Statistikfolder januari Lönerna och personalen i kommunsektorn.

Transkript

1 Statistikfolder januari 2011 Lönerna och personalen i kommunsektorn

2 Genomsnittliga inkomster per avtalsområde heltidsanställda månadsavlönade AKTA Undervisn. Tekniska Läkarna sektorn Kommunen i snitt Inkomster under ordinarie arbetstid förändring IV kvartalet IV kvartalet % Förtjänstnivåindex 2005 = ,8 5,1 4,7 4,7 4,9 5,2 4,1 3,9 3,3 3,4 2,8 2, Staten Kommunerna Privata sektorn

3 Lönesystemet i kommunsektorn Lönesystemet i kommunsektorn har under de senaste åren ändrats genom kollektivavtalen och åtgärderna för främjande av likalön. Målet är att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner i kommunsektorn. Lönen består av en uppgiftsrelaterad lön (baserar sig på arbetsvärdering), ett individuellt tillägg (baserar sig på individuella resultat och kunnande) samt arbetstidsersättningar, andra avtalsenliga tillägg, arvoden och ersättningar och eventuella resultatbonusar. Kollektivavtalen innehåller lönesättningar som anger minimigrundlönerna för olika yrkesgrupper. I kommunerna och samkommunerna bestäms den uppgiftsrelaterade lönen lokalt med beaktande av arbetets svårighetsgrad, kommunens löneresurser samt arbetsmarknadsläget och den allmänna lönenivån i regionen. De allmänna värderingsfaktorerna för arbetsvärderingen bestäms i avtalen. Det individuella kunnandet och arbetsprestationerna bedöms vid utvecklingssamtalen. Den individuella lönedelen påverkas av den anställdes arbetserfarenhet, kompetens och arbetsprestation. Tillägg som är kopplade till anställningstiden är den årsbundna delen av det individuella tillägget (AKTA, läkaravtalet och UKTA) samt branschtillägget (tekniska sektorn). Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Lärarnas övertimarvoden statistikförs som inkomst för ordinarie arbetstid och läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar. Resultatbonus betalas till en hel grupp. Resultatbonusen utgör 0,2 procent av lönesumman.

4 Personalen enligt avtalsområde Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet Undervisningssektorn Timavlönade Teknista sektorn Läkarna Övriga (bl.a. musiker och skådespalare) Totalinkomsternas struktur år 2009 enligt avtalsområde AKTA Lärare Tekniska Läkare Uppgiftsrelaterad lön 83,0 76,0 78,5 66,3 Tillägg baserade på anställningstid 7,0 13,0 6,8 5,9 Individuellt tillägg 1,1 0,4 4,6 2,7 Övriga tillägg under ordinarie arbetstid 7,7 8,1 5,8 7,5 Övertidsersättningar 1,2 2,5 4,3 17,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0

5 De kommunala avtalen Det finns fem avtalsområden inom kommunsektorn: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen är Protokollet om anställningsvillkoren för Tehy-medlemmar gäller med fredsplikt och för lönebestämmelsernas del till Löneförhöjningar De lönehöjningar som avtalats för perioden består år 2010 av en justeringspott för främjande av likalön och en lokal resultatfrämjande justeringspott. Kostnadseffekten av de avtalsenliga höjningarna 2010 var i snitt 1,7 procent. Kostnadseffekten varierar beroende på personalstrukturen i kommunen eller samkommunen. I början av år 2011 förs förhandlingar om lönejusteringarna år Medeltiminkomsten för timavlönade Medeltiminkomsten för timavlönade var 13,56 euro i oktober Kvinnornas medeltiminkomst var 11,93 euro och männens 13,81 euro.

6 Nedskärningar i personalkostnaderna Under avtalsperioden kommer recessionen inom samhällsekonomin att med fördröjning återverka negativt på den kommunala ekonomin. Många kommuner har börjat skära ner på sina personalutgifter och göra upp långsiktiga program för att balansera ekonomin. År 2010 permitterades uppskattningsvis ett par procent av personalen, men besparingar söktes i första hand genom en kontrollerad rekryteringspolitik. Flexibelt avtalssystem Inom kommunsektorn tillämpas ett flexibelt avtalssystem. Genom riksomfattande kollektivavtal ingås överenskommelser om löner och arbetstider. Kommunerna och samkommunerna kan också ingå lokala avtal. Förhandlingsförfarandet och förhandlingsparterna framgår av det kommunala huvudavtalet.

7 De vanligaste arbetstidssystemen och årsarbetstiderna i kommunsektorn år 2009* Andel av personalen Periodarbete (114 tim. 45 min./3 veckor) timmar 34 % Allmän arbetstid (38 tim. 15 min./vecka) timmar 28 % Byråarbetstid (36 tim. 15 min./vecka) timmar 14 % Kommunsektorns avtalsenliga ordinarie årsarbetstider, exklusive söckenhelger och semestrar. Kommunsektorns förhandlingsparter KT Kommunarbetsgivarna Huvudavtalsorganisationerna KT Kommunarbetsgivarna representerar 336 kommuner och 145 samkommuner på arbetsmarknaden Kommunfackets union JHL JYTY Teknik och hälsa FKT bl.a. Nya Ingenjörsförbundet Brandmannaförbundet Finlands Hälsovårdar- KTK förbund Tjänstemännens Förhandlingsorganisation TFO *) Super Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU bl.a. Undervisningssektorns Läkarförbundet fackorganisation OAJ Veterinärförbundet Talentia Akavas Specialorganisationer Tandläkarförbundet Tehy har avsagt sig medlemskapet i TFO 10/2007

8 Genomsnittliga löner, oktober 2009 Genomsnittlig total lön, inklusive tillägg, /mån. Yrkesman Tandskötare Kanslist Stadsdirektör Kokerska Bibliotekarie Hemvårdare Kommuningenjör Kommundirektör Anstaltsbiträde Barnträdgårdslärare Busschaufför Gymnasierektor Lantbruksavbytare Avdelningsläkare Löneräknare Brandman Brandchef Familjedagvårdare Primärskötare Lektor i grundskolan Klasslärare i grundskolan Byggmästare Sjukskötare Städare Socialarbetare Ekonomichef Hälsocentraltandläkare Hälsocentralläkare Arbetsledare Kommunen i snitt 2 802

9 Kommunerna är goda arbetsgivare I Finland finns det 336 kommuner och 145 samkommuner. De har sammanlagt cirka anställda, vilket är en femtedel av den yrkesverksamma arbetskraften. De kommunala arbetsgivarna bedömer att den totala personalstyrkan inom kommunsektorn kommer att vara praktiskt taget oförändrad under de närmaste åren. Antal anställda i kommunerna och samkommunerna, oktober 2009 Anställda Kommunerna Samkom- Totalt % som får lön % munerna % ,3 34,0 21, ,2 19,2 23, ,1 15,4 22, ,3 14,7 15, ,8 4,5 6, ,3 5,1 4, ,5 4,5 3, ,5 2,6 3,2 Totalt 100,0 100,0 100,0 Antal Personal i medeltal

10 Personalutgifterna 19,2 miljarder År 2009 uppgick kommunernas och samkommunernas personalutgifter till 19,2 miljarder euro, varav cirka 14,7 miljarder euro var lönekostnader och 4,5 miljarder euro pensions- och andra socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar. Över hälften av kommunernas samtliga utgifter är personalutgifter. KT Kommunarbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och en av arbetsmarknadens centralorganisationer. Kommunarbetsgivarna förhandlar om och ingår kommunala kollektivavtal tillsammans med huvudavtalsorganisationerna och ger de kommunala arbetsgivarna rekommendationer om anställningsfrågor, resultat och arbetslivskvalitet. KT:s uppgifter bestäms i lag och organisationen är en del av Finlands Kommunförbund. EU och de kommunala arbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna bevakar de finländska kommunala arbetsgivarnas arbetsmarknadsintressen inom Europeiska unionen. Kommunarbetsgivarna deltar i arbetet inom CEEP och CEMR:s arbetsgivarforum. Löner, yrken, examina Information om löner, yrkesbeteckningar och examina i kommunsektorn

11 Den kommunala personalen Socialväsendet 26,5 % Fastigheter 2,3 % Planläggning och allmänna arbeten 3,8 % Bildningsväsendet 26,0 % Affärs- och serviceverksamhet 5,2 % Allmän förvaltning 3,5 % Hälso- och sjukvård 30,8 % Ordningsväsendet 1,9 % Antal anställda Av personalen står 30 % i tjänsteförhållande och 70 % i arbetsavtalsförhållande Månadsavlönade Heltidsanställda Deltidsanställda Anställda i bisyssla Timavlönade Totalt Kvinnornas andel av de kommunalt anställda 79 % Månadsavlönade kvinnor 81 % Timavlönade kvinnor 15 %

12 Medelåldern är 45,5 år Personalgrupp Medelålder (år) Kvinnor 45,3 Män 45,7 Månadsavlönade, varav 45,4 - AKTA 45,4 - UKTA 45,0 - Tekniska sektorn 47,6 - Läkarna 44,9 Timavlönade 47,2 Fast anställda 47,5 Visstidsanställda 38,2 Sysselsatta 42,5 Elever 30,9 Läroavtalsförhållande 37,4 Handikappade 49,1 Heltidsanställda 45,4 Deltidsanställda och anställda i bisyssla 46,3 Kommunalt anställda totalt 45,5 Avtalsområden enligt åldersgrupp 2009 AKTA Lärare Tekniska Läkare Timavlönade Medelålder (år) 45,4 45,0 47,6 44,9 47,2 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % under över 60

13 Månadsavlönad personal efter utbildningsnivå Grundskolenivå 8,0 % Mellannivå 39,2 % Lägsta utbildning på högre nivå 19,0 % Lägre högskolenivå 14,7 % Högre högskolenivå 17,8 % Forskarutbildning 1,3 % Personalens utbildningsområden Utbildningsområde % av personalen Social- och hälsovårdsutbildning 39 Merkantil och samhällsvetenskaplig utbildning 12 Utbildning inom servicesektorn 11 Pedagogisk utbildning och lärarutbildning 10 Annan utbildning eller utbildningen okänd 8 Teknisk utbildning 8 Humanistisk och konstnärlig utbildning 5 Allmänbildande utbildning 3 Naturvetenskaplig utbildning 2 Lant- och skogsbruksutbildning 2 Totalt 100,0

14 Den Kommunala personalen antal Uppskattning år År 2009 arbetade tjänsteinnehavare och arbetstagare inom kommunsektorn. Dessutom hade cirka personer oavlönad tjänsteller arbetsledighet. I siffrorna ingår inte timlärare i bisyssla. Antalet anställda inom olika sektorer Kommunerna Kyrkan Staten Privata sektorn