FRAMSTÄLLNING AV KOMPLEMENTBYGGNADER I REVIT

Transkript

1 FRAMSTÄLLNING AV KOMPLEMENTBYGGNADER I REVIT Charlotta Johansson Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2

3 Förord I utbildningen Samhällsbyggnad ingår det en grundkurs i Revit. Kursen var en av höjdpunkterna på hela utbildningen och den direkta känslan var att jag ville arbeta mer med programmet när jag senare kom ut i arbetslivet. När jag fick erbjudandet om att göra examensarbetet åt Lindbäcks Bygg AB tvekade jag inte en sekund på att tacka ja. När förslaget att arbetet skulle utföras i Revit, spratt det till i kroppen och jag ville sätta igång ritandet direkt. Efter att enbart innehaft grundläggande kunskaper i programmet kan jag nu säga att jag kan och förstår Revit, så som jag önskat. Så jag vill ge ett stort tack till Lindbäcks som lät mig utföra mitt examensarbete hos dem. Jag vill även tacka Julian Andersson, anställd som projektör åt Lindbäcks, för hans stöd samt hjälp med bollandet av olika idéer under dessa veckor. Nu är det färdigt och det är med visst vemod jag stänger ner Revit, med önskan om att jag får öppna upp det igen inom en snar framtid Charlotta Johansson ii

4 iii

5 Sammanfattning Lindbäcks är ett av de ledande företagen som skapar flerbostadshus i trä. Flerbostadshusen är uppdelade i så kallade volymer som produceras i Lindbäcks två fabriker. Till bostadshusen tillverkar de även komplementbyggnader såsom carports, miljörum och tvättstugor. Dessa ritas upp i 3D-programmet DDS-CAD samt AutoCAD. Företaget är inte helt nöjd med DDS- CAD och har börjat tittat på program som kan ersätta detta. Ett av dem är det BIM-baserade programmet Revit. För att Revit ska kunna ersätta DDS-CAD skall autogenereringen av byggnadens komponenter samt skapandet av mängdlistor överensstämma med Lindbäcks byggteknik. Genom att använda Lindbäcks egna ritningar fås förutsättningarna till att skapa en Carport som överensstämmer med deras arbetssätt. Byggnaden ritades upp i Revit med rätt dimensioner och material. Därefter installerades ett add-in program vid namn WOOD+ som är utvecklat av AgaCAD för ett enklare skapande av byggnader i trä. Inställningarna i WOOD+ anpassades efter de förutsatta måtten som fanns i Lindbäcks ritningar. Detta gällde reglarnas dimensioner och c/c-mått, utseendet på öppningarna i väggblocken där dörrar skulle placeras, glespanelens dimensioner och c/c-mått samt panelens utseende och placering. Samtliga inställningar tillämpades sedan på väggarna till carporten och därefter kunde en autogenerering utföras. Det fanns några skillnader i resultatet av autogenerering mot vad Lindbäcks ritningar visade. En liggande regel fick inte rätt dimensioner, vilket medförde att den var tvungen att ändras manuellt efter autogenereringen var gjord. Ett annat problem var att ramen till de vertikala reglarna inte hade kontakt med varandra. Det lämnades därför ett tomrum i varje hörn på 45x45mm. Djupare undersökning krävs för att se om detta går att lösa. Utöver ovanstående problem fungerade autogenereringen bra. Via add-in programmet är det även möjligt att förenkla processen när layouterna skapas. Men för att igångsätta processen krävs det att inställningarna under menyn Wall Assembly ändras. Där ställer man in vilka elevationer och sektioner som layouten skall visa. Även textstorlek, ritningshuvud, mängdlistor och visningsmått tilläggs här. När inställningarna är färdigkonfigurerade skapas en assembly/hopsättning av en vägg som tillhör carporten. Till den första assemblyn måste allt gällande layouten ordnas manuellt. De olika vyerna dras in till layouten och placeras så de får rätt position på ritningen. Mängdlistorna som skapades via kommandot Create Assembly visar ingen information utan villkoren måste ändras i mängdlistornas inställningar så de visar rätt data. När detta var gjort sparades mängdlistorna som en template. En template innebär att man kan återanvända inställningar som sparats, till ett annat projekt. Därefter konstruerades ett nytt rithuvud efter Lindbäcks standard och ersatte Revits förvalda rithuvud. Efter den första assemblyns layout, rithuvud och mängdlistor var färdiggjorda var det möjligt att koppla dessa inställningarna till resterande väggar som senare skulle hopsättas till assemblies. Detta innebar att de nästa hopsättningarna fick likadana layouter som den först skapade assemblyn. Även rithuvudet är likadant och vyerna på layouterna innehar samma placering. De nya mängdlistorna kopplades till den skapade mallen/template som skapades till den första mängdlistan, men utöver det ändrades ingenting annat med dem. Utseendet på mängdlistan iv

6 överensstämde inte med de som skapas via DDS-CAD. Det är däremot möjligt att formatera utseendet på mängdlistorna i Revit men det kräver en djupare undersökning. v

7 Innehållsförteckning FÖRORD ii SAMMANFATTNING iv INNEHÅLLSFÖRTECKNING vi 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Frågeställning 1 2 METOD 2 3 UPPRITANDE AV KOMPLEMENTBYGGNAD Basic Wall Framing Configurations Configuration Type Frame Common Settings Wall Framing Opening Framing End Connection och T Connection Bridging/Nogging/Blocking Stud Holes Save As Configuration Type Horizontal Nailer/Glespanel Configuration Type Vertical Siding/Panel Wall Link Frame Wall Autogenerering Resultat av Autogenerering Kontroll/ändring av resultat 11 vi

8 4 WALL ASSEMBLY Drawing Configuration Assembly Views Edit Dimensioning Rules Schedules Sheets Create Assembly Ta bort komponent i Assembly View Placering samt koppling av komponenters namn till mängdlistor Mängdlista Fields Filter Create View Template From View Layouter Rithuvud Create Assembly II Edit Configuration Layout II Template 23 5 RESULTAT 24 6 SLUTSATS/DISKUSSION Mängdlistor Autogenerering Avslutning 26 REFERENSER 27 Bilaga 1 Fasad-, och 3Dritning, YV1 28 Bilaga 2 Mängdlista fasadritning, YV1 29 Bilaga 3 Block-, och sektionsritning, YV1 30 Bilaga 4 Fasad-, och 3Dritning, YV2 31 Bilaga 5 Mängdlista fasadritning, YV2 32 Bilaga 6 Block-, och sektionsritning, YV2 33 vii

9 Bilaga 7 Fasad-, och 3Dritning, YV3 34 Bilaga 8 Block-, och sektionsritning, YV3 35 Bilaga 9 Fasad-, och 3Dritning. YV4 36 Bilaga 10 Block-, och sektionsritning YV4 37 Bilaga 11 Block-, och sektionsritning, IV1 38 viii

10 ix

11 1 Inledning Den första generationen av familjen Lindbäcks startade en byasåg utanför Piteå i den lilla byn Kallfors. Nu, 90 år senare, är Lindbäcks Bygg AB ett ledande företag i tillverkning av flerbostadshus i trä. Företaget befinner sig just nu i en explosionsartad expanderingsfas. Det har nyligen invigts en fabrik på 42000m 2 som möjliggör en totalproducering av 2400 färdiga lägenheter per år. Den är belägen vid hamnen ute på Haraholmen i Piteå och är helt försörjd av förnyelsebar energi. Lindbäcks flerbostadshus är uppdelade i så kallade volymer. Varje volym framställs var för sig inne i deras två fabriker. Detta gör att väder och vind inte kan påverka takten som lägenheterna framställs i. När volymerna är skapta fraktas de till bygget och lyfts därefter smidigt på plats. 1.1 Bakgrund Utöver flerbostadshus tillverkar de även komplementbyggnader. Komplementbyggnader innefattar bland annat carports, miljörum, tvättstugor och barnvagnsförråd. Mjukvaran som används för att skapa ritningar i 3D är DDS-CAD. DDS-CAD är ett av många program där det är möjligt att arbeta med BIM. BIM är i sin tur en 3D-modellbaserad process som ger arkitekter, konstruktörer och diverse tekniker en bättre insikt i ett projekt. Programmet bidrar även med de verktyg som behövs för att arbetet ska ske på ett mer effektivt sätt gällande planering, design, bygge, hantering av byggnader och infrastruktur. (Autodesk, u.d.) En mjukvara som Lindbäcks är intresserad att jobba med är Revit. Programmet har alla verktyg som behövs för att kunna klassas som ett BIM-program. Ett problem som har uppkommit i tidigare undersökningar med Revit är att autogenereringen, av exempelvis reglar, inte överensstämt med hur Lindbäcks producerar sina flerbostadshus i trä. Detta har enbart försökts utföras på större byggprojekt och med add-in programmet MWF. Tanken är nu att försöka framställa mindre komplementbyggnader såsom miljöhus, carport och tvättstuga i Revit, som överensstämmer med Lindbäcks arbetssätt. Det har kommit nya insticksprogram till Revit som är särskilt anpassade för träbygge. Undersökning ska utföras för att se om det går att autogenerera reglar, efter Lindbäcks standard, samt få fram en mängdlista på de element som ingår i byggnaderna. 1.2 Syfte Arbetet handlar om att framställa komplementbyggnader i Revit. Detta för att ta reda på om Revit kan ersätta DDS-CAD som används för närvarande till komplementbyggnader på Lindbäcks. Det första steget att ta för att detta ska vara möjligt är att autogenereringen av och framtagningen av mängdlistor överensstämmer med Lindbäcks standard. 1.3 Frågeställning Är det möjligt att framställa komplementbyggnader genom autogenerering i Revit efter de byggnadssätt Lindbäcks arbetar efter? En mängdlista måste tas fram för att alla instanser inom Lindbäcks skall få den information de behöver för att kunna uträtta sitt arbete. 1

12 2 Metod För att kunna skapa en tillförlitlig 3D-modell av en komplementbyggnad i Revit som överensstämmer med Lindbäcks arbetssätts används deras färdiga ritningar som mall. Dessa innehåller plan-, fasad- och sektionsritning, regelmått, längd och höjd på byggnaden samt takkonstruktion. För att kunna rita, autogenerera och mängda efter Lindbäcks arbetssätt behövs ett insticksprogram till Revit som är skapat av AGACAD. Programmet heter Tools 4 BIM och innehåller undermenyer såsom Wood framing wall och Wood framing roof. (AGA-CAD, 2016) Efter en försöksperiod av insticksprogrammet Wood+, som har installerats på datorn, ritades komplementbyggnaden, en carport, upp i Revit. 2

13 3 Uppritande av komplementbyggnad 3.1 Basic Wall Vid uppstartningen av Revit erbjuds möjligheten att rita ett projekt i en konstruktionsmall, arkitektmall eller en egendesignad mall/template. De färdiga mallarna utgör en startpunkt för ett nytt projekt med bland annat redan laddade familjer och förinställda inställningar, såsom skalor och enheter. (Autodesk, 2015). Ett exempel på en familj är en typ av dörr. I familjefilen ritas dörren ut innehållandes olika parametrar. När familjen/dörren sedan laddas in i projektet möjliggör parametrarna en ändring av dörrens dimensioner. Första komplementbyggnaden som skapades var en Carport. Denna ritades i en konstruktionsmall. Grunden ritas ut efter de förutsättningar som finns i Lindbäcks ritning. Därefter ritas väggarna upp med tillhörande dörrar. Lagren i väggen tilläggs och editeras under Edit Type (Figur 1) med samma material och bredd som har ritats i AutoCAD. Figur 1 Yttervägg till carport. I Edit Assembly editerar man materialet som väggen består av. När carporten är uppritad enligt de mått och de material den ska bestå av påbörjas arbetet med insticksprogrammet. För att få tillgång till de familjer som programmet erbjuder behöver det göras en manuell inladdning göras av dessa. Genom att trycka på Load Families på fliken som hör till insticksprogrammet aktiveras dessa. (Figur 2) (Figur 13) 3

14 Figur 2 Insticksprogrammet Wood Framing innehåller färdiga familjer som laddas in i projektet. 3.2 Framing Configurations Därefter påbörjas arbetet med att ändra inställningar på reglar, glespanel och fasad under länken Framing Configurations (Figur 13). Programmet innehåller många valmöjligheter vilket innebär att de förinställda inställningarna skiljer sig mycket med hur Lindbäcks vanligtvis konstruerar en komplementbyggnad. Carporten som är uppritad består av två olika typer av väggar: fyra ytterväggar och en innervägg. Det som skiljer dessa åt är att ytterväggarna skall kläs med panel och innerväggen med plywood. I övrigt skall reglarna och glespanelens lager inneha samma dimensioner innehållandes likadant material Configuration Type Frame Reglarna som skall autogenereras läggs till och ändras under menyn Configuration Type. (Figur 13) Common Settings Main type of studs gäller reglarna väggen skall bestå av. (Figur 3) I detta projekt skall de inneha måtten 45x120mm. Finns inte det mått som önskas väljs ett liknande och konfigureras i ett senare skede i menyn Type Properties. För att få åtkomst till en regels Type properties måste först en autogenerering utföras. Därefter markeras, i ritningsläget, den/de reglar måttet skall ändras på. Inställningarna för reglarna uppkommer då i en meny som heter properties. Därefter väljs Edit Type och då kommer man åt Type Properties. Innan ändringar utförs är det viktigt att regelns familj dupliceras och vidare döps om till ett passande namn. Därefter ändras inställningarna till önskade dimensioner. Därefter återgår man till Framing Configurations -> Common Settings och väljer den nya regel som har skapats. Under fliken Elements Mark Definition (Figur 3) fås möjligheten att ändra förkortningen på reglarna de kommer ha när de senare kommer visas i layouten och mängdlistan. Vertikal stud och King stud får till exempel förprogrammerat förkortningarna VS och KS. Förklaring över vilka reglar som skall sitta var ses i (Figur 4). Define Depth (h, d) by Layer Type finns under de flesta menyerna under Configuration Type. Detta innebär att tjockleken och höjden på, i detta fall reglarna, följer de inställningar som gjordes när man skapade väggen och dess lager. Denna ruta skall vara markerad i varje konfigurationstyp. 4

15 Figur 3 Huvudtypen av de vertikala reglarna skall ha måtten 45x120mm Figur 4. Placering på reglar Wall Framing Under menyn Wall Framing (Figur 6) anges vilka c/c mått de vertikala reglarna skall ha. Regelmåttet som valdes i Common Settings är bunden till denna rubrik och går därför inte att ändra. Ändring av Top- och Bottom plate (Figur 4) görs under motsvarande flik. Det skall enbart vara ett element av varje och de behöver roteras 90 för att bli liggande mot den vertikala regeln (Figur 5). Roterad Inte Roterad Figur 5 Olika utformningar av Top Plate 5

16 Figur 6 Wall Framing Opening Framing För att inställningarna runt dörrar och fönster skall överensstämma med Lindbäcks arbetssätt måste även de justeras. Detta görs under Opening framing och fliken Door Framing och Window Framing (Figur 7). Under Edit Configuration ändras King Stud och Header till samma regelmått som övriga reglar, det vill säga 45x120. Öppningen skall inte innehålla Top Plate Support, Sill Plate eller Trimmer. Cripple Stud genereras automatiskt (Figur 4). Förekommer det flera öppningar med olika dimensioner på samma vägg kan inställningarna konfigureras så att autogenereringen anpassas efter varje öppning. Detta är användbart i större projekt men är inte aktuellt för denna byggnad. Figur 7 Opening Framing -> Door Framing 6

17 End Connection och T Connection. Under End Connection (Figur 8) väljs hur breda samt antalet reglar en vägg ska avslutas med. Genom att klicka på bilden kommer de vanligaste internationella lösningarna upp. Behövs en mer komplicerad lösning väljs Custom Join, vilket gör det möjligt att själv konstruera hur väggen skall avslutas. Figur 8. End Connection Under T Connection (Figur 9) anges hur mötet mellan de olika väggarna skall se ut. I detta fall räcker det med en lösning enligt bilden nedan. Även här finns valet att själv konstruera mötet mellan väggarna. Då går man till väga på likadant sätt som med End Connection. Figur 9 T Connection 7

18 Bridging/Nogging/Blocking I carportens ytterväggar skall det finnas en horisontell regel med måttet 45x220 som löper högst upp mellan de vertikala reglarna. Detta specifika mått finns ej med som valbart alternativ bland Revits familjer. Därför måste ett annat mått väljas och därefter justeras manuellt till rätt dimensioner under Type properties (Se kapitel ). Regelns placering i höjdled ändras under Array 1. (Figur 10) Figur 10 Bridging/Nogging/Blocking Stud Holes Wall+ kommer förprogrammerat med autogenerering av hål i reglarna. Detta använder sig inte Lindbäcks av och skall därför avaktiveras genom att avmarkera Cut Holes under menyn Stud Holes Save As När inställningarna är färdigkonfigurerade sparas dessa om till ett nytt Configuration Name och döps till önskat namn. 8

19 3.2.2 Configuration Type Horizontal Nailer/Glespanel Liknande inställningar behöver utföras under Horizontal Nailer för att glespanelen skall bli enligt önskan. Genom att välja Horizontal Nailer istället för Frame under Configuration Type ges tillgång till inställningarna för glespanelen. Val av mått, placering, sammankoppling etc. förekommer även här. En addering av alternativ är Horizontal Nailers. Markering av Apply Horizontal Nailers skall göras för att glespanelen ska aktiveras. Skall glespanelen vara liggandes mot de vertikala reglarna skall även en markering av Rotate 90 göras. Därefter specificeras intervallerna läkten skall förekomma i. Detta ändras under Array 1 som även den finns under Horizontal Nailer. När önskade inställningar är gjorda sparas Horizontal Nailer om till ett nytt Configuration Name Configuration Type Vertical Siding/Panel Paneltypen ändras under Configuration Type: Vertical Siding. Finns inte rätt typ som skall användas kan en modifiering av en befintlig panel göras i familjen för en liknande panel. För att behålla originalet är det viktigt att filen sparas om till en ny familj. Apply Vertical Siding skall vara markerad för att Revit skall autogenerera panelen. Array 1 avgör vilket avstånd panellängderna skall ha mellan varandra. Detta är beroende på vilken bredd det är på den valda paneltypen. (Figur 11) Figur 11 Vertical Siding 9

20 3.3 Wall Link Inställningarna som är gjorda under Framing Configuration skall sedan kopplas till väggen/väggarna som är uppritade. Detta görs under Wall Link (Figur 13). I raden Structure skall Framing Layer ändras till Frame och, i detta fall, Framing Configuration till YV-carport. I ett annat projekt tillämpas det namn och den typen som skapades i kapitel Detta gäller samtliga rader som finns under Wall Link. Finish 1 tillhör glespanelen. Där ska Framing Layer vara Horizontal Nailer och Framing Configuration: YV-carport. Finish 2 tillhör panelen och därför skall Framing Layer vara Vertical Siding och Framing Configuration: Vertical Siding. Frame Part skall vara markerad för samtliga. Detta möjliggör att en uppdatering och ändring kan utföras enbart för ett av lagren i väggen ifall det tillkommer information, i ett senare skede, som påverkar någon del av väggen. Liknande inställningar görs för Basic Wall: IV-Carport 160 mm med skillnaden att Framing Layer skall vara Sheathing istället för Vertical Siding eftersom det yttersta lagret skall bestå av plywood. (Figur 12) Figur 12 Wall Link 3.4 Frame Wall Autogenerering När inställningarna för hur lagren skall se ut har kopplats till tillhörande väggar kan autogenereringen påbörjas. Genom att markera den vägg som skall autogenereras och sedan trycka på Frame Wall (Figur 13) påbörjas processen. Det är möjligt att autogenerera alla väggar samtidigt genom att markera dessa och trycka på Frame Wall. Originalväggen är fortfarande kvar och skall vara kvar efter autogenereringen är utförd. Detta innebär att ens vy av resultatet hindras en aning. Görs originalväggarna näst intill transparanta ges en bättre vy över resultatet. Det är enbart uppreglingen av väggen som genereras via Frame Wall-kommandot. När glespanelen skall genereras markeras väggen/väggarna som skall få tillämpningarna. Under menyn Add Elements (Figur 13) finns alternativet Add Nailers vilket aktiverar genereringen. Detta utförs på likadant sätt för panelen med skillnaden att Add Nailers skall ersättas av Add Siding. 10

21 Figur 13 Menyn till insticksprogrammet Wall Resultat av Autogenerering Figur 14 3D bild över autogenereringen Kontroll/ändring av resultat Det är viktigt att gå igenom resultatet av autogenereringen. Är det någon ändring som måste göras ändras den helst i menyn Framing Configurations och inte i ritläget. Det går att ändra varje regel för sig eftersom de inte är kopplade till något block. Men skulle ny information tillkomma som gör att väggen behöver uppdateras igen via Frame Wall kommandot, försvinner de manuella ändringar som gjordes i ritläget. Den liggande regeln i blockritningen som skapades i Bridging/Nogging/Blocking fick, efter de valda inställningarna, för små dimensioner. 45x120mm istället för 45x220mm. Regelns dimensioner var förinställda och låsta efter måttet 45x120mm som valdes under Common Settings och går därför inte att ändra. Eftersom den tillhör samma familj som övriga reglar så går det inte att göra någon förändring i type properties. Detta medför att regeln måste ändras manuellt efter genereringen är gjord. Tillkommer det ny information, till exempel att en dörr måste flyttas 10mm till höger, måste en ny autogenerering utföras och regeln måste ändras manuellt på nytt. 11

22 Ramen till väggblocken sammankopplades inte i ytterhörnen. Det lämnades tomrum på 45x45mm. Även detta reviderades manuellt efter autogenereringen. (Figur 15) Figur 15 De yttersta reglarna sammankopplades inte efter autogenereringen och måste ändras manuellt. 12

23 4 Wall Assembly Wall Assembly följer med insticksprogrammet Wall+. Det möjliggör en förenklad process att skapa layouter och mängdlistor för de väggar som tidigare har autogenererats i Wall Drawing Configuration Under Drawing Configuration (Figur 13) görs inställningarna till Layouterna. Genom att duplicera och döpa om Drawing Configuration under Assembly Views sparas inte de förinställda alternativen över och valet av namn kan anpassas till en firma eller ett projekt Assembly Views Under fliken Assembly Views bestäms vilka vyer de olika lagren i väggen skall ha i layouten. Detta beror på hur väggarna är uppritade. Elevation Front kan visa framsidan av en vägg och baksidan av en annan vägg. Flera views kan visa Elevation front med villkoret att de visar olika lager som tillhör olika View Templates. Redovisas samma lager på två olika ställen ur samma vy kommer en varningsruta upp och inställningarna går inte att spara. Under View name ändras namnet till vad layouten skall heta. (Figur 16) Figur 16 Drawing Configurations - Assembly View Edit Dimensioning Rules Det är möjligt att ändra inställningar för storlek, placering och utseende på den förklaringstext och de visningspilar som skall in i layouten. Detta görs under Edit Dimensioning Rules. Det är under kategorierna Walls och Parts väggarna ligger och det är där inställningarna skall ändras. (Figur 17) 13

24 Figur 17 Drawing Configurations - Edit Dimensioning Rules Schedules Mängdlistan till komponenterna som ingår i väggarna skapas under Schedules. Där markeras vilka lager det ska skapas mängdlistor till. View Name är namnet mängdlistan skall ha när den skapas och senare skall användas i layouterna. Detta kan även ändras under ett senare skede. Framing Layer konfigureras så det passar namnet på mängdlistan, till exempel är Frame kopplat till mängdlistan Blockritning. (Figur 18) Figur 18 Drawing Configurations - Schedules Sheets Sheets är namnen på layout-arken. Till den första vägg som hopsätts till en assembly måste layouterna ordnas manuellt. Se kapitel 4.4. I nuläget finns enbart alternativet No Template-- tillgängligt. View name är namnet på layouten och Title block är komplementfilen som skall 14

25 användas som ritningshuvud. För den första hopsättningen måste AutoCADs förinställda rithuvud användas. Därav finns enbart alternativet A1 metric. (Figur 19) För att skapa ett eget rithuvud se kapitel Figur 19 Drawing Configuration - Sheets 4.2 Create Assembly För att skapa en hopsättning/assembly av en vägg måste först väggen namnges. Väggen namnges för att kunna urskilja väggarna sinsemellan när de sedan plottas ut på ritningarna. Lindbäcks använder namn såsom YV1 och YV2 som står för Yttervägg 1 och Yttervägg 2. För att namnge en vägg markeras väggen. Under väggens properties/inställningar finns det, under Identity Data, en rad som heter Mark. Där skrivs önskat namn på väggen in. I detta fall CARPORT YV1 (Figur 20). Figur 20 Properties, Mark Därefter kan en Assembly skapas genom att markera den vägg som namngetts och trycka på Create Assembly (Figur 13). Denna hamnar sedan som en egen kategori under Assemblies i Project Browser. När denna är skapad tilläggs en beskrivning av väggen som används i ett senare skede. Genom att högerklicka på Assembly-namnet och trycka på Type Properties ges tillgång till inställningar för just den assemblyn. Under description skrivs det in vad det är för typ av byggnad. I detta fall en komplementbyggnad. (Figur 21) 15

26 Figur 21 Type properties för assembly CARPORT YV Ta bort komponent i Assembly View När väggen är konfigurerad till en Assembly måste ändringar göras för att väggen skall få det utseende som önskas. Görs inga ändringar kommer hela väggen, så som den ritades upp från början, med i layouten och det enda som är synligt är väggens dimensioner i höjd-, och längdled. Genom att dubbelklicka på väggen när man befinner sig i Assemblies i Project Browser ges möjligheten att ändra vad som skall redovisas i layouten. Väggen blir grönmarkerad och en meny, med namn Edit Assembly, kommer upp. Genom att trycka på Remove och sedan på väggblocket göms denna i layouten. De delar som inte skall ingå i layouten göms därav i Assembly-view men inte i ritläget. (Figur 22) Originalväggen skall inte raderas helt från projektet eftersom det är via den man styr längden, höjden och djupet på bland annat reglarna. Raderas den från ritläget och det tillkommer ändringar som innebär att en uppdatering av kommandot Frame Wall måste utföras behöver en helt ny vägg ritas. 16

27 Figur 22 Edit Assembly - Remove Item Placering samt koppling av komponenters namn till mängdlistor Revit namnger varje komponent automatiskt efter de utförda inställningarna i Framing Configuration, se kapitel 3.2. Men efter en Assembly har skapats redovisas de enbart med frågetecken (Figur 22). Under menyn Shop Drawings (Figur 13) och sedan Sort Structural Framing by Wall Mark namnger Revit alla komponenter som tillhör den väggen. Men för att det skall vara möjligt att koppla komponenterna med deras namn måste ett eller flera frågetecken vara markerade. Detta behövs enbart göras på en View, antingen på blockritningen, glespanelritningen eller på fasadritningen. Sitter det reglar tätt mot varandra kan namnen bli otydliga att läsa. Då markeras det namn man vill flytta och placeras sedan på ett lämpligt ställe. (Figur 23) (Figur 24) Figur 23 Före editering av text Figur 24 Efter editering av text 17

28 4.3 Mängdlista Till den första skapade vägg-assemblyn måste mängdlistorna konfigureras manuellt. Det finns inga inställningar på vilken information listan skall visa (Figur 25). I properties för den valda mängdlistan tilläggs den information som skall redovisas. En färdig mängdlistas utseende går att formatera så den liknar den mängdlista som Lindbäcks för nuvarande använder sig av. Detta är inte någonting som är utfört, utan Revits förinställda utseende är använt i denna rapport. Lindbäcks mängdlistor som är skapade i DDS är exporterade till en excel-fil. För att exportera en mängdlista från Revit till ett exceldokument skall mängdlistan vara i en aktiv vy. Därefter går man in på File -> Export -> Reports -> Schedule. Detta skapar en textfil som senare kan importeras till excel. Figur 25 Oredigerad mängdlista Fields För att tillägga vilken information som skall visas i mängdlistorna går man in i properties för listan och skrollar ner till raden Fields. Genom att trycka på Edit ges möjligheten att tillägga de kolumner som önskas (Figur 26). I detta fall önskas namn, antal, längd och massa på komponenterna. Figur 26 Mängdlista, Edit Fields Filter Under fliken Filter i samma ruta ändras vilka villkor mängdlistan skall ha. Villkoren gör att man styr vad mängdlistan skall visa. I en layout som visar en blockritning och en glespanel skall det finnas en mängdlista till vardera. Detta underlättar när exempelvis montörer skall se vilka 18

29 längder och placeringar reglarna har. I Figur 27 ses ett exempel på inställningar till mängdlistan, som visar information om glespanelens komponenter, som tillhör väggen CARPORT YV1. Figur 27. Mängdlista, Filter Create View Template From View När inställningarna är gjorda sparas dessa som en ny Template. Det innebär att väggarnas mängdlistor som tillhör andra Assemblies kan kopplas till de utförda inställningarna. Genom att högerklicka på den färdiga listan och välja alternativet Create View Template From View skapas en ny mall som döps till önskat namn. 4.4 Layouter Layouterna finns redan som tomma ark efter inställningarna som gjordes i kapitel I detta fall finns det två stycken, en vid namn 3D-, och fasadritning och en block-, och sektionsritning. Genom att dra block-, sektion-, fasad och 3d: vyn samt deras tillhörande mängdlistor till de blanka arken, fås en layout som kan designas efter eget tycke. Ändringar kan göras rörande rubrikerna som automatiskt skapas under vyerna när de dras till layoutläget. (Figur 28) 19

30 Figur 28 Vyerna dras till layouten och placeras på lämplig plats Rithuvud Rithuvudet skapas automatiskt av Revit (Figur 29). Denna skiljer sig mycket från rithuvudet Lindbäcks använder sig av (Figur 30). Figur 29 Revits egna rithuvud Figur 30 Lindbäcks rithuvud taget från ett pågående projekt gjort i AutoCAD För att ändra utseendet på det förinställda rithuvudet dubbelklickar man på denna. På så sätt öppnas familjen som den tillhör. Filen sparas om till önskat namn, i detta fall Komplementfil_1 enligt Lindbäcks standard. Sedan importeras en redan färdig komplementfil från AutoCAD som används som mall och det nya rithuvudet formas utifrån den. Viss information i rithuvudet skall vara statiska. Dessa går att ändra när man befinner sig i familjefilen. Exempel på statiska element är: vem som är handläggare, vem som är ansvarig över projektet, projektets uppdragsnummer, projektets namn samt vilken fas projektet befinner sig i. Övrig information kan enbart ändras 20

31 när man befinner sig i layouten för själva projektet. Exempel på dessa är revideringsrutan BET, ritningsnummer samt vem som har ritat/konstruerat projektet. (Figur 31) Figur 31 Statisk information som ej skall ändras under projektets gång ändras i familjen till rithuvudet. Information som ej går att ändra i familjen kopplas till filen projektet ligger i Sheet Name är kopplat till tre olika instanser. Den översta är kopplad till namnet på layouten, den andra till beskrivningen av Assemblyn och den tredje är kopplad till namnet på Assemblyn. Detta innebär att informationen om vilken vägg, byggnad och vilka element som tillhör ritningen uppdateras automatiskt efter projektets gång. (Figur 32) 21

32 Figur 32 Förklaring på hur rithuvudet är kopplat till de olika instanserna 4.5 Create Assembly II När nästa vägg skall sättas ihop till en Assembly är det nu möjligt att återanvända inställningarna som är gjorda från den första skapade layouten Edit Configuration När den första assemblyn är skapad för en vägg är det möjligt att koppla samman de inställningarna till följande assemblies. Första steget för att starta processen är att markera någon del av väggen, i detta fall YV2, och trycka på Create Assembly. I Dialogrutan som kommer upp väljs Edit. Samtliga inställningar som gjordes till föregående vägg kvarstår. Det som nu skall ändras/tilläggas befinner sig under fliken Sheets. Under alternativet Sheet Template finns det nu möjlighet att välja de layouter som skapades åt den första väggen och använda dem som mall till resterande layouter. Detta innebär att block-, sektions-, 3D-, och fasadvyerna placeras automatisk på samma plats i den nya layouten. Även under rubriken Titleblock finns det nu ett nytt valbart alternativ. Komplementfil_1 är tillgänglig och väljs istället för Revits förinställda rithuvud. Detta innebär att assemblyn som skapas även kommer få likadant rithuvud som föregående vägg förutom Sheet Name som är kopplat till varje individuell vägg. 22

33 4.5.2 Layout II Det som är nödvändigt att ändra i de kommande hopsättningarna/assemblies är: Radering av väggblock. Se kapitel Ritningsnumret i rithuvudet. Vem som har ritat/konstruerat ritningen Tillämpa de skapade mallarna/templates från den föregående Assemblyn till mängdlistorna. Se kapitel Template När samtliga inställningar är utförda enligt önskan, är det möjligt att spara dessa som en ny template. Denna kan då senare användas till ett annat projekt i en ny fil. Detta görs genom att spara om filen till önskat namn, radera allt som är uppritad och sedan spara om filen till en template. 23

34 5 Resultat Det färdiga resultatet visas i ritningar som ligger under bilagor. Ritningarna innehåller de mängdlistor som skapats samt utfallet av Revits autogenerering över reglar, glespanel och panel. 24

35 6 Slutsats/Diskussion Resultatet överensstämmer någorlunda bra med Lindbäcks standard för hur de ritar sina komplementbyggnader. Deras ritningar, som används i nuläget och är skapade i AutoCAD, visar en blockritning över reglarna med tillhörande sektion som beskriver uppbyggnaden av väggen. De redovisar däremot inte glespanelen som ett block, som är gjort här, utan denna är enbart synlig och beskriven i sektionen för väggen. För att få en överblick över autogenereringen valdes en redovisning av glespanelen i layouten. Önskas inte detta undviker man att dra in glespanelen till layouten. 6.1 Mängdlistor Lindbäcks mängdlistor är inte utsatta på ritningarna som det är gjort i denna rapport, utan de är istället exporterade från DDS till en Excel-fil. Detta är möjligt även i Revit. Utseendet på Revits mängdlistor kan formateras om men det är tveksamt om de kan få exakt likadant utseende som DDS mängdlistor. En djupare undersökning krävs för att se om det är möjligt. Komponenternas namn, som förekommer i mängdlistorna, har genererats automatisk av Revits förvalda inställning. Det är möjligt att döpa om namnen på exempelvis reglarna från Vertical Studs till reglar, med förkortningen Re istället för VS. Detta kan underlätta för Lindbäcks eftersom majoriteten av arbetstagarna kan svenska bättre än engelska. Det är däremot tidskrävande att döpa om varje komponent till svenska men det behövs enbart göras en gång eftersom filen sedan kan sparas som en template. En template möjliggör att samtliga inställningar medföljer när ett nytt projekt/ny fil startas. 6.2 Autogenerering Ett problem fanns med den liggande regeln (45x220) i blockritningen, som löper parallellt med de vertikala reglarna. Denna inställning ligger under Framing Configuration: Frame -> Bridging/Nogging/Blocking. Regelns dimension är förinställt efter måttet 45x120mm som i ett tidigare skede valdes under Common Settings och går därför inte att ändra. Detta innebär att regeln måste ändras manuellt efter att genereringen är gjord. Tillkommer det ny information, till exempel att en dörr måste flyttas 10mm till höger, måste en ny autogenerering utföras och regeln måste ändras manuellt på nytt. Möjligtvis går det ändra inställningarna så regeln inte ligger under Bridging/Nogging/Blocking utan under en annan meny, som gör att den får rätt dimension och placering. Men ingen lösning har hittats i nuläget och en djupare undersökning behöver utföras för att se om det är möjligt. De yttersta, översta och understa reglarna på väggarna sammankopplades inte, utan det lämnas ett tomrum på 45x45mm i hörnen på väggblocken. En djupare undersökning krävs för att finna en lösning som gör att reglarna får kontakt med varandra. Genom att ändra dessa reglar manuellt tappas inte bara tid utan en lucka för misstag öppnas då en eller flera reglar lätt kan glömmas att ändras efter att en generering är gjord. På sektionen för YV3 visar resultatet att glespanelen och panelen är högre än vad reglarna är. Detta gäller även YV4 men dessa har ändrats manuellt i efterhand för att få en bild av hur det skall se ut. Detta kan bero på att det finns en offset, antingen på reglarna eller på panelen/glespanelen, i inställningarna. En annan lösning kan vara att väggen är kopplad till taket vilket gör att Revit automatiskt ändrar höjd på glespanelen och panelen efter takets 25

36 förutsättningar. Samma inställningar har använts till samtliga ytterväggar men utfallet kunde enbart ses på YV3 och YV4. Testlicensen till Wall+ utgick före en lösning kunde hittas och en djupare undersökning av detta bör göras. I övrigt fungerade autogenereringen som den skulle. Mötet mellan ytterväggarna fick det utseende som Lindbäcks arbetar med. Ditsattes en dörr i efterhand behövdes det enbart tryckas på Frame Wall så uppdaterades väggen med nya reglar som hade rätt placeringar (bortsett från exemplen ovan). 6.3 Avslutning I Revit-filen förekommer det ett tak som är ritat efter Lindbäcks ritningar. Denna har autogenererats via Roof+, som även det är ett insticksprogram liknande Wood+. Men inställningarna överensstämmer inte med Lindbäcks. På grund av tidsbrist gick det ej att färdigställa taket med dess inställningar. Det är alltså osäkert om Roof+ passar Lindbäcks standard gällande ritande av tak i Revit. När rätt inställningar som passar Lindbäcks arbetssätt i Wood+ är gjorda, är det möjligt att spara arbetsfilen som en ny template. Detta innebär att samtliga inställningar kan hämtas när ett nytt hus skall ritas. Det spar väldigt mycket tid om det enda man behöver lägga energi på är att rita upp byggnaden, som sedan autogenereras genom ett knapptryck. Tanken var att det skulle skapas flera olika byggnader. Ett miljörum, en carport samt en tvättstuga. Detta för att få en bra översikt över mängdlistorna och autogenereringen. Men insticksprogrammet var komplicerat och det brukades mycket tid till att lära sig hur det fungerade, vilket gjorde att inga fler byggnader än carporten hann färdigställas. 26

37 Referenser AGA-CAD. (2016). Hämtat från Building BIM together: Autodesk. (u.d.). Hämtat från BIM and the future of AEC: 27

38 Bilaga 1 Fasad-, och 3Dritning, YV1 28

39 Bilaga 2 Mängdlista fasadritning, YV1 29

40 Bilaga 3 Block-, och sektionsritning, YV1 30

41 Bilaga 4 Fasad-, och 3Dritning, YV2 31

42 Bilaga 5 Mängdlista fasadritning, YV2 32

43 Bilaga 6 Block-, och sektionsritning, YV2 33

44 Bilaga 7 Fasad-, och 3Dritning, YV3 34

45 Bilaga 8 Block-, och sektionsritning, YV3 35

46 Bilaga 9 Fasad-, och 3Dritning. YV4 36

47 Bilaga 10 Block-, och sektionsritning YV4 37

48 Bilaga 11 Block-, och sektionsritning, IV1 38