Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år 2013

Transkript

1

2 Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år AKTA UKTA Tekniska Den genomsnittliga totala timlönen för timavlönade var 14,55 euro i oktober Källa: Statistikcentralen, löner inom kommunsektorn * Kommunsektorns avtalsenliga ordinarie årsarbetstider, exklusive söckenhelger och semestrar Läkärna ** Från den dagliga arbetstiden i periodarbete har avdragits måltidsrast (20 min.), som i allmänhet ingår i arbetstiden. Kommunerna i snitt De vanligaste arbetstidssystemen och årsarbetstiderna i kommunsektorn (2014)* Andel av Timmar personalen Periodarbetstid** (114 tim. 45 min./3 veckor) % Allmän arbetstid (38 tim. 15 min./vecka) % Undervisning UKTA 14 % Byråarbetstid (36 tim. 15 min./vecka) %

3 Lönesystemet i kommunsektorn Målet för lönesystemet i kommunsektorn är att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner i kommunsektorn. Lönen består av en uppgiftsrelaterad lön (baserar sig på arbetsvärdering), ett individuellt tillägg (baserar sig på arbetsprestationer och yrkesskicklighet), arbetserfarenhets- eller andra årsbundna tillägg, arbetstidsersättningar, andra avtalsenliga tillägg, arvoden och ersättningar samt eventuella resultatbonusar. I kollektivavtalen finns lönesättningar som anger grundlönerna, dvs. minimilönerna för olika uppgifter. I kommunerna och samkommunerna bestäms den uppgiftsrelaterade lönen lokalt med beaktande av arbetets svårighetsgrad, kommunens löneresurser samt arbetsmarknadsläget och den allmänna lönenivån i regionen. Vid arbetsvärderingen tillämpas de allmänna värderingsfaktorer som har fastställts i avtalen. Det individuella kunnandet och arbetsprestationerna bedöms vid utvecklingssamtalen. Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Lärarnas övertimarvoden statistikförs som inkomst för ordinarie arbetstid och läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar. Resultatbonus betalas till en hel grupp. Resultatbonusarna utgör 0,2 procent av lönesumman.

4 Personalen per avtalsområde 2013 Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet Undervisningsektorn Tekniska sektorn Läkarna Timavlönade Övriga (bl.a. musiker och skådespelare) De totala lönernas struktur per avtalsområde 2013 (%) AKTA UKTA TS Läkta Uppgiftsrelaterad lön 84,1 76,5 79,3 66,8 Tillägg bundna till anställningstiden 5,5 12,5 6,3 4,4 Individuellt tillägg 1,4 0,8 4,6 2,7 Övriga tillägg för ordinarie arbetstid 7,8 7,8 6,1 7,9 Övertidsersättningar 1,2 2,4 3,7 18,2 Totalt

5 Avtalssystemet är flexibelt I kommunsektorn tillämpas ett flexibelt avtalssystem. Genom riksomfattande kollektivavtal ingås överenskommelser om löner och arbetstider. Kommunerna och samkommunerna kan också ingå lokala avtal. Förhandlingsförfarandet och förhandlingsparterna anges i det kommunala huvudavtalet. De kommunala kollektivavtalen Det finns fem avtalsområden inom kommunsektorn: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen är Avtalet verkställer det sysselsättnings- och tillväxtavtal som de centrala arbetsmarknadsorganisationerna förhandlat fram. Avtalsperiodens första delperiod infaller och den andra Avtalsenliga höjningar Under avtalsperioden betalades en generell höjning på 20 euro eller gjordes andra avtalsenliga ändringar på motsvarande nivå. Kostnadseffekten av dessa var i genomsnitt 0,8 procent av lönesumman. Ändringen som gäller periodarbetstid i AKTA införs Löner höjs och avtalstexter ändras Den genomsnittliga kostnadseffekten av de avtalsenliga höjningarna 2015 blir i genomsnitt 0,4 % av lönesumman. De avtalsenliga ändringarna för läkarna genomförs i huvudsak

6 Kommunerna är goda arbetsgivare I Finland finns det 320 kommuner och 127 samkommuner. De har sammanlagt cirka anställda, vilket är en femtedel av den yrkesverksamma arbetskraften. Enligt KT:s prognos uppskattas personalen minska till personer år Personalstyrkan i kommunerna och samkommunerna oktober 2013 Antal Kommu- Samkom- Totalt anställda nerna munerna % som får lön % % ,0 32,8 20, ,8 12,7 22, ,5 16,4 20, ,4 17,2 15, ,4 6,7 7, ,3 5,2 5, ,8 6,0 4, ,8 3,0 3,5 Totalt 100,0 100,0 100,0 Antal Anställda i genomsnitt Antalet anställda Uppgifterna om löner, arbetstider, antalet anställda och personalstrukturen är från Statistikcentralen.

7 Genomsnittliga löner i oktober 2013 Genomsnittlig totallön inklusive tillägg, /mån. Yrkesman Tandskötare Stadsdirektör Kokerska Bibliotekarie Hemvårdare Kommuningenjör Kommundirektör Anstaltsbiträde Barnträdgårdslärare Busschaufför Gymnasierektor Närvårdare Lantbruksavbytare Avdelningsläkare Lönesekreterare Brandman Brandchef Familjedagvårdare Primärskötare Lektor i grundskolan Klasslärare i grundskolan Byggmästare Sjukskötare Städare Socialarbetare Ekonomichef Hälsocentraltandläkare Hälsocentralläkare Byråsekreterare Arbetsledare Kommunerna i genomsnitt 3 078

8 Förhandlingsparter inom kommunsektorn De kommunala Löntagarnas arbetsgivarna Huvudavtalsorganisationerna Löntagarnas centralorganisationer KT Kommunarbetsgivarna representerar 304 kommuner och ca 130 samkommuner Kommunfackets union JHL, Jyty Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo SuPer, Tehy, Suomen Palomiesliitto FFC FTFC Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU bl.a. OAJ, Läkarförbundet, Veterinärförbundet, Tandläkarförbundet, FKT, Finlands Hälsovårdarförbund, Talentia och Akavas Specialorganisationer AKAVA Anställda ( ) enligt huvudavtalsorganisation: FOSU 30 %, Kommunfackets union 29 %, KoHo 29 % och icke fackanslutna 12 %.

9 Personalkostnaderna uppe i över 21 miljarder euro År 2014 kommer kommunernas och samkommunernas personalutgifter att uppgå till uppskattningsvis 21,2 miljarder euro, varav cirka 16,3 miljarder euro är lönekostnader och 4,9 miljarder pensions- och andra indirekta socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar. Omkring hälften av kommunernas utgifter är personalutgifter. (Källa: Kommunförbundet) Det försämrade ekonomiska läget i kommunsektorn tvingar de kommunala arbetsgivarna att minska sina personalutgifter, att omorganisera och effektivisera sin verksamhet och att utarbeta ekonomiska balanseringsprogram för flera år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade under 2000-talet fram till år 2008, då sjukfrånvaron inom kommunsektorn var i snitt 19,4 dagar per årsverke. År 2013 minskade sjukledigheterna till i genomsnitt 16,7 dagar. Genomsnittligt antal sjukledighetsdagar (kalenderdagar) per årsverke År Alla Män Kvinnor Fast Visstids anställda anställda ,8 14,5 17,6 18,6 12, ,1 15,6 20,3 20,8 13, ,4 14,9 19,5 19,5 14, ,7 13,0 17,9 17,7 13,1 Källa: Arbetshälsoinstitutet, undersökningsprojektet Kunta10, Helsingfors

10 Pensioneringar i kommunsektorn Enligt Kevas prognos fram till år 2030 kommer den årliga pensionsavgången bland kommunsektorns nuvarande personal att vara cirka tre procent, dvs personer, per år. Pensionsavgången varierar bland annat efter yrkesgrupp och region. (Källa: EU och de kommunala arbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna bevakar de finländska kommunala arbetsgivarnas arbetsmarknadsintressen inom Europeiska unionen. KT deltar i arbetet inom CEEP och CEMR:s arbetsgivarforum. KT Kommunarbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och en av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. KT förhandlar om och ingår kommunala kollektivavtal tillsammans med huvudavtalsorganisationerna och ger de kommunala arbetsgivarna rekommendationer om anställningsfrågor, resultat och arbetslivskvalitet. KT:s uppgifter bestäms i lag. KT Kommunarbetsgivarna hör till Kommunförbundet.

11 Den kommunala personalen % är tjänsteinnehavare och 72 % arbetstagare Heltidsanställda Deltidsanställda Anställda i bisyssla Timavlönade Kvinnornas andel av hela personalen 79 % Kvinnornas andel av de månadsavlönade 81 % Kvinnornas andel av de timavlönade 14 % Månadsavlönade Timavlönade Totalt Löner, yrken, examina Information om inkomster, yrken och examina inom kommunsektorn

12 Medelåldern 45,7 år Personalgrupp Medelålder/år Kvinnor 45,7 Män 45,5 Månadsavlönade per avtalsområde 45,6 AKTA 45,5 UKTA 45,6 TS 47,6 LÄKTA 44,6 Övriga 44,1 Timavlönade 47,5 Fast anställda 47,8 Visstidsanställda 38,2 Sysselsatta 41,1 Studerande och praktikanter 30,1 Läroavtalsförhållande 36,7 Handikappade 49,5 Heltidsanställda 45,6 Deltidsanställda och anställda i bisyssla 46,0 Kommunalt anställda sammanlagt 45,7 Avtalsområdena efter åldersgrupp 2013 Medelålder/år AKTA UKA TS LÄKTA TIM-AKA 45,5 45,6 47,6 44,6 47,5 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % under över 60

13 Den kommunala personalen efter utbildningsnivå 2013 Andra stadiet 39,9 % Högre högskolenivå 18,9 % Lägre högskolenivå 17,3 % Lågsta högre nivå 16,2 % Grundskolenivå 6,4 % Forskarutbildning 1,3 % Kommunalt anställda efter utbildning, oktober 2013 Utbildningsområde % av personalen Utbildning inom social- och hälsovård 42 Utbildning inom handel och samhällsvetenskaper 11 Utbildning inom servicesektorn 11 Pedagogisk utbildning och lärarutbildning 10 Teknisk utbildning 8 Annan utbildning eller utbildningen okänd 6 Humanistisk utbildning och konstutbildning 5 Allmänbildande utbildning 3 Naturvetenskaplig utbildning 2 Utbildning inom jord- och skogsbruk 2 Totalt 100

14 Den kommunala personalen Antal Uppskattning år År 2013 arbetade personer inom kommunsektorn. Dessutom hade cirka personer oavlönad arbetseller tjänstledighet. Uppgifterna omfattar inte timlärare i bisyssla. 2,1 miljoner löntagare inom de olika arbetsmarknadssektorerna 2013 Privata sektorn Kommunsektorn Staten Kyrkan