Årsredovisning 2005 Svedala kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2005 Svedala kommun Innehållsförteckning Fyra år i sammandrag 2 Sammandrag 2005 års årsredovisning 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunstyrelsens vice ordförande 5 Förvaltningsberättelse Kommundirektören har ordet 7 Finansiell analys 11 Omvärldsanalys 17 Personalekonomi 18 Miljöperspektivet 19 Verksamhetsberättelser 20 Resultaträkning 53 Finansieringsanalys 53 Balansräkning 54 Finansiella nyckeltal och Jämförelsetal 55 Exploateringsredovisning 56 Bokslutsnoter 57 Driftredovisning 63 Investeringsredovisning 64 Sammanställd redovisning Koncernöversikt 65 Finansiell analys 66 Resultaträkning 67 Finansieringsanalys 67 Balansräkning 68 Bokslutsnoter 69 Övrigt Redovisningsprinciper 71 Ord och begreppsförklaringar 73 Sammanfattning av 2005 års årsredovisning 75 Revisionsberättelse 76

2 Fyra år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31/ Skattesats totalt (genomsnitt) 30,30 31,52 31,77 31,77 Skattesats kommunalt 19,74 19,99 20,24 20,24 Personal Antal årsarbetare Antal anställda Total sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid i % 8,6 8,6 8,8 8,0 Sjukfrånvaro >60 dgr av total sjukfrånvarotid i % 65,0 73,7 75,2 67,8 Resultaträkning Personalkostnader, inkl pensionsutb, Mkr 398,7 414,9 426,6 451,8 Verksamhetens nettokostnader, Mkr 543,5 564,7 575,5 607,2 Skatteintäkter och generella bidrag, Mkr 546,8 581,0 590,9 624,0 Nettokostnader i % av skatteintäkter, exkl avskr 94,4 92,5 92,9 92,6 Resultat före extra ordinära poster, Mkr -18,1 +21,3 +12,6 +10,9 Resultat, Mkr -18,1 +21,3 +12,6 +10,9 Finansieringsanalys Nettoinvesteringar, Mkr 17,3 16,4 61,6 51,6 Balansräkning Förändring Eget kapital, Mkr -18,1 +21,3 +12,6 +10,9 Likvida medel i % av externa utgifter 3,8 10,4 9,2 7,2 Kassalikviditet i % 87,4 106,4 76,3% 63,3% Anläggningstillgångar kr/inv Låneskuld kr/inv Soliditet, % 54,1 54,8 54,7 56,0 Borgensåtaganden kr/inv Budgetutfall Driftbudget, Mkr -18,1 +16,4 +7,0 +0,1 Investeringsbudget, Mkr +4,4 +13,5 +7,2 +18,2 2

3 Årsredovisning 2005 i sammandrag Bokslut Bokslut Avvikelse Årsbudget Årsbudget Resultaträkning i Mkr bok - bud Kommunledning 34,6 36,0 0,0 36,0 37,9 Utbildning 366,5 382,9 2,1 385,0 394,8 Vård och omsorg 154,3 163,8-7,0 156,8 164,1 Miljö och teknik 35,5 38,1 2,2 40,3 43,2 Kommunens verksamheter 590,8 620,8-2,8 618,1 640,1 Interna poster -172,6-182,8-1,4-184,2-181,9 Centralförvaltning 130,5 139,8 8,3 148,1 152,9 Avskrivningar 26,7 29,4-1,4 28,0 30,5 Verksamhetens nettokostnad 575,5 607,2 2,7 609,9 641,6 Skatteintäkter 541,5 560,8-6,9 567,7 592,0 Generella stats- och utjämn.bidrag 49,4 63,2 0,6 62,6 65,1 Finansiella intäkter 4,6 1,1 0,6 0,5 1,0 Finansiella kostnader -7,5-7,0 3,0-10,0-8,0 Resultat före extraordinära poster 12,6 10,9 0,1 10,9 8,5 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 12,6 10,9 0,1 10,9 8,5 Avgår resultatet enl balanskravet -4,4-2,9-2,9 0,0 0,0 RESULTAT ENL BALANSKRAV 8,1 8,0-2,9 10,9 8,5 Bokslut Avvikelse Årsbudget Investeringsredovisning Tkr 2005 bok - bud 2005 Kommunledning Utbildning Vård och omsorg Miljö och teknik Totalt Bokslut Bokslut Avvikelse Årsbudget Årsbudget Nyckeltal bok - bud Resultatutveckling (Mål) Balanserad verksamhet % (<=98%) 97,9 98,2 0,0 98,3 98,7 Budgetföljsamhet % (+-0) -0,1-1,4-1,4 0,0 0,0 Resultatutveckling % (>=2%) 1,8 1,6 0,0 1,5 1,1 Balanserad inv utveckling % (<=7%) 10,7 7,4 0,8 8,2 9,7 Verksh nettokostn.utveckling % 1,7 5,2-1,6 3,6 4,4 Finansiell beredskap Kassalikviditet % (>=65%) 76,3 63,3 5,1 58,2 54,8 Finansiella nettotillgångar % (+-0) -11,7-12,8 2,6-15,4-15,4 Självfinans grad av nettoinv % (>=75%) 59,0 75,9 22,5 53,4 59,0 Soliditet inkl pensionsskuld % (>=15%) 12,3 13,4-0,2 13,6 13,9 Risk Borgensåtaganden % (<=50%) 52,4 55,9-6,1 49,8 53,0 3

4 Kommunstyrelsens ordförande Vision 2000 När vi nu summerar 2005 kan vi se att vår organisation både politiska och tjänstemannaorganisationen fortfarande röner stort intresse bland Sveriges kommuner. Vi har under året haft besök och besökt andra kommuner för att berätta om vår organisation. På hemmaplan kan vi se att det fungerar bättre och bättre. Vad som vi aldrig får glömma är att detta är en process där vi alltid måste vara öppna för att göra förändringar. Ekonomi Det ekonomiska resultatet är positivt för tredje året i rad. Resultatet för 2005 blev ca 11 miljoner. Detta trots att skatteintäkter inte nått den nivå vi beräknade i budget, ca 7 miljoner mindre. Detta precis som föregående år beroende av att sysselsättningen inte kommit igång som beräknat. Tyvärr tvingas vi att konstatera att budgetföljsamheten i verksamheten inte varit lika god som Inom Vård och omsorg har svårigheterna att hålla budget styrts av olika lagstiftningar t ex LSS. Vi har inte nått målet med 20 miljoner i överskott. Vår avsättning till pensionsfond 1996 med 58 miljoner har idag ett marknadsvärde på 132,7 miljoner, vilket gör att vi har en beredskap för att möta framtida pensionsavgångar i vår kommun. Personal Personalen är i en kommun den viktigaste resursen. Därför har vi sagt att det är viktigt att öka frisknärvaron. Detta möter vi med bra uppföljningsverksamhet, tidiga rehabiliterings- åtgärder. Vi har också startat upp projektet Sjukskriven på jobbet vilket har givit ett bra resultat. Utveckling Tegelbruksområdet fortsätter att växa fram och det ser ut att bli det trivsamma område vi tänkte vid detaljplaneläggningen. Ett stort intresse från olika exploatörer för att bygga i Svedala. Vi har byggt en 4 avdelnings förskola och 22 lgh med hög tillgänglighet därav 6 lgh för LSS. Vi har också under året godkänt detaljplan för PGA banan i Bara. Uppstarten av ny ÖP har påbörjats och fullmäktige får under 2006 besluta vilken befolkningsutveckling vi ska jobba för. Ett stort tack till alla medarbetare för Ni har gjort ett fantastiskt bra arbete. Jag vill också tacka mina politiska kolleger för När vi nu skriver bokslut över 2005 kan vi göra det med stolthet. Svedala kommun ska vara trygg, trivsam och utvecklande. Svedala Björn Jönsson Björn Jönsson (s) Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Kommunstyrelsens vice ordförande Början av 2005 präglades av orkanen Gudrun. Än en gång fick vi alla känna på hur sårbara vi är i dagens moderna samhälle, men i övrigt var 2005 i stort sett ett bra år trots en del oroligheter runt om i världen. Ekonomi Det ekonomiska resultatet blev ett plus för tredje året. Resultatet för 2005 är cirka 11 Mkr. En del av resultatet beror dock på reavinster på sålda tillgångar och det låga ränteläget. Positiva faktorer vi inte ens kan hoppas på består i all evighet. Det gäller således att samla i ladorna inför andra tider som vi alla vet kommer bara inte när. Vi behöver ett långsiktigt resultat på ung 20 Mkr för att klara av de investeringar mm som vi har framför oss. Verksamheterna Under 2005 fick vi förstärka de ekonomiska ramarna inom Vård och Omsorg och Utbildning av olika anledningar och med olika förtecken. Inom vård och omsorg fortsätter ökningen av omhändertagandet av barn och unga samt försörjningsstöd. Inom utbildning beror det främst på att fler behöver barnomsorg beroende på ökad inflyttning. Detta har under året varit ett problem men ett kärt sådant. Nu uppfyller vi vårt mål att erbjuda en plats inom 4 mån. Inom Vård och Omsorg är utvecklingen mer bekymmersam. Inom Miljö och Teknik är nog det allra största problemet det eftersatta underhållet av kommunens fastighetsbestånd. Det går således ganska bra ekonomiskt i kommunen och i landet för närvarande och det är bra vad som inte är bra är att man på riksplanet inte rår på de strukturella problem som finns. Antalet människor som är utanför den ordinarie arbetsmarknaden minskar inte trots brinnande högkonjunktur. Alltfler ungdomar kommer inte ut på arbetsmarkanden och riskerar att hamna i bidragsberoende för lång tid framöver. Detta är tragiskt och destruktivt för alla människor som hamnar i denna situation. Glädjande nog fortsätter dock sjukskrivingarna att minska. Regeringen fortsätter att lägga ofinansierade bördor på kommunerna. Under 2006 kommer det säkert att regna miljarder över kommunerna det är ju valår frågan är vad som händer på sikt - om man på riksplanet klarar av att ta tag i alla problem som finns runt hörnet. Många fler måste komma i jobb jobb som inte ska behöva köpas via skattsedeln utan jobb som skapas ute i olika företag och verksamheter. Inflyttningen till kommunen fortsätter och positivt är att det nu finns det många planer på nybyggnation. Förutom Tegelbruket finns Stadsparken och planering av området kring Carpenter mm. I Bara påbörjas nybyggnation vid Centrum och Bara väster inte en dag för sent att byggandet i Bara kommer igång. Byggandet av PGA golfbanan startar under Även i Klågerup finns planer på nybyggnation. Vad som verkligen behövs nu är byggande av lägenheter med hög tillgänglighet i Bara centrum. Arbete pågår även med att förbättra centrum i Svedala vilket behövs. Här är det mycket viktigt att vi lyssnar på medborgarna och inte minst på köpmännen. Har vi inga affärer har vi heller inget bra och attraktivt centrum. Investeringar och framtiden Arbetet med ny översiktsplan fortgår. Vi har mycket stora investeringar under (ca180mkr). Nödvändiga investeringar som tex Spångholmskolan. Hittills har vi inte behövt låna men det kommer att behövas framöver - oroande då vi redan har högst låneskuld per invånare i sydvästra Skåne. Till detta kommer att vi har ett stort eftersatt underhåll i våra fastigheter tex skolor. Att ha bra och ändamålsenliga lokaler är ett minikrav som såväl medborgarna som de anställda har all rätt att kräva. Det krävs således att vi noggrant och ansvarsfullt planerar framtida investeringar annars riskerar vi att ekonomin åter urholkas och till att vi återigen tvingas till besparingar inom kommunens kärnverksamheter - något som vi måste undvika. I framtiden med ökad befolkning behövs offensiva satsningar inom förskola/ skola/äldrevården/kultur/fritid. Som tex den offensiva satsning vi gjorde på Nils Fredriksson blev ju ett lyckokast. Det ligger stort ansvar på oss politiker att alltid värna och arbeta för en god och långsiktigt god ekonomi. 5

6 Kommunstyrelsens vice ordförande Jag vill framföra ett stort tack till alla medarbetare för ett gott arbete - som vanligt i tider med ständiga förändringar och krav på flexibilitet. Svedala kommun har många goda sidor och förutsättningar men även en hel del problem som måste lösas. Det finns således mycket kvar att göra. Svedala kan bättre. Gunilla Nordgren Gunilla Nordgren (m) Kommunstyrelsens vice ordförande 6

7 Kommundirektören har ordet Vision 2000 och sen då? År 2005 var det näst sista året i det här mandatperioden och sedvanligt, inför ett skifte av mandatperiod, diskuteras förändringar i den politiska organisationen. Jag tar mig friheten att ha lite synpunkter i detta ämne. Vision 2000 är basen för vår organisation och kommer förstås att så bli även för nästa mandatperiod, men däremot tycker jag att man bör diskutera innehållet i organisationen. Allt fler kommuner, säkert idag flera tiotal, diskuterar att förändra sin organisation i huvudsak liknande vår, d v s med beredningar, eller utskott, inom kommunfullmäktige och endast ett fåtal nämnder. Men vad man kan få fram av diskussionerna i dessa kommuner så kommer man att ge utskotten arbetsuppgifter utifrån ett bredare angreppssätt än vad vi har gjort. Vi har organiserat våra utskott enligt i princip samma form som vi tidigare hade nämnder, alltså utskott för resp utbildning, vård, teknik och miljö, d v s den traditionella "stuprörsmodellen" medan diskussionen idag mera pekar på att man organiserar utskotten efter "hängrännemodellen". Kanske vi också borde diskutera uppgifterna för resp. utskott utifrån ett bredare synsätt och ta in ett antal mer kommunövergripande frågor, typ folkhälsa, trygghet/säkerhet, tillväxt, demografi, globalisering m m bland utskottens uppgifter. Detta skulle säkert vitalisera arbetet i utskotten och ge ett bredare innehåll i den kommunala uppgiften Ekonomi Det är mycket glädjande att kunna konstatera att vi för tredje året i rad lämnar ifrån oss ett ordentligt överskott i vår ekonomi. Resultatet för 2005 blev ca 11 miljoner kronor i överskott, vilket nästan exakt överensstämmer med de överskott som hade budgeterats. Nu beror inte detta på en extremt god budgetföljsamhet utan det är mer tillfälligheter som har gjort att plus och minus har tagit ut varandra. Inom verksamheterna kan vi konstatera att vi för 2005 hade en sämre budgetföljsamhet än för 2004, -1,4 % att jämföra med - 0,1 %. Den stora avvikelsen finns inom vård och omsorg och de andra verksamhetsområdena orkade inte riktigt med att täcka upp fullt ut för denna. Jag pekade i min verksamhetsberättelse för 2004 på svårigheten för vård och omsorg att hålla sin budget med tanke på att deras verksamhet i stor utsträckning styrs av lagstiftning som vi inte kan påverka, t ex LSS. Vi måste diskutera hur vi skall möjliggöra för vård och omsorg att kunna driva sin verksamhet framgent inom ramen för sin budget. Vår ekonomi har ännu inte nått målet med ett 20 miljoner kronors överskott, och kommer inte att göra det under 2006 i heller. Vi har för den närmaste 3- årsperioden, d v s fram t o m 2008, fått ett uppdrag till verksamhetsorganisationen att produktivitetsförbättra verksamheten med minst 13 miljoner kronor, samtidigt som den politiska organisationen kommer att spara minst 2 miljoner kronor. När det här uppdraget är genomfört kommer vår ekonomi att vila på en mycket stabil grund med årliga överskott på miljoner kronor. Vi har nu för tredje året i rad fördelat pengarna till verksamheten utifrån våra nya styrprinciper, vilket känns väl förankrat såväl i den politiska organisationen som i verksamhetsorganisationen. Styrprinciperna måste dock vidareutvecklas, vi måste 7

8 fortsätta att förbättra våra uppdragsbeskrivningar och vi diskuterar just nu hur vi skall kunna ge resultatenheterna ett större ansvar över tiden genom en ny modell för resultatöverföringar mellan åren. Personalpolitik Vi kan konstatera att sjukfrånvaron år 2005 har sjunkit något i förhållande till Trenden med ständigt ökad sjukfrånvaro bröts 2004 och vände neråt Vi ser samma utveckling i samhället i stort och det är rimligt att tro att Svedala kommun följer rikstrenden såväl när den går upp som när den går ner. Självklart påverkas vårt resultat också av eget arbete. Vi har en bra uppföljningsverksamhet, vi sätter tidigt in rehabiliteringsåtgärder, vi har stort engagemang hos dem som jobbar med rehabiliteringen och vi har under fjolåret satt igång projektet "Sjukskriven på jobbet", vilket förutom ett bra resultat också har fått stor uppmärksamhet i omvärlden. Vi permanentar nu projektet "Sjukskriven på jobbet" samtidigt som vi inför ProPrimo i samverkan med företagshälsovården. ProPrimo innebär att vi ytterligare förbättrar vår uppföljning av dem som sjukskriver sig. Under 2005 genomförde vi vår hittills största satsning på kompetensutveckling för våra chefer, sammanlagt drygt 70 st. Alla cheferna fick fyra dagars gemensam utbildning där vi pratade mycket om bl a Vision 2000, våra värdegrunder, att se sin egen del i en helhet, vårt nya personalpolitiska program plus en hel dag kring viktiga framtidsfrågor. Det här var ingen engångssatsning utan vi kommer nu att fortsätta med en medveten och strukturerad satsning på utbildning för våra chefer. Vi har dessutom fått kommunstyrelsens uppdrag att kartlägga hur utbildningen bedrivs för övrig personal och hur mycket vi egentligen satsat på kompetensutveckling. Det är bra att det har blivit ett sådant fokus på denna fråga. Under fjolåret fullföljde vi också vårt arbete med att ta fram ett nytt personalpolitiskt program, som nu har fastställts av kommunfullmäktige. Under innevarande år kommer arbetet med det personalpolitiska programmet att inriktas på att sprida det i vår organisation så att alla våra medarbetare skall vara väl insatta i den politiska viljan ur ett arbetsgivarperspektiv. Kommunledningsgruppen Kommunledningsgruppen har varit oförändrad under år 2005, d v s vi har fått behålla våra duktiga, energiska och kompetenta chefer. Under fjolåret genomförde kommunledningsgruppen en s k teamanalys, d v s en analys av gruppens inre arbete, och vi fick en stark bekräftelse på att gruppen fungerar bra med den sammansättning den har idag. Vi har i kommunledningsgruppen ägnat mycket tid under fjolåret att diskutera hur vi, i en decentraliserad organisation, ändå måste utveckla och stärka den centrala ledningen, i syfte att uppnå större effektivitet och minska kostnaderna. Den här frågan kommer mycket högt upp på dagordningen under innevarande år. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i vår kommun fortsätter att öka och är nu uppe i personer. År 2005 blev vi 175 fler svedalabor än vi var Det finns idag en trend att befolkningen växer ganska kraftigt i förortskommunerna i de tre storstadsregionerna. Självklart rider vi på den trenden men samtidigt går det inte av sig självt, utan vi måste hela tiden anstränga oss för att erbjuda potentiella kommuninnevånare en bra service inom alla områden. Jag tror att det i framtiden inte räcker med att erbjuda bra skolor och god äldreomsorg utan vi måste också kunna erbjuda en attraktiv fritid, möjligheter att ta del av kulturutbud och en bra kommersiell service. Det här kommer att bli viktiga 8

9 frågor för vår kommun att arbeta med under de närmaste åren. Fysisk planering Vi fortsätter att producera nya bostäder, framförallt på Tegelbruksområdet i Svedala. Vi har slutfört detaljplanearbetet för Anebyhus byggnation av nya hus i Bara centrum, Fåraborgsplanen har nu kommit så långt att vi tänker genomföra den i år, kv Strindberg håller på att bebyggas och Lyckåsvägen är på gång. Vi jobbar vidare med Hörnstenen och NCC i Bara, med södra Sockerbruksområdet, Disponent-parken och norra Erlandsdal i Svedala och med Dunkerska norr och söder samt sydost skolan i Klågerup. Vi kommer att ha en mycket god beredskap framöver för att kunna erbjuda bra och attraktiva bostäder för dem som vill flytta till Svedala. Det är också med stor glädje vi kan konstatera att detaljplanen för PGA-banan i Bara godkändes av kommunfullmäktige i fjor. Markarbetena planeras starta under våren i år. I sommar invigs en ny 18- hålsbana på Sturup Park Golf. Svedala håller på att bli en mycket golfbanetät kommun. Det allra mest spännande som händer just nu inom området fysisk planering är dock det arbetet som pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Svedala kommun. En översiktsplan som skall hålla fram till Förhoppningsvis kommer planen att fastställas av kommunfull-mäktige under det här året, och klargöra inriktningen av bla befolkningsutvecklingen under de närmaste åren. Näringsliv Vårt näringslivsarbete under fjolåret kretsade mycket kring rollen som samordnare av utbildningar för små och medelstora företag, inom ramen för Mål 3- projektet. Vi har nyligen startat upp den andra utbildningsomgången efter det att den första blev mycket uppskattad. Tillväxten av nya företag har under de senaste åren inte varit särskilt stor, men nu ser det ut som att vi behöver öppna det utvidgade Östra industriområdet, bl a med anledning av att ett företag från Västergötland vill etablera sig här. Vi för också långtgångna diskussioner med ett Svedalaföretag om flyttning till det nya industriområdet. Kultur, turism och information Vår turistpolitik innebär fortsatt satsning i gemensamma projekt med våra grannkommuner Vellinge, Trelleborg och Skurup. Projektet Pilelandet avslutades i januari, och har gett till resultat ett antal trycksaker och nya informationsskyltar. Projektet fortsätter i annan form och med annat namn, Nave Northrail, som syftar bl a till att utveckla vandringsleder och på annat sätt utöka möjligheterna till naturoch kulturupplevelser. Vi arbetar på olika sätt med att stärka resurserna inom informationsområdet, som vi ser som viktigt för oss framöver, om vi skall kunna engagera all vår personal i arbetet med produktivitetsförbättringar. Välgång för Svedala Paraplyprojektet Välgång för Svedala är nu inne på sitt sista år, och kommer att utvärderas under hösten. Projekten kring centrumutveckling pågår som mest intensivt just nu i Svedala men även i Klågerup och Bara. Fullmäktige har fattat beslut om inrättande av ett ungdomsparlament, inom ramen för projektet medborgarinflytande. Jag hoppas att det här paraplyprojektet kan återupprepas under nästa mandatperiod. 9

10 Samverkan Kommunfullmäktige beslöt under fjolåret att avstå från att samverka med ett antal andra kommuner kring en gemensam räddningstjänst. Den ursprungliga planen att de då 10 SSSv-kommunerna skulle bilda ett gemensamt kommunalförbund för räddningstjänsten blev till slut att 5 kommuner bildade förbundet. Trelleborg och Vellinge kommuner fortsätter sitt samarbete, Lomma och Staffanstorp planerar en gemensam räddningstjänst och Svedala fortsätter på egen hand. Att den ursprungliga planen inte kunde genomföras får väl inte ses som ett misslyckande för SSSv utan visar mer på svårigheterna att samordna så många kommuners verksamhet. Vi för inom SSSv en diskussion idag om nya områden som vi kan samverka kring, nu närmast VAfrågor. En annan viktig uppgift för SSSv framöver är att samordna sina fysiska planer i syfte att bibehålla en stabil befolkningstillväxt i regionen. Samarbetet inom 4 Yes fortsatte inom en rad områden under fjolåret. Under hösten kommer de politiska ledningarna i berörda kommuner att diskutera inriktningen på det framtida samarbetet inom 4 Yes. Svedala Bengt Ericsson Kommundirektör 10

11 Finansiell analys Den finansiella analysen är gjord enligt den s.k RP-modellen som bygger på fyra aspekter. Dessa är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet med denna modell är att analysera hurvida kommunen har god ekonomisk hushållning eller ej. RESULTAT Här redogörs för kommunens resultat och förklaringar till det. Redogörelse sker också för vilken balans kommunen har mellan kostnader och intäkter samt för investeringsverksamheten. Budgetavvikelse Budgetavvikelsen för 2005 uppgår till +0,1 Mkr och fördelar sig enligt nedanstående uppställning. Bild 1 Budgetavvikelse i Mkr Kommunledning 2,5 0,9-0,1 Utbildning 2,2 1,5 2,1 Vård och omsorg -7,8-3,4-7,0 Miljö och teknik 3,8 4,6 2,2 Avvikelse inkl. kap,kostn 0,7 3,6-2,8 varav kapitalkostnader -3,1-4,0-5,8 Avvikelse exkl. kap.kostn -2,4-0,4-8,5 Finansförvaltningen 18,8 7,4 8,6 Total avvikelse 16,4 7,0 0,1 För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det en förutsättning att kommunens verksamheter kan bedriva verksamheten inom tilldelad budget. I bild 1 framgår att man för 2005 inte klarat av detta, när kapitalkostnaderna räknats av genererar verksamheterna -8,5 Mkr i budgetavvikelse. Denna avvikelse är verksamheternas påverkan på 2005 års resultat. Oroande är att man för femte året i sträck har ett stort överskridande på vård och omsorg samt att det endast är utbildning som redovisar en positiv budgetavvikelse exklusive kapitalkostnader. Kommunens totala budgetavvikelse uppgår till marginella +0,1 Mkr. Detta trots verksamheternas avvikelse med 8,5 Mkr och att skatteintäkterna blev -6,9 Mkr sämre än budgeterat beroende på lägre sysselsättning i landet än vad som beräknats i skatteprognoserna. Även avskrivningarna gick back, -1,0, Mkr pga omläggning av anläggningsredovisningen. Dock uppvägs dessa negativa avvikelser delvis av att finansnettot blev +3,6 Mkr bättre än beräknat främst på grund av lägre räntekostnader än beräknat eftersom nya lån ej behövdes då investeringsverksamheten skattefinansierats fullt ut. På plussidan för intäkterna kan nämnas reavinster med +2,9 Mkr. På kostnadssidan blev pensionskostnaderna något lägre än beräknat. Semesterlöneskuldsökningen blev lägre än förväntat bla beroende på hur helgdagarna föll in under julen. Även Personalomkostnaderna (PO) blev lägre än budgeterat beroende på ett för högt uttag för pensioner i den kalkylerade delen av PO:et. Sammantaget blev nämnda avvikelser på kostnadssidan +9,0 Mkr bättre än budgeterat. Bild 2 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamhetens - nettokostnader 94,4 92,5 92,9 92,6 Avskrivningar 5,0 4,6 4,5 4,7 Finansnetto 3,9-0,8 0,5 0,9 Totalt 103,3 96,3 97,9 98,2 Ytterligare en viktig parameter för god ekonomisk hushållning är balans mellan intäkter och kostnader. Uppställningen i bild 2 visar hur stor del olika kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. För verksamhetens nettokostnader behövdes 92,6% av skatteintäkterna och de generella statsbidragen, avskrivningarnas andel var 4,7% medan finansnettots andel var 0,9%. Sammantaget tog kostnaderna i anspråk 98,2% av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. M a o hade kommunen 1,8% högre intäkter än kostnader under 2005 och därav redovisades ett resultat på +10,9 Mkr. 11

12 Bild 3 Mkr Utfall Utfall Förändr. Förändr i Mkr i % Nettokostnader 575,5 607,2 31,7 5,5 Skatteintäkter 541,5 560,8 19,3 3,6 Generella bidrag 49,4 63,2 13,8 27,9 Finansnetto -2,8-5,9-3,1 110,7 Kommunens nettokostnader ökade med 5,5% mellan 2004 och 2005, denna kostnadsökning täcktes inte upp av ökningen av skatteintäkter och generella bidrag. Detta och finansnettots försämring är en förklaring till varför resultatet mellan 2004 och 2005 sjunkit med 1,7 Mkr. Att finansnettot försämras trots lägre räntekostnader än beräknat beror på att någon uppräkning av pensionsmedelsförvaltningen inte gjorts under Verksamhetens nettokostnader ökar snabbare än intäktssidan, vilket leder till att kommunens målsättning med att nettokostnadsandelen totalt inte får överstiga 98,0% spräcks. Ju mer detta mått försämras desto mindre andel av investeringarna kan skattefinansieras och desto högre blir låneandelen. Om detta mål kan hållas bibehålls det kort- och långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Investeringar Bild 4 Finansiering av investeringar samt självfinansieringsgrad Mkr Kvar av skatteintäkter och generella bidrag efter drift 45,8 36,4 39,2 Finansiering via rörelsekap. 0,0 25,2 12,4 Finansiering via skuldsättn. 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 16,4 61,6 51,6 Självfinansieringsgrad 279,3% 59,0% 75,9% År 2005 uppgick nettoinvesteringarna till 51,6 Mkr, vilket är en hög nivån med Svedala kommuns mått mätt. Trots den höga nettoinvesteringen återstår hela 18,2 Mkr av investeringsbudgeten för Avvikelsen är en följd av senareläggning av en del arbeten. Exkluderas de icke likvidpåverkande kostnaderna (avskrivningar och avsättningar) från årets resultat hade kommunen 39,2 Mkr kvar av skatteintäkterna och generella bidrag när den löpande verksamheten finansierats. Detta innebär att sjävfinasieringsgraden uppgår till 75,9%. Investeringarna har för fjärde året i rad kunnat skattefinansieras tack vare kommunens goda likviditet, dvs inga nya lån har tecknats. Däremot har 12,4 Mkr finansierats via rörelsekapitalet, detta innebär förutom en försämring av rörelsekapitalet en ökad bindning av eget kapital i anläggningar. Enligt kommunens finansiella mål skall självfinansieringsgraden inte understiga 75,0%, detta mål klaras för 2005 mycket tack vare att en del investeringsutgifter senarelagts. I bild 5 framgår att nettoinvesteringen i förhållande till verksamhetens nettokostnad för 2005 uppgår till 8,5%, enligt de finansiella målen ska inte detta mått överstiga 7,0%. Det är den höga investeringsvolymen som drar upp måttet. För att uppnå målet på 7,0% skulle investeringsvolymen varit ca 9,0 Mkr lägre. Investeringsvolymen bör dock ses över tiden och inte för ett enskilt år. Bild 5 Nettoinvest. i relation till verksamh nettokostnad 2,9% 10,7% 8,5% De största investeringsobjekten för 2005 har varit fastighetsinvesteringar och avser ombyggnationen av Solgården, ny ventilation i kommunhuset samt ombyggnaden av Spångholmsskolan. Andra stora investeringsobjekt var södra infarten, Timmergatan och investeringar i VA-anläggningar. I övrigt var investeringarna spridda på många mindre projekt. Årets resultat Årets resultatet uppgår till +10,9 Mkr. Detta trots att kommunens verksamheter påverkat resultatet negativt med ca -8,5 mkr och att skatteintäkter blivit -6,9 Mkr sämre än beräknat främst beroende på att sysselsättningen i landet ej nått upp till den förväntade nivån. Även avskrivningarna har blivit 1,0 Mkr högre än beräknat pga periodiseringseffekter efter omläggning av anläggningsredovisningen. Bidragande faktorer till det positiva resultatet är att finansnettot blev +3,6 Mkr bättre än beräknat, detta eftersom nya lån ej behövts beroende på den goda likviditeten. Kommunens reavinster uppgår till +2,9 Mkr. 12

13 Kostnaderna för semesterlöneskuld, personalomkostnader och pensioner har blivit lägre än beräknat och påverkat årets resultat positivt med ca +9,0 Mkr. Enligt de finansiella målen ska resultatet i förhållande till verksamhetens kostnader överstiga 2,0% för att kunna finansiera en normal investeringstakt. Enligt bild 6 framgår att detta mål inte riktigt uppfylls. Anskaffningsvärdet för pensionsmedelsförvaltningen har inte justerats för utdelningar som återinvesterats i portföljen. Härigenom bortses från en resultateffekt på +13,7 mkr i resultatet. Bild 6 Utveckling av resultat och eget kapital Resultat Mkr -18,2 21,3 12,6 10,9 Resultat/verks kostn -2,9% 3,2% 1,8% 1,6% eget kapital i Mkr 317,2 338,6 351,1 362,0 Balanskravet Resultaträkningen utgör utgångspunkt för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Enligt förarbetena är huvudprincipen att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Vad gäller realisationsförluster är huvudprincipen den motsatta, dvs att dessa ska inräknas i kostnaderna vid avstämning. Beträffande återföring och nedskrivning av pensionskapitalet exkluderas detta mot balanskravet vid förekomst. Bild 7 Resultatavstämning enl. balanskravet Resultat Avgår reavinster Resultat enl. balanskrav Tidigare års underskott 0 Resultat att balansera 0 Resultatet 2005 enligt balanskravet uppgår till ca +8,0 Mkr. Något negativt resultat från tidigare år finns ej att täcka. Konstateras kan att balanskravet är uppfyllt. KAPACITET Här redogörs för vilken kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Soliditet Soliditeten speglar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. För att beskriva styrkan anges i vilken grad som kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Utvecklingen av soliditeten är beroende av två saker, dels av hur det egna kapitalet utvecklas, dels av hur tillgångarnas värde förändras (se bild 8). Bild 8 Soliditet Förändr eg.kap. -5,4% 6,7% 3,7% 3,1% Förändr tillg. -3,7% 5,2% 3,9% 0,7% Soliditet 54,1% 54,8% 54,7% 56,0% Innebörden och tolkningen av soliditetsutveckling är helt beroende av om den är orsakad av förändringar i resultatet eller i tillgångsmassan. En förändring av tillgångsmassan har en helt annan innebörd än om soliditetsutvecklingen skulle bero på en förändring av resultatet. Soliditeten har ökat med 1,3% mellan 2004 och 2005, detta är en betydligt större ökning än de närmast föregående åren trots ett svagare resultat. Anledningen är att tillgångarna ökat med endast 0,7 % samtidigt som eget kapital procentuellt sett ökat med 3,1%. Rikssnittet för soliditeten 2004 var 52,0%, motsvarande siffra för Skåne var 62,0%. Skuldsättning Bild 8 Skuldsättningsgrad Total skuldsättningsgrad 45,9% 45,2% 45,2% 44,0% Varav långfr.skuldsättning 28,2% 26,3% 25,0% 24,5% Varav kortfr.skuldsättning 14,7% 16,3% 18,2% 17,8% Varav avsättningsgrad 3,0% 2,5% 2,0% 1,7% Skuldsättningsgraden visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med främmande kapital. Framförallt den långfristiga skuldsättningsgraden fortsätter att minska. Anledningen till minskningen är att investeringarna för fjärde året i rad skattefinansierats, dvs. inga nya lån har tecknats. Låneskulden, inkl 2006 års amorteringar, uppgick vid årsskiftet till ca 160,5 Mkr eller till kr per invånare. Snittet i riket 2004 för 13

14 kommuner med invånare var kr per invånare i skuldsättning. Om Svedala kommuns låneskuld legat på detta snitt skulle låneskulden varit 15,2 Mkr högre. Under perioden har låneandelen avseende materiella anläggningstillgångar ökat från 29,9% till 35,0% ( ,8%). Under de senare åren har låneandelen ökat trots att investeringarna skattefinansierats. Anledningen till detta har varit att avskrivningstakten varit högre än investeringstakten. Dock vände detta redan 2004, då låneandelen började sjunka rejält jämfört med åren närmast dessförinnan. Kommunens intäkter Viktigt vid bedömningen av kommunens finansiella kapacitet är vilka mjöligheter som finns att påverka inkomstkällorna. Låg kommunalskatt och låga avgifter ger större möjligheter för ökning av intäkterna och vice versa. Bild 9 visar hur kommunens intäktssida förändrats de senaste fyra åren. Bild 9 Mkr Verksh.intäkter 111,4 116,9 131,2 126,1 Skatteintäkter 495,7 524,2 541,5 560,8 Generella bidrag 51,1 56,8 49,4 63,2 Skatteuttag i kr 19,74 19,99 20,24 20,24 Skatteuttaget för Svedala kommun 2006 kommer att uppgå till 20:24 kr. Genomsnittligt skatteuttag för riket 2005 uppgår till 20:78 kr. För Skåne är motsvarande siffra 20:37 kr. Skatteintäkterna och generella statsbidrag utgör ca 624,0 Mkr eller 83,1% av kommunens totala intäkter. Avgifter och taxor, vilka kommunen själv kan påverka, uppgår till ca 57,4 Mkr eller 7,6%. RISK Här redovisas hur kommunen står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushållning här innebär att man kan klara sig utan alltför drastiska åtgärder vid finansiella svängningar. Likviditet När det gäller risk på kort sikt är den kort- siktiga betalningsberedskapen en viktig bit. Problem med detta leder direkt eller på sikt till ett ökat lånebehov och därmed ökade kostnader. Vid en god kortsiktig betalningsberedskap kan möjligheter för att minska låneskulden öppna sig. Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten. Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal (se bild 10). Likviditet ur ett riskperspektiv Bild Kassalikviditet i% 87,4% 106,4% 76,3% 63,3% Rörelsekapital i Mkr -10,9 6,5-27,8-42,0 Rörelsekap.bindn. 55,8% 35,7% 17,1% 14,9% Rörelsekap./ext.utg. -1,5% 0,9% -3,7% -5,4% Likvida medel Mkr 27,4 71,3 69,3 55,3 Kassalikviditeten är ett mått där omsättningstillgångarna sätts i relation till de kortfristiga skulderna. 100% i detta mått visar att de kortfristiga skulderna täcks av likvida medel. För 2005 uppvisar detta mått 63,3%. Målsättningen är att nämnda mått ej understiger 65,0%, detta för att klara av eventuella betalningstoppar med befintliga likvida medel. Anledningen till minskningen mellan 2004 och 2005 är en hög investeringsvolym som skattefinansierats. Rörelsekapitalet, definieras som omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, minskade mellan åren 2004 och 2005 med -14,2 Mkr och uppgår vid balansdagen till -42,0 Mkr. Anledningen till minskningen är även här en hög investeringsvolym. Genom att skattefinansiera investeringsverksamheten konverteras omsättningstillgångar till anläggningstillgångar och effekten blir negativ på rörelsekapitalet. Likvida medel uppgår till 55,3 Mkr för 2005 och är en minskning med -14,0 Mkr i jämförelse med Sammanfattningsvis kan den kortsiktiga betalningsberedskapen sägas vara tillfredsställande trots sjunkande nyckeltal i jämförelse med föregående år. Noteras bör att ca 1/4 av de kortfristiga skulderna utgörs av semesterlöneskuld och möjligheten att omsätta denna skuld det närmaste året är mycket liten. 14

15 Ränterisker Bild 11 Antal lån Lån i Mkr Lån med rörlig ränta 4 52,4 Lån med bunden ränta 1-5 år 9 92,9 Lån med bunden ränta 6-10 år 1 15,2 Lån med bunden ränta >10 år 0 0,0 Summa ,5 Ränterisk avser risken för ränteförändringar. Av bild 11 framgår att ränteriskerna är spridda över tiden med olika långa bindningstider. Borgensåtaganden Bild 12 Borgensåtaganden i Mkr ,1 278,7 356,3 393,2 Kommunens borgensåtaganden uppgår till 393,2 Mkr. Per invånare blir det ca kr. Ca 96,6% av de totala åtagandena är beviljade inom den egna koncernen till Bostads AB Svedalahem och ca 2,5% till kommunalt samägda bolag. Resterande är beviljade till ideella föreningar inom kommunen och för statliga villalån. Bedömningen är att risken med nuvarande borgensåtaganden är små. Pensionsskulden Redovisningsprinciperna för pensionsåtaganden har förändrats från och med Som skuld eller avsättning i balansräkningen redovisas endast den del som intjänats från och med 1998 medan den gamla skulden redovisas utanför balansräkningen som ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden är viktig att betrakta ur ett riskperspektiv eftersom det är en skuld till de anställda som skall utbetalas i framtiden. Bild 13 Pensionsskuld Avsättning 13,8 10,9 9,7 Ansvarsförbindelse 264,6 271,9 275,3 Total pensionsskuld 278,4 282,8 285,0 Ext. pens.förvaltn. Bokf.värde 104,6 107,3 107,3 Tot. Pensionsskuld - extern pensionsförvaltn. Bokf.värde 173,8 175,5 177,7 Ext. pens.förvaltn. Markn.värde 104,6 113,1 132,7 Tot. Pensionsskuld - extern pensionsförvaltn. Markn.värde 173,8 169,7 152,3 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse 12,0% 12,4% 13,4% Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 285,0 Mkr för 2005, varav 275,3 Mkr eller motsvarande 96,6% ligger utanför balansräkningen. Skulle denna del läggas in som en avsättning i kommunens balansräkning sjunker soliditeten från 56,0% till 13,4%. Detta att jämföra med rikssnittet 2004 på 19,0% och med motsvarande siffra i Skåne på 25,0%. Marknadsvärdet för den externa pensionsförvaltningen uppgick för 2005 till 132,7 Mkr. Syftet med den externa pensionsförvaltningen är att underlätta de framtida pensionsutbetalningarna. Marknadsvärdet för placerat kapital i förhållande till det totala pensionsåtagandet ökade mellan 2004 och 2005 från 40,0% till 46,6%. Skulden är beräknad av KPA (Kommunernas Pensionsanstalt). I pensionsförvaltningens anskaffningsvärde tillika bokfört värde på 107,3 Mkr har inte hänsyn tagits till nytillkommna andelar i form av utdelning. Härigenom bortses från en resultateffekt på +13,7 Mkr, dvs kommunens resultat för 2005 skulle uppgått till 24,6 Mkr istället för de nu redovisade 10,9 Mkr. Noteras bör att 285,0 Mkr av skulderna som pensionsmedelsförvaltningen ska underlätta framtida utbetalningar från ligger utanför balansräkningen. Härigenom bortses från en resultateffekt för 2005 med -3,4 Mkr, denna effekt kommer att öka kraftigt de kommande åren. KONTROLL Här redogörs för vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen samt hur upprättad budget följts. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Bild 14 Progn Progn Progn Budgetavvik. i Mkr juni Aug Okt Bokslut Kommunledning 0,4 0,3 0,3-0,1 Kultur och utbildning -1,5-1,3-0,6 2,1 Vård och omsorg -2,7-1,8-5,5-7,0 Miljö och teknik 0,0 1,4 2,8 2,2 Avvik. inkl kapkostn. -3,8-1,4-3,0-2,8 varav kapitalkostnader -1,6-3,0-3,6-5,8 Avvik. Exkl kapkostn -5,4-4,4-6,6-8,5 Finansförvaltningen 3,6 6,0 5,2 8,6 Total avvikelse -1,8 1,6-1,4 0,1 15

16 En bra budgetföljsamhet är viktig för att kommunen ska kunna uppnå en god ekonomisk hushållning. Budgetavvikelsen för kommunens verksamheter inkl. kapitalkostnader slutade på -2,8 Mkr och exkl. kapitalkostnader på -8,5 Mkr. Budgetföljsamheten totalt sett för kommunen är mycket bra med en totalavvikelse på +0,1 Mkr. Dock finns stora variationer mellan verksamheterna. Oroande är att utbildning är den enda av kommunens verksamheter som klarar en sig ifrån en negativ budgetavvikelse när kapitalkostnaderna exkluderats. Vård och omsorg har för femte året i rad en stor budgetavvikelse. Prognossäkerheten har blivit något sämre än för föregående år. Avvikelserna har återigen varit stora för finansförvaltningen, en förklaring till detta är att även små procentuella justeringar av skatteprognoserna ger stora effekter i kronor räknat. Nytt för 2005 är att verksamheternas prognossäkerhet försämrats. Det är viktigt här att inte bara konstatera att något är på väg åt fel håll utan också att åtgärda det, i annat fall är prognoserna inte till stor nytta. Känslighetsanalys Bild 15 åskådliggör hur kommunens ekonomi påverkas av ett urval av händelser. Hade kommunen tappat 100 invånare och löneavtalen blivit 1% högre än de blev hade resultateffekten för 2005 blivit ca -8,0 Mkr i grova siffror. Bild 15 Händelse Löneökning 1% Allmän kostn.ökn 1% Räntekostnader 1% Utdebidering 1kr Befolkn.förändr 100 inv. Årseffekt 4,5 Mkr 3,5 Mkr 1,6 Mkr 28,0 Mkr 3,5 Mkr Sammanfattande kommentar Svedala kommun redovisar ett positivt resultat för tredje året i rad, +10,9 Mkr. De negativa resultaten från 2001 och 2002 har återställts. Svedala kommun uppfyller kommunallagens krav på balans i räkenskaperna. Börsutvecklingen under 2005 har inte påverkat resultatet trots rekordår på börsen. Detta eftersom anskaffningsvärdet redan uppnåtts 2004 för pensionsmedelsförvaltningen och därmed har bokfört värde inte skrivits upp något under Marknadsvärdet är däremot 25,4 Mkr högre än bokfört värde, i nuläget finns alltså en buffert som tål en nedgång på portföljen med ca 25,4 Mkr innan kommunen får en negativ resultatpåverkan av pensionsmedelsförvaltningen. För fjärde året i rad har investeringsverksamheten skattefinansierats, detta trots en återigen hög investeringsvolym. Härigenom har låneskulden minskat de senaste åren. Kan denna utveckling bibehållas så kommer kommunens finansiella handlingsutrymme fortsätta i den positiva riktning som påbörjades redan under För att stärka kommunens ekonomi ytterligare krävs det att man håller sig inom den treårsbudget som lagts, vilket skulle innebära positiva resultat tre år framåt och ett stärkt ekonomiskt handlingsutrymme. I takt med positiva resultat ökar också kraven på kvalitet och omfattning av kommunens verksamhet, både från kommunmedborgarna och verksamheterna. Utveckling av kommunens verksamhet måste ske, dock med noggrant övervägande om att man kan bedriva den även i sämre ekonomiska tider. Verksamhetens nettokostnader har under 2005 ökat mer än vad skatteintäkter och generella statsbidrag har gjort. Om inte denna utveckling bryts försvagas kommunens finansiella handlingsutrymme successivt. En förklaring till denna negativa utveckling är att skatteintäkterna inte nått upp till budgeterade summor pga lägre sysselsättning i landet än beräknat. Utöver detta växer kommunen och verksamheten måste utökas. 16

17 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen visar hur yttre omständligheter påverkar eller kan påverka Svedala kommun Ekonomi Efter några svaga år återhämtade sig svensk ekonomi och tillväxt under BNP ökade med 2,8 procent 2005 och förväntas öka ca 3,6 procent En mängd indikatorer tyder på en svagare utveckling i världsekonomin de närmaste åren. Bankbedömningar tror att Riksbanken höjer styrräntan totalt 1 procent under Följande konjunkturrisker finns: Stora underskott i USA:s budget och bytesbalans Medveten försvagning av US-dollarn under 2006 Kinesisk åtstramning Höjda energipriser Bostadsbyggandet har ökat, speciellt vad gäller äganderätt och bostadsrätt. Dock är Bostads- bristen i tillväxtområdena i dag tillväxthämmande. Inflationstrycket i ekonomin bedöms till cirka1,3 procent år 2006 och cirka 2,1 procent år Den öppna arbetslösheten var ,9 procent och blir cirka 5,0 procent år Kommunsektorn Kommunerna beräknas få ljusare ekonomi , därefter blir det sämre. Kommunförbundet pekar på följande orsaker: Statliga ekonomiska tillskott Bättre skatteintäkter Stark expansion av äldreomsorgs-, LSSkostnader m.m Kommunernas välfärdsuppdrag har en otillräcklig skattebas på sikt Kommunerna måste fokusera på produktivitetsförbättringar och anpassa verksamheten till resurserna 17

18 Personalekonomi 2005 var antalet årsarbetare 1 227, varav tillsvidareanställda. Det var en ökning med 38 årsarbetare jämfört med Antalet medarbetare var 1 482, varav tillsvidareanställda. Det var en ökning med 42 medarbetare jämfört med Av tillsvidareanställda var 82 procent kvinnor och 18 procent män. Andelen var densamma var personalkostnaden inkl arbetsgivareavgift 451,8 Mkr (426,6 Mkr 2004). Arbetsgivareavgiften för 2005 var totalt 118,2 Mkr (111,3 Mkr 2004). De direkta lönekostnaderna (exkl arbetsgivaravgift) ökade från 297,7 Mkr 2004 till 312,7 Mkr 2005, vilket är en ökning på 15,0 Mkr eller 5,0%. Kostnaden för arvoden var 2,9 Mkr (2,8 Mkr 2004) exkl. arbetsgivareavgifter. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid minskade under 2005 med totalt 1,3 Mkr inkl arbetsgivareavgift var den totala skulden 29,6 Mkr. Pensionsutbetalningarna uppgick under 2005 till 13,6 Mkr (12,4 Mkr 2004). Extern personalomsättning Personalomsättningen har minskat kontinuerligt sedan 2002 för kommunen i sin helhet, från 9 till 5 procent. Verksamhet Kommunledning 3 % 9 % 9 % 3 % Vård och omsorg 14 % 9 % 7 % 7 % Utbildning 8 % 6 % 6 % 4 % Miljö och teknik 8 % 6 % 7 % 7 % Totalt kommunen 9 % 7 % 7 % 5 % Åldersstruktur Andelen medarbetare inom åldersgrupperna och år var konstant jämfört med Inom åldersgrupperna år och 60 år eller äldre ökade andelen. Inom åldersgruppen år har andelen medarbetare minskat kontinuerligt sedan Ålder Andel 2002 Andel 2003 Andel 2004 Andel år 6 % 6 % 6 % 7 % år 19 % 20 % 21 % 21 % år 28 % 27 % 27 % 27 % år 38 % 37 % 35 % 33 % 60 år och äldre 9 % 10 % 10 % 13 % Medelåldern var 47,0 år. Medelåldern var 47,1 år för kvinnor och 46,2 år för män. För kommunen i sin helhet kan konstateras en ökning av medelåldern jämfört med 2004 (46,9 år). 43 procent av samtliga tillsvidareanställda har varit anställda 15 år eller längre. Av dessa var 86 procent kvinnor. Medellönen var kronor per månad Medellönen var kronor för kvinnor och kronor för män. Medellönen för kvinnor ökade med 2,3 och 3,9 procent för män jämfört med Kostnad för sjuklön inkl arbetsgivareavgift (tkr) Verksamhet Kommunledning Vård och omsorg Utbildning Miljö och teknik Totalt kommunen Kostnaden för sjuklön var tkr och har successivt ökat sedan Notera att arbetsgivarens betalningsansvar när det gäller sjukförsäkring har förändrats. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro infördes en lag om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron 1 anges i 18

19 procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Alla medarbetare 2 ingår i statistiken. Analys av sjukfrånvaro och rehabilitering I Svedala kommun var sjukfrånvaron 8,0 procent och minskade med 0,8 procent jämfört med Andelen sammanhängande sjukfrånvaro 60 dagar eller mer motsvarade ca 68 procent. Sjukfrånvaron minskade både för kvinnor och män och i samtliga åldergrupper. Av den totala sjukfrånvaron hade 2,6 procent kort och 5,4 procent lång sjukfrånvaro. Den korta sjukfrånvaron ökade och den långa sjukfrånvaron minskade jämfört med Antalet medarbetare med sammanhängande sjukfrånvaro 60 dagar eller mer var 163 stycken och minskade jämfört med Av dessa återgick under året 43 medarbetare helt till arbete och 14 medarbetare fick sjukersättning (anställningen upphör). Resterande medarbetare är fortfarande sjukskrivna hel eller del av tjänst, varav 21 medarbetare har tidsbegränsad sjukersättning helt eller del av tjänst. Antal medarbetare med sammanhängande sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Antal medarbetare som återgått till arbete helt Antal medarbetare som erhållit sjukersättning Antal medarbetare som erhållit tidsbegränsad sjukersättning medarbetare (jfr 26 år 2004) deltog i arbetslivsinriktad rehabilitering av varierande längd och tillfällen och erhöll rehabiliteringsersättning av Försäkringskassan. 37 medarbetare (jfr 87 år 2004) var föremål för rehabiliteringsmöten i samverkan med företagsläkare på Svedalahälsan. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, totalt* ² 8,6% 8,6% 8,8% 8,0% Andel sammanhängande sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 65,0% 73,7% 75,2% 67,8% Sjukfrånvaro, kvinnor 9,5% 9,5% 9,8% 8,7% Sjukfrånvaro, män 4,3% 4,3% 5,0% 4,8% Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre 3,4% 2,6% 4,0% 3,9% Sjukfrånvaro i åldersgruppen år 7,6% 8,2% 7,2% 6,8% Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 11,0% 10,2% 11,4% 10,2% * varav kort sjukfrånvaro (< 60 dagar) 3,0% 2,3% 2,2% 2,6% * varav lång sjukfrånvaro (> 60 dagar) 5,6% 6,3% 6,6% 5,4% ² varav tidsbegränsad sjukersättning 0,7% 1,1% 1,5% Frisknärvaro procent frisk 42,7% 41,6% 36,9% 99 procent frisk 66,3% 63,1% 60,7% Långtidsfrisk 16,1% 19,5% 17,4% Långtidsfrisk, antal medarbetare Total sjukfrånvarotid i timmar. 2 Tillsvidareanställda, tidsbegränsade anställningar och timanställda i avtalen AB, BEA, PAN samt BMD. 19

20 Frisknärvaro Mer än 3 av 10 medarbetare (36,9 procent) var 100 procent frisk 3. Lägger vi till medarbetare med 1-5 sjukfrånvarodagar kan konstateras att mer än 6 av 10 medarbetare (60,1 procent) var 99 procent frisk Båda nyckeltalen var lägre jämfört med medarbetare var långtidsfriska. Det är en minskning med 22 medarbetare jämfört med Insatser 2005 Under 2005 genomfördes olika insatser i syfte att minska sjukfrånvaron. Följande genomfördes: Projekt Sjukskriven på Jobbet. Projekt Kontakt med företagshälsovården första sjukdagen. Fortsatt samverkan med företagshälsovården, Sandvik, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Vårdcentralen i Svedala. Fortsatt uppföljning av sjukfrånvaro och rehabilitering enligt arbetsmiljölagen och kommunens policy. Insatser för att hantera stress. Genomförande av hälsoprofilbedömningar genom företagshälsovården. Temadagar kring hälsa och friskvårdsprojekt samt rökavvänjningskurser, kostnadsfri gymnastik och viktreduceringskurs. Kommunfullmäktiges tidigare mål om sjukfrånvaro Kommunfullmäktige beslutade att Svedala kommun skall sätta sjukfrånvaron i fokus. Arbetet skall organiseras så att sjukskrivningar minimeras för att nå en sjukfrånvaro som 2005 inte överstiger 20 dagar per anställd/år. Antalet sjukdagar var 37,2 år I de nya reglerna om medfinansiering av sjukpenning finns ett incitament att stimulera arbetsgivaren till aktiva insatser för att underlätta för sjukskrivna att komma tillbaka till arbetet. Arbetsgivaren betalar inte för medarbetare som är sjukskrivna på deltid. Enligt det gamla sättet att räkna antalet sjukdagar tas inte hänsyn till sjukfrånvarons omfattning. Det innebär t ex att 4 timmars sjukskrivning per dag räknas som 1 sjukdag. Det innebär att arbetsgivarens insatser som leder till att medarbetare återgår till arbete på deltid inte ger utslag i statistiken. Det kan vara lämpligt att ett nytt mål för sjukfrånvaron tas fram baserat på den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro. Den obligatoriska redovisningen baseras på antal sjukfrånvarotimmar och inte sjukfrånvarodagar oavsett omfattning. Därmed blir effekterna av insatser som leder till att medarbetare återgår till arbete synliga i statistiken. Antal sjukdagar för tillsvidareanställningar År Totalt 1-28 dagar 181- dagar ,0 6,0 11, ,7 5,7 9, ,4 4,5 11, ,4 5,6 9, ,8 4,9 9, ,5 4,3 9, ,1 4,9 13, ,4 5,3 14, ,7 4,8 17, ,5 5,7 22, ,1 5,6 25, ,8 5,1 26, ,2 4,9 26, ,2 6,4 19,4 3 Andel medarbetare som inte har haft en enda sjukdag under året. 4 Andel medarbetare som inte har haft en enda sjukdag samt de som har haft 1-5 sjukfrånvarodagar. 20