Kommunfullmäktige INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Fem år i sammandrag...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunfullmäktige... 4 1. INLEDNING... 4. 1.1 Kommunstyrelsens ordförande... 4 1.2 Kommunstyrelsens vice ordförande... 6 1.3 Fem år i sammandrag..."

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013

2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Fem år i sammandrag FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommundirektören Omvärldsanalys Finansiell analys Personalekonomi EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Bokslutsnoter Finansieringsanalys Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Sammanställd redovisning Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaring Kommunledning VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årets händelser Analys av måluppfyllelse Ekonomi Viktiga framtidsfrågor Medarbetare Helårsprognos Investeringsredovisning Utbildning VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årets händelser Analys av måluppfyllelse Ekonomi Viktiga framtidsfrågor Medarbetare Helårsprognos Investeringsredovisning Årsredovisning

3 Vård och omsorg VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årets händelser Analys av måluppfyllelse Ekonomi Viktiga framtidsfrågor Medarbetare Helårsprognos Investeringsredovisning Miljö och teknik skattefinansierad verksamhet VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årets händelser Analys av måluppfyllelse Ekonomi Viktiga framtidsfrågor Medarbetare Helårsprognos Investeringsredovisning Miljö och teknik avgiftsfinansierad verksamhet VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årets händelser Analys av måluppfyllelse Ekonomi Viktiga framtidsfrågor Medarbetare Helårsprognos Investeringsredovisning Bygg- och miljönämnden VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årets händelser Analys av måluppfyllelse Ekonomi Viktiga framtidsfrågor Helårsprognos Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årets händelser Analys av måluppfyllelse Ekonomi Viktiga framtidsfrågor Helårsprognos Årsredovisning

4 Kommunfullmäktige 1. INLEDNING 1.1 Kommunstyrelsens ordförande en tillbakablick Svedala är en kommun med ett bra läge, en underbar natur, fantastiska kulturinslag och, som grädden på moset, har kommunala verksamheter av mycket bra klass. Våra verksamheter levererar en fantastiskt bra äldreomsorg, förskola och skola (för att ge några exempel) till våra invånare. Svedala är dessutom en trygg kommun. Det ser vi än en gång när Sveriges kommuner och Landsting gör sin jämförelse om trygghet. Våra invånare känner sig väldigt trygga och vi har under året satsat på ökad trygghet och säkerhet i trafiken t ex satsningarna på gång- och cykelvägarna i våra genomfartsstråk i tätorterna. En förbättring som uppskattas av många. Svedala växer och vi har många unga kommuninvånare. Invånare som i sin tur brukar vår förskola och grundskola. Samtidigt blir vi alla äldre och behoven av stöd genom hemtjänst eller behov av plats på särskilt boende blir större. Detta är verksamheter som behöver ha förutsättningar för att kunna expandera och fortsätta utvecklas. Detta betyder att befintliga arbetssätt inom dessa, såväl som andra verksamheter, måste ifrågasättas utifrån ett skattebetalarperspektiv. Använder vi våra resurser på lämpligast sätt? Behöver vi göra mer av något? Kan eller bör vi göra mindre av annat? Detta för att vi även fortsättningsvis ska kunna leverera kärnverksamheter av god kvalitet. Kommunstyrelsen har under 2013 hanterat året som ett omställningsår. Verksamhetscheferna har regelbundet närvarit på sammanträdena och fokus har återkommande varit ekonomi. Tanken med 2013 var att ge verksamheterna ett år att ställa om och anpassa sin verksamhet till dagens behov i en takt som inte skulle sänka kvaliteterna eller negativt påverka det goda utvecklingsarbete som pågår. Många av de behov och budgetsvagheter som uppmärksammades under årets första del hanterades sedan i budget 2014 genom tillskott och omfördelningar. Dock bjöd den sista delen av året på en del överraskningar som inte var prognostiserade eller förväntade, och därför blev också årets resultat svagare än förväntat. Detta har i sin tur satt fokus på något som jag tycker att vi ska ta tillvara på, behovet av allt tydligare och tätare ekonomiskuppföljning. Något som vi nu sjösatt för Att fokusera på ekonomi behöver inte vara det samma som besparingar eller neddragningar. Tvärtom. Vi ska medvetet styra och besluta vad våra resurser används till och bli bättre på att prognostisera framtiden och själva styra resan mot framtiden i en önskvärd riktning. En korrekt budget underlättar för verksamheten och gör att politiken kan prioritera bland åtgärder och inriktningar samt låter kommunen utvecklas i den riktning som invånarna önskar. Därför blir 2014 ett år med mycket fokus på ekonomi och verksamhetsuppföljning. Vårt nya måluppföljningssystem Stratsys kommer Årsredovisning

5 vara en god medhjälpare på vägen. Vi kommer få tydlighet kring målen och kan sedan sätta de i relation till resurserna. Om ett knappt år ändrar politiken sin organisation. Vi skapar en nämndsorganisation där verksamheten kommer närmre politiken. Det tror jag blir riktigt bra och vi kommer att ha stor glädje av denna förändring. Jag vill passa på att tacka vår personal för deras insatser det gångna året. De uppskattas varmt av våra kommuninvånare. Det är ni som står för städning, gräsklippning, inlärning och vård. Det är ni som gör Svedala till en så god plats att bo och verka i. Tack! Linda Allansson Wester (M), kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning

6 1.2 Kommunstyrelsens vice ordförande Att arbeta för att människor i alla åldrar och med olika förutsättningar ska känna sig trygga, sedda och få de bästa möjliga förutsättningarna för ett bra liv både nu och i framtiden är bland det finaste och viktigaste man kan göra. Svedala kommun är resultatet av det fantastiska jobb våra engagerade medarbetare runt om i kommunen gör dagligen för våra medborgare. Jag kan återigen glädja mig med att konstatera att vi i de öppna jämförelser som Sveriges Kommuner och Landsting genomför och flertalet liknande kvalitetsmätningar återigen placeras oss bland de främsta när det gäller kvalité på skolor och äldreomsorg och inte minst i polisens trygghetsmätning där vi placerar oss som en av de tryggaste kommunerna i Skåne. Svedala kommuns medborgarantal ökade med 96 personer under 2013 vilket gjort att vi nu är över invånare i kommunen för första gången. Det är en glädjande utveckling som är viktig för Svedala kommuns framtid. Mitt i en nationell och global konjunktursvacka lyckas vi ändå växa och vi växer tack vare vår attraktionskraft. Under året har ett flertal nybyggnationer av fastigheter kommit i gång vilket borgar för en fortsatt framtida hållbar expansion av kommunen samtidigt som arbetet med både bostäder och äventyrsbadet i Bara Söder fortskrider som en otroligt spännande komponent i kommuns attraktionskraft. Svedala kommuns position som en kommun som man gärna vill bygga nytt i och expandera i är klar och tydlig. Svedala kommuns egna fastighetsbestånd har under året lagts över i våra kommunala fastighetsbolag SVEDAB och Svedalahem. Ett strategiskt beslut som kommer att på sikt vara bra för vårt fastighetsbestånd men som också kommer att ställa ny krav på kommunens verksamheter när det gäller fastighetsstrategiska frågor. Svedala kommun har en stark kombination av god infrastruktur och bra kommunikationer vilket är en god och bra grund för att leva och bo i Svedala kommun. För att få behålla våra goda kommunikationer har vi dock återigen i år fått kämpa emot neddragningar och försämringar av våra kommunikationer och efter protester från så väl politiken och resenärer lyckades vi få behålla vår kollektivtrafik intakt. Det finns drygt registrerade företag i Svedala kommun. Det finns utrymme för expansion och nyetablering av företag och näringsliv i Svedala kommun, dels via det nyligen färdigställda expansionen av östra industriområdet men jag ser också att det här finns behov av förbättringsåtgärder så att vårt arbete tillsammans med näringslivet i kommunen förbättras och formas utifrån ett positivt tänkande och att se möjligheter framför hinder. Den tråkiga utvecklingen av Svedala centrum fortsätter i avsaknaden av en fungerande detalj- och livsmedelshandel. Öppningen av gågatan till en biltrafikerad gata gav inte det uppsving i centrum som man Årsredovisning

7 från styrande majoriteten trodde på. Vårt lokala kulturliv och föreningsliv i form av idrottsföreningar, kultur-och teaterföreningar och övriga föreningar, är viktigt i kommunen och för dess invånare. De bidrar stark till det goda livet i Svedala kommun Föreningslivet med alla dess ledare och utövare kan inte nog uppskattas i möjligheter att skapa en trygg, trivsam och utvecklande kommun. Bokslutet 2013 visar ett budgetunderskott för verksamheterna på -26,4 Mkr, Ett mycket sämre resultat än det budgeterade överskottet på + 20 Mkr. Det ekonomiska resultatet räddas i praktiken till en viss del genom återbetalning av FORA/AFA-pengar och överskott av finansförvaltningen så att resultatet stannar på ett positivt resultat på 3,2 Mkr. Avslutningen på det ekonomiska året visade på klara brister i vårt ekonomiska redovisningssystem då det dök upp stora oprognostiserade underskott. Arbetet med förfinade arbetsmetoder för att undvika sådana ekonomiska överraskningar måste prioriteras då det annars riskerar att försvåra och omkullkasta våra ekonomiska styrprinciper har också varit året då vi startat översynen och framtagandet av en ny politisk organisation. Arbetet med detta har fortskridet under året för att få fram ett underlag till nämndsorganisation inför nästa mandatperiod. Ett spännande arbete har under året pågått med Svedala kommuns värdeord - Hållbarhet, Öppenhet, Engagemang och Mod och det ska bli intressant att följa det fortsatta arbetet med implementering i verksamheterna och hos medborgarna av värdena i dessa ord. Vi är alla med och skapar bilden av Svedala kommun. Jag skulle till sist vilja tacka samtlig personal i Svedala kommun för det arbete ni lägger ner på att göra kommunen till den attraktiva kommun som den är. Det är i slutändan Era bidrag och Era handlingar som gör skillnad för kommunens medborgare. Ambjörn Hardenstedt (S), kommunstyrelsens vice ordförande Årsredovisning

8 1.3 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31/ Skattesats (inkl. region) 30,63 30,63 30,63 30,63 30,63 Skattesats kommunalt 20,24 20,24 20,24 20,24 20,24 Personal Antal årsarbetare Antal anställda Total sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid i % 5,4 5,2 5,1 5,3 4,7 Sjukfrånvaro >60 dgr av total sjukfrånvarotid i % 349,0 38,9 37,3 34,4 36,4 Resultaträkning Personalkostnader, inkl pensionsutb, Mkr 529,7 544,3 559,9 580,7 613,4 Verksamhetens nettokostnader, Mkr 755,6 782,2 803,8 841,5 893,6 Skatteintäkter och generella bidrag, Mkr 765,9 814,3 837,4 859,0 898,9 Nettokostnader i % av skatteintäkter, inkl avskr 98,9 96,2 96,2 98,2 99,6 Resultat före extra ordinära poster, Mkr 8,7 30,9 32,0 15,2 3,2 Resultat, Mkr 8,7 30,9 32,0 15,2 3,2 Finansieringsanalys Nettoinvesteringar, Mkr 39,3 50,4 59,3 97,4 84,7 Balansräkning Förändring Eget kapital, Mkr 1) 8,7 30,9 32,0 15,2-146,1 Kassalikviditet i % 80,4 82,6 94,8 76,4 108,6 Anläggningstillgångar kr/inv Låneskuld kr/inv Soliditet, % inkl. pensionsåtaganden 10,5 16,1 15,1 15,7 13,2 Borgensåtaganden kr/inv Budgetutfall Driftbudget, Mkr -5,0 26,7 23,5-4,8-16,8 Investeringsbudget, Mkr 7,0 46,4 75,7 58,3 45,3 1) Förändring av eget kapital 2013 beror på att partiell inlösen av pensionsskuld med 149,3 Mkr bokats mot eget kapital. Årsredovisning

9 2. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2.1 Kommundirektören För Svedala kommun var 2013 ett händelserikt år med många utmaningar. Arbetet med att göra Svedala till en ännu bättre plats att leva och bo på har utvecklats under året. Antalet invånare ökade med 96 personer och under 2013 kunde vi fira att vi blivit invånare och vid årsskiftet hade Svedala invånare. Bostadsbyggandet satte fart under I Svedala tätort påbörjades bostadsbyggandet av nya lägenheter inom området Segestrand. Bostadsområdet planeras och utformas med fokus på att skapa en god boendemiljö med utgångspunkt från hållbarhet och livskvalitet. Här skapas inte bara bostäder utan en helt ny stadsdel i Svedala. Här får Svedala sitt första 8 våningar höga hus som blir ett nytt landmärke med sin ståtliga siluett och skapar en ny karaktär i samhället. I Bara fortskrider planerna för ett stort äventyrsbad med hotellanläggning. Inom området planeras för bostäder av olika karaktär. I planerna finns hotell med cirka 400 gästrum, 200 lägenheter samt golfnära boende med ett 100-tal villor. Om planerna blir verklighet förväntas området tillföra Svedala och regionen ett spännande utflyktsmål och fantastiska boendemiljöer. Att ständigt attrahera nya invånare och att vara en attraktiv kommun för besöksnäring och företagsamhet är väsentligt. Evenemangsindustrin har blivit allt viktigare för kommunen för att marknadsföra evenemang, besöksnäring, näringsliv och boende. Finalen i Nordea Tour, Svedala Open hosted by Peter Hansson gick av stapeln på Bokskogens golfklubb. I samband med detta anordnades olika aktiviteter för allmänheten som prova-på-golf, fågelskådning, naturvandring, svampexkursion och musikunderhållning. Svedala kommun har ett rikt föreningsliv som betyder mycket för det lokala samhället och som vi på olika sätt stödjer och samarbetar med. Vi har flera aktiva kulturföreningar och dessa ideella krafter är en förutsättning för de rika kulturliv vi har i vår kommun. Det allra största evenemanget i kommunen är Sommarrock som lockade en publik på personer i olika åldrar till Svedala En kommun är en komplex verksamhet med många olika uppdrag. Alla som bor i kommunen ska kunna förvänta sig välskötta kommunala verksamheter. Våra politiker har högt satt mål om att vi ska ha verksamheter av högsta klass. Vård och omsorg har för första gången sammanställt ett kvalitetsbokslut. Kvalitetsbokslutet är ett led i arbetet med att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Under hösten infördes nyckelfria lås för alla personer som har hemtjänst eller trygghetslarm. Detta för att säkerställa kvaliteten vad gäller hanteringen av nycklar och för att öka säkerheten för den enskilde. Lärarna är ett av våra viktigaste verktyg för att vi ska ha de bästa skolorna i landet. Inrättandet av karriärtjänster i form av förstelärare och lektorer är en statlig satsning på lärare som inledes höstterminen 2013, Svedala tilldelades medel för 10 förstelärare tjänster. I uppdraget ingår att vara en förebild för kollegor och att aktivt bidra till att synliggöra och verka för undervisning i enlighet med kommunens utvecklingsarbete. Årsredovisning

10 Den största statliga satsningen som genomförts inom grundskolan är matematiklyftet där 80 lärare från Svedala kommun påbörjat utbildningen. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet Bokslutet för 2013 visar på ett positivt resultat på 3,2 Mkr. Efter ett antal år av minskade negativa budgetavvikelser för kommunens verksamheter har det 2013 varit en stor ökning. Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola har den största budgetavvikelsen främst beroende på att fler barn och familjer samt vuxna missbrukare placerats på institution. Även kostnaderna för ekonomiskt bistånd har fortsatt stiga under året. Skolorna har haft svårt att anpassa sin organisation kring barn i behov av särskilt stöd till rådande budgetförutsättningar. Det sjunkande elevantalet inom gymnasieskolan påverkar också avvikelsen negativt. I samband med överföringen av kommunens fastigheter till Svedab har oväntade kostnader uppstått. För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det en förutsättning att kommunens verksamhet kan bedriva verksamheten inom tilldelad budget. Vi behöver hitta en ambitionsnivå och balans mellan mål och resurser. Elisabeth Larsson, kommundirektör 2.2 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen visar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Svedala kommun. Den svenska ekonomin har utvecklats fortsatt svagt under hösten. Positiva signaler från omvärlden och från inhemska indikatorer tyder dock på att tillväxten tar bättre fart SKL bedömer att Sveriges BNP 2013 växer med 0,9 procent och 2014 med 2,7 procent. I hög grad är det den inhemska efterfrågan som bidrar till att tillväxten ökar nästa år såväl investeringarna som hushållens konsumtionsutgifter växer i relativt snabb takt. Även exporten ökar, men här väntas tillväxten bli mer begränsad. Utvecklingen i omvärlden har gradvis stärkts under På de flesta håll ser förutsättningarna ännu bättre ut inför 2014, men tillväxten internationellt kommer trots det inte att nå upp i några högra tal och det får till följd att också den svenska exportens utveckling blir relativt dämpad. Läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis under Nedgången i arbetslösheten beräknas dock bli liten. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark År 2014 begränsas tillväxten av pensionsinkomsterna till följd av att den s k bromsen aktiveras. Åren växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat framförallt av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med 4 procent mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t ex euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Årsredovisning

11 Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. År 2013 och 2014 ökar timlönerna med 2,5 respektive knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,5 till 1,9 procent. 2.3 Finansiell analys Den finansiella analysen är gjord enligt den s k RP-modellen vilken bygger på fyra aspekter. Dessa är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet med denna modell är att analysera huruvida kommunen har god ekonomisk hushållning eller ej RESULTAT Här redogörs för kommunens resultat och förklaringar till det. Redogörelse sker också för vilken balans kommunen har mellan kostnader och intäkter samt för investeringsverksamheten. Budgetavvikelse i tkr Kommunledning 1,7 2,9-0,6 Utbildning -1,1-5,0-3,2 Vård och Omsorg -1,1-1,7-5,9 Miljö och teknik -0,2 2,3-5,6 Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola -0,6 2,8-11,1 Bygg- och miljönämnden 0,4 0,2 0,0 Avvikelse inkl. kapitalkostnader -0,9 1,5-26,4 varav kapitalkostnader -3,2-3,0-1,7 Avvikelse exkl. kapitalkostnader -4,1-1,5-28,1 Finansförvaltningen 27,6 3,3 11,3 Total budgetavvikelse 33,5-4,8-16,8 Budgetavvikelsen för 2013 uppgår till -16,8 Mkr och fördelar sig enligt ovanstående uppställning. För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det en förutsättning att kommunens verksamheter kan bedriva verksamheten inom tilldelad budget. Av tabellen framgår att verksamheterna för 2013 inte klarat detta, när de interna kapitalkostnaderna räknats av genererar verksamheterna -28,1 Mkr i budgetavvikelse. Denna avvikelse är verksamheternas påverkan på 2013 års resultat. Detta innebär att målet med en budgetföljsamhet för kommunens olika verksamheter med +/-0,0 procent ej uppnås, nämnda mål uppgår till -3,4 procent då de interna posterna avräknats. Tendensen de senaste åren har varit att verksamheterna närmat sig det uppställda målet men för 2013 förbyts detta i en kraftig försämring. Verksamheternas budgetavvikelser kommenteras närmare under respektive verksamhetsberättelse. Budgetavvikelsen med -16,8 Mkr består, utöver verksamheternas -28,1 Mkr, av förbättrade skatteintäkter med +4,9 Mkr. Framförallt beroende på en oväntat stark utveckling av sysselsättningen under slutet av Årsredovisning

12 Detta ger fler arbetade timmar och lägre arbetslöshet som i sin tur leder till ett bättre skatteunderlag än de kalkyler som budgeten för 2013 baserats på. Semesterlöneskulden minskade med +0,9 Mkr, dvs personalen plockade ut från sin sparade semester och komptid under Personalomkostnaderna (PO) blev +1,3 Mkr lägre än beräknat. Att arbetsgivaravgifterna för ungdomar och de över 65 år är lägre än för övrig personal påverkar budgetavvikelsen positivt. Denna differens är budgeterad, dock blev andelen anställda för nämnda grupper fler än beräknat. En retroaktiv återbetalning från AFA Försäkring av sjukförsäkringspengar har påverkat budgetavvikelsen positivt med +14,0 Mkr. Anledningen till återbetalningen är lägre sjukfrånvaro i landet än vad som beräknats i inbetalda försäkringspremier för åren Någon återbetalning är inte att förvänta för Däremot förväntas 2014 års överskjutande försäkringspremier återbetalas under Reavinster ger en budgetavvikelse med +1,6 Mkr och har uppkommit från avslut av exploateringsprojekt Bara Väster. 6,0 Mkr har tagits ut som reavinst ur pensionsmedelsförvaltningen under 2013, beloppet var budgeterat och ger därmed ingen avvikelse. Pensionskostnaderna gav ett underskott med -3,6 Mkr. En anledning är förtida pensionsuttag då återstoden av pensionspremierna måste förskottsbetalas till KPA, uppgår till ca -1,7 Mkr för Sänkningen av diskonteringsräntan med 0,75 procent har också påverkat pensionsskulden. Den största effekten av räntesänkningen hamnar på pensionsförpliktelse som ligger som en ansvarsförbindelse och därmed inte ger någon resultateffekt. Kostnaderna för pensioner har börjat öka och kommer att fortsätta så för att nå sin topp inom en tioårsperiod. Avskrivningarna överskrids med -3,3 Mkr. Detta beror på högre investeringsutgifter de senaste åren än vad som beräknats för budgeterade avskrivningar. -0,9 Mkr av kundfordringarna har klassificerats som osäkra fordringar. En justering av värdet på exploateringstillgångar är gjord med -5,3 Mkr främst på grund av övervärdering av markpriset för exploateringsprojektet Östra industriområdet. Budgeten för oförutsedda kostnader har inte fördelats ut och gav därmed en budgetavvikelse med +2,0 Mkr. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag i % Verksamhetens nettokostnader 91,6 92,1 94,5 Avskrivningar 4,4 5,8 4,9 Finansnetto 0,2 0,3 0,2 Totalt 96,2 96,2 99,6 Årsredovisning

13 Ytterligare en viktig parameter för god ekonomisk hushållning är balans mellan intäkter och kostnader. Uppställningen i ovanstående tabell visar hur stor del olika kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens målsättning är att kostnadernas andel inte ska överstiga 98,0 procent av intäkterna. Detta för att ha en bra balans mellan löpande intäkter och kostnader för att kunna skattefinansiera så mycket som möjligt av investeringarna och därmed undvika nya lån. I tabellen ovan visar att detta mål inte nås Värt att notera är att nedskrivningar är gjorda med -5,3 Mkr för exploateringstillgångar 2013, i gengäld har retroaktiva sjukförsäkringspengar gett en positiv resultateffekt med +14,0 Mkr. Med dessa poster bortrensade hamnar nyckeltalet över 100 procent, dvs kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkterna och de generella bidragen. Nettokostnader Mkr Utfall Utfall Förändring Förändring Mkr % Nettokostnader 841,5 893,6 52,1 6,2 Skatter/statsbidrag 859,0 898,9 39,9 4,6 Finansnetto 2,3 2,2 0,1-4,3 Kommunens nettokostnader ökade med 6,2 procent mellan 2012 och Denna kostnadsökning täcktes inte upp av ökningen för skatteintäkter och generella bidrag, nettoskillnaden är en kostnadsökning med 12,2 Mkr. Finansiering av investeringar samt självfinansieringsgrad Mkr Kvar av skatteintäkter och generella bidrag efter drift 72,5 64,8 47,0 Finansiering via rörelsekapital 0,0 32,6 37,7 Finansiering via skuldsättning 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 59,3 97,4 84,7 Självfinansieringsgrad i % 122,3 % 66,5 % 55,5 % Under 2013 uppgick nettoinvesteringarna till 84,7 Mkr. Av investeringsbudgeten för 2013 återstår 45,3 Mkr, avvikelsen är en följd av framförallt att investeringsprojekt inte hunnit avslutas under 2013 som planerat. Investeringarna har för tolfte året i rad kunnat skattefinansieras. Några nya lån har inte behövts för att finansiera investeringsverksamheten. Finansiering via rörelsekapital har dock behövts göras med 37,7 Mkr. Exkluderas de icke likvidpåverkande kostnaderna från årets resultat hade kommunen 47,0 Mkr kvar av skatteintäkterna och generella bidrag när den löpande verksamheten finansierats. Detta innebär att självfinansieringsgraden uppgår till 55,5 procent. Årsredovisning

14 Enligt kommunens finansiella mål ska självfinansieringsgraden inte understiga 75,0 procent, detta mål uppfylldes inte för Investeringsnivån var ca 13,0 Mkr för hög för att nå målsättningen och då ska det noteras att det ändå återstod 45,3 Mkr av investeringsbudgeten. Nettoinvestering i relation till verksamhetens nettokostnad % Nettoinvestering i relation till verksamhetens nettokostnad 7,4 11,6 9,5 Nettoinvesteringen i förhållande till verksamhetens nettokostnad för 2013 uppgår till 9,5 procent, enligt de finansiella målen ska inte detta mått överstiga 8,0 procent. Målet uppnås inte för De största investeringsobjekten för 2013 har varit inom vatten och avlopp och fastighetsverksamheten samt gång- och cykelvägar. I övrigt var investeringarna spridda på många något mindre projekt. Utveckling av resultat och eget kapital Resultat Mkr 32 15,2 3,2 Resultat/Verksamhetens kostnader i % 3,5 % 1,6 % 0,3 % Eget kapital Mkr 513,3 528,6 382,4 Årets resultat Årets resultat uppgår till +3,2 Mkr, vilket är -16,8 Mkr sämre än budgeterat resultatet på +20,0 Mkr. Det är elfte året i rad som Svedala kommun redovisar ett positivt resultat. Förklaringar till resultatet återfinns under rubriken budgetavvikelse. Enligt de finansiella målen ska resultatet i förhållande till verksamhetens kostnader överstiga 2,0 procent för att kunna finansiera en normal investeringstakt. Enligt tabellen ovan framgår att detta mål inte uppfylls för Den stora minskningen av eget kapital mellan 2012 och 2013 beror på att en partiell inlösen av pensionsskulden gjorts under 2013 och att den bokats mot eget kapital. Anskaffningsvärdet för pensionsmedelsförvaltningen har inte justerats med utdelningar som återinvesterats i portföljen och inte heller med övriga transaktioner som inte innebär att kommunen skjuter till nya medel. Härigenom bortses från en ackumulerad resultateffekt med +51,1 Mkr. Årsredovisning

15 Resultatavstämning enligt balanskravet Kr Resultat Avgår reavinster Resultat 2013 enligt balanskrav Tidigare års underskott 0 Resultat att balansera 0 Resultaträkningen utgör utgångspunkt för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Enligt förarbetena är huvudprincipen att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Vad gäller realisationsförluster är huvudprincipen den motsatta, dvs att dessa ska inräknas i kostnaderna. Resultatet 2013 enligt balanskravet uppgår till ca +1,6 Mkr. Något negativt resultat från tidigare år finns inte att balansera. Konstateras kan att balanskravet är uppfyllt KAPACITET Här redogörs för vilken kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Soliditet % Soliditet 15,1 15,7 13,2 Soliditeten speglar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. För att beskriva styrkan anges i vilken grad som kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden minskade med -2,5 procent mellan 2012 och Anledningen till detta är resultatförsämringen. Kommunens målsättning är att soliditeten inte understiger 15,0 procent, i tabellen ovan framgår att detta mål ej uppnås Inkluderas pensionsförvaltningens verkliga marknadsvärde i nyckeltalet så uppnår man en soliditet på19,3 procent. Rikssnittet för soliditeten, inkl. pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse, 2012 var 19,0 procent, motsvarande siffra för Skåne var 25,7 procent. Årsredovisning

16 Skuldsättningsgrad i % Total skuldsättningsgrad 36,6 37,2 54,4 Varav långfristig skuldsättning 17,7 17,0 17,1 Varav kortsiktig skuldsättning 17,5 19,0 36,0 Varav avsättningsgrad 1,3 1,2 1,3 Skuldsättningsgraden visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med främmande kapital. Den totala skuldsättningsgraden ökar kraftigt mellan 2012 och 2013 beroende på framförallt ökningen av de korta skulderna pga en leverantörsskuld till KPA för partiell inlösen av pensionskulden. Den långfristiga skuldsättningsgraden ökar marginellt trots att investeringarna för elfte året i rad skattefinansierats. Anledningen till detta är att stora delar av verksamhetsfastigheterna avyttrats till det kommunala bolaget SVEDAB. Minskningen av anläggningstillgångarna kompenseras dock av ökade omsättningstillgångar i form av likviditet från fastighetsförsäljningen. Den långfristiga skulden exkl. anslutningsavgifter uppgick vid årsskiftet till ca 127,3 Mkr, vilket motsvarar kr per invånare. Skånesnittet 2011 var kr. Kommunens intäkter Mkr Verksamhetens intäkter 154,9 165,8 207,2 Skatteintäkter 721,2 756,2 788,8 Generella bidrag 116,2 102,8 110,1 Skatteuttag i kr 20,24 20,24 20,24 Viktigt vid bedömningen av kommunens finansiella kapacitet är vilka möjligheter som finns att påverka inkomstkällorna. Låg kommunalskatt och låga avgifter ger större möjligheter för ökning av intäkterna och vice versa. Tabellen ovan visar hur kommunens intäktssida förändrats de senaste fyra åren. Skatteuttaget för Svedala kommun 2014 kommer att uppgå till 20:24 kr. Genomsnittligt skatteuttag för riket 2014 uppgår till 20:65 kr. För Skåne är motsvarande siffra 20:46 kr. Skatteintäkterna och generella statsbidrag utgör ca 898,9 Mkr eller 81,3 procent av kommunens totala intäkter. Avgifter och taxor, vilka kommunen själv har större påverkan på, uppgick till ca 78,1 Mkr eller 7,1 procent av de totala intäkterna RISK Här redovisas hur kommunen står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushålllning innebär att kommunen kan klara sig utan alltför drastiska åtgärder vid finansiella svängningar. Årsredovisning

17 Likviditet Kassalikviditet % 94,8 76,4 108,6 Rörelsekapital Mkr -7,3-37,8 26,0 Likvida medel Mkr 25,3 0,1 198,3 När det gäller risk på kort sikt är den kortsiktiga betalningsberedskapen en viktig bit. Problem med detta leder direkt eller på sikt till ett ökat lånebehov och därmed ökade kostnader. Vid en god kortsiktig betalningsberedskap kan möjligheter för att minska låneskulden öppna sig. Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten, vilken kan redovisas med olika nyckeltal. Kassalikviditeten är ett mått där omsättningstillgångarna sätts i relation till de kortfristiga skulderna. 100 procent i detta mått visar att de kortfristiga skulderna täcks av likvida medel. För 2013 uppvisar detta mått 108,6 procent. Målsättningen är att nämnda mått ej understiger 65,0 procent, detta för att klara av eventuella betalningstoppar med befintliga likvida medel, detta mål uppnås för De kraftigt förbättrade nyckeltalen för 2013 beror på att stora delar av kommunens verksamhetsfastigheter sålts till det kommunala bolaget SVEDAB. Detta har gett ett likvidtillskott på närmare 250 Mkr, partiell inlösen av pensionsskulden kommer att betalas i början av 2014 och nyckeltalen kommer att normaliseras. Rörelsekapitalet, definieras som omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, ökade mellan åren 2012 och 2013 med 63,8 Mkr och uppgår vid balansdagen till 26,0 Mkr. Anledningen till denna ökning är densamma som för ökningen av kassalikviditeten ovan. Likvida medel uppgår till 198,3 Mkr för 2013 och är en ökning med 198,2 Mkr i jämförelse med Detta helt beroende på den nämnda försäljningen. Försäljningen av verksamhetsfastigheterna medförde under 2013 en konvertering av anläggningstillgångar till omsättningstillgångar och effekten blir en positiv påverkan på nyckeltalen i tabellen nedan. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den kortsiktiga betalningsberedskapen förbättrats rejält mellan 2012 och 2013 men att en normalisering av nyckeltalen är att förvänta redan i början av 2014 då betalning av partiell inlösen av pensionsskuld sker. Även om effekterna av fastighetsförsäljningarna neutraliseras är den kortsiktiga betalningsberedskapen fortfarande bra. Noteras bör att ca 1/5 av de kortfristiga skulderna utgörs av semesterlöneskuld och möjligheten att omsätta denna skuld det närmaste året är mycket liten. Detta faktum gör den kortsiktiga betalningsberedskapen än bättre än vad tabellen visar. Finansiella nettotillgångar i relation i verksamhetens kostnader Finansiella nettotillgångar/ -2,6-5,5 0,9 verksamhetens kostnader Årsredovisning

18 För att bedöma den medellånga betalningsberedskapen relateras de finansiella nettotillgångarna, vilka bedöms kunna omsättas inom en tidsrymd av år, till verksamhetens kostnader. Enligt de finansiella målen får detta mått inte vara negativt vilket innebär att tillgångarna som är omsättningsbara på kort och medellång sikt understiger skuldsidan. Precis som den kortsiktiga betalningsberedskapen har detta mått förbättrats under 2013 beroende på fastighetsförsäljningarna. Ränterisker Antal lån Lån Mkr Lån med rörlig ränta 3 34,8 Lån med bunden ränta 1-2 år 5 92,5 Summa 8 127,3 Ränterisk avser risken för ränteförändringar. Av tabellen ovan framgår att ränteriskerna inte är speciellt spridda över tiden. Tendensen är att alltfler lån blir bundna eftersom räntegapet mellan bundna och rörliga lån bedömts som så pass litet att det inte är värt risken med rörligt lån. Borgensåtaganden Mkr Borgensåtaganden 461,5 529,6 750,7 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgår till 750,7 Mkr. Per invånare blir det ca kr. Ca 96,2 procent av de totala åtagandena är beviljade inom den egna koncernen till Svedalahem och ca 3,3 procent till kommunalt samägda bolag. Resterande är beviljade till ideella föreningar inom kommunen och för statliga villalån. Ökningen av borgensåtagandena mellan 2012 och 2013 beror på ett nytt åtagande med 153,0 Mkr till Svedala Exploaterings AB i samband med bolagets övertagande av kommunens verksamhetsfastigheter. Bolaget är ett helägt dotterbolag till kommunens bostadsbolag Svedalahem. Åtagandet till Svedalahem har ökats med 60 Mkr i samband med nämnda fastighetsövertagande. Kommunens målsättning är att borgensåtagandena ej ska överstiga 60 procent av verksamhetens kostnader. För 2013 uppnås inte detta mål, nyckeltalet uppgår till 71,1 procent. Trots detta är bedömningen att risken med nuvarande borgensåtaganden är små framförallt eftersom största delen av åtagandet avser den egna koncernen. Årsredovisning

19 Pensionsskuld Mkr Avsättning 10,2 9,7 10,2 Ansvarförbindelse ,2 271,3 Total pensionsskuld 401,2 403,9 281,5 Ext. pens.förvaltn. Bokf.värde 107,3 113,3 113,3 Tot. Pensionsskuld - extern pensionsförvaltn. Bokf.värde 293,9 290,6 168,2 Ext. pens.förvaltn. Markn.värde 155,5 174,8 190,2 Tot. Pensionsskuld - extern pensionsförvaltn. Markn. värde 245,7 229,1 91,3 Soliditet inkl. ansvarförbindelse i % 15,1 % 15,7 % 13,2 % Soliditet inkl. ansvarsförbindelse och markn. värde pens. förv i % 21,1 % 21,6 % 19,3 % Redovisningsprinciperna för pensionsåtaganden har förändrats från och med Som skuld i balansräkningen redovisas endast den del som intjänats från och med 1998 medan den gamla skulden redovisas utanför balansräkningen som ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden är viktig att betrakta ur ett riskperspektiv eftersom det är en skuld till de anställda som skall utbetalas i framtiden. Partiell inlösen av pensionsskulden har gjorts under 2013 med 149,3 Mkr. Detta innebär att delar av ansvarsförbindelsen löses och regleras mot eget kapital, detta resulterar i att den totala pensions-skulden sjunker. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 281,5 Mkr för 2013, varav 271,3 Mkr, vilket motsvarar 96,4 procent, ligger utanför balansräkningen. Marknadsvärdet för den externa pensionsförvaltningen uppgick för 2013 till 190,2 Mkr, vilket är 15,4 Mkr högre än för Under 2013 har andelar för 6,0 Mkr sålts för att möta de ökande pensionskostnaderna. Syftet med den externa pensionsförvaltningen är att underlätta framtida pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet för placerat kapital i förhållande till det totala pensionsåtagandet ökade mellan 2012 och 2013 från 43,0 procent till 67,6 procent. Den kraftiga ökningen beror främst på den partiella inlösen som gjorts med 150 Mkr under 2013 men också på ett bra finansiellt år. Pensionsskulden är beräknad av KPA (Kommunernas Pensionsanstalt). I pensionsförvaltningens anskaffningsvärde tillika bokfört värde på 113,3 Mkr har inte hänsyn tagits till nytillkomna andelar i form av utdelning. Inte heller övriga transaktioner som inte innebär att kommunen skjuter till nya medel har det tagits hänsyn till. Härigenom bortses från en ackumulerad resultateffekt med +51,1 Mkr. Noteras bör att 271,3 Mkr av skulden också ligger utanför räkenskaperna. Istället för en skuld i balansräkningen är detta noterat som en ansvarsförbindelse i enlighet med de redovisningsprinciper som gäller för kommunerna. Årsredovisning

20 2.3.4 KONTROLL Här redogörs för vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen samt hur upprättad budget följs. Budgetavvikelse i Mkr Prognos April Prognos Aug Prognos Okt Bokslut Kommunledning -0,3-1,3-0,8-1,0 Utbildning -3,7-3,3-2,2-3,3 Vård och omsorg -2,6-4,2-4,4-5,9 Miljö och teknik -4,5-0,8-2,1-6,8 Bygg- och miljönämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola -2,0-6,1-10,1-11,1 Avvikelse exkl. kapitalkostnader -13,1-15,7-19,6-28,1 Finansförvaltningen 2,4 12,9 13,6 11,3 Total budgetavvikelse -10,7-2,8-6,0-16,8 En bra budgetföljsamhet är viktig för att kommunen ska kunna uppnå en god ekonomisk hushållning. Budgetavvikelsen för kommunens verksamheter exkl. kapitalkostnader blev -28,1 Mkr. Detta är en försämring med hela -26,6 Mkr jämfört med Budgetföljsamheten för 2013 är inte på en acceptabel nivå. Detta kommer att analyseras och förbättras med mer genomarbetade uppföljningar under Prognossäkerheten har pendlat en hel del under Avvikelsen mellan oktoberprognosen och bokslutet kan tyckas vara något stor. Anledningen till detta är bland annat avgångsvederlag som ej var kända i oktober utöver detta har också skatteprognoserna försämrats något. Detta förklarar inte hela felmarginalen. För att förbättra detta inför 2014 kommer prognoser att göras mer frekvent. Känslighetsanalys Händelse Årseffekt Mkr Löneökning 1 % 7,6 Allmän kostnadsökning 1 % 8,0 Räntekostnader 1 % 1,3 Utdebitering 1 kr 37,4 Befolkningsförändring 100 invånare (intäkt) 4,0 Tabellen åskådliggör hur kommunens ekonomi påverkas av ett urval av händelser. Härigenom ser man att till exempel en ganska normal löneuppräkning på 2-3 procent påverkar resultatet med Mkr. Sammanfattande kommentar Svedala kommun redovisar ett positivt resultat för elfte året i rad, +3,2 Mkr, det genomsnittliga resultatet för denna period är +19,5 Mkr. Dock är 2013 års resultat en kraftig försämring jämfört med den resultatnivå på Årsredovisning

21 15-20 Mkr som Svedala kommuns resultat legat på de senaste åren. Verksamheternas påverkan på resultatet är -28,1 Mkr för Totalt sett fortsätter verksamheternas avvikelse mot budget har de senaste åren varit små och fortsatt att minska avvikelsen för ,2 procent, för att under 2013 öka till -3,4 procent. Den negativa avvikelseökningen mellan 2012 och 2013 motsvarar 26,6 Mkr. Skatteintäkter och generella bidrag har inte ökat i samma takt som verksamhetens nettokostnader, denna utveckling har pågått de senaste åren. Bortser man från återbetalningen av sjukförsäkringsavgifter från AFA försäkring med +14,0 Mkr så överstiger nettokostnaderna summan av skatte-intäkterna och generella bidrag och resultatet ligger -10,8 Mkr. Detta ska man ha i åtanke då någon återbetalning av sjukförsäkringspengar inte är att förvänta under Kommunen har under 2013 sålt en stor andel av sina verksamhetsfastigheter till det kommunala bolaget SVEDAB. Köpeskillingen uppgick till närmare 250 Mkr och motsvarade fastigheternas bokförda värde. Partiell inlösen av pensionsskulden gjordes under 2013 motsvarande ett värde på 149,3 Mkr. Pensionsförpliktelsen under ansvarsförbindelsen därmed sjunkit. Denna transaktion har skett mot eget kapital. Pensionsskulden måste precis som alla andra skulder förr eller senare återbetalas. Att denna skuld hanteras som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen ändrar inte detta faktum. Svedala kommun har öronmärkta medel för detta i form av en pensionsmedelsförvaltning. 67,6 procent av pensionsskulden täcks av dessa medel på balansdagen. Marknadsvärdet för pensionsmedelsförvaltning har ökat med 15,4 Mkr under 2013 trots att andelar för 6,0 Mkr sålts. Marknadsvärdet uppgår till 190,2 Mkr, detta att jämföra med ursprunglig insats 1996 med 58,0 Mkr. 2.4 Personalekonomi Antal anställda Verksamhet, antal anställda Kommunledning Utbildning Vård och omsorg Miljö och teknik Total Antalet medarbetare var vilket innebär en ökning med 17 personer jämfört med Av tillsvidareanställda var 81 procent kvinnor och 19 procent män vilket är oförändrat sedan förra året. Årsredovisning

22 Antal årsarbetare Verksamhet/år Kommunledning Utbildning Vård och omsorg Miljö och teknik Total Under 2013 var antalet årsarbetare varav tillsvidare. Det var en ökning med 27 stycken årsarbetare jämfört med Ökningen för tillsvidare var 24 stycken. Åldersgruppsindelning i % Ålder/år < 20 år år år år år > 60 år Åldersstrukturen 2013 var i stort sett densamma som föregående år. Medelåldern för kommunen var 46,6 vilket är en marginell sänkning med 0,1 procentenhet jämfört med föregående år. Medelåldern för män och kvinnor var densamma under 2012 men det har skett en förändring under Medelåldern för kvinnor är 46,8 vilket är en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med För män är medelåldern 45,8 vilket är en sänkning med 0,9 procentenheter från föregående år. Personalkostnader i tkr Verksamhet/år Kommunledning Utbildning Vård och omsorg Miljö och teknik Total Medellön per månad i kr (exklusive arbetsgivaravgift) Kvinnor Män Total Årsredovisning

23 Sjukfrånvaro i % Sjukfrånvaro, total 5,2 5,1 5,3 4,7 Andel sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 38,0 37,3 35,4 36,4 Sjukfrånvaro, kvinnor 5,6 5,4 5,7 5,3 Sjukfrånvaro, män 3,8 4,1 4,0 2,3 Sjukfrånvaro - 29 år 2,8 3,5 3,2 3,2 Sjukfrånvaro år 4,7 4,6 4,2 4,0 Sjukfrånvaro 50 år - 6,6 6,2 7,4 6,0 Kort sjukfrånvaro 3,2 3,2 3,5 3,0 Lång sjukfrånvaro 2,0 1,9 1,9 1, infördes en lag om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron anges i procent av tillgänglig ordinarie tid. Alla medarbetare ingår i statistiken. I Svedala kommun var sjukfrånvaron 4,7 procent, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter från förra året. Sjukfrånvaron var 5,3 procent för kvinnor och 2,3 procent för män vilket är en minskning för båda könen. Männen har minskat sjukfrånvaron markant med totalt 1,7 procentenheter. Åldersgruppen 29 år och yngre var sjukfrånvaron 3,2 procent vilket är samma värde som förra året. I de två andra åldersgrupperna har sjukfrånvaron minskat. Såväl den långa som den korta sjukfrånvaron har minskat. Tydligast är det när det gäller korttidssjukfrånvaron. En tidig insats av cheferna, ett förebyggande arbete och ett väl etablerat samarbete med företagshälsovården innebär att korttidsfrånvaron minskat. Svedala kommun har också under 2013 satsat på utbildningar samtliga chefer i hälsofrämjande ledarskap samt rehabilitering och tidiga insatser. Frisknärvaro i % procent friska 36,1 30,3 27,3 28,7 99 procent friska 48,2 39,2 37,4 38,3 28,7 procent av Svedala kommuns medarbetare hade ingen sjukfrånvaro (100 procent friska) Lägger vi till medarbetare med 1-5 sjukfrånvarodagar kan konstateras att 38,3 procent av Svedala kommuns medarbetare var 99 procent friska. Båda nyckeltalen är bättre jämfört med medarbetare var långtidsfriska. Det innebär att medarbetare med minst tre års anställning inte har haft någon sjukfrånvaro under de två senaste åren. Antalet var färre jämfört med 2012 då 216 medarbetare var långtidsfriska. Årsredovisning

24 Sjuklönekostnader Verksamhet/år Kommunledning 0,2 0,3 0,3 0,3 Utbildning 4,3 4,6 4,8 5,0 Vård och omsorg 2,9 2,8 3,4 3,3 Miljö och teknik 1,3 1,5 1,6 1,7 Total 8,7 9,2 10,1 10,3 Hälsofrämjande arbete Svedala kommun ska arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som framtida medarbetare. Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en hälsofrämjande arbetsgivare. Detta begrepp och dess betydelse ska införlivas i organisationen och vara självklart i det vardagliga arbetet i samtliga verksamheter. I en del av detta arbete har en utbildningssatsning gjort för samtliga chefer i kommunen i hälsofrämjande ledarskap. Därefter har tolv chefer deltagit i ett ledarskapsprogram som haft fokus på det hälsofrämjande. Värdegrundsarbetet är också en satsning som gjorts när det gäller det hälsofrämjande arbetet. Det har tagits fram fyra ord som ska kunna användas för att beskriva vad vi i Svedala kommun står för och vad vi kan erbjuda. Orden ska också vara vägledande när vi styr och utvecklar vår verksamhet. Alla våra verksamheter får härmed ett gemensamt språk. Extern personalomsättning i % Verksamhet/år Kommunledning 7,1 9,8 11,2 9,3 Utbildning 9,3 12,4 13,0 11,7 Vård och omsorg 4,4 6,9 7,4 7,6 Miljö och teknik 6,0 5,9 9,5 6,1 Total 7,3 9,7 10,7 9,7 Årsredovisning

25 3. EKONOMISK REDOVISNING 3.1 Resultaträkning Mkr Not Bokslut 2012 Bokslut 2013 Avvikelse bokslut/budget Budget 2013 Verksamhetens intäkter 1 165,8 207,2-320,7 527,9 Verksamhetens kostnader 2-957, ,5 302, ,9 Avskrivningar 3-50,1-44,3-3,3-41,0 Verksamhetens nettokostnad -841,5-893,6-21,6-872,0 Skatteintäkter 4 756,2 788,8-1,3 790,1 Generella stadsbidrag och utjämningsbidrag 5 102,8 110,1 6,2 103,9 Finansiella intäkter 6 1,6 2,8 0,8 2,0 Finansiella kostnader 7-3,9-5,0-1,0-4,0 Resultat före extraordinära poster 15,2 3,2-16,8 20,0 Extraordinära intäkter 8 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 9 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 15,2 3,2-16,8 20,0 Årsredovisning

26 Resultaträkning VA - Utdrag ur kommunens resultaträkning Mkr Not Bokslut 2012 Bokslut 2013 Avvikelse bokslut/budget Budget 2013 Verksamhetens intäkter 28,6 32,8 1,9 31,0 Verksamhetens kostnader -23,8-27,9-0,7-26,6 Avskrivningar -3,5-4,1-0,8-3,3 Verksamhetens nettokostnad 1,3 0,8 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -1,3-1,1-0,1-1,1 Årets resultat 0,0-0,3-0,3 0 Resultaträkning Avfall - Utdrag ur kommunens resultaträkning Mkr Not Bokslut 2012 Bokslut 2013 Avvikelse bokslut/budget Budget 2013 Verksamhetens intäkter 13,9 13,9 0 14,0 Verksamhetens kostnader -12,4-13,5 0,4-14,0 Avskrivningar -0, Verksamhetens nettokostnad 1,4 0,4 0,4 0 Finansiella intäkter 0, Finansiella kostnader Årets resultat 1,5 0,4 0,4 0 Årsredovisning

27 3.2 Balansräkning Mkr Not Bokslut 2012 Bokslut 2013 Avvikelse bokslut/budget Budget 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar ,4 306,4-340,3 646,8 Maskiner och inventarier 11 65,0 66,6 66,6 Finansiella anläggningstillgångar Pensionsförvaltning ,3 113,3 6,0 107,3 Aktier och andelar 13 21,5 21,5-0,7 22,2 Långfristig utlåning 14 2,9 2,9-5,0 7,9 S:a anläggningstillgångar 719,0 510,7-273,3 784,2 Omsättningstillgångar Förråd, lager, expl fast 15 31,8 50,9 33,3 17,6 Kortfristig fordran 16 90,4 78,7-12,9 91,6 Likvida medel 17 0,1 198,3 219,5-21,2 S:a omsättningstillgångar 122,3 327,9 239,9 88,0 SUMMA TILLGÅNGAR 841,3 838,6-33,5 872,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER Eget kapital 18 Ingående eget kapital 513,3 528,6 15,3 513,3 Varav RUR 53,0 53,0 Övrigt eget kapital -149,3-149,3 Årets resultat 15,2 3,2-16,8 20,0 S:a Eget kapital 528,6 382,5-97,9 553,3 Avsättningar Avs för pensioner mm 19 9,7 10,2 0,8 9,4 Andra avsättningar 20 0,5 0,5 0,0 0,5 S:a avsättningar 10,3 10,7 0,9 10,0 Skulder Långfristiga skulder ,4 143,5-43,6 187,1 Kortfristiga skulder ,1 301,9 160,0 141,9 S:a skulder 302,5 445,4 116,4 329,0 SUMMA EK, AVSÄTTN. OCH SKULDER 841,3 838,6 19,4 872,3 Årsredovisning

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

INLEDNING... 4. Kommunstyrelsens ordförande... 4. Kommunstyrelsens vice ordförande... 5. Fem år i sammandrag... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

INLEDNING... 4. Kommunstyrelsens ordförande... 4. Kommunstyrelsens vice ordförande... 5. Fem år i sammandrag... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... ÅRSREDOVISNING 2014 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunstyrelsens vice ordförande... 5 Fem år i sammandrag... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 7 Kommundirektören... 7

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012 1 (6) e Ekonomiavdelningen, LLK -08-22 Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2 (6) Ekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Årsredovisning 2005 Svedala kommun

Årsredovisning 2005 Svedala kommun Årsredovisning 2005 Svedala kommun Innehållsförteckning Fyra år i sammandrag 2 Sammandrag 2005 års årsredovisning 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunstyrelsens vice ordförande 5 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport November 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer