Projektettitel: e-learning WebTV for Textile Testing Laboratory. Projektnummer: LLP PT-LEONARDO-LMP. Pedagogisk Metodik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektettitel: e-learning WebTV for Textile Testing Laboratory. Projektnummer: 504714-LLP-1-2009-1-PT-LEONARDO-LMP. Pedagogisk Metodik"

Transkript

1 Projekt akronym: LabTV Projektettitel: e-learning WebTV for Textile Testing Laboratory Projektnummer: LLP PT-LEONARDO-LMP Pedagogisk Metodik Version /10/2011 c

2 VERSIONHISTORIK Version # Genomfört av Översyn datum Godkänd av 1.0 CITEVE 06/01/2011 Steering Commitee 2.0 CITEVE 10/01/2011 Steering Commitee Godkännande datum Anledning 10/01/2011 Icke tillämplig 05/10/2011 Uppdateras på grund av texten revidering 2

3 INDEX VERSIONSHISTORIK... 2 TEORETISK FUNDAMENTATION SKEDEN AV ETT LÄRANDE SERVICE DESIGN LÄRANDE I SYSTEMDESIGN REFERENSER

4 1. LABTV PROJEKT SAMMANFATTNING LabTV, en utbildningstv på internet Inom ramen för e-lärande och kunskap verksamheten till relevanta tekniska innehållet utvecklingspotential att svara på behov av textil-och konfektionsindustri det skapades LabTV - e-learning WebTV för provning av textilier Laboratory ett europeiskt projekt, som finansieras av Europeiska kommissionen, genom utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA) genom programmet för livslångt lärande - Leonardo da Vinci: Multilaterala för 2009 och Leonardo da Vinci-projekt fokuserar på lärande, utbildning, förbättring av kvalitet och innovation av undervisning och fortbildning och utveckling av innovativa system baserade på IKT: innehåll, tjänster, pedagogik och praxis för livslångt lärande. Användningen av e-learning WebbTV innebär utvecklingen av e-learning och använder de mest avancerade multimedia verktyg med HD-video, praktiska laboratorieförsök simulering, testning och utvärdering av innehåll av hög kvalitet som uppfyller behoven hos alla praktikanter som behöver en komplett utbildning eller vidareutbildning inom området. Utvecklingen av LabTV projektet omfattar användning av de mest avancerade multimedia verktyg, med HD-video, laboratorieundersökning praxis, simulering, testning och utvärdering som svar på alla praktikanter behov. De tillgängliga Innehållet avser att främja en total interaktivitet i en verklig arbetsmiljö i ett steg för steg perspektiv, där alla praktikanter kan se och höra förklaringar, vilket ger en bekväm och flexibel utbildning erfarenhet alltid rytmen av var och en. Träning med LabTV, kommer att vara engagerande och interaktiv, kommer den att innehålla normer och förfaranden som lämnats av video, presentationer och instruktioner från video, fånga på skärmen, presentationer, chatt, anteckningsblock, anslagstavla, länk bibliotek, e-post, bedömningar och andra kunskapsresurser. Det kommer att ge dig en unik upplevelse, omöjlig att uppnå med det traditionella systemet av lärande i klassrummet. WebTV är en e-learning plattform som består av högkvalitativ video och innehåll, presentationer, simuleringar laboratorium, bedömningar och granska quiz, extra kursmaterial (ytterligare dokumentation), bland andra. Genom att använda video, blir lärlingsutbildning ett mer dynamisk och innefattar process, förbättra prestanda i professionella verksamheter och öka inlärningsresultat. 4

5 Detta initiativ syftar till att ge olika intressenter, kreativa och effektiva lösningar för att optimera kunskapshanteringen, vilket gör det en organisatorisk tillgång, bland annat genom: kunskapsöverföring till företag och agenter genom att tillhandahålla resurser och verktyg i kunskap om textil-och konfektionsindustrin; utveckling av innehåll och applikationer som syftar till att förbättra processer och tjänster. 5

6 2. PROJEKTETS MÅL En av de största utmaningarna idag är att skapa nya former för deltagande, prestation och utveckling av människor och organisationer samt lärande och återvänder till enskilt ägande i lagen att lära, så att du kan välja vad som ska lära sig när och hur det mest sitter din stil. För en sådan, har i hög grad bidragit senaste och innovativa sätt att organisera utbildningen, som kallas e-learning - distansstudier via Internet - som har visat ett effektivt genomförande i olika offentliga och inom olika områden. Bland andra mål syftar LabTV till att: stödja individuell utveckling, samtidigt som varje person kan lära sig på egen hand rytm i enlighet med tillgängligheten och när det verkar nödvändigt; överföra kunskap till textil-och konfektionsindustri, tillhandahålla innehåll permanent, så att de utvecklar färdigheter relaterade till sina produkter och tjänster; ständigt uppdatera program som distribueras på nätet, så att de kan anpassa olika behov av lärande eller flera grupper av människor; utveckla band mellan programmen klassrumsundervisning och distansundervisning program, vilket ger det hela en formativ logik som i grunden ger resultat. LabTV är ett europeiskt projekt finansierat av Leonardo da Vinci-programmet och har som särskilda mål: bidra till att öka kompetensen hos anställda i textil-och konfektionsindustri, genom utbildning på textilier tester i enlighet med de befintliga standarderna för kvalitetskontroll; ge textil-och konfektionsindustri, och textilier tekniker särskilt med kunskap om standarder och god praxis inom textilsektorn kvalitetsarbetet kontroll; tillåta att textil-och klädföretag i allmänhet och den tekniska personalen bland annat ska ha tillgång till en uppsättning verktyg som gör det möjligt för dem att få information och/eller kompetens; skapa förutsättningar för en miljö som värdesätter utbildning genom e-learning i företag från textil och kläder; bekanta arbetstagare, särskilt minst kompetenta, med resurser att lära sig nya informations-och kommunikationsteknik; ge möjlighet till utbildning mer attraktiva genom användning av icke-traditionella resurser (med en dator); öka kompetensen hos nuvarande anställda, uppmuntra till livslångt lärande, bidra till att öka jämställdheten i e-learning; stödja livslångt lärande; 6

7 diversifiera lärande metoder; främja utbildning för lärare och andra som är inblandade i utbildningen med ett e- learning verktyg. De huvudsakliga mottagarna av detta projekt är de som arbetar med textil-och konfektionsindustri, inklusive företag och anställda, studenter och universitet, institutioner som främjar forskning, maskiner och kemikalier, etc, i synnerhet på följande punkter: i industriella företag genom sina anställdas utbildning, bidrar till en bättre kvalitetskontroll av textilier och därmed också en ökad konkurrenskraft; universitet och tekniska skolor, eftersom det är ett program för kompetensutveckling med uppenbara fördelar i studenternas inriktning; maskintillverkare och produkter, kan bidra till en bättre förståelse av kvalitetskontroll tester som är inneboende i textil processen och därmed kommersiell nivå, kan ge råd och/eller ge teknisk support till sina kunder. 7

8 3. LABTV KONCEPT Vikten av att lära beroende på det sammanhang, med den verkliga världen för att förbättra studieresultat, har betonats av sociokulturella teorin om lärande (Merriam och Caffarella 1999) och konstruktivistisk (Jonassen, Peck och Wilson 1999). Den dominerande idén om sociokulturella teorin om lärande är att lärandet inte är något som händer i isolering eller individuellt, men formas av kontexten, kultur och verktyg i den lärande situationen (Merriam och Caffarella 1999). Man tror att Real-world sammanhang, där det finns sociala relationer, verktyg och berörda erfarenheter, kan förbättra lärmiljöer (Lave 1996). Enligt vissa författare innebär passivitet inlärare som stöd lärande genom video inte har önskad effekt. Men vissa studier på video-baserade undervisning där eleverna kunde delta aktivt i lärandet. Således detta projekt vill vi också att bedöma möjligheterna för video instruktioner om lärande baserat på konstruktivism, som syftar till att engagera studenter i aktivt lärande, samarbetsvillig och giltiga. För att uppnå detta, studerar vi i vilken utsträckning kan de bästa video-baserade lärande instruktioner (för din förståelse och retention) och motivation (deras uppmärksamhet, relevans, förtroende och tillfredsställelse), att jämföra elevers uppfattningar om både video undervisning och text i samband med av online-utbildning. 8

9 4. PROJEKTSTRATEGIN Den mänskliga hjärnan tar emot dagliga gigantiska mängder information genom sinnena, och det är genom dem som människan lär sig att flytta balansen och ansluta med världen omkring dem. Hjärnan organiserar den information som erhållits och denna process kallas sensorisk integration. För år den mänskliga hjärnan har betraktats som en dator och som sådan bygger på information den får från omgivningen genom sinnena, med hjälp av olika format och resurser kan eleverna få olika stimuli och styra inlärningsprocessen enligt den som anges i varje enskilt fal. Idag en pågående utmaning är att minska den överflödiga kognitiva bearbetningen som kan orsakas av interaktivitet och att kapitalisera på elevens motivation att delta i generativ kognitiv behandling som kan främjas genom interaktivitet. Multimodala lärmiljöer utnyttja två olika lägen för att representera innehållet kunskap, verbala och icke-verbal. I en multimodal inlärningsmiljö eleven erbjuds med en verbal representation av innehållet och en motsvarande visuell representation. Efter vår forskning om teknik lärande, står vi inför utmaningen att främja meningsfullt lärande genom att öka elevens aktiva bearbetning av instruktions innehåll och samtidigt minska kognitiv belastning. Bransford et al. (1999) fokuserade två viktiga funktioner i nya verktyg för teknik, visuella och interaktiva färger på presentation. När det gäller de nya verktyg för teknik, kan de hjälpa/förbättra eleven att bättre förstå begrepp som är svåra att förstå. Ständig förbättring av de verktyg som används är en konstant behov och en förutsättning för framgångsrik utbildning. Möjliggöra en sammanställning av samlade kunskap, så att olika aktörer kan bidra till gemensamma och Internet-användare kan vara författare av innehåll och inte bara en passiv mottagare. Erbjud användarvänliga gränssnitt, så att han kan lära sig och använda de resurser som erbjuds av verktyget snabbt och enkelt. Mångfalden av lärande verktyg och resurser möjliggör byggandet av kunskapen kan övervakas och kontrolleras i ett närmare och mer effektivt. LabTV adresserar till en domän där utbildningen erbjudandet är mycket minskas, antingen på nationell och internationell nivå. Användningen av virtuella miljöer ur ett kunskapsinhämtning och tillämpning genom självstudier är inte utbredd. Detta projekt är ett original bidrag till denna typ av arbetsredskap är baserat i en interaktiv process med hjälp av informationsteknik. Huvudsyftet är att bygga en e-learning WebTV som fokuserade på Quality Control inom textil, använda de mest avancerade multimedia verktyg med HD-video, praktiska laboratorieförsök och utvärdering bland annat. Innehållet är tillgängliga för de studerande att ge en total interaktivitet i en riktig arbetsmiljö med videos där elevens kan se och höra förklaringar, vilket ger en bekväm och flexibel utbildning erfarenhet alltid på egen rytm. I e-learning WebTV kommer att ge dig en unik upplevelse, omöjlig att uppnå med det traditionella systemet av lärande i klassrummet. Utbildningen med e-learning WebTV är 9

10 engagerande och interaktiv, innehåller anvisningar från live-video, presentationer, chatt, anteckningsblock, länk bibliotek, e-post och bedömningar. Den ständiga utvecklingen av de verktyg som används är en kontinuerlig behov och en förutsättning för den pedagogiska framgång. Låt det gemensamma byggandet av kunskap, så att de olika aktörerna kan bidra gemensamt och att användaren kan också vara författare av innehållet och inte bara en passiv mottagare. Erbjud användarvänliga gränssnitt, så att användaren kan lära sig och utnyttja de resurser som erbjuds av verktyget snabbt och enkelt. Mångfalden av lärande verktyg och resurser som underlättar byggandet av kunskap kan övervakas och valideras på ett mer nära och effektivt sätt. Sajter som YouTube, Google Video, Vimeo, Daily Motion och Soapbox är den senast fenomenet undersökas i informationsspridning i pedagogisk miljö, eftersom de ger lärande utrymmen rikare och ytterligare uppmuntran för de studerande att dela med sig av idéer och erfarenheter och också att utveckla sitt kritiska kapacitet av den skapade stimulus. Att höja lärande baserat på video, är textil tester presenteras i HD så att kvaliteten och grafik definition av samma kan utgöra ett mervärde i form av kunskap och lärande. Genom att använda sig av videoklipp, utbildnings/lärande innehållet multi-sensoriska: vi minns 50% av vad vi ser och hör, jämfört med 10% av vad vi läser att bli en mer dynamisk och innefattar process, förbättra prestanda i professionella verksamheter och öka lärandet resultat. När personal lär sig genom att se video eller lyssna podcasts, deras förståelse och retention är överlägsna de vanliga lärande metoderna. Liksom andra Web 2.0 funktioner, podcast, är trots dess tillkomst i radion miljön avslöjade också som en utmärkt pedagogisk resurs och en inkörsport till nya intressanta teknik i undervisningen. Webbanvändare har påbörjat en process för att producera och publicera online ljudinspelningar, som vann sin största dimension i skapandet av webbradiostationer, men har också använts på andra områden som utbildning och yrkesutbildning. Denna teknik gör det möjligt att experimentera samarbete och samarbete med pedagogiskt intresse och innovativa idéer för att generera andra former av information. Podcast, trots att dess ursprung i radio miljöer, avslöjar också ett utmärkt lärande resurs och en inkörsport till nya intressanta teknik i utbildning. I LabTV kan du ladda ner ljudfiler sparade med beskrivning av de olika textila tester som utvecklats i projektet. Projektet är orienterad, särskilt till företagens behov, stöd i beslutsprocessen vid kritiska situationer, en kognitiv och emotionell plan. Detta projekt kommer att främja utbildning inom områden som är så viktigt som specifika för industri, stödja även utveckling och överföring av innovativa IKT-baserade innehåll, tjänster, pedagogik och bästa praxis. 10

11 5. PEDAGOGISKA METODER OCH TEORIER 5.1 EDGAR DALES KON AV ERFARENHET Edgar Dale skapade Kon av Erfarenhet (1946), i vilken han förklarade inter-förbindelser flera audio-visuellt material och deras positioner i lärande processer. Dale har kon är en av de mest centrala teoretiska grunderna i IT, konen gör anslutningen mellan konkreta och abstrakta idéer som är en av de viktigaste principerna för undervisning och lärande i ett grafisk representation och hjälper oss i processen att välja media att använda i inlärningsprocessen. Konen tillämpat en rad olika erfarenheter av lärande från grundläggande till de förbättrade dem i syfte att engagera eleven i ämnet för att behålla bättre kunskap från materialet. Det menas att eleven använda olika sinnen (rörelse, syn, hörsel, känsel). "Mycket av det vi funnit vara sant direkt och indirekt erfarenhet, och konkreta och abstrakta erfarenheter, kan sammanfattas i en illustrerad anordning som vi kallar "Kon av erfarenheter. Konen inte erbjuds som en perfekt eller mekaniskt felfri bilden tas med absolut bokstavlighet i sin förenklad form. Det är bara ett visuellt hjälpmedel [original kursiv stil] att förklara sambanden mellan de olika typerna av audio-visuella material, liksom deras individuella "positioner 'i inlärningsprocessen... Konen enheten och sedan, är en visuell metafor för lärande upplevelser, där olika typer av audio-visuellt material ordnas i ordning efter ökande abstraktion som man utgår från direkt erfarenhet... utställningar är närmare toppen av konen inte för att de är svårare än studiebesök men bara för att de ger en mer abstrakt upplevelse. (En abstraktion är inte nödvändigtvis svårt Alla ord, vare sig den används av små barn eller av mogna vuxna är abstraktioner)" (Dale, E. (1954) Audio-visuella metoder i undervisningen, New York: Dryden p 42.) 11

12 Figur: Edgar Dales kon av erfarenheter. (Källa: Figur: Dales Kon Av Lärande (Källa: Edgar Dale, Audio-Visual Methods in Technology, Holt, Rinehart and Winston) 12

13 Sammanfattningsvis är Dales kon en värdig kombination av psykologiska/instruktions-och kommunikation teorier som visar ett sätt att genomföra sekvenser av olika pedagogiska erfarenheter som anges i pyramiden för att förbättra förmågan hos en person att behålla ämnet. Dale (1953) har också sagt om den sociala ram kommunikationskoncept, som anger att de ömsesidiga upplevelserna är en viktig effekt av kommunikationen. 13

14 5.2. MAYERS PRINCIPER FÖR KONSTRUKTION AV MULTIMEDIA LÄRANDE Mayer (2005) anges att man lär sig bättre när multimedia kommunikation är utformad på ett konsekvent sätt jämföra hur sinne fungerar. Så Mayer etablerat ett antal principer för utformningen av multimediameddelanden. Multimedia principen anger att människor lär sig bättre från ord och bilder än bara från ord. Det finns tre principer för hantering av väsentlig bearbetning: den segmentering principen, förberedande utbildning principen och modalitet princip. Människor lär sig bättre när en multimedia lektion presenteras i eleven-tempo segment (segmentera principen), när namn och kännetecken för de centrala begreppen (förberedande utbildning principen), när den presenteras och animering med berättande än utan det (modalitet principen). När det gäller minskningen av främmande bearbetning, presenterar Mayer fem principer: Samstämmighet principen: man lär sig bättre när okänd text, bilder och ljud ingår i meddelandet, Redundans principen: man lär sig bättre när animation och röst-över i stället för bara text på skärmen. Signalering principen: människor lär sig bättre när de budskap använder cues; Spatial omedelbar närhet princip: människor eleven bättre när motsvarande ord och bilder presenteras; Temporal omedelbar närhet princip: man lär sig bättre när motsvarande ord och bilder presenteras samtidigt i stället av successivt. När det gäller de principer som grundar sig på sociala signaler, presenterar Mayer tre av dem: anpassa, röst och bild. I anpassa princip anges att människor lär sig bättre när orden placeras i en informell stil snarare än formell, och med en mänsklig röst snarare än en maskin röst (röst-principen). Dessutom står det att lägga till bilden av högtalaren i skärmen kommer att hjälpa människor att lära sig bättre (bild-principen). 14

15 5.3. LABTV PEDAGOGISK METODIK TEORETISK FUNDAMENTATION Denna metod översikten kommer att introducera en föreslagen lärande metod tjänsteutveckling och illustrerar dess olika stadier med utdrag ur den metod genomförandet och verktyg som via VCP-bas-motorer applikationsutveckling. Först lär tjänster som betraktas som en del av en gynnsam kontext som bidrag ges i form av kapacitet utvecklingen i en föreställning sammanhang, såsom i ett arbete eller socialt sammanhang. Metoden för utformningen av sådana som gör det möjligt att lära tjänster ses som omfattar minst sex stora design komponenter: 1. bestämning av arten av de prestanda eller kapacitet förbättringar som tjänsterna bör bidra till; 2. analysen av de adresserade föreställningar och egenskaper förmåga; 3. identifiering av kompetens krav som framgångsrikt slutförande av dessa föreställningar innebär; 4. identifieringen av förmåga luckor som finns bland dem som förväntas visa de önskade prestandaförbättringar; 5. konstruktion och tillverkning av lärande tjänster som kommer att eliminera eller minska de klyftor; 15

16 6. och genomförandet/verifiering av i vilken utsträckning de begärda förmåga och prestanda förbättringar har faktiskt bidragit till systemet. De lärande tjänsterna antas också att införas och äger rum i en stegvis expanderat utnyttjande av de utvecklade lärande tjänster och det sätt för konstruktion och leverans av lärande tjänster förväntas ske i ett samarbete och interaktivt modalitet som gör det möjligt designers att också engagera de berörda yrkesgrupperna, intressenter och användare från tidigt konstruerar till det slutliga effekten kontrollen. De faktiska tillvägagångssätt som tillämpas i de ovan beskrivna lärande steg tjänsteområdet, samt de mekanismer och verktyg som används för att genomföra dem, kan variera kraftigt från ett lärande tjänsteutveckling till ett annat, och vägen genom design stadierna kan också vara något annorlunda beroende av egenskaperna hos de tjänster som lärande tjänster (t.ex. är antingen huvudsakligen utbildning eller yrkesmässig utveckling/yrkesinriktad). I denna översikt kommer vi att hänvisa till främst VCP-baserade utvecklingen lärande service, där det finns å ena sidan, både en väg för mer yrkesinriktad/kompetensutveckling inriktad kompetensutveckling samt mer teoretiska/pedagogiska orientering lärande tjänster är under utveckling. Å andra sidan VCP applikationsutveckling motorer/verktyg är också både omfattande grafiskt orienterade och i så stor utsträckning inriktad på interaktiva och samarbetar design initiativ, inbegripet även deltagande på distans i design arbetet. 16

17 För varje av de sex stegen konstruerar införs först i denna översikt av en lärande tjänsteutvecklingen finns både förväntningar på processer och resultat från varje projektering, samt rekommendationer om en uppsättning verktyg för genomförandet av varje av dessa faser. Dessa verktyg kan antingen vara manuella/konceptuella och/eller dator/internet-stödda verktyg som skulle kunna användas för varje design etapper. I fallet med VCP-lärande tjänsteutveckling de flesta av verktygen finns i form av "motorer för utveckling", med vilken lärande service designers kan både dokument och genomföra de förväntade processer samt för att generera de avsedda resultaten från respektive utformningens skede. 17

18 18

19 SKEDEN AV ETT LÄRANDE SERVICE DESIGN Performans förbättringsåtgärder normalt både börjar och slutar med en undersökning av föreställningar och möjligheter till hands. Vid initiering av den lärande tjänsten konstruktionsarbetet undersökningen utförs för fastställande av stöd förväntningarna på möjliggöra systemet från prestanda systemet, medan i slutet av den lärande tjänsteutvecklingen den är placerad på kontroll av omfattningen och effektivitet support/garanti bidragit med den möjliggörande för önskad prestandaförbättring. Dessa undersökande verksamhet normalt genomförs med olika former av bedömningar, undersökningar och/eller tester, och de verktyg som används kan vara ganska olika beroende på vilken typ av sammanhang och föreställningar som ska undersökas. Fokus för den mer analytiska arbete som inleddes vid utformningen av en lärande tjänsten är placerad på prestanda förbättring, och ambitionen att avgöra vad en sådan prestanda förbättring innebär av professionell prestanda för vissa förfaranden, åtgärder och/eller kapacitet beslut att artisterna är förväntas kunna tillämpa och/eller utföra när de utför eller hantera en viss prestanda. 19

20 Kartläggning av dessa prestandakrav, och de processer som antas utövas i samband med att utföra sådana föreställningar är vad som ska studeras i detta projekteringsstadie. När föreställningarna och deras inneboende processer har kartlagts till grund för en mer djupgående analys av de kompetenskrav och de potentiella kompetensbristerna är på plats. En kompetensanalys har ambitionen att i första hand identifiera de kompetenser som de olika prestanda komponenterna är beroende av vad kompetens (eller SKA element) att de i sin tur är beroende av, administrativa tjänster bara. Varje identifierad kompetens kan också fästas till en specifik skikt lärande komplexitet, typiskt genom att anta någon form av taxonomin eller behörighetsbedömningar skalor nivå, och bildar sålunda en "träd kompetens beroende 'i vilken det övre skiktet är prestandakomponenterna och med tillhörande komponenter kompetens under dem, skiktad i enlighet med den fastställda taxonomi / kompetens nivå klassificeras som dess olika kompetens strata ". Den utvecklade "kompetens beroende träd" kan då också användas för att illustrera både nödvändiga kompetens nivåer för olika yrkesgrupper som deltar i de analyserade prestanda komponenterna (som en "bör"-nivå) samt bestämma redan finns kompetens komponenter över olika grupper eller individer som ingår i målgruppen för denna prestandaförbättring initiativ. 20

21 "Gap" mellan de erforderliga kompetenserna ("bör") och de som redan finns kompetensnivåer ("är) är vad som ska behandlas av prestanda/kompetensutveckling initiativ. Beroende på variationen av "är" och "bör" nivå bland målgruppen kan det också krävas att kluster komponenterna kompetensutveckling så att alla enskilda och/eller grupp konstellationer tillgodoses, medan samtidigt man inte ger "redundant utbildningsanstalter kompetensutveckling komponenter. Detta är också vad som kallas "anpassa" av kompetensutveckling/lärande tjänster. När optimala strukturer för sekventiell hantering av de befogenheter eller block kompetens har fastställts, t.ex. från "beroendeförhållande diagrammets byggda under kompetensen analysen skede är det också möjligt att inleda instruktionsanalysen samt produktion av design ställningar 'som därefter används för produktion av lärande servicematerial (slutpunkten i inlärningsprocessen tjänsten designprocessen). Instruktionsfilmen Analysen initieras med sekvenseringen av kompetensutveckling "block" på ett sätt att det ger ett optimalt genomförande av de åtgärder som kompetensutveckling som bygger på en balans mellan logiska/prestanda och psykologiska/pedagogiska) strukturer. Varje block i en sådan sekvens är också föremål för en analys av hur varje föreskriven "pedagogiskt händelsen ska hanteras. 21

22 Instruktionsevenemang är normalt konsekventa över en kompetensutveckling initiativ så länge initiativet att anta en enhetlig "lärande modalitet". Ett exempel på sådana listor inlärningsavsnitt är Gagnés instruktions händelser. Lärande händelser kan lösas antingen för en individuell kompetens block eller för en grupp av block, och/eller hanteras som en separat händelse eller som en del av en annan typ av instruktions händelse. De beslut som fattas om hur man ska hantera de olika kompetens blocken i fråga om ordning och hantering av olika instruktions evenemang för dem är dokumenterat i en "design byggnadsställningar" som kan vidarebefordras till undervisningsmaterial producenter, programmerare och / eller media utvecklare för post-utformning produktion av läromedel för att lära tjänsten initiativet. De olika stegen i designprocessen som beskrivits ovan utförligt utgår från att kompetensutveckling initiativet är att till övervägande del baseras på en ambition av en "prestandaförbättring" mer "praktisk"/yrkesutbildning/kapacitetsutveckling typ snarare än på mer "konceptuell"/utbildning/teori/tänkande typ av kompetensutveckling. Om det är snarare det senare då de tidigare utvecklingsstadierna kan mycket väl ta en annan väg, och bland annat bygga på en innehållsstruktur av något slag, såsom kursplaner, eller någon annan form av hierarkisk innehåll struktur. För denna typ av initiativ för kompetensutveckling designers kan kräva en annan form av verktyg och analytisk process, såsom beskriver eller "kartläggning" verktyg. 22

23 Struktureringen av innehållet i en kompetensutveckling insats, vare sig genomföras på ett högre/bredare nivå, till exempel i en kursplaner utveckling, eller i mer detaljerade strukturering och / eller sekvensering av enskilda lärande innehåll komponenter i t.ex. en kurs eller modul, kan faktiskt implementeras med liknande typer av strukturerande verktyg, såsom mind-maps och konturer. Dock är de stora skillnaderna mellan dessa verktyg alternativ inte nödvändigtvis i sin strukturering kapacitet, utan snarare i deras förmåga att hantera inkrementell utveckling av strukturer, redigering, omstrukturering och sammanlänkning mellan utvecklade strukturer, samt av den omfattning att de verktyg som gör det möjligt för samarbetsprojekt/delaktiga processer under den viktiga sammanställningen och konsensus-genererande aspekter av denna fas av design insatser. Huruvida designers utnyttjar den "beroende-diagram rutt, "Outliner "rutt eller en kombination av två (som i stor utsträckning också är beroende av storleken på kompetensutveckling initiativet) följande steg är förmodligen att initiera definition av övergripande servicestrukturen i den mån det är möjligt för dem att börja generera innehållselementen och läromedel service support. Detta underlättas genom definitionen av de utbildningsvägar som bör göras tillgängliga inom kompetensutveckling initiativet, antingen som ett vanligt används rutt och/eller som en förgrenad eller villkorlig införande av komponenter kompetensutveckling för dem som har olika behov kompetensutveckling och/eller för dem som skulle ges alternativa villkoren för förvärvet av de nödvändiga kompetenser. 23

24 Sådan lärande vägar", kan baseras på kompetens strukturer som härrör från beroendet sjökort eller från" conditionalized strukturer/hierarkier, och kan omfatta både tidigare "design byggnadsställningar" som en del av innehållet definitionen i detta skede, liksom att vara grund för produktion av lärande scenarier, som beskrivs som nästa konstruktionsstadiet. Den sista etappen av en lärande servicedesign, innan den fortsätter in i produktions-och verifiering-orienterade utvecklingsstadier är att lära scenario design. Produktion av lärande scenarier, ofta är de mest detaljerade före produktionsledet, kan också helt eller delvis ersätta den tidigare nämnda "byggnadsställning" processer eller integreras som underordnade delar av en "lärande väg" konstruktion. Scenarier innehåller normalt åtgärder, interaktioner (som frågor/val) och beslut/förgrening poäng. 24

25 Det kan också vara villkorade händelser och sub-scenarier i ett scenario. Komplexiteten och inter-vowedness olika progressiva och underordnade lärande scenarier är också omfattande beroende på den icke-linearness av de tjänster kompetensutveckling utformas. Beroende på i vilken utsträckning innehållet-och media-element sätts in i ett scenario kan också betraktas som de efter projektering har redan inletts. De post-design stadierna av ett lärande tjänsteutveckling/produktion drar struktur, indikationer innehåll, instruktioner produktion och media/material föreskrivet från de olika design stadier, liksom från webb-länkar, referenser dokument, kommentarer, uppgifter och förklaringar som sattes in i och lagras inom de verktyg som används under de olika stadierna av en kompetensutveckling/lärande tjänsten designprocessen. 25

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 1 (6) Projektplan Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Programmering och digital kompetens

Programmering och digital kompetens Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj

Läs mer

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Anpassning, förberedelse och genomförande INNEHÅLL ORDLISTA INTRODUKTION MODUL 1: Förberedelse inför användning av seriösa dataspel

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Modul 6 Självutveckling För handledare

Modul 6 Självutveckling För handledare Modul 6 Självutveckling För handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Varför är det viktigt att

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift. Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen

Läs mer

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Peter Tillberg Blir du lönsam lille vän? Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publicering är av uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen är inte

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Redigeringsteknik och postproduktion

Redigeringsteknik och postproduktion Interaktionsdesign- Metod Metoder för att skapa kunskap om användaren: Behov Preferenser Reaktioner Kvalitativa metoder Kvantitativa metoder Boken: Part 1 (urval) Interaktionsdesign Teoretiskt fokus för

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

epublikation - Sammanfattning på svenska

epublikation - Sammanfattning på svenska epublikation - Sammanfattning på svenska Inledning... 3 Metodik för robotikundervisning... 4 Robotikundervisning och lärandebegreppet... 5 Didaktiskt koncept blandade lärmiljöer... 5 Online-experiment

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

In-Diversity Nyhetsbrev 3

In-Diversity Nyhetsbrev 3 Nyhetsbrev 3 APRIL 2012 This project has been funded with support from the European Commission. This communication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande!

Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande! Spel som interaktiva berättelser Mer teoretiserande! Design Ett sätt att betrakta författandet av icke-linjära, interaktiva berättelser är som design. Def: Design är den process där en designer skapar

Läs mer

Vad är en designprocess?

Vad är en designprocess? Vad är en designprocess? En designprocess är organisation och ledning av människor och den information och kunskap de tar fram vid utvecklingen av en produkt Vilka variabler kan vi kontrollera? Hur mäter

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Multimediasuccén från Storbritannien är här!

Multimediasuccén från Storbritannien är här! Multimediasuccén från Storbritannien är här! Liber espresso är ett omfattande, ämnesövergripande digitalt arkiv för F 6 som ständigt växer och uppdateras. Nyfiken p å framtide ns skola? Öp pna här >> Med

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete

Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete Thomas Davidson DATUM 2015-05-19 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Jag har hållit föreläsningar inom ämnet hälsoekonomiska utvärderingar

Läs mer

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning

Läs mer

Nätstudenter och pedagogisk ansats. Kenneth Andersson Centre for Educational Development, Lunds universitet

Nätstudenter och pedagogisk ansats. Kenneth Andersson Centre for Educational Development, Lunds universitet Nätstudenter och pedagogisk ansats Kenneth Andersson Centre for Educational Development, Lunds Utgångspunkter Erfarenhet Nätkurser kan ha väldigt olika pedagogiska ansatser Idé Olika pedagogiska ansatser

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer