ÅRSBERÄTTELSE Vi stöder i god arbetsgivaranda

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2017 Vi stöder i god arbetsgivaranda

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ARBETSMARKNADSDIREKTÖRENS ANFÖRANDE 3 EN ÖVERSIKT AV ÅRET Konkurrenskraftsavtalet 8 Vård- och landskapsreformen 11 Yrkesutbildningsreformen 12 KT förberedde sig för förändring 14 Pensionssystemen i förändring 17 KOMMUNARBETSGIVARNA 19 Delegationen 21 KT:s byrå 24 Ekonomi 27 Kommunikation 32 Forskning 35 AVTAL 36 Avtal under verksamhetsåret 38 Förändringar i lagstiftning 40 Avtalsvis utveckling 41 Rådgivning och utbildning 42 Lokala meningsskiljaktigeter 44 UTVECKLING AV ARBETSLIVET 46 Utvecklingsprogram 48 Arbetsgivarnätverk 49 INTRESSEBEVAKNING 51 Utlåtande av sakkunniga 53 Arbetsgrupper 54 Påverkan på EU-nivå 55

3 ARBETSMARKNADS- DIREKTÖRENS ANFÖRANDE

4 Konkurrenskraftsavtalet gav ekonomiskt uppsving Konkurrenskraftsavtalet, som är exceptionellt på den finländska arbetsmarknaden, trädde i kraft i februari. Avtalet föregicks av långa förhandlingar och har som mål att öka Finlands konkurrenskraft och förbättra sysselsättningen. Utvecklingen gagnar därmed också den offentliga ekonomin. Konkurrenskraftsavtalet bidrog i hög grad till att Finlands ekonomi fick ett uppsving och sysselsättningen förbättrades. Vi på KT hade en aktiv roll i utformningen av avtalet. 4 Arbetsmarknadsdirektörens anförande

5 Finlandsmodellen blev aldrig verklighet I konkurrenskraftsavtalet avtalades det också om en återgång till branschvisa eller sektorvisa förhandlingar. I början av året försökte vi skapa en så kallad Finlandsmodell, som hade varit en samordnad lönemodell, förhandlingsmodell, för alla sektorer och branschvisa förhandlingar. Arbetet framskred inte. Kommunsektorns förhandlingar inleddes på hösten De kommunala kollektivavtalsförhandlingarna satte igång på våren med förberedande förhandlingar. Vi gick igenom bland annat det ekonomiska läget och både arbetsgivarsidan och löntagarsidan satte upp preliminära mål för förhandlingarna. Vi preciserade och utformade gemensamma arbetsgivarmål i olika nätverk, varefter KT:s delegation godkände förhandlingsmålen. I slutet av hösten intensifierades förhandlingarna och gav slutligen resultat i början av KT med i nätverk KT hade en viktig roll i beredningen av vård- och landskapsreformen. KT:s sakkunniga deltog i många lagstiftnings- och andra arbetsgrupper som beredde den största reformen i Finlands förvaltningshistoria. Genom KT:s förändringsstöd stödde vi de kommunala arbetsgivarna framför allt via olika nätverk. Vi förde dialog med arbetsgivarna och försökte stödja arbetsgivarnas alla organisationer. Nytt system byggs upp Om vård- och landskapsreformen blir verklighet förändras det kommunala avtals- och förhandlingssystemet i grunden. Under verksamhetsåret förhandlade KT och huvudavtalsorganisationerna om ett nytt avtals- och förhandlingssystem för kommunerna, landskapen och deras företag. Vi kom rätt långt i förhandlingarna, men avbröt dem då de egentliga arbetsmarknadsförhandlingarna inleddes. 5 Arbetsmarknadsdirektörens anförande

6 Det nya KT byggs upp Vi är beredda på att KT:s ställning förändras väsentligt när och om vård- och landskapsreformen går igenom. Vi bereder oss på att KT då också blir arbetsgivarorganisation för landskapen. Men eftersom reformlagstiftningen sköts upp med ett år blev också lagen om KT:s ställning uppskjuten. Mandattiden för KT:s delegation förlängdes ändå till slutet av året. Utvecklingen av arbetslivet fortsatte Vid sidan av förhandlings- och avtalsverksamheten och den övriga intressebevakningen utvecklade vi under verksamhetsåret arbetslivet och personalledningen. KT deltog i över hundra organ KT är en central arbetsmarknadsorganisation. Även om de centrala arbetsmarknadsorganisationerna inte längre ingår egentliga arbetsmarknadsavtal, deltog vi under verksamhetsåret i mer än hundra av de centrala organisationernas arbetsgrupper och andra arbetsmarknadsorganisationer. Dessutom gav vi cirka 50 utlåtanden om olika lagstiftningsprojekt. Framgång genom kunnig personal Verksamhetsåret var på många sätt exceptionellt och väldigt arbetsdrygt, men framför allt tack vare vår kunniga personal klarade vi oss bra också under detta år. Tillsammans med huvudavtalsorganisationerna beslutade vi också fortsätta det gemensamma programmet för arbetslivsutveckling som också kommer att omfatta landskapssektorn. 6 Arbetsmarknadsdirektörens anförande

7 EN ÖVERSIKT AV ÅRET 2017

8 Konkurrenskraftsavtalet påverkade arbetstiden, semesterpenningen och avgifterna Målet med konkurrenskraftsavtalet (kiky) är att förbättra konkurrenskraften för det finländska arbetet och de finländska företagen, öka den ekonomiska tillväxten, skapa arbetsplatser, stöda situationen för den offentliga ekonomin och främja lokalt avtalsförfarande via avtalen. Lösningen gav arbetsro och förutsebarhet åt arbetsmarknaderna. Målsättningen var att skapa nya arbetsplatser främst inom den privata sektorn, vilket påverkar kommunal ekonomi om det förverkligas. Regeringen lovade även lätta på inkomstbeskattningen. Kommunsektorns arbets- och tjänstekollektivavtal i enlighet med konkurrenskraftsavtalet trädde i kraft den 1. februari De kommunala avtalen var i kraft till slutet av januari Konkurrenskraftsavtalet

9 Löntagarnas försäkringsavgifter steg, arbetsgivarnas sjönk Genom konkurrenskraftsavtalet höjdes löntagarnas försäkringsavgifter och arbetsgivarnas avgifter sänktes. Målet var att sänka arbetsgivarens enhetsarbetskostnader och sänka sysselsättningströskeln. Löntagarnas andel av arbetslöshetsförsäkrings- och arbetspensionsavgifterna ökas från och med år Lönerna stiger inte alls och i anställningsvillkoren görs heller inga ändringar med kostnadsinverkan. Arbetstiden förlängs och semesterpenningen inom den offentliga sektorn skärs med 30 procent under åren Inom kommunsektorn har ett separat arbets- och tjänstekollektivavtal gjorts om minskning av semesterpenning. Arbetstiden ökade med 24 timmar per år Arbetstiden förlängdes med avtal från och med 1 februari 2017 med i genomsnitt 24 timmar per år utan att ändra inkomstnivån. Med förlängningen ville man förbättra konkurrenskraften. Förlängningen gäller alla branscher som baserat sin avtalslösning på konkurrenskraftsavtalet, men varje avtalsområde förhandlade för egen del det mest lämpliga sättet att förlänga arbetstiden. Inom kommunsektorn genomfördes förlängningen genom att öka veckoarbetstiden med en halv timme. Nyttan användes till att lyfta produktiviteten och serviceproduktionen för kommuninvånarnas bästa. Nedskärning av semesterpenning sänker arbetskraftskostnaderna inom offentliga sektorn, men staten skär i den inbesparing som uppstår genom att minska på kommunernas statsandelar. Med den inbesparing som uppstår finansieras sänkningen av sjukförsäkringsavgiften för privata sektorns arbetsgivare. 9 Konkurrenskraftsavtalet

10 Breda möjligheter att avtala lokalt inom kommunsektorn Lokalt avtalsförfarande grundar sig på arbets- och tjänstekollektivavtal och möjligheterna till det varierar branschvis. Lokalt avtalsförfarande utökas inte med skild lagstiftning utan med förhandlingar mellan fackoch arbetsgivarförbunden. Inom kommunsektorn finns det breda möjligheter att avtala lokalt. Det har inte funnits behov av att ändra bestämmelserna. KT och huvudavtalsorganisationerna rekommenderade ändå med en gemensam anvisning, att lokalt avtalsförfarande ska användas som alternativ till minskning av arbetskraften när arbetsgivaren råkar i ekonomiska svårigheter. Arbetsgivaren förbinder sig att inte permittera, ändra om till deltid eller säga upp anställda. Ny lagstiftning om omställningsskyddet Från början av 2017 trädde lagstiftning som förbättrar omställningsskyddet i kraft. Det förbättrade omställningsskyddet rör arbetstagare och tjänsteinnehavare som blivit uppsagda av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker, och som har minst fem års anställning hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska erbjuda den uppsagda rätt till sysselsättningsfrämjande träning och utbildning. Den uppsagda har rätt till företagshälsovårdstjänster under ett halvt år efter att arbetsskyldigheten har upphört. Lokalt avtal kan även göras om arbetstidsbank. 10 Konkurrenskraftsavtalet

11 KT har fört arbetsgivarens talan i vård- och landskapsreformen KT har aktivt deltagit i beredningsgrupper ledda av både social- och hälsovårdsoch finansministeriet, där vård- och landskapsreformen har behandlats till de delar den rör vår sektor. Tonvikten inom beredningen har ändå legat på landskapets projektförvaltning. Vi har även varit med i den landskapsvisa beredningen till exempel genom att erbjuda sakkunniga till möten, hålla föredrag och producera material för lokal behandling. I reformarbetet har vi fört fram arbetsgivaren inom offentliga sektorn. I beredningen har man ansett det vara viktigast att landskapen blir goda offentliga arbetsgivare, med ändamålsenliga verksamhetsförutsättningar och en kunnig, motiverad personal. Förändringsstöd åt arbetsgivarna Speciell uppmärksamhet har fästs vid beredningens rättsliga kvalitet. Vi har också varit angelägna om kostnaderna på grund av arbetsgivarbyten. Till kommuner och samkommuner har vi gett förändringsstöd i egen regi och speciellt för kommunsektorn anpassad service, vilken bestått av anvisningar, rådgivning och annan utdelning av information. En del av förändringsstödet är planerat och riktat till landskapsförvaltningen. För beredarna grundades ett nätverk, som fungerat som stöd i reformen tillsammans med de nätverk och utbildningsprogram som redan tidigare grundats inom kommunfältet. Deltagandet har varit aktivt och servicen har upplevts god. 11 Vård- och landskapsreformen

12 Reform som förnyar arbetet för lärare inom yrkesutbildning Inom reformen för yrkesutbildningen, som hör till regeringens spetsprojekt, förnyades utbildningens finansiering, styrning, verksamhetsprocesser, examenssystem och anordnarstrukturer. Målet med reformen var kunskapsbasering och kundorientering, och därtill ville man öka inlärningen som sker på arbetsplatser och individuella studiestigar samt avveckla reglering. Det finns även mindre pengar avsatt för utbildning än tidigare. 12 Yrkesutbildningsreformen

13 Mer inlärning på arbetsplatserna Tack vare reformen kan man bland annat lätta på administrationen runt studerandebedömning och effektivera verksamheten. Den förnyade lagstiftningen samt finansieringssystemet möjliggör och stöder läroanstalterna, att för varje studerande precisera hur hen skaffar det kunnande som behövs för examen och hurudant dess innehåll är. Kunnande som erhållits tidigare i en annan läroanstalt eller i arbetslivet kan direkt räknas tillgodo eller visas med prov. Syftet med reformen är att överföra inlärningen från läroanstalterna till arbetsplatserna. Läroanstalten kan koncentrera sig mer på att handleda den studerandes inlärning, utvärdera kunnandet och samarbeta med arbetslivet, i stället för att idka traditionell undervisning. Enhetliga bestämmelser för utbildning av vuxna och unga Fastän lagändringarna som rör yrkesutbildningsreformen inte direkt ändrar tjänstekollektivavtalen, påverkar de desto mera indirekt. Eftersom utbildning för vuxna i fortsättningen regleras såsom utbildning för unga, är det för verksamhetens del befogat att förena läroanstalter och effektivera utbildningen av studerande i olika åldrar i samma grupper och med samma lärare. Ett nytt arbetstidssystem inom yrkesutbildningen Inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn finns det olika anställningsvillkor inom utbildning för unga och vuxna. Det ger upphov till nya tolkningsfrågor för tillämpningen av UKTA. På grund av dessa osäkerhetsfaktorer förhandlade avtalsparterna från och med sommaren om ett nytt arbetstidssystem, som skulle förenhetliga anställningsvillkoren för olika lärargrupper. Förhandlingsresultat nåddes i februari Reformen medför att det traditionella begreppet undervisning blir föråldrat som grund för löneutbetalning. I fortsättningen betonas handledning av studerande samt planering av kunskapsförvärvning i lärarens arbetsbild. På grund av detta betecknar årsarbetstidsmodellen, som var föremål för vår och OAJ:s förhandling, allt lärararbete som grund för löneutbetalning. 13 Yrkesutbildningsreformen

14 KT förberedde sig för reformen Om vård- och landskapsreformen förverkligas förändras KT:s ställning. KT Kommunarbetsgivarna lösgör sig från Kommunförbundet till ett självständigt offentligrättsligt samfund, som börjar ansvara för intressebevakning för arbetsgivare inom såväl kommuner, landskap som kommunsektorns företag. Enligt lagförslaget blir vårt nya namn Kommunoch landskapsarbetsgivarna KT. Lagförslaget om anordnande av intressebevakning för arbetsgivare inom kommuner och landskap offentliggjordes i början av 2017, varefter administrativa förberedelser för övergång till nya KT inleddes. 14 KT förberedde sig för förändring

15 Framflyttningen av vårdreformen sköt upp KT:s förnyelse Den nya vård- och landskapslagstiftningen skulle komma i kraft 1 juli och landskapens verksamhet skulle starta från början av På basen av utlåtandet som grundlagsutskottet gav i juni sköts dessa upp med ett år. Framflyttningen av reformen tvingade även till en lagändring, med vilken mandatperioden för KT:s delegation förlängdes till slutet av Kommunerna och landskapen finns enligt lagen inom nya KT:s intressebevakningsområde, men för deras bolag är det frivilligt att ansluta sig. KT:s delegation beslutade att personal som sköter uppgifter inom Avainta Arbetsgivarna rf ska överföras till KT:s tjänst genom överlåtelse av rörelse, när lagen om anordnande av bevakningen av kommunernas och landskapens arbetsgivarintressen träder i kraft. Nytt är sektioner för kommuner, landskap och företag Till KT:s nya organisation har man planerat kommun-, landskaps- och bolagssektioner, som var och en har beslutsrätt gällande arbets- och tjänstekollektivavtalsverksamheten. Förutom sektionerna finns styrelsen, som är ett beslutande organ på centralorganisationsnivå. 15 KT förberedde sig för förändring

16 Förhandlings- och avtalssystemets förnyelse sköts upp Vår nya roll förutsätter en förnyelse av förhandlingsoch avtalssystemet inom kommunsektorn och en utvidgning av systemet till landskap och kommunsektorns företag. Målsättningen var att få förnyelsen färdig till slutet av oktober Senareläggningen av vårdreformen sköt även fram beredningen av det nya avtalssystemet. Vi beslöt tillsammans med kommunsektorns huvudavtalsorganisationer att förhandlingarna om det nya systemet fortsätts efter att man avtalat om kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal för Förberedelser för administrativa förändringar Vår nya självständighet leder till många administrativa förändringar, såsom förnyelse av serviceavtal, ordnande av stödtjänster samt utveckling av den egna ekonomi- och personalförvaltningen. För dessa uppgifter grundades en ny förvaltningsdirektörstjänst, som besattes i februari under verksamhetsåret. Delegationens uppgifter utökas till att gälla inledande av landskapens verksamhet under tiden för den temporära förvaltningen. För det förberedde man sig genom att godkänna en ny arbetsordning åt delegationen. På samma gång godkändes en tidtabell för budget, bokslut och finansiering för det nya KT. KT:s delegation godkände under hösten ett förhandlingsresultat om temporära avtal, med vilka man möjliggör avtalsrättigheter åt KT och anställningsvillkor som ska tillämpas på landskapens personal, tills man åstadkommer det nya avtals- och förhandlingssystemet för kommuner och landskap. 16 KT förberedde sig för förändring

17 Pensionssystemen i förändring Om vård- och landskapsreformen förverkligas överförs en del av produktionen av offentligt finansierade social- och hälsotjänster till privata sektorn. Detta kan betyda att antalet pensionsförsäkrade minskar inom det kommunala pensionssystemet och ökar inom privata sektorns pensionssystem. Vård- och landskapsreformens projektgrupp tillsatte i slutet av år 2016 en arbetsgrupp att bereda övergångstiden mellan pensionssystemen. 17 Pensionssystemen i förändring

18 Arbetsgruppen blev färdig med arbetet sommaren I framställningen föreslås att en ny temporär lag stiftas. Med lagen skulle man begränsa förändringar i Kevas och det privata pensionssystemets finansieringsgrund under perioden när utvidgningen av valfriheten som ingår i social- och hälsovårdsreformen träder i kraft, I praktiken skulle arrangemanget betyda att den privata sektorn skulle betala en viss överföringsavgift till Keva för den personal inom social- och hälsovård som överförs till privata sektorns pensionsförsäkrade. Med detta förfaringssätt är det meningen att temporärt trygga Kevas finansiella ställning i en förändringssituation. Olikheterna inom pensionssystemen utreds Projektgruppen för vård- och landskapsreformen tillsatte i juni 2017 en gemensam arbetsgrupp för social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet för att bedöma om det är möjligt att slopa olikheterna mellan kommunala och privata sektorns arbetspensionssystem samt uppskatta effekterna av en eventuell ändring. Arbetsgruppens mandatperiod upphör i juni Arbetsgruppen utreder bland annat om det är ändamålsenligt och möjligt att helt eller delvis överge olikheterna i nuvarande kommunala och privata sektorns pensionssystem. Om arbetsgruppen kommer till att det inte är ändamålsenligt att förena systemen, ska den ge förslag på åtgärder som i den situationen behövs. Arbetsgruppen ska även estimera verkningarna av lösningen. Vi anser det vara viktigt att arbete inom offentliga sektorn, vad gäller kostnaderna för arbetspensionsförsäkringsavgifter, inte kan ha ett annat pris än inom privata sektorn. Därför borde arbetspensionsförsäkringsavgiften inom offentliga sektorn i sin helhet vara mycket nära motsvarande avgift inom privata sektorn. 18 Pensionssystemen i förändring

19 KOMMUNARBETSGIVARNA

20 KT Kommunarbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och arbetsmarknadscentralorganisation. KT företräder kommunarbetsgivarna i nationella arbetsmarknadsförhandlingar samt i trepartssamarbetet. KT förhandlar och sluter kommunsektorns tjänsteoch arbetskollektivavtal med huvudavtalsorganisationerna som företräder personalen. KT stöder kommunarbetsgivarna i utvecklandet av personalledning, arbetslivskvalitet och produktivitet. KT sköter även kommunarbetsgivarnas intressebevakning inom Europeiska unionen. KT:s verksamhet regleras av lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993). Administrativt är KT en del av Finlands Kommunförbund. År 2017 fanns det 311 kommuner och 118 samkommuner i Finland och i deras tjänst arbetade cirka arbetstagare och tjänsteinnehavare under verksamhetsåret. Kommunsektorns avtalssystem omfattar, med undantag av Ålands kommuner (16), alla Finlands kommuner och samkommuner samt kommunala affärsverk och löntagarna som är i deras tjänst. 20 Kommunarbetsgivarna

21 KT:s delegation KT:s delegation beslutar om tjänsteoch arbetskollektivavtal samt centrala arbetsmarknadsärenden. Delegationen består av elva medlemmar, som har utsedda personliga ersättare. Partierna föreslår medlemmar enligt resultatet från kommunalval. Medlemmarna företräder den kommunala arbetsgivaren och är i central ställning som förtroendevald eller anställd i kommun, samkommun eller Finlands Kommunförbund. Finansministeriet utser dem på förslag av Kommunförbundet för en fyraårsperiod som börjar den första oktober, året efter kommunalval (lag om Kommunala arbetsmarknadsverket 254/93). 21 Delegationen

22 Mandatperioden för KT:s delegation upphörde inte i slutet av oktober, utan fortsatte till slutet av december. Andra paragrafen i lagen om Kommunala arbetsmarknadsverket ändrades så, att delegationens mandatperiod börjar den första januari, året efter kommunalval. Lagändringen anknyter till anordnandet av vård- och landskapsreformen och intressebevakning för arbetsgivaren. KT:s delegation Ordförande Ritva Viljanen (SDP) I viceordförande Jaana Ylä-Mononen (C) II viceordförande Jorma Haapanen (Saml) Delegationen sammanträdde nio gånger under verksamhetsåret. På sammanträdena behandlades bland annat anordnandet av intressebevakning för arbetsgivaren om vård- och landskapsreformen förverkligas, förnyandet av kommunsektorns avtalsoch förhandlingssystem och KT:s målsättningar för förhandlingarna under avtalsperioden Under verksamhetsåret godkände delegationen bland annat KT:s utlåtande om valfriheten och förhandlingsresultatet gällande temporär tillämpning av kommunsektorns arbets- och tjänstekollektivavtal på landskapens och företagssektorns verksamhet. 22 Delegationen

23 Ordinarie medlemmar: (personlig ersättare) Haapanen Jorma, Kyrkslätt, servicedirektör (Saml) (Vuori Miia-Hannele, Tammerfors, servicechef) Itkonen Pentti, Villmanstrand, VD (C) (Ruhanen Seppo, Hirvensalmi, kommundirektör) Laaksonen Aulis, Björneborg, biträdande stadsdirektör (VF) (Pitkänen Riitta, Uleåborg, förvaltningsdirektör) Lievonen Kirsi-Marja, Vanda, personaldirektör (SDP) (Viialainen Matti, Puumala, landskapsdirektör) Majalahti Juha, Eura, kommundirektör (SDP) (Määttänen Petra, Åbo, stadssekreterare) Ojansuu-Kaunisto Kirsi, Tavastehus, EM, teol.stud. (Gröna) (Nordström Paula, Lojo, YH-studerande, företagare) Ojennus Reijo, Parkano, företagare (Sannf) (Kärki Armi, Pirkkala, lektor) Viljanen Ritva, Vanda, biträdande stadsdirektör (SDP) (Kiiskinen Kari, Äänekoski, arbetarskyddsinspektör) Vuorinen Maritta, Lahti, avdelningsdirektör (Saml) (Majuri Pekka, Helsingfors, stadsfullmäktig) Ylinen Keijo, Kauhava, VD (Saml) t.o.m Lumio Markku, Kauhava, stadsdirektör (Saml) Fr.o.m (Raassina Sari, Kuopio, specialläkare) Ylä-Mononen Jaana, Virrat, läkare (C) (Kantola Jouko, Joensuu, personalchef) Utskottet Det utskott som KT:s delegation tillsatt sammanträdde 12 gånger. Utskottet fattar beslut och ger fullmakter åt enskilda kommuner eller samkommuner att göra lokala tjänste- eller arbetskollektivavtal. Utskottets ordförande är arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen. Medlemmar är förhandlingscheferna Hannu Freund, Henrika Nybondas-Kangas, Sari Ojanen och Jorma Palola. Utskottets sekreterare är ledningens assistent Jaana Pirhonen. 23 Delegationen

24 KT:s byrå Inom KT:s byrå arbetar man med åtta kunskapsområden, vilka är ledning, förvaltning, kommunikation, allmänna anställningsfrågor, anställningsfrågor inom undervisnings- och bildningsväsendet, anställningsfrågor inom social- och hälsovårdstjänster, utveckling av personalresurser och arbetsmarknadsutredningar. Ledningsgruppen Jalonen Markku, kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Arolainen Teuvo, kommunikationschef, chefredaktör Freund Hannu, förhandlingschef, undervisnings- och bildningsväsendet Heiskanen Margareta, utredningschef, arbetsmarknadsutredningar, pensionär Juutinen Mika, utredningschef, arbetsmarknadsutredningar, fr.o.m Moisio Jussi-Pekka, förvaltningschef fr.o.m Nybondas-Kangas Henrika, förhandlingschef, socialoch hälsovårdstjänster Ojanen Sari, förhandlingschef, allmänna anställningsfrågor Palola Jorma, förhandlingschef, utveckling av personalresurser 24 KT:s byrå

25 Personal Aaltonen Jenni, arbetsmarknadsjurist Arko Riitta, arbetsmarknadsjurist, pensionär Haakana Marko, kontorsvärd Hakonen Niilo, ledande sakkunnig inom utveckling av arbetslivet Hellström Heidi, förvaltningssekreterare Hotti Anne, ledande arbetsmarknadsutredare Hämäläinen Hanna-Kaisa, informatör Hämäläinen Jouko, arbetsmarknadsjurist Hämäläinen Taija, arbetsmarknadsombudsman Jaanu Anna-Mari, programchef, Kunteko Kallberg Ann-Mari, sekreterare Karlström Johanna, arbetsmarknadsjurist t.o.m Kiiski Anne, arbetsmarknadsjurist Kirkko-Jaakkola Petra, arbetsmarknadsombudsman Korppi Kirsi, arbetsmarknadsombudsman Koskela Kaisa, arbetsmarknadsinformatör, redaktionssekreterare Kämäri Suvi, ledande arbetsmarknadsombudsman Lehtinen Maarit, arbetsmarknadsjurist Liivala Ritva, arbetsmarknadsjurist Lilja Satu, sekreterare för arbetsmarknadsfrågor Lith Mimosa, arbetsmarknadsjurist fr.o.m Mattila Marjaana, webbinformatör Metsäranta Teija, ledande arbetsmarknadsjurist Mäkelä Katri, ekonomisekreterare 25 KT:s byrå

26 Mäntylä Maija, arbetsmarknadsjurist fr.o.m Niinimaa Ilkka, arbetsmarknadsombudsman fr.o.m Niittylä Lauri, ledande arbetsmarknadsjurist, Nypelö Eeva, arbetsmarknadsjurist, Paakkonen Niina, arbetsmarknadsutredare, Pakarinen Terttu, utvecklingschef, Pirhonen Jaana, ledningens assistent Renko Merja, arbetsmarknadsombudsman Seppänen Tanja, sekreterare Sivonen Sirpa, utvecklingschef Taavitsainen Virpi, ledande arbetsmarknadsombudsman, Tervonen Taina, projektassistent, Kunteko Tossavainen Mirja-Maija, arbetsmarknadsjurist, Tuomi Anniina, projektchef, Kunteko Vaskelainen Tuula arbetsmarknadsombudsman Vesterbacka Eeva, arbetsmarknadsjurist fr.o.m Rusanen Merja, sakkunnig gällande utveckling av arbetslivet Ruskoaho Juho, arbetsmarknadsutredare, fr.o.m Saaristo Heikki, ledande arbetsmarknadsombudsman 26 KT:s byrå

27 Ekonomin år 2017 KT:s (Kommunala arbetsmarknadsverkets) utgifter år 2017 var sammanlagt tusen euro. Intäkterna var tusen euro och tusen euro drevs in i form av kommunernas betalningsandelar. Intäkter Verksamhetsintäkterna var sammanlagt cirka tusen euro. För försäljning av utbildnings- och sakkunnigtjänster erhölls sammanlagt cirka 812 tusen euro som tjänsteersättningar. Försäljningsintäkterna från publikationer och Kuntatyönantaja-tidskriftens prenumerationsavgifter var sammanlagt cirka 962 tusen euro. Övrig försäljning var 110 tusen euro. Den externa projektfinansieringens andel var totalt 795 tusen euro. Utgifter De största utgiftsposterna för KT:s verksamhet är lönerna och lagstadgade personalbikostnader, sammanlangt cirka tusen euro, dvs. 63 % av alla utgifter. KT betalade cirka -840 tusen euro för externa köptjänster och -573 tusen euro som ersättning åt Kommunförbundet Service Ab, FCG Finnish Consulting Group Ab för förvaltningstjänster. De övriga verksamhetskostnaderna var cirka tusen euro. Kommunernas betalningsandelar Enligt 6 lagen om det kommunala arbetsmarknadsverket (254/93) Utgifterna för arbetsmarknadsverket uppbärs hos kommunerna till hälften enligt det antal skatteören som i kommunen har påförts vid kommunalbeskattningen det föregående året och till hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. På kommunernas betalningsandelar kan uppbäras förskott. Finlands Kommunförbund debiterade år 2017 totalt 3945 tusen euro som betalningsandelsförskott till KT:s utgifter från kommunerna. Enligt bokslutet är kommunernas slutliga betalningsandelar sammanlagt cirka 6764 tusen euro. Enligt den kommunvisa betalningsandelsberäkningen som hör till bokslutet debiteras kommunerna ,56 euro till i slutliga betalningsandelar. 27 Ekonomi

28 28 Ekonomi

29 Noter till bokslutet 1. BOKSLUTSPRINCIPER KT Kommunarbetsgivarna utgör en del av Finlands Kommunförbund enligt 1 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (245/1993). KT bokför inte över- och underskott. Om förskotten på kommunernas betalningsandelar är mindre än de slutliga andelarna tas mer pengar ut av kommunerna. Om för stora förskott tagits ut får kommunerna återbäring. 29 Ekonomi

30 30 Ekonomi

31 31 Ekonomi

32 Kommunikationsåret 2017 Konkurrenskraftsavtalet och nedskärningen i offentliga sektorns semesterpengar avspeglade sig i verksamhetsårets kommunikationsklimat. Vårdoch landskapsreformens förberedelser var också återkommande på tapeten. I offentligheten råkade vi tidvis ut för en stark kritik, fastän konkurrenskraftsavtalet hade slutits tillsammans med löntagarorganisationerna. Vi förstärkte kommunikationen och medieövervakningen under förhandlingstiden. Under verksamhetsåret publicerade vi nio nyhetsbrev. De behandlade till exempel förhandlingsoch avtalssituationen, resultaten från egen utredningsverksamhet och ställningstagande om bl.a. vård- och landskapsreformen. En del av kommunikationen som traditionellt skötts med nyhetsbrev ersattes med nyheter som publicerades på webbsidor samt med uppdateringar i sociala medier. Under verksamhetsåret arrangerades inget egentligt informationstillfälle. Arbetsmarknadsdirektören och våra sakkunniga intervjuades dock i samband med olika tillställningar. I slutet av verksamhetsåret effektiverade vi medieövervakningen pga. förhandlingssituationen. På hösten inledde vi ett projekt för intressentkommunikation. Målet är att förbereda sig inför den nya KT-lagens ikraftträdande och de förändringar den medför. 32 Kommunikation

33 Tidskriften Kuntatyönantaja Kuntatyönantaja är en facktidskrift för kommunsektorns beslutsfattare. Den utkom sex gånger under verksamhetsåret. Tidskriftens upplaga var cirka och distribuerades i exemplar. Tidskriftens linje och struktur förblev oförändrade, men på bildanvändningen lades större fokus än tidigare. Layouten köptes av Aste Helsinki Oy och tryckningen av PunaMusta Oy. Varje tidning innehöll ett skilt tema. Teman under verksamhetsåret var arbetarskydd, kommunen i förnyelse, vård- och landskapsreformen, rekrytering, arbetets förändringar och rykte. Som en del av tidning nummer 3 publicerades Förändringsstöd-bilagan, som även utkom som särtryck som fritt kunde delas ut. Tidning nummer 5 innehöll avsnittet Befullmäktigad som arbetsgivarens representant som var riktat till nya kommunala beslutsfattare. En tilläggsupplaga togs av tidningen och skickades till kommunerna för att delas ut till alla kommunfullmäktige. I samband med förnyelsen av våra webbsidor förnyades också tidskriftens webbsidor, där artiklarna publiceras enligt tema. Genom att länka artiklarna till kt.fi-sidorna blev det enklare att hitta dem. Publikationer Vi ger ut publikationer både på finska och svenska. Av de tryckta publikationerna publicerades de flesta även som webbpublikationer. Under våren 2017 publicerade vi avtalsböckerna om kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal Sju finskspråkiga och fem svenskspråkiga avtalsböcker utgavs. Böckerna trycktes av Otavan Kirjapaino Oy. Avtalen utkom för första gången även som webbpublikationer. Dessutom publicerade vi handböcker, broschyrer och forskningsrapporter: Henkilöstötuottavuuden johtaminen kunnissa, Henkilöstöjohtamisen hyvät käytännöt -sarja (Ledning av personalresurser i kommunerna, serien God praxis inom personalledning) Lönerna och personalen i kommunsektorn, september 2017 Kommunsektorns resultatenkät 2017 Handbok om förändringsstöd Lokala avtal inom kommunsektorn, handbok för kommunarbetsgivarna 33 Kommunikation

34 34 Kommunikation Webbpublicering Våra webbsidor besöktes i genomsnitt av enskilda besökare per månad. Sammanlagt gjordes cirka besök per månad på sidorna. Totalt 3,32 miljoner sidladdningar gjordes under verksamhetsåret. Den externa webbplatsen flyttades i början av 2017 till en ny publiceringsplattform och den nya webbplatsen publicerades i april. Förändringen genomfördes av Exove Oy på basen av upphandling. På samma gång förbättrade vi webbsidornas utseende, redigerade sidstrukturen och producerade nytt innehåll. Vi utökade även mängden nyheter. Webbplatsens utveckling och innehållsproduktion fortsatte över hela året. Efter förändringen går det även att läsa webbsidorna med mobila enheter. Under verksamhetsåret publicerade vi fem KTnyhetsbrev, genom vilka innehållet på KT:s webbsidor marknadsfördes. I varje nyhetsbrev publiceras arbetsmarknadsdirektörens och KT-sakkunnigas bloggar. Nyhetsbrevet distribueras till adresser. Mässor och evenemang De viktigaste evenemangen under verksamhetsåret var Tammerfors arbetsmarknadsseminarium i maj, seminariet i Villmanstrand i augusti samt KT:s arbetsmarknadsseminarium på Kommunmarknaden i september. Arbetsmarknadsseminariet kunde fritt ses via video på nätet. På kommunmarknaden ordnade vi ett flertal informationstillfällen, bland annat om förändringsstödet som KT erbjuder för vårdoch landskapsreformen och om god praxis för personalledning. Vi marknadsförde våra tjänster på mässavdelningarna under Kommundirektörsdagarna, Kommunmarknaden och FCG:s ekonomi- och finansieringsforum. Därtill presenterades vår verksamhet i nätverksmöten. Vi deltog också i vissa andra externa evenemang. Cirkulär och information till kontaktpersoner KT:s cirkulär förmedlar aktuell information om avtal och arbetsmarknadsärenden till kommunsektorn. År 2017 publicerade vi 10 cirkulär. De behandlade bland annat utbildningar, seminarier och ändringar gällande ersättningar. Antalet cirkulär som skickas ut årligen har kontinuerligt minskat. Åt KT:s kontaktpersoner skickade vid 43 brev, vilket är klart mer än året innan. Ökningen i antalet har sin förklaring i arbetsmarknadssituationen. Informationsbreven gällde bland annat tillämpningen av avtalen inom kommunsektorn, beslut från arbetsdomstolen, ny lagstiftning, arbetarskyddsval och insamling av information.

35 Information samlas in som stöd för intressebevakning Genom enkäter till kommunsektorn samlar vi in information till stöd för avtalsförhandlingar och intressebevakning. Enkäterna sänds till KT:s kontaktpersoner, och arbetsgivarnas representanter inom kommuner och samkommuner besvarar dem. Under verksamhetsåret genomförde vi 18 enkäter, av vilka följande är de mest signifikanta: Förfrågan om anpassning av personalkostnader 2017 och 2018: Arbetskraftskostnaderna inom kommuner och samkommuner och förvaltningen av dem har följts med sedan 1990-talet genom en årligen återkommande förfrågan. Yrkesinriktad fortbildning för hela personalen inom kommunsektorn år 2016: Uppgifterna samlas årligen in. Med denna utredning får man information om hur stor andel av personalen som deltar i utbildning, hur olika yrkesgrupper deltar i utbildning och hur många utbildningsdagar av yrkesinriktad utbildning som getts. Arbetsmarknadscentralorganisationernas förfrågan om jämställdhetsplanering: Med denna förfrågan kartlades situationen gällande jämställdhetsplaneringen inom kommunsektorn och hur många kommuner och samkommuner som hade gjort en jämställdhetsplan. Arbetskraftssituationen inom kommunsektorn 2017: Vi gör arbetskraftsförfrågningar varje år. Arbetskraftssituationen för vissa yrkesgrupper inom social- och hälsovården utreds vartannat år. Arbetskraftssituationen för sjukhusläkare och -tandläkare 2017: Läkarnas arbetskraftssituation utreds varje år enligt läkargrupper. Utredningarna gällande läkargrupper inom hälsovårdscentraler görs av Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund. Resultatenkät för kommunsektorn 2017: Med denna förfrågan utreddes hurudant resultatinriktat arbete det görs inom kommuner och samkommuner samt resultatarbetets hinder, främjande faktorer och effekter. 35 Forskning

36 AVTAL

37 Avtal Inom kommunsektorn finns fem stora avtalsområden. Mest personal fanns det inom det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA. Detta avtal omfattade löntagare. Inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal UKTA fanns lärare. Inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal TS fanns tjänsteinnehavare och arbetstagare, inom läkarnas tjänstekollektivavtal LÄKTA läkare och inom kollektivavtalet för timanställd personal TIM-AKA arbetstagare. Förutom dessa finns det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal för musiker och skådespelare. Dessa omfattar sammanlagt cirka 800 tjänsteinnehavare och arbetstagare. 37 Avtal

38 Kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal 2017 Under verksamhetsåret trädde tjänste- och arbetskollektivavtal i enlighet med konkurrenskraftsavtalet i kraft från och med den 1 februari. Deras avtalsperiod upphörde 31 januari Under verksamhetsåret gjordes inga lönejusteringar. I enlighet med konkurrenskraftsavtalet minskades semesterpenningen med 30 procent under semesterperioden Den årliga årsarbetstiden förlängdes inom alla avtalsområden med 24 timmar utan förändring i lönenivå. 38 Avtal under verksamhetsåret

39 39 Avtal under verksamhetsåret Den ordinarie arbetstiden förlängdes inom alla avtalsområden De ordinarie arbetstiderna förlängdes från början av februari. De ordinarie arbetstiderna inom det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) förlängdes i allmän arbetstid, byråarbetstid och periodarbete med 30 minuter per vecka. Arbetstidsförlängningarna medförde ändringar i längden på söckenhelgsförkortningar och övertidsgränserna. Förlängning av arbetstiden genomfördes även för familjedagvårdare och lantbruksavbytare. Arbetstiderna förlängdes även inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), där AKTA:s arbetstidsbestämmelser tillämpas. Inga förändringar gjordes ändå i 40 timmars ordinarie arbetstid inom TS och arbetstiden enligt tillstånd till undantag för brandoch räddningsväsendet. Arbetstidsförlängningen inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunal undervisningspersonal (UKTA) skräddarsyddes för att passa arbetstidsformen inom varje undervisningsområde. Inom dagsarbete och tvåskiftesarbete inom de timanställdas avtal förlängdes veckoarbetstiden till 38 timmar 45 minuter. Arbetstiden förlängdes även inom läkaravtalet (LÄKTA). Den ordinarie arbetstiden för samtliga läkargrupper är 38 timmar 15 minuter per vecka. En förlängning av den ordinarie arbetstiden genomfördes även inom avtalen för musiker och skådespelare. Semesterpenningen minskades Kommunernas och samkommunernas personalkostnader var cirka 20 miljarder euro, varav lönekostnaderna var cirka 15,7 miljarder. Pensionsavgifterna och andra socialförsäkringsavgifter, som arbetsgivarna betalar, var cirka 4,3 miljarder euro. Semesterpenningen minskas med 30 procent under semesterkvalifikationsåren , och Verksamhetsåret var det första året då nedskärningen i semesterpenningen genomfördes. Med detta nåddes en cirka 300 miljoner euros inbesparing i kommunernas personalkostnader. Å andra sidan minskar staten kommunernas statsandelar med ett belopp som motsvarar nedskärningen i semesterpenningen. Arbetstidskapitlet i AKTA uppdaterades KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer förhandlade om ändring av bestämmelserna om allmän arbetstid utgående från arbetsdomstolens beslut TT 2017:59. De förändrade bestämmelserna togs in som en del av AKTA-avtalet Förändringarna rör inverkan av frånvaro när ordinarie arbetstid planeras samt när mer- och övertid räknas. Samma förändringar gjordes också i byråarbetstid. Även andra uppdateringar i AKTA:s arbetstidsbestämmelser förhandlades fram och dessa kom med i AKTA-avtalet

40 Ändringar i lagstiftning Under verksamhetsåret trädde en del lagförändringar i kraft som hade betydelse för kommunsektorns anställningsförhållanden. Arbetsavtalslagen ändrade så, att ett arbetsavtal på viss tid under vissa förutsättningar kan göras med en långtidsarbetslös. Prövotiden förlängdes till sex månader och den kan förlängas pga. arbetsoförmåga och familjeledighet. Återanställningstiden för en arbetstagare som sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl förkortades från nio månader till fyra månader. Arbetsgivarna ålades en skyldighet att ordna sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning åt en uppsagd arbetstagare. Arbetsgivarens skyldighet att anmäla om uppsägning och permittering av anställda till arbets- och näringsbyrån togs bort från arbetsavtalslagen och lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Även arbetsgivarens skyldighet att informera en arbetstagare, som sagts upp av ekonomiska och produktionsmässiga skäl, om offentliga arbetskraftstjänster togs bort. I början av mars trädde lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Den innehåller bland annat bestämmelser om arbetstagarnas vaccinationer som träder i kraft senare. Lagen förde med sig nya skyldigheter åt arbetsgivarna. KT deltog i lagberedningen tillsammans med de andra arbetsmarknadsparterna. Målsättningen var att man i lagen och dess implementering uppmärksammar arbetsgivarens och arbetslivets aspekter. I lagen om företagshälsovård tillkom en bestämmelse om att arbetsgivarens ska ordna företagshälsovårdstjänster åt anställd, som sagts upp av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker, under sex månader efter att arbetsskyldigheten upphört. Under förutsättning att den uppsagda innan anställningsförhållandets slut varit minst fem år i arbetsgivarens tjänst och att det i arbetsgivarens tjänst regelbundet finns minst trettio personer. 40 Förändringar i lagstiftning

41 Avtalsvis utveckling Tjänste- och arbetskollektivavtalsbestämmelserna förnyades och utvecklades i avtalsvisa arbetsgrupper, som var tillsatta enligt överenskommelse i avtalens underteckningsprotokoll för avtalsperioden. VAKA-arbetsgruppen förhandlade fram en ny lönesättning för området småbarnspedagogik, som kom med i AKTA-avtalet Med i detta avtal kom även de nya bestämmelserna i arbetstidskapitlet som arbetsgruppen för allmän arbetstid hade förhandlat fram under verksamhetsåret. Avtalsparterna inom UKTA tillsatte en arbetsgrupp som förnyade och utvecklade arbetstidssystemen för lärargrupperna inom allmänbildande utbildning, yrkesutbildning samt grundutbildning inom konst och fritt bildningsarbete. I augusti startades försök med användning av årsarbetstid inom yrkesutbildning. Man kom lokalt överens om försöken, efter att man nått samförstånd om avtalsmodellen. Läkaravtalets parter förhandlade om förändringar som vård- och landskapsreformen medför i anställningsvillkoren. Ändringar i joursystemet, som beror på förändringar inom servicesystemet, följs upp och utvärderas tillsammans. För läkarna och tandläkarna testades ett nytt lönesystem från oktober 2017 till januari Målet är att få ett nytt läkaravtal i kraft år 2020, som ska tillämpas inom landskapen och landskapens bolag. TS-arbetsgruppen fortsatte under berättelseåret att främja funktionaliteten hos lokala lönesystem inom avtalet för teknisk personal. Åt arbetsgivarens represenanter ordnades träffar om tillämpningen av lönesystemen inom TS. 41 Avtalsvis utveckling

42 Rådgivning och utbildning Våra sakkunniga utbildade kommunernas och samkommunernas arbetsgivarrepresentanter samt personal i uppgifter inom löne- och personalförvaltning. I utbildning deltog totalt personer. KT:s utbildningar planeras och arrangeras i samarbete med Finnish Consulting Group FCG Oy. Under verksamhetsåret ordnades 65 kurstillfällen. Drygt personer deltog i dem. Dessutom beställde kommunerna och samkommunerna 26 utbildningstillfällen direkt av KT. Utbildning arrangerades bland annat om de nya avtalsbestämmelserna, arbetstidsbestämmelserna och ändringarna i arbetsavtalslagen. För nya förmän och dem som fungerar i löneräkningsuppgifter ordnades introduktionsutbildning om tjänste- och arbetskollektivavtalen och arbetslagstiftning. Per e-post svarade man på förfrågningar Vi betjänade kommunerna och samkommunerna genom att ge råd om tillämpning av avtalsbestämmelser och lagstadganden. KT:s funktionärer svarade på tolkningsbegäranden som främst framställdes per e-post, per telefon och via nätet. Rådgivningen använder sju e-postadresser för sin service. Via dem svarade vi på cirka serviceförfrågningar. Flest förfrågningar kom till kvtes@kt.fi-adressen där vi betjänar mycket brett i tolkningsförfrågningar gällande allmänna anställningsvillkor. Under verksamhetsåret genomfördes även webbkursen Esimiespassi (Förmanspasset) som KT planerat och förverkligat. Dess syfte var att ge förmän beredskap att fungera i arbetsgivarrollen. 42 Rådgivning och utbildning

43 43 Rådgivning och utbildning

44 Lokala meningsskiljaktigheter om tolkningar Om det lokalt uppstår meningsskiljaktigheter om tolkning eller tillämpning av tjänste- och arbetskollektivavtalsbestämmelser, förs lokala förhandlingar mellan den lokala arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationernas representanter. Om förhandlingsförfarandet finns det bestämmelser i det kommunala huvudavtalet. Största delen av meningsskiljaktigheterna gällande arbets- och tjänstekollektivavtalsbestämmelser löses på den lokala nivån, vilket också är KT:s målsättning. Om man inte når enighet i de lokala förhandlingarna kan den lokala meningsskiljaktigheten runt tolkningen föras att avgöras i centrala förhandlingar mellan KT och huvudavtalsorganisationerna. 44 Lokala meningsskiljaktigeter

45 82 begäranden om centrala förhandlingar Under verksamhetsåret tog KT emot 82 begäranden om centrala förhandlingar. En central förhandling kan avslutas i en enig lösning eller den kan förbli oenig. En del av de centrala förhandlingarna är mycket breda och kräver mycket utredning. De kan vara anhängiga länge. Om meningsskilljaktigheten inte löses i centrala förhandlingar kan ärendet föras vidare att avgöras av arbetsdomstolen. Under verksamhetsåret blev två arbetsdomstolsärenden anhängiga. Under verksamhetsåret gav arbetsdomstolen nedanstående betydande beslut gällande kommunsektorn: Arbetsdomstolens beslut TT 2017:22: En lärare kan inte neka till att vikariera. Beslutet bekräftade KT:s ställningstagande, enligt vilket det hör till arbetsgivarens direktionsrätt huruvida en vikarie anställs för lärarens frånvaro eller undervisningen arrangeras med andra medel. Läraren ska utföra uppgifter i enlighet med sin uppgiftsbeskrivning, ärendet är inte beroende av avtal eller samtycke. Arbetsdomstolens beslut TT 2017:23: Tjänsteinnehavarna hade inte rätt till lönejustering pga ändringar som skett i uppgifterna. Beslutet bekräftade att alla uppgiftsändringar inte automatiskt leder till lönejusteringar. Arbetsdomstolens beslut TT 2017:59: KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer förhandlade utgående från beslutet om ändring av bestämmelserna om allmän arbetstid. De ändrade bestämmelserna antogs som en del av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet Förändringarna rör inverkan av frånvaro när ordinarie arbetstid planeras samt när mer- och övertid räknas. Arbetsdomstolens beslut TT 2017:127: Den uppgiftsrelaterade lönen fick sänkas utan uppsägningstid när uppgifternas svårighetsgrad ändrade väsentligt. Lönen fick sänkas åtta veckor efter uppgiftsändringen. Domen var betydande för de arbetsgivare som exempelvis pga. organisationsändringar inte längre kan erbjuda sina arbetstagare eller tjänsteinnehavare deras gamla uppgifter. 45 Lokala meningsskiljaktigeter

46 UTVECKLING AV ARBETSLIVET

47 Utveckling av arbetslivet Under verksamhetsåret deltog vi aktivt i förverkligandet av den nationella Arbetsliv 2020-strategin, bland annat i programmets styrnings- och beredningsarbetsgrupper. Inom kommun-sektorn genomförs Arbetsliv 2020-strategin inom KunTeko 2020-programmet i samarbete med kommunsektorns huvudavtalsorganisationer. Viktiga nätverks- och samarbetskumpaner inom arbetslivets utveckling är bland annat Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet, Arbetarskyddscentralen och TEKES. Vi utvecklade effektivitet, arbetshälsa och arbetarskydd i samarbete med bland andra huvudavtalsorganisationerna, Arbetarskyddscentralen, Olycksfallsförsäkringscentralen, social- och hälsovårdsministeriet och Fpa. Samarbetet mellan de kommunala organisationerna fortsatte via kuntayt5-verksamheten. KT, Avainta Arbetsgivarna rf, Finlands Kommunförbund, Keva och Kommunfinansiering ordnande tillsammans Kommunernas bolags- och koncernledningsforum. Ledarskapsutbildningen för kommunsektorns förmän främjades via EKJ-programmet. Studerandeoch läroanstaltsmarknadsföringen som FCG Talent Oy genomförde stöddes för att trygga tillgången på arbetskraft inom kommunsektorn. 47 Utveckling av arbetslivet

48 Utvecklingsprogram Kunteko 2020 KT:s och huvudavtalsorganisationernas gemensamma utvecklingsprogram för arbetslivet inom kommunsektorn - KunTeko 2020 fortsatte under verksamhetsåret. Dess första programperiod upphörde i slutet av året. Kunteko var år 2017 landets mest omfattande branschvisa utvecklingsprogram för arbetslivet. Under hösten sökte vi och fick forsatt finansiering för perioden I Kuntekos första skede deltog 187 kommunorganisationer och cirka representanter för personal, förmän och ledning. Programmets viktigaste målsättning är att inspirera kommuner, samkommuner och av dem ägda bolag att utveckla arbetslivet samt att stöda utveckling enligt samarbetsförfarande som görs på arbetsplatserna. Målet är att främja produktivitet, effektivitet och kvaliteten i arbetslivet. En av Kuntekos viktigaste uppgifter är att lyfta fram utveckling av arbetslivet som sker på de kommunala arbetsplatserna. Den utomstående utvärderingen som genomfördes inom programmet visade att utvecklingstjänsterna, 48 Utvecklingsprogram som programmet erbjuder, fungerar bra. Spridningen av arbetslivets goda praxis och främjandet av synligheten lyckades relativt bra. Kuntekos största finansiär är den europeiska socialfonden. Programmet finansieras även av KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer. I programmets förverkligande deltog en stor grupp arbetslivsutvecklare och utvecklaraktörer inom kommunsektorn. Kuntekos tre personers programbyrå fungerar i samband med KT:s byrå. Förmännens ledarskapsutbildningsprogram EKJ Vi ordnade förmansutbildning i samarbete med Kommunförbundet, Keva, Avainta och Kommunfinans. Målet med EKJ-programmet som riktar sig till mellanchefer och förmän är att utveckla såväl organisationen som förmännens ledarskapskunnande. Programmet verkställs av FCG Konsultointi Oy. Under verksamhetsåret beviljades 134 förmän Kommunförbundets EKJ-certifikat för fullgjord utbildning inom EKJ2-programmet. I programmet deltog 12 organisationer, kommuner, samkommuner och kommunägda bolag. I november startade EKJ3-programmet med cirka 110 förmän från 13 organisationer.

49 KT:s arbetsgivarnätverk HR-nätverket ger stöd i förändringsledning I HR-nätverket deltar personalledning och ansvariga för personalledning, utvecklingschefer och andra HR-sakkunniga som representerar arbetsgivarna. I nätverkets verksamhet kan även sektorchefer och -förmän samt förändringsledare och -beredare för vård- och landskapsreformen delta. Inom HR-nätverket begrundade vi under verksamhetsåret hur man kan öka attraktionen som arbetsgivare och vad god personalledning är. På basen av feedbackförfrågningar lyckades vi bra eller utmärkt i vår verksamhet. HR-nätverket hade 348 medlemmar i slutet av året. Medlemsantalet i nätverket fortsatte att växa under året. Vi hade tätare samarbete än tidigare med KT:s arbetarskyddschefsnätverk. Vi ordnade fyra nätverksträffar, i vilka sammanlagt 174 HR-experter deltog. Forskare och utvecklare samt finansiärer för forskningsoch utvecklingsprojekt deltog i förverkligandet av träffarna. Vi spred god HR-praxis genom att publicera handboken Ledning av personalresurser i kommuner inom publikationsserien God praxis inom personalledning. Nätverk för landskapens HR-ansvariga beredare I HR-nätverket för ansvariga beredare i vård- och landskapsreformen finns det en deltagare från varje landskap. KT är ansvarig för koordinering av nätverkets verksamhet. I nätverkets verksamhet deltog en förändringsstödsgrupp från KT bestående av våra sakkunniga. Via nätverket stöder vi de blivande landskapsarbetsgivarna i beredningen av personalärenden. Under verksamhetsåret ordnade vi fyra träffar i Helsingfors. Arbetarskyddschefernas nätverk KT:s nätverk för arbetarskyddschefer är avsett för kommunernas och samkommunernas arbetarskyddschefer eller dem som sköter arbetarskyddschefsuppgifter eller arbetsgivares representanter som är intresserade av arbetarskydd. Information om aktuella arbetarskyddsärenden gavs under våren via nätverksträffen som vi ordnade i Helsingfors och via tre skype-tillfällen samt genom nyhetsbreven KT informerar arbetarskyddscheferna som sändes till arbetarskyddscheferna. Under verksamhetsåret sändes 10 brev, som delades ut till 500 adresser. 49 Arbetsgivarnätverk

50 50 Arbetsgivarnätverk Undervisningssektorns arbetsgivarnätverk Inom kunskapsområdet för undervisnings- och bildningsväsendets anställningsärenden fungerar tre olika nätverk för arbetsgivare inom undervisningssektorn. Nätverken samlas ungefär med två månader emellan. Till den grundläggande undervisningens arbetsgivargrupp hör representanterna för de 15 största städerna och till gymnasiets arbetsgivargrupp hör representanterna för de 15 största anordnarna av gymnasieutbildning. Arbetsgivargruppen för yrkesutbildning är öppen för alla kommunala anordnare av yrkesutbildning samt dem som hör till Avainta Arbetsgivarna rf. I nätverket ingår över 40 utbildningsarrangörer. Träffar mellan KT och HR-ledningen i de stora städerna KT:s ledning träffar två gånger per år HR-cheferna för de tio största städerna i Finland. Träffarna är en viktig kontaktkanal åt båda hållen. KT:s representanter presenterar översikter och information från egna områden, och därtill ingår alltid aktuella ärenden i programmet. KT får genom dessa aktuell information gällande ärenden som bekymrar inom kommunsektorn och städerna i sin tur får anvisningar, råd och stöd. Under verksamhetsåret ordnades träffarna mellan de stora städernas HR-ledning och KT i Uleåborg och Björneborg. I Uleåborg diskuterade man i juni bland annat kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgifter, jämförelse av kollektivavtalen, lokala förhandlingar, samarbetsförfarande i personalförändringar samt personalens trygghet. Vid träffen som ordnades i Björneborg i november fick arbetsmarknadsförhandlingarna, som just skulle inledas inom kommunsektorn, samt förnyandet av avtals- och förhandlingssystemet med avseende på vård- och landskapsreformen den största uppmärksamheten. Även familjeledighetsreformen, arbetsmarknadskommunikation och förenandet av pensionssystemen kom på tal. Det nordiska arbetsgivarsamarbetet Under verksamhetsåret deltog vi i ett möte med nätverket för de nordiska kommunala arbetsmarknadsjuristerna i Stockholm och ett möte med nätverket för de nordiska kommunarbetsgivarna på Gotland. Ämnen under arbetsgivarträffen på Gotland var bland annat förändringsledning, lärarnas arbetstidsfrågor, upprätthållande av arbetsförmåga och sjukfrånvaro. De nordiska arbetsmarknadsdirektörerna träffades i Köpenhamn hösten 2017.

51 INTRESSEBEVAKNING

52 Intressebevakning för kommuner och samkommuner KT hade under verksamhetsåret representation i sammanlagt närmare hundra arbetsgrupper, i vilka vi påverkade beredning av lagstiftning och vissa nationella projekt som berörde arbetslivet. KT följer med och utnyttjar forskning inom arbetslivet i sin intressebevakning och utvecklingsverksamhet. Under verksamhetsåret var vi med i arbetsgrupper som beredde lagstiftning, såsom vård- och landskapsreformen, pensionslagstiftning, arbetslöshetsskyddet, arbetsavtalslagen, arbetstidslagen och familjeledighetsreformen. Vi representerade kommunarbetsgivarna bland annat i beredningen av det nationella inkomstregistret, yrkesutbildningens examensstrukturreform, prognostiseringsforum för kunnande och likalöneprogrammet. arbetarskyddsbestämmelser samt delegationerna för arbetarskydd, företagshälsovård, kostnadsersättningar och avbytarärenden. Vi är representerade i styrelserna för Utbildningsfonden, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet, Arbetarskyddscentralen, Pensionsskyddscentralen och Tekes. KT är även representerad i arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen samt i besvärsnämnden för socialskydd och arbetspensionsärenden. I den nationella intressebevakningen påverkar vi via EU:s nationella beredningssektioner och Finlands ILO-delegation. Vi samarbetar med arbetsgivarorganisationer inom den europeiska offentliga sektorn. KT har ordinarie representation En del representation är i ordinarie organ. Vi har representanter bland annat i arbetsrådet, arbets-, utbildnings- och näringslivsrådet, kommunernas pensionsdelegation, delegationen som bereder 52 Intressebevakning

53 Utlåtande av sakkunniga KT deltar i beredning av lagstiftning genom att på begäran av ministerierna ge utlåtanden angående lagförslag som är under beredning. Under verksamhetsåret mottog KT 77 begäranden om utlåtande, varav över hälften från ministerierna. Vi gav sammanlagt 46 utlåtanden. Utöver skriftliga utlåtanden gav våra sakkunniga nio sakkunnigutlåtanden vid riksdagens hörandetillfällen. Åt justitieministeriet gavs ett utlåtande. Åt social- och hälsovårdsministeriet gav vi bland annat utlåtande om förnyande av avbytarsystemet, fortbildning för personal inom social- och hälsovård och ändring av lagen om yrkesutbildad personal inom socialvården. Åt arbets- och näringsministeriet gav vi utlåtande om erbjudande av offentliga arbetskraftsoch företagstjänster regionalt, ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och förnyande av arbetstidslagen. Från kommuner och samkommuner fick vi tre skriftliga begäranden om utlåtande. Vi fick även tjänste- och informationsbegäranden från ett flertal samarbetsparter såsom försäkringsbolag. 53 Utlåtande av sakkunniga