvaSys och skickades sedan ut till eleverna på vald skola. På grund av att det uppstod tekniska fel med webbenkäten fick eleverna istället fylla i enkäten i pappersform. Det var frivilligt att fylla i enkäten. Men eftersom enkäterna delades ut och fylldes i på plats fanns det en risk att eleverna kan ha känt sig tvungna att fylla i den. Risken minskade dock eftersom författaren inte fanns på plats och delade ut enkäten personligen. På så sätt kunde även anonymitet garanteras. De 58 män som deltog i undersökningen var ojämnt fördelade på de yrkesförberedande och studieförberedande programmen. 52 män gick på ett studieförberedande program och 6 män gick på ett yrkesförberedande program. Därmed är det svårt att dra några pålitliga slutsatser mellan programmen. 14

16 Resultatdiskussion Resultatet från enkätundersökningen visar på att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser och en positiv inställning till lektionerna i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet. Kvinnor på de studieförberedande programmen och hälften av männen på de yrkesförberedande programmen ansåg att ämnet Idrott och hälsa hade inspirerat dem att vara fysiskt aktiva även på fritiden. Majoriteten av kvinnorna och hälften av männen på de övriga programmen hade inte blivit inspirerade att vara fysiskt aktiv på fritiden. Tidigare forskning har visat att anledningen till att man som elev inte blivit inspirerade kan vara att utbudet är för sparsamt tilltaget (6), att man har ett ointresse av ämnet, eller att det finns andra inspirationskällor som är anledningen till att eleven är aktiv på fritiden. Enligt Persson krävs det ett mer varierat utbud på lektionerna i ämnet Idrott och hälsa för att motivera de elever som inte är aktiva på fritiden (6). I denna enkätundersökning varierade åsikterna om huruvida utbudet var tillräckligt varierat eller inte. En skillnad kunde ses mellan yrkesförberedande program och studieförberedande program. De elever som gick på ett yrkesförberedande program tyckte att utbudet på lektionerna i ämnet Idrott och hälsa inte var tillräckligt varierat. Majoriteten av eleverna på de studieförberedande programmen tyckte att det fanns variation på lektionerna. Tidigare har studier visat att detta är något som varierar mellan olika skolor (8,11). Männen tyckte att lektionerna i Idrott och hälsa var individanpassade efter alla elevers olika förutsättningar och behov. Till skillnad från männen så tyckte 72 % av kvinnorna på de yrkesförberedande programmen och 55 % av kvinnorna på de studieförberedande programmen inte att lektionerna var individanpassade efter alla elevers olika förutsättningar. I tidigare forskning betonas att lektionerna i ämnet Idrott och hälsa bör tillgodose så många elever som möjligt. Idrottsämnets innehåll och kvalité bör därför prioriteras före kvantitet. Det är också av yttersta vikt att ta hänsyn till varje individ (22). Vid en närmare jämförelse mellan programmen kan en skillnad ses både bland män och kvinnor på yrkesförberedande och studieförberedande program. Den största skillnaden kan ses bland kvinnor på de olika programmen. Mellan män och kvinnor sågs också en skillnad i aktivitetsnivå. Männen var mer aktiva på fritiden än vad kvinnorna var. Trots det så var det få elever som uppnådde WHO: s rekommendationer om minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet på minst måttlig nivå (23). Endast 33 % av de män som gick på ett studieförberedande program var aktiva 5 eller fler dagar/vecka. 11 % av männen på de yrkesförberedande programmen var aktiva 5 eller fler dagar/veckan. Bland kvinnorna var 21 % av de elever som 15

17 gick på ett studieförberedande program aktiva 5 eller fler dagar/veckan. På de yrkesförberedande programmen var motsvarande siffra 22 %. Vad gäller aktivitetsnivån kunde dock ingen skillnad ses mellan de olika programmen i resultatet. Tidigare studier visar att fysisk inaktivitet blir allt mer vanligt ju äldre vi blir. Minskning av fysisk aktivitet med stigande ålder visar sig även vara större bland kvinnor än män, även om det sker en minskning hos båda könen (24,25). Männen var positiva till att ha obligatoriska lektioner i ämnet Idrott och hälsa även under årskurs 3 på gymnasiet. Likaså var kvinnorna på de studieförberedande programmen positiva till mer idrott. Endast kvinnor på de yrkesförberedande programmen var tveksamma till utökade lektioner i Idrott och hälsa. En satsning på utökade lektionstimmar i ämnet Idrott och hälsa kan innebära att 5-25 % av eleverna blir mer fysiskt aktiva under lektionerna i Idrott och hälsa. Det finns forskning som visar att en ökad satsning på hälsoundervisning och utbildningsmaterial kan leda till just ökad fysisk aktivitet under idrottslektionerna. Skolor har därför idag stora möjligheter att förbättra den fysiska nivån hos ungdomar (22). Kvinnor och män på de olika programmen var negativa till mer teoretisk undervisning i Idrott och hälsa. En undersökning gjord 2012 visar att ungdomar själva anser sig ha goda kunskaper om fysisk aktivitet. Men det visar sig också att dem önskar lära sig mer om idrott och hälsa och effekter av att vara fysiskt aktiv. Ungdomarna beskrev att ökad kunskap skulle kunna leda till ökad fysisk aktivitet, och därmed fungera som motivation (13). Enligt skolverkets kursplan för ämnet Idrott och hälsa ska teori finnas med i undervisningen (8). Eleverna får betyg i ämnet Idrott och hälsa precis som i alla andra ämnen. I enkätundersökning tyckte alla män på de olika programmen och kvinnor på de studieförberedande programmen att det skulle vara bra med extra lektioner i ämnet Idrott och hälsa som inte var betygsgrundande. Syftet med betygsystemet är att motivera eleverna (26) Men ca 4 % av eleverna på gymnasiet lämnar skolan med ett underkänt betyg i ämnet Idrott och hälsa. Ca 9 % av flickorna och 18 % av pojkarna deltar endast för att få ett betyg i ämnet (6). Totalt sett kunde en skillnad ses mellan de olika programmen. Elever som gick på ett yrkesförberedande program var i större utsträckning mindre fysiskt aktiva och mindre positivt inställda till lektionerna i ämnet Idrott och hälsa. Tidigare studier visar på samma resultat. Att elever på ett studieförberedande program lever ett något hälsosammare liv och är mer fysiskt 16

18 aktiva än motsvarande elever på ett yrkesförberedande program. Konsekvenserna av att ha ett fysiskt krävande yrke kan innebära bland annat belastningsskador (14). Att vara fysiskt aktiv kan dock minska risken för belastningsskador (27). Ungdomar har med tiden blivit allt mer fysiskt inaktiva, något som sedan även ökat med stigande ålder. I ungdomsåren förändras mycket i livet och att vara fysiskt aktiv är inte alltid något som prioriteras (13). Sjukgymnastens roll? Genom att ta reda på varför många ungdomar är fysiskt inaktiva kan sjukgymnaster och övriga professioner inom skola och hälso- sjukvård tillsammans bidra med sina kunskaper och arbeta preventivt för att försöka förbättra och utveckla ämnet idrott och hälsa. Fysisk aktivitet är en viktig komponent i ett hälsopreventivt arbete (25). Ämnet Idrott och hälsa skulle kunna bidra till att förbättra hälsan hos befolkningen, medellivslängden och livskvalité. Kan vi påverka eleverna att vara mer aktiva i större utsträckning än vad de är idag så kan vi även minska trycket på hälso- sjukvården (28). Det finns inte så många interventionsstudier om hur sjukvården kan främja ungdomars fysiska aktivitet. Men det finns vetenskapliga studier om vad interventioner i skolan har för effekt. Interventioner med fokus på utveckling av idrottslektionerna har effekt på aktivitetsnivån under lektionstid (22). Ett samarbete mellan sjukvård och skola skulle därför kunna var gynnsamt. Det har visat sig att inaktivitet och stillasittande beteende ökar under ungdomstiden (29). Det är därför extra viktigt att uppmuntra elever på gymnasiet att vara fysiskt aktiva. Eleverna tyckte i enkätundersökningen att mer individuell träning skulle vara bra. Detta är något som sjukgymnasten kan bidra med. Sjukgymnasten kan agera som rådgivare och till exempel ge alternativ träning och rekommendationer för elever med astma, diabetes eller tillfällig skada. En sjukgymnast kan dela med sig av sin kunskap och förklara vikten av hur man använder och tar hand om kroppen på bästa sätt i olika yrken, och därmed hur arbetsskador kan undvikas (19). Bland elevernas fysiska aktivitet kunde en skillnad ses i resultatet mellan programmen. En studie har visat att sämst fysisk kapacitet har elever som utbildar sig till yrken som innebär hög belastning samt där arbetsskador är vanligt förekommande (30). Det är därför extra viktigt att utbilda och motivera ungdomar i skolan att vara fysiskt aktiva. Sjukgymnastens roll är inte att ta över, eller ta upp tid från idrottsläraren och ämnet Idrott och hälsa. Sjukgymnastens roll skulle kunna fungera som ett komplement och stöd. Utbildning i idrott och hälsa, stöd i beteendeförändring, förstärkt hälsoundervisning och extra 17

19 aktivitetspass kan ge positiva effekter på ungdomars fysiska aktivitet i skolan, men även på fritiden (31). Ämnet Idrott och hälsa har stor potential att utvecklas vidare, men det är även mycket som redan är bra. Att utöka lektionstimmarna i ämnet och även ha Idrott och hälsa i årskurs tre på gymnasiet är ett alternativ. Vi vet idag vad fysisk aktivitet har för positiva effekter, därför borde vi ta till vara på det intresset som faktiskt finns hos eleverna att vara mer fysiskt aktiva och tillsammans arbeta mot ett friskare samhälle. Konklusion Utifrån denna undersökning så verkar majoriteten av eleverna överlag vara positivt inställda till ämnet Idrott och hälsa. Generellt kunde ingen större skillnad ses mellan män och kvinnors åsikter, upplevelser och inställning till ämnet Idrott och hälsa. Mellan kvinnor kunde dock en större skillnad ses mellan de olika programmen än mellan männen. Kvinnorna på de studieförberedande programmen var i större utsträckning positivt inställda till ämnet Idrott och hälsa. Fler män och kvinnor var aktiva på de studieförberedande programmen. Män var överlag mer aktiva än kvinnorna på både yrkesförberedande och studieförberedande program. Få elever uppnådde däremot rekommendationerna för fysisk aktivitet. Skolorna har stor möjlighet att påverka och uppmuntra eleverna att vara fysiskt aktiva. Även sjukgymnaster kan tillsammans med andra professioner bidra med kunskap och råd angående sjukdomar, skador och arbetsskador, samt preventivt arbete. Mer forskning krävs men den här undersökningen påvisar att tillgång till och samarbete mellan sjukgymnast, samt hälso- och sjukvården och skola skulle kunna fungera som ett komplement och stöd gentemot varandra. 18

20 Referenser 1. Wang CK., Chatzisarantis NL., Spray CM., Biddle SJ. Achievement goal profiles in school physical education: differences in self-determination, sport ability beliefs, and physical activity. Br J Educ Psychol. 2002; 72: Rasberry, C.N.,Lee, S.M.,Robin,L.,Laris,B.A.,Russell,L.A.,Coyle,K.K.,&Nihiser, A.J. The association between school-based physical activity, including physical education, and academic performance: a systematic review of the literature. Prev Med. 2011; 52: Riksidrottsförbundet. Varför idrott och fysisk aktivitet är bra för barn och unga. Fakta och argument Tillgänglig: ( ). 4. The World Confederation for Physical Therapy (WCPT) WCPT speaks up for physical activity at WHO obesity meeting UK: no Tillgänglig: ( ). 5. Eriksson, S & Stråhlman, O. Idrott och rörelse i skolan - en studie av idrotten i skolan Riksidrottsförbundet, Stockholm Persson, S. Varför IG i ämnet idrott och hälsa? Örebro universitet: hälsoakademin, Institutionen för idrott och hälsa av grundskolan Eriksson, S & Stråhlman, O. Idrott och rörelse i skolan - en studie av idrotten i skolan Riksidrottsförbundet, Stockholm Sida Ekström, A. Skolverket - Ämne idrott och hälsa. (2011). Tillgänglig: ( ) 19

21 9. Skolverket. Nationella utvärderingen av grundskolan Idrott och hälsa. Tillgänglig: % pdf ( ). 10. Zederin, A. Fysisk kapacitet hos gymnasieelever- en uppföljningsstudie av elevers fysiska motoriska status under gymnasieperioden, (D-uppsats i pedagogik), Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs Universitet Annerstedt, C. & Peitersen, B. & Rönnholt, H. Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Multicare Förlag AB. Göteborg Statens folkhälsoinstitut Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Tillgänglig: ( ). 13. Mikaelsson, K. Fysisk aktivitet, inaktivitet och kapacitet hos gymnasieungdomar. Avdelning för hälsa och rehabilitering, institutionen för hälsovetenskap. Luleå Tekniska Universitet; Berggren, C. Gymnasieelevers hälsovanor. Pedagogiska Institutionen. Göteborg Janssen, I & LeBlanc, G, A. Review Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 2010; 7 (40), Lindeskog, P. Rekommendationer för fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut Tillgänglig: ( ). 17. Lundvall,S. Bilder av ämnet idrott och hälsa en forskningsöversikt. Stockholm. Idrottshögskolan;

22 18. Westerståhl, M. Physical activity and fitness among adolescents in Sweden with a 20- year trend perspective. Institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk fysiologi, Huddinge universitetssjukhus, Karolinska institutet och Idrottshögskolan i Stockholm; Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. Hälsovägledning från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur; Trost, J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur; Bell, J. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur; SBU kunskapscentrum för hälso- och sjukvård. Metoder för att främja fysisk aktivitet Tillgänglig: ( ) 23. World Health Organization. Physical Activity and Adults Tillgänglig: ( ) 24. Villard, L. C., Rydén,L., Öhrvik,J., & Ståhle,A. Impact of time trends and increasing age on health behavior of Swedish school children. J Cardiovasc Risk. 2007; 14(2), Dumith, SC., Gigante, DP., Domingues, MR., & Kohl HW. Physical activity change during adolescence: a systematic review and a pooled analysis. International Journal of Epidemiology. 2011; 40(3): Anonym. Should children with disabilities be graded in physical education? Journal of Physical Education, Recreation & Dance.2011; 82: Thomeé, R., Swärd, L., Karlsson, J. Nya motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU idrottsböcker. Stockholm

23 28. Cernerud, L & Folke, M. Så kan idrottsämnet i skolan bidra till ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen. 2007;42. Tillgänglig: ( ) 29. Brodersen, N.H., Steptoe,A.,Boniface,D.R.,& Wardle, J. Trends in physical activity and sedentary behavior in adolescence: ethnic and socioeconomic differences.br J Sports Med. 2007;41(3), Tord, P. Elevers uppfattning om idrott och hälsas betydelse för ett livslångt idrottande en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattningar om fysisk aktivitet i gymnasieskolan. Umeå universitet. 2004; SBU Kunskapscentrum för hälso- sjukvården. Fysiskt aktiv - enkla råd från vården får patienter att röra sig mer Tillgänglig: Praxis/Vetenskap-och-praxis/Fysiskt-aktiv---enkla-rad-fran-varden-far-patienter-attrora-sig-mer/?epslanguage=SV ( ) 22

24 Bilaga 1 Information och förfrågan om medverkan i en enkätundersökning/examensarbete Idag vet vi att regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att ungdomar mår bättre både fysiskt och psykiskt. Fysisk aktivitet kan även påverka studieresultaten positivt. Ämnet idrott och hälsa har därför en stor möjlighet att skapa en god grund för ungdomars framtida idrottande/fysiska aktivitet. Syftet med undersökningen är att få en kunskap över elevernas erfarenheter och inställning till ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, och hur ämnet idrott och hälsa kan utvecklas ytterligare. Undersökningen kommer att genomföras i enkätform med fasta svarsalternativ. Undersökningen riktar sig till de elever som går i årskurs tre på gymnasiet. Det är frivilligt att delta i undersökningen och det går bra att när som helst avbryta deltagande utan att ange skäl. Informationen som samlas in i form av enkäter kommer att behandlas konfidentiellt. Inga personuppgifter eller namn på skola eller stad kommer att redovisas. Resultatet kommer att presenteras på ett sådant sätt att ingen individ eller enskilt program skall kunna identifieras. Jag heter Therése Lindberg och går sista året på Sjukgymnastprogrammet på Luleå Tekniska Universitet och gör denna enkätundersökning som mitt examensarbete. Examensarbetet kommer att publiceras i januari 2013 på Luleå Tekniska Universitets hemsida och finns då tillgänglig på Med den här studien hoppas jag kunna få kunskap över vad eleverna har för inställning och erfarenheter till ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet, och vad som kan utveckla ämnet Idrott och hälsa ytterligare. Hör gärna av dig vid eventuella frågor och funderingar! Med Vänliga Hälsningar Sjukgymnaststudent: Therése Lindberg. linteh-9@student.ltu.se Handledare: Universitetslektor, Katarina Mikaelsson. Institutionen för hälsovetenskap. Katarina.Mikaelsson@ltu.se 23

25 Bilaga 2 Tillåtelse att utföra enkätundersökning/examensarbete Härmed ger jag min tillåtelse att denna enkätundersökning/examensarbete i sjukgymnastik får utföras på.. gymnasieskola i. kommun. Namnteckning... Rektor Namnförtydligande Ort och datum... Rektor 24

26 Bilaga 3 EvaSys [ORGANIZATION] [SUBUNIT] [AUTHOR] [SURVEY] Mark as shown: Correction: [MARK] [CORRECTION] [1. ] 1.1 Kön: Man Kvinna 1.2 Födelseår: Annat, ange 1.3 Välj utbildningsprogram: Studieförberedande program (Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Spetsutbildning i matematik Leonardo, SMIL): Yrkesförberedande program (Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet): Följande påståenden avser endast obligatoriska lektioner i ämnet Idrott och hälsa under årskurs 1 och 2 på gymnasiet, alltså inga individuella tillval! 1.4 Utbudet av olika aktiviteter har varit tillräckligt varierat på lektionerna i ämnet Idrott och hälsa under årskurs 1 och 2 på gymnasiet inte alls helt 1.5 Det hade varit positivt med lektioner i ämnet Idrott och hälsa som inte var betygsgrundande 1.6 Lektionerna i ämnet Idrott och hälsa är individanpassat efter alla elevers olika förutsättningar och behov 1.7 Att få mer individuellt anpassad träning efter egna behov hade varit positivt (vid till exempel: skada, astma, diabetes mm) inte alls inte alls inte alls helt helt helt 1.8 Jag har varit nöjd med de obligatoriska lektionerna i ämnet Idrott och hälsa under årskurs 1 och 2 på gymnasiet 1.9 Det hade varit positivt med obligatoriska lektioner för alla elever i ämnet Idrott och hälsa även under årskurs 3 på gymnasiet inte alls inte alls helt helt 1.10 Det hade varit positivt med fler teoretiska lektioner i ämnet Idrott och hälsa (till exempel: föreläsningar om träningsupplägg, näringslära mm) inte alls helt 1.11 Lektionerna i ämnet Idrott och hälsa under årskurs 1 och 2 på gymnasiet, har inspirerat mig till att vara fysiskt aktiv på fritiden inte alls helt 1.12 Det hade varit intressant om jag som elev fick välja mellan olika aktiviteter att delta i inför lektioner i Idrott och hälsa 1.13 Är du medlem i någon idrottsförening på fritiden? Ja Nej inte alls helt 1.14 Hur många dagar i veckan är du fysiskt aktiv i minst 30 minuter? (Aktiviteten kan delas upp på flera tillfällen under dagen och aktiviteten ska vara minst måttligt ansträngande). Exempel på måttligt ansträngande aktiviteter: Promenad, städning och cykling. 0 dagar 0-1 dagar 1-2 dagar 2-3 dagar 3-4 dagar 4-5 dagar 5 eller fler dagar Tack för din medverkan!! 25

27 Bilaga 4 Information och förfrågan om medverkan i en enkätundersökning/examensarbete Jag heter Therése Lindberg och går sista året på Sjukgymnastprogrammet på Luleå Tekniska Universitet och gör denna undersökning som mitt examensarbete. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad DU som går på gymnasiet har för erfarenheter och inställning till ämnet Idrott och hälsa, och hur ämnet Idrott och hälsa kan utvecklas ytterligare. Ni elever som väljer att delta kommer att svara anonymt på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkäten innehåller frågor och påståenden om ämnet Idrott och hälsa. Det är frivilligt att delta i undersökningen. Informationen som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt. Inga personuppgifter eller namn på skola eller stad kommer att redovisas. Resultatet kommer att presenteras på ett sådant sätt att ingen individ eller enskilt program skall kunna identifieras. Examensarbetet kommer att publiceras i januari 2013 på Luleå Tekniska Universitets hemsida och finns då tillgänglig på Med den här undersökningen hoppas jag kunna få kunskap över vad NI elever tycker om ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet, och vad som kan utveckla ämnet Idrott och hälsa ytterligare. Hör gärna av dig vid eventuella frågor och funderingar! Med Vänliga Hälsningar Sjukgymnaststudent: Therése Lindberg. linteh-9@student.ltu.se 26