Handlingar. till sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden. 1 april 2015

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden 1 april 2015

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 1 april 2015 Plats: Bohusgården, Nordens väg 6 Uddevalla Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Tillkommande och utgående ärenden Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Besök från Maria Johansson på Regionutvecklingssekretariatet kl Beslutsärenden 1. Godkänna 2014 års beställarbokslut Diarienummer HSNN Motionssvar Mobil röntgen i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNN Förslag till svar med anledning av revisionsrapport om Närakuten på Uddevalla sjukhus Diarienummer HSNN Kontrakt att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård för Medicalcross Din Vårdspecialist AB/Vårdcentralen Granngårdens Hälsocentral (omedelbar justering) Diarienummer HSNN Beslut att godkänna svar på uppdrag insatstider i Färgelanda Diarienummer HSNN Bestämmelser om samråd med pensionärsorganisationer inom norra hälso- och sjukvårdsnämnden (omedelbar justering) Diarienummer HSNN Val av ledamöter till samråd med pensionärsorganisationer inom norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) 8. Samverkansavtal ungdomsmottagning i Strömstads kommun Diarienummer HSNN Delegeringsärenden Diarienummer HSNN Anmälningsärenden Diarienummer HSNN Informationsärenden A. Arbetet med sociala investeringar i Västra Götalandsregionen/Maria Johansson B. Övriga frågor C. Övriga rapporter från hälso- och sjukvårdschefen D. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare från hälsopolitiska råden, handikappråden, medborgardialoger, samordningsförbunden samt deltagande på kurser och konferenser Ulrik Hammar (FP) Ordförande

4 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Carina Hansson Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beställarbokslut 2014 Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer Beställarbokslut 2014 för hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2, och 3. Sammanfattning av ärendet Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Beställarbokslut 2014 är en sammanfattning av arbete och resultat 2014 för hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2 och 3. Beställarbokslutet består av två delar: Del ett följer upp nämndernas mål och inriktning och slutsatser i form av måluppfyllelsegrad. Del två följer upp nämndernas avtalsparter och följsamhet till de avtal som nämnderna tecknat. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

5 BESTÄLLARBOKSLUT 2014 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Hälso- och sjukvårdsnämnden Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden 1 april 2015

6 - 2 -

7 Vision Visionen för hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän gäller för samtliga invånare i området. Visionen är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd och är den övergripande inriktningen för de verksamheter som nämnden beställer. VISIONEN för hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Alla medborgare i norra Bohuslän ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara jämlik och jämställd, tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla medborgare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Medborgarna ska ha ett inflytande på vad som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Måluppfyllelse Den demokratiska dialogen M Å L Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas. Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälsooch sjukvård ska öka. Bedömd måluppfyllelse. Olika former av medborgardialog är en viktig metod i hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete med den demokratiska dialogen. Under 2014 var hälso- och sjukvårdsnämnden Norra Bohuslän representerad vid Äldremässan på Orust. I övrigt valde dock hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal att inte genomföra strukturerade medborgardialoger under valåret Fokus har istället lagts på att följa upp och dokumentera aktiviteterna från det mer dialogintensiva året 2013, för att kunna föra erfarenheter och kunskap vidare in i nästa mandatperiod

8 Genom utskick av handlingar och protokoll och med så kallad snabbinformation efter nämndsammanträdena har massmedia hållits informerad om nämndernas beslut och arbete. Pressmeddelande har skickats ut när frågor känts extra angelägna att kommunicera. Information i form av handlingar och protokoll har publicerats på nämndens webbplats liksom avtal, överenskommelser, behovsanalyser samt beställarbokslut och styrdokument. Dokumenten är på detta sätt tillgängliga för såväl invånare och vårdgivare som media. Webbplatserna har uppdaterats fortlöpande. Under hösten har fokus legat på att ta fram en gemensam struktur för de fem nya hälso- och sjukvårdsnämndernas webbplatser. Sociala medier ersätter i allt högre grad traditionella webbplatser som forum för dialog och kommunikation med olika målgrupper. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har följt och bevakat de erfarenheter som hälso- och sjukvårdsnämnden för Göteborg Hisingen gjort genom sin närvaro på Facebook. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har varit representerade i de kommunala handikappråden. I dessa får nämndsledamöterna information från brukarorganisationerna samtidigt som de får ta del av synpunkter ur brukarnas perspektiv på de överenskommelser och avtal som nämnderna träffat. Fyra möten i nämndernas pensionärsråd har genomförts under året. Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård M Å L 2015 ska samverkan kring den nära vården vara utbyggd för att tillgodose medborgarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling nära patienten. Bedömd måluppfyllelse BRA Vårdsamverkan i Fyrbodal i förändring Syftet med vårdsamverkan är att arbeta med regionens hälso- och sjukvård och kommunerna där samverkan krävs och ger ett mervärde. Målsättningen med vårdsamverkan är öka förståelsen mellan parterna, lösa problem, hantera grus i maskineriet, samordna resurserna för att undvika dubbelarbete och minska suboptimering och stödja lokal samverkan med gemensamma överenskommelser. Under 2014 har inletts arbete mot en utvidgad samverkan, som förutom de grupper som vårdsamverkan traditionellt arbetar med äldre och psykiskt sjuka/funktionsnedsatta och personer med missbruk, till att också inkluderar barn och unga samt våld i nära relationer

9 Vårdsamverkan barn och unga Nämnden har under 2014, tillsammans med Fyrbodals kommunalförbund utrett möjligheterna att skapa samverkansformer kring barn och unga i Fyrbodal. Beslut har tagits i det delregionala politiska samrådsorganet och ärendet har varit ute på remiss i samtliga kommuner. Syftet är en arena där kommun, primärvård, länssjukvård kan diskutera och driva gemensamma samverkansfrågor för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal, exempelvis kring övervikt och fetma och sociala investeringar. Samverkansforumet ska också vara en arena för att sprida goda exempel och genomföra gemensamma insatser. Processledare kommer att anställas under våren Våld i nära relationer Våld i nära relationer kan vara den bakomliggande orsaken till många problem som kräver resurser från såväl kommunerna som hälso- och sjukvårdens verksamheter. Våld i nära relation är i hög grad en folkhälsofråga. Sjukvården behöver rutinmässigt ställa frågor om våld och måste kunna fånga upp de som far illa. Det är anledningen till att hälso- och sjukvårdsnämnden under 2014 fokuserat kring denna problematik. Inom ramen för vårdsamverkan pågår nu ett arbete med att väva ihop alla insatser som görs i kommuner och i regionen och ge förslag på hur arbetet kan utvecklas och organiseras tillsammans med andra andra, som polis och åklagarmyndigheten. Nytecknade avtal med kommuner avseende ungdomsmottagningar Nämnden har från 2015 tecknat samverkansavtal med kommunerna i området om ungdomsmottagningar. Tidigare låg ansvaret för samverkansavtalen på Närhälsans respektive ungdomsmottagning. Dialog med kommunerna påbörjades under hösten 2014 och de flesta avtal var klara för beslut i december. Avtalen tydliggör samarbetets omfattning, former och parternas ansvar och syftar även till att utveckla samverkansarbetet. Upphandling av öppen specialiserad vård på lokalsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad Hälso- och sjukvårdsnämnden mål är en väl utbyggd närsjukvård där man kan behandla tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen och ofta förekommande för individen. Lokalsjukhus ska innehålla ett antal specialistmottagningar som anpassas och dimensioneras utifrån lokala behov. För att säkra upp denna vård och i enighet med det beslut som togs i regionen att NUsjukvården inte längre skulle ansvara för vården på lokalsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad har denna vård upphandlas. Under 2014 pågick upphandlingen och i juni 2014 skrevs avtal med Praktikertjänst AB. Avtalet innehåller öppen specialistverksamhet inom områdena Medicin område: diabetesvård och hjärtsjukvård Ögon Öron-näs-hals Gynekologi Barnmedicin Logopedi Ljusbehandlingar - 5 -

10 Under senare delen av 2014 har förberedelser inför driftstart pågått. Förberedelsearbetet har kantats av stora svårigheter inom område IS/IT. VGR:s beredskap avseende integrering av privata vårdgivare i hälso- och sjukvårdens system har inte varit förberedda på 2010-talets krav. Driftstarten har därför fått skjutas upp till april /72 För att öka tryggheten för den enskilde och minska återinskrivningar för målgruppen (äldre), och som ett led i arbetet med de mest sköra äldre har ett nytt arbetssätt införts i Fyrbodal. Uttrycket 48/72 syftar på att målgruppen äldre med två oplanerade vårdtillfällen följs upp timmar efter sjukhusvistelsen. Uppföljningen görs av aktuell vårdcentral eller kommunal hälso- och sjukvård. Från och med mars 2014 till och med december är 738 patienter överrapporterade från sjukhuset till 48/ patienter till hemsjukvården och 296 till vårdcentralen. Samverkan i Folkhälsoråden Beskrivs under särskilt avsnitt, senare i dokumentet Jämlik och jämställd hälsa M Å L Skapa förutsättningar för en god jämlik hälsa. De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Vård på lika villkor Flickor/ kvinnor och pojkar/män får vård utifrån sina specifika behov Psykisk och somatisk ohälsa jämställs i alla avseenden Bedömd måluppfyllelse MINDRE BRA Måluppfyllelsen bedöms som mindre bra. Det har gjorts mycket inom området under året men inte tillräckligt för att nå målet om en jämlik och jämställd hälsa samt vård på lika villkor. Var man föds har stor betydelse för hälsa och livslängd. I området med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Enligt en beräkning dör varje år personer i förtid till följd av ojämlika förutsättningar i Västra Götaland. Detta beror inte på biologiska skillnader. Inte heller kan skillnader i individernas levnadsvanor förklara skillnaderna i hälsa. Snarare är det de systematiska skillnaderna i ekonomiska, materiella och kulturella förutsättningar som finns mellan olika grupper av individer, som har ett avgörande inflytande på hur människors hälsa utvecklas. Nämndens möjligheter att påverka här ligger i första hand i samverkan med kommunerna. Ett utvecklingsområde inom folkhälsoråden är att förbättra analysen av dessa skillnader, och vilka åtgärder som bäst svarar mot en jämlik hälsa

11 En utgångspunkt i alla avtal och överenskommelser är att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. De uppföljningar som gjorts inom området pekar på att vården i många fall inte är jämlik eller jämställd. Ett fortsatt fokus krävs för att uppnå vård på lika villkor och att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Normkritiskt förhållningssätt Hälso- och sjukvårdsnämndskansliet i Uddevalla fick 2014 regionens jämställdhetspris, tillsammans med ungdomsmottagningarna i Fyrbodal, för utvecklingsarbetet kring jämställd ungdomsmottagning. Utvecklingsarbetet påbörjades 2010 med syfte att få kunskap i hur killar ser på sina egna behov och varför de inte besöker ungdomsmottagningen i lika hög utsträckning som tjejer. I det arbetet identifierades ett antal utvecklingsområden bland annat kompetensutveckling, journalföring och utåtriktad verksamhet. Nämnden satsade på en uppdragsutbildning för all personal på ungdomsmottagningarna i normkritiskt förhållningssätt som genomfördes 2012 på högskolan Väst. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv. Sedan några år tillbaka finns det möjlighet för verksamheter inom Västra Götalandsregionen att bli HBT-diplomerade. Alla ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar i Dalsland och Göta Älvdalen är numera HBTdiplomerade. I norra Bohuslän och Uddevalla är ungefär hälften, övriga planeras till hösten Inom NU-sjukvården har ingen klinik i dagsläget genomgått HBTdiplomering. Behovsanalyser Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar gemensamt med att årligen ta fram behovsanalyser för aktuella diagnosgrupper. Ett antal är nu under framtagande. Dessa ska belysas och innehålla förslag och prioriteringar ur ett jämställdhets- och ett jämlikhetsperspektiv. Geografisk jämlikhet För att säkra tillgången till specialiserad somatisk öppenvård för befolkningen i norra Bohuslän och Dalsland har upphandling av verksamhet till lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors genomförts under Verksamheten kommer att starta under våren Samverkan för en jämlik hälsa Uppföljningar av folkhälsoavtal visar att förskjutningen fortsätter mot mer insatser som syftar till att påverka befolkningens förutsättningar för hälsa. Alla folkhälsoråd uppger att de har ett ökat fokus på livsvillkor och att de arbetar för att minska skillnaderna i hälsa. Ett exempel som många folkhälsoråd uppger att de stödjer är olika aktiviteter på lov för att alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund ska ha möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Det skapar en gemenskap och minskar känslan av utanförskap för de barn som inte skulle haft möjlighet till aktiviteter på grund av exempelvis föräldrarnas ekonomiska eller sociala situation

12 Regionfullmäktige antog 2013 Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa som är ett verktyg med ett antal åtgärdsförslag för att minska skillnader i hälsa. Befolkningens hälsa M Å L Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor och förebygga ohälsa. De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Konsumtionen av tobak, alkohol och andra droger ska minska. Debutåldern för alkohol ska höjas. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. Den fysiska aktiviteten ska öka. Förekomsten av övervikt och fetma ska minska hos befolkningen, särskilt hos barn och ungdomar. Kariesförekomsten ska minska. Stödet till personer som utsatts för våld eller bevittnat våld ska öka. Bedömd måluppfyllelse MINDRE BRA Befolkningens hälsa är ett omfattande område. Många av de delmål som berörs återfinns i andra behovsgrupper. När det gäller tobak, alkohol och droger hänvisas läsaren till behovsgruppen personer med riskbruk och när det gäller övervikt och fetma till behovsgruppen personer med övervikt och fetma. För beskrivning av vad som gjort för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa, se under avsnittet jämställd och jämlik hälsa. Den fysiska aktiviteten ska öka Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en mängd olika sjukdomar. Vi har ingen aktuell statistik om den fysiska aktiviteten bland befolkningen har ökat kom nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. De rekommenderade metoderna grundar sig på tre typer av samtalsnivåer; enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerade rådgivande samtal. När det gäller otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal med tillägg, exempelvis fysisk aktivitet på recept, FaR. De indikatorer vi har att följa på vårdcentralerna är utskrivning av FaR samt rådgivande samtal/motiverande samtal. Det har skett en ökning totalt sett på vårdcentralerna i Fyrbodal när det gäller - 8 -

13 förskrivning av FaR men inte när det gäller rådgivande samtal. Redovisad förskrivning av FaR har ökat från cirka 5400 till Redovisade rådgivande samtal har däremot minskat kraftigt från cirka till De flesta folkhälsoråd uppger att de beviljar olika insatser för att skapa förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet bland befolkningen. Det kan röra sig om bland annat insatser till skolor och exempelvis rastaktiviteter, riktade insatser till personer med funktionsnedsättningar eller hälsofrämjande insatser till ungdomar som är arbetslösa. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska Från början av 2000-talet fram till 2008 ökade antalet klamydiainfektioner kraftigt, för att sedan minska något under 2009 och Däremot kunde vi se en svag ökning igen under 2011 och 2012 för att därefter minska igen Detta är en utveckling som har skett i Fyrbodalsområdet men också i övriga regionen samt nationellt. Ungdomsmottagningarna arbetar genom sitt utåtriktade arbete med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar upp till 24 år. De genomför bland annat särskilda satsningar i samband med klamydiadagen och world aids day. Ungdomsmottagningarna ansvarar också för smittspårning när det gäller sin åldersgrupp. I många kommuner ansvarar också ungdomsmottagningen för smittspårning för dem över 25 år. Kariesförekomst ska minska Andelen kariesfria 6-åringar har ökat över tid mellan 2008 till De senaste åren har andelen varit ungefär densamma. Även för 12- och 19-åringar finns en tendens med ökande andel kariesfria, där det har skett en betydlig förbättring de senaste åren. Stödet till personer som utsatts för våld eller bevittnat våld ska öka Personalen på barnmorskemottagningarna arbetar för att tidigt upptäcka våld i nära relationer i mötet med patienterna. Våldsscreening av gravida sker enligt gällande riktlinjer, drygt 90 procent av alla gravida i Fyrbodal blir våldscreenade. Fem vårdcentraler och en rehabenhet i Fyrbodal deltar i ett projekt fråga om våld på rutin som drivs av kompetenscentrum om våld i nära relationer. Projekttiden löper och ska därefter utvärderas. I projektet ingår bland annat utbildning och handledningsmaterial till all personal som möter patienter samt informationsmaterial så som affischer och foldrar. De patienter som ingår är: långtidssjukskrivna mer än fyra veckor patienter med diffus smärtproblematik patienter som söker för psykisk ohälsa patienter som söker för skador Inom rehabverksamheter är det de patienter som får utfall på olika smärtanalyser. Ett skriftligt frågeformulär används. Förekomst av stress ska minska - 9 -

14 ISM (institutet för stressmedicin) har, tillsammans med primärvården i Fyrbodal, haft i uppdrag att under 2014 att ta fram utbildningsmaterial för utvecklande av en evidensbaserad stresskola. Stresskolan skall utformas efter den modell för patientutbildningen som följer andra evidensbaserade patientskolor som Artrosskolan och smärtskolan Kunskap för livet. Slutrapport april Barn och unga M Å L Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Barnens bästa ska beaktas i alla beslut. De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen En tobaksfri livsstart. Barns och ungdomars behov och rättigheter ska synliggöras i nämndens avtal och uppföljningar, bemötandet ska särskilt beaktas. Bedömd måluppfyllelse Ganska bra Barn och ungas behov och rättigheter En utgångspunkt i avtalen gällande beställd primärvård, NU-sjukvården, habilitering och hälsa, Hälsokällan, tandvård och centralt barnhälsovårdsteam är att FN:s konvention om barnets bästa ska implementeras och genomsyra verksamheten. Barn som anhöriga Sedan 2010 har hälso- och sjukvården haft skyldigheten att särskilt beakta barn som anhöriga enligt hälso- och sjukvårdslagen beviljades Västra Götalandsregionen medel av Socialstyrelsen för projektet Barn som anhöriga som har genomförts Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för verksamheterna att bygga upp långsiktiga stödstrukturer för barn som anhöriga. Stor del i arbetet har varit att göra lagen känd för verksamheterna, samt ta fram stödmaterial och genomföra olika utbildningsinsatser. En webutbildning finns nu tillgänglig genom Nationellt Kompetenscentrum anhöriga. Tidig upptäckt av barn som mår dåligt eller far illa Anställda inom hälso- och sjukvården ska genast anmäla vid misstanke om barn som far illa. Inom barnhälsovården i Fyrbodal har det skett ett aktivt arbete med att öka antalet anmälningar för att uppmärksamma de fall där barn far illa. Under 2014 rapporterades drygt 100 anmälningsärenden, en ökning med cirka 40 procent jämfört med Antalet anmälningar på grund av ej avhörda barn inom tandvården minskade under Detta beror sannolikt på att Folktandvården nu lägger större vikt vid att följa

15 upp de barn som uteblir från undersökningar och motivera barn och vårdnadshavare till att komma på besök. Samarbete mellan aktörer Under året har dialog pågått med Vänersborgs kommun om att ta över huvudmannaskap för ungdomsmottagningen i Vänersborg. Arbetet med att stärka kunskapsunderlaget kring barn och ungas hälsa har fortsatt genom utvecklandet av en regional databas för hälsosamtal som förs inom elevhälsan. HSNK ingår i en arbetsgrupp med representanter från VGR och Göteborgs stad. Under 2014 har bland annat en IT-förstudie påbörjats för att utreda förutsättningarna för skapandet av databasen. Familjecentraler, föräldrastöd Familjecentraler finns i de flesta kommuner i Fyrbodal. Mödra- och barnhälsovården ska erbjuda blivande och nyblivna föräldrar föräldrastöd i grupp. Uppföljning visar att det varierar i vilken utsträckning detta görs, men att det generellt fungerar bra. De senaste åren har det skett satsningar på föräldrastöd i Fyrbodal, bland annat genom Hälsokällan som erbjuder kompetensutveckling inom föräldrastöd. Alla folkhälsoråd uppger att de har barn och unga som ett prioriterat område och arbetar för goda och trygga uppväxtvillkor. Föräldrastöd finns i alla kommuner med varierande omfattning. Folkhälsorådet har oftast en roll när det gäller föräldrastöd, men det har i några kommuner helt implementerats i ordinarie verksamhet. Sociala investeringsfonder Regionfullmäktige har avsatt medel för sociala investeringar och har gett uppdraget till regionutvecklingsnämnden. En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram former för hur regionen ska arbeta med sociala investeringar. Under 2014 har dialog påbörjats kring några möjliga sociala investeringar för genomförande under

16 Behovsgrupper Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom M Å L Den psykiska ohälsan ska minska. Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och ges snabb insats. Bedömd måluppfyllelse Psykisk ohälsa är fortsatt ett stort folkhälsoproblem Trots betydande insatser för att förbättra den psykiska hälsan både nationellt och regionalt är det osäkert om utvecklingen går åt rätt håll. I den nationella folkhälsoenkäten görs mätningar av självupplevd psykiskt välbefinnande som kan jämföras över tid. I den senaste enkäten från år 2011 uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, i åldern år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Under våren 2015 genomförs nästa folkhälsoenkät och det är först när resultaten från denna kommer under hösten som det finns underlag för att bedöma utvecklingen av den psykiska hälsan hos befolkningen. Fortfarande är psykisk sjukdom den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder är långtidssjukrivna. Psykiska sjukdomar beräknas omfatta närmare 40 procent av de samlade sjukförsäkringskostnaderna (kostnader för sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). En jämförelse mellan länen som gjorts av AFA Försäkring visar att risken att drabbas av psykisk sjukdom som leder till sjukskrivning i Västra Götaland är bland de högsta i landet. Att förebygga psykisk ohälsa omfattar insatser på många områden där flera ligger utanför det som hälso- och sjukvårdsnämnderna normalt kan påverka. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk hälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg inkomst, utbildningsnivå och segregation. Genom att utveckla nämndernas samverkan med kommunerna kan det förbyggande arbetet stärkas. Ett exempel på detta under 2014 är det arbete som bedrivits tillsammans med kommunförbundet Fyrbodal för att få en bättre struktur för samverkan för hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till barn och ungdomar. Nämnden har också deltagit i Psynk-projektet där Vänersborgs kommun varit modellområde för insatser för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Här har ett fokus legat på att förbättra skolnärvaro och skolresultat. Arbetet i projektform avslutades under året men den samverkan kring förstärkta insatser som utvecklats kommer att fortsätta. Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling förutsätter en väl fungerande vård i första linjen

17 Tidig upptäckt av psykisk ohälsa/sjukdom är i stor utsträckning en uppgift för primärvården. Tecken på psykiska problem ska bedömas och i viss utsträckning utredas och behandlas i första linjens vård. Detta förutsätter att det finns tillräcklig kompetens och kapacitet på vårdcentralerna. Trots att detta under flera år har uppmärksammats av nämnden har inga avgörande förändringar skett under I den översyn av Krav- och kvalitetsboken för VGPV som gjordes under det gånga året hänsköts kravet på psykologkompetens på vårdcentralerna till en ny översyn inför revideringen Denna kommer att presenteras under våren För barn och ungdomar med psykiska problem är tillgången till första linjens vård på vårdcentralerna ännu sämre. I stor utsträckning hänvisas därför barn och ungdomar oavsett omfattningen av deras psykiska problem till barn- och ungdomspsykiatrin. NU-sjukvårdens BUP har under året inte klarat den garantitid på 30 dagar till ett första besök som är en förutsättning för att få del av statsbidragen inom psykiatriområdet. SE uppföljning av NU-sjukvården Utveckling av specialistpsykiatrin Under 2014 antog regionfullmäktige en ny regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin. Utvecklingsplanen innehåller förslag på hur vården för olika sjukdomsdiagnoser ska kunna utvecklas och också förslag på mer generella utvecklingsinsatser. Utvecklingsinsatserna kommer realiseras stegvis genom beslut om nya medicinska riktlinjer och särskilda implementeringsbeslut. Ett av de generella områden som fokuseras på är hur man ska förbättra den somatiska vården för personer med psykiska sjukdomar. Ett annat uppmärksammat område är hur man ska minska behovet av tvångsåtgärder inom heldygnsvården. Här har NU-sjukvården deltagit i ett nationellt genombrottsprojekt som syftar till att minska behovet av tvång. Under året påbörjades också en satsning för att utveckla de psykosociala insatserna för personer med schizofreni i enlighet med nya nationella riktlinjer. NUsjukvården och regionens övriga sjukhus kommer under en treårsperiod få särskilt stöd för att införa nya behandlingsmetoder. Hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierar satsningen med statliga PRIO-medel tillsammans med HSU:s utvecklingsmedel. För personer med behov av åtgärder både från kommun och landstingets hälso- och sjukvård är samordnad vård- och omsorgsplanering lagstadgad. Trots detta finns många patienter som saknar samordnad individuell vårdplan (SIP). Fokus på ökat brukarinflytande Under år 2014 har nämnderna satsat på att ge, de statsbidrag inom psykiatriområdet som man förfogar öve,r till brukarorganisationer. Nämnderna har bidragit till att NSPHiG fått möjlighet att bygga upp en struktur och lokal aktivitet för brukarinflytande och delaktighet i Fyrbodal. Personer med riskbruksproblem M Å L Minska riskbruk av alkohol, bruk av tobak och andra beroendeframkallande medel

18 De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Senarelägga alkoholdebuten. Bedömd måluppfyllelse MINDRE BRA Måluppfyllelsen bedöms som mindre bra och det krävs fortsatt intensiva insatser. Det som saknas är att arbetet i för liten utsträckning systematiserats i flertalet verksamheter. Inom mödrahälsovården finns ett väl inarbetat arbetssätt medan det hos vårdcentralerna finns stora möjligheter till förbättringar. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd negativa hälsoeffekter men också medföra en rad negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet och bidrar till övervikt och fetma. Våren 2015 kommer genomförs den nationella folkhälsoenkäten i Västra Götaland med enkäter vilket innebär att resultat för levnadsvanor som rökning och alkohol finns under hösten Insatser och medel Riskabla alkoholvanor är ett sammanslaget mått som bygger på frågeinstrumentet Audit som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO), i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. På alla nivåer i hälso- och sjukvården finns personal med kompetens både för att identifiera problematiken och ge det stöd som krävs i form av motiverande samtal. Det som saknas är att arbetet i för liten utsträckning systematiserats i flertalet verksamheter. På barnmorskemottagningarna ser vi dock att över 90 procent av de gravida kvinnorna har svarat på frågor om Audit. Större delen av personalen är också utbildad i motiverande samtal. Uppföljningen av vårdcentralerna visar för både 2013 och 2014 att Audit används i liten omfattning. Det finns en stor skillnad mellan vårdcentralerna och få gör det strukturerat. Många anser att det är svårt att använda verktyget och känner sig obekväma med metoden. Detsamma gäller för motiverande samtal där en stor del av personalen fått utbildning i metoden men få åtgärder registreras. Bedömningen är också att vårdcentralerna inte på ett systematiskt sätt erbjuder personal som är utbildad i kognitiv beteendeterapi för att behandla riskbruk. I NU-sjukvården pågår ett utvecklingsprojekt som bland annat syftar till att identifiera riskbruk bland patienter som skrivs in i länssjukvården. Under 2014 har personer screenats helt eller delvis med Audit en ökning med 30 procent från Cirka 4 procent visade sig ha ett riskbruk. Avsikten är att projektet ska bli en del av den ordinarie verksamheten. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är den rekommenderade åtgärden vid identifierat riskbruk av alkohol i första hand rådgivande samtal

19 Under 2014 har Hälso- och sjukvårdsutskottet tagit fram en övergripande strategi för att stegvis implementera de sjukdomsförebyggande metoderna i vården. Riktlinjerna innebär att sjukvården ska stödja vuxna att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor inom fyra områden, tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Projektledare har rekryterats som kommande år kommer att arbeta med mål, åtgärder, utbildning och uppföljning som en del av ordnat införande. För både unga vuxna och vuxna generellt som har riskbruk rekommenderas även webb- eller datorbaserad rådgivning. Ett annat viktigt område är att öka samverkan med och hänvisning till kommunernas alkohol- och drogrådgivning. Uppföljningen av folkhälsoavtalen visar att Alla folkhälsoråd arbetar med alkoholoch drogförebyggande arbete. De flesta kommuner medverkar i Länsstyrelsens kampanj för att minska langning Tänk-Om som sker i samband med olika storhelger som valborg, skolavslutning, halloween, lucia och nyår. Många kommuner genomför också drogfria arrangemang vid skolavslutningen. Andra insatser är tobaksfria skolgårdar, föreläsningar, föräldrastödinsatser samt RENträning. REN-träning innebär samarbete med olika träningsanläggningar för en dopningsfri träningsmiljö. Personer med missbruksproblem M Å L Tidig upptäckt av missbruk. Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Bedömd måluppfyllelse MINDRE BRA I den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin som fastställdes under 2014 uppskattas att cirka personer i Västra Götaland har ett uttalat missbruk eller beroende av alkohol. Av dessa är 75 % män. Antalet narkotikaberoende beräknas till Man uppskattar att en lika stor grupp har ett läkemedelsberoende. Samtidigt finns det stora mörkertal. Socialstyrelsen konstaterar i sin uppföljning av missbruks- och beroendevården att vården når endast 20 % av de personer som är beroende av alkohol. I huvudsak nås personer med sociala problem. På våren 2014 presenterade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården i en preliminär version. I riktlinjerna ges rekommendationer

20 för vilka behandlingsmetoder som ska användas av hälso- och sjukvården och kommunernas beroendevård för alkohol- och narkotikaberoende. En central rekommendation är att personer med samtidigt missbruk och psykisk störning eller sjukdom erhåller integrerad behandling för båda tillstånden. Riktlinjerna ägnar särskild uppmärksamhet åt ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Inför de nya riktlinjerna gjordes i Västra Götaland en gap-analys av vilka konsekvenser riktlinjerna får för beroendevården både i kommunerna och i regionen. Analysen baserades på en inventering som omfattade kommunernas socialtjänst och regionens länssjukvård däremot inte regionens primärvård. Eftersom en stor del av hälso- och sjukvårdsinsatserna för framförallt alkoholberoende förutsätts ske inom primärvården gör detta att värdet av konsekvensanalysen blir begränsad. Trots detta visar den att det krävs omfattande utveckling av kompetens och metodanvändning för att nå upp till riktlinjernas rekommendationer. Det är också uppenbart att det delade huvudmannaskapet för behandling och stöd av missbruk och beroende har lett till att det saknas en samsyn över vilket ansvar respektive huvudman har. Socialstyrelsen kommer att fastställa de nationella riktlinjerna på våren 2015 och det blir startpunkten för ett implementeringsarbete i Västra Götalandsregionen bland annat genom att revidera de överenskommelser som finns mellan regionen och kommunerna om samverkan kring missbruk och beroende. En del av den samverkan som behöver utvecklas berör tillnyktringsverksamheten. Här har nämndernas kansli under 2014 startat en förstudie för hur en tillnyktringsenhet skulle kunna byggas upp i Fyrbodal. Ett instrument för att förbättra samverkan på individnivå är samordnad individuell vårdplanering (SIP). Här har regionen och kommunerna tillsammans med brukarföreträdare under 2014 bedrivit ett utvecklingsarbete för att arbeta fram gemensamma rutiner för SIP. Fortfarande är det stora skillnader mellan olika delar av Västra Götaland, men också inom Fyrbodal, i vilket stöd och vilken behandling som kan erbjudas personer med missbruks- och beroendeproblem. Inte minst för ungdomar med missbruksproblem är det ofta boendeorten som avgör tillgången till vård. Det finns uppenbara skillnader i vårdcentralernas kompetens och ambitioner för att fullfölja sitt uppdrag. Insatser för att tidigt identifiera missbruk varierar i omfattning och bedrivs ofta inte på ett strukturerat sätt. Kompetens och kapacitet att erbjuda motiverande samtal eller KBT/DBT-terapi är begränsad. Det finns också skillnader i vad den kommunala beroendevården kan erbjuda. Insatser för att åstadkomma en mer likvärdig beroendevård är fortsatt angelägna

21 Personer med övervikt och fetma M Å L Förekomsten av övervikt och fetma i befolkningen ska minska. Inom behovsgruppen behöver barn ett särskilt fokus. De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Andelen normalviktiga barn ska öka. Andelen personer som är fysiskt aktiva ska öka. Andelen personer med bra kostvanor ska öka. Bedömd måluppfyllelse MINDRE BRA. Det går ännu inte att säga att förekomsten av övervikt och fetma har minskat i befolkningen. Utvecklingen bland 4-åringar går åt rätt håll men ligger fortfarande på en hög nivå. Övervikt och fetma är ett växande problem och i Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Den senaste hälsa på lika villkor visar att 15 procent i åldersgruppen år i nämndområdet hade fetma. Ingen direkt skillnad mellan kvinnor och män. När det gäller barn följer vi utvecklingen av andel 4-åringar med övervikt och fetma med data från BVC. Sedan 2010 har det skett en minskning både när det gäller övervikt och fetma för både pojkar och flickor. För pojkar har andelen överviktiga minskat ytterligare mellan 2013 och 2014 medan det för flickor ligger på samma nivå som Fortsatt är det en hög andel barn med övervikt och fetma i Fyrbodal men utvecklingen går åt rätt håll. Hälsofrämjande insatser Det är viktigt med tidiga insatser för att motverka uppkomst av fetma. BVC har en viktig roll i detta arbete. De senaste åren har det primärpreventiva programmet mat,

22 aktivitet och viktutveckling implementerats på alla BVC mottagningar med stöd av de centrala barnhälsovårdsteamen. 97 procent av barnen får ett hälsobesök vid 18 månaders ålder, varav 96 procent av dessa är utifrån det primärpreventiva programmet. Det centrala barnhälsovårdsteamet genomför olika utbildningsinsatser och följer utvecklingen kontinuerligt. De flesta folkhälsoråd stödjer olika satsningar för att minska övervikt och fetma bland barn och unga. Exempelvis är det ett antal kommuner som satsar på olika rastaktiviteter för att få eleverna att bli mer aktiva samt utvecklar utemiljöer i kommunen och några uppger mer riktade insatser t ex till arbetslösa ungdomar. Diagnos och registrering Det har skett en minskning i antal personer som har fått diagnos fetma i Fyrbodal mellan 2012 och Flest diagnoser sätts inom primärvården. Antal personer i Fyrbodal som fått obesitasoperation genomförda på sjukhus inom Västra Götalandsregionen har ökat från 125 operationer 2013 till 146 operationer Ökningen har framförallt skett från Trollhättan och Vänersborg. Sunda Tråden I Dalsland har nämnden genomfört en satsning för att minska förekomsten av övervikt och fetma bland barn Satsningen kallas Sunda Tråden och har utgångspunkt i den handlingsplan mot övervikt och fetma bland barn och unga som nämnden tog fram Läs mer under avtalsuppföljning och Sunda tråden. Personer med kroniska sjukdomar M Å L Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska. Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen känner inte av ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Bedömd måluppfyllelse BRA för vissa kroniska sjukdomar, för andra behöver vården i Fyrbodal förbättras. Nationella riktlinjer för olika sjukdomsgrupper tillsammans med nationella kvalitetsregister blir verksamma verktyg för att styra vården i rätt riktning. Möjligheten ökar att göra jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus

23 Fortsatt fokus bör ligga på att informera om livsstilsförändringar som kan innebära att man slipper insjukna i någon kronisk sjukdom, och ge rätt behandling vid insjuknande vilket minskar risken för komplikationer Stroke Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som drabbar hjärnans blodförsörjning. Orsaken är i cirka 90 procent av fallen en blodpropp och i resten en blödning Varje år drabbas ungefär personer av stroke, ungefär lika många män som kvinnor. Mer än tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Vårdtillfällen nationellt där någon typ av stroke var huvuddiagnos står för närmare vårddagar på sjukhus. För många patienter kvarstår ett betydande behov av rehabilitering och omsorg därefter. Antal personer som slutenvårdats med huvuddiagnos stroke, Fyrbodal Kvinna Man summa Kvinna Man summa Kvinna Man summa Kvinna Man summa Norra Bohuslän Dalsland Trestad Fyrbodal Den mest kostnadseffektiva metoden att primärt förebygga stroke är behandling av högt blodtryck. En annan betydande riskfaktor för att få stroke är förmaksflimmer och fler i den riskgruppen behöver diagnostiseras och behandlas med blodförtunnande medel. Vård på strokeenhet har hög prioritet då det i ett akut stadium minskar dödligheten och ger bättre förutsättningar för rehabilitering upp till en bra funktionsnivå. Det regionala målet är att 90 procent ska få vård på en strokeenhet nådde NUsjukvården 88,4 procent (2013, 88 procent). Vid hjärninfarkt har trombolys behandling gynnsam effekt då risken för funktionsnedsättningar minskar. Trombolys behandling har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna.nu-sjukvården har inte förmått nå det regionala målet som är 11 procent, Nu- sjukvårdens resultatet 8,7 procent. För att minska risken för återinsjuknande är behandling av förmaksflimmer efter genomgången stroke en viktig åtgärd. Det regionala målet att nå är att 56 procent av gruppen får behandling mot förmaksflimmer. NU-sjukvårdens värde 2014 var 74 procent vilket är en ökning med 18 procent rån

24 Rehabilitering/habilitering är viktig vid stroke. De personer som skrivs ut från sjukhus efter en stroke och som inte behöver kommunala insatser har svårt att få rätt rehabilitering i primärvården. Det krävs att patienten själv förmår att ta sig till en rehabiliteringsenhet och det kan både vara svårt fysiskt och psykiskt i efterförloppet av en stroke. Mellan 50 och 70 procent av strokepatienterna får någon form av problem kopplat till språk och kommunikation på grund av stroke Allt fler personer med kommunikationssvårigheter efter stroke behöver få tillgång till logopedinsatser. I överenskommelsen med NU-sjukvården 2014 finns en ökad beställning av tillgång till logoped. En sammanfattning av resultat från en focusgruppintervju med anhöriga och drabbade visar, att de behöver ett mycket starkare stöd och mer kunskap över längre tid efter utskrivning från sjukhus. Det gäller både samtalsstöd av exempel kurator, avlastning och rehabilitering. Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom hos äldre personer. Genomsnittsåldern vid konstaterad hjärtsvikt är 75 år. Sjukdomen kräver livslång behandling och drabbar kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Hjärtsvikt utvecklas för det mesta gradvis och man kan ha haft det ganska länge innan man får tydliga symtom. Det kan också utvecklas snabbt i samband med en hjärtinfarkt. Andra orsaker till hjärtsvikt kan förutom hjärtinfarkt och högt blodtryck vara rytmrubbningar i hjärtat, vissa lungsjukdomar, klaffel eller en sjukdom i själva hjärtmuskeln. Runt personer i Sverige lider av hjärtsvikt och cirka insjuknar varje år. Det finns gott vetenskapligt stöd för basbehandling med läkemedel och en viktig förutsättning för att behandlingen ska få effekt är att patienten är välinformerad och följer behandlingen. Samverkan mellan vårdgivare för dessa patienter är viktigt för att patienten tryggt ska kunna vistas i hemmet och ha god kännedom om var de ska vända sig och vara trygga med att vårdcentralen fått nödvändig information. Antal besök på vårdcentral med diagnos hjärtinsufficiens är rel. oförändrat mellan 2013 och 2014 Slutenvårdstillfällen har minskat något från 2013 (1039) till 2014 (949). Hjärtsvikt är den vanligaste diagnosen för oplanerad återinskrivning inom 1-30 dagar efter utskrivning från sjukhus. Orsaker till återinläggning för patienter med hjärtsvikt kan bland annat vara alltför tidig utskrivning, bristande läkemedelsbehandling eller för dålig information till patienterna om sjukdomen och mål med behandlingen. Ett annat förbättringsområde för dessa patienter är att informationsöverföring till nästa ansvariga vårdgivare fungerar. Reumatoid Artrit För medicinska tillstånd i rörelseorganen används den sammanfattande benämningen reumatiska sjukdomar. Det finns omkring 80 olika reumatiska diagnoser. En vanlig indelning är inflammatoriska tillstånd (ledsjukdomar, eller

25 artriter, och systemsjukdomar) och icke-inflammatoriska tillstånd (smärta och artros). Betydligt fler i befolkningen lider av icke-inflammatoriska besvär än inflammatoriska. I Sverige räknas inte den närliggande sjukdomen osteoporos till de reumatiska sjukdomarna. Vanliga symtom vid sjukdomar i rörelseorganen är ledsvullnad, ledömhet, rörelsesmärta, nedsatt muskelkraft och trötthet. Orsakerna till dessa sjukdomar är mångfacetterade och långt ifrån vetenskapligt klarlagda. I Sverige drabbar rörelseorganens sjukdomar oftare äldre personer än yngre och ungefär hälften av alla kroniska besvär som personer över 65 år lider av är kopplade till skelett, leder och muskler. Sverige har i likhet med många andra länder en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Detta innebär att antalet personer med sjukdomar och besvär i rörelseorganen med tiden blir allt fler. Den stora ökningen av antalet personer med övervikt bidrar även den till en ökning av sjukdomar i rörelseorganen, särskilt artros. Vid de flesta besvär och sjukdomar i rörelseorganen är tidig diagnos, tidigt insatt behandling och rehabilitering samt noggrann uppföljning väsentligt för att lindra och bromsa sjukdomsförloppen. Förebyggande åtgärder är också av stor vikt för att påverka förloppen i många av rörelseorganens sjukdomar. Vid dialog med brukarförening framkom; tidig diagnos och behandling inom specialistvård och ett tidigt insättande av biologiska läkemedel lindrar och bromsar sjukdomsförloppet och symtomen blir betydligt mindre påtagliga. Nämndernas mål för patientgruppen är att den fysiska aktivitets- och träningsnivån ska bibehållas eller öka, andelen patienter med god ADL-förmåga ska öka, Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka (mål 130/ inv), samt att minska smärta. Av vikt är att behandlingen ska ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier för att nå målen. Det är en process som beskrivs i Hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och Inriktnings dokument I Sverige beräknas ca 25 per invånare ny insjukna per år. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är insjuknande mellan år. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än män, men efter menopaus är insjuknandet likartat för bägge könen. I Fyrbodal har cirka personer någon form av reumatisk diagnos, och förekomsten har i stort inte förändrats under de senaste tre åren. Sjukdomen är, likt övriga landet, vanligast bland kvinnor, där två av tre patienter är kvinnor. Under 2014 var antalet primärvårdsbesök ca 300 hos läkare och hos annan profession, ex. sjuksköterska. Inom NU sjukvården var motsvarande antal besök hos läkare och hos annan profession. Andel patienter med Reumatoid artrit med pågående behandling med biologiska läkemedel är för NU sjukvården 24,4 procent och uppnår därmed det Regionala målet på 20 procent Det stora antalet reumatiska sjukdomar upplever patientrepresentanter är en orsak till att diagnosticeringen av sjukdomen blir fördröjd. Det är inte ovanligt att patienten slussas mellan vårdgivare och får därför rätt behandling senare än vad

26 som anses rimligt. Med följden att patienten utsätts för onödigt lidande. Patientrepresentanter vill ändå påtala att när de väl träffat specialist har behandling och omhändertagande varit mycket nöjsamt. Önskvärt är fortlöpande kompetensutveckling, då främst inom primärvården, samt goda möjligheter till rehabilitering (fysioterapi). Diabetes Diabetes är en kronisk sjukdom som även medför ökad risk för andra sjukdomar, så kallade diabeteskomplikationer. Diabetes Mellitus kan definieras som en rubbning i ämnesomsättningen med kroniskt förhöjt blodsocker beroende på otillräcklig insulinproduktion och/eller hämmad insulineffekt, så kallad insulinresistens.vid diabetes typ 1 har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag. Diabetes typ 1 brukar komma tidigt i livet, före 14 års ålder, och kallas därför också för barn- eller ungdomsdiabetes. Men som vuxen kan man även få diabetes typ 1. Dock är det vanligare med diabetes typ 2 bland vuxna och kallas därför även åldersdiabetes. Diabetes typ 2 är den vanligaste diabetesformen och har ett nära samband med övervikt, fysisk inaktivitet samt ärftlig belastning. Vid diabetes typ 2 har man en hämmad insulineffekt; cellernas förmåga att ta upp och bearbeta insulin är nedsatt som då får följden att blodsockret höjs. I Sverige är förekomsten av diabetes mellan 2,5-4,5 procent bland befolkningen. Enligt Nationella Diabetesregistret har 4 procent av befolkningen diabetes vilket motsvarar knappt personer. Registret är dock inte ett obligatorium att registrera i därav den statistiska osäkerheten, och det finns även ett mörkertal p.g.a. bl.a. många får diagnosen flera år efter insjuknandet. Främst är det patienter med diabetes typ 2. Socialstyrelsen har nationella riktlinjer och rekommendationer som gäller screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes (nedsatt glukostolerans som uppträder eller diagnostiseras under en graviditet) löper också kraftigt ökad risk för diabetes senare i livet. Risken att utveckla diabetes typ 2 kan minska med åtgärder som rör mat och motion, och som leder till viktminskning. Hälso- och sjukvården ska därför erbjuda strukturerade program för påverkan på levnadsvanor (kost och fysisk aktivitet). Viktreduktion har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter. Nämndernas mål för patientgruppen är att akuta och långsiktiga komplikationer ska förhindras. Andelen med komplikationer i form av försämrad perifer cirkulation

27 ska minska. Andelen amputationer ovan fotled som en följd av diabeteskomplikation ska minska. För diabetesvården finns ett antal etablerade kvalitetsindikatorer som speglar riskfaktorer och behandlingsmål för dessa. Bland dem är patienternas långtidsblodsockervärde (HbA1c), blodtryck och kolesterol. Alla vårdcentraler i Fyrbodal har en diabetessjuksköterska som kontrollerar och följer patienternas värden och behandlingsmål. För medicinkliniken på NUsjukvården har en målrelaterad ersättning varit knuten till måluppfyllelse för mål relaterade till diabetesbehandling. Målen uppnåddes för alla fyra mål, en förbättring från 2013 då tre mål uppnåddes. Multidisciplinära fotteam har visat sig vara framgångsrika vid behandling av fotproblem och leda till ett minskat antal amputationer. Amputationer till följd av uttalad försämrad perifer cirkulation, en allvarlig komplikation till följd av långvarig diabetes sjukdom. NU-sjukvården har nu en etablerad grupp, ett sk. multidiciplinärt fotteam med representanter från berörda kliniker I Fyrbodal har cirka fem procent av befolkningen eller cirka personer diagnosen diabetes typ 1 eller 2. Trenden visar att det blir ca 200 fler per år sedan 2012, där diabetes typ 2 är den form som ökar, medan diabetes typ 1 däremot minskar. Sjukdomen oavsett vilket typ, är vanligast bland män. Under 2014 var antalet primärvårdsbesök ca hos läkare och hos annan profession, ex. sjuksköterska. Inom NU sjukvården var motsvarande antal besök hos läkare och hos annan profession. Diabetes typ 1 är den vanligaste besöksorsaken inom NU sjukvården, då det är behandlings som ges inom specialistsjukvården. Diabetes typ 2 är mest förkommande inom primärvården då den huvudsakliga behandlingsformen för diabetes typ 2 är hjälp med livsstilsförändringar, med eller utan tillägget av läkemedelsbehandling i tablettform. Enligt nationella riktlinjer är målet att 30 procent av det totala antalet patienter med diabetes typ 1 borde ha insulinpump. Syftet är att åstadkomma en jämnare blodsockernivå, vilket på längre sikt ger färre komplikationer. NU-sjukvården förskrev 15 stycken nya pumpar under 2014, vilket innebär att 285 patienter inom diabetesvården på NU-sjukvården har pumpbehandling för sin sjukdom. Det motsvarar ca 15 procent av patientunderlaget. På NÄL är det en majoritet av kvinnor som har pump, medan på Uddevalla så är fördelningen mellan könen lika. Vid dialog med verksamheterna och patienter framkom att arbetet med prevention är ett stort förbättringsområde eftersom vikten av tidig prevention betonas i både forskning och riktlinjer. Ett annat förbättringsområde är samverkan mellan huvudmän. Gränserna mellan huvudmännen är tydliga, men uppfattningen inom verksamheterna är att många patienter hamnar emellan och ingen tycks ta ansvar för den patientgruppen. En grupp som nämndes var de patienter där de olika huvudmännen har olika uppfattning av patientens behov; specialistsjukvård eller

28 primärvård. Med konsekvens att patienten i värsta fall inte får någon sammanhållen vård. Utförargruppen upplevde även att för stor vikt läggs på att införa nya riktlinjer utan att bevara de arbetssätt som är välfungerande. Nya och gamla riktlinjer är inte alltid kompatibla. Dessutom efterfrågas fler omvårdnadsinsatser i Krav och Kvalitetsboken

29 Personer med cancersjukdomar M Å L Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Bedömd måluppfyllelse Bra Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. 85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten För screening mot bröstcancer (mammografi) ligger täckningsgraden i Fyrbodal på 85 procent år Mammografiundersökningar utförs av NU-sjukvården. För screening mot cancer i livmoderhalsen (cytologprov) som görs av mödrahälsovården var resultatet i Fyrbodal 2013 mellan procent, (data för 2014 är inte färdiga). Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras. Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos Följa nationella och regionala riktlinjer Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner Erbjuda kontaktsköterska Kvalitetsjämförelser Under 2014 har nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård publicerats. Särskild uppföljning har därför gjorts av vården för personer med prostatacancer samt personer med tjock- och ändtarmscancer. Tre viktiga områden lyfts fram i riktlinjerna för en framgångsrik behandling: multidisciplinära konferenser (alla specialister som den cancersjuka kan komma i kontakt med träffas och gör en samlad bedömning och vårdplanering), kontaktsjuksköterskor (en namngiven person som är patientens direkta kontakt med vården) och ledtider för utredning på sjukhus (remissbeslut-behandlingsstart) som regionala enligt regionala mål inte bör överstiga 6 veckor (42 dagar) för 90 % av patienterna. Tjock- och ändtarmscancer Vid jämförelse med riket finns det områden där Västra Götalandsregionen är sämre än landet i övrigt. När sjukhusen i regionen jämförs upptäcks inomregionala skillnader bland annat när det gäller förekomst av multidisciplinära konferenser

30 Tjocktarmscancer, andelen patienter som diskuteras på multidisciplinär konferens före och efter behandling en jämförelse mellan sjukhusen i VGR. Procent * 6* Inför beh Efter op Källa: Öppna jämförelser cancersjukvården 2014, sammanställning av HSA *NU-sjukvården anger att man efter resultaten i öppna jämförelser 2014, mer systematiskt infört multidiciplinära konferenser före och efter operation. Prostatacancer Antalet vårddagar och medelvårdtiden för patienter med prostatacancer uppvisar stora skillnader mellan regionens sjukhus. Invånarna i Fyrbodal har en högre konsumtion av vårddagar och specialistvårdsbesök än övriga regionen Femårsöverlevnaden för personer med prostatacancer (diagnostiserade ) är hög i regionen. Femårsöverlevnaden i Fyrbodal (och i Skaraborg) är lägre (88 %) i jämförelse med Göteborg och Södra Älvsborg (97 %). Faktorer som skulle kunna förklara dessa skillnader kan vara närhet till vård, socioekonomi och åldersstruktur. Koncentration av cancerkirurgi För att säkerställa en god kvalitet inom cancerkirurgin har under 2014 operationer vid cancer i urinblåsan (cystectomier) och behandlingen av patienter med cancer i äggstockarna (ovarialcancer) koncentrerats till SU (Sahlgrenska universitetssjukhuset) samt operation av ändtarmscancer till NU, SKAS, SÄS och SU. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos. Den palliativa enheten på NU-sjukvården består av två mobila enheter och en palliativ vårdavdelning med 17 vårdplatser. Remisserna till den palliativa enheten kommer från andra delar av NU-sjukvården och primärvården. Avdelningen är inte

31 ett hospice utan hanterar vuxna patienter med svåra symtom. Medelvårdtiden på avd. 14 varierar mellan 7-9 dygn. Mellan nya remisser inkommer till palliativa enheten varje år, varav några avlider innan de får tillgång palliativ vård, 2014 hann cirka femtio patienter avlida innan. Majoriteten av patienterna (60 %), som får tillgång till den palliativa vården på NU-sjukvården, ges möjlighet att få dö hemma. Resterande avlider antingen på den palliativa vårdavdelningen eller på en kommunal plats med stöd från den palliativa enheten. Sedan 2013 har NU-sjukvården med stöd av statsbidrag arbetar aktivt med att implementera registrering av alla dödsfall som sker i NU-sjukvården i Svenska palliativregistret nådde NU-sjukvården målet att registrera 70 % av alla dödsfallen. En av indikatorerna i registret är brytpunktssamtal, det samtal som skall ske för att informera patient att bot inte längre är möjlig. Det finns en betydande förbättringspotential inom detta område. Sammanfattningsvis är patienter med cancer en prioriterad grupp i sjukvården. Avseende Fyrbodal finns det några områden/cancertyper där det finns ett snabbt och gott omhändertagande. Bröstcancervården är ett sådant område. Det finns andra områden där, framför allt, länssjukvården bör förbättra sina processer. För det finns det nationella handlingsplaner och regionala uppdrag. Under 2014 har prostatacancervården och vården för personer med cancer i tjock- och ändtarms specialstuderats. Inom dessa områden har skillnader upptäckts som kommer att följas upp ytterligare. Den palliativa vården i Fyrbodal är i ett regionperspektiv god. Vad gäller prevention/tidig upptäckt används screening inom några cancerområden. För att hitta bröstcancer screenas alla kvinnor år med mammografi. Här nuddar Fyrbodal 85 % nivån i täckningsgrad. Även för livmoderhalsscreening ligger Fyrbodal över 80 procent. Att införa screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm diskuteras också. Då måste tillgängligheten till utredning med koloskopi förbättras väsentligt. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg M Å L Alla ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina individuella förutsättningar. Alla personer ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Trygghet och kontinuitet i vården och omvårdnaden, av personer med sammansatta vård- och omvårdnadsbehov. Alla ska ha rätt läkemedelsbehandling

32 De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen Minskad oro ökad trygghet. Minskad återinläggning i slutenvård. Minskat lidande och god livskvalitet. Bedömd måluppfyllelse Skörhet är ett begrepp som brukar användas för att beskriva personer med hög biologisk ålder, minskade fysiologiska reserver och ökad sårbarhet i samband med akut sjukdom eller då det sociala nätverket av anhöriga och vänner faller sönder, t ex vid dödsfall. Skörhet kan yttra sig som allmän svaghet, trötthet, nedsatt uthållighet, nedsatt funktionsförmåga, dålig balans, försämrade mentala funktioner och låg stresstolerans. En av samhällets största utmaningar är att säkra vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Allt fler blir allt äldre, de flesta mår dock bra och har varken behov av omfattande sjukvård eller omsorg. Cirka 82 procent klarar sin vardag utan hjälp från kommunen av den totala befolkningen 65 år och äldre. År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre. Och fram till år 2035 förväntas antalet personer 80 år och äldre att öka med i Sverige, eller med 70 procent. I Västra Götaland (Vgr) finns cirka personer som är över 65 år och gruppen mest sjuka äldre är cirka år 80 år och äldre Norra nämnden Västra nämnden Södra nämnden Östra nämnden Göteborgsnämnden Nationella satsningar genom överenskommelser kring sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre har årligen slutits sedan 2010 (upphör 2015) mellan regering och Sveriges kommuner- och landsting. Genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum har samverkan mellan kommuner och landsting uppmuntrats

33 För att åstadkomma en sammanhållen vård för de mest sjuka äldre måste samtliga berörda aktörer såsom sjukhusen, primärvården, hemtjänst, kommunal hemsjukvård, biståndsbedömare samt rehabiliteringspersonal ta ansvar och följa de rutiner som finns för samordnad vårdplanering. Sedan 2012 finns en regional handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre som reviderat och nuvarande version gäller Arbetet gjordes i samverkan med de fem vårdsamverkansgrupperna. Handlingsplanen har nu ett mer avgränsat innehåll med prioriterade mål och aktiviteter som kontinuerligt följs upp. Målet med handlingsplanen är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig och oavsett vilka behov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen, vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus ska samverka runt de sjuka äldre. De fem vårdsamverkansgrupperna i Fyrbodal har utifrån handlingsplanen arbetat fram aktivitetsplaner för att se vilka områden som är viktigt att prioritera i förbättringsarbete just i deras område. Alla vårdsamverkansgrupper i Fyrbodal har startat förbättringsarbete för att stärka utskrivningsprocessen. Indikatorer som bland annat följs och som har stor betydelse för trygghet och allmänt välbefinnande är; läkemedelsgenomgångar, olämpliga läkemedel, andel hembesök till individer 75 år och äldre, andel undvikbar slutenvård och återinläggning inom 1-30 dagar. Olämpliga läkemedel/ läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändningen bland äldre är ett problematiskt område förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling är vanligt. Varje år blir cirka äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård. Äldre drabbas oftare av läkemedelsbiverkningar än yngre. Studier har visat en biverkningsförekomst på mellan 8 och 22 procent hos äldre i primärvård och 19 och 31 procent i slutenvård. Många läkemedelsbiverkningar är mindre allvarliga, såsom trötthet, muntorrhet och förstoppning. De kan pågå under lång tid utan att få svårare följder, men kan ha en stark påverkan på livskvalitet och funktion. Antalet personer med olämpliga läkemedel har succesivt sjunkit sedan 2012 vilket är en positiv utveckling. Andel listade med olämpliga läkemedel 75 år och äldre är snittet i Vgr cirka 2,0 procent, i Fyrbodal är det 22 vårdcentraler som ligger under Vgr snittet. När, framförallt äldre, tar många läkemedel kan en interaktion uppstå, ett läkemedel kan påverka effekten av ett annat läkemedel. Det är inte ovanligt att man tar fler läkemedel mot ett och samma besvär. Vad som är ett symptom av en åkomma eller en biverkning av ett läkemedel är ofta svårt att veta utan en ordentlig genomgång

34 Av 38 vårdcentraler i Fyrbodal ligger 24 stycken över Vgr snittet, 24 procent, när det gäller andel listade patienter >75 år som fått fördjupad läkemedelsgenomgång. Högst ligger Närhälsan Skogslyckan med 88 procent, lägst har Närhälsan Mellerud med 15 procent. Andel listade patienter > 75 år som fått fördjupad läkemedelsgenomgång senaste 12 mån % Dalsland Vgr Norra Bohuslän Trestad Hembesök Möjlighet till hembesök av läkare är det som de äldre själva och anhöriga värdesätter. Bara vetskapen om att den möjligheten finns ger trygghet. Andel listade patienter som fått hembesök Fyrbodal ligger i nivå med Vgr snittet. Resultatet har en förbättringspotential. Högst ligger Närhälsan Kungshamn med cirka 29 procent, lägst har Primapraktiken Trollhättan med cirka 3,8 procent. Andel listade patienter >75 år som fått hembesök senaste 12 mån % Vgr Trestad Dalsland Norra Bohuslän Undvikbar slutenvård

35 Indikatorn Undvikbar slutenvård är till delar utvecklad för att mäta primärvårdens och omsorgens förmåga att förebygga försämring eller uppkomst av ett antal utvalda diagnosområden där ett proaktivt arbetssätt kan minska behovet av att oplanerat skrivas in på sjukhus. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden har högst antal undvikbara slutenvårdstillfällen, främst i Trestadsområdet, i Vgr. Skillnader kan observeras mellan olika vårdcentralers återinläggningsfrekvens inom ett och samma område. Dessa kan inte förklaras av patientens ålder. Socioekonomi vårdtyngd eller avstånd till närmaste sjukhus. Slutsatsen är att arbetssätt bemanning och andra faktorer är avgörande. Dessa skillnader behöver fortsättningsvis följas och analyseras. Återinläggning inom 1-30 dagar För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre avser måttet att belysa alltför tidig utskrivning från den slutna vården, eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården inte är tillräckligt samordnad. För indikatorn Återinläggning inom 30 dagar ses ingen egentlig förändring mellan 2013 och 2014 i Vgr som helhet. I Fyrbodal ses dock en minskning kvartal jämfört med Slutsats Många bra projekt och andra förbättringsarbeten pågår för att förbättra vården och omsorgen om mest sjuka äldre. Att fortsätta arbetet i vårdsamverkansgrupperna och utgå från den regionala handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre är oerhört viktigt om vi ska nå målet en god och sammanhållen vård och skapa trygghet för de äldre. Uppföljning och analys av handlingsplanen och andra kvalitetsregister till exempel Senior Alert, Palliativ registret och SweDem är en förutsättning för att nå ett bra resultat och upptäcka förbättringsområden. Avtalsuppföljning NU-sjukvården SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Sammanfattningen avser hur väl NU-sjukvården har levt upp till vad som överenskommits i VÖK med kommentarer från HSNK var år två (2) i en tvåårig överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionen och NU-sjukvården. Skillnader och förändringar i NU-sjukvårdens uppfyllande av vårdöverenskommelsen mellan åren 2013 och 2014 är små. Tillgängligheten till förstabesök hos läkare för patienter som väntat 90 dagar (vårdgaranti) respektive 60 dagar försämrades ytterligare jämfört med föregående år. Produktionen av förstabesök och behandlingar ökade jämfört med 2013 och remissinflödet var i stort sett oförändrat. Ändå väntar fler i kön allt längre tid. Det finns anledning att fundera på varför det ser ut på det viset

36 Traditionella metoder som att köpa vård av andra, riktade kökortningsinsatser verkar inte, som tidigare konstaterats, ha någon effekt. Hur kan man tänka nytt i denna fråga? Behovet att förändring från slutenvård till mer öppenvård, att öka mottagningsverksamheten har inte gett några avtryck i redovisade volymer. Regionstyrelsen finansierade 24 vårdplatser på medicinkliniken 2014 liksom man gjorde under Dessa vårdplatser har fullt ut inte kunnat öppnas, NUsjukvården anger brist på kompetent personal som skäl till detta. NU-sjukvården ökade antalet nettoårsarbetare något jämfört med föregående år. Antalet sjuksköterskor/barnmorskor har minskat (med 10 från 1811 till 1 801) medan undersköterskor/skötare har ökat med drygt 80 (från ) och antal läkare är oförändrat. Det är alltså svårt att matcha rätt sorts yrkeskategori till rätt arbetsuppgift. Inflödet till akutmottagningen var 2014 något lägre än föregående år vilket är ett glädjande trendbrott. En teori är att ambulanspersonalens ökade möjlighet att hänvisa till annan vårdnivå är förklaringen. Antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter ökade under året med drygt 40 procent jämfört med föregående år vilket också påverkar slutenvården. NUsjukvården arbetar intensivt med utskrivningsprocessen tillsammans med kommuner och primärvård. Ansträngningarna har inte haft någon effekt. AVTALSUPPFÖLJNING Vården ska vara säker NU-sjukvårdens beläggningssituation har varit, likt flertalet förvaltningar inom VGR, bekymmersam med många överbeläggningar. Statistiken visar dock att NUsjukvården haft en bättre beläggningssituation än övriga sjukhus i regionen Som en följd av överbeläggningar har antalet utlokaliseringar av patienter till andra avdelningar/specialiteter varit hög, men håller sig på samma nivå som VGR i övrigt. En konsekvens av överbeläggningar och utlokaliseringar är förlängda vårdtider. I slutet av 2013 hade NU-sjukvården en beläggningsprocent på 95 procent, medelvärdet för 2014 var 98 procent sett över alla verksamheter. NU-sjukvården har under året fått ökade resurser från regionstyrelsen för att utöka antalet vårdplatser, men har inte kunnat öppna vårdplatserna fullt ut på grund av att man inte lyckats hitta personal att bemanna platserna. Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakten med hälso- och sjukvården. Patienter som har många kontakter med vården löper högre risk att drabbas av skador. Dit hör till exempel multisjuka äldre, kroniskt sjuka och patienter inom psykiatrin. Exempel på vårdskada är fallskador, postoperativa sårinfektioner och trycksår. En patient kan drabbas av fler vårdskor under samma vårdepisod, Sjukhusen har en skyldighet att mäta, åtgärda och följa upp vårdskador. I VGR finns ett gemensamt

37 avvikelserapporteringssystem för de offentliga vårdgivarna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) följer upp antalet vårdskador under året. Den nationella punktprevalensmätningen av trycksår (vecka 10, 2014), visade att andelen patienter med trycksår har stigit jämfört med tidigare år. Vid mätningen deltog 463 patienter och av dessa hade 102 patienter trycksår grad 1-4. Merparten (63 procent) var av grad 1, vilket innebär hel hud med kvarstående rodnad. Målet för NU-sjukvården är att andelen patienter vid mätningen skall ligga under 15 procent för att få målrelaterad ersättning. Det målet uppnådde NU sjukvården inte, andelen var 22 procent, andelen patienter med trycksår hade dessutom ökat sedan 2013, då den var 18 procent. Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) mäts två gånger om året. Det sammanlagda värdet för NU-sjukvården 2014 var 9 procent vilket överstiger det satta måltalet ( 8 procent). Uppföljning av vårdrelaterade infektioner sker i fortsättningen genom Infektionsverktyget som NU-sjukvården implementerade under Vården ska vara patientfokuserad Under våren 2014 genomfördes den tredje gemensamma mätningen med Nationell Patientenkät inom somatisk specialiserad sjukhusvård, både den slutna- och öppna ingick. Enkäten behandlar åtta områden som redovisas i tabellen nedan Nationell Patient Enkät mätning 2012 och 2014 Patientupplevd Kvalitet (puk) NU slutenvård 2012 NU slutenvård 2014 NU öppenvård 2012 NU öppenvård 2014 Bemötande Delaktighet Infromation Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekomendera Helhetsintryck Regionfullmäktige har speciellt fokus på Bemötande och Delaktighet, där målet för bemötande för 2014 var ett PUK-värde på 92 eller att sjukhusen skulle förbättra sitt värde med minst en (1) enhet sedan förra mätningen. NU-sjukvården uppnådde sina mål inom område Bemötande inom både öppen och sluten vård. För dimension Delaktighet var Regionfullmäktiges mål 76, alternativt en ökning med en (1) enhet från tidigare mätning, ett mål som NU-sjukvården uppnådde i öppenvården

38 Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenligt NU-sjukvårdens måluppfyllelse till de regionala kvalitetsindikatorerna 2014 var relativt god. För diabetes och hjärtsjukvården har alla mål uppfyllts. Det område som behöver förbättras är den akuta strokevården. Stroke Målvärde 2014 NU SKAS SÄS SU 17 Täckningsgrad Riks-Stroke, patienter 18 år 90 % 88,0% 100,0% 93 % 88,0% 18. Blodförtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer 56 % 74,0% 79,2% 49 % 92,0% 19. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet 20. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling 90 % 88,4% 99,0% 91 % 97,0% > 11 % 8,7 % 16,2% 9 % 11,4% För den goda följsamhet Infektionskliniken haft till att rapportera till Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar fick kliniken Svenska Infektionsläkarföreningens Kvalitetspris. Vården ska vara effektiv NU sjukvården arbetar med att korta väntetiderna på akutmottagningen. Under år 2014 har akutmottagningen på NÄL genomgått en större om och utbyggnation för att förbättra patientflöden. Förändringen gjordes för att ha kapacitet för den omdirigering NU sjukvården gör av akutortopedin under Ledtiderna för väntetid till första läkarbedömning, Tid Till Läkare (TTL) och Total vistelse Tid (TVT) rapporteras fortlöpande och sammanställs regionalt. Målet för ledtiden tid till läkare är att 60 procent av patienterna som triagerats (bedömts av sjuksköterska) gul, orange eller röd ska ha haft en första läkarkontakt inom 60 min. I december träffade 39 procent av patienterna på akutmottagningen NÄL läkare inom 60 minuter. Målet för ledtiden TVT är att 90 procent av de patienter som triagerats gul, orange eller röd ska ha färdigbehandlats på akutmottagningen inom 4 timmar. I december hade 54 procent av de som besökte akutmottagningen varit där i höst 4 timmar. Resultaten, både TTL och TVT, för december speglar resultatet för hela året, och VGR i övrigt sammantaget. Det skiljer det sig en hel del mellan förvaltningarna, ca 20 procent på bästa och sämsta sjukhus. Första september startade en NU gemensam vårdplaneringsenhet som servar de flesta avdelningarna på NU-sjukvården. NU-sjukvården hoppas att kompetensen i utskrivningsförfarandet ska öka genom inrättandet av enheten, då man tidigare arbetade avdelnings- och klinikvis med utskrivningar. Utskrivningsförfarandet blir säkrare och antalet patienter som kommer tillbaka förhoppningsvis färre. För att ytterligare förhindra onödiga återinläggningar har en rutin tagits fram som handlar om uppföljning på hemmaplan efter en sjukhusvistelse. Rutinen innebär att

39 kontakt tas med den utskrivna patienten inom tidsspannet timmar efter hemgång för att kolla att allt fungerar. Andelen patienter som erbjuds och klarar av dialys i det egna hemmet ökar i regionen. Alla sjukhus klarar det regionala målet 30 %. Njursjukvård Mål NU SKAS SÄS SU 13. Dialys i hemmet 30 % 33,0% 32,0% 33,0 % 31,0% Vården ska vara jämlik Två områden har undersökts närmare, tillgången till dietist och tillgången till logoped. Tillgången till dessa två yrkeskategorier är inte jämlik i regionen. I Fyrbodal finns ytterst få dietister utanför länssjukvården. NU-sjukvården tillåter inte primärvården att remittera patienter direkt till dietist. Bedöms patienten behöva en dietist särskilda kunskap får remittenten skicka till respektive klinik som gör en egen bedömning. Inte heller i Skaraborg eller Södra Älvsborg är det möjligt att remittera direkt till dietist. I Göteborg går det däremot bra. I Skaraborg har hälsooch sjukvårdsnämnden till beställd primärvård gjort särskilda överenskommelse vad gäller dietister. Tillgången till dietister är inte jämlik i Fyrbodal heller, bäst tillgång har invånarna i Trestad, dietister finns i stort sett bara på Uddevalla sjukhus och på Näl. Dietist är dock inte den enda yrkeskategori som kan behandla näringsproblem. Antal besök per inv VG HSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9 HSN 10 Konsumtion av dietistbesök i Västra Götalandsregionen per kön, 2014 HSN 11 HSN 12 Kvinna Man Redan 2013 förstärkte hälso- och sjukvårdsnämnderna beställningen till NUsjukvården avseende logopedinsatser med 1 mnkr per år. Denna förstärkning har nu permanentats. Vad gäller konsumtion av logopedbesök syns förstärkningen ännu inte ökning av konsumtion av logopedbesök. Ytterligare förstärkning kommer under 2015 då logopedi kommer att ingå i utbudet på lokalsjukhusen. Vården ska ges i rimlig tid Akut vård

40 Under 2014 har, för första gången sedan 2008, antalet sökande på akutmottagningen minskat. Antalet sökande har gått ner med 2,6 procent jämfört med samma period föregående år. En orsak kan vara nya bedömningsriktlinjer för ambulanspersonalen som tillåter en ny bedömning och förslag på hantering. Det innebär att patienter, i större utsträckning, får vård på andra vårdnivåer, alternativt egenvårdas hemma, och besök på akuten blir inte nödvändigt ambulanstransporter som ursprungligen skulle ha kört till akutmottagningen har styrts bort på detta sätt under Det är 12 procent av alla ambulanstransporter. Några negativa effekter av de nya bedömningsriktlinjerna har inte kunnat påvisas. Planerad vård NU-sjukvården ska verka för att tillgången till planerad vård är god och att alla patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Under 2014 gjorde NU sjukvården öppenvårdsbesök, varav var planerade läkarbesök. Drygt var första besök, vilket i huvudsak betyder ny patient som kommer på remiss. Antalet förstabesök har ökat sedan 2013 med vilket är glädjande. Andelen förstabesök är därför i nivå med övriga sjukhus i regionen. Remissinflödet till och i NU-sjukvården var relativt konstant, NUsjukvården hanterade remisser under Trots att antalet förstabesök ökar och trots att remissinflödet inte ökar väntar fler patienter på ett förstabesök. I januari 2014 väntade ca patienter på ett första besök, mot slutet av året väntade 9 900, en 5 procentig ökning. Antalet ökade också från 2013, då antalet väntande i januari var knappt Man kan fråga varför. De får dessutom vänta lite längre. I december 2013 hade 86 procent av totalt antal väntande till förstabesök väntat < 90 dagar, i december 2014, var måluppfyllelsen 82 procent för till förstabesök. En liten försämring Insatser för att effektivisera är bl.a. patientstyrd tidsbokning, en rutin som inte lyckas få fotfäste ännu. Rutinen bygger på att patienten kontaktar vården för att få tid istället för att vården kontaktar patienten med en fastställd tid. Detta för att minimera problematiken med uteblivna besök. Andelen uteblivna besök har ökat något under de tre senaste åren, trots insatser som sms påminnelser, och uppgick 2014 till 4 procent av totala antal planerade besök. Antalet väntande på behandling/åtgärd har också ökat, under året med ca 30 procent. 84 procent av väntande till behandling väntade kortare tid än < 90 dagar. Andel vuxna med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar på första besök, under respektive månad, redovisas i tabellen nedan

41 Andel % genomförda första besök, vuxna vid välgrundad misstanke om cancer år NU VGR tot Neuropsykiatriska utredningar För vuxna som väntar på neuropsykiatrisk utredning är väntetiden lång Knappt 70 procent av de som väntande fick komma inom 90 dagar för en neuropsykiatrisk utredning. Motsvarande siffra för hela VGR är knapp 50 procent, så NU sjukvården har förhållandevis en bättre tillgänglighet. Samma konstaterande som förra året görs, NU-sjukvården utför, i förhållande till befolkningsunderlaget, flest NPutredningar i hela regionen. Trots detta har man flest väntande. Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP NU-sjukvården har fortsatt hög tillgänglighet till förstabesök på BUP. Under 2014 hade över 80 procent av patienterna gjort ett besök inom 30 dagar nio av tolv månader. Tillgängligheten är dock något sämre än 2013 då NU klarade 30 dagars gränsen, elva av tolv månader Antal inkommande remisser/vårdbegäran till BUP minskade något under 2014 (från 1560 til1528). BUP har fortfarande den största andelen egenremisser, cirka 50 procent. Tillgängligheten till BUP för behandling/fördjupad utredning är bristande i hela VGR och ett utvecklingsområden för hela regionens barn- och ungdomspsykiatri, (se också avsnitt psykisk ohälsa barn och unga). Fysisk tillgänglighet NU-sjukvården har under 2014 nått ett av målen avseende den fysiska tillgängligheten. NU-sjukvården hade 95 procent av sina lokaler registrerade i Tillgänglighetsdatabasen 2014, (målet var 90 procent registrering). Vårdproduktion/ersättning

42 NU-sjukvården Produktion Beställning Avvikelse Totalt Totalt Totalt Totalt 2014 A1a DRG, slutenvård Antal DRG-poäng Antal vårdtillfällen B1 Öppenvård enl NordDRG länssjukvård Antal DRG-poäng Antal besök C1 Öppenvård länssjukvård exkl psykiatri Antal läkarbesök Antal övriga besök E1 Psykiatri Antal vårddagar Antal vårdtillfällen Antal läkarbesök Antal övriga besök F Barn- och ungdomspsykiatri Antal vårddagar Antal läkarbesök Antal övriga besök NU sjukvården Ersättning Ersättning enl VÖK Nämndkostnaders utveckling i % 0,80% 2,55% 1,85% 1,65% Regionens index för kostnadsuppräkning 0,60% 1,50% 1,10% 1,80% Vårdproduktion/ersättning NU-sjukvårdens totala ersättning 2014 uppgick till miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsnämnderna, varav nämnderna i Fyrbodals andel är mnkr. NU-sjukvården producerade över ersättningstaket med 12 miljoner vilket är betydligt lägre än föregående år. Överenskomna volymer 2014 hade sin bas i de produktionsplaner som NU-sjukvården beslutat om för året. Genom åren har beräknade volymer visat sig ha dålig träffsäkerhet jämfört med utfallet. Vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården tecknas för alla tolv nämnderna och tabellerna visar den totala beställningen i ersättning och produktionsvolymer. Slutenvård NU-sjukvården förändrade sitt sätt att registrera patienter på observationsplats under från öppenvård till slutenvård och antalet vårdtillfällen steg därför kraftigt, effekterna av den förändrade registreringen har avtagit. Antalet vårdtillfällen har legat kring de tre senaste åren. Inom medicinområdet har NU-sjukvården återöppnat fler vårdplatser med hjälp av finansiering från regionstyrelsen för att klara belastningstoppar och minska problemet med överbeläggningar. Beläggningsgraden ligger fortfarande högt i NU-sjukvården vilket framgår av tidigare redovisning. Utskrivningsklara patienter är ett område som berör slutenvården. NU-sjukvården arbetar gemensamt med kommunerna för att minska ner antalet utskrivningsklara dagar på sjukhuset. Kommuner som infört så kallad Trygg hemgång har lyckats sänka antalet dagar patienterna ligger kvar trots att de är färdigbehandlade. Bra

43 exempel på det är Trollhättan som tidigare haft stora problem. Dalslandskommunerna, med undantag av Åmåls kommun, har i praktiken inga patienter kvarliggande, Norra Bohuslän några få. Uddevalla kommun har det högsta antalet betaldagar men i förhållande till sin folkmängd har Åmål flest. Antalet dagar som NU sjukvården fakturerat har ökat med 40 % jämfört med 2013 och är ett stort och ökande problem Antal betaldagar per kommun UKP Uddevalla kommun Lilla Edets kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Trollhättans kommun Övriga För DRG-poäng bryts trenden med minskning som skett under Ökningen mellan 2013 och 2014 uppgår till drygt 1000 poäng. En del av ökningen kan bero på det utökade antalet vårdplatser som NU-sjukvården öppnat under året. Det är en ökning av både vårdtillfälle och drg-poäng. Case mix index som används för att mäta vårdtyngd har ökat något jämfört med Det indikerar att vårdtyngden ökat och det är också en förklaring till ökningen av DRG-poäng. Den ekonomiska avvikelsen inom ersättningen för slutenvård uppgick till -46 miljoner kronor. Öppenvård enligt nord DRG Den DRG- ersatta vården minskar och ligger under volymer i beställningen. Den ekonomiska avvikelsen inom denna del ligger på 14 miljoner kronor. Öppenvård ej DRG-ersatt Inom öppenvård ej DRG-ersatt ökar antalet läkarbesök jämfört med 2013 och de tidigare årens trend med minskat antal besök är bruten. Volymen besök är dock klart under beställningen. Under perioden har antal övriga besök ökat och ligger över beställd volym. Den ekonomiska avvikelsen inom öppen vård ej DRG-ersatt, ligger på 1 miljon kronor. Vuxenpsykiatri Antal vårddagar/vårdtillfälle inom område vuxenpsykiatri (VUP) är i stort sett oförändrade i förhållande till Läkarbesöken ökar jämfört med 2013 men ligger klart under beställningen. Övriga besök minskar jämfört med 2013 men ligger trots det över beställd volym

44 Den ekonomiska avvikelsen inom detta område ligger på 13 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri NU-sjukvården ökar antalet vårddagar jämfört med 2013 och men ligger fortfarande under beställd volym. Läkarbesök ökar något och ligger över beställningen med övriga besök minskar och ligger i nivå med beställd volym. Den ekonomiska avvikelsen inom detta område ligger på -4,5 miljoner. Målrelaterad ersättning NU-sjukvårdens målrelaterade ersättning 2014 uppgick till 107 miljoner kronor. Utdelningen blev 105 miljoner då man inte klarade ett mål avseende patientsäkerhet. Capio Psykiatri Capio Psykiatri Väst AB svarar för den öppenpsykiatriska specialistvården för den vuxna befolkningen i kommunerna Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Verksamheten bedrivs genom egna mottagningar i Lysekil och Munkedal och genom en begränsad mottagningsverksamhet i Hunnebostrand. Avtalet med företaget har förlängts i några omgångar och löper fram till mars En upphandling för fortsatt verksamhet kommer att ske under våren SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Följsamheten till avtalet är bra. Samverkan Capio samverkar med främst kommunerna, vårdcentralerna, vuxenpsykiatriska kliniken och BUP inom NU-sjukvården, både på en mer övergripande nivå och i enskilda patientärenden. Vårdgivaren deltar i det vårdsamverkans- och folkhälsoarbete som finns i området. Representant från verksamheten ingår i både de delregionala och regionala beredningsgrupperna för psykiatri och missbruksfrågor. Under året har mottagningen deltagit i att utarbeta rutiner för samordnad individuell vårdplanering SIP. Jämlik och jämställd vård Verksamheten deltar i kommunernas kvinnofridsverksamhet, folkhälsoarbete och FINSAM-arbete. Vård i rimlig tid Capio Psykiatri deltar i Västra Götalandsregionens rapportering av väntetider till SKL:s vårdgarantimätningar. Verksamheten har för de flesta månaderna under 2014 uppfyllt vårdgarantins tidsgränser för första besök och för utredning och behandling. Under året har det skett en ökning av besök från det mobila teamet. God hälso- och sjukvård Capio deltar i den nationella satsningen för att förbättra registreringen i kvalitetsregistren inom psykiatriområdet. Företaget kommer också delta i den

45 öppna redovisningen av utvalda resultat från registren, Psykiatrikompassen, som arbetats fram i Västra Götalandsregionen under När denna är i drift under 2015 kommer det bli möjligt att jämföra kvalitetsdata från Capio Psykiatri med motsvarande data från regionägda verksamheter. Vårdproduktion/ersättning Produktionen har sammantaget för de tre mottagningarna ökat med drygt 900 besök under år 2014 jämfört med året innan. Framförallt beror detta på ökade besök hos andra personalkategorier än psykiatrikerna. Antalet personer som får substitutionsbehandling för opiatmissbruk har ökat något under året. Verksamhet Produktion Besök 2012 Besök 2013 Besök 2014 Förändring st Förändring % Capio psykiatri Lysekil ,7% Capio psykiatri M- dal/sotenäs ,6% Verksamhet Förändring kr Förändring % Ersättning Utfall Utfall Utfall Tak enl avtal Capio psykiatri Lysekil ,3% Capio psykiatri M- dal/sotenäs ,8% Fast ers enl avtal ,8% Läkemedelsers enl avtal ,5% Målrelaterad ers enl avtal ,8% Tandvård SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Avtalen rörande tandvård är uppdelade mellan tre olika avtalsområden, Allmänoch specialisttandvård, Barn- och ungdomstandvård samt avtal om Uppsökande verksamhet. Följsamheten till avtalen har varit god under Allmän- och specialisttandvård Överenskommelsen med Tandvårdstyrelsen innebär att Folktandvården har ett områdesansvar, bedriver preventionsinsatser för barn och ungdomar och specialisttandvård. Folktandvården ska som en del av sitt områdesansvar bedriva allmäntandvård vid minst en utbudspunkt i varje kommun. Där ska man erbjuda tandvård för barn och ungdomar, finansierat av regionen genom Barntandvårdsavtalen, men också för vuxna som själva betalar för sin behandling med stöd från Försäkringskassan. Tillgängligheten för barn och ungdomar bedöms generellt vara bra medan kötiderna för vuxna patienter är längre vid några av klinikerna i Fyrbodal

46 Folktandvården arbetar förebyggande för barn och ungdomar genom programmet Fluor-Råd-Arena-Mat-Motivation, (FRAMM). FRAMM består bland annat av möten med småbarnsföräldrar på tandvårdsklinik eller BVC, tandhälsolektioner och fluorlackningar i skolan. Specifika insatser, anpassade efter målgruppen, utförs på träningsskolor. Extra insatser genom utökade fluorlackningar genomförs i socioekonomiskt tyngre områden. Generellt har Folktandvården fullgjort sitt arbete med förebyggande insatser på ett bra sätt. Mätningar av tandhälsoläget visar på en positiv utveckling. Skillnaderna i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper har också minskat. Inom ramen för överenskommelsen har Folktandvården och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli gjort en översyn av de förebyggande insatserna. Översynen har resulterat i en förskjutning av aktiviteter till tidiga åldrar som har inarbetats i överenskommelsen för år Specialisttandvården består av nio specialiteter varav de största är tandreglering, sjukhustandvård och specialisttandvård för barn och ungdomar (pedodonti). Samtliga specialiteter är representerade vid Specialistcentrum i Uddevalla men verksamhet finns också i Trollhättan och Vänersborg. Inom specialiteten tandreglering har också nämnderna gjort en tilläggsbeställning av två filialer i Åmål och Strömstad för att förbättra tillgängligheten och minska restiden för barn och ungdomar i dessa områden. Tillgängligheten till de olika specialiteterna varierar främst beroende på bemanningsläget. Tillgängligheten till de mindre specialiteterna bettfysiologi och oral protetik har inte nått upp till en acceptabel nivå under året. Inom pedodontin har nämnderna under 2014 haft en målrelaterad ersättning som betalas ut om kötiden i maj och november inte överstiger tre månader. Målet uppnåddes vid båda mättillfällena. Ett utvecklingsarbete har under året bedrivits av Folktandvården och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för att se över tillgänglighet, utbud och ersättning för de olika delarna av specialisttandvården. I överenskommelsen för 2015 genomförs insatser för att utjämna omotiverade skillnader i tillgång och ersättning för specialisttandvård mellan regionens olika delar. Barn- och ungdomstandvård Västra Götalandsregionen har ett valfrihetssystem för barn- och ungdomstandvård där föräldrar eller ungdomar kan lista sig vid de regionägda eller privata kliniker som anslutit sig till barn- och ungdomstandvårdsavtal. Nämnderna ansvarar för avtalen gällande för barn och ungdomar mellan 3-19 år. Hälso- och sjukvårdsutskottet Regionens tandvårdsenhet (TVE) ansvarar för avtalen gällande unga vuxna mellan år. I Norra Bohuslän är 13 % av de i åldern 3-19 år listade hos privata tandläkare. Motsvarande i Trestad är 12 % och i Dalsland 3 %. Uppsökande verksamhet/ munhälsobedömning Avtalet om uppsökande verksamhet började gälla från och med januari 2011 och löper fram till och med december Avtalet innebär att Folktandvården ska utföra munhälsobedömningar på de personer som tackat ja till detta, samt erbjuda och utföra utbildningar i munhälsovård gentemot kommunernas vård- och omsorgspersonal. Förutsättningar för att Folktandvården ska kunna utföra sitt uppdrag enligt avtal är att kommunerna har korrekta uppgifter om inom vilka boendeenheter ja- tackarna befinner sig, att kommunerna bistår med medföljande personal vid de flesta

47 munhälsobedömningar samt att de avsätter tid för sin personal att genomgå utbildning i munhälsovård. Ersättningarna under året har varit 169 kronor per bedömning på äldreboende, 506 kronor per bedömning i LSS/eget boende, och 791 kronor per utbildningstimme. Andelen uppsökta personer som tackat ja till munhälsobedömning varierar något beroende på om det gäller personer som bor på äldreboenden eller om det gäller personer i eget boende (hemtjänst eller hemsjukvård, anhörigvård, LSS, psykiska funktionsnedsättningar, etc.), då det i regel är svårare att komma i kontakt med personer i eget boende. I snitt fick 87 procent av ja- tackarna på äldreboenden en munhälsobedömning under Inom LSS/eget boende var andelen 83 procent. Inom LSS/enskilt boende finns en målrelaterad ersättning om Folktandvården nått en täckningsgrad på över 80 procent. Det finns också ett ersättningsavdrag om de inte nått 60 procent. I Fyrbodal utgick en målrelaterad ersättning till folktandvården i tio kommuner, ingen folktandvårdsenhet fick ersättningsavdrag. Antal utförda munhälsobedömningar 2014 är relativt oförändrat sedan Ersättning Folktandvårdens ersättning för allmän- och specialisttandvård utgörs av tre delar, abonnemangsersättning, målrelaterad ersättning och prestationsersättning. Abonnemangsersättning utgör den stora delen och utbetalas månadsvis. De uppdrag som är prestationsersatta är handledning av nyutexaminerade tandläkare samt för den rörliga delen för ersättning av ortodonti (tandreglering). Både handlednings- och ortodontiuppdraget har utförts i enlighet med överenskommelsen. Den målrelaterade ersättningen utgör ca 3 % procent av avtalad ersättning för tandvård i Fyrbodal under Samtliga mål har uppfyllts vid båda av de två mätperioderna och därmed utbetalades den målrelaterade ersättningen ut till fullo. Allmän- och specialisttadvård Avtalad ersättning 2012 Avtalad ersättning 2013 Avtalad ersättning 2014 Fast ersättning Prestationsersättning Målrelaterad ersättning Summa ersättning Barntandvårdspengen är uppdelad enligt en baspeng och en socioekonomisk peng där baspengen är samma för alla nämnder och där den socioekonomiska pengen skall spegla vårdtyngden inom nämnden. De privata tandläkarna erhåller

48 ett högre årsbelopp för att kompensera dem för den moms som de betalar till skillnad från folktandvården. Barntandvårdspeng Antal barn 2014 Årsersättning/barn Folktandvården kr Privata tandläkare kr *Årsersättningen per barn varieriar något beroende på socioekonomisk faktor Inom området uppsökande verksamhet utgår ersättning utifrån prestation samt en målrelaterad ersättning kopplad till andel utförda munhälsobedömningar per kommun i enskilda boende och i LSS-boenden. VG Primärvård SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Vårdcentralerna i HSN norra varierar i storlek och i kvalitet men alla är godkända enligt Krav- och kvalitetsboken. Följsamheten bedöms som bra. Resultaten har generellt sett förbättrats under året även om det finns områden med fortsatt utvecklingspotential. Vårdcentralernas arbete med hälsofrämjande och förebyggande arbete och insatser har ökat under året men ligger fortfarande på en låg nivå i förhållande till det behov som finns. Antalet läkemedelsgenomgångar och hembesök för den äldre befolkningen har ökat något men även här finns en förbättringspotential. Besök hos personal med psykosocial kompetens har också ökat under 2014 men psykofarmaka förskrivningen är fortfarande hög. Vårdcentralerna behöver ge alternativa behandlingar till psykofarmaka i högre utsträckning än vad som görs idag. Samverkan i närområdet fungerar i de flesta kommuner bra, men det är inte alltid som mötena kring samverkan får tillräcklig hög prioritet. Många gånger sätter vårdcentralerna sitt interna arbete framför samverkansgruppernas. Detta kan och bör förbättras. Tillgängligheten till vårdcentralerna är god, de allra flesta får sina besök inom 7 dagar hos alla yrkeskategorier. Antalet telefonsamtal som besvaras samma dag är också bra, bara några få vårdcentraler har en svarsfrekvens under 80 %. Effektiv vård Samverkansgrupperna som vårdcentralerna förväntas delta i är många och i Närområdesplaner regleras till viss del ansvarsfördelning i de olika samverkansgrupperna. De flesta verksamhetscheferna uttrycker att Närsjukvårdgrupperna är en central plats för samverkan och att deltagande prioriteras. Alla vårdcentraler har svarat att de medverkar, deltar man inte själv så samverkar man om deltagandet med andra

49 vårdcentraler. Deltagandet varierar mycket i olika områden och är ett klart förbättringsområde. Familjecentral I Norra nämndens område finns familjecentraler i alla kommuner utom Orust, Lysekil, Bengtsfors och Mellerud. I Trollhättan har vårdcentralerna en egen lösning där man gemensamt finansierat en sjuksköterska på Familjecentrum. Familjecentrum är ingen komplett familjecentral då man inte samverkar med mödravården eller bedriver BVC i lokalerna. Deras uppdrag är att ge riktat och generellt stöd utifrån varje familjs enskilda behov. I Trollhättan erbjuder vårdcentralerna också föräldrastöd på respektive enhet. Säker vård Alla vårdcentraler har bemannat på det sätt som krävs enligt Krav- och kvalitetsboken. Det kan dock tillfälligt uppstå brister då man inte alltid ersätter personal som är ledig eller sjuk. Ibland kan det också ta tid för vårdcentralerna att rekrytera ny personal. På vissa vårdcentraler består läkarbemanningen till största delen av så kallade stafettläkare. Exempel på sådana vårdcentraler är; Närhälsan (NH) Åmål, NH Färgelanda, NH Sylte och NH Dalaberg. Kraven på utbildning till specialistsjuksköterska inom astma/kol och diabetes har förändrats över tid och vissa vårdcentraler har därför behövt komplettera med ytterligare utbildning under året. På de flesta vårdcentralerna i Fyrbodal ges den psykologiska behandlingen av kuratorer. Under 2014 har en ökning av psykologer skett även om det är i liten skala. I norra Bohuslän och i Dalsland är det fler vårdcentraler som har psykologkompetens än i Trestadsområdet. Antalet besök hos psykolog har ökat i alla tre områdena. Totalt antal besök på vårdcentralerna har minskat under året även om det varierar från vårdcentral till vårdcentral. Störst minskning ses på vårdcentralerna NH Färgelanda och NH Sylte. NH Bäckefors och Primapraktiken är de vårdcentraler där besöken ökat mest (se bilaga). Läkarbesök, sjuksköterskebesök och besök hos fotvårdsspecialist har minskat under året medan besöken hos psykolog, kurator eller psykoterapeut har ökat. Antal besök av invånare i HSN norra inom VGPV diagram Läkare Sjuksköterska och undersköterska m fl Psykolog, kurator och leg. psykoterapeut Fotvårdsspecialist Källa: Vega

50 Vård i rätt tid Tillgänglighet Alla vårdcentraler uppger att man har öppet minst 45 tim i veckan. Tillgängligheten är god, de allra flesta får sina besök inom 7 dagar hos alla yrkeskategorier. Vårdcentralerna NH Åmål och Capio Orust har dock haft svårigheter med tillgängligheten till läkarbesök under året. Andelen av alla samtal som besvaras samma dag är hög. Bara vårdcentralerna Achima Care Trollhättan, NH Sylte, och NH Åmål ligger under en svarsfrekvens på 80 procent. Telefontillgänglighet % Kväll- och helgjour Jourmottagningar som har öppet mellan 17:00-22:00 under vardagar och helger mellan 10:00-16:00 finns i Åmål, Lysekil och Trollhättan. I Uddevalla och i Bäckefors har jourmottagningarna öppet vardagar och 08:00-22:00 lördagar, söndagar och helger.? Fram till mitten av november drev Strömstad Läkarhus en jourmottagning i Strömstad. För att minska sina kostnader valde de istället att samverka med övriga privata vårdcentraler i norra Bohuslän kring jouren i Lysekil som drivs av Lysekils Läkarhus. Detta har resulterat i att det nu finns två jourmottagningar i Lysekil, en privat och en offentlig. Patientfokuserad vård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta eget ansvar för sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att ge råd om levnadsvanor. Dessa insatser ska, enligt Krav och

51 kvalitetsboken, särskilt riktas mot tobak, alkohol och droger samt övervikt och fetma. AUDIT är det verktyg som ska användas för att upptäcka riskbruk av alkohol. Det regionala målet är att andelen som fyller i en AUDIT ska öka. Sedan 2013 har andelen ökat med cirka 1 procent i området och snittet ligger dessutom över den regionala nivån. Dock finns en stor spridning mellan vårdcentralerna där vissa knappt använder sig av verktyget, medan andra gör så i relativt hög omfattning. Även vid förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är det regionala målet att andelen som får ett FaR ska öka. I området har förskrivningen ökat med 0,5 procent sedan 2013, till 2,5 procent. Resultatet är över det regionala snittet. Det råder en stor spridning bland vårdcentralerna med ett lägsta värde på 0,3 procent och ett högsta värde på 7,3 procent. Samtliga vårdcentraler använder sig av samtalsmetodiken motiverande samtal för att åstadkomma en positiv förändring i hälsoläget bland sina patienter. Precis som vid övriga uppföljningsparametrar varierar resultatet mellan de olika vårdcentralerna. Totalt sett har antalet motiverande samtal minskat de senaste åren. Det är framförallt äldre och kroniskt sjuka som får hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och då utav sjuksköterskor som är utbildade inom området. Bland flertalet vårdcentraler går det också att urskilja en viss könsskillnad, där en högre andel män får insatser. Bedömning: Resultatet för vårdcentralerna i Fyrbodal står sig väl jämfört med regionala mål. Befolkningens behov av dessa insatser är dock större än vad vårdcentralerna erbjudit under Eftersom behovsanalyser och rapporter visar på vikten av

52 tidiga insatser är det viktigt att även den yngre delen av befolkningen får tillgång till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Fortsatt utveckling med höjda målnivåer är viktigt i arbetet med att förebygga ohälsa bland befolkningen. Äldre Läkemedelsgenomgångar används främst för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling. Enligt Krav- och kvalitetsboken skall listade patienter 75 år och äldre få en fördjupad läkemedelsavstämning årligen. Vårdcentralen ska också erbjuda hembesök om den enskilde patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen. Det regionala målet för 2014 var att 60 procent av de listade äldre än 75 år skulle få en fördjupad läkemedelsgenomgång minst en gång under året. Uppföljningen visar att endast ett fåtal vårdcentraler i Fyrbodal når upp till detta mål. Andelen har dessutom minskat med 3,5 procent jämfört med föregående år. Motsvarande mål för andel listade äldre som fått hembesök var 20 procent. I området har andelen ökat med 0,7 procent sedan 2013, till 14,7 procent. Resultatet är således lägre än målsättningen under 2014 och endast 6 utav 38 vårdcentraler i Fyrbodal når 20 procent eller mer. Det råder en stor spridning bland vårdcentralerna med ett lägsta värde på 4 procent och ett högsta värde på 29 procent. Uppföljningen visar på skillnad mellan könen, både vad gäller andel som fått läkemedelsavstämning och andel som fått hembesök. Vid de flesta vårdcentraler får en större andel av kvinnorna dessa insatser jämfört med männen

53 Bedömning: Totalt har antalet läkemedelsgenomgångar ökat under de senaste åren, men är fortfarande lågt och spridningsmåttet alltför stort i Fyrbodalsområdet. För att minska risken för interaktion mellan olika läkemedel som kan orsaka biverkningar behöver arbetet med läkemedelsgenomgångar förbättras. Möjlighet till hembesök av läkare är det som de äldre själva och anhöriga värdesätter. Bara vetskapen om att den möjligheten finns ger trygghet. Resultatet i Fyrbodalsområdet har en klar förbättringspotential. Psykisk ohälsa Vårdcentralerna är första linjens vård för personer med psykisk ohälsa oavsett ålder. Psykoterapeutiska behandlingar av kortidskaraktär ska erbjudas i enlighet med nationella och regionala riktlinjer. Långt ifrån alla med diagnos depression erhåller någon psykoterapeutisk insats från vårdcentralerna. Det är istället vanligare att personer med psykisk ohälsa behandlas med psykofarmaka. Fyrbodal har en större andel som får insats än regionen totalt, men utvecklingen har stått still under året. Även här finns en spridning mellan vårdcentralerna. De vårdcentraler som har bäst resultat har en god bemanning med både kurator och psykolog. Andelen som får psykosocial insats avtar med stigande ålder. Det är mycket få barn och ungdomar som besöker vårdcentralerna för psykisk ohälsa. Besöker de inte eller uppfattas inte deras problem, eller ser de inte att VC ska ta omhand även dessa? Vårdcentralerna ska genomföra suicidriskbedömning till de patienter där suicidrisk förekommer. Det går i dagsläget inte att följa upp i vilken utsträckning så sker

54 Vårdcentralerna registrerar inte åtgärden utan dokumenterar det endast i löpande text i journalen. Bedömning: Antalet besök och psykologiska behandlingar behöver öka. En stor del av patienterna med diagnosen depression får enbart farmakologisk behandling, vilket inte är vad de nationella riktlinjerna förespråkar. Trots att det pågår regionala projekt för att minska förskrivningen av psykofarmaka i VGR är förskrivningen fortfarande hög. Under 2015 betalas en extra ersättning ut till de vårdcentralerna som kan erbjuda psykologkontakt till sina patienter. Barn och unga BVC-verksamheterna fungerar generellt sett mycket bra och har dessutom förbättrats under Under året har det framförallt skett en förbättring i Göta- Älvdalen som legat sämre till relativt andra BVC i Fyrbodal. Under 2014 fick 86 procent ett första hembesök inom tio dagar efter födsel, en ökning med 6 procent jämfört med Andel som deltagit vid föräldrastöd i grupp vid minst fem tillfällen minskade med 6 procent jämfört med 2013 och ligger nu på 19 procent. Det är framförallt problematiskt att få tillstånd ett fungerande föräldrastöd i socioekonomiskt svaga områden. Patientenkäten Ungefär hälften av vårdcentralerna har fått ett lägre betyg av patienterna när det gäller helhetsintryck av vården de fått av läkare eller sjuksköterska jämfört med föregående år. Majoriteten av vårdcentralerna ligger i nivå med eller över snittet för regionen, som är 72 poäng utav 100. Jämlik vård I uppföljningen 2014 fick vårdcentralerna svara på hur de arbetar för att leva upp till en jämställd och jämlik vård. Bedömningen är att de flesta inte prioriterar

55 arbetet med frågan utan hänvisar till generella riktlinjer i förvaltningen eller koncernen. Några enstaka vårdcentraler arbetar strukturerat med information till anställda, framtagande av lokala planer samt information och diskussion på APT. Ingen av vårdcentralerna är HBT-diplomerade. Vårdproduktion/ersättning Vårdval rehab Den 1 september infördes Vårdval Rehab i Västra Götalandsregionen. Patienterna kan själva välja någon av de rehabenheter som blivit godkända i vårdvalet. Rehabenheterna ska erbjuda arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik. Inom vårdvalet finns möjlighet att ansöka om tilläggsuppdrag neuroteam där logoped ingår, men i Fyrbodal har ingen vårdgivare ansökt. Även hjälpmedelsförskrivning ingår i rehabenheternas uppdrag. Inför kontrakt och inför driftsstart har HSNK träffat alla vårdgivare för att gå igenom frågor kring uppdraget. Områden som följdes upp vid dessa samtal var till exempel bemanning, tillgänglighet, samverkan och hälsofrämjande insatser. En mer omfattande granskning av den fysiska tillgängligheten till lokalerna har utförts utav Västfastigheter och har visat på en del brister som behöver åtgärdas. Vårdgivare har därefter fått inkomma med handlingsplan för hur bristerna ska åtgärdas. Under 2014 fanns vårdgivare inom Vårdval rehab i alla kommuner utom Lysekil och Orust, där befintliga privata vårdgivare valde att fullfölja innevarande avtal och gå in i Vårdvalet först I Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg finns en privat vårdgivare, utöver Närhälsan, i varje kommun. Närhälsan bedriver verksamhet i alla kommuner utom Lysekil och Orust. Habilitering & Hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har haft en tvåårig överenskommelse avseende habiliterings-, hörsel-, syn- och tolkverksamhet med styrelsen för Habilitering & Hälsa (H&H) under H&H omorganiserat sin verksamhet till två regionövergripande verksamhetsområden under Syftet är att skapa en mer jämlik vård och en mer effektiv organisation. De två verksamhetsområdena är Habiliteringen samt Hörsel-, syn- och tolkverksamheten. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET H&H har levt upp till avtalet (överenskommelsen) på ett bra sätt. De överenskomna målen har uppnåtts sånär som på att det inte har gjorts någon mätning av patientupplevelse inom habiliteringsverksamheten Följsamheten bedöms som bra

56 Samverkan Majoriteten av verksamheterna inom H&H förutsätter samverkan med kommun, primärvård, ungdomsmottagning, sjukhus och Västbus. Samverkan sker huvudsakligen i komplicerande patientärenden, där ansvarsfördelning och samordning tydliggörs för såväl ingående verksamheter som för patienten och närstående. Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:20 är vägledande för hur samverkan kring enskilda patienter ska organiseras. Habiliteringen menar dock att den tycks vara dåligt känd hos samverkansparterna. Samverkan har huvudsakligen organiserats via samordningsmöten genom samordnad individuell plan (sip) och Västbus. En majoritet av patienterna har problematik inom det neuropsykiatriska fältet och då är skolan ofta är en viktig samverkanspart. Därutöver har samordning skett avseende medicinska behov och för att få klarhet i vem som ger vilka insatser samt syftena bakom dessa. Samverkan med barnomsorg och skola avseende tidiga och intensiva insatser för barn med autism/autismstörning har både förbättrats och försämrats. Fler kommuner har nu anslutit sig till samverkan, däremot har inga barn i Uddevalla fått intensivinlärning, eftersom förskolorna inte har kunnat delta. H&H drar därmed slutsatsen att samverkan har fungerat bra. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli menar att även om H&H har fullföljt sitt uppdrag så fungerar inte samverkan tillfredsställande om barn inte får den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) och ungdomsmottagningarna (UM) har tagit fram en modell för studiebesök samt anpassat det informationsmaterial som delas ut till alla ungdomar i högstadieåldern, för att UM lättare ska nå ungdomar och unga vuxna med kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samverkan mellan UM och vuxenhabiliteringen har skett via läger- och gruppverksamheten. Hörsel- och dövverksamheten samverkar i det dagliga arbetet med regionens öron-, näsa, halskliniker. Tolkverksamheten arbetar aktivt för god samverkan och finns representerad bland annat i Tolktjänstutredningens expert- och sakkunniggrupp, Utvecklingsgruppen för T9K och Tolkcentralernas arbetsledarförening. Verksamheterna har nära samverkan med brukarorganisationerna. Genom brukarråden framkommer synpunkter om bemötande och delaktighet som ligger till grund för förbättringsåtgärder. För att underlätta barns och ungas rätt till delaktighet och ta tillvara deras synpunkter har synverksamheten i Vänersborg bjudit in till ett nytt brukarråd, Synverksamhetens ungdomsråd (SUR). Rådet består av barn, ungdomar och unga vuxna samt personal som arbetar med barn och ungdom. Jämlik och jämställd vård H&H levererar könsuppdelad statistik på verksamhetsnivå. Samtliga ordinationer av CCTV (förstoringshjälpmedel) inom VGR under 2014 har granskats och analyserats utifrån ett könsperspektiv. Frågeställningen var om

57 begagnade apparater huvudsakligen ordinerades till kvinnor och ny teknik till män. Resultatet visar att det inte finns något belägg för ett sådant antagande. Habiliteringen har arbetat aktivt för lika vård och behandling vid förskrivning av hjälpmedel. Arbetet har underlättats i och med att habiliteringen numer lyder under ett och samma verksamhetsområde i hela VGR. Antal förskrivna huvudhjälpmedel och antal patienter som har fått ett eller flera hjälpmedel förskrivna har båda ökat med 9 procent jämfört med 2012, medan kostnaderna har minskat med 3 procent. Ökningen av antal patienter som har hjälpmedel är inte i samma omfattning som i övriga VGR. På grund av låg efterfrågan har ingen gruppverksamhet för föräldrar och barn med bestående hörselnedsättningar och annan språklig bakgrund genomförts under Vård i rimlig tid Habilitering Den nationella vårdgarantin har uppnåtts till 95 procent inom BUH och 97 procent inom vuxenhabiliteringen. Måluppfyllelsen för fördjupad utredning var 27 procent i december, vilket är i nivå med totalen för samtliga enheter som rapporterar fördjupad utredning inom VGR 1. Under 2014 har genomsnittet för H&H legat på 41 procent, med en topp på 56 procent i maj och en dal på 16 procent i juli. Väntetid till fördjupad utredning är således oacceptabelt lång. Den faktiska väntetiden är 89 procent, vilket innebär att H&H har klarat nivån för de så kallade BUP-miljonerna. 2 Hörsel-, syn- och tolkverksamheten Både hörsel- och synverksamheten inom VGR har klarat vårdgarantin. Tolkverksamheten och taltjänst har klarat sina måltal, det vill säga minst 92 procent av de beställda uppdragen. Väntetiden till ett första besök inom synverksamheten är fortsatt en månad, vilket är kortast inom VGR. Väntetiden till synanpassade datorhjälpmedel har ökat till en månad, vilket är en vecka längre än Säker vård Diskussioner om hur implementeringen ska ske av nya regionala medicinska riktlinjer angående ansvarsfördelningen för den neuropsykiatriska vården av barn och unga har pågått mellan BUH och BUP med stöd av hälso- och sjukvårdsavdelningen under andra halvåret. Parterna kom bland annat överens om att BUH inte skulle ta emot några nya patienter under senare delen av året. Det har inneburit att de patienter som enligt tidigare riktlinjer skulle ha remitterats till habiliteringen för habiliterande insatser istället har varit kvar inom BUP. Detta kommer att följas upp under H&H och sjukhusen är de utförare inom VGR som ansvarar för fördjupad utredning för barn. 2 BUP-miljonerna innebär att minst 80 procent av de barn som har påbörjat utredning/behandling inom BUP-verksamheten under en viss månad ska ha påbörjat insatsen inom 30 dagar, räknat från det datum då begäran om utredningen/behandlingen initierades. (BUP = barn- och ungdomspsykiatri)

58 Läkarbemanningen har under 2014 fortsatt varit fortsatt ansträngd. Ett beslutstöd för prioriteringar inom habiliteringen har arbetats fram, med målet om likartade möjligheter till habilitering oavsett bostadsort inom Västra Götalands län. Överenskommelsen innehåller ett mål om att minst 90 procent av patienterna inom BUH ska vara diagnosregistrerade. För vuxna finns inget motsvarande mål. Andelen diagnosregistrerade barn och ungdomar uppgår till 98 procent och vuxna till 82 procent. Andelen registrerade inom BUH är densamma som för VGR totalt, däremot är andelen vuxna lägre i Fyrbodal jämfört med VGR som helhet. Patientfokuserad vård Patientupplevelse har inte mätts inom habiliteringen under det gångna året. Verksamheten har i stället fokuserat på att planera införandet av den nationella patientenkäten Inom BUH finns en låda att lämna synpunkter i, för vuxna finns ingen motsvarande möjlighet. Hörselverksamheten har genomfört två patientenkäter, dels ett självskattningsinstrument och dels en enkät om bemötande båda på VGR-nivå med resultat som är signifikant för Fyrbodal. Resultatet av självskattningsinstrumentet visar att kvinnor använder sin hörapparat fler timmar per dag än vad män gör samt att 86 procent av kvinnorna och 89 procent av männen upplever att deras hörapparat/hörapparater har förbättrat livsglädjen. Bemötandeenkäten visar att 94 procent av kvinnorna och 96 procent av männen är nöjda med bemötandet vid kontakt med verksamheten samt att 76 procent av kvinnorna och 79 procent av männen upplevde sig delaktiga i utprovningen av hörapparat i stor till mycket stor utsträckning. Samtliga patienter inom synverksamheten är nöjda med bemötandet, 100 procent. Fem av sex aspekter i den nöjdhetsenkät som synverksamheten har genomfört har ett förbättrat resultat jämfört med Service, informationen om insatserna och dess kvalitet har höga resultat, procent. Möjligheten att komma i kontakt med verksamheten har minskat med fyra procentenheter, till 88 procent. Lägst resultat har tillgängligheten till lokalerna, där 87 procent av patienterna är nöjda. Det är en förbättring jämfört med 2012 men en försämring jämfört med 2013 (81 respektive 91 procent). Att hundra procent av patienterna är nöjda med bemötandet är ett mycket bra resultat. Samtidigt får verksamheten sitt sämsta resultat avseende tillgängligheten, vilket kan ses som något anmärkningsvärt med tanke på målgruppen. En orsak till detta är att sammanslagningen av mottagningar har resulterat i att en del patienter upplever sig ha fått sämre geografisk tillgänglighet. Tolkverksamhetens patientenkät visar att procent är nöjda till mycket nöjda med bemötandet. Nöjdhet angående möjlighet att påverka hur tolkningen ska gå till är 86 procent. Strax under hälften av de tillfrågade har svarat på enkäten (46 procent). Gruppverksamheten för patienter inom BUH har fortsatt. Habiliteringen beslutade under 2013 att enbart ha dagläger, eftersom det varit svårt att upprätthålla en patientsäker nivå och god arbetsmiljö för personalen. Under året har 62 gruppaktiviteter arrangerats, med ett sammanlagt deltagarantal på 400 barn och ungdomar. Aktiviteterna har löpt över olika antal tillfällen, allt ifrån en gång per

59 termin till en gång under veckan i upp till sex tillfällen. Ett par av grupperna har varit i form av dagläger. Utvärderingen visar att 82 procent av målen är uppfyllda i hög grad (61 procent svarsfrekvens). Kunskapsbaserad vård Habiliteringen har under året planerat för att införandet av systematisk läkemedelsgenomgång för ungdomar som ska gå över till vuxenhabiliteringen från Läkemedel mot ADHD, epilepsi och förstoppning är de tre största läkemedelsgrupperna inom habiliteringen. Vårdproduktion 3 Habiliteringsverksamheten Habiliteringen har under året haft problem med rekrytering av personal. Barn och ungdomar Antal personer som har fått insatser inom BUH har ökat. Majoriteten av patienterna i Fyrbodal är 6-12 år (39 procent) med en övervikt av pojkar, vars andel ökar något jämfört med tidigare år. Antal nya remisser saknas, eftersom det inte går att få fram tillförlitliga uppgifter på grund av byte av vårdinformationssystem. De vanligaste diagnosgrupperna är ADHD/DCD, utvecklingsstörning och autistiskt syndrom. Oavsett diagnosgrupp är andelen pojkar som har fått insats större än andelen flickor. Barn och ungdomshabilitering Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Flickor Pojkar Antal patienter % 65 % + 1 % Vuxna Antal personer som har fått insatser inom vuxenhabiliteringen fortsätter att öka, vilket kan bero på fler att fler personer har neuropsykiatrisk diagnos och den ökade samverkan, enligt H&H. Merparten av patienterna är år (63 procent) och majoriteten är män. I motsats till Fyrbodal minskar antal personer som har fått insats inom VGR som helhet. Antal nya remisser saknas, eftersom det inte går att få fram tillförlitliga uppgifter på grund av byte av vårdinformationssystem. De vanligaste diagnosgrupperna är utvecklingsstörning, rörelsehinder och aspergers syndrom. Oavsett diagnosgrupp är andelen män som har fått insats större än andelen kvinnor. Vuxenhabilitering Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Kvinnor Män Antal patienter % 55 % + 12 % Hörsel- och dövverksamheten Antal besök har ökat, där en majoritet av besöken utgörs av personer i åldern år. Antal patienter inom hörselverksamheten har ökat jämfört med 2012, och ligger på ungefär samma nivå som Andelen män är störst både avseende antal 3 Produktionen bygger på rapportering från H&H och avser produktion inom Fyrbodal, dvs. inte nödvändigtvis konsumtion av invånare i Fyrbodal

60 besök, patienter och hörselrehabiliteringar. Antal hörselrehabiliteringar har ökat, vilket beror på att patienterna söker tidigare. Hörselteam/barn har ett ökat antal patienter och besök, jämfört med Orsaken är inflyttning med bland annat fler barn till Vänerskolan, som är en tioårig grundskola för ungdomar med hörselnedsättning eller dövhet. Hörselverksamhet Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Kvinnor Män Antal besök % 53 % + 9 % Antal patienter % 55 % + 12 % Antal hörselrehabiliteringar % 54 % + 19 % Synverksamheten Antal patienter har minskat och antal besök har ökat. Majoriteten av patienterna är kvinnor, med den största skillnaden i åldersgruppen 80 år och äldre. Synverksamhet Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Kvinnor Män Antal besök % Antal patienter % 42 % 2 % Tolkverksamheten 4 Antal registrerade tolkanvändare har ökat, medan antal aktiva tolkanvändare har minskat. Tolkanvändandet har ökat i gruppen barndomsdöva, men minskat bland vuxendöva. Majoriteten av de barndomsdöva respektive dövblinda användarna är år. Majoriteten av de vuxendöva är 66 år och äldre. Verksamheten har få barn under sex år som är registrerade tolkanvändare. Totalt sett är det flest kvinnor som är registrerade och aktiva tolkanvändare. Den största skillnaden finns bland dövblinda och vuxendöva personer, med 67 procent kvinnor och 33 procent män. Bland barndomsdöva är könsfördelningen relativt lika, men med en liten övervikt för antal män i åldersgruppen 66 år och äldre. Beställda uppdrag, utförda uppdrag och antal uppdragstimmar har ökat något jämfört med Mellan 2011 och 2012 skedde en minskning från 4,8 till 4,3 timmar per uppdrag en nivå som kvarstår sedan dess. Av de 4,3 timmarna utgörs 2,6 timmar av faktisk tolktid och 1,7 av restid. Tolkverksamhet Förändring Hela VGR Antal beställda uppdrag % Antal utförda uppdrag % Antal uppdragstimmar % Ersättning H&H har ersatts med en fast ersättning under Uppgifterna avser tolkverksamheten i hela VGR

61 Habilitering & Hälsa Fyrbodal Avtalad ersättning 2012 Avtalad ersättning 2013 Avtalad ersättning 2014 Fast ersättning (kr) Målrelaterad ersättning (kr) Summa ersättning (kr) Rehabilitering Avtalen avseende primärvårdsrehabilitering har sett olika ut i Fyrbodal under I majoriteten av kommunerna har Närhälsan haft ett samlat uppdrag för både arbetsterapi och sjukgymnastik fram till , då Vårdval Rehab startade. I Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum har arbetsterapi erbjudits genom avtal med kommunerna under hela 2014 och sjukgymnastik har erbjudits via Närhälsan fram till vårdvalets start. I Lysekil och Orust har Kuling rehab och Hälsa och Capio Rehab Orust haft ett samlat uppdrag för både arbetsterapi och sjukgymnastik under hela Beställd primärvård Jan-aug Närhälsans ansvar för rehabilitering fram till införandet av Vårdval rehab har sett olika ut i Fyrbodal, se stycket ovan. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALEN Följsamheten till avtalen bedöms som bra. Samverkan Närhälsans Rehabilitering har samverkat med kommunens verksamheter, vårdcentraler, NU-sjukvården, habiliteringen och andra vårdgrannar. Rehabiliteringen deltar aktivt i andra samarbetsorgan som till exempel samordningsförbunden. Inför införandet av Vårdval Rehab har Närhälsan haft åtskilliga kontakter och ett samarbete med kommunerna kring införande respektive avveckling av primärvårdsarbetsterapi. (Uddevalla). Jämlik och jämställd vård Genusutbildning av personalen har skett via webben under Vård i rimlig tid Väntetiden för första besök hos arbetsterapeut och sjukgymnast på kommunnivå har varit max tio dagar. Akuta patienter har fåt tid samma dag eller dagen därpå. Patientfokuserad vård Enheterna arbetar ständigt med utveckling av verksamheten som att använda de senaste behandlingsmetoderna enligt forskning och evidens. Ex arbetat med at ta fram en ny regional riktlinje för långvarig smärta. Alla mottagningar är registrerade i Tillgänglighetsdatabasen. Samtliga mottagningar är idag anslutna till Mina vårdkontakter. Webbtidbokning finns. (tider finns tillgängliga via webbtidbokning)

62 En förbättring av alla kvalitetsvärden har skett i höstens mätning av den patientupplevda kvaliteten i jämförelse med tidigare enkätundersökningar. Kunskapsbaserad vård Merparten av patienterna har patienterna har dokumenterade mål i journalen som är kommunicerade med patienten. Antalet förskrivna FYSS/Far-recept är generellt mycket få. Kuling rehab och hälsa Capio rehab Orust Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän hade under 2014 avtal med Kuling rehab och hälsa AB (Lysekil) samt Capio primärvård AB (Henån) avseende rehabilitering. Avtalen innebär ett något utökat åtagande med bland annat möjlighet till bedömning/behandling av personal med KBT-kompetens och tillgång till logoped. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALEN Som helhet bedöms följsamheten som bra. Kuling Rehab och Hälsa AB Säker vård Kuling använder sig av rutin för avvikelserapportering som används av Vårdsamverkan Fyrbodal i samarbetet kring patienten. Avvikelser avseende hjälpmedel rapporteras till Hjälpmedelscentralen. Patientfokuserad vård Arbetet att utveckla förskrivningen av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) sker i direkt dialog med förskrivarna på vårdcentralerna. Kulings insats som FaR-samordnare i Lysekil är ett motiverande samtal vid det första mötestillfället med klienten. I samband med detta tillfälle läggs en plan för fysisk aktivitet som sedan följs upp efter cirka en månad. Under 2014 mottogs fyrtio FaR, varav 55 procent för kvinnor och 45 procent för män. Mål och delmål ska sättas i dialog med patienten, som således är delaktig i samtlig dokumenterad målsättning. Totalt 96 procent av patientjournalerna har dokumenterade mål och delmål. Effektiv vård Vårdgivaren deltar i närsjukvårdsgruppens möten och i den lokala ledningsgruppen där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Lysekils kommun, samt privata och offentliga vårdenheter är representerade. Kuling uppger sig ha ett bra samarbete med Närhälsan, Lysekils Läkarhus och med Lysekils kommuns rehabenhet. Vård i rätt tid Tillgängligheten till nybesök är god och samtliga patienter erbjuds en tid inom sju dagar. Nybesök och rehabträning hos fysioterapeut går att boka via Kulings

63 hemsida. Bokning för nybesök hos arbetsterapeut sker efter telefonkontakt, för att avgöra om nybesöket ska ske på mottagningen eller i hemmet. Kunskapsbaserad vård Under 2014 har Kuling implementerat Smärtskola som en ordinarie del av verksamheten. I denna deltar patienter som erhåller multimodal rehabilitering och andra patienter med svår smärtproblematik. Vid fyra tillfällen får patienter råd och stöd i hur de kan hantera sin smärta. Vårdproduktion Kuling Rehab och Hälsa AB Kvinnor Män Summa Antal besök Varav individuella mottagningsbesök Varav gruppbesök Varav hembesök Antal unika individer/patienter Genomsnittligt antal besök per patient 5,9 5,6 5,8 Kvinnor står för cirka 66 procent av besöken vid Capio Rehab Orust. Kvinnor får dessutom något fler besök per person än männen. Under 2014 har cirka 340 personer fått bassängträning i grupp, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent är män. Capio primärvård AB Säker vård Under 2014 har avvikelse- och dokumenthanteringssystemet Centuri införts. Personal som uppmärksammar en avvikelse rapporterar i systemet. Avvikelsen går sedan vidare till ansvarig chef för vidare handläggning och senare uppföljning. Patientfokuserad vård Personalen på Capio Rehab Orust använder själva FaR som ett verktyg för att stimulera till positiva livsstilsförändringar. Vid behov hjälper personalen även patienter som har fått ett recept från annan vårdpersonal. Under 2014 har tjugo personer fått FaR, varav 55 procent till män och 45 procent till kvinnor. Personalen på Capio Rehab Orust arbetar med uttalade mål och delmål tillsammans med patienterna. Detta återfinns i löpande text i journalanteckningar och går således inte att redovisa statistiskt. Effektiv vård Verksamheten uppger att personalen på Capio Rehab Orust för ett löpande och nära samarbete med kommunen, framförallt kring patienter som skrivs in och ut ur hemsjukvård. Ibland genomförs gemensamma hembesök och vårdplaneringar. Samverkansmöte sker en gång i månaden. Personalen på Capio Rehab Orust deltar även i ett hjälpmedelsråd tillsammans med personal från Orust kommun. Vård i rätt tid

64 Tillgängligheten till nybesök är god och samtliga patienter erbjuds en tid inom sju dagar. Under 2014 har det inte varit möjligt att boka tid för besök via internet. Kunskapsbaserad vård Personalen har under 2014 deltagit i utbildning och tagit del av nya riktlinjer inom BOA (Bättre Omhändertagande för patienter med Artros). Hjälpmedelsutveckling samt forskning och utvecklingsarbete vad gäller hjälpmedel följs löpande via besök på hjälpmedelscentralen. Verksamheten deltar i nätverk mot våld i nära relationer för att öka medvetenheten och uppmärksamheten hos personalen. Under 2014 har även en aktivitetsgrupp startats i samverkan med Göteborgs universitet och Henåns bibliotek med syfte att förbättra hälsa och livskvalitet och således arbetsåtergång. Hör detta ihop med våld i nära relationer?? Eller vilken är målgruppen Vårdproduktion Capio Rehab Orust Kvinnor Män Summa Antal besök Varav individuella mottagningsbesök Varav gruppbesök Varav hembesök Antal unika individer/patienter Genomsnittligt antal besök per patient 6,3 5,1 5,9 Kvinnor står för cirka 67 procent av besöken vid Capio Rehab Orust. Kvinnor får dessutom fler besök per person än männen. Under 2014 har cirka 39 personer fått bassängträning i grupp, varav 95 procent är kvinnor och 5 procent är män. Arbetsterapi, Munkedals, Sotenäs, Tanum och Strömstad Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän har under 2014 haft avtal om arbetsterapi och hjälpmedelshantering med följande parter: Munkedals kommun, Sotenäs kommun, Tanums kommun och Strömstads kommun. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalen bedöms som bra. Det finns dock brister i uppföljningen som gör det svårbedömt. Säker vård Kommunerna rapporterar avvikelser gällande hjälpmedel eller läkemedelstekniska produkter till Hjälpmedelscentralen och Läkemedelsverket. Övriga avvikelser kring patienten anmäls till och hanteras av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Patientfokuserad vård

65 Samtliga kommuner svarar ett de dokumenterar behandlingsmål i journalen i samverkan med patienten. Ingen av kommunerna har möjlighet att söka ut dessa uppgifter ur journalsystemen och därför finns ingen statistik över detta. Jämlik vård Av de som besökt kommunernas arbetsterapiverksamhet under året är cirka 60 procent kvinnor. Denna könsfördelning stämmer väl överens med övriga arbetsterapiverksamheter. Det är få av kommunerna som kan fördela hjälpmedelskostnaderna per kön. I de kommuner där det är möjligt står män för en större andel av kostnaden. Män besöker alltså verksamheten i lägre utsträckning, men har en större kostnad för hjälpmedel. Detta kan delvis förklaras av att framförallt yngre män har funktionsnedsättningar som kräver särskilt kostsamma hjälpmedel. Effektiv vård Samverkan sker med såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler, sjukhus och habilitering. I enstaka fall sker samverkan även med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetsterapin medverkar i vissa fall vid vårdplaneringar. Under året har Vårdval rehab startat samtidigt som kommunens avtal med HSN har löpt parallellt. Kommunerna har behållit de patienter som de har haft en regelbunden kontakt med fram till årsskiftet och sedan rapporterat över dessa till verksamheter inom Vårdval Rehab. Nya patienter har hänvisats direkt till verksamheterna inom Vårdvalet. Parterna upplever denna samverkan som mycket positiv för patienterna. Vårdproduktion Några volymkrav finns inte i avtalen. Svårigheter finns för kommunerna att lämna besöksstatistik. All uppföljning som redovisas är manuellt rapporterad och är på så sätt inte jämförbar. I genomsnitt varierar besöken mellan 1,4 och 2,3 besök per patient. Ersättning Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen (UM) utgör tillsammans med kommunens elevhälsa och socialtjänstens förebyggande arbete basnivån för åldersgruppen år när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Det finns en ungdomsmottagning i varje kommun i Fyrbodal. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som mindre bra. Långa väntetider redovisas till alla mottagningar men det finns möjlighet för ungdomar att komma på drop in-besök och akuttider. Samverkan

66 En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar är att kommun och region samverkar om ungdomsmottagningsverksamhet. Alla kommuner i nämndområdet går in med finansiering eller personalresurser i ungdomsmottagningarna. Finansieringen varierar mellan ca 30kr/ungdom till ca 120kr/ungdom. Bland de kommuner som går in med personal är variationen från ca 15 till 50 procent kuratorstjänst. Alla mottagningar deltar i olika samverkansgrupper kring ungdomar som finns i kommunerna. Andra samverkansparter är primärvården, kvinnokliniken, Forum för sexuell hälsa och BUP. Under året har diskussioner förts med Vänersborgs kommun om att under 2015 ta över huvudmannaskapet för ungdomsmottagningen. En viljeinriktning har också skrivits in i vårdöverenskommelsen för Under hösten har nämnden fört en dialog med kommunerna och tecknat nya Samverkansavtal inför 2015 för ungdomsmottagningarna som tydliggör samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Jämlik och jämställd vård Västra Götalandsregionens jämställdhetspris tilldelades under hösten Ungdomsmottagningarna i Fyrbodal och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla för arbetet med att utveckla sin kunskap och sina arbetssätt, för en jämställd ungdomsmottagning. En uppföljning av utvecklingsarbetet har genomförts. Ett resultat är att personalen ökat sin kunskap om egna attityder, värderingar och normer men vi kan ännu inte se att andelen killar har ökat på ungdomsmottagningarna. Flera mottagningar har under året jobbat aktivt med att fånga upp unga män genom att förbättra kondomsamtalen. Personalen på ungdomsmottagningarna i Göta älvdalen och Dalsland är HBT diplomerade. I Uddevalla och norra Bohuslän är hälften av mottagningarna HBT-diplomerade resten kommer att bli det under Vård i rimlig tid På mottagningarna i Fyrbodal är väntetiden för bokat besök till barnmorska mellan 1-3 veckor, läkare 1-2 veckor och kurator 1-2 veckor. Möjlighet till akuttider finns varje vecka såsom möjligheten att söka på öppen mottagning. Mottagningarna samarbetar och hänvisar till varandra vid sjukdom, väntetid och semester, men ungdomsmottagningarna i Åmål, Sotenäs och Lilla-Edet har varit helt stängda två veckor under sommaren. Alla mottagningar är anslutna till Mina vårdkontakter där man kan avboka tider och få kontakt med mottagningen. Drop in-tider finns varje vecka. Det finns också en möjlighet att boka tider på internet, via UMO.se. Alla mottagningar är inlagda i regionens tillgänglighetsdatabas. God hälso- och sjukvård Det utåtriktade arbetet är en mycket viktig del i ungdomsmottagningens uppdrag ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Generellt gäller att

67 mottagningarna regelbundet genomför klassbesök på flertalet ställen samt jobbar mot olika specialgrupper utifrån behov. Exempel på detta är ensamstående flyktingar och särskolan. Det utåtriktade arbetet har på mottagningarna i Göta Älvdalen under året motsvarat cirka fem procent av verksamheten under en arbetsvecka. I Dalsland och norra Bohuslän är motsvarande siffra cirka 20 procent. Ex på aktiviteter är klassinformation både i skolan och på mottagning, i vissa områden riktade insatser tillsammans med andra aktörer, ex. ensamkommande flyktingar, särskolegymnasieelever, hemmasittare, SFI. På Orust finns Kärleken är fri ett samarbete med skolan under en vecka. UM Uddevalla har via skolan skickat SMS till alla manliga elever där man berättar om UM och vad man kan hjälpa till med. Några UM är på gymnasiet regelbundet. För hela Fyrbodal gäller att mottagningarna ser en ökad psykosocial problematik med ett riskbeteende kopplat till alkohol och droger. På ungdomsmottagningar har det under året påbörjats utbildningsinsatser för att utbilda personalen i Motiverande samtal. Produktion Besöken på UM minskar över tid. En förklaring är att antalet ungdomar minskar men också att Närhälsan över tid minskar tjänstefaktorer för att leva upp till ställda effektiviseringskrav. Barnmorskemottagning I Fyrbodal finns barnmorskemottagning i alla kommuner. Ansvaret omfattar mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, abortrådgivning och cytologprovtagning. Vården bedrivs enligt Verksamhetsbeskrivning för mödrahälsovård i VGR. Antal inskrivna totalt i HSN 1-3 var 3 413, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Placerade flyktingar i området är en del av förklaringen. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra men det utåtriktade arbetet på familjecentraler och tiden för föräldragrupper har minskat till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen. Samverkan De flesta mottagningar beskriver olika typer av beredskap och samverkan kring till exempel personer med psykisk ohälsa eller missbruk av droger. Det finns en etablerad samverkan mellan BMM (barnmorskemottagning) och BVC

68 Barnmorskemottagningarna samverkar med en rad externa aktörer: vårdcentral, socialtjänst, sjukgymnastik, barnhälsovården, centrala mödrahälsovårdsteamet, mödra- och barnhälsovårdspsykologerna, med flera. I alla kommuner utom Mellerud, Lysekil och Orust finns det etablerade familjecentraler. I Strömstad, Tanum, Lilla-Edet och Åmål deltar BMM med hela sitt uppdrag. Övriga mottagningar deltar med delar av uppdraget som ex. föräldragrupper. En familjecentral har under hösten startat i Färgelanda. I Trollhättan finns en familjecentralsliknande verksamhet där barnmorskan besöker öppna förskolan som en resurs en gång i månaden. Mottagningar som deltar i familjecentraler beskriver samverkan som en bra arena för att stötta personer med psykisk ohälsa, våld i nära relationer, med mera. Jämlik och jämställd vård Föräldrautbildning erbjuds alla förstagångsföräldrar. För att få fler partners att delta i föräldragrupperna har man främst gjort anpassningar i tiderna då grupperna förläggs samt varit noga med att inbjudan, skriftligt eller muntligt, gått ut till båda föräldrarna. Mottagningarna uppger själva att de i ökad omfattning möter många patienter med psykiska problem vilket ger en ökad vårdtyngd. Personalen på barnmorskemottagningarna i Göta älvdalen och Dalsland är HBT diplomerade. I Uddevalla och norra Bohuslän är hälften av mottagningarna HBTdiplomerade resten kommer att bli det under Vård i rimlig tid Alla mottagningar är bemannade med barnmorskor som har öppet dagligen samt med angivna telefontider. Undantaget är Färgelanda, Dals-Ed och Sotenäs som har stängt för besök varannan fredag. Generellt är tillgängligheten till barnmorskemottagningarna i Trestad mindre sårbar på grund av att det är större mottagningar. Väntetid är cirka 1-2 veckor för ett bokat besök. Möjlighet till akuttider finns varje vecka såsom möjligheten att söka på öppen mottagning. God hälso- och sjukvård Alla barnmorskemottagningar är registrerade i Tillgänglighetsdatabasen och mina vårdkontakter. För att öka antalet kvinnor som tar cytologprov är mottagningarna flexibla med tiderna och försöker erbjuda tider när patienterna har möjlighet att komma. Vid preventivmedelsrådgivning eller vid andra besök försöker man fånga upp personer som inte varit på kontroll på länge. Ny provtagningsteknik för cytologprover gör att provtagning kan ske under hela graviditeten vilket ökar antalet prover hos nyanlända kvinnor som ibland kommer sent i graviditeten. Underlag från Regionalt cancercentrum visar att täckningsgraden för cytologprover år 2013 varierar mellan 80 och 86 procent i Fyrbodal. Data för 2014 är inte färdiga. Andelen patienter som röker vid inskrivning har oförändrat sju procent Vid motsvarande uppföljning i graviditetsvecka 32 har andelen rökare minskat till 5 procent vilket är en förbättring jämfört med Den högsta nivån rökare finns i Mellerud med 15 procent. Över 98 procent av de gravida kvinnorna har svarat på

69 frågor om Audit. Majoriteten av patienterna har screenats för frågor om våld vilket är en förbättring sedan Alla mottagningar mäter BMI vid inskrivning av gravida och informerar om riskerna som övervikt och fetma kan medföra under graviditeten. Mottagningarna uppger att det är ett ökande problem. I genomsnitt har 20 procent av patienterna ett BMI > 30. Beslutstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma är styrande för arbetet. Barnmorskorna har även fått utbildning i FYSS och FaR (Fysisk aktivitet på recept) men antalet FaR ligger kvar på en låg nivå. Antal inskrivna på barnmorskemottagning Norra nämnden* Förändring i procent procent *inkl Lilla-Edet Antalet inskrivna har ökat med sex procent sedan För samma period har antalet födda barn i området ökat med tre procent. Sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som mindre bra med bristande tillgänglighet. Samverkan De fyra utbudspunkterna för sjukvårdsrådgivningen (SVR) ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under styrelsen för beställd primärvård. Utbudspunkterna för SVR samverkar i en gemensam telefonkö dygnet runt. Samverkande sjukvård I snitt har 1,6 uppdrag förmedlats per dag, varav flertalet är uppdrag till den kommunala hemsjukvården. Totalt har 577 uppdrag registrerats för 2014 vilket är en ökning med 9 procent från Uppdragen fördelas på Norra Bohuslän 38 procent, Dalsland 35 procent och Trestad 27 procent. Antal förmedlade uppdrag från sjukvårdsrådgivningen inom samverkande sjukvård ligger under den överenskomna nivån och den målrelaterade ersättningen för lokala uppdrag uteblir. Målsättningen är att en samlad journalhantering i den nationella patientöversikten NPÖ på sikt kan bli en lösning för att vidarebefordra informationen till uppdragstagarna. Jämlik och jämställd vård Enligt uppföljning av de medicinska rådgivningssamtalen rör 58 procent av samtalen kvinnor och 42 procent män. 37 procent av den medicinska rådgivningen avsåg personer under 20 år, 53 procent rörde personer år medan tio procent av den medicinska rådgivningen gavs till personer över 70 år. Cirka 40 procent av samtalen är råd, 37 procent hänvisas till primärvård, 16 procent till specialistsjukvård och fyra procent hänvisas till 112. Vård i rimlig tid

70 Målet för tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Tillgängligheten i december var 25 procent och har hela året legat på under 50 procent. Antalet besvarade samtal under året uppgår till , en ökning med 3 procent jämfört med har under året i samverkan med VGT-it, systemleverantören nationellt och nationell projektledare genomfört tekniska utredning och analysarbete för att åtgärda teknikproblemen. Ett åtgärdsprogram är framtaget. Problemen är inte fullt ut åtgärdade utan arbetet fortsätter Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har även påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete. för att se över uppdrag och ersättningsmodell för 1177 på telefon. Medelvärdet för servicenivå 1 (svar inom tre minuter) var år 2014, 40 procent, och medelvärdet för 2013 var 49 procent. Den samlade bedömningen är att tillgängligheten fortfarande är långt från målet att 90 procent av samtalen ska ha besvarats inom tre minuter. Av den målrelaterade ersättningen för tillgänglighet som omfattar 3 miljoner har 40 procent betalats ut. Den målrelaterade ersättningen har inte bidragit till en bättre tillgänglighet. Data från Vårdbarometern visar att i Västra Götaland bedömer 75 procent telefonframkomligheten till SVR som bra/mycket bra, vilket är på samma nivå som Under hösten har en patientenkät genomförts. SVR:s egna mätningar visar att åtta av tio är nöjda med tjänsten, en något högre andel nöjda patienter än i riket. Produktion Cirka 50 procent av samtalen från befolkningen i Fyrbodal besvaras i Uddevalla. Hanterade samtal Sjukvårdsrådgivningen VGR Förändring i procent procent

71 Forskning och utveckling i primärvården Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har en gemensam överenskommelse med Primärvårdsstyrelsen som avser FoUverksamhet i Fyrbodal. FoU-enheten ska verka för att forskning och utvecklingsarbete bedrivs inom primärvårdens verksamhet. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra. Utöver FoU-chefen finns sex deltidsanställda forskningsledare och 11 doktorander knutna till FoU-enheten. Basfinansieringen från nämnderna är 2,3 miljoner kronor vilket är en minskning md 500 tkr från Finansieringen täcker kostnader för löner, lokaler, IT, kurser, med mera. Viss finansiering sker också genom anslag från Närhälsan, regionala FoU-medel, externa fonder och socialstyrelsen. Det lokala FoU-rådet har under 2014 fördelat kronor inom områdena Taktil massage, utvärdering sömngrupp, sreening av bukaortaneurysm, stabiliseringträning till gravida, pilotstudie av invandrares kontakt med tandvården och muntorrhet. Projektledarnas fördelning: HSN 1: 2 st, HSN 2: 1 st och HSN 3: 3 st. Under senare år har rådet särskilt prioriterat ansökningar inom områdena sköra äldre och psykisk ohälsa. Samverkan FoU-enheterna är en del av Närhälsan med en samordnande FoU-chef. Samverkan mellan enheterna har utvecklats under året. I Fyrbodal finns en samverkansgrupp med regelbundna möten mellan Närhälsans FoU-enhet, NU-sjukvårdens FoUenhet, Högskolan Väst och Fyrbodals kommunalförbund. Under 2014 har även samarbetet med Folktandvårdens FoU i Fyrbodal utvecklats. FoU-verksamheten har etablerade kontakter med alltfler av de privata verksamheterna. Fortfarande är kontakterna fler med de offentliga men en utjämning sker successivt. Produktion har det varje år funnits cirka 50 pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Centrala Barnhälsovårdsteamet Centrala Barnhälsovårdsteamet (CBHV) ska arbeta konkurrensneutralt och är en så kallad fri nyttighet för samtliga barnhälsovårdscentraler inom VG Primärvård i Fyrbodal. Teamets uppdrag är bland annat att utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, erbjuda utbildningsinsatser, att stödja barnhälsovårdens arbete i FN:s konvention om barnets rättigheter, att samla in, bearbeta och analysera hälsodata samt att vägleda personal inom barnhälsovården

72 SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som mycket bra. Enheten i Fyrbodal har under 2014 fungerat enligt avtal och förväntningar. CBHV består av barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetsutvecklare, dietist, barnhälsovårdspsykolog och assistent. Teamet har under året deltagit i olika arbetsgrupper och nätverk lokalt, regionalt och nationellt. Några av de regiongemensamma grupper de deltar i är kring våld i nära relationer, föräldrastöd och nutrition. Teamet genomför fortbildningsinsatser riktat till BVC-personal. Under året har teamet bland annat genomfört utbildning i barnkonventionen och barnsäkerhet, deltagit i den nationella implementeringen av riskbruksarbete inom barnhälsovården samt haft amningsnätverk. Teamet anordnar grundutbildning för all BVC-personal två gånger per år samt regelbundna fortbildningstillfällen vad gäller, amning, språk och nutrition. Stort arbete har ägnats åt implementerande av Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovård, som publicerades april Många av medarbetarna har deltagit i utarbetandet av vägledningen. Fortsatt metodutveckling av föräldrastöd har pågått under året. Amningsnärverket har varit aktivt i att stärka BVC-sköterskornas kunskap och kompetens. Teamet har under året besökt alla BVC-enheter i Fyrbodal vid två tillfällen. Målgruppen vid träffarna är all personal på BVC, det vill säga läkare, sjuksköterskor och psykologer. Vid dessa träffar läggs aspekter på barnperspektivet in i diskussionerna utifrån FN:s barnkonvention. Uppföljning av det förebyggande arbetet för att motverka övervikt och fetma har presenterats för verksamheterna. Genomgång av hälsodata och kvalitetsparametrar visar att resultatet över tid har förbättrats påtagligt. Barnhälsovårdspsykologer Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör en fri nyttighet för MHV och BHV oavsett driftsform. Verksamheten ska finnas i varje kommun och ska bedrivas som en enhetlig verksamhet i Fyrbodal. Deras uppdrag är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna genom förebyggande, utredande och till viss del behandlande insatser. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som bra. Samverkan Samarbetet med MVC och BVC fungerar bra i samtliga kommuner. I de kommuner där familjecentraler finns är mödra- och barnhälsovårdspsykologerna delaktiga. Främst deltar psykologen i de föräldragrupper som anordnas. Den främsta kontaktvägen är remisser från MHV och BHV

73 Jämlik och jämställd vård Av de patienter som psykologerna träffar är 71 procent flickor/kvinnor och 29 procent pojkar/män Vård i rimlig tid Väntetid för psykolog är från 0 till högst 10 dagar i hela Fyrbodal. För att hålla en hög tillgänglighet jobbar psykologerna med tidiga och kortare interventioner. God hälso- och sjukvård Enligt avtalet ska psykologerna erbjuda all personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård tid för konsultation minst åtta gånger per år. Alla MVC- och BVCmottagningar har haft åtta eller fler konsultationer av psykolog under året. Psykologerna anordnar inga egna föräldragrupper utan deltar i de som anordnas av MVC och BVC. Andra delar av uppdraget är behandlingar, föräldrakonsultationer samt utvecklingsbedömningar. Det sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av de arbetssätt och metoder som används i barnhälsovården. Under året har mottagningen i Lysekil flyttat till nya lokaler. Rutiner för utvecklingsbedömningar har utarbetats under året. Barnrättigheter beaktas i mötet. Psykologenheten har erbjudit regelbunden konsultation med samtliga barnmorskor och sjuksköterskor verksamma inom mödra- och barnhälsovården oavsett driftsform. Produktion Totalt i Fyrbodal har psykologerna haft besök och mött 922 patienter. Det är något färre besök och patienter än förr året. Sjukskrivningar och vakanser är en del av förklaringen. Under 2014 har psykologverksamheten inom mödra- och barnhälsovården haft kontakt, genom olika insatser, med cirka fem procent av alla familjer i Fyrbodal under graviditet och/eller som har barn 0-6 år. Antalet utvecklingsbedömningar har ökat sedan förra året, vilket till viss del beror på ett ändrat arbetssätt. Norra nämnden Antal besök Antal konsultationer Antal utvecklings bedömningar MHV BHV pojke flicka Produktion Produktion Produktion

74 Ersättning Beställd primärvård 2014 Norra nämnden Förändring 2014 Förändring Sjukgymnastik* ,36% ,27% Arbetsterapi och hjälpmedel Närhälsan* ,18% ,04% Arbetsterapi och hjälpmedel Uddevalla kommun** ,64% ,77% Arbetsterapi och hjälpmedel kommuner i norra Bohuslän*** ,11% ,16% Barnmorskeverksamhet ,15% ,89% Cytologprov, antal ,05% ,32% Ungdomsmottagning ,10% ,33% Mödra och barnhälsovårdspsykologer ,89% ,15% Sjukvårdsrådgivning SVR ,50% ,67% FoU ,37% ,51% Totalt: ,04% ,98% Capio (Orust) ,66% ,94% Kuling (Lysekil) ,12% ,70% Totalt: ,37% ,72% Källa: Raindance Minskningen av antalet cytologprover under 2014 beror på att den nya metoden för Vätskebaserad Cytologi medfört arbetsmiljöproblem. Några barnmorskemottagningar har i början på året gjort ett uppehåll med provtagningar. Efter åtgärder för förbättrad ventilation och nya rutiner under våren är alla mottagningar igång med provtagningarna igen. * Vårdval Rehab från och med ** 2014 endast mellan *** Sotenäs, Strömstad, Tanum och Munkedal Jourcentralsverksamhet natt Nattöppen jourmottagning finns i Bäckefors, Strömstad och Uddevalla. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra. I Strömstad har nämnden avtal med Jocema Vård AB om att bedriva jourverksamhet nattetid vid Strömstad sjukhus. På grund av att kväll- och helgjourmottagningen i Strömstad stängdes i mitten av november befarade vårdgivaren en ökad tillströmning av patienter nattetid och begärde därför en högre ersättning för resterande avtalstid ( ). Jocema ersätts nu med SEK per helår. Under december ökade antalet besök med cirka 55% jämfört med samma månad året innan. Det totala antalet besök under 2014 var 830, en ökning med 4 procent jämfört med I Dalsland har nämnden avtal med Närhälsan om att bedriva jourverksamhet nattetid vid Bäckefors sjukhus. Ersättning till Närhälsan för 2014 var drygt Vi kanske ska ha precist belopp här pga att vi har de på det andra tkr. Antal besök har varit relativt oförändrat de sista åren, i snitt ca 2-3 besök per natt. I Trestadsområdet finns det en (1) nattöppen jourmottagning. Den är förlagd till Uddevalla sjukhus (Närakuten) och är ett riktat uppdrag i överenskommelsen med

75 NU-sjukvården. Ersättningen till NU-sjukvården 2014 var tkr. Under 2014 registrerades 3422 besök vilket är en minskning från 2013 med drygt 407 besök. Vårdgivare på samverkansavtal Fysioterapeuter Verksamhet Produktion Sjukgymnaster Privata Kommun Taxa Besök 2012 Besök 2013 Besök 2014 Förändring st Förändring % Helena Alexandersson Lysekil % Mikael Stålnacke Orust % Marie Stålnacke Orust % Startade sep 2013 Ylva Anding Orust Skärgårdskliniken Karin J Tanum % Ulf Lundqvist Bengtsfors % FysioFokus Mellerud % Gunlög J-Grendler Åmål % Lars-Ove Larsson Trollhättan % Kent Engström Trollhättan % Sofia Augustsson Trollhättan % Tobias Wadenbo Trollhättan % Jesper Olsson Trollhättan % Catarina Kartus Trollhättan % Helena Westerlund Trollhättan % Roy Danielsson Uddevalla % Thomas Augustsson Uddevalla % Birgitta Martinsson Uddevalla % Lisa Åhrberg Uddevalla % Peter Wallen Uddevalla 2035 Startade juli 2014 Ann Fager Vänersborg % Maria Brodin Vänersborg % Anna Borgmalm Vänersborg % Lisa Jingfors Vänersborg 538 Startade nov Johan Cederlund Vänersborg 678 Startade sep 2014 Summa Verksamhet Ersättning Sjukgymnaster Privata Taxa Förandring kr Förändring % Helena Alexandersson Lysekil % Mikael Stålnacke Orust % Marie Stålnacke Orust %

76 Ylva Anding Orust Startade sep Skärgårdskliniken Karin J Tanum Ulf Lundqvist Bengtsfors % FysioFokus Mellerud % Gunlög J-Grendler Åmål % Lars-Ove Larsson Trollhättan % Kent Engström Trollhättan % Sofia Augustsson Trollhättan % Tobias Wadenbo Trollhättan % Jesper Olsson Trollhättan % Catarina Kartus Trollhättan % Helena Westerlund Trollhättan % Roy Danielsson Uddevalla % Thomas Augustsson Uddevalla % Birgitta Martinsson Uddevalla % Lisa Åhrberg Uddevalla % Peter Wallen Uddevalla Startade juli 2014 Ann Fager Vänersborg % Maria Brodin Vänersborg % Anna Borgmalm Vänersborg % Startade nov Lisa Jingfors Vänersborg Johan Cederlund Vänersborg Summa Startade sep 2014 Allmänläkare Verksamhet Produktion Allmänläkare Kommun Besök inkl tel Förändring st Förändring % Besök Taxa 2012 Besök 2013 Besök Niels Fuglede Orust % Stefan Zetterberg Åmål % Michael Sahlqvist Uddevalla % Summa Verksamhet Ersättning Allmänläkare Kommun Taxa Förändring st Förändring % Niels Fuglede Orust % Stefan Zetterberg Åmål % Michael Sahlqvist Uddevalla % Summa

77 Specialister Verksamhet Specialistläkare Kommun Besök inkl tel Besök 2012 Besök 2013 Produktion Förändring % Förändring st Besök Taxa Gun Marie Velinder Tanum % Adam Ghoneim Åmål % Ulf Kingstam Trollhättan % Ali Reza Ebrahimi Trollhättan Saeid Pirouznia Trollhättan 2248 Startade Startade Startade Liva Gynekologi Trollhättan 2187 Mats Eriksson Uddevalla % Björn Hollertz Uddevalla % Peter Jensen Uddevalla % Margareta Nabrink Uddevalla % Nils Englund Vänersborg % Summa Verksamhet Ersättning Specialistläkare Kommun Taxa Förändring kr Förändring % Gun Marie Velinder Tanum % Adam Ghoneim Åmål % Ulf Kingstam Trollhättan % Startade Ali Reza Ebrahimi Trollhättan Startade Saeid Pirouznia Trollhättan Liva Gynekologi Trollhättan Startade Mats Eriksson Uddevalla % Björn Hollertz Uddevalla % Peter Jensen Uddevalla % Margareta Nabrink Uddevalla % Nils Englund Vänersborg % Summa Vårdgivare på avtal SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalen bedöms överlag som bra

78 Verksamhet Besök 2012 Besök 2013 Produktion Besök 2014 Förändring st Förändring % Specialistläkare Kommun Vårdavtal Tak Gbg KK Orust Orust ,6% Gbg KK Lysekil Lysekil ,2% DocLand Invest AB Strömstad ,9% Clas-Peter Lindhé Munkedal ,0% Ekologus Bengtsfors ,6% Peter Hall Vänersborg Sålde Solsidan Trollhättan ,4% Summa Verksamhet Ersättning Förändring kr Förändring % Specialistläkare Kommun Tak Gbg KK Orust Orust ,0% Gbg KK Lysekil Lysekil ,5% DocLand Invest AB Strömstad % Clas-Peter Lindhé Munkedal % Ekologus Bengtsfors % Sålde Peter Hall Vänersborg Solsidan Trollhättan Summa Avtal/projekt finansierade med statsbidrag Statsbidrag för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin SAMMANFATTNING OCH FÖLJSAMHET TILL AVTALET/ UPPDRAGET Bakgrund och villkor sjukskrivningsprocessen Sedan 2006 har Sveriges kommuner och landsting träffat överenskommelser med staten för att ge sjukskrivning ökad prioritet i hälso- och sjukvården. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska användas med samma precision som förskrivning av läkemedel. Villkoren för de avtal som träffas i Fyrbodal styrs av den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess samt Västra Götalandsregionens riktlinjer för detta område. Riktlinjerna är ettåriga

79 Ekonomi Medel för att finansiera insatser inom ramen för sjukskrivningsprocessen ligger som ett riktat uppdrag i nämndernas regionbidrag. Totalt 80 mnkr i regionen, vilket i Fyrbodal motsvarar drygt 13 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har haft två överenskommelser som styrt arbetet med sjukskrivningsprocessen En överenskommelse med NUsjukvården och en med Närhälsan. Överenskommelserna innehåller ansvar för processledare, rehabiliteringskoordinatorer, driva och delta i Försäkringsmedicinskt forum och introducera Tidig samverkan tillsammans med Guiden och en enklare sjukskrivning. Överenskommelse med Närhälsan tkr Överenskommelse med NU-sjukvården tkr Totalt tkr Utöver detta har NU-sjukvården getts möjlighet att fakturera avstämningsmöten. Kostnaden för detta ligger på cirka 150 tkr. Bakgrund och villkor rehabiliteringsgarantin 2008 infördes en nationell rehabiliteringsgaranti. Rehabiliteringsgarantin omfattar två tillstånd, icke specifik smärta i rygg, nacke, axlar och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom). Målgruppen utgörs av patienter i arbetsför ålder, år. För att insatserna ska omfattas av rehabiliteringsgarantin ska de bidra till återgång i arbete, alternativt förhindra och förebygga sjukskrivning. Insatserna inom ramen för rehabiliteringsgarantin är antingen multimodal rehabilitering (MMR) för smärtor i rygg och nacke eller kognitiv beteendeterapi (KBT) för psykisk ohälsa. Multimodal behandling finns på två nivåer, en enklare i huvudsak i primärvård (MMR 1) och en nivå för mer komplicerade fall (MMR 2), som i huvudsak ges i länssjukvård. Prestationer inom ramen för rehabiliteringsgarantin NU-sjukvården har bedrivit MMR 2 enligt riktlinjer och 35 patienter har avslutat sin behandling under året. Under året har 738 patienter erhållit KBT behandling för rehabiliteringsgarantins diagnoser (6075 behandlingstillfällen) på NU-sjukvården. Närhälsan hade under 2014 fyra stycken MMR 2-team. Teamen lades ner då vårdval rehab infördes i september då Närhälsan bedömde att ersättningen ( per behandlingsserie) inte täckte kostnaderna. Totalt under kvartal 1-3 avslutades 76 MMR 2 behandlingar. Vad gäller MMR 1- behandlingar finns 29 MMR1-team ackrediterade i Fyrbodal, flera av dessa team har inte registrerat några eller endast få behandlingar. Totalt har 148 MMR 1 behandlingar avslutas under kvartal 1-3 i primärvården. Under kvartal 1-3 har patienter avslutat KBT- behandling i primärvård i Fyrbodal

80 Prestationerna ligger ungefär på samma nivåer som år Ekonomi rehabiliteringsgarantin De regionala riktlinjerna avseende MMR 1 och MMR 2 i primärvård (både inom vårdval rehab och VGPV) anger ersättningsnivån för en avslutad behandling till (MMR 1) och (MMR 2). Dessa medel betalas ut via nämnderna av regionen efter godkännande av Försäkringskassan och redovisas inte här. Utöver ren prestationsersättning utgår också utvecklingsmedel. Totalt har tkr satsats på olika områden inom rehabiliteringsgarantin i Fyrbodal. Ett nytt utvecklingsområde har varit att via vårdsamverkan i Fyrbodal arbeta strategiskt med våld i nära relationer. Utsatthet och våld har visat sig vara en bakomliggande faktor till ohälsa och sjukskrivningar framför allt när det gäller psykisk ohälsa och oklara smärttillstånd. Sammanfattningsvis så är det inte tillfredställande att statsbidrag som funnits i sju år har så korta planeringsperioder. Sena beslut tas, förutsättningarna för nästa år är inte kända förrän en bra bit in i året. Detta borde regionen kunna hantera på ett bättre sätt. Försäkringskassan har gjort sin årliga sjukfallskartläggning i Fyrbodal som visar på samma mönster som tidigare. Drygt 35 procent av sjukskrivningarna avser diagnoser som innebär lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa som ingår i rehabiliteringsgarantin. Antalet sjukfall är också på väg upp. Övriga avtal Avtal om samverkande sjukvård SAMMANFATTNING OCH FÖLJSAMHET TILL AVTALET/ UPPDRAGET Syftet med samverkande sjukvård i Fyrbodal är att samordna de sjukvårdsresurser som finns i det aktuella närområdet när behov finns av akut omhändertagande. Avsikten är att med ordinarie personal, på ordinarie arbetstid, men med ett annat arbetssätt möjliggöra att personer i högre utsträckning får hjälp på hemmaplan. Samverkansavtal med kommunerna finns på två nivåer: Nivå 1 omfattar kommuner där den kommunala hälso- och sjukvården har tagit på sig att göra tillfälliga insatser genom hembesök hos kommuninvånare (> 65 år) som inte har kommunal hälso- och sjukvård genom hänvisning från sjukvårdsrådgivningen/1177, MÄVA eller jourcentral till kommunens sjuksköterskor. Åtagandet gällde 2014 kvällar, nätter samt helger. Nivå 2 omfattar kommuner som deltar fullt ut i samverkande sjukvård. Innebörden för kommunen är att kommunens sjuksköterskor, förutom ovanstående hembesök, också larmas ut på uppdrag där det behövs en sjukvårdsinsats i väntan på ambulans

81 Ambulansen och den kommunala hemsjukvården tar också hjälp av varandra för bedömningar och åtgärder. På nivå två gäller åtagande hela dygnet och alla personer över 18 år. Prestationer Under 2014 gjorde kommunerna nästan 600 insatser på uppdrag från 1177, varav 70 % (397) gjordes av de kommuner som har avtal på nivå 2 (full medverkan). På uppdrag från 112 (i väntan på ambulans) gjordes 77 uppdrag. Tanum och Melleruds kommuner ligger här i topp. Ersättning Ersättningen för uppdraget ser olika ut i Fyrbodal. Några kommuner har valt att endast ta uppdrag från 1177 och prestationsersätts därför med en ersättning på kr/uppdrag. Kommuner med full medverkan har både en fast ersättning och en prestationsersättning. Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg har fast ersättning. Totalt kostade avtalen med kommunerna tkr i fast ersättning och knappt tkr ytterligare i prestationsersättning. Sammanfattningsvis finns det hos de kommuner som är med i samverkande sjukvård fullt ut en entusiasm och en vilja till att göra mer. Samarbetet mellan ambulansens och den kommunala hälso- och sjukvården ger positiva effekter för arbetsklimatet. Några kommuner verkar, trots flera års dialog, inte se samverkande sjukvård som en möjlighet. Ett utvecklingsarbete pågår i Uddevalla som förhoppningsvis kommer att innebära en modell för samverkan i stadsmiljö. Primärvården får där en större roll. Hälsokällan SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som mycket bra Inför 2012 tecknade Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal ett fyraårigt avtal med tolv av kommunerna i området via Fyrbodals kommunalförbund, avseende hälsopedagogisk verksamhet. Hälsokällan arbetar med kvalificerat hälsofrämjande och förebyggande arbete för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal. Målgruppen för verksamheten är viktiga vuxna, främst inom kommun och region, som möter barn och unga. Hälsokällan arbetsområden är Normkritiskt förhållningssätt, Föräldrastöd samt Ledarskap och bemötande. Totalt under 2014 har Hälsokällan mött cirka viktiga vuxna i knappt 70 olika aktiviteter. Störst andel deltog inom området Normkritiskt förhållningssätt. Sedan 2012 har antal viktiga vuxna som deltagit i Hälsokällans aktiviteter ökat med cirka 13 procent. Hälsokällans arbetssätt är kompetensutveckling, att leda nätverk och driva olika processer. Cirka 90 procent av deltagarna möter Hälsokällan i kompetensutveckling genom föreläsningar, utbildningar och fortbildningar i varierande omfattning

82 Hälsokällan verkar för en god geografisk spridning bland deltagare i Fyrbodal. Eftersom kommunerna i området varierar i storlek är det främst intressant att analysera antal deltagare i relation till antal barn och unga (0-18). Munkedal, Uddevalla och Lysekil är då de kommuner som har haft flest deltagande under året. Lilla Edet, Trollhättan och Åmål har haft lägst antal deltagande. Kommunala aktörer i Lilla Edet och Trollhättan betalar en högre deltagaravgift, eftersom de inte medfinansierar verksamheten via avtal, vilket medför att de ibland väljer att avstå från att delta. Bland de olika verksamhetsområdena är det inom skola och förskola samt socialtjänst som vi finner det högsta antalet deltagare. Sett till antal anställda i de olika verksamheterna är dock de regionala verksamheterna (BVC, MVC, UM) relativt väl representerade i olika utbildningar. Ersättning Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter Hälsokällan med en fast ersättning om 1 mnkr som fördelas utifrån antal barn och unga i nämndområdena. Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser Nämnden har avtal med alla kommuner om gemensamma folkhälsoinsatser för perioden Under 2014 har en särskild uppföljning gjorts av folkhälsorådets arbete inför kommande avtalsperiod. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet är bra. Avtalen omfattar en heltid folkhälsotjänst som arbetar på uppdrag av folkhälsorådet samt verksamhetsmedel. Tjänsten ska bedrivas på en strategisk nivå och bör ha en central placering i kommunen. Det ska finnas politiskt tillsatta folkhälsoråd i varje kommun som årligen ska besluta om verksamhetsplan och budget. Avtalet samfinansieras mellan kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden. I nuvarande avtal finns några utvecklingsområden identifierade som ska ha ett särskilt fokus under avtalsperioden. De är: att planeringsprocessen synkas med kommunens planeringsprocess att insatser styrs för att förbättra befolkningens livsvillkor förankring och användning av den lokala välfärdsredovisningen integrering av ett folkhälsoperspektiv i ordinarie verksamheter prioriterade målgruppers inflytande och delaktighet i insatser Sammantaget är alla dessa variabler viktiga förutsättningar för ett långsiktigt och framgångsrikt folkhälsoarbete på en strategisk nivå. Alla folkhälsoråd uppger att de arbetar för att rådets planeringsprocesser ska synkroniseras med övrig kommunal verksamhet i syfte att skapa mer ändamålsenliga insatser. En viktig konsekvens av detta är mindre fokus på projekt

83 och mer på utveckling av befintlig kommunal verksamhet. Alla är inte där ännu men utvecklingen går framåt. Många kommuner arbetar också med att få in folkhälsouppföljning i kommunens styr- och ledningssystem. Det innebär att alla förvaltningar måste svara upp mot målen och att folkhälsa inte enbart blir folkhälsorådets ansvar utan behöver integreras i ordinarie verksamhet. Alla folkhälsoråd redovisar att de har ett ökat fokus på livsvillkor och att skapa förutsättningar för en förbättrad hälsa bland befolkningen. I de större kommunerna pågår insatser riktade till specifika utsatta områden i kommunen för att förbättra de boendes situation. Nästan alla folkhälsoråd tar fram välfärdsredovisningar. Detta sker vanligtvis vartannat år men några tar fram årligen eller vart fjärde år. Processen ser olika ut i kommunerna. Ett flertal folkhälsoråd arbetar för att få kommunens förvaltningar delaktiga i processen för en ökad förståelse och bättre förankring. Sunda tråden Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland tog 2009 fram en handlingsplan för att motverka uppkomst och förekomst av övervikt och fetma bland barn och unga, som då var betydligt högre än regionsnittet. Med utgångspunkt i handlingsplanen initierade nämnden en satsning för kommunerna i Dalsland , Sunda Tråden, för arbetet mot övervikt och fetma bland barn och unga. Nämnden har sammanlagt finansierat 3 miljoner kronor under projekttiden. En framgångsfaktor i projektet är att samtliga kommuner har genomfört insatser som får bestående effekt på barn och ungas förutsättningar för en aktiv fritid och spontan lek genom exempelvis motionsspår, utegym, översyn av lekplatser och anläggande av skolskogar. Andra insatser såsom inspirationsföreläsningar för barn och ungdomsledare i föreningslivet, diverse idrotts- och lekaktiviteter under skollov och framtagandet av en Bamsetidning med hälsofrämjande tema har också uppmuntrat till rörelse och aktivitet. Sunda tråden har bidragit till att skapa bra förutsättningar till hälsosam kost och fysisk aktivitet när barn och unga vistas i barnomsorg och skola. Bland annat har samtliga kommuner genomfört utbildningar i utomhuspedagogik till personal för att kunna använda utomhusmiljöer och skolskogar i undervisning. Det har även pågått ett intensivt arbete för att minska sockerintaget i skola och förskola, exempelvis genom att se över utbudet i skolcafeterior och erbjuda hälsosammare alternativ vid födelsedagsfirande i skolan. Kommunernas kostpolicys har också setts över och reviderats vid behov. Genomförda insatser har främst syftat till att förebygga förekomst av övervikt och fetma med fokus på det sunda och positiva. Därför har mycket få riktade insatser skett till de barn och unga med övervikt eller fetma. Enstaka föreläsningar och matlagningskurser har dock fokuserat på riskgrupper. Samtliga kommuner har digitala journalsystem där förekomsten av övervikt och fetma bland 10-åringar följs. Området har inte utvecklats nämnvärt under

84 projekttiden eftersom att det pågår ett arbete med att skapa en regional databas för hälsosamtal i Västra Götalandsregionen. Det är svårt att se någon enhetlig trend för förekomsten i kommunerna. Detta beror till stor del på att antalet barn är litet och enstaka individer får stor påverkan på resultatet. Kommunerna beskriver att projektet hade en lång uppstartsperiod. Det tog tid att samla rätt kompetenser i arbetsgrupper och för Sunda trådens syfte att få genomslag i verksamheterna och bland befolkningen. Det är framförallt från mitten av 2013 som de flesta insatser har kunnat genomföras. En framgångsfaktor för att insatserna ska ha större genomslagskraft har varit att fånga upp behov och engagemang bland de olika verksamheterna. Det är också viktigt att involvera engagerade förvaltningschefer som har mandat att fatta beslut och fördela resurser. Samverkan mellan kommuner och mellan förvaltningar inom kommunen lyfts också som en nyckelfaktor. Att projektet har varit Dalslandsövergripande har underlättat arbetet med insatser och förankringsprocessen. Samtliga kommuner upplever att de flesta av de genomförda insatserna har varit väl förankrade och samordnade med övrigt utvecklingsarbete inom området. Avtal Östfold Avtal med Norge SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Bakgrund I över 40 år har det funnits ett samarbete mellan regionen, dåvarande Bohuslandstinget, och Östfold fylke. Östfold fylke är en sammanslutning av 17 kommuner med ungefär samma invånarantal som i Fyrbodal. Nuvarande avtal, från 2009 gäller: - vård och behandling vid sjukhusen i Östfold av patienter som drabbats av olyckor eller akut sjukdom i gränsområdet Bohuslän/Dalsland och Norge där det är av medicinska skäl är viktigt att komma snabbt till vård - förlossningsvård vid sjukhusen i Östfold (Fredrikstad). Det är främst kvinnor från närliggande kommuner som utnyttjar förlossningsverksamheten på sjukhuset i Fredrikstad. - transport av patienter med ambulans/ ambulanshelikopter samt bistånd vid större olyckor och akut sjukdom i gränsområdena. Det finns en god vilja och tradition att hjälpa varandra över gränsen. Vi har i stort samma medicinska indikationer för behandling och talar samma språk. Några problemområden där samverkan försvåras har definierats: IT-system, nationella regelverk och lagstiftning är några av dem. Organisation Hälso- och sjukvård är organiserad på olika sätt i Sverige och Norge. I Norge är kommunerna basen för sjukvården. Sjukhusen och sjukhusvården är däremot staten ansvarig för. Kommunerna har betalningsansvar för färdigbehandlade patienter från första dagen och har, till skillnad från Sverige, rätt att anställa läkare. Det nya akutsjukhuset Östfod- Kalnes

85 kommer ett nytt sjukhus att invigas i Östfold som kommer att ligga i direkt anslutning till E6. Avståndet mellan Strömstad och det nya sjukhuset (Kalnes) är drygt 60 km och resan dit tar knappt 30 minuter vid blåljustransporter. Kalnes sjukhus kommer att bli akutsjukhuset i Östfold och innehålla cirka 540 sängplatser. Ersättning Idag betalas den förlossningsvård som främst invånare i Norra Bohuslän konsumerar enligt avtal direkt av HSN 1 enligt den DRG-ersättning som Östfold anger. Fakturabeloppet 2014 var tkr ( tkr och år tkr). Vårdproduktion Förlossningsvård/ gynekologisk/ obstetrisk vård i Östfold mellan Strömstad förlossningar på NU Strömstad förlossningar i Östfold Totalt Tanum förlossningar på NU Tanum förlossningar i Östfold Totalt Antalet/andelen förlossningar i Norge har minskat, orsaken tros bero på att man i Östfold börjat ta ut patientavgifter av gravida för den vård som ges. NU-sjukvårdens ambulanser gör ca ambulansuppdrag i Norge årligen. Det görs också några sjöuppdrag, där ambulans och sjöräddning samverkar och transporterar patienter till Norge, det handlar då främst om norrmän (ca 15 transporter årligen). Avtal Värmland SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Regionen har sedan många år en etablerat samverkan med landstinget i Värmland inom många hälso- och sjukvårdsområden. En total översyn av alla samverkansavtal gjordes 2012 vilket bland annat resulterade i nuvarande avtal Avtalets utgångspunkt att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna, främst i det geografiska gränsområdet mellan Värmland och Västra Götaland. Bilaga 1: Sjukvård i Säffle Bilaga 2: Onkologisk vård Bilaga 3: Förlossningssjukvård Bilaga 4: Ambulanssjukvård Sjukvård i Säffle

86 Säffle sjukhus har sedan länge endast en marginell betydelse för befolkningen i Dalsland och verksamheten på sjukhuset är liten. Onkologisk vård/strålbehandlingar Antal personer Antal personer från Åmål, Bengtsfors och Melleruds kommuner som strålbehandlats Totalt Karlstad SU SÄS Antal personer som strålbehandlats har ökat i förhållande till 2013, antalet fluktuerar mellan åren. Utnyttjandegraden skulle kunna bli bättre. Förlossningssjukvård Totalt antal förlossningar i Värmland, kvinnor från Västra Götalandsregionen Ambulanssjukvård Samverkansavtal mellan LIV och VGR avseende ambulanshelikopter i Värmland tecknades i juni Värmlands helikopter får rekvireras om VGR:s helikopter inte är tillgänglig. Listning över landstingsgränsen Avtal om listning (vårdval primärvård) tecknades mellan landstinget i Värmland och VGR under 2014 och börjar gälla 1/ Avtalet förlorade sitt syfte i och med den nya patientlagstiftningen. Ersättning Kostnaden för all vård i Värmland för invånarna i Dalsland är ca 9 mnkr varav de avtalade delarna utgör ca 2 mnkr. Sortera om efter gamla nämndsområde Tabellbilaga VG Primärvård Vårdproduktion

87 Vårdcentral Bengtsfors Närhälsan Bäckefors vårdcentral Närhälsan Bengtsfors vårdcentral Dals Ed Närhälsan Dals Ed vårdcentral Färgelanda Närhälsan Färgelanda vårdcentral Typ Utfall Förändring Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 47% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 53% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 48% 46% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 52% 54% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 45% 42% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 55% 58% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 50% 44% 40% Antal övriga besök % Andel övriga besök 50% 56% 60% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Vårdcentral Typ Utfall Förändring

88 Lysekil Lysekils Läkarhus Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 52% 50% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 48% 50% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Lysekil vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 50% 47% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 50% 53% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Brastad Antal listade % vårdcentral Totalt antal besök % från Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 41% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 59% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Mellerud Närhälsan Mellerud vårdcentral Munkedal Närhälsan Munkedal vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 42% 39% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 58% 61% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 47% 45% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 53% 55% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Vårdcentral Typ Utfall Förändring

89 Närhälsan Strömstad Antal listade vårdcentral Totalt antal besök jan mars Antal läkarbesök Andel läkarbesök 58% 56% 52% Antal övriga besök Andel övriga besök 42% 44% 48% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Strömstad Läkarhus Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök 64% Antal övriga besök Andel övriga besök 36% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 83 Tanum Kvarterskliniken Tanum Närhälsan Fjällbacka vårdcentral Närhälsan Tanumshede vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 59% 57% 55% Antal övriga besök % Andel övriga besök 41% 43% 45% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 41% 42% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 59% 58% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 48% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 52% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Vårdcentral Typ Utfall Förändring

90 Trollhättan Achima Care Trollhättans vårdcentral Medpro Clinic Stavre vårdcentral Maria Alberts Vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 50% 47% 47% Antal övriga besök % Andel övriga besök 50% 53% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 43% 51% 52% Antal övriga besök % Andel övriga besök 57% 49% 48% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 55% 54% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 45% 46% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Primapraktiken Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 48% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 52% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Sylte vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 51% 48% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 49% 52% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Vårdcentral Typ Utfall Förändring

91 Närhälsan Källstorp vårdcentral Uddevalla Närhälsan Ljungskile vårdcentral Achima Care Uddevalla vårdcentral Silentzvägens Vårdcentral Närhälsan Herrestad vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 58% 58% 56% Antal övriga besök % Andel övriga besök 42% 42% 44% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 43% 40% 37% Antal övriga besök % Andel övriga besök 57% 60% 63% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 45% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 55% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 47% 50% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 53% 50% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 50% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 50% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Vårdcentral Typ Utfall Förändring

92 Närhälsan Dalaberg vårdcentral Närhälsan Skogslyckan vårdcentral Närhälsan Dagson vårdcentral Vänersborg Vårdcentralen Nordstan Närhälsan Vänerparken vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 42% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 58% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 57% 55% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 43% 45% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 51% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 49% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 49% 49% 48% Antal övriga besök % Andel övriga besök 51% 51% 52% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 50% 47% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 50% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Vårdcentral Typ Utfall Förändring

93 Närhälsan Vargön vårdcentral Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 49% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 51% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 47% 46% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 53% 54% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 41% 46% 43% Antal övriga besök % Andel övriga besök 59% 54% 57% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Åmål Balderkliniken Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 42% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 58% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Åmål vårdcentral Hjortens vårdcentral 7302?? Ersättning Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 41% 41% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 59% 59% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

94 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Lysekil Läkarhus Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Ersättning per listad Summa Capio Vårdcentral Orust Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Kvarterskliniken Tanum Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Sotenäs Vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Bohuslinden Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Munkedal Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Kungshamn Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Lysekil Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Påverkas 2012 av att Brastad Målrelaterad ersättn. t-grad öppnade 1/3. Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Brastad Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Från och med Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa

95 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Vårdcentralen Fjällbacka Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Ersättning per listad Summa Vårdcentralen Tanumshede Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Strömstad Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Under 2014 endast jan-mars Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa Strömstad Läkarhus Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Från och med Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa Balderkliniken Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Bäckefors Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Färgelanda Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentrum Mellerud Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Nygård Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa

96 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Vårdcentralen Edsgärdet Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Ersättning per listad Summa Vårdcentralen Åmål Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Ljungskile Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Hjortens vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Achima Care Uddevalla VC Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Stavre vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Maria Alberts Vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Silentzvägens Vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Primapraktiken Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Nordstan Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa

97 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Vårdcentralen Vänerparken Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning per listad Summa Vårdcentralen Granngården Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Herrestad Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Dalaberg Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Vargön Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Källstorp Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Skogslyckan Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Dagson Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Brålanda VC Medpro Clinic Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Torpa (MedPro) Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa

98 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anna Aronsson Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Remissyttrande om motion om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen (dnr RS ) Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner yttrande över motion om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Eva Olofsson m.fl. (V) har ställt en motion till regionfullmäktige om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen har valt att remittera motionen till norra hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Motionärerna föreslår regionfullmäktige att besluta att uppdra år regionstyrelsen att utreda hur mobil röntgen kan användas i olika delar av Västra Götalandsregionen. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande över motionen. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Sundberg Kanslichef Bilaga 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande över motion om mobil röntgen i Västra Götalandsregionen 2. Motion av Eva Olofsson m.fl. (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen (dnr RS ) Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se, senast den 30 april 2015 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

99 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer HSNN Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Remissyttrande om motion om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har fått möjlighet att lämna synpunkter på motion om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen. Bakgrund I motionen föreslås regionfullmäktige besluta att uppdra åt regionstyrelsen hur mobil röntgen kan användas i olika delar i Västra Götaland, i helt egen regi eller i samarbete med kommunerna. Region Skåne bedriver sedan år 2008 mobil röntgen som är tillgänglig för 10 kommuner runt Lund under kontorstid. Verksamheten uppges ha bidragit till att äldre personer sluppit åka till sjukhuset för röntgenundersökning, vilket bl. a. medfört ökad trygghet. Stockholms läns landsting fattade under 2014 beslut om att utreda att starta upp mobil röntgen. Sammanfattning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig positiv till att frågan om mobila röntgenenheter utreds för regionen som helhet. Utredningen bör dock ha ett bredare perspektiv och också omfatta möjligheten att inom ramen för VGPV erbjuda slätröntgen på vårdcentralerna. Yttrande Frågan om mobil röntgen diskuterades med NU-sjukvården före upphandlingen av verksamheten på lokalsjukhusen i norra Bohuslän och Dalsland. Nämnderna (dåvarande HSN 1 och HSN 2) valde så småningom att upphandla slätröntgenundersökningar på lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors. I Norra hälso- och sjukvårdsnämnden är därför behovet av nära och tillgängliga röntgenenheter under dagtid, väl tillgodosett under de kommande fem åren. Nämnden ställer sig positiv till att frågan angående mobila röntgenenheter utreds för regionen som helhet. Utredningen bör emellertid ha ett bredare perspektiv och också omfatta möjligheten till att i framtiden erbjuda slätröntgen på vårdcentralerna inom ramen för VGPV. Därigenom skulle hela befolkningen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

100 Remissyttrande från Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) kunna erbjudas lättillgängliga slätröntgenundersökningar. Detta skulle medföra vinster för patienterna både vad gäller tidsåtgång och oro. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulrik Hammar Ordförande

101

102

103

104 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Carina Hansson Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Svar med anledning av revisionsrapport om Närakuten på Uddevalla sjukhus Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner svar på revisionsrapport om Närakuten på Uddevalla sjukhus Sammanfattning av ärendet Revisionsenheten har i samband med revision av Närakuten på Uddevalla sjukhus påpekat brister i avtalet som reglerar verksamheten, bland annat gällande tydlighet i ansvarsfördelning, uppföljning och journalhantering. Närakuten på Uddevalla sjukhus är en primärvårdsenhet som drivs av NU-sjukvården på uppdrag av Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnden (gällande natt). Vad gäller nattuppdraget regleras detta i vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för NU-sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar till sig av revisionens kritik och kommer att för sin del verka för att i dialog/förhandling med utförare, offentliga eller privata, förbättra och förtydliga innehållet i överenskommelser och avtal, särskilt avseende uppföljning/kontroll av följsamheten till avtalet, patientansvaret och patientsäkerheten. Bilagor 1. Revisionsrapport ändamålsenlig uppföljning av vårdverksamhet 2. Svar på revisionsrapport Beslutet skickas till Revisionen Ulrik Hammar Ordförande

105 Revisorskollegiet i Västra Götaland har identifierat verksamhet som är gränsöverskridande mellan vårdnivåer som riskområde i revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. En sådan verksamhet är mottagningar med akutuppdrag. Kollegiet har därför beslutat om att genomföra en fördjupad granskning av Närakuten Uddevalla. Närakuten Uddevalla är primärvårdsverksamhet kvällar, nätter och helger geografiskt lokaliserad på Uddevalla sjukhus. Verksamheten drivs av NU-sjukvården på uppdrag av dels vårdcentraler inom VG Primärvård, genom Närhälsan, dels på uppdrag av de tre hälso- och sjukvårdsnämnderna i området, numer norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Syftet med granskningen var att bedöma om Närakuten i Uddevalla bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till regionens styrdokument och i förhållande till upprättade avtal. Revisionen har funnit brister i informationsöverföring och patientsäkerhet. Revisionen noterar att otydligheten i avtal medför bristande uppföljning av verksamhetens resultat och patientkvalitet. Revisionen bedömer att: Avtalet inte är ändamålsenligt utformat. Verksamheten bedrivs inte ändamålsenligt avseende patientsäkerhet. Vårdprocessen är inte säkrad avseende uppföljning och journalhantering. Reglementena är otydliga och ger inte tillräcklig vägledning avseende ansvarsförhållanden för verksamheten Närakuten Uddevalla. Revisionens rekommendationer Revisionen rekommenderar styrelsen för NU-sjukvården, Primärvårdsstyrelsen samt Hälsooch sjukvårdsnämnden att förtydliga avtalet avseende ansvar, kvalitetskrav, uppföljning och journalhantering. Revisionen rekommenderar berörda nämnder och styrelser att avtal som omfattar samverkan av flera parter undertecknas av samtliga parter. Revisionen rekommenderar nämnder och styrelser att vid tecknandet av överenskommelser och avtal i dessa tydliggörs ansvar, rutiner, uppföljning och kontroll. Revisionen rekommenderar regionstyrelsen att i sin uppsiktsplikt särskilt bevaka avtal och avtalsförhållanden vid gränsöverskridande verksamheter och att rekommendationerna ovan säkerställs. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden avger följande svar: Revisionen rekommenderar ett förtydligande avseende ansvar, kvalitetskrav, uppföljning och journalhantering. Uppdraget att bedriva Närakut ( Primärvårdsjour) nattetid regleras inom ramen för vårdöverenskommelsen men NU-sjukvården. Överenskommelsen reglerar ansvaret för verksamheten och krav på dess kvalité. Någon specifik uppföljning av Närakuten har inte

106 definierats. Inom ramen för överenskommelsen kommer parterna överens om vad och hur verksamheten ska följas upp, för att säkerställa att den verksamhet som bedrivs är i enlighet med ingången överenskommelse. Revisionen påpekar i rapporten att Avtal mellan verksamheter inom Västra Götalandsregionen bör utformas lika preciserat som vid externa avtal. Samtliga ansvarsförhållanden bör fastställas. Likaså bör anges regler och rutiner avseende vård och behandling av betydelse för patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar till sig av revisionens kritik och kommer att för sin del verka för att i dialog/förhandling med utförare, offentliga eller privata, förbättra och förtydliga innehållet i överenskommelser och avtal, särskilt avseende uppföljning/kontroll av följsamheten till avtalet, patientansvaret och patientsäkerheten.

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Inger Ahlmark Telefon: E-post: Till Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Kontrakt att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård för Medicalcross Din Vårdspecialist AB/Vårdcentralen Granngårdens Hälsocentral Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner vårdcentralsverksamheten Medicalcross Din Vårdspecialist AB för lokalisering i Granngården, Trollhättans kommun. 2. Kontraktet ska gälla under tiden Beslutet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet I enlighet med VG Primärvård får en leverantör bedriva vård under förutsättning att leverantören godkänns av Västra Götalandsregionen. Efter godkännande ska kontrakt tecknas mellan leverantören och hälso- och sjukvårdsnämnden. Kontraktet reglerar villkor för att tillhandahålla vårdverksamhet inom VG Primärvård. I kontraktet anges utöver de ekonomiska villkoren även uppdragstid och vårdenhetens lokalisering. Medicalcross Din Vårdspecialist AB avser att inom ramen för VG Primärvård teckna kontrakt med Norra hälso- och sjukvårdsnämnden för att starta Vårdcentralen Granngårdens Hälsocentral i Trollhättan. Medicalcross Din Vårdspecialist AB har granskats utifrån de krav som anges i Krav- och kvalitetsboken. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

124 Datum Diarienummer HSNN (2) Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Besluten skickas till Thomas Johansson Medicalcross Din Vårdspecialist AB, @telia.com

125 Kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och Medicalcross Din Vårdspecialist AB Dnr HSNN

126 KONTRAKT Dnr HSNN Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org. nr , genom norra hälso- och sjukvårdsnämnden, nedan kallad Västra Götalandsregionen och Medicalcross Din Vårdspecialist AB, org. nr , nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av vårdenhet, namn och adress, nedan kallad Vårdenheten. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Leverantörens kontaktperson: Inger Ahlmark, planeringsledare Thomas Johansson, VD Tel: Tel: e-post: inger.ahlmark@vgregion.se e-post: @telia.com Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. Meddelandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 2 Förändrad lokaliseringspunkt Förändrad lokaliseringspunkt än vad kontraktet fastställer och upprättande av filial ska föregås av godkännande av respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. 3 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Verksamheten ska vidare bedrivas lojalt i enlighet med detta kontrakt och dess underliggande intentioner samt med beaktande av det förtroende för Leverantören som utgör en fundamental förutsättning för kontraktets ingående och bestånd. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid vårdenheten enligt innehållet i Krav- och kvalitetsboken. Kontraktet omfattar samtliga delar i Krav- och kvalitetsboken, inklusive men inte begränsat till: 1) Ansökan om godkännande 2) Uppdraget 3) Allmänna villkor 4) Regler för val av vårdcentral 5) Uppföljning 6) Ersättning och kostnadsansvar 7) Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 8) Kontrakt Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parterna. Västra Götalandsregionen har rätt att genom politiska beslut bedriva regionala försöksprojekt i syfte att utveckla VG Primärvård. Annan verksamhet som Leverantören bedriver utanför ramen för kontraktet ska bedrivas på ett sådant sätt att det inte inkräktar på vården av eller påverkar integriteten för de patienter som omfattas av kontraktet. Leverantören ansvarar för att verksamheten enligt kontraktet hålls åtskild från annan verksamhet som Leverantören eller annan vårdgivare utför vid eller i anslutning till 1/5

127 vårdenheten samt att redovisning av intäkter och kostnader sker på ett korrekt sätt. 4 Kontraktstid Kontraktet gäller från till och med För de fall avtalet inte har sagts upp av någon part skriftligen senast tolv månader före avtalsperiodens slut förlängs avtalet med två år i taget med tolv månaders uppsägning. Regler för förtida upphörande finns i Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i kontraktet med bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. Krav- och kvalitetsboken inklusive bilagor 4. skriftlig och undertecknad ansökan 6 Fakturering och betalningsvillkor Ersättningen till leverantörer i VG Primärvård kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från leverantörerna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag. 7 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som kan vara av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. Leverantören får vidare inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till Västra Götalandsregionen om allvarliga missförhållanden, som kan vara av betydelse för kontraktets uppfyllelse, i verksamheten. 8 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 9 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningarna enligt 2 i detta kontrakt alltjämt är uppfyllda och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt 2/5

128 sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om de ändrade ägarförhållandena. 10 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos leverantören. Om leverantören inte uppfyller avtalade villkor äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott kan en skriftlig anmaning om rättelse meddelas. Om Leverantören inte åtgärdar avtalsbrott inom den i anmaningen angivna tidsfristen äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott som Västra Götalandsregionen bedömer som allvarligt kan Västra Götalandsregionen kräva av leverantören ekonomisk sanktion även om avtalsbrottet åtgärdas. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: Leverantören utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för Patientsäkerheten. Leverantören utför inte verksamheten i avtalad omfattning. Leverantören saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande. Leverantören uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens. Leverantören följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter. Leverantören medverkar inte till verksamhetsrevision enligt 3.17 Krav- och kvalitetsboken. Leverantören har utformat sin verksamhet så att verksamhetsrevision enligt 3.17 inte kan genomföras på sätt som Västra Götalandsregionen begär. Leverantören följer inte intentionerna i 3.24 Krav- och kvalitetsboken Lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten. Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till erhållen ersättning, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet samt övriga relevanta omständigheter. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten och får inte understiga de besparingar som Leverantören gjort genom att inte uppfylla avtalade villkor. Denna bestämmelse inskränker på intet vis rätten till andra påföljder enligt lag eller avtal. Västra Götalandsregionen äger således rätt att bland annat säga upp avtalet till förtida upphörande i enlighet med 11 i kontraktet. 11 Förtida upphörande med och utan rättelsefrist Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt till förtida upphörande om Leverantören i något avseende brister i sina åligganden enligt detta kontrakt och rättelse inte sker inom 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer rubbar Västra Götalandsregionens anseende eller bedömer rubbar förtroendet för Leverantören och Leverantören inte upphör med det och vidtar rättelse inom 30 dagar efter skriftlig anmodan från Västra Götalandsregionen har en verksamhetschef eller annan person vid mottagningen som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott inom ramen för sin yrkesutövning eller dömts för annat brott ägnat att allvarligt rubba Västra Götalandsregionens förtroende för Leverantörens förmåga eller personliga lämplighet att fullfölja kontraktet och Leverantören inte vidtar erforderliga åtgärder för att skilja vederbörande från uppdrag som berör detta kontrakt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter som är av relevans för kontraktets fullgörande. 3/5

129 Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt med omedelbar verkan om Leverantören i väsentligt hänseende brister i sina åligganden. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att omedelbart säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer är så allvarligt förtroendeskadande att det enligt Västra Götalandsregionen inte är skäligt att kontraktsrelationen ska fortgå saknar de tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget inte lojalt medverkar till granskning av verksamheten i enlighet med 3.17 i Krav- och kvalitetsboken Därtill har Västra Götalandsregionen möjlighet att säga upp kontraktet med omedelbar verkan om någon av de omständigheter som anges i 7 kapitlet 1 lag om valfrihetssystem föreligger. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast 30 dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar inte åtgärder enligt 10 i detta kontrakt. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav-och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. Begäran om förtida upphörande av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 12 Ansökan om utträde ur kontraktet Om Leverantören vill lösa in sitt kontrakt i förtid får denne bära de kostnader som detta innebär, bland annat för utomlänsbesök, läkemedel, informationskostnader och ny områdesindelning. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen ansökan om utträde ur kontraktet och vid vilken tidpunkt verksamheten och kontraktet upphör att gälla. I och med att kontraktet upphör förlorar Leverantören rätten till krav på eventuella ännu inte utbetalade målrelaterade ersättningar. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. 13 Befrielsegrunder (force majeure) och ansvarsbegränsningar Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. Vid eventuellt brott mot detta kontrakt är den part som har brutit mot kontraktet skadeståndsskyldig enligt allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 14 Fullständigt avtal samt ändringar och tillägg Detta kontrakt jämte bilagor utgör parternas hela avtal med avseende på det uppdrag som Leverantören härigenom har åtagit sig. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla 4/5

130 vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Oaktat ovanstående har Västra Götalandsregionen rätt att, genom politiskt beslut och på nedan följande villkor, ensidigt ändra villkoren i Krav- och kvalitetsboken. Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Krav- och kvalitetsboken informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (det vill säga det år som följer efter att 60- dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Krav- och kvalitetsboken i sin lydelse före senast gjorda ändringar. 15 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i svensk domstol med Vänersborgs tingsrätt som första instans. 16 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt original. Kontraktet undertecknas av behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Thomas Johansson VD Medicalcross Din Vårdcentral AB 5/5

131 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Carina Hansson Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut att godkänna svar på uppdrag insatstider i Färgelanda Förslag till beslut 1. Uppdraget till hälso- och sjukvårdschefen angående insatstider i Färgelanda är fullgjort. Sammanfattning av ärendet Vid norra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 28 januari gav nämnden hälso- och sjukvårdschefen i uppdrag att bereda ärendet ambulanstider i Färgelanda. På nämndens sammanträde den 19 februari redogjorde hälso- och sjukvårdschefen för insatstiderna för kommunerna i norra hälso- och sjukvårdsnämndens region. Uppdraget anses nu vara fullgjort. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

132 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ben Norman Telefon: E-post: ben.norman@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Bestämmelser om samråd med pensionärsorganisationer inom norra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner bestämmelser om samråd med pensionärsorganisationer på lokal nivå. 2. Beslutet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Den 14 oktober 2014 fattade regionstyrelsen beslut om att godkänna 568 Bestämmelser om samråd med pensionärsorganisationerna. Dessa bestämmelser gäller för samråd på regional nivå för det regionala pensionärsrådet. I beslutet upphäver regionstyrelsen det tidigare reglementet för pensionärsråd knutna till hälso- och sjukvårdsnämnderna, beslutat av regionstyrelsen 2002 ( 3012/2002, dnr RS ). Regionstyrelsen uppmanar hälso- och sjukvårdsnämnderna att göra en översyn av formerna för samråd med pensionärsorganisationerna på lokal nivå. I och med den nya politiska organisationen där tolv hälso- och sjukvårdsnämnder blir till fem krävs det nya bestämmelser för samråd med pensionärsråd på lokal nivå. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Ralph Harlid Beställardirektör Bilaga Bestämmelser om samråd mellan pensionärsorganisationer på lokal nivå och norra hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

133 Datum (2) Diarienummer HSNN Beslutet skickas till Pensionärernas Riksorganisation, PRO Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF Svenska kommunalpensionärernas förbund, SKPF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPG Regionala Pensionärsrådet i Västra Götalandsregionen Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden

134 1 (4) Bestämmelser om samråd mellan pensionärsorganisationer på lokal nivå och norra hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

135 Syfte lokala samrådets uppgift Det lokala samrådet med pensionärer är ett forum för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Varje hälso- och sjukvårdsnämnd har ett lokalt samråd för pensionärer knutet till sig. Verksamhetsområdet ska vara det som hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för enligt fastställt reglemente. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett befolkningsansvar, vilket bland annat innebär: att klarlägga befolkningens behov av hälso- och sjukvård att göra behovsanalyser och prioriteringar att verka för en förbättring av folkhälsan att ha ett ansvar för att befolkningen får tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser och insatser vid funktionsnedsättning. Samrådets uppgift är att: öka kunskapen om pensionärsgruppens hälsa och behov av hälso- och sjukvård verka för att pensionärernas hälsa beaktas inom nämndens uppdrag föra en dialog av övergripande karaktär i frågor som berör pensionärer vara ett forum för utbyte av tankar och ömsesidig kunskapsspridning. Lokala samrådets sammansättning Samrådet består av ordförande och två ledamöter från hälso- och sjukvårdsnämnden och tolv ledamöter och tolv ersättare från pensionärsorganisationerna. Ledamöter och ersättare utses för mandatperioden.

136 Bestämmelser om samråd, (4) Lokala samrådet består av ledamöter från pensionärsorganisationer som: är öppna för alla pensionärer med betalande och individuellt anslutna medlemmar tillhör en riksorganisation som är heltäckande har verksamhet inom nämndens lokala geografiska område och har en regionorganisation i Västra Götaland är berättigade till bidrag från Västra Götalandsregionen. Varje pensionärsorganisation som uppfyller ovanstående kriterier ska tilldelas ett grundmandat (en ledamot med en ersättare). Organisationerna utser en personlig ersättare för varje ledamot och ledamöter i samrådet ska vara bosatta inom nämndens geografiska område. För de resterande mandaten så bestämmer pensionärsorganisationerna gemensamt hur många mandat varje organisation ska få. Fördelningen är baserad på hur många medlemmar varje pensionärsorganisation har vilket innebär att den organisationen med flest medlemmar får flest antal mandat. Det lokala samrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande bör företrädesvis vara hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande och vice ordförande vara en företrädare för pensionärsorganisationerna. Arbetsformer Det lokala samrådet ska sammanträda fyra gånger per år. Frågor av övergripande karaktär som ledamot i samrådet vill ska tas upp på mötet ska skickas in till samrådets sekreterare senast två veckor före sammanträdesdagen. Samrådet kan bjuda in sakkunniga från regionen, pensionärsorganisationerna eller olika samhällsorgan för information och diskussion i särskild fråga. Kallelse, föredragningslista och handlingar ska skickas till ledamöter senast sju dagar före mötet. Vid förhinder att närvara ansvarar ordinarie ledamot för att meddela sin ersättare. Ersättare kallas då in av sekreteraren. Vid samrådets sammanträde ska protokoll föras som justeras av ordförande och ledamot från pensionärsorganisationerna. Förvaltningen ansvarar för sekreterarskapet i samrådet. Efter justering skickas protokoll till de som är berörda av besluten, ledamöter och ersättare i samrådet samt hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter.

137 Bestämmelser om samråd, (4) Arvode Sammanträdesarvode och reseersättningar betalas ut till de ledamöter som kallas till mötena. Frågan om arvoden för deltagande i möten regleras i Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen som fastställs av regionfullmäktige. Arvodesberedningen ansvarar enligt bestämmelserna för tolkningar och tillämpningsanvisningar av bestämmelserna.

138 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ben Norman Telefon: E-post: ben.norman@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Val av ledamöter till samråd med pensionärsorganisationer inom norra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden väljer Ulrik Hammar (FP) till samråd med pensionärsorganisationer för Norra hälso- och sjukvårdsnämnden väljer XX till samråd med pensionärsorganisationer för Norra hälso- och sjukvårdsnämnden väljer XX till samråd med pensionärsorganisationer för Sammanfattning av ärendet Norra hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ledamöter till samråd med pensionärsorganisationer för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Ralph Harlid Beställardirektör Beslutet skickas till Pensionärernas Riksorganisation, PRO Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF Svenska kommunalpensionärernas förbund, SKPF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPG Regionala Pensionärsrådet i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

139 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Caroline Oskarsson Telefon: E-post: caroline.oskarsson@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal med kommunerna avseende ungdomsmottagning Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner för sin del samverkansavtal med Strömstads kommun om ungdomsmottagning. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har i avtalet med beställd primärvård tagit över ansvaret att från och med 2015 teckna samverkansavtal med kommunerna om ungdomsmottagning. Tidigare låg detta ansvar på respektive ungdomsmottagning. Syftet med avtalet är att reglera samverkan av ungdomsmottagning i varje kommun. Avtalet ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar och syftar även till att ta tillvara på möjliga samverkansfördelar. Ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet för ungdomar år. Det är en basverksamhet som ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. En lokal inriktning och anpassning av verksamheten är viktig för att möta ungdomars behov. Fördjupad beskrivning av ärendet Samverkansavtalen utgår från inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland , antaget av Västkom och Västra Götalandsregionen. Kommunens ansvar regleras främst i socialtjänstlag och skollag medan hälso- och sjukvårdens ansvar regleras genom bland annat hälso- och sjukvårdslag, abortlag och smittskyddslag. Fokus i avtalen är att beskriva samverkan mellan kommun och HSN samt att beskriva de faktiska förhållandena i respektive kommun. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

140 Datum (2) Diarienummer HSNN Ungdomsmottagningen samfinansieras av HSN och kommunen. HSN finansierar sin del av ungdomsmottagningen via avtalet med styrelsen för beställd primärvård (HSN ). Kommunens delaktighet regleras i samverkansavtalet. Dialog om ungdomsmottagningens verksamhet och samverkan ska ske på två nivåer. Det ska finnas en strategisk gruppering med fokus på verksamhetens inriktning och andra strategiska frågor för verksamheten. Där ska representanter från kommun, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och verksamhetschef för ungdomsmottagningen delta. Det ska också finnas en lokal samverkansgrupp mellan kommunens verksamheter för barn och unga och ungdomsmottagningen för verksamhetsnära frågor. Detta kan variera mellan kommunerna då det är viktigt att utgå från lokala förutsättningar och grupperingar som redan finns. En verksamhetsplan ska upprättas i samverkan mellan den strategiska gruppen och den verksamhetsnära gruppen. Planen kan med fördel löpa över flera år och ska innehålla gemensam inriktning för verksamheten. Uppföljning av verksamheten ska vara hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och kommunen tillhanda senast den 25 januari Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till karin.svensson@stromstad.se nicklas.faritzon@stromstad.se

141 DNR: HSNN DNR: BUN Samverkansavtal om ungdomsmottagning i Strömstad mellan Hälso och sjukvårdsnämnden och Strömstads kommun

142 2(7) 1 Avtalsparter Detta avtal avseende ungdomsmottagningsverksamhet har träffats mellan norra Hälso och sjukvårdsnämnden nedan kallad HSN, och Strömstad kommun, nedan kallad kommunen. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Regionens kontaktperson: Kommunens kontaktperson: Caroline Oskarsson Karin Svensson Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli Resurscentrum Regionens Hus, Göteborg Strömstad caroline.oskarsson@vgregion.se karin.svensson@stromstad.se 2 Avtalets omfattning, syfte och mål Avtalet omfattar Ungdomsmottagningen i Strömstads kommun. Syftet med detta avtal är att reglera samverkan av ungdomsmottagning i Strömstads kommun. Avtalet ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Avtalet syftar även till att ta tillvara på möjliga samverkansfördelar. Målet med avtalet är att utifrån ungdomars behov skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och behandlande insatser med god kvalitet och med god tillgänglighet. 2.1 Avtalstid Avtalet gäller från och med till Avtalet kan förlängas med maximalt 24 månader. Parterna ska ha beslutat om förlängning senast Om inte det görs eller nytt avtal tecknas upphör samverkansavtalet Verksamhetens uppdrag Ungdomsmottagningens uppdrag utgår från inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland , antaget av Västkom och Västra Götalandsregionen. Ungdomsmottagningen är en basverksamhet som ska ses som ett komplement till övrig hälso och sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen ska genom ett salutogent 1 förhållningssätt främja en god fysisk och psy 1 Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes).

143 3(7) kisk hälsa samt stärka, stödja och motivera ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomarna ska ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Verksamheten vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utvecklas i samverkan med vårdcentral, elevhälsa, psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. 3.1 Rådgivning, undersökning och behandling Ungdomsmottagningen har ett folkhälsoperspektiv med uppdrag att arbeta med grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden och att bli vuxen. Arbetet på ungdomsmottagningen omfattar både fysisk hälsa, psykisk hälsa och sexuell hälsa. Verksamheten ska präglas av helhetssyn och bedrivas både på individ och gruppnivå. Ungdomsmottagningen är inte en remissinstans. Huvudregeln är att sjukvårdande behandling och utredning av läkare, undantaget STI 2, ska ske på aktuell vårdenhet, t.ex. vårdcentral, gynekologiskmottagning, barn och ungdomsmedicin med flera. 3.2 Utåtriktat och uppsökande arbete Syftet med det utåtriktade arbetet är att ungdomar ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat mot skolor, särskolor och andra aktörer. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få information om verksamhetens innehåll. Ungdomsmottagningen ska arbeta med att utveckla metoder för att ge information och rådgivning till ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning. Uppsökande verksamhet på andra arenor ingår i det utåtriktade arbetet, bland annat föreningar och fritidsgårdar. För att öka andelen pojkar/män som besöker ungdomsmottagningen är det viktigt att utveckla nya metoder och arbetssätt i den utåtriktade verksamheten. Det utåtriktade och uppsökande arbetet bör utgöra minst 20 procent av verksamheten. 3.3 Jämlik vård Att arbeta jämlikt innebär dels att erbjuda generella insatser till samtliga ungdomar i upptagningsområdet, men också att anpassa insatserna på ett sådant sätt att de motsvarar ungdomars olika behov och förutsättningar. Alla ungdomar ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till ungdomsmottagningen oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social ställning, etnicitet och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. 2 STI = könssjukdomar (sexual transmitted infection)

144 4(7) 4 Samverkan HSN deltar i ungdomsmottagning genom att teckna överenskommelse med styrelsen för beställd primärvård om ungdomsmottagningsverksamhet. I överenskommelsen regleras bland annat verksamhetens inriktning och kvalitet. Kommunen har ett tydligt ansvar för att medverka i ungdomsmottagningens verksamhet. Kommunen och HSN samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Kommunens ansvar regleras främst i socialtjänstlag och skollag medan hälso och sjukvårdens ansvar regleras genom bland annat hälso och sjukvårdslag/patientlag 3, abortlag och smittskyddslag. Dialog ska ske på strategisk nivå, en gång per år, med fokus på verksamhetens inriktning och strategiska frågor för verksamheten. Från kommunen ska verksamhetschef IFO och verksamhetschef Resurscentrum samt folkhälsosamordnare delta och från regionen representant från hälso och sjukvårdsnämndernas kansli och Närhälsan. Verksamhetschef på Resurscentrum är sammankallande till dessa möten. Det ska finnas lokal samverkansgrupp mellan kommunens verksamheter för barn och unga och ungdomsmottagningen för verksamhetsnära frågor. I gruppen ska representanter från Barn och utbildningsförvaltningen, Omsorgsförvaltningen och Kommunledningsförvaltningen, samt personal på UM (kurator och barnmorska) ingå. 4.1 Samverkan i Strömstad Regionens resurser i ungdomsmottagning tillhandahålls via barnmorska på ungdomsmottagningen. Strömstads kommun tillhandahåller kurativa resurser via skolkurator motsvarande 15 %. Dessa båda verksamheter är lokaliserade till familjens hus i Strömstad. Resurscentrum har en namngiven kurator som samverkar och genomför gemensamma insatser tillsammans med barnmorskan på ungdomsmottagningen. Samverkan sker genom: Inbokade avstämningar varje vecka mellan namngiven kurator och barnmorska på ungdomsmottagning Planering av utåtriktad verksamhet ska genomföras gemensamt varje termin Utveckling av det utåtriktade arbetet 5 Kompetens Bemanningen på en ungdomsmottagning ska vara tvärprofessionell och bestå av både medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens. Riktvärden för bemanning på ungdomsmottagning enligt Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) är en barnmorska och en kurator per 3500 ungdomar i målgruppen. Läkare ska finnas att tillgå. 3 Patientlagen gäller från och kommer att ersätta hälso och sjukvårdslagen. Båda lagar gäller under en övergångsperiod.

145 5(7) 6 Tillgänglighet och öppettider Alla ungdomar ska ha god tillgänglighet till ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen är en så kallad "lågtröskelverksamhet", vilket innebär att det är lätt att söka hjälp och att ungdomar kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor. Ungdomsmottagningens tillgänglighet ska utgå från ungdomens behov. Det innebär att ungdomar via telefon och/eller webb ska kunna få kontakt med en mottagning efter skoltid och kvällstid för besök eller tidsbokning. Detta kan ske via samverkan med andra mottagningar. Kvällsmottagning ska erbjudas minst en kväll per vecka. Samverkan och hänvisning mellan ungdomsmottagningar ska ske vid semester. Mottagningarna kan under semesterperioden ha reducerade öppettider och/eller bemanning gentemot övrig tid på året. Målsättningen är att ha öppet minst en dag per vecka under semesterperioden. 6.1 Valfrihet Det ska råda valfrihet för ungdomar att välja den ungdomsmottagning de önskar besöka inom Västra Götaland oavsett huvudman. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose den unges behov är det den unge själv som väljer vilken verksamhet hon/han vill vända sig till. 7 Lokaler och utrustning Närhälsan tillhandahåller lokaler och svarar för att de är ändamålsenliga och uppfyller gällande krav. Ungdomsmottagningen är lokaliserad till Brunnsgatan. Förändring av mottagningens adress ska ske i samråd med kommunen. Lokalerna ska vara tillgängliga för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Lokalerna kan samutnyttjas med andra verksamheter eller vara mobil. 8 Uppföljning och resultat Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat utifrån ett ungdomsperspektiv. Verksamheten ska varje år redovisa uppföljning utifrån gällande överenskommelse och vara Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli och kommunen tillhanda senast den 25 januari. Den strategiska gruppen har som ansvar att ta fram en samverkansplan senast 31 december för det kommande året. De ska ske i samverkan mellan den verksamhetsnära gruppen och verksamheten. Planen kan med fördel löpa över flera år och ska innehålla gemensam inriktning för verksamheten. 9 Finansiering Hälso och sjukvårdsnämnderna finansierar för sin del ungdomsmottagningen via avtal med beställd primärvård. Kommunens del i ungdomsmottagningen är kurativa resurser omfattande 15 % kopplat till den lokala samverkan som finns beskrivet under punkt 4.1.

146 6(7) 10 Avtalsvillkor Avtalet är bindande endast under förutsättning att det är undertecknat av båda avtalsparter. Tidigare avtal mellan ungdomsmottagningen och kommunen upphör när detta avtal träder i kraft Ändring och tillägg i avtalet Om det under avtalsperioden skulle inträffa väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingånget avtal äger endera parten rätt att begära förhandlingar om ändringar och tillägg i avtalet. Sådana väsentliga förändringar kan vara nya lagar, förordningar, politiska beslut som ingen av parterna kan råda över eller ändring av medicinsk praxis avseende den vård som avtalet omfattar. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligt godkännas av parterna Hävning av avtalet Envar av parterna äger rätt att häva avtalet till omedelbart upphörande om den andra parten bryter mot någon väsentlig bestämmelse i detta avtal och inte vidtar rättelse efter skriftlig anmaning därom Tvist Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska i första hand avgöras i förhandling mellan parterna och först därefter i allmän domstol.

147 7(7) 11 Avtalstecknare Avtalet har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort: Datum: Ort: Datum: Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso och sjukvårdsnämnden Kerstin Karlsson Ordförande Barn och utbildningsnämnden Håkan Sundberg Hälso och sjukvårdschef Annelie Gollungberg Förvaltningschef

148 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering från förvaltningschef enligt norra hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning 8/2015, ärende B4. Beslut om B arvode Dnr HSNN Ärendet Nämnden har delegerat rätten frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för fysioterapi (LOF). Beslut: 1. Ansökan om Arvodeskategori B för fysioterapeut Erik Persson enligt förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi bifalls. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

149 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering från förvaltningschef enligt norra hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning 8/2015, ärende B4. Beslut om särskilt arvode Dnr HSNN Ärendet Nämnden har delegerat rätten frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för fysioterapi (LOF). Beslut: 1. Ansökan om särskilt arvode för fysioterapeut Lisa Jingfors enligt förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi bifalls. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

150 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av delegeringsordning 8/2015 ärende B 18. Personuppgiftsombud Diarienummer HSNN Beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden utser Mats Dahlbom, jurist vid regionkansliet, till personuppgiftsombud. Sammanfattning av ärendet Personuppgiftslagen reglerar hanteringen av de register och system regionen har och där personuppgifter behandlas. Lagen innebär bland annat att behandlingen av personuppgifter måste anmälas till Datainspektionen såvida det inte finns ett personuppgiftsombud. Personuppgiftsombudets uppgift är att se till så personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Varje nämnd ska utse ett personuppgiftsombud. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden utser Mats Dahlbom som är jurist vid regionkansliet till sitt personuppgiftsombud. Beslutsdatum Ralph Harlid Beställardirektör Beslutet skickas till Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Datainspektionen Mats Dahlbom Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: post: hsnk@vgregion.se

151 24 mars 2015 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden i vilka nämndens ordförande har beslutanderätt enligt norra hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning 8/2015, ärende A2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr HSN Ärendet Nämnden har delegerat rätten att fatta beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden med delegationsordningen 8/2015 ärende A2. Beslut: 1. Alla ledamöter och ersättare i norra hälso- och sjukvårdsnämnden får delta med arvode på utbildningsdagen vid Bohusgården den 3 mars 2015, Uddevalla. Ulrik Hammar (FP) Ordförande Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: post: hsnk@vgregion.se

152 24 mars 2015 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden i vilka nämndens 2:e vice ordförande har beslutanderätt enligt norra hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning 8/2015, ärende A3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr HSN Ärendet Nämnden har delegerat rätten att fatta beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden med delegationsordningen 8/2015 ärende A3. Beslut: 1. Ulrik Hammar (FP) får delta med arvode på utbildningsdagen vid Bohusgården den 3 mars 2015, Uddevalla. Kenneth Borgmalm (S) 2:e vice ordförande Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: post: hsnk@vgregion.se