Specialpedagogik i förskolan

Transkript

1 Specialpedagogik i förskolan Catarina Sjöberg Leg logoped Kontakta mig gärna vid frågor info@logopedcatarina.se Telefon: Läs mer i boken Språkleka i förskolan; Gothia fortbildning Illustrationer från Teresa Tingbrand, ett päron till morsa Alla foto är tagna på mina barn De flesta barn på vår jord pratar mer än ett språk Ju mer näring ett språk får, Ju mer växer och utvecklas det illustrationer av Teresa Tingbrand 1

2 Ella - svenska och spanska mamma pratar svenska pappa pratar spanska Familjespråk svenska Förskola svenska Lek och kompisar svenska, på fest spanska ibland Mira kurdiska, arabiska och svenska Mamma kurdiska Pappa arabiska, kurdiska Familjespråk kurdiska, lite svenska Förskola svenska, arabiska Lek och kompisar 10 olika språk och svenska Samir Dari, turkiska, svenska Mamma dari (analfabet) Pappa dari, lite arabiska (analfabet) Storasyster dari, turkiska Familjespråk dari Förskola svenska Lek och kompisar arabiska, dari, flera andra språk och lite svenska på förskolan illustrationer av Teresa Tingbrand Fakta om flerspråkighet Majoriteten av världens barn pratar mer än ett språk. Flerspråkighet medför aldrig en språkstörning - språkstörning slår på alla språk Språken utvecklar varandra de utvecklas inte var för sig. För att lära sig ett språk måste barnet exponeras tillräckligt mycket för det. Självklart ska varje förälder prata sitt språk. Om familjen har tre-fyra språk kommer de språk som pratas mest att utvecklas mest. Språk lär man sig bäst när det finns ett behov och språket funkar funktionellt. Så - hur mycket faktisk tid är barnet på förskolan och hur många minuter exponeras barnet för de olika språken? illustrationer av Teresa Tingbrand 2

3 Barn med flera språk börjar inte prata senare och det går inte långsammare, men det ser olika ut Ljudsystem lär man sig ganska snabbt men är beroende av omgivningens uttal. Svåra ljudvarianter är svåra på alla språk Fonem som används ofta i ett språk lär man sig snabbare än andra. Grammatik man utgår från det man kan gällande meningsföljd och böjningar och testar. Funkar det eller ska jag prova på annat sätt. Ordförråd Krångligare och tar längre tid att utveckla. Vissa ord lär man sig på ett språk, andra ord på annat språk och många på båda. Lättare om man redan har ett begrepp och förståelse för ordet. Lättare om det är viktigt för mig kladda på göingska betyder Pragmatik de osynliga kommunikativa reglerna vi använder oss av, turtagning, ögonkontakt, gester, hummande och nickningar. vilken språklig socialisering är vi vana och uppfostrade i? Kodväxling visar på god språklig förmåga Att kunna växla mellan sina språk och gå mellan kräver god språklig förmåga Man använder det man kommer på snabbast. Pragmatik kan vara knepigt Språkligt sett Att anpassa sig till den man pratar med och använda ord och uttryck på ett sätt så att den andra förstår Flerspråkiga barn sprider ut sitt ordförråd på flera språk, har man varianter tillräckligt för att anpassa sig till den man pratar med? Socialt sett Turtagning Kroppsspråk Närhet och avstånd Språklig socialisering Hur, när var och vilka pratar med barnen? Hur värderas verbal kompetens Prosodi och uttryck 3

4 Språklig socialisering olika sätt Den vuxna ser det som sin uppgift att lära barnen att prata barnet uppfostras i kommunikation Man anpassar sig och lägger sig på en språklig nivå som är runt barnets Man berömmer och uppmuntrar när barnet klarar interaktionen Man ställer kontrollfrågor Läser högt och vänjer barnet vid böcker. Hur påverkar det barnet när pedagogen inte förstår eller blir förstådd? Ställer de färre frågor till de flerspråkiga barnen? Svensk förskola och skola är baserad på att den vuxne är mer aktiv. Förstår alla barn vad du är ute efter? Den vuxne pratar och låter barnet ta in vad det uppfattar Barnet lyssnar och observerar Hur du beter dig är grunden för samtalet inte vad du säger Man anpassar sig mindre till barnet men upprepar sig ofta. Muntligt berättande, storyn upprepas men förenklas inte. barnet lär sig lyssna till helheten, hålla en röd tråd och förstå sammanhanget Frågor är riktiga frågor Att knäcka koden går bra men att förstå text, läsa mellan raderna, dra ut detaljer från helheten, diskutera och dra slutsatser ka bli svårt då man inte är van vid det. Språkstörning vid flera språk Fonologi - uttal och ljudsystem Samma processer påverkas som i hemspråket Språkstörning gör att syntagmatiska processer hänger sig kvar längre än normalt, assimilation,metates,h-ering, utelämning ) Grammatik meningsbyggnad, grammatiska ord/böjning/ändelser Förenklingar och långsammare utveckling på båda språken. Svårare att uppfatta när det blir tokigt och svårare att ta till sig dina korrigeringar från spontantal. Lexikon Att samla in ord går långsammare och ordförrådet blir magert. Organisationen blir bristande vilket påverkar ordmobilisering och hierarki Detta påverkar det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet, vilket påverkar läsförståelse och textskapande Språkförståelsen. Svårt att uppfatta ljud och få ihop dem till ord, ett magert ordförråd och en enkel grammatik påverkar självklart förståelsen. Pragmatik Ibland kan det vara svårt att veta om det beror på att man inte uppfattar pragmatiska signaler på det nya språket. Vid pragmatiskt språkstörning påverkas båda språken. 4

5 Remiss till Logopedmottagningen (Salameh, Nettelbladt, Håkansson & Gullberg 2002) Forskning visar BVC remitterar färre flerspråkiga barn än enspråkiga BVC har svårt att bedöma flerspråkiga barn och många tror att flerspråkighet ger långsammare språkutveckling (Nayeb et al. 2015) BVC har en tendens att remittera flerspråkiga barn senare än enspråkiga (Hörnfeldt 2007) Behandlingen hos logoped avbryts ofta i förväg, även om föräldrarna uppger att de är oroade. Förskolorna remitterar betydligt fler än BVC, remisserna var relevanta och gällde språkstörning. Pedagogerna följer barnen under lång tid och kan se svårigheterna med språkstörningen Pedagogerna kan ofta jämföra med andra barn med samma språkliga bakgrund och språkliga ålder att föräldrarna förväntar sig något annat av logopedbehandlingen än vad de får och därför låter bli att komma till behandlingen eller göra hemläxan. Min erfarenhet På förskolor med många flerspråkiga barn finns stor risk att pedagogerna blir fartblinda. Målsman upplever många gånger att det bara leks hos logopeden, inte tränas. Pedagogerna har en gyllene chans att prata med målsman och förklara varför och på vilket sätt logopedbehandling går till och varför det är viktigt. Flera ögon ger bäst resultat BVC, Pedagog, Logoped, Bibliotek, Målsman Hur lär vi oss klättra i det nya språkträdet? Jo vi svingar oss ut, testar på de sätt vi redan kan och hoppas att någon ska hjälpa oss få det rätt Vi provar och testar, misslyckas, får hjälp och testar igen illustrationer av Teresa Tingbrand 5

6 Använd en lååångsam omtagningsloop Tänk på hur 1-2 åringar lär sig sina ord och uttryck Tänk på hur du hjälper dem vidare Upprepa och förklara Förklara och upprepa Testa och få feedback Misslyckas och få feedback Igen och igen och igen illustrationer av Teresa Tingbrand Ordförråd utan ord blir det svårt att formulera sig Du måste bygga upp ditt ordförråd successivt Orden delas upp i kategorier och hierarkier, överordnat och underordnat system som i ett bibliotek I ett bra ordförråd hittar du lätt och snabbt och kan bygga ut Ordförrådet är som ett stort spindelnät som ska sitta ihop drar du i en tråd ska du få fram ordet direkt. Du kan associera och dra i många trådar och ändå få fram samma ord. 6

7 Lek, förklara & koppla ihop orden hur säger man äpple på arabiska? Beskrivning Kan du beskriva det? Kontext Var kan man hitta det? ORDFÖRRÅDET Likhet Vad ser det ut som? Funktion Hur används den? Kategori Vad passar det ihop med? Allt är lättare om jag redan förstår Se om ni kan förklara ordet på olika sätt och olika språk Veckans ordförråd låt alla förklara på sitt sätt Använd bilder och bygg spindelnät Skrutt Skrott Skrabba 7

8 Att få med sig förståelsen De ord man använder ofta finns på alla språken De ord man använder hemma finns på hemmaspråket De ord man använder i förskolan finns ofta på svenska De ord man använder i leken finns på kompisspråket De enkla småbarnsorden finns ofta på hemmaspråket och inte på svenska Ju äldre barnet är ju fler ord finns bara på ett språk Skolorden finns oftast på svenska Tänk på att I skolan förklarar man svåra begrepp med enkla ord förstår barnet dem på svenska? Lär ut även enkla ord till äldre förskolebarn så de kan dem inför skolan. illustrationer av Teresa Tingbrand Adoptera en barnbibliotekarie Läs och utgå ifrån böcker och bilder 8

9 Sätt ord på allt i vardagen Sätt ord på allt i vardagen Hemliga väskan Skriv orden Läs orden Säg orden Rita orden Förklara orden Visa med TAKK illustration från Viggos ordbok - Birgitta Westin, Mati Lepp 9

10 Titta Hitta böcker Helheten och Detaljerna 10

11 Böcker utan text Härma Säga efter Upprepa Ju fler språk ju starkare! 11

12 Läs gärna mer i Språkstörning och språklig sårbarhet Alla barn utvecklas olika Vissa springer av sig själv, en del behöver vila och stabilisera sig innan de tar nästa steg och andra behöver stöd och draghjälp för att komma vidare. Alla barn klarar inte av att ta till sig från det allmänna språkbadet varför inte? illustrationer av Teresa Tingbrand 12

13 Språklig sårbarhet Språkstörning Barnet har precis mött svenska språket Barnet har varit upptagen med annat, sjukdomar, sorg, trauma Familjesituationen är instabil Låg språklig stimulans Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Låg begåvningsnivå Pedagogerna har tolkat barnets förmågor tokigt Kraven på barnet är för högt för snabbt eller för mycket Språkets betydelse i leken Göra att använda och förstå sig på leksaker och annat material som ska användas i leken Att själv förstå sig på hur materialet fungerar. Titta imitera, vara nära andra och kunna dela materialet mellan sig. Turas om. Vänta på sin tur. Förstå icke verbal kommunikation och känslouttryck. Lyssna förstå orden som används för att benämna och kommentera föremålen och aktiviteterna. Förstå när andra ger instruktioner i leken. Den verbala språkförståelsen. Säga att kunna svara, kunna upprätthålla och påbörja kommunikationen som är relevant för sammanhanget. Kunna uttrycka sig med ordförråd och innehåll 13

14 När det blir lite för mycket Balans mellan krav och förmågor Hur påverkar det barn med språklig sårbarhet? Hur ser det ut för barnen hos er? Kravbilden av vad de ska orkar och klara av Deras Resurser och förmågor Hur ser barnets starka och svaga system ut? Först sänka kravbilden sedan öka resurserna Hur kan vi göra dagen lagom? 14

15 Trygghetscirkeln Trygghet och Regler Vara med på vad som händer Kärlek och tanka energi Orka hela dagen Prata av sig hos någon som lyssnar och förstår Sänk kravbilden och skapa förutsättningar för inlärning Lugna hörnor och låg ljudvolym Stunder med återhämtning och icke-pratvila Små pratgrupper ute och inne. Specialtime är guld värd 5 minuter ensam med mig Skapa Tid Sänk taltempot Våga vara långsam Använd pauser, våga vara tyst, våga vänta Tid att analysera tid att tänka tid att formulera sig tid att svara Flyt med strömmen istället för att lägga in dammluckor Kommentera istället för 1000 frågor Ögonkontakt, lyssnar barnet? Testa att inte säga NEJ häng med i barnet fantasi och tankar Fundera och klura tillsammans sätt ord på fantasivärlden tänk om - tolka, förklara och återkoppla Förförståelse var språktolk och kommentator i leken Var på samma ställe som barnen 15

16 Hur hjälper vi Emma? Emma pratar mycket och i långa meningar men är jättesvår att förstå När hon säger ett ljud i taget så går det bättre. Hon kan säga nästan alla ljud när ni övar praxisalfabetet När hon pratar spontant så händer det att ljuden byter plats, visp blir vips och stövlar blir stölvar. Ljuden färgar av sig på varandra och det blir jejon trots att Emma kan säga L i lampa och lamm. Många ljud och stavelser förenklas bort och sägs inte. Emma har också svårt att få ihop meningarna orden kommer i fel ordning. Hon pratar alltid i presens och har få hjälpverb och böjningar. De andra barnen förstår henne oftast men du som pedagog kan ha svårt ibland. Du undrar ibland om du ska utnyttja de andra barnen som översättare eller om det blir fel? Emma kan bli riktigt arg och ledsen. Hon vill alltid gunga och det är svår att gå in till mellanmålet. Hon får ofta utbrott då och det blir jobbigt. När hon blir hämtad efter mellanmålet är hon ofta ledsen. Hon leker mest med två andra barn som också fungerar som översättare när du inte förstår. Pedagogerna försöker få henne att utmana sig i leken och övar henne på att leka mer med fler barn i gruppen men då blir hon oftast arg eller ledsen. Det händer ganska ofta att Emma vill berätta något men slutar när hon inte blir förstådd. Ibland blir hon ledsen men oftast ger hon bara upp. Lite tankar från mig: Väljer ickespråkliga lekar Lek-kommentator och tolk Förförståelse och förklaring vad som händer Trött på eftermiddagen Vilostunder under dagen så hon slipper kollapsa, hur vilar hon bäst? Respektera att språk och lekstimulans sker bäst på förmiddagen Hur ska vi förstå Emma? TAKK 5 10 minuter ensam med en pedagog per dag, vem tar Emma-tiden idag? Fullt fokus på Emma och ert samtal Använd prat-mattor med AKK eller Foto eller rita som stöd när ni pratar. Låt kompisarna vara tolk åt Emma och prata med barnen om att det inte är konstigt, vi måste hjälpas åt. Vissa har mjölkallergi och kan inte äta bullar Se till så att övningen är så enkel så att du är säker på att förstår henne. Memory, lottospel, upprepningslek Att leka med nya barn som inte förstår mig är extra tufft så tvinga inte henne under de dagar som du märker att hon reagerar med att blir arg eller ledsen, då är hon oftast för trött. Försök få med nya kompisar under tider på dagen då Emma har mycket energi. Hjälp henne genom att säga om hennes mening och visa att du förstått eller om du inte har förstått ge henne möjlighet att förklara på annat sätt. 16

17 Fonologi och artikulationsförmåga Praxis lyssnaövningar och upprepningsövningar Dra ner taltempot Omtagningsloop med upprepning och kanske stavelseklappar Veckans ord sociala ord Grammatik Omtagningsloop med korrigeringar Lekar med grammatiska ord motsatser, prepositioner, komparationer Högläsning med grammatiska ord i böckerna Prepositioner Bakom, framför, under, bredvid, i, över, mellan, på Adjektiv - Jämför Störst Minst Längre Högre Snabbast Motsatser Smutsig eller ren Stor eller liten Blöt eller torr Pronomen Han, hon, de Hans, hennes, min, din, flickans 17

18 Hur hjälper vi Axel? Axel har svårt att hitta orden då han ska prata. Han säger ofta fel ord som när sked blir gaffel eller stövel blir sko och soffa blir stol. Kjol kan bli kläder och garage kan bli hus. Bok kan bli saga och ibland hittar han på egna ord som att tumme blir storfingret eller läste (läsade) blir bokade. Det förekommer också att han hamnar snett i ordförrådet och då utgår ifrån ordets uttal, Axel skulle benämna frukt, han säger först /sallad/, dvs han hamnar i rätt kategori men fel glosa, sen tänker han och hamnar på frukt men då han börjar uttala ordet säger han istället /frukost/, dvs första uttalet blir rätt men glosan men fel. Han ska säga spöke men istället kommer det ut spis, sp-uttalet är rätt en glosan blir fel. Han ersätter ofta orden med den och dom och visar istället för att säga glosan. Det är mycket svårt att hänga med när Axel ska berätta något men samtidigt tycker ni att han förstår bra då ni förklarar. Axel leker bra med de andra barnen men det är inte så ofta han får vara med och bestämma utan han hänger mest med på de andra lekar, härmar och gör lika eller gör som de äldre barnen säger. Mina tankar Bygg upp ordförrådet och dra spindelväv mellan orden Alltid träna ord och dess betydelse Är det en apelsin? Nja, apelsinen är lite större och orange. Den här är mindre och gul och smakar jättesurt. Ved du vad man kallar den som är så sur, gul och har skal? Tror du det heter citron eller äpple? Semantisk prompting ge en mening som kan leda till ordet man sitter på en Fonologisk prompting ge första ljudet, det är nog en ci Två val Är det en banan eller apelsin? En hammare eller apelsin? Prata om ord och beskriv dem hur de ser ut, var de kommer ifrån, vad ordet hör ihop med Högläsning och ordböcker Hjälp honom i leken genom att vara en liten tolk och sätta ord på det du tycker Axel visar på andra sätt. Ge honom bra uttryck som funkar i leken Öppningsrepliker Vad säger jag när jag vill leka med dig? nu är jag domare klara färdiga gå du vann. Vill du leka med mig? Jag vill sluta nu? Vi kan leka mer sen. Kan han säga jag vet inte. Bra uttryck att kunna som Hjälp mig, Säg en gång till, jag förstår inte, 18

19 Lär dig ord, Lek med ord & förklara ord Beskrivning Kontext Var kan man hitta det? Kan du beskriva det? ORDFÖRRÅDET Likhet Vad ser det ut som? Funktion Hur används den? Kategori Vad passar det ihop med? Hur hjälper vi Eskil? Eskil har svårt att formulera meningar och berätta. På samma sätt så har han svårt att förstå krångliga meningar, framför allt när många pratar samtidigt eller när någon förklarar med många ord och snabbt. Det blir ofta missförstånd och man kan se att Eskil inte alltid förstår. Han kanske lyssnar på en liten del av vad du säger och han drar sedan egna slutsatser som inte alltid stämmer. Han missuppfattar ofta och gör saker i fel ordning. Säger du till barnen att tvätta händerna och sätt er sedan på era platser så kan han gå och sätta sig vid bordet direkt. Han har svårt att berätta vad som hänt och har svårt att leka för krångliga lekar med de andra barnen, framför allt när de är många som leker och många som pratar. Eskil leker inte så mycket rollekar utan cyklar ofta eller leker i sandlådan. Inomhus leker han med bilar eller klossar. När du som pedagog försöker få med honom i leken har han svårt att hänga med i reglerna och går därifrån efter en stund. Du får en känsla av att han mest leker genom att härma vad de andra barnen gör och han byter gärna lek om någon annan kommer förbi och har roligt. På eftermiddagen är han ofta mycket trött eller orolig och frågar många gånger när mamma eller pappa ska komma. När föräldrarna hämtar så sitter han ofta själv och leker vilket mamma har tagit upp som ett problem. Varför är han alltid ensam? Ni försöker förklara att detta bara är på eftermiddagen men mamma tror er inte helt utan är orolig över detta. Mamma berättar också att Eskil ofta är trött och arg och får utbrott då han kommer hem från förskolan. Han vill inte ha med kompisar hem efter förskolan och vill inte leka med någon. Vad är det som gör att han inte trivs? 19

20 Eskil Skapa förutsättningar för att han ska orka, tänk balans och trygghetscirkel Jobba med förförståelse inför nya lekar och team. Då är det lättare att hänga med Ge instruktioner på ett enkelt sätt. Kolla med Eskil så han förstått, vad har han uppfattat? Om ni informerar gruppen, ge Eskil instruktionen på ett enklare sätt bara till honom. Lyssnarlekar och beskrivningslekar Börja med enkla ledtrådar när ni ska berätta. Efterhand som du förstår att Eskil orkar lyssna så ger du fler ledtrådar. Se till så att Eskil får vila regelbundet under dagen så att han orkar leka även på eftermiddagen. Prata med målsman om att ni tror Eskil tar ut sig i leken på förmiddagen och att det är därför han är så trött och arg på eftermiddagen. Han orkar helt enkelt inte leka då. Hur kan ni tillsammans ge honom korta pass med lagom mycket lek och sedan prat-vila och Eskiltid både hemma och på förskolan så han inte blir utmattad. Lagom mycket både hemma och på förskolan med inlagda återhämtningsstunder enligt trygghetscirkeln kommer att hjälpa Eskil att hushålla med sin ork så att han även på eftermiddagen kan vara pigg. Språkförståelse och uthållighet, fokusering och auditiv uppfattningsförmåga. Eskil Stötta Eskil när han ska berätta. Det är inte säkert att han kan svara på en öppen fråga som vad har hänt, vad har ni gjort. Ge istället olika alternativ att välja på eller raka ja och nej frågor. Var lite detektiv och ge det tid så att Eskil får berätta och kan hitta sätt att berätta vad som hänt. Använd alla knep, rita och visa med kroppen. Alla sätt är tillåtna. Jag såg att du och Kajsa blev arga på varandra. Jag undrar vad som hände? Ni var ju ute på gården. Och ni cyklade?... Och då blev du arg på Kajsa. För att. Okey, Kajsa blev också arg för att. Var det för att du tog cykeln eller hade du den först Träna mycket på Fylla-i-samtal, så han blir van att utgå ifrån en modell som du kan hjälpa honom med. 20

21 Eskil-tid med pedagog eller i liten grupp 5 minuter prat och lek tid Låt Eskil få fem minuter tillsammans med en vuxen per dag, bestäm på morgonen vem som har Eskil tid och prioritera det. Man kan ta en kort promenad ihop eller på gungan jämte Eski. Låt honom hjälpa till med att duka ihop, ensam med dig eller med barn som inte pratar så mycket. Fokusera helt och fullt på vad Eskil berättar ditt uppdrag är att förstå honom. Skippa alla frågorna kommentera istället vad du och han gör och vad som händer. Använd bilder och foto, förklara och få in i biblioteket TA foto och skicka hem med en förklaring så Eskil kan berätta hemma. Be föräldrarna ta foto hemma så Eskil kan berätta vad som hänt där. TAKK o AKK, samtalsmattor och bildstöd Jobba med tecken och bildstöd för att Eskil dels ska ha bättre koll på dagen, dels ska kunna använda andra sätt än tal då han ska berätta. Språkförståelse Att förstå vad du säger och kunna lyssna, minnas och analysera vad du menade Leta efter böcker och material som har mycket lyssnande där man ska förstå och svara på frågor där man ska reagera och förstå tokigheter som inte stämmer där man ska göra uppdrag där man ska komma ihåg och förstå information Lyssna, kan du... Fylla i saga Knasiga historier.. Hjälp mig med att... Jag tänker på en sak 21

22 Att förstå och komma ihåg Gömma nyckel eller Gömma dig göm dig bakom en hård grå sak ställ dig högst upp på en sak som man kan sitta på göm nyckeln på en grön mjuk sak Ge muntliga instruktioner sätt skorna bakom gardinen lägg mössan under mattan lägg vantarna på köksbordet Vad tänker jag på? en frukt som är grön eller röd eller gul och söt, med skal på.. Hjälp mig ställ alla glasen högst upp på hyllan och lägg sedan gafflarna i lådan. Lägg fram saker och beskriv kims lek med bara ord. Att berätta och beskriva tillsammans Fylla i meningar Sagor som man kan bygga tillsammans. Sagor som har en tydlig modell så man kan fylla i tillsammans. Upprepande modeller. Flanosagor Sagor med föremål Rita som stöd Det var en gång en som bodde högt upp i ett... En dag kom en. och då började de 22

23 Ha roligt ihop samspelets regler Turtagning Vänta hända - skratta ihop TAKK tecken som stöd AKK bilder Samtal med bilder och foto Sånger ramsor dans och rörelse Bilder gör att man vet vad man pratar om Använd er av mobil och ta bilder under dagen. Sätt ihop och berätta vad ni varit med om. Använd foto som stöd för att komma ihåg vad som hänt. Skicka med hem så man kan berätta för de där hemma Sätt upp i kapprummet Fotoalmanackan App Varför foto istället för text? 23

24 Läs gärna mer i Tack för att ni lyssnade och hoppas vi ses igen! 24