KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation

Transkript

1 2012 Årsberättelse

2 KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och en av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. KT företräder de kommunala arbetsgivarna i de riksomfattande arbetsmarknadsförhandlingarna och i trepartssamarbetet. KT förhandlar fram och ingår kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal med de huvudavtalsorganisationer som representerar de anställda. KT stöder de kommunala arbetsgivarna i utvecklingen av personalledningen, arbetslivskvaliteten och resultaten. KT bevakar de kommunala arbetsgivarnas intressen också i Europeiska unionen. Lagen om Kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) reglerar KT:s verksamhet. År 2012 fanns det 320 kommuner och 136 samkommuner i Finland och de hade sammanlagt anställda. Med undantag av de 16 åländska kommunerna omfattar kommunala avtalssystemet alla finländska kommuner, samkommuner och kommunala affärsverk och deras anställda. KT utgör en del av Finlands Kommunförbund. KT Kommunarbetsgivarna Andra linjen Helsingfors tfn fax

3 KT Kommunarbetsgivarna Årsberättelse

4 Innehåll Förhandlings- och avtalsverksamhet... 6 Service för de kommunala arbetsgivarna Beslutande organ och personal Ekonomi

5 Arbetsmarknader gav stabilitet T illämpningen av de kommunala avtalen för , som bygger på ramavtalet, inleddes vid verksamhetsårets början. Avtalet som sträcker sig över två år ger kommunsektorn arbetsfred och allt mer förutsebarhet och stabilitet. En lång avtalsperiod ger bättre möjligheter att koncentrera sig på kommunernas utvecklingsarbete och stödja kommun- och servicestrukturreformen. KT Kommunarbetsgivarnas och de kommunala huvudavtalsorganisationernas förhandlingskultur och avtalssystem har visat sig fungera väl i de senaste årens arbetsmarknadsuppgörelser. Under verksamhetsåret fortsatte de kommunala avtalsparterna sin gemensamma resultatkampanj, som är en exceptionell samarbetsmodell på arbetsmarknaden. Med kampanjen vill KT och avtalsparterna anta de utmaningar som hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin medför. Målet är att parallellt förbättra resultaten inom kommunernas serviceproduktion och arbetslivskvaliteten. Under verksamhetsåret gick beredningen av kommunreformen vidare och KT tog ställning till den. KT har ansett att lagstiftningen bör omfatta sådana personalregler som främjar målen i kommun- och servicestrukturreformen. KT ogillar skrivningen i regeringsprogrammet om att personalens omställningsskydd ska behållas på nuvarande nivå. KT har aktivt börjat förankra regeringsprogrammets strategi om arbetslivsutveckling på kommunfältet. Arbetslivsutvecklingen sköts av KT:s och huvudavtalsorganisationernas resultatarbetsgrupp. Under verksamhetsåret bildade KT ett nätverk för personalledning som delvis har som mål att skapa en riksomfattande arbetslivsstrategi för kommunsektorn. När den kommunala servicen ses över behövs det starka arbetsgivare och god personalledning. Denna tanke var det bärande temat också under den kommunala arbetsgivarkonferensen i Tammerfors i maj. Markku Jalonen Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör 5

6 Förhandlings- och avtalsverksamhet Under verksamhetsåret uppgick kommunernas och samkommunernas personalutgifter till cirka 21 miljarder euro, av vilka cirka 16,2 miljarder euro var lönekostnader och cirka 4,8 miljarder euro pensionsavgifter och andra socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna betalar. Personalutgifterna utgör hälften av kommunernas externa utgifter. I oktober 2012 var den genomsnittliga totallönen inom kommunsektorn euro i månaden. Antalet anställda med lön uppgick till cirka (Statistikcentralen). Inkomstnivån steg med i snitt 2,5 % jämfört med föregående år. En del kommuner och samkommuner var tvungna att balansera sin ekonomi och spara i personalutgifterna. Sparåtgärderna baserade sig på lokala beslut. Det förekom inga lagliga eller omfattande olagliga arbetskonflikter. Avtal Hösten 2011 förhandlades ett riksomfattande ramavtal fram för att trygga Finlands konkurrenskraft och sysselsättning och de kommunala kollektivavtalen ingicks i enlighet med detta. Avtalsperioden är , dvs. 26 månader. År 2012 höjdes lönerna genom en allmän förhöjning som var 1,7 % inom alla utom lärarnas avtalsområde där höjningen var 1,6 %. Från samma tidpunkt användes en justeringspott för centrala ändringar i avtalstexten och för andra ändringar. Pottens storlek varierade mellan 0,3 och 0,8 % beroende på avtalsområde. I läkaravtalet hade vissa grupper en lokal justeringspott på i snitt 0,2 % av lönesumman i avtalet och inom tekniska sektorn var den lokala justeringspotten 0,4 %. Inom alla avtalsområden betalades dessutom en engångspott på 150 euro i samband med lönen i januari. De avtalsenliga förhöjningarna höjde lönerna med i snitt 2,4 % år Engångspotten utgjorde 0,4 % av lönesumman på årsnivå. Kostnadseffekten varierade beroende på personalstrukturen i kommunen eller samkommunen. Social- och hälsovården Social- och hälsovårdspersonalen, förutom läkarna, omfattas av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Läkaravtalet gäller Löneförhöjningarna för läkarna fastställdes i enlighet med innehållet i ramavtalet (för hela avtalsperioden 4,46 %). I läkaravtalet gjordes en strukturell ändring av hälsocentralläkarnas, sjukhusläkarnas och sjukhustandläkarnas lönesättning och de nedre lönegränserna justerades. Det beslutades att från ska läkarnas löner under avlönad tjänstledighet förenhetligas med lönebetalningen under semestertid. Lönesystemet uppdaterades också för läkarnas del. De nya bestämmelserna om arbetserfarenhetstillägg (i procent) träder i kraft Tehy står fortfarande utanför det kommunala avtals- och förhandlingssystemet, som baserar sig på huvudavtalet. I november 2011 godkände KT Kommunarbetsgivarna och Tehy riksförlikningsmannens förslag, enligt vilket Tehy-medlemmarna omfattas av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 6

7 , som undertecknades av KT och huvudavtalsorganisationerna. Bestämmelserna i både AKTA och läkaravtalet utvecklas genom fortlöpande förhandlingar. Inom ramen för läkaravtalet finns det flera arbetsgrupper som arbetar med bland annat avtalsbestämmelserna om läkarjour, anställningsvillkoren för veterinärer och åtgärdsarvodena för tandläkare. Undervisningssektorn I början av januari höjdes lönerna för undervisningspersonal som omfattas av UKTA genom en allmän höjning på 1,6 % och en justeringspott på 0,8 %. Justeringspotten användes för att minska det årsbundna tillägget, förenhetliga arvodena för klassföreståndaruppgifterna i grundskolan och utvidga arvodet till att gälla klassföreståndarna i årskurs 6. Avtalsbestämmelserna för gymnasiet förenhetligades och lönerna för vissa lärargrupper vid handelsläroanstalterna justerades. KT har två arbetstidsnätverk för undervisningspersonal: ett för undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen och ett för undervisningspersonalen inom den grundläggande utbildningen. Till nätverken hör representanter för lokala arbetsgivare både från substans- och personalförvaltningen samt sakkunniga från KT. Båda nätverken sammanträder varannan månad. I nätverket för undervisningspersonal inom yrkesutbildningen behandlades planering av arbetstiden och modeller för uppföljning. Representanterna för arbetsgivarna och lärarna i Jyväskylä och Seinäjoki samkommuner för utbildning och sakkunniga vid OAJ och KT höll den 9 10 oktober ett seminarium utgående från vilket man började följa upp lärarnas arbetstid i Jyväskylä och Seinäjoki. Också inom social- och hälsovårdsområdet vid Omnia yrkesinstitut inleddes uppföljning av arbetstiden. Resultaten från uppföljningen av arbetstiden väntas under I augusti inleddes i Vanda, Kuopio och Siilinjärvi ett omfattande arbetstids- och löneförsök för speciallärare i grundskolan. Avsikten med försöket är att testa arbetstidsbestämmelserna under två läsår. Teknisk personal och timavlönade Höjningarna enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal 2013 avtalades i slutet av verksamhetsåret. TS-avtalsparternas TS-arbetsgrupp fortsatte att utveckla de timavlönades avtal och arbeta för fungerande lokala lönesystem. Trepartssamarbetet enligt ramavtalet I samband med ramavtalet tillsattes flera olika arbetsgrupper som inledde sin verksamhet under verksamhetsåret. En del av arbetsgrupperna bereder lagar som gäller arbetslivet och en del koncentrerar sig på verksamhet som gäller utredning och utveckling av arbetslivet. I samband med Katainens regerings regeringsprogram kom man också överens om att inrätta flera olika arbetsgrupper för lagstiftning och arbetslivsutveckling. Grupperna inledde sin verksamhet under året. KT Kom- 7

8 munarbetsgivarna var representerade i mer än 30 arbetsgrupper. Trendarbetsgrupp Den tvärsektoriella arbetsgrupp som arbets- och näringsministeriet har tillsatt, dvs. trendarbetsgruppen, fortsätter sitt arbete under hela regeringsperioden. Gruppen har i uppgift att utreda och samordna förändringstrender på arbetsmarknaden och i företagsverksamheten med fokus på hur arbetskraften används och under vilka former arbetet utförs och i anknytning till detta föreslå lagändringar. Arbetsgrupp för reglering av arbetslivet Arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp för reglering av arbetslivet har tillsatts för att regeringsperioden igenom följa och bedöma hur arbetslagstiftningen fungerar och hur den behöver utvecklas. I arbetsgruppen har beretts bland annat en ändring av arbetsavtalslagen om begränsning av lön som betalas kontant och ändringar i semesterlagen. Arbetsgrupp för beredning av bestämmelser om likabehandling i arbetslivet I enlighet med regeringsprogrammet inrättades en arbetsgrupp vid arbets- och näringsministeriet som hade i uppgift att före utgången av maj utarbeta ett förslag till nya bestämmelser om likabehandling i arbetslivet. Gruppen bedömde vilket som är det mest ändamålsenliga sättet att lagstifta om likabehandling i arbetslivet: som en del av den allmänna lagen om likabehandling eller genom en särskild lag om likabehandling i arbetslivet. I juni sammanställde arbetsgruppen ett oenigt betänkande som skickades för fortsatt behandling till justitieministeriet. För beredningen av lagen om likabehandling tillsatte ministeriet en nätverksgrupp som inledde sin verksamhet den 12 december. I båda arbetsgrupperna fanns det utöver deltagarna i trepartssamarbetet också företrädare för medborgarorganisationer. Sakkunniggrupp för likalönsprogrammet Målet i regeringsprogrammet är att minska skillnaden mellan kvinnors och mäns löner så att den år 2015 är högst 15 procent. Likalönsprogrammet inleddes år Den sakkunniggrupp som inrättats för programmet har som mål att stödja den styrgrupp på hög nivå som tillsatts för att uppnå målen i programmet. Sakkunniggruppen lät utgående från en enkätundersökning bereda en rapport om lönekartlaggningens läge i Finland Arbetsgrupp för hyrd arbetskraft I arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp för hyrd arbetskraft har en ändring av arbetsavtalslagen beretts för att minska och klarlägga de tidsbegränsade arbetsavtal som tillämpas i hyrt arbete. Arbetsgrupp för bekämpning av grå ekonomi Arbets- och näringsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda hur beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (beställaransvarslagen) fungerar och vilka ändringsbehov det finns. 8

9 Arbetsgrupp för jämställdhetsplaner Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att bereda en översyn av jämställdhetslagens bestämmelser om jämställdhetsplan på arbetsplatsen. Handlingsprogram för främjande av partiellt arbetsföras sysselsättning Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utarbeta ett handlingsprogram för främjande av sysselsättningen för partiellt arbetsföra och vid behov ge förslag till hur programmet ska genomföras. Arbetet fördelas mellan social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet, och respektive ministerium koncentrerar sig på de frågor som gäller dess eget ansvarsområde. Arbetsgruppernas arbete samordnas av en styrgrupp. Arbetsgrupp för beredning av en totalrevidering av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomar TAU II Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för beredning av en totalrevidering av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomar fortsätter sitt arbete. Det är meningen att arbetsgruppen ska komma med ett förslag hösten 2013, varefter förslaget går till tjänstemannaberedning. De centrala arbetsmarknadsorganisationernas arbetsgrupp för utredning och utveckling av löner och belöningar Tase På arbetsgruppens initiativ och med stöd av arbetarskyddsfonden utredde institutionen för produktionsekonomi vid Aalto-universitetet hur väl insatta finländarna är i lönefrågor och gav ut rapporten Palkkatietämys Suomessa. Arbetsgrupp för utredning av deltidsarbete Arbets- och näringsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda frågor i anknytning till deltidsanställningar. Arbetsgruppen granskade deltidsanställningar utgående från statistik, lagstiftning och rättspraxis ur både arbetsgivarnas och de anställdas synvinkel. Studieledighetsgrupp Arbetsgruppen utreder behovet av att se över lagstiftningen om studieledighet. Syftet är att lagstiftningen ska svara mot det ändrade examenssystemet och arbetslivets behov. Utveckling av kundservicen inom den offentliga förvaltningen Enligt regeringsprogrammet ska ett heltäckande nätverk av samservicekontor skapas på kommunnivå i hela landet. Vid varje samservicekontor fastställs de statliga tjänster, kommunala tjänster och olika myndighetstjänster som ska vara tillgängliga åtminstone som distansservice. Dessutom ska man utreda kommunernas möjlighet att fungera som ansvarig myndighet för samservicekontoren och som det enda centrala kundgränssnittet till offentliga tjänster. Projektet för utveckling av kundservicen inom den offentliga förvaltningen inleddes i januari. I september inledde projektets fem underarbetsgrupper sin verksamhet. KT deltar i två av dem (personalarbetsgruppen och samarbetsarbetsgruppen). 9

10 Periodarbetstidsgrupp Inom AKTA enades parterna på våren om försöksbestämmelser som gäller periodarbetstid. Ett ettårigt försök inleddes hos fem olika arbetsgivare i november. Försöket syftar till att ge erfarenheter av om försöksbestämmelserna är klarare och enklare än de nuvarande bestämmelserna om periodarbetstid i AKTA. I försöket deltar vårdavdelningar vid hälsocentraler, hemvårdsenheter, enheter för specialiserad sjukvård, laboratorieenheter, socialvårdsinstitutioner och ett daghem med verksamhet dygnet runt. Skatteincitamentgrupp och arbetslivsgrupp I skatteincitamentgruppen som tillsatts på trepartsbasis bereddes en kompetensutvecklingsreform som dock strandade i början av hösten. De centrala arbetsmarknadsorganisationernas arbetslivsgrupp följde beredningen som syftade till att förlänga arbetskarriärerna och gav förslag i anknytning till detta. I enlighet med ramavtalet deltog KT bland annat i beredningen av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas modell för åldersprogram och i beredningen av förslag till främjande av ungas sysselsättning. På hösten kom centralorganisationerna överens om en översyn av vuxenutbildningsförmånerna. Också utbildningskontot, kvalitetskriterierna för ledningen samt programmet Kaste var föremål för KT:s intressebevakning. Inflytande på Europeisk nivå KT är medlem i CEEP:s finländska sektion tillsammans med statens och kyrkans arbetsmarknadsverk. CEEP är en europeisk arbetsgivarorganisation för offentliga arbetsgivare. KT är också medlem i kommunala CEMR:s arbetsgivarforum, i sjukhussektorns arbetsgivarorganisation HOSPEEM (European Hospital and Healthcare Employers Association) och, tillsammans med EK:s bildningsarbetsgivare, i undervisningssektorns arbetsgivarorganisation EFEE (The European Federation of Education Employers). CEEP I december 2011 inledde de europeiska arbetsgivaroch arbetstagarorganisationerna (BUSINESSEUROPE / UEAPME, CEEP och EAY) en förhandlingsprocess om arbetstidsdirektivet. CEEP hade tio förhandlare. Också den finländska sektionen var representerad vid förhandlingarna. Målet för förhandlingarna var bland annat att lösa problem som framkommit i EU-domstolens rättspraxis när det gäller vilotider och räknande av arbetsplatsjour till arbetstiden. De här frågorna är särskilt viktiga inom offentliga sektorn, såsom hälso- och sjukvården, där det måste finnas personal på plats alla veckodagar och dygnet runt. På arbetsgivarsidan lyftes också fram tolkningsproblem i tillämpningen av semester. Förhandlingarna om arbetstidsdirektivet ledde inte till resultat och de avslutades i december. Under verksamhetsåret gav Social Affairs Committe, som ansvarar för CEEP:s arbetsmarknadsverksamhet, ett utlåtande om bland annat pensionspaket, sysselsättningsfrågor och direktivet om yrkeskvalifikationer. Svar till kommissionen har utarbetats bland annat i fråga om hemarbete, kommissionens initiativ om arbetspraktik samt företagsomstruktureringar och planering för förändringar. 10

11 CEEP:s sociala kommittés sektion för arbetshälsa och arbetarskydd, där den finländska sektionen är representerad, hade under verksamhetsåret bland annat följande teman: inflytande på EU:s nya arbetarskyddsstrategi ( ), direktiven om elektromagnetisk och joniserande strålning samt vassa föremål, uppföljning av förhandlingarna om arbetstidsdirektivet med tanke på arbetarskyddet, inflytande på EU:s arbetsmiljöbyrå i Bilbao och samarbete med BusinessEurope i arbetarskyddsfrågor. CEEP har representanter i kommissionens kommitté för social dialog (European Dialogue Committee, SDC). En av representanterna kommer från den finländska sektionen. Under verksamhetsåret har kommittén diskuterat bland annat arbetstidsdirektivet samt visstids- och deltidsarbete. CEEP har två platser i kommissionens rådgivande kommitté som behandlar fri rörlighet (Advisory Committee on Free Movement). Den ena platsen innehas av den finländska delegationen. Under verksamhetsåret behandlades förordning 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom EU och hur den fria rörligheten uppfylls i praktiken. Planer i anknytning till moderniseringen av EURES-systemet presenterades och direktivet om yrkeskvalifikationer behandlades, bland annat införandet av European Professional Card/ EPC och utmaningar i anknytning till detta. EFEE Sektordialogen för undervisningssektorn (arbetsgivarorganisationen EFEE, arbetstagarorganisationen EPSU) blev etablerad år 2010 och parterna har ett eget arbetsprogram. Finländska medlemmar i EFEE är KT och Bildningsarbetsgivarna (EK). Under verksamhetsåret sammanträdde EFEE-representanter från olika europeiska länder några gånger under våren och hösten. Särskilda frågor som behandlades var sysselsättningen bland ungdomar, våldet mot lärare och lärarrekrytering. I höstens sociala dialog godkändes ett ställningstagande till problemen vid rekryteringen av lärare. HOSPEEM Sjukhusarbetsgivarnas dialog mellan HOSPEEM och EPSU fortsatte. KT deltar i dialogen. Under verksamhetsåret utarbetade HOSPEEM och EPSU tillsammans Guidelines and existing good practices on ageing workforce. I fråga om vassa instrument har parterna haft ett gemensamt projekt, Promoting and support of implementation of Directive 2010/32/EU on the prevention of sharp injuries in the hospital and health care sector. CEMR Arbetet fortsatte mellan CEMR och EPSU i den kommitté för sektordialog som inrättades i januari 2004 (Sectoral Social dialogue Committee for Local and Regional government). Samarbetet fortsatte också utgående från samarbetsavtalet mellan CEEP och CEMR. KT deltog i både CEMR:s arbetsgivargrupp och i CEMR:s och EPSU:s kommitté för sektordialog för lokal- och regionalförvaltningen. I kommittén genomfördes under verksamhetsåret ett utvecklingsprojekt med fokus på lokal- och regionalförvaltningens resurser, personalrekrytering och arbetslivsutveckling. 11

12 Arbetslivsutveckling KT deltog i beredningen av strategin för utveckling av arbetslivet och det nationella samarbetsprojekt som svarar för genomförandet av strategin och som utgör ett av spetsprojekten för statsminister Katainens regering. Strategin för utveckling av arbetslivet godkändes i maj. I syfte att trygga Finlands konkurrenskraft är strävan att arbetslivet i Finland ska vara det bästa i Europa år Det här var också ett seminarietema den 26 mars för Runda bordet för produktivitet, som grundats av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. I kommunsektorns huvudförhandlingsgrupp avtalades att KT:s och huvudavtalsorganisationernas resultatarbetsgrupp har hand om arbetslivsutvecklingen i kommunsektorn. Arbetet inleddes med ett gemensamt seminarium den 10 december där man utgående från prioriteringsområdena i det nationella projektet dryftade vilka åtgärder arbetsmarknadsparterna behöver vidta för att stödja utvecklingen av arbetslivet på arbetsplatserna. Arbetslivet i kommunsektorn utvecklades i samarbete mellan kommunerna, Kommunförbundet och Keva. Arbetarskydd och arbetshälsa Arbetarskyddscheferna har en central ställning som representanter för arbetsgivarna när arbetarskyddet och arbetssäkerheten på de kommunala arbetsplatserna utvecklas och när man går in för samtidig förbättring av arbetslivskvaliteten och resultaten. KT upprätthåller ett nätverk för kommunala arbetarskyddschefer och informerar dem bland annat via e-post. I slutet av året förhandlade KT och huvudavtalsorganisationerna om tillämpningsanvisningar för avtalet om arbetarskyddsfullmäktiges tidsanvändning, vilket ingicks år Anvisningarna stöder valet av nya arbetarskyddsfullmäktiga och överenskommelser om tidsanvändningen hösten KT var en aktiv aktör och ordförande i Arbetarskyddscentralens kommungrupp där KT främjade arbetshälsan, arbetarskyddet, säkerheten på arbetsplatsen, företagshälsovården, arbetslivskvaliteten och verksamhetsresultaten i kommunsektorn. Kommungruppens verksamhet baserar sig på en separat verksamhetsplan och budget. I december firade kommungruppen sitt 40-årsjubileum. Kommungruppen lät Statistikcentralen göra upp den årliga kommunala arbetsmiljöbarometern. Under verksamhetsåret producerade gruppen grundläggande material och fungerade som samarbetsforum. Dessutom blev den statistiska utredning om arbetsolyckor och yrkessjukdomar som kommungruppen beställt av Tammerfors tekniska universitet färdig. Materialet i utredningen var från år Utgående från utredningen och övrigt material bereddes ett nationellt arbetarskyddsprojekt för kommunsektorn , Turvallisuus hallintaan kuntatyössä. Kommungruppen var en aktiv samarbetspartner när arbetarskyddsförvaltningen beredde och inledde ett tillsynsprojekt för kommunsektorn Under verksamhetsåret fortsatte KT och huvudavtalsorganisationerna att förhandla om en revidering av rekommendationen om personalrapporter från

13 Längre arbetskarriärer KT:s och huvudavtalsorganisationernas arbetsgrupp för främjande av längre arbetskarriärer färdigställde informationsinslag om förebyggande av sjukdomar i rörelseorganen och psykiska problem samt om tidigt stöd och tidig behandling på arbetsplatsen. Vidare behandlades bland annat den lagstiftning om bedömning av arbetsförmågan som trädde i kraft den 1 juni, utredningen om arbetshälsan i kommunsektorn samt informationsinslag om rehabilitering och företagshälsovård. I intressebevakningen var KT med om att på trepartsbasis bereda en ny förordning om företagshälsovård, som ska styra tyngdpunkten inom företagshälsovården mot förebyggande verksamhet. Under verksamhetsåret utreddes också specialiseringsutbildningen vid yrkeshögskolor och universitet för yrkesgrupper inom företagshälsovården. Personalledning HR-nätverket för personalledning inleddes den 17 februari. Under året ordnades två idéworkshopar med temat framtidens personalledning och arbetsliv. De här frågorna behandlades genom anföranden av sakkunniga och genom praktiska exempel, bland annat ur synvinklarna kompetens och åldersmedvetet ledarskap, framsynt personalplanering och förändringsledning. Kärngruppen i HR-nätverket fungerar som utvecklare av nätverksarbete och som sparringpartner för de verksamhetsmodeller för personalarbete som anges i ramavtalet. Medlemmarna i HR-nätverket ombads ge synpunkter på strategin för utveckling av arbetslivet i beredningsskedet. I publikationsserien Henkilöstöjohtamisen hyvät käytännöt (God praxis inom personalledningen) utgavs två publikationer, av vilka den ena behandlade ledningen av personalresurser i kommunkoncernen och den andra tillgången på kompetent arbetskraft. Som arbetsplattformer för HR-nätverket fungerade Kommunförbundets extranät Eksaitti, en LinkedIn-grupp och informationskanalen HR-info. Under året ordnades två informationsinslag för personalledningen med temana meningsfull förändring och stöd för den samt prognostisering av kompetens. Också ett mentorskapsprogram för personalansvariga i kommunsektorn bereddes under verksamhetsåret. Resultat och produktivitet KT:s och huvudavtalsorganisationernas resultatkampanj främjade resultatarbetet genom fem regionala seminarier om resultat och arbetslivskvalitet ur perspektiven bättre arbetshälsa och åldersmedvetet ledarskap, processutveckling, omstruktureringar och utveckling i samverkan. Dessutom beslutade man följa upp resultaten i två forsknings- och utvecklingsprojekt om samarbetsutveckling och dialogledning. Resultaten utnyttjas också i beskrivningen av utvecklingsarbetet samt i intressebevakningen och den kommunala servicen. Finansministeriet tillsatte den 2 februari en koordineringsgrupp för produktivitet och effektivitet i kommunerna. Gruppen har i uppgift att stödja och stärka produktivitets- och resultatarbetet i kommunerna och 13

14 samkommunerna samt skapa förutsättningar för arbetet och ett gemensamt bedömnings- och informationsunderlag. De kommunala arbetsmarknadsparterna deltog i koordineringsgruppens arbete. Tillgång till kompetent arbetskraft I de regionala pilotorganisationerna inom ESF-projektet Prognostisering av kompetensbehovet i den kommunala servicen har utvecklats modeller för kompetensprognostisering, vilka pilotorganisationerna har införlivat i sina arbetsrutiner. Utgående från modellerna utarbetas beskrivningar som alla kommunala organisationer kan utnyttja. Den första pilotrapporten för huvudstadsregionen, Osaamisen johtaminen osana julkisrahoitteisten organisaatioiden strategiatyötä (Kompetensledning som en del av strategiarbetet i offentligt finansierade organisationer), blev klar i slutet av året. I syfte att samla uppgifter om kompetensbehov utvecklades en elektronisk frågemall. Med hjälp av den samlades uppgifter in om den kompetens som kommer att behövas i den kommunala servicen i framtiden. Prognostiseringen av kompetensbehovet i kommunsektorn främjades och de uppgifter som samlats in om kompetensbehovet vidarebehandlades vid ett sakkunnigseminarium. Uppgifterna om kompetensbehovet i kommunsektorn har sammanställts i en rapport som kan användas bland annat i nationell och regional utbildningsplanering. KT har arbetat för att införliva prognostiseringen av kommunsektorns kompetensbehov i organisationsspecifik, regional och nationell utbildningsplanering. Arbetet har utförts genom regionala pilotprojekt och på nationell nivå, bland annat i KT:s HR-nätverk, i landskapsförbundens prognostiseringsverksamhet, i samarbete med utbildningskommissioner och i riksomfattande arbetsgrupper. Kommunjobb Inom verksamheten Kommunjobb (samarbete mellan KT, Kommunförbundet och Keva) utfördes bland annat en enkät om rekrytering och kompetensbehov. Resultaten rapporterades i publikationen Kommunerna behöver kunnig personal. Inom Kommunjobb utreddes också hur lockande det kommunala arbetet är för unga. Dessutom slutfördes ett scenarioarbete. Samarbetet med läroanstalter fortsatte, likaså marknadsföringen av kommunalt arbete. Utbildnings- och examenskommissioner Under verksamhetsåret hade KT sammanlagt 42 representanter (ordinarie och ersättare) i 19 av UKM:s utbildningskommissioner, som har i uppgift att prognostisera kompetensbehovet. KT hade också sammanlagt 50 kommunala arbetsgivarrepresentanter i 42 olika examenskommissioner som har i uppgift att trygga kvaliteten på fristående examina för vuxna och utveckla systemet. De sammanlagt drygt 150 examenskommissionerna verkar under Utbildningsstyrelsen. KT höll aktivt kontakt med de kommunala arbetsgivarrepresentanter som är kommissionsmedlemmar, bland annat genom att ordna sammankomster kring aktuella frågor. 14

15 Representanter i många organ KT är representerat i många förvaltningsorgan, domstolar, besvärsinstanser och arbetsgrupper på trepartsbasis. Sådana permanenta organ är bland annat arbetsrådet, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen, direktionen för Arbetshälsoinstitutet, rådet för arbets-, utbildnings- och näringsärenden, Utbildningsfondens och Arbetslöshetsförsäkringsfondens förvaltningsråd och styrelser, Arbetarskyddsfondens fullmäktige och styrelse, Arbetarskyddscentralens styrelse samt EU:s nationella beredningssektioner och ILO-delegationen. KT har också representanter i viktiga arbetsgrupper på trepartsbasis, till exempel utredningskommissionen för inkomst- och kostnadsutvecklingen, utredningsgruppen för en totalöversyn av vuxenutbildningen, den arbetsgrupp som ser över balansen mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden och i arbetslivet samt olika arbetsgrupper inom likalönsprogrammet. KT är medlem i följande EU-organ: CEEP:s finländska sektion, CEMR:s arbetsgivarforum, HOSPEEM (European Hospital and Healthcare Employers Association) och EFEE (The European Federation of Education Employers). KT deltog också i CEEP:s verksamhet genom att representera organisationen i den rådgivande kommittén för fri rörlighet för arbetstagare. Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAF rf Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAF rf är en arbetsgivarorganisation för flera privata sektorer. SIAF sköter arbetsgivarintressebevakningen för aktiebolag och stiftelser som hör till en kommunkoncern och för privata bolag, föreningar och andelslag som producerar kommunala tjänster. SIAF samarbetar med bland annat KT Kommunarbetsgivarna, Kommunförbundet och Keva. SIAF:s verksamhet sköts med stöd av ett avtal om köp av tjänster som ingåtts med KT. I slutet av verksamhetsåret hade SIAF 532 medlemsorganisationer. Sammanlagt cirka anställda omfattades av SIAF:s kollektivavtal. Av SIAF:s medlemsorganisationer var 234 verksamma inom social- och hälsovårdssektorn, 166 inom tekniska sektorn, 118 inom särskilda sektorer och 14 inom undervisnings- och bildningssektorn. SIAF:s medlemsantal fortsätter att öka i takt med att kommunernas servicestruktur förändras och deras verksamheter bolagiseras. Under verksamhetsåret ingick SIAF kollektivavtal på nationell nivå och skötte arbetsmarknadspolitisk arbetsgivarintressebevakning. Dessutom gav föreningen medlemmarna råd i kollektivavtals- och anställningsfrågor och hjälpte dem att lösa lokala meningsskiljaktigheter och driva igenom arbetsrättsliga rättsprocesser. SIAF ordnade också allmänna och skräddarsydda kurser för medlemmarna. Kollektivavtalen SIAFKA och PTYOTES, som trädde i kraft den 1 februari 2012, baserar sig på ramavtalet som de centrala arbetsmarknadsorganisationerna ingick i november Avtalsperioden för SIAF:s kollektivavtal går ut Inom SIAF:s avtalssektorer ingicks under verksamhetsåret också andra nationella och företagsspecifika kollektivavtal. 15

16 Service för de kommunala arbetsgivarna U nder verksamhetsåret förde KT:s anställda förhandlingar om avtal och rekommendationer, gav råd i avtalsfrågor, besvarade tusentals e-brev om avtalen, förde centrala förhandlingar, skötte advokatuppgifter vid domstolar och deltog i ett flertal arbetsgrupper. De anställda utbildade chefer och sakkunniga i personalförvaltning och föreläste om arbetsgivarfrågor vid olika tillställningar. Till KT:s uppgifter hör också internationell intressebevakning, utredningar till stöd för förhandlingarna och information. Rådgivning Kommunerna och samkommunerna fick råd om tilllämpningen av avtal och lagstiftning. KT:s anställda besvarade många tolkningsfrågor som kommunerna och samkommunerna huvudsakligen ställde per e-post och telefon eller via webbsidorna. Kommunerna, samkommunerna, statliga myndigheter och andra samarbetspartner bad om sammanlagt 73 skriftliga utlåtanden av KT. Det var fråga om utlåtanden och utredningar för olika rättsinstanser, vilka kommunerna och samkommunerna skickade vidare i eget namn. Dessutom gavs sakkunnigutlåtanden till riksdagen och ministerier. Under verksamhetsåret fick KT ta emot 43 begäran om centrala förhandlingar. KT hade hand om 12 domstolsmål och 18 fall som gällde arbetsfred. KT:s anställda skötte också advokatuppgifter vid allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Förhandlarna utbildade anställda i arbetsgivarställning och även anställda inom löne- och personalförvaltningen i kommunerna och samkommunerna. Forskning och utredningar Under verksamhetsåret skickades enkäter till de kommunala arbetsgivarna om bland annat verkställandet av avtalsbestämmelserna. Resultaten används av olika arbetsgrupper och i intressebevakningen. Inom alla arbetsmarknadssektorer utfördes en enkät om jämställdhetsplanering och lönekartläggning. Syftet med utredningen var att få aktuell information om jämställdhetsplanerna och lönekartläggningen inom olika sektorer. KT har en skyldighet att årligen följa upp fortbildningen för anställda inom den kommunala hälso- och sjukvården och socialvården. Uppgifter om fortbildningens omfattning och kostnader år 2011 samlades in hos verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och socialvården. Uppföljningsdata rapporterades också till SHM. För SHM:s arbetsgrupper och avtalsparterna utreddes i hur stor utsträckning befattningarna för sjukhusläkare och sjukhustandläkare var besatta i oktober. Utredningen görs årligen. I slutet av året skickades en enkät om utvecklingen av KT:s verksamhet till kommunernas och samkommunernas högsta ledning, personalledningen, övriga aktörer inom personalförvaltningen och kommunala chefer. Enkätresultaten blev klara i början av följande år. KT upprätthåller också och samlar årligen in uppgifter för SIAF:s löne- och anställningsregister. Uppgifterna används i SIAF:s avtalsförhandlingar och intressebevakning och de skickas också till Statistikcentralen för den allmänna lönestatistiken. 16

17 Sammandrag av KT:s enkäter finns i regel på KT:s webbplats och i tidskriften Kuntatyönantaja. Under verksamhetsåret publicerades lönestatistik på bland annat KT:s webbplats och i en statistikfolder. Utöver detta gjorde KT på begäran lönejämförelser för kommunerna och samkommunerna. Statistiken baserar sig på Statistikcentralens uppgifter om kommunala löner i oktober Kommunikation Kommunikationen stöder KT:s intressebevakning och strategiska måluppfyllelse. Kommunikationen stärker också den kommunala arbetsgivarprofilen och utvecklar KT:s service till kommunerna. Kommunikationskanaler är KT:s webbtjänst www. kommunarbetsgivarna.fi och tidskriften Kuntatyönantaja och dess webbplats cirkulär, publikationer, pressmeddelanden, brev till löneombuden, extranätet Eksaitti, KT:s nyhetsbrev och KuntaTV. KT:s synlighet följs upp bland annat genom elektronisk mediebevakning. Sammanlagt 21 cirkulär skickades ut under året. Ett exemplar av nya cirkulär skickas ut avgiftsfritt till kommunerna och samkommunerna, men i övrigt är de tryckta cirkulären avgiftsbelagda. Cirkulären publiceras också på KT:s webbplats. Till medierna skickades under verksamhetsåret 13 pressmeddelanden om bland annat kommunreformen, personalutgifter, lönehöjningsmåner, personalmängd, semestrar, utbildningsdagar och resultat. Dessutom skickades 10 pressmeddelanden som utarbetats tillsammans med intressentgrupper om bland annat resultatkampanjen, produktiviteten och arbetslivet. I informationen till kommunerna var e-breven till löneombuden det viktigaste redskapet. Sammanlagt skickades 41 brev ut under året. Också KT:s pressmeddelanden skickades till löneombuden. Dessutom skickade KT ut sju nyhetsbrev via en sändlista med över personer. Webbsidor KT:s finskspråkiga webbtjänst fick en ny parallell adress, Syftet var att göra adressen kortare och lättare att memorera. Adressen till den svenska webbtjänsten är fortfarande Också e-postadresserna ändrades så att de slutar KT:s webbplats hade i genomsnitt besök och enskilda besökare per månad. Antalet sidvisningar var 2,7 miljoner. Utöver avtalssidorna var en av de populäraste sidorna Yrken, inkomster och examina i kommunsektorn. Utvecklingen av KT:s webbsidor fortsatte under året. Till exempel utarbetades ett informationspaket om de viktigaste arbetstidsfrågorna i AKTA och på avtalssidorna för lärarna publicerades svar på vanliga frågor. Tidskriften Kuntatyönantaja Kuntatyönantaja är en arbetsmarknads- och facktidskrift för beslutsfattarna, ledningen, cheferna och de anställda inom personalförvaltningen i kommunerna. Vissa artiklar översätts till svenska. Tidskriften erbjuder information och bakgrundsfakta för arbetsgivarverksamheten och chefsarbetet. 17

18 Kuntatyönantaja utkom sex gånger under verksamhetsåret, som var det 39:e utgivningsåret. Tidningens upplaga var cirka exemplar. Kuntatyönantaja skickas i stor utsträckning ut gratis till bland annat kommuner, samkommuner och intressentgrupper. Under verksamhetsåret behandlade Kuntatyönantaja bland annat resultat, arbetstid, löner, lokala avtal, stöd för arbetskarriärer och kompetensledning. För den kommunala arbetsgivarkonferensen Kuntatyönantajapäivät 2012 gjordes en tidning med temat Työnantajuus haltuun ( grepp om arbetsgivarskapet ). I Kuntatyönantaja lyftes olika teman fram genom intervjuer och exempel i kommunerna. I tidskriften presenterades också god arbetslivspraxis och gavs anvisningar om tillämpningen av avtalen. Kuntatyönantaja har en egen webbplats, Under verksamhetsåret hade webbplatsen enskilda besökare. Webbplatsen har ett omfattande arkiv med artiklar och en förteckning över artiklar som utkommit sedan år På webbplatsen finns tidskrifterna sedan 2010 i elektroniskt format. På webbplatsen kan man också prenumerera på Kuntatyönantaja och göra adressändringar. Under verksamhetsåret öppnade tidskriften också svenska webbsidor. Kuntatyönantajas adressregister och prenumerationer och den anknytande kundbetjäningen sköts vid KT. Under verksamhetsåret marknadsfördes tidsskriften vid olika kurser och seminarier. Publikationer Under verksamhetsåret utkom alla kommunala kollektivavtal på både finska och svenska. Avtalsböckerna gavs ut både i tryckt form och som webbpublikation. I september publicerade KT statistikfoldern Lönerna och personalen i kommunsektorn på finska och svenska. Broschyren gavs ut både i tryckt form och som webbpublikation. Inom verksamheten Kommunjobb utarbetade Finlands Kommunförbund, KT Kommunarbetsgivarna och Keva tillsammans publikationen Kommunerna behöver kunnig personal. Den utkom både i tryckt form och som webbpublikation. Under verksamhetsåret utkom också publikationen Henkilöstövoimavarat kuntakonsernissa, som KT lät trycka upp. Publikationen är skriven av Jari Salomaa och Sinikka Aho-Salomaa med stöd från Arbetarskyddsfonden. Publikationerna marknadsfördes på KT:s webbplats, i tidskriften Kuntatyönantaja, per e-post till grupper och i KT:s och Kommunförbundets nyhetsbrev. Publikationerna kan köpas i publikationsförsäljningen i Kommunernas hus och i Kommunförbundets nätbokhandel. KT och huvudavtalsorganisationerna utarbetade tillsammans en lönehandbok för AKTA. Handboken utkom år Handboken hjälper kommunerna och samkommunerna att utveckla och uppdatera arbetsvärderingssystemen så att de svarar mot de framtida utmaningarna. Seminarier och evenemang Den kommunala arbetsgivarkonferensen Kuntatyönantajapäivät som ordnas vart fjärde år gick av stapeln den maj i Tammerforshuset. Temat för konferensen var Förändringar kräver gott ledarskap. I konferensen deltog omkring 300 direktörer, beslutsfattare och chefer 18

19 från kommuner och samkommuner. I de anföranden som hölls vid konferensen behandlades kommunreformen och vad den innebär för kommunernas arbetsgivarverksamhet och KT:s intressebevakning. Under våren ordnade KT tillsammans med de kommunala huvudavtalsorganisationerna fem regionala seminarier inom resultatkampanjen. Seminarierna ordnades i Nådendal, S:t Michel, Uleåborg, Vanda och Jyväskylä. Till seminarierna inbjöds representanter för både arbetsgivaren och personalorganisationerna. KT träffade de stora städernas personalledning i Tammerfors den 15 november. Då behandlades utöver aktuella frågor också resultat, företagshälsovård, arbetskarriärer, ledarskapsutveckling och förtroendemännens tidsanvändning. KT:s årliga arbetsmarknadsseminarium hölls den 12 september i samband med Kommunmarknaden. Temat var ramavtalets konsekvenser för kommunsektorn. Omkring 200 personer deltog i seminariet. Under Kommunmarknaden var KT:s sakkunniga tillgängliga för löneombuden och kommunernas personalledning. Det 25:e kommunala arbetsmarknadsseminariet i Raumo arrangerades den juni under temat Från central lönebetalning till lokal belöning. Vid seminariet behandlades bland annat utvecklingsskeden i lönesystemet och belöningar. I seminariet deltog representanter för de kommunala arbetsgivarna, förtroendemän och förhandlare från huvudavtalsorganisationerna. Det sammanlagda deltagarantalet var drygt 400. Seminariet ordnades i samarbete med Raumo stad, Länsi-Suomen kesäyliopisto och de kommunala huvudavtalsorganisationerna. Seminariet i Villmanstrand ordnades den oktober i samarbete med Villmanstrands stad, Etelä- Karjalan kesäyliopisto och de kommunala arbetsmarknadsparterna. Vid seminariet behandlades särdragen i kommunala arbeten, organiseringen av arbetet samt arbetsorganisationernas inverkan på arbetsprocessernas smidighet och arbetets betydelse. I seminariet deltog 700 representanter för kommunerna och organisationerna. 19

20 Beslutande organ och personal KT Kommunarbetsgivarnas delegation beslutar om tjänste- och arbetskollektivavtal och centrala arbetsmarknadsfrågor. Delegationen har 11 medlemmar, som utses av inrikesministeriet för en fyraårsperiod. Perioden inleds vid ingången av oktober året efter kommunalval (lagen om kommunala arbetsmarknadsverket 254/1993). Medlemmarna representerar de kommunala arbetsgivarna och har en central position som förtroendevalda eller anställda i en kommun eller samkommun eller vid Finlands Kommunförbund. Delegationen sammanträdde 6 gånger under verksamhetsåret. Ordförande för delegationen var verkställande direktör Aki Lindén. Den av delegationen tillsatta kommissionen sammanträdde fem gånger. Kommissionen fattar beslut om sådana kollektivavtal för enskilda kommuner eller samkommuner som inte har någon större principiell betydelse. Kommissionen beslutar också om att utfärda fullmakter till kommuner och samkommuner. Antalet fast anställda vid KT uppgick i slutet av året till 48 personer. KT:s delegation Ordförande Aki Lindén Förste vice ordförande Pekka Toivonen Andre vice ordförande Minna Karhunen Ordinarie medlemmar Personliga suppleanter Haapanen Jorma, Kyrkslätt, servicedirektör Toivola Matti, Helsingfors, verkställande direktör Saml Heinonen Kimmo, Seinäjoki, verkställande direktör Koski Kirsi, Tammerfors, koncerndirektör Saml Karhunen Minna, Träskända, utvecklingschef Vuorinen Maritta, Lahtis, sektordirektör Saml Karrimaa Jaana, Harjavalta, stadsdirektör Riepula Esko, Rovaniemi, professor SDP Kinnunen Anu, Saarijärvi, servicechef Kantola Jouko, Joensuu, personalchef C 20

21 Kokko Hannu, Vanda, jurist Honkanummi Eeva, Esbo, specialplanerare Gröna Lievonen Kirsi-Marja, Vanda, personaldirektör Viialainen Matti, S:t Michel, landskapsdirektör SDP Lindén Aki, Åbo, verkställande direktör Lauttamus Ulla, Jyväskylä, utbildningschef SDP Malin Sinikka, Heinola, personaldirektör Rissanen Raija, Hartola, kommundirektör C Toivonen Pekka, Kangasniemi, kommundirektör Harjula Jyrki, Kouvola, ekonomi- och strategidirektör C Virtanen Aila, Suomussalmi, förvaltningsdirektör Lainamo Sakari, Varkaus, verkställande direktör VF Kommissionen Ordförande Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör Medlemmar Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef Sari Ojanen, förhandlingschef Jorma Palola, förhandlingschef Vuokko Piekkala, förhandlingschef Jaana Pirhonen, sekreterare, ledningens assistent 21

22 Personal Markku Jalonen, kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Jaana Pirhonen, ledningens assistent Heidi Hellström, administrativ sekreterare Katri Mäkelä, ekonomisekreterare Kommunikation och Kuntatyönantajas redaktion Suvi Veramo, kommunikationschef, chefredaktör Marko Haakana, kontorsvärd (beteckningen ändrades ) Kaisa Koskela, informatör, redaktionssekreterare Marjaana Mattila, webbinformatör Raija Tillgrén, sekreterare för arbetsmarknadsärenden (till ) Allmänna anställningsfrågor Sari Ojanen, förhandlingschef Erkki Hintsanen, ledande arbetsmarknadsjurist Jouko Hämäläinen, arbetsmarknadsjurist Anne Kiiski, arbetsmarknadsjurist Kirsi Korppi, arbetsmarknadsombudsman (från ) Suvi Kämäri, ledande arbetsmarknadsombudsman Ritva Liivala, arbetsmarknadsjurist Lauri Niittylä, ledande arbetsmarknadsjurist Eija Pyykkinen, arbetsmarknadsrådgivare (beteckningen ändrades ) Heikki Saaristo, arbetsmarknadsombudsman Anställningsfrågor inom undervisningsoch bildningsväsendet Vuokko Piekkala, förhandlingschef Ann-Mari Kallberg, sekreterare Teija Metsäranta, arbetsmarknadsjurist Petra Nieminen, arbetsmarknadsombudsman Tuula Vaskelainen, arbetsmarknadsombudsman Anställningsfrågor inom social- och hälsovården Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef Jenni Aaltonen, arbetsmarknadsjurist (från ) Riitta Arko, arbetsmarknadsjurist Johanna Karlström, arbetsmarknadsjurist (tjänstledig till ) 22

23 Eeva Nypelö, arbetsmarknadsjurist Virpi Taavitsainen, ledande arbetsmarknadsombudsman (beteckningen ändrades ) arbetsmarknadsjurist (från , delvis SIAF) Tarja Tuominen, arbetsmarknadsjurist (till ) Utveckling av personalresurserna Jorma Palola, förhandlingschef Bjarne Andersson, sakkunnig i arbetslivsutveckling (från ) Kaisa Juselius, sekreterare Raija Keuro, projektchef (till ) Leena Lehtinen, projektkoordinator Terttu Pakarinen, utvecklingschef Merja Rusanen, sakkunnig i arbetslivsutveckling (från ) Sirpa Sivonen, projektchef (från ) Riikka-Maria Yli-Suomu, utvecklingschef (tjänstledig från ) Arbetsmarknadsutredningar och arbetarskydd (namnet ändrades ) Hannu Freund, arbetsmarknadsombudsman Anne Hotti, ledande arbetsmarknadsutredare Mika Juutinen, arbetsmarknadsutredare Satu Lilja, sekreterare för arbetsmarknadsfrågor Markku Roiha, arbetsmarknadsombudsman Merja Rusanen, sakkunnig i arbetslivsutveckling (till ) Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf (SIAF) Marja Tast, förhandlingschef (till ) Katri Tonteri, förhandlingschef (från ) Iikka Jokinen, arbetsmarknadsombudsman (från ) Nelli Koistinen, arbetsmarknadsjurist (från ) Annamaria Mattila, arbetsmarknadsjurist (till ) Leena Rehn, arbetsmarknadsombudsman Mirja-Maija Tossavainen, arbetsmarknadsjurist (till , delvis anställningsfrågor inom socialoch hälsovården) Margareta Heiskanen, utredningschef Bjarne Andersson, sakkunnig i arbetslivsutveckling (till ) 23

24 Ekonomi 2012 uppgick KT Kommunarbetsgivarnas ÅR kostna der till sammanlagt 5,5 miljoner euro. Intäkterna var 2,4 miljoner euro och 3 miljoner euro togs ut som betalningsandelar av kommunerna. Intäkter Inkomsterna av verksamheten uppgick till sammanlagt cirka 2,4 miljoner euro. Ersättningarna för utbildningsoch sakkunnigtjänster inbringade totalt omkring 1 miljon euro. Inkomsterna av publikationsförsäljningen och prenumerationerna på tidskriften Kuntatyönantaja uppgick till sammanlagt cirka 0,9 miljoner euro. Den övriga försäljningen uppgick till 0,1 miljoner euro. Den externa projektfinansieringen utgjorde sammanlagt euro. Kostnader Kommunernas betalningsandelar Enligt 6 i lagen om Kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) uppbärs utgifterna för arbetsmarknadsverket hos kommunerna till hälften enligt det antal skatteören som i kommunen har påförts vid kommunalbeskattningen det föregående året och till hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. På kommunernas betalningsandelar kan uppbäras förskott. Finlands Kommunförbund tog under 2012 ut sammanlagt 3,5 miljoner euro av kommunerna i förskott på betalningsandelarna för KT:s utgifter. Enligt bokslutet uppgår kommunernas slutliga betalningsandelar till sammanlagt 3,1 miljoner euro. Enligt den beräkning av de enskilda kommunernas andelar som hänför sig till bokslutet ska totalt euro återbäras till kommunerna i slutliga betalningsandelar. Den största kostnadsposten i KT:s verksamhet utgjordes av löner och lönebikostnader, sammanlagt omkring 3,6 miljoner euro, vilket utgör 67 % av alla kostnader. KT köpte tjänster av utomstående för omkring 0,6 miljoner euro. I ersättning för lokaler och administrativa tjänster betalade KT 0,5 miljoner euro till Finlands Kommunförbund. Övriga kostnader för verksamheten uppgick till sammanlagt cirka 0,6 miljoner euro. 24

25 Resultaträkning ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter , ,33 Kostnader Personalkostnader , ,92 Avskrivningar , ,24 Övriga kostnader , , , ,49 Underskott , ,16 TILLFÖDA MEDEL Betalningsandelar , ,16 Räkenskapsperiodens över-/underskott 0,00 0,00 25