Projektettitel: e-learning WebTV for Textile Testing Laboratory. Projektnummer: LLP PT-LEONARDO-LMP. Pedagogisk Metodik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektettitel: e-learning WebTV for Textile Testing Laboratory. Projektnummer: 504714-LLP-1-2009-1-PT-LEONARDO-LMP. Pedagogisk Metodik"

Transkript

1 Projekt akronym: LabTV Projektettitel: e-learning WebTV for Textile Testing Laboratory Projektnummer: LLP PT-LEONARDO-LMP Pedagogisk Metodik Version /10/2011 c

2 VERSIONHISTORIK Version # Genomfört av Översyn datum Godkänd av 1.0 CITEVE 06/01/2011 Steering Commitee 2.0 CITEVE 10/01/2011 Steering Commitee Godkännande datum Anledning 10/01/2011 Icke tillämplig 05/10/2011 Uppdateras på grund av texten revidering 2

3 INDEX VERSIONSHISTORIK... 2 TEORETISK FUNDAMENTATION SKEDEN AV ETT LÄRANDE SERVICE DESIGN LÄRANDE I SYSTEMDESIGN REFERENSER

4 1. LABTV PROJEKT SAMMANFATTNING LabTV, en utbildningstv på internet Inom ramen för e-lärande och kunskap verksamheten till relevanta tekniska innehållet utvecklingspotential att svara på behov av textil-och konfektionsindustri det skapades LabTV - e-learning WebTV för provning av textilier Laboratory ett europeiskt projekt, som finansieras av Europeiska kommissionen, genom utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA) genom programmet för livslångt lärande - Leonardo da Vinci: Multilaterala för 2009 och Leonardo da Vinci-projekt fokuserar på lärande, utbildning, förbättring av kvalitet och innovation av undervisning och fortbildning och utveckling av innovativa system baserade på IKT: innehåll, tjänster, pedagogik och praxis för livslångt lärande. Användningen av e-learning WebbTV innebär utvecklingen av e-learning och använder de mest avancerade multimedia verktyg med HD-video, praktiska laboratorieförsök simulering, testning och utvärdering av innehåll av hög kvalitet som uppfyller behoven hos alla praktikanter som behöver en komplett utbildning eller vidareutbildning inom området. Utvecklingen av LabTV projektet omfattar användning av de mest avancerade multimedia verktyg, med HD-video, laboratorieundersökning praxis, simulering, testning och utvärdering som svar på alla praktikanter behov. De tillgängliga Innehållet avser att främja en total interaktivitet i en verklig arbetsmiljö i ett steg för steg perspektiv, där alla praktikanter kan se och höra förklaringar, vilket ger en bekväm och flexibel utbildning erfarenhet alltid rytmen av var och en. Träning med LabTV, kommer att vara engagerande och interaktiv, kommer den att innehålla normer och förfaranden som lämnats av video, presentationer och instruktioner från video, fånga på skärmen, presentationer, chatt, anteckningsblock, anslagstavla, länk bibliotek, e-post, bedömningar och andra kunskapsresurser. Det kommer att ge dig en unik upplevelse, omöjlig att uppnå med det traditionella systemet av lärande i klassrummet. WebTV är en e-learning plattform som består av högkvalitativ video och innehåll, presentationer, simuleringar laboratorium, bedömningar och granska quiz, extra kursmaterial (ytterligare dokumentation), bland andra. Genom att använda video, blir lärlingsutbildning ett mer dynamisk och innefattar process, förbättra prestanda i professionella verksamheter och öka inlärningsresultat. 4

5 Detta initiativ syftar till att ge olika intressenter, kreativa och effektiva lösningar för att optimera kunskapshanteringen, vilket gör det en organisatorisk tillgång, bland annat genom: kunskapsöverföring till företag och agenter genom att tillhandahålla resurser och verktyg i kunskap om textil-och konfektionsindustrin; utveckling av innehåll och applikationer som syftar till att förbättra processer och tjänster. 5

6 2. PROJEKTETS MÅL En av de största utmaningarna idag är att skapa nya former för deltagande, prestation och utveckling av människor och organisationer samt lärande och återvänder till enskilt ägande i lagen att lära, så att du kan välja vad som ska lära sig när och hur det mest sitter din stil. För en sådan, har i hög grad bidragit senaste och innovativa sätt att organisera utbildningen, som kallas e-learning - distansstudier via Internet - som har visat ett effektivt genomförande i olika offentliga och inom olika områden. Bland andra mål syftar LabTV till att: stödja individuell utveckling, samtidigt som varje person kan lära sig på egen hand rytm i enlighet med tillgängligheten och när det verkar nödvändigt; överföra kunskap till textil-och konfektionsindustri, tillhandahålla innehåll permanent, så att de utvecklar färdigheter relaterade till sina produkter och tjänster; ständigt uppdatera program som distribueras på nätet, så att de kan anpassa olika behov av lärande eller flera grupper av människor; utveckla band mellan programmen klassrumsundervisning och distansundervisning program, vilket ger det hela en formativ logik som i grunden ger resultat. LabTV är ett europeiskt projekt finansierat av Leonardo da Vinci-programmet och har som särskilda mål: bidra till att öka kompetensen hos anställda i textil-och konfektionsindustri, genom utbildning på textilier tester i enlighet med de befintliga standarderna för kvalitetskontroll; ge textil-och konfektionsindustri, och textilier tekniker särskilt med kunskap om standarder och god praxis inom textilsektorn kvalitetsarbetet kontroll; tillåta att textil-och klädföretag i allmänhet och den tekniska personalen bland annat ska ha tillgång till en uppsättning verktyg som gör det möjligt för dem att få information och/eller kompetens; skapa förutsättningar för en miljö som värdesätter utbildning genom e-learning i företag från textil och kläder; bekanta arbetstagare, särskilt minst kompetenta, med resurser att lära sig nya informations-och kommunikationsteknik; ge möjlighet till utbildning mer attraktiva genom användning av icke-traditionella resurser (med en dator); öka kompetensen hos nuvarande anställda, uppmuntra till livslångt lärande, bidra till att öka jämställdheten i e-learning; stödja livslångt lärande; 6

7 diversifiera lärande metoder; främja utbildning för lärare och andra som är inblandade i utbildningen med ett e- learning verktyg. De huvudsakliga mottagarna av detta projekt är de som arbetar med textil-och konfektionsindustri, inklusive företag och anställda, studenter och universitet, institutioner som främjar forskning, maskiner och kemikalier, etc, i synnerhet på följande punkter: i industriella företag genom sina anställdas utbildning, bidrar till en bättre kvalitetskontroll av textilier och därmed också en ökad konkurrenskraft; universitet och tekniska skolor, eftersom det är ett program för kompetensutveckling med uppenbara fördelar i studenternas inriktning; maskintillverkare och produkter, kan bidra till en bättre förståelse av kvalitetskontroll tester som är inneboende i textil processen och därmed kommersiell nivå, kan ge råd och/eller ge teknisk support till sina kunder. 7

8 3. LABTV KONCEPT Vikten av att lära beroende på det sammanhang, med den verkliga världen för att förbättra studieresultat, har betonats av sociokulturella teorin om lärande (Merriam och Caffarella 1999) och konstruktivistisk (Jonassen, Peck och Wilson 1999). Den dominerande idén om sociokulturella teorin om lärande är att lärandet inte är något som händer i isolering eller individuellt, men formas av kontexten, kultur och verktyg i den lärande situationen (Merriam och Caffarella 1999). Man tror att Real-world sammanhang, där det finns sociala relationer, verktyg och berörda erfarenheter, kan förbättra lärmiljöer (Lave 1996). Enligt vissa författare innebär passivitet inlärare som stöd lärande genom video inte har önskad effekt. Men vissa studier på video-baserade undervisning där eleverna kunde delta aktivt i lärandet. Således detta projekt vill vi också att bedöma möjligheterna för video instruktioner om lärande baserat på konstruktivism, som syftar till att engagera studenter i aktivt lärande, samarbetsvillig och giltiga. För att uppnå detta, studerar vi i vilken utsträckning kan de bästa video-baserade lärande instruktioner (för din förståelse och retention) och motivation (deras uppmärksamhet, relevans, förtroende och tillfredsställelse), att jämföra elevers uppfattningar om både video undervisning och text i samband med av online-utbildning. 8

9 4. PROJEKTSTRATEGIN Den mänskliga hjärnan tar emot dagliga gigantiska mängder information genom sinnena, och det är genom dem som människan lär sig att flytta balansen och ansluta med världen omkring dem. Hjärnan organiserar den information som erhållits och denna process kallas sensorisk integration. För år den mänskliga hjärnan har betraktats som en dator och som sådan bygger på information den får från omgivningen genom sinnena, med hjälp av olika format och resurser kan eleverna få olika stimuli och styra inlärningsprocessen enligt den som anges i varje enskilt fal. Idag en pågående utmaning är att minska den överflödiga kognitiva bearbetningen som kan orsakas av interaktivitet och att kapitalisera på elevens motivation att delta i generativ kognitiv behandling som kan främjas genom interaktivitet. Multimodala lärmiljöer utnyttja två olika lägen för att representera innehållet kunskap, verbala och icke-verbal. I en multimodal inlärningsmiljö eleven erbjuds med en verbal representation av innehållet och en motsvarande visuell representation. Efter vår forskning om teknik lärande, står vi inför utmaningen att främja meningsfullt lärande genom att öka elevens aktiva bearbetning av instruktions innehåll och samtidigt minska kognitiv belastning. Bransford et al. (1999) fokuserade två viktiga funktioner i nya verktyg för teknik, visuella och interaktiva färger på presentation. När det gäller de nya verktyg för teknik, kan de hjälpa/förbättra eleven att bättre förstå begrepp som är svåra att förstå. Ständig förbättring av de verktyg som används är en konstant behov och en förutsättning för framgångsrik utbildning. Möjliggöra en sammanställning av samlade kunskap, så att olika aktörer kan bidra till gemensamma och Internet-användare kan vara författare av innehåll och inte bara en passiv mottagare. Erbjud användarvänliga gränssnitt, så att han kan lära sig och använda de resurser som erbjuds av verktyget snabbt och enkelt. Mångfalden av lärande verktyg och resurser möjliggör byggandet av kunskapen kan övervakas och kontrolleras i ett närmare och mer effektivt. LabTV adresserar till en domän där utbildningen erbjudandet är mycket minskas, antingen på nationell och internationell nivå. Användningen av virtuella miljöer ur ett kunskapsinhämtning och tillämpning genom självstudier är inte utbredd. Detta projekt är ett original bidrag till denna typ av arbetsredskap är baserat i en interaktiv process med hjälp av informationsteknik. Huvudsyftet är att bygga en e-learning WebTV som fokuserade på Quality Control inom textil, använda de mest avancerade multimedia verktyg med HD-video, praktiska laboratorieförsök och utvärdering bland annat. Innehållet är tillgängliga för de studerande att ge en total interaktivitet i en riktig arbetsmiljö med videos där elevens kan se och höra förklaringar, vilket ger en bekväm och flexibel utbildning erfarenhet alltid på egen rytm. I e-learning WebTV kommer att ge dig en unik upplevelse, omöjlig att uppnå med det traditionella systemet av lärande i klassrummet. Utbildningen med e-learning WebTV är 9

10 engagerande och interaktiv, innehåller anvisningar från live-video, presentationer, chatt, anteckningsblock, länk bibliotek, e-post och bedömningar. Den ständiga utvecklingen av de verktyg som används är en kontinuerlig behov och en förutsättning för den pedagogiska framgång. Låt det gemensamma byggandet av kunskap, så att de olika aktörerna kan bidra gemensamt och att användaren kan också vara författare av innehållet och inte bara en passiv mottagare. Erbjud användarvänliga gränssnitt, så att användaren kan lära sig och utnyttja de resurser som erbjuds av verktyget snabbt och enkelt. Mångfalden av lärande verktyg och resurser som underlättar byggandet av kunskap kan övervakas och valideras på ett mer nära och effektivt sätt. Sajter som YouTube, Google Video, Vimeo, Daily Motion och Soapbox är den senast fenomenet undersökas i informationsspridning i pedagogisk miljö, eftersom de ger lärande utrymmen rikare och ytterligare uppmuntran för de studerande att dela med sig av idéer och erfarenheter och också att utveckla sitt kritiska kapacitet av den skapade stimulus. Att höja lärande baserat på video, är textil tester presenteras i HD så att kvaliteten och grafik definition av samma kan utgöra ett mervärde i form av kunskap och lärande. Genom att använda sig av videoklipp, utbildnings/lärande innehållet multi-sensoriska: vi minns 50% av vad vi ser och hör, jämfört med 10% av vad vi läser att bli en mer dynamisk och innefattar process, förbättra prestanda i professionella verksamheter och öka lärandet resultat. När personal lär sig genom att se video eller lyssna podcasts, deras förståelse och retention är överlägsna de vanliga lärande metoderna. Liksom andra Web 2.0 funktioner, podcast, är trots dess tillkomst i radion miljön avslöjade också som en utmärkt pedagogisk resurs och en inkörsport till nya intressanta teknik i undervisningen. Webbanvändare har påbörjat en process för att producera och publicera online ljudinspelningar, som vann sin största dimension i skapandet av webbradiostationer, men har också använts på andra områden som utbildning och yrkesutbildning. Denna teknik gör det möjligt att experimentera samarbete och samarbete med pedagogiskt intresse och innovativa idéer för att generera andra former av information. Podcast, trots att dess ursprung i radio miljöer, avslöjar också ett utmärkt lärande resurs och en inkörsport till nya intressanta teknik i utbildning. I LabTV kan du ladda ner ljudfiler sparade med beskrivning av de olika textila tester som utvecklats i projektet. Projektet är orienterad, särskilt till företagens behov, stöd i beslutsprocessen vid kritiska situationer, en kognitiv och emotionell plan. Detta projekt kommer att främja utbildning inom områden som är så viktigt som specifika för industri, stödja även utveckling och överföring av innovativa IKT-baserade innehåll, tjänster, pedagogik och bästa praxis. 10

11 5. PEDAGOGISKA METODER OCH TEORIER 5.1 EDGAR DALES KON AV ERFARENHET Edgar Dale skapade Kon av Erfarenhet (1946), i vilken han förklarade inter-förbindelser flera audio-visuellt material och deras positioner i lärande processer. Dale har kon är en av de mest centrala teoretiska grunderna i IT, konen gör anslutningen mellan konkreta och abstrakta idéer som är en av de viktigaste principerna för undervisning och lärande i ett grafisk representation och hjälper oss i processen att välja media att använda i inlärningsprocessen. Konen tillämpat en rad olika erfarenheter av lärande från grundläggande till de förbättrade dem i syfte att engagera eleven i ämnet för att behålla bättre kunskap från materialet. Det menas att eleven använda olika sinnen (rörelse, syn, hörsel, känsel). "Mycket av det vi funnit vara sant direkt och indirekt erfarenhet, och konkreta och abstrakta erfarenheter, kan sammanfattas i en illustrerad anordning som vi kallar "Kon av erfarenheter. Konen inte erbjuds som en perfekt eller mekaniskt felfri bilden tas med absolut bokstavlighet i sin förenklad form. Det är bara ett visuellt hjälpmedel [original kursiv stil] att förklara sambanden mellan de olika typerna av audio-visuella material, liksom deras individuella "positioner 'i inlärningsprocessen... Konen enheten och sedan, är en visuell metafor för lärande upplevelser, där olika typer av audio-visuellt material ordnas i ordning efter ökande abstraktion som man utgår från direkt erfarenhet... utställningar är närmare toppen av konen inte för att de är svårare än studiebesök men bara för att de ger en mer abstrakt upplevelse. (En abstraktion är inte nödvändigtvis svårt Alla ord, vare sig den används av små barn eller av mogna vuxna är abstraktioner)" (Dale, E. (1954) Audio-visuella metoder i undervisningen, New York: Dryden p 42.) 11

12 Figur: Edgar Dales kon av erfarenheter. (Källa: Figur: Dales Kon Av Lärande (Källa: Edgar Dale, Audio-Visual Methods in Technology, Holt, Rinehart and Winston) 12

13 Sammanfattningsvis är Dales kon en värdig kombination av psykologiska/instruktions-och kommunikation teorier som visar ett sätt att genomföra sekvenser av olika pedagogiska erfarenheter som anges i pyramiden för att förbättra förmågan hos en person att behålla ämnet. Dale (1953) har också sagt om den sociala ram kommunikationskoncept, som anger att de ömsesidiga upplevelserna är en viktig effekt av kommunikationen. 13

14 5.2. MAYERS PRINCIPER FÖR KONSTRUKTION AV MULTIMEDIA LÄRANDE Mayer (2005) anges att man lär sig bättre när multimedia kommunikation är utformad på ett konsekvent sätt jämföra hur sinne fungerar. Så Mayer etablerat ett antal principer för utformningen av multimediameddelanden. Multimedia principen anger att människor lär sig bättre från ord och bilder än bara från ord. Det finns tre principer för hantering av väsentlig bearbetning: den segmentering principen, förberedande utbildning principen och modalitet princip. Människor lär sig bättre när en multimedia lektion presenteras i eleven-tempo segment (segmentera principen), när namn och kännetecken för de centrala begreppen (förberedande utbildning principen), när den presenteras och animering med berättande än utan det (modalitet principen). När det gäller minskningen av främmande bearbetning, presenterar Mayer fem principer: Samstämmighet principen: man lär sig bättre när okänd text, bilder och ljud ingår i meddelandet, Redundans principen: man lär sig bättre när animation och röst-över i stället för bara text på skärmen. Signalering principen: människor lär sig bättre när de budskap använder cues; Spatial omedelbar närhet princip: människor eleven bättre när motsvarande ord och bilder presenteras; Temporal omedelbar närhet princip: man lär sig bättre när motsvarande ord och bilder presenteras samtidigt i stället av successivt. När det gäller de principer som grundar sig på sociala signaler, presenterar Mayer tre av dem: anpassa, röst och bild. I anpassa princip anges att människor lär sig bättre när orden placeras i en informell stil snarare än formell, och med en mänsklig röst snarare än en maskin röst (röst-principen). Dessutom står det att lägga till bilden av högtalaren i skärmen kommer att hjälpa människor att lära sig bättre (bild-principen). 14

15 5.3. LABTV PEDAGOGISK METODIK TEORETISK FUNDAMENTATION Denna metod översikten kommer att introducera en föreslagen lärande metod tjänsteutveckling och illustrerar dess olika stadier med utdrag ur den metod genomförandet och verktyg som via VCP-bas-motorer applikationsutveckling. Först lär tjänster som betraktas som en del av en gynnsam kontext som bidrag ges i form av kapacitet utvecklingen i en föreställning sammanhang, såsom i ett arbete eller socialt sammanhang. Metoden för utformningen av sådana som gör det möjligt att lära tjänster ses som omfattar minst sex stora design komponenter: 1. bestämning av arten av de prestanda eller kapacitet förbättringar som tjänsterna bör bidra till; 2. analysen av de adresserade föreställningar och egenskaper förmåga; 3. identifiering av kompetens krav som framgångsrikt slutförande av dessa föreställningar innebär; 4. identifieringen av förmåga luckor som finns bland dem som förväntas visa de önskade prestandaförbättringar; 5. konstruktion och tillverkning av lärande tjänster som kommer att eliminera eller minska de klyftor; 15

16 6. och genomförandet/verifiering av i vilken utsträckning de begärda förmåga och prestanda förbättringar har faktiskt bidragit till systemet. De lärande tjänsterna antas också att införas och äger rum i en stegvis expanderat utnyttjande av de utvecklade lärande tjänster och det sätt för konstruktion och leverans av lärande tjänster förväntas ske i ett samarbete och interaktivt modalitet som gör det möjligt designers att också engagera de berörda yrkesgrupperna, intressenter och användare från tidigt konstruerar till det slutliga effekten kontrollen. De faktiska tillvägagångssätt som tillämpas i de ovan beskrivna lärande steg tjänsteområdet, samt de mekanismer och verktyg som används för att genomföra dem, kan variera kraftigt från ett lärande tjänsteutveckling till ett annat, och vägen genom design stadierna kan också vara något annorlunda beroende av egenskaperna hos de tjänster som lärande tjänster (t.ex. är antingen huvudsakligen utbildning eller yrkesmässig utveckling/yrkesinriktad). I denna översikt kommer vi att hänvisa till främst VCP-baserade utvecklingen lärande service, där det finns å ena sidan, både en väg för mer yrkesinriktad/kompetensutveckling inriktad kompetensutveckling samt mer teoretiska/pedagogiska orientering lärande tjänster är under utveckling. Å andra sidan VCP applikationsutveckling motorer/verktyg är också både omfattande grafiskt orienterade och i så stor utsträckning inriktad på interaktiva och samarbetar design initiativ, inbegripet även deltagande på distans i design arbetet. 16

17 För varje av de sex stegen konstruerar införs först i denna översikt av en lärande tjänsteutvecklingen finns både förväntningar på processer och resultat från varje projektering, samt rekommendationer om en uppsättning verktyg för genomförandet av varje av dessa faser. Dessa verktyg kan antingen vara manuella/konceptuella och/eller dator/internet-stödda verktyg som skulle kunna användas för varje design etapper. I fallet med VCP-lärande tjänsteutveckling de flesta av verktygen finns i form av "motorer för utveckling", med vilken lärande service designers kan både dokument och genomföra de förväntade processer samt för att generera de avsedda resultaten från respektive utformningens skede. 17

18 18

19 SKEDEN AV ETT LÄRANDE SERVICE DESIGN Performans förbättringsåtgärder normalt både börjar och slutar med en undersökning av föreställningar och möjligheter till hands. Vid initiering av den lärande tjänsten konstruktionsarbetet undersökningen utförs för fastställande av stöd förväntningarna på möjliggöra systemet från prestanda systemet, medan i slutet av den lärande tjänsteutvecklingen den är placerad på kontroll av omfattningen och effektivitet support/garanti bidragit med den möjliggörande för önskad prestandaförbättring. Dessa undersökande verksamhet normalt genomförs med olika former av bedömningar, undersökningar och/eller tester, och de verktyg som används kan vara ganska olika beroende på vilken typ av sammanhang och föreställningar som ska undersökas. Fokus för den mer analytiska arbete som inleddes vid utformningen av en lärande tjänsten är placerad på prestanda förbättring, och ambitionen att avgöra vad en sådan prestanda förbättring innebär av professionell prestanda för vissa förfaranden, åtgärder och/eller kapacitet beslut att artisterna är förväntas kunna tillämpa och/eller utföra när de utför eller hantera en viss prestanda. 19

20 Kartläggning av dessa prestandakrav, och de processer som antas utövas i samband med att utföra sådana föreställningar är vad som ska studeras i detta projekteringsstadie. När föreställningarna och deras inneboende processer har kartlagts till grund för en mer djupgående analys av de kompetenskrav och de potentiella kompetensbristerna är på plats. En kompetensanalys har ambitionen att i första hand identifiera de kompetenser som de olika prestanda komponenterna är beroende av vad kompetens (eller SKA element) att de i sin tur är beroende av, administrativa tjänster bara. Varje identifierad kompetens kan också fästas till en specifik skikt lärande komplexitet, typiskt genom att anta någon form av taxonomin eller behörighetsbedömningar skalor nivå, och bildar sålunda en "träd kompetens beroende 'i vilken det övre skiktet är prestandakomponenterna och med tillhörande komponenter kompetens under dem, skiktad i enlighet med den fastställda taxonomi / kompetens nivå klassificeras som dess olika kompetens strata ". Den utvecklade "kompetens beroende träd" kan då också användas för att illustrera både nödvändiga kompetens nivåer för olika yrkesgrupper som deltar i de analyserade prestanda komponenterna (som en "bör"-nivå) samt bestämma redan finns kompetens komponenter över olika grupper eller individer som ingår i målgruppen för denna prestandaförbättring initiativ. 20

21 "Gap" mellan de erforderliga kompetenserna ("bör") och de som redan finns kompetensnivåer ("är) är vad som ska behandlas av prestanda/kompetensutveckling initiativ. Beroende på variationen av "är" och "bör" nivå bland målgruppen kan det också krävas att kluster komponenterna kompetensutveckling så att alla enskilda och/eller grupp konstellationer tillgodoses, medan samtidigt man inte ger "redundant utbildningsanstalter kompetensutveckling komponenter. Detta är också vad som kallas "anpassa" av kompetensutveckling/lärande tjänster. När optimala strukturer för sekventiell hantering av de befogenheter eller block kompetens har fastställts, t.ex. från "beroendeförhållande diagrammets byggda under kompetensen analysen skede är det också möjligt att inleda instruktionsanalysen samt produktion av design ställningar 'som därefter används för produktion av lärande servicematerial (slutpunkten i inlärningsprocessen tjänsten designprocessen). Instruktionsfilmen Analysen initieras med sekvenseringen av kompetensutveckling "block" på ett sätt att det ger ett optimalt genomförande av de åtgärder som kompetensutveckling som bygger på en balans mellan logiska/prestanda och psykologiska/pedagogiska) strukturer. Varje block i en sådan sekvens är också föremål för en analys av hur varje föreskriven "pedagogiskt händelsen ska hanteras. 21

22 Instruktionsevenemang är normalt konsekventa över en kompetensutveckling initiativ så länge initiativet att anta en enhetlig "lärande modalitet". Ett exempel på sådana listor inlärningsavsnitt är Gagnés instruktions händelser. Lärande händelser kan lösas antingen för en individuell kompetens block eller för en grupp av block, och/eller hanteras som en separat händelse eller som en del av en annan typ av instruktions händelse. De beslut som fattas om hur man ska hantera de olika kompetens blocken i fråga om ordning och hantering av olika instruktions evenemang för dem är dokumenterat i en "design byggnadsställningar" som kan vidarebefordras till undervisningsmaterial producenter, programmerare och / eller media utvecklare för post-utformning produktion av läromedel för att lära tjänsten initiativet. De olika stegen i designprocessen som beskrivits ovan utförligt utgår från att kompetensutveckling initiativet är att till övervägande del baseras på en ambition av en "prestandaförbättring" mer "praktisk"/yrkesutbildning/kapacitetsutveckling typ snarare än på mer "konceptuell"/utbildning/teori/tänkande typ av kompetensutveckling. Om det är snarare det senare då de tidigare utvecklingsstadierna kan mycket väl ta en annan väg, och bland annat bygga på en innehållsstruktur av något slag, såsom kursplaner, eller någon annan form av hierarkisk innehåll struktur. För denna typ av initiativ för kompetensutveckling designers kan kräva en annan form av verktyg och analytisk process, såsom beskriver eller "kartläggning" verktyg. 22

23 Struktureringen av innehållet i en kompetensutveckling insats, vare sig genomföras på ett högre/bredare nivå, till exempel i en kursplaner utveckling, eller i mer detaljerade strukturering och / eller sekvensering av enskilda lärande innehåll komponenter i t.ex. en kurs eller modul, kan faktiskt implementeras med liknande typer av strukturerande verktyg, såsom mind-maps och konturer. Dock är de stora skillnaderna mellan dessa verktyg alternativ inte nödvändigtvis i sin strukturering kapacitet, utan snarare i deras förmåga att hantera inkrementell utveckling av strukturer, redigering, omstrukturering och sammanlänkning mellan utvecklade strukturer, samt av den omfattning att de verktyg som gör det möjligt för samarbetsprojekt/delaktiga processer under den viktiga sammanställningen och konsensus-genererande aspekter av denna fas av design insatser. Huruvida designers utnyttjar den "beroende-diagram rutt, "Outliner "rutt eller en kombination av två (som i stor utsträckning också är beroende av storleken på kompetensutveckling initiativet) följande steg är förmodligen att initiera definition av övergripande servicestrukturen i den mån det är möjligt för dem att börja generera innehållselementen och läromedel service support. Detta underlättas genom definitionen av de utbildningsvägar som bör göras tillgängliga inom kompetensutveckling initiativet, antingen som ett vanligt används rutt och/eller som en förgrenad eller villkorlig införande av komponenter kompetensutveckling för dem som har olika behov kompetensutveckling och/eller för dem som skulle ges alternativa villkoren för förvärvet av de nödvändiga kompetenser. 23

24 Sådan lärande vägar", kan baseras på kompetens strukturer som härrör från beroendet sjökort eller från" conditionalized strukturer/hierarkier, och kan omfatta både tidigare "design byggnadsställningar" som en del av innehållet definitionen i detta skede, liksom att vara grund för produktion av lärande scenarier, som beskrivs som nästa konstruktionsstadiet. Den sista etappen av en lärande servicedesign, innan den fortsätter in i produktions-och verifiering-orienterade utvecklingsstadier är att lära scenario design. Produktion av lärande scenarier, ofta är de mest detaljerade före produktionsledet, kan också helt eller delvis ersätta den tidigare nämnda "byggnadsställning" processer eller integreras som underordnade delar av en "lärande väg" konstruktion. Scenarier innehåller normalt åtgärder, interaktioner (som frågor/val) och beslut/förgrening poäng. 24

25 Det kan också vara villkorade händelser och sub-scenarier i ett scenario. Komplexiteten och inter-vowedness olika progressiva och underordnade lärande scenarier är också omfattande beroende på den icke-linearness av de tjänster kompetensutveckling utformas. Beroende på i vilken utsträckning innehållet-och media-element sätts in i ett scenario kan också betraktas som de efter projektering har redan inletts. De post-design stadierna av ett lärande tjänsteutveckling/produktion drar struktur, indikationer innehåll, instruktioner produktion och media/material föreskrivet från de olika design stadier, liksom från webb-länkar, referenser dokument, kommentarer, uppgifter och förklaringar som sattes in i och lagras inom de verktyg som används under de olika stadierna av en kompetensutveckling/lärande tjänsten designprocessen. 25

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund LP2016 Barnets/elevens roll förändras - att göra tillsammans, att delta

Läs mer

Synergier för bättre lärande: Ett internationellt perspektiv på utvärdering och bedömning

Synergier för bättre lärande: Ett internationellt perspektiv på utvärdering och bedömning OECD Multilingual Summaries Synergies for Better Learning: An International Perspective on Evaluation and Assessment Summary in Swedish Read the full book on: 10.1787/9789264190658-en Synergier för bättre

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik En handbok för beslutsfattare, administratörer och pedagoger Forskning om studieavbrott 2014:2 Svensk titel: Öka

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Språkutbildning från start till mål

Språkutbildning från start till mål Språkutbildning från start till mål Folkuniversitetet Språkutbildning från start till mål Utbildningspr0cessen Utvärdering 5 1 Behovsinventering och Nivåbedömning Framstegsbedömning 4 2 Målformulering

Läs mer

medarbetare Var noggrann när du väljer din närmaste medarbetare TRENDER OCH TEKNIK FÖR KONTORET

medarbetare Var noggrann när du väljer din närmaste medarbetare TRENDER OCH TEKNIK FÖR KONTORET Rekrytera rätt medarbetare Var noggrann när du väljer din närmaste medarbetare Bland tusentals bärbara datorer är det inte lätt att hitta rätt modell i förhållande till verksamhetens krav. Måste den vara

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor

Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 25 september 2013 Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor Vad menar vi med öppen utbildning? Öppen utbildning handlar om att föra in den digitala revolutionen

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Multimediasuccén från Storbritannien är här!

Multimediasuccén från Storbritannien är här! Multimediasuccén från Storbritannien är här! Liber espresso är ett omfattande, ämnesövergripande digitalt arkiv för F 6 som ständigt växer och uppdateras. Nyfiken p å framtide ns skola? Öp pna här >> Med

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Riktlinjer för itunes U

Riktlinjer för itunes U Innehåll Översikt 1 Komma igång 2 Kursinställningar 3 Redigera och ordna innehåll 5 Lägga till inlägg, uppgifter och material 6 Hantera och samarbeta 8 Hantera registrering 9 Bästa metoder 10 Översikt

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Arbetet började med en ganska rejäl research och uppräkning av situationer, användare och kvaliteter.

Arbetet började med en ganska rejäl research och uppräkning av situationer, användare och kvaliteter. [Avsiktligt tom.] Med hjälp av några exempel ur min egen designpraktik (och mina studenters) ska jag försöka lyfta fram några saker som utmärker interaktionsdesign för mig. Ett studentarbete under ganska

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning?

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Martin Burman Institutionen för Molekylärbiologi Umeå universitet Disposition NEVA Bakgrund Utvärderingar Kvalitetsaspekter och standards utomlands Hur mäter

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop Introduktion Kursen ger alla med intresse av att utforma och leda workshops (arbetsmöten) en uppsättning metoder, verktyg och tips i hur man på bästa sätt förbereder

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

UTBILDNING: Nya ISO 14001:2015

UTBILDNING: Nya ISO 14001:2015 UTBILDNING: Nya ISO 14001:2015 Introduktion Den nuvarande ISO-standarden för miljöledning har funnits länge; sedan 2004. Under dessa år har omvärlden förändrats, miljöfrågor blivit allt viktigare och begreppet

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

XS4 2.0 RE-VOLUTION XS4 MINI. http://xs4mini.saltosystems.com/home-sv/ www.evvasalto.se LIMITED EDITION PRINT

XS4 2.0 RE-VOLUTION XS4 MINI. http://xs4mini.saltosystems.com/home-sv/ www.evvasalto.se LIMITED EDITION PRINT XS4 2.0 RE-VOLUTION XS4 MINI http://xs4mini.saltosystems.com/home-sv/ www.evvasalto.se LIMITED EDITION PRINT XS4 MINI DESIGN XS4 MINI DESIGN : Modern och stilren design är SALTO:s varumärke. Med XS4 Mini

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

UTBILDNING: Leda och förbättra processer

UTBILDNING: Leda och förbättra processer UTBILDNING: Leda och förbättra processer Introduktion Väldefinierade processer är ett kraftfullt verktyg för att skapa kundfokus, identifiera viktiga överlämningar och kritiska gränssnitt, samt att belysa

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Grunderna i inboundmarknadsföring

Grunderna i inboundmarknadsföring Grunderna i inboundmarknadsföring Attrahera Konvertera Avsluta Tillfredsställ Webb- användare Besökare Leads Kunder Förespråkare Blogg Sökord Webbsidor Calls-to-Action Landningssidor Formulär Kontaktdata

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Framtidens produktion

Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens Framtidens produktion Siemens är en pionjär inom Future of Manufacturing. Vi hjälper Sveriges industrier att ta klivet upp till

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer