KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 42 (42) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kommunfullmäktiges presidiums förslag till kommunfullmäktiges beslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 42 (42) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09. Kommunfullmäktiges presidiums förslag till kommunfullmäktiges beslut"

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 42 (42) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 79 KS/ Anmälningsärende Kommunfullmäktiges presidiums förslag till kommunfullmäktiges beslut att notera anmälningsärende till protokollet Ärendebeskrivning Västra Götalandsregionen - Beställarbokslut 2014 samt Mål och inriktning Länstyrelsen - Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Parti: Centerpartiet Ny ersättare: Stig Carlsson, Avgången ersättare: Kari Holmvall Fyrbodal - Förbundsordning för Fyrbodals Kommunalförbund Fyrbodal Förbundsdirektionen Protokoll Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: Kommunens hemsida:

2 BESTÄLLARBOKSLUT 2014 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden 1 april 2015

3 - 2 -

4 Beställarbokslut 2014 Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Beställarbokslut 2014 är en sammanfattning av arbete och resultat 2014 för de tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Del ett följer upp nämndernas mål och inriktning i form av måluppfyllelsegrad. Del två följer upp nämndernas avtalsparter och följsamheten till de avtal som nämnderna tecknat. Nämndernas avtal övergick vid årsskiftet 2014/2015 till den nya norra hälso- och sjukvårdsnämnden, i samband med införandet av en ny politisk organisation i regionen. Visionen (sid 6) är en sammanvägning av de tre tidigare nämndernas skrivningar. Beställarbokslutet finns även att läsa och laddas ner på norra hälso- och sjukvårdsnämndens webbplats: Kontaktperson för beställarbokslutet: Carina Hansson, Koncernkontoret VGR Tel:

5 Innehåll Beställarbokslut Visionen... 6 Måluppfyllelse... 7 Den demokratiska dialogen... 7 Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård... 8 Jämlik och jämställd hälsa Befolkningens hälsa Barn och unga Behovsgrupper Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Personer med riskbruksproblem Personer med missbruksproblem Personer med övervikt och fetma Personer med kroniska sjukdomar Personer med cancersjukdomar Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Avtalsuppföljning NU-sjukvården Capio Psykiatri Tandvård Allmän- och specialisttandvård Barn- och ungdomstandvård Uppsökande verksamhet / munhälsobedömning VG Primärvård Vårdval Rehab Habilitering & Hälsa Rehabilitering Beställd primärvård jan-aug Kuling rehab och hälsa Capio rehab Orust Arbetsterapi - Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad Ungdomsmottagning Barnmorskemottagning Sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal Forskning och utveckling i primärvården Centrala barnhälsovårdsteamet Barnhälsovårdspsykologer Jourcentralsverksamhet natt Vårdgivare på samverkansavtal Fysioterapeuter Allmänläkare Specialistläkare Vårdgivare på avtal Specialistläkare Avtal/projekt finansierade med statsbidrag Statsbidrag för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin

6 Övriga avtal Avtal om samverkande sjukvård Hälsokällan Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser Avtal med Norge/Östfold Avtal Värmland Tabellbilaga VG Primärvård

7 Visionen för hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad gäller för samtliga invånare i området. Visionen är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd och är den övergripande inriktningen för de verksamheter som nämnderna beställt. VISIONEN Alla medborgare i nämndsområdet ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara jämlik och jämställd, tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla medborgare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Medborgarna ska ha ett inflytande på vad som erbjuds inom hälso- och sjukvården

8 Måluppfyllelse Den demokratiska dialogen M Å L Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas. Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälsooch sjukvård ska öka. Bedömd måluppfyllelse: BRA Olika former av medborgardialog är en viktig metod i hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete med den demokratiska dialogen. Under 2014 var hälso- och sjukvårdsnämnden Norra Bohuslän representerad vid Äldremässan på Orust. I övrigt valde dock hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-3 att inte genomföra strukturerade medborgardialoger under valåret Fokus har istället lagts på att följa upp och dokumentera aktiviteterna från det mer dialogintensiva året 2013, för att kunna föra erfarenheter och kunskap vidare in i nästa mandatperiod. Genom utskick av handlingar och protokoll och med så kallad snabbinformation efter nämndsammanträdena har massmedia hållits informerad om nämndernas beslut och arbete. Pressmeddelande har skickats ut när frågor känts extra angelägna att kommunicera. Information i form av handlingar och protokoll har publicerats på nämndernas webbplatser liksom avtal, överenskommelser, behovsanalyser samt beställarbokslut och styrdokument. Dokumenten är på detta sätt tillgängliga för såväl invånare och vårdgivare som media. Webbplatserna har uppdaterats fortlöpande. Under hösten har fokus legat på att ta fram en gemensam struktur för de fem nya hälso- och sjukvårdsnämndernas webbplatser. Sociala medier ersätter i allt högre grad traditionella webbplatser som forum för dialog och kommunikation med olika målgrupper. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har följt och bevakat de erfarenheter som hälso- och sjukvårdsnämnden för Göteborg Hisingen gjort genom sin närvaro på Facebook. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-3 har varit representerade i de kommunala handikappråden. I dessa får nämndsledamöterna information från brukarorganisationerna samtidigt som de får ta del av synpunkter ur brukarnas perspektiv på de överenskommelser och avtal som nämnderna träffat. Fyra möten i nämndernas pensionärsråd har genomförts under året

9 Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård M Å L 2015 ska samverkan kring den nära vården vara utbyggd för att tillgodose medborgarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling nära patienten. Bedömd måluppfyllelse: BRA Vårdsamverkan i Fyrbodal i förändring Syftet med vårdsamverkan är att arbeta med regionens hälso- och sjukvård och kommunerna där samverkan krävs och ger ett mervärde. Målsättningen med vårdsamverkan är att öka förståelsen mellan parterna, lösa problem, hantera grus i maskineriet, samordna resurserna för att undvika dubbelarbete och minska suboptimering och stödja lokal samverkan med gemensamma överenskommelser. Under 2014 har arbete inletts mot en utvidgad samverkan, som förutom de grupper som vårdsamverkan traditionellt arbetar med - äldre och psykiskt sjuka/funktionsnedsatta och personer med missbruk - till att också inkludera barn och unga samt våld i nära relationer. Vårdsamverkan barn och unga Nämnderna har under 2014 tillsammans med Fyrbodals kommunalförbund utrett möjligheterna att skapa samverkansformer kring barn och unga i Fyrbodal. Beslut har tagits i det delregionala politiska samrådsorganet, och ärendet har varit ute på remiss i samtliga kommuner. Syftet är en arena där kommun, primärvård och länssjukvård kan diskutera och driva gemensamma samverkansfrågor för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal, exempelvis kring övervikt och fetma och sociala investeringar. Samverkansforumet ska också vara en arena för att sprida goda exempel och genomföra gemensamma insatser. Processledare kommer att anställas under våren Våld i nära relationer Våld i nära relationer kan vara den bakomliggande orsaken till många problem som kräver resurser från såväl kommunerna som hälso- och sjukvårdens verksamheter. Våld i nära relationer är i hög grad en folkhälsofråga. Sjukvården behöver rutinmässigt ställa frågor om våld och måste kunna fånga upp de som far illa. Det är anledningen till att hälso- och sjukvårdsnämnderna under 2014 fokuserat kring denna problematik. Inom ramen för vårdsamverkan pågår nu ett arbete med att väva ihop alla insatser som görs i kommuner och i regionen och ge förslag på hur arbetet kan utvecklas och organiseras tillsammans med andra, som polis och åklagarmyndigheten. Nytecknade avtal med kommuner avseende ungdomsmottagningar Nämnderna har från 2015 tecknat samverkansavtal med kommunerna i området om ungdomsmottagningar. Tidigare låg ansvaret för samverkansavtalen på Närhälsans respektive ungdomsmottagning

10 Dialog med kommunerna påbörjades under hösten 2014 och de flesta avtal var klara för beslut i december. Avtalen tydliggör samarbetets omfattning, former och parternas ansvar och syftar även till att utveckla samverkansarbetet. Upphandling av öppen specialiserad vård på närsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål är en väl utbyggd närsjukvård där man kan behandla tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen och ofta förekommande för individen. Närsjukhus ska innehålla ett antal specialistmottagningar som anpassas och dimensioneras utifrån lokala behov. För att säkra upp denna vård och i enighet med det beslut som togs i regionen att NUsjukvården inte längre skulle ansvara för vården på närsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad har denna vård upphandlats. Under 2014 pågick upphandlingen och i juni 2014 skrevs avtal med Praktikertjänst AB. Avtalet innehåller öppen specialistverksamhet inom områdena Medicin område: diabetesvård och hjärtsjukvård Ögon Öron-näs-hals Gynekologi Barnmedicin Logopedi Ljusbehandlingar Radiologi (röntgen) Under senare delen av 2014 har förberedelser inför driftstart pågått. Förberedelsearbetet har kantats av stora svårigheter inom område IS/IT. VGR:s beredskap avseende integrering av privata vårdgivare i hälso- och sjukvårdens system har inte varit förberedda på 2010-talets krav. Driftstarten har därför fått skjutas upp till april /72 För att öka tryggheten för den enskilde och minska återinskrivningar för målgruppen (äldre), och som ett led i arbetet med de mest sköra äldre har ett nytt arbetssätt införts i Fyrbodal. Uttrycket 48/72 syftar på att målgruppen äldre med två oplanerade vårdtillfällen följs upp timmar efter sjukhusvistelsen. Uppföljningen görs av aktuell vårdcentral eller kommunal hälso- och sjukvård. Från och med mars 2014 till och med december är 738 patienter överrapporterade från sjukhuset till 48/ patienter till hemsjukvården och 296 till vårdcentralen. Samverkan i Folkhälsoråden Beskrivs under Avtalsuppföljning - Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser, sidan

11 Jämlik och jämställd hälsa M Å L Skapa förutsättningar för en god jämlik hälsa. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Måluppfyllelsen bedöms som mindre bra. Det har gjorts mycket inom området under året men inte tillräckligt för att nå målet om en jämlik och jämställd hälsa samt vård på lika villkor. Var man föds har stor betydelse för hälsa och livslängd. I området med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Enligt en beräkning dör varje år personer i förtid till följd av ojämlika förutsättningar i Västra Götaland. Skillnader i hälsa beror inte på biologiska skillnader eller skillnader i individernas levnadsvanor. Snarare är det de systematiska skillnaderna i ekonomiska, materiella och kulturella förutsättningar som finns mellan olika grupper av individer, som har ett avgörande inflytande på hur människors hälsa utvecklas. Nämndens möjligheter att påverka ojämlikheter i hälsan ligger i första hand i samverkan med kommunerna. I folkhälsoråden är ett utvecklingsområde att förbättra analysen om vad dessa skillnader beror på, och vilka åtgärder som bäst svarar mot en jämlik hälsa. En utgångspunkt i alla avtal och överenskommelser är att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. De uppföljningar som gjorts inom området pekar på att vården i många fall inte är jämlik eller jämställd. Ett fortsatt fokus krävs för att uppnå vård på lika villkor och att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Normkritiskt förhållningssätt Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla vann 2014 regionens jämställdhetspris, tillsammans med ungdomsmottagningarna i Fyrbodal, för utvecklingsarbetet kring jämställd ungdomsmottagning. Utvecklingsarbetet påbörjades 2010 med syfte att få kunskap i hur killar ser på sina egna behov och varför de inte besöker ungdomsmottagningarna i lika hög utsträckning som tjejer. I det arbetet identifierades ett antal utvecklingsområden, bland annat kompetensutveckling, journalföring och utåtriktad verksamhet. Nämnden satsade på en uppdragsutbildning för all personal på ungdomsmottagningarna i normkritiskt förhållningssätt som genomfördes 2012 på Högskolan Väst. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv. Sedan några år tillbaka finns det möjlighet för verksamheter inom Västra Götalandsregionen att bli HBT-diplomerade. 1 Alla ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar i Dalsland och Göta Älvdalen är numera HBT- 1 HBT: homosexuella, bisexuella och transpersoner

12 diplomerade. I norra Bohuslän och Uddevalla ungefär hälften, övriga planeras till hösten Inom NU-sjukvården har ingen verksamhet i dagsläget genomgått HBT-diplomering. Inga vårdcentraler är HBT-diplomerade. Behovsanalyser Kontoren inom hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar gemensamt med att årligen ta fram behovsanalyser för aktuella diagnosgrupper. Ett antal är nu under framtagande. Dessa ska belysas och innehålla förslag och prioriteringar ur ett jämställdhetsperspektiv och ett jämlikhetsperspektiv. Geografisk jämlikhet För att säkra tillgången till specialiserad somatisk öppenvård för befolkningen i norra Bohuslän och Dalsland har upphandling av verksamhet till närsjukhusen i Dalsland (Bäckefors), Strömstad och Lysekil genomförts under Verksamheten startar i april Samverkan för en jämlik hälsa Uppföljningar av folkhälsoavtalen visar att förskjutningen fortsätter mot mer insatser som syftar till att påverka befolkningens förutsättningar för hälsa. Alla folkhälsoråd uppger att de har ett ökat fokus på livsvillkor och att minska skillnaderna i hälsa. Ett exempel som många folkhälsoråd uppger att de stödjer är olika aktiviteter på lov för att alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund ska ha möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Det skapar en gemenskap och minskar känslan av utanförskap för de barn som inte skulle haft möjlighet till aktiviteter på grund av exempelvis föräldrarnas ekonomiska eller sociala situation. Regionfullmäktige antog 2013 Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa som är ett verktyg med ett antal åtgärdsförslag för att minska skillnader i hälsa

13 Befolkningens hälsa M Å L Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor och förebygga ohälsa Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Befolkningens hälsa är ett omfattande område. Många av de delmål som berörs återfinns i olika behovsgrupper. När det gäller tobak, alkohol och droger hänvisas läsaren till behovsgruppen Personer med riskbruksproblem (sidan 18) och när det gäller övervikt och fetma till behovsgruppen Personer med övervikt och fetma (sidan 21). För beskrivning av vad som gjorts för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa, se avsnittet Jämställd och jämlik hälsa (sidan 10). Den fysiska aktiviteten ska öka Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av träning. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en mängd olika sjukdomar. Det finns ingen aktuell statistik om huruvida den fysiska aktiviteten bland befolkningen har ökat kom nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. De rekommenderade metoderna grundar sig på tre typer av samtalsnivåer; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal. När det gäller otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal med tillägg, exempelvis fysisk aktivitet på recept, FaR. Det har skett en ökning totalt sett på vårdenheterna i Fyrbodal när det gäller förskrivning av FaR men inte när det gäller rådgivande samtal (enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal). Förskrivning av FaR har ökat från cirka till Rådgivande samtal har däremot minskat kraftigt från cirka till De flesta folkhälsoråd uppger att de beviljar olika insatser för att skapa förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet bland befolkningen. Det kan röra sig om insatser till skolor, exempelvis rastaktiviteter, riktade insatser till personer med funktionsnedsättningar eller hälsofrämjande insatser till arbetslösa ungdomar. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska Från början av 2000-talet fram till 2008 ökade antalet klamydiainfektioner kraftigt, för att sedan minska något under 2009 och Däremot kunde vi se en svag ökning igen under 2011 och 2012 för att därefter minska igen Detta är en utveckling som har skett i Fyrbodal men också i övriga regionen samt nationellt. Ungdomsmottagningarna arbetar genom sitt utåtriktade arbete med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar upp till 24 år. De genomför bland annat särskilda satsningar i samband med Klamydiadagen och World Aids Day. Ungdomsmottagningarna ansvarar också för smittspårning när det gäller sin åldersgrupp. I många kommuner ansvarar också ungdomsmottagningen för smittspårning för dem över 25 år

14 Kariesförekomst ska minska Andelen kariesfria 6-åringar har ökat över tid mellan 2008 till De senaste åren har andelen varit ungefär densamma. Även för 12-åringar och 19-åringar finns en tendens med ökande andel kariesfria, där det har skett en betydlig förbättring de senaste åren. Stödet till personer som utsatts för våld eller bevittnat våld ska öka Personalen på barnmorskemottagningarna arbetar för att tidigt upptäcka våld i nära relationer i mötet med patienterna. Våldsscreening av gravida sker enligt gällande riktlinjer, drygt 90 procent av alla gravida i Fyrbodal blir våldsscreenade. Fem vårdcentraler och en rehabenhet i Fyrbodal deltar i projektet Fråga om våld på rutin som drivs av regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Projekttiden löper och ska därefter utvärderas. I projektet ingår bland annat utbildning och handledningsmaterial till all personal som möter patienter samt informationsmaterial så som affischer och foldrar. De patienter som ingår är långtidssjukskrivna mer än fyra veckor, patienter med diffus smärtproblematik, patienter som söker för psykisk ohälsa samt de patienter som söker för skador. Inom rehabverksamheterna ingår de patienter som får utfall på olika smärtanalyser. Personalen använder ett skriftligt frågeformulär. Förekomst av stress ska minska ISM (Institutet för stressmedicin) har, tillsammans med Närhälsan i Fyrbodal haft i uppdrag att under 2014 att ta fram utbildningsmaterial för att utveckla en evidensbaserad stresskola. Stresskolan ska utformas efter den modell för patientutbildningen som följer andra evidensbaserade patientskolor som Artrosskolan och smärtskolan Kunskap för livet. Arbetet ska vara klart i april

15 Barn och unga M Å L Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Barnens bästa ska beaktas i alla beslut. Bedömd måluppfyllelse: GANSKA BRA Barn och ungas behov och rättigheter En utgångspunkt i avtalen gällande beställd primärvård, NU-sjukvården, Habilitering & hälsa, Hälsokällan, tandvård och centralt barnhälsovårdsteam är att FN:s konvention om barnets bästa ska implementeras och genomsyra verksamheten. Barn som anhöriga Sedan 2010 har hälso- och sjukvården haft skyldighet att särskilt beakta barn som anhöriga enligt hälso- och sjukvårdslagen beviljades Västra Götalandsregionen medel av Socialstyrelsen för projektet Barn som anhöriga som har genomförts Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för verksamheterna att bygga upp långsiktiga stödstrukturer för barn som anhöriga. Stor del i arbetet har varit att göra lagen känd för verksamheterna, samt ta fram stödmaterial och genomföra olika utbildningsinsatser. En webbutbildning finns nu tillgänglig genom Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Tidig upptäckt av barn som mår dåligt eller far illa Vid misstanke om barn som far illa ska anställda inom hälso- och sjukvården genast anmäla till socialtjänsten i den kommun som barnet bor. Inom barnhälsovården i Fyrbodal har det skett ett aktivt arbete med att öka antalet anmälningar för att uppmärksamma de fall där barn far illa. Under 2014 rapporterades drygt 100 anmälningsärenden, en ökning med cirka 40 procent jämfört med Antalet anmälningar på grund av ej avhörda barn (barn som uteblir från undersökningar) inom tandvården minskade under Detta beror sannolikt på att Folktandvården nu lägger större vikt vid att följa upp de barn som uteblir från undersökningar och motivera barn och vårdnadshavare till att komma på besök. Samarbete mellan aktörer Hälso- och sjukvårdsnämnderna har gett hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) i uppdrag att föra diskussion om kommunalt övertagande av huvudmannaskap för ungdomsmottagningarna i området. Under året har dialog pågått med Vänersborgs kommun om att ta över huvudmannaskap för ungdomsmottagningen i Vänersborg. Det pågår ett arbete med att stärka kunskapsunderlaget kring barn och ungas hälsa genom utvecklandet av en regional databas för hälsosamtal som genomförs inom elevhälsan. HSNK ingår i en arbetsgrupp med representanter från VGR och

16 Göteborgs stad. Under 2014 har bland annat en IT-förstudie påbörjats för att utreda förutsättningarna för skapandet av databasen. Familjecentraler, föräldrastöd Familjecentraler finns i de flesta kommuner i Fyrbodal. Mödra- och barnhälsovården ska erbjuda blivande och nyblivna föräldrar föräldrastöd i grupp. Uppföljning visar att det varierar i vilken utsträckning detta görs, men att det generellt fungerar bra. De senaste åren har det skett satsningar på föräldrastöd i Fyrbodal, bland annat genom Hälsokällan som erbjuder kompetensutveckling inom föräldrastöd. Alla folkhälsoråd uppger att de har barn och unga som ett prioriterat område och arbetar för goda och trygga uppväxtvillkor. Föräldrastöd finns i alla kommuner i varierande omfattning och kommunernas verksamhet riktar sig även till äldre barn och ungdomar. Insatserna kan vara generella såväl som riktade. Folkhälsorådet har oftast en roll när det gäller föräldrastöd, men det har i några kommuner helt förts in i ordinarie verksamhet. Sociala investeringsfonder Regionfullmäktige har avsatt medel för sociala investeringar och har gett uppdraget till regionutvecklingsnämnden. En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram former för hur regionen ska arbeta med sociala investeringar. Under 2014 har dialog påbörjats kring några möjliga sociala investeringar för genomförande under

17 Behovsgrupper Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom M Å L Den psykiska ohälsan ska minska. Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och ges snabb insats. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Psykisk ohälsa är fortsatt ett stort folkhälsoproblem Trots betydande insatser för att förbättra den psykiska hälsan både nationellt och regionalt är det osäkert om utvecklingen går åt rätt håll. I den nationella folkhälsoenkäten görs mätningar av självupplevd psykiskt välbefinnande som kan jämföras över tid. I den senaste enkäten från år 2011 uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, åldern år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Under våren 2015 genomförs nästa folkhälsoenkät och det är först när resultaten från denna kommer under hösten som det finns underlag för att bedöma utvecklingen av den psykiska hälsan hos befolkningen. Fortfarande är psykisk sjukdom den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder är långtidssjukrivna. Psykiska sjukdomar beräknas omfatta närmare 40 procent av de samlade sjukförsäkringskostnaderna (kostnader för sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). En jämförelse mellan länen som gjorts av AFA Försäkring visar att risken att drabbas av psykisk sjukdom som leder till sjukskrivning i Västra Götaland är bland de högsta i landet. Att förebygga psykisk ohälsa omfattar insatser på många områden där flera ligger utanför det som hälso- och sjukvårdsnämnderna normalt kan påverka. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk hälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg inkomst, utbildningsnivå och segregation. Genom att utveckla nämndernas samverkan med kommunerna kan det förbyggande arbetet stärkas. Ett exempel på detta under 2014 är det arbete som bedrivits tillsammans med kommunförbundet Fyrbodal för att få en bättre struktur för samverkan för hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till barn och ungdomar. Nämnden har också deltagit i Psynk-projektet där Vänersborgs kommun varit modellområde för insatser för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Här har ett fokus legat på att förbättra skolnärvaro och skolresultat. Arbetet i projektform avslutades under året men den samverkan kring förstärkta insatser som utvecklats kommer att fortsätta

18 Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling förutsätter en väl fungerande vård i första linjen Tidig upptäckt av psykisk ohälsa/sjukdom är i stor utsträckning en uppgift för primärvården. Tecken på psykiska problem ska bedömas och i viss utsträckning utredas och behandlas i första linjens vård. Detta förutsätter att det finns tillräcklig kompetens och kapacitet på vårdcentralerna. Trots att detta under flera år har uppmärksammats av nämnden har inga avgörande förändringar skett under I den översyn av Krav- och kvalitetsboken för VGPV som gjordes under det gånga året hänsköts kravet på psykologkompetens på vårdcentralerna till en ny översyn inför revideringen Denna kommer att presenteras under våren För barn och ungdomar med psykiska problem är tillgången till första linjens vård på vårdcentralerna ännu sämre. I stor utsträckning hänvisas därför barn och ungdomar oavsett omfattningen av deras psykiska problem till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. NU-sjukvårdens BUP har under året inte klarat den garantitid på 30 dagar till ett första besök som är en förutsättning för att få del av statsbidragen inom psykiatriområdet. (Se avtalsuppföljning NU-sjukvården, sidan 40 Utveckling av specialistpsykiatrin Under 2014 antog regionfullmäktige en ny regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin. Utvecklingsplanen innehåller förslag på hur vården för olika sjukdomsdiagnoser ska kunna utvecklas och också förslag på mer generella utvecklingsinsatser. Utvecklingsinsatserna kommer realiseras stegvis genom beslut om nya medicinska riktlinjer och särskilda implementeringsbeslut. Ett av de generella områden som fokuseras på är hur man ska förbättra den somatiska vården för personer med psykiska sjukdomar. Ett annat uppmärksammat område är hur man ska minska behovet av tvångsåtgärder inom heldygnsvården. Här har NU-sjukvården deltagit i ett nationellt genombrottsprojekt som syftar till att minska behovet av tvång. Under året påbörjades också en satsning för att utveckla de psykosociala insatserna för personer med schizofreni i enlighet med nya nationella riktlinjer. NUsjukvården och regionens övriga sjukhus kommer under en treårsperiod få särskilt stöd för att införa nya behandlingsmetoder. Hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierar satsningen med statliga så kallade PRIO-medel tillsammans med utvecklingsmedel från hälso- och sjukvårdsutskottet. För personer med behov av åtgärder både från kommun och landstingets hälso- och sjukvård är samordnad vård- och omsorgsplanering lagstadgad. Trots detta finns många patienter som saknar samordnad individuell vårdplan, SIP. Fokus på ökat brukarinflytande Under år 2014 har nämnderna satsat på att ge de statsbidrag inom psykiatriområdet som man förfogar över till brukarorganisationer. Nämnderna har bidragit till att NSPHiG 2 fått möjlighet att bygga upp en struktur och lokal aktivitet för brukarinflytande och delaktighet i Fyrbodal. 2 Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg

19 Personer med riskbruksproblem M Å L Minska riskbruk av alkohol, bruk av tobak och andra beroendeframkallande medel. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Måluppfyllelsen bedöms som mindre bra och det krävs fortsatt intensiva insatser. Det som saknas är att arbetet i för liten utsträckning systematiserats i flertalet verksamheter. Inom mödrahälsovården finns ett väl inarbetat arbetssätt medan det hos vårdcentralerna finns stora möjligheter till förbättringar. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd negativa hälsoeffekter men också medföra en rad negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet och bidrar till övervikt och fetma. Våren 2015 genomförs den nationella folkhälsoenkäten i Västra Götaland med enkäter vilket innebär att resultat för levnadsvanor som rökning och alkohol finns under hösten Insatser och medel Riskabla alkoholvanor är ett sammanslaget mått som bygger på frågeinstrumentet Audit som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO), i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. På alla nivåer i hälso- och sjukvården finns personal med kompetens både för att identifiera problematiken och ge det stöd som krävs i form av motiverande samtal. Det som saknas är att arbetet i för liten utsträckning systematiserats i flertalet verksamheter. På barnmorskemottagningarna ser vi dock att över 90 procent av de gravida kvinnorna har svarat på frågor om Audit. Större delen av personalen är också utbildad i motiverande samtal. Uppföljningen av vårdcentralerna visar för både 2013 och 2014 att Audit används i liten omfattning. Det finns en stor skillnad mellan vårdcentralerna och få gör det strukturerat. Många anser att det är svårt att använda verktyget och känner sig obekväma med metoden. Detsamma gäller för motiverande samtal där en stor del av personalen fått utbildning i metoden men få åtgärder registreras. Bedömningen är också att vårdcentralerna inte på ett systematiskt sätt erbjuder personal som är utbildad i kognitiv beteendeterapi som kan behandla riskbruk. I NU-sjukvården pågår ett utvecklingsprojekt som bland annat syftar till att identifiera riskbruk bland patienter som skrivs in i länssjukvården. Under 2014 har personer screenats helt eller delvis med Audit, en ökning med 30 procent från Cirka fyra procent visade sig ha ett riskbruk. Avsikten är att projektet ska bli en del av den ordinarie verksamheten

20 Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är den rekommenderade åtgärden vid identifierat riskbruk av alkohol i första hand rådgivande samtal. Under 2014 har hälso- och sjukvårdsutskottet tagit fram en övergripande strategi för att stegvis implementera de sjukdomsförebyggande metoderna i vården. Riktlinjerna innebär att sjukvården ska stödja vuxna att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor inom fyra områden: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Projektledare har rekryterats som kommande år kommer att arbeta med mål, åtgärder, utbildning och uppföljning som en del av ordnat införande. För både unga vuxna och vuxna generellt som har riskbruk rekommenderas även webb- eller datorbaserad rådgivning. Ett annat viktigt område är att öka samverkan med och hänvisning till kommunernas alkohol- och drogrådgivning. Uppföljningen av folkhälsoavtalen visar att alla folkhälsoråd arbetar med alkoholoch drogförebyggande arbete. De flesta kommuner medverkar i länsstyrelsens kampanj för att minska langning Tänk-Om som sker i samband med olika storhelger som valborg, skolavslutning, halloween, lucia och nyår. Många kommuner genomför också drogfria arrangemang vid skolavslutningen. Andra insatser är tobaksfria skolgårdar, föreläsningar, föräldrastödinsatser samt RENträning. REN-träning innebär samarbete med olika träningsanläggningar för en dopningsfri träningsmiljö. Personer med missbruksproblem M Å L Tidig upptäckt av missbruk Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA I den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin som fastställdes under 2014 uppskattas att cirka personer i Västra Götaland har ett uttalat missbruk eller beroende av alkohol. Av dessa är 75 procent män. Antalet narkotikaberoende beräknas till Man uppskattar att en lika stor grupp har ett läkemedelsberoende. Samtidigt finns det stora mörkertal. Socialstyrelsen konstaterar i sin uppföljning av missbruks- och beroendevården att vården når endast 20 procent av de personer som är beroende av alkohol. I huvudsak nås personer med sociala problem. På våren 2014 presenterade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården i en preliminär version. I riktlinjerna ges rekommendationer för vilka behandlingsmetoder som ska användas av hälso- och sjukvården och

21 kommunernas beroendevård för alkohol- och narkotikaberoende. En central rekommendation är att personer med samtidigt missbruk och psykisk störning eller sjukdom erhåller integrerad behandling för båda tillstånden. Riktlinjerna ägnar särskild uppmärksamhet åt ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Inför de nya riktlinjerna gjordes i Västra Götaland en gapanalys av vilka konsekvenser riktlinjerna får för beroendevården både i kommunerna och i regionen. Analysen baserades på en inventering som omfattade kommunernas socialtjänst och regionens länssjukvård, däremot inte regionens primärvård. Eftersom en stor del av hälso- och sjukvårdsinsatserna för framförallt alkoholberoende förutsätts ske inom primärvården gör detta att värdet av konsekvensanalysen blir begränsad. Trots detta visar den att det krävs omfattande utveckling av kompetens och metodanvändning för att nå upp till riktlinjernas rekommendationer. Det är också uppenbart att det delade huvudmannaskapet för behandling och stöd av missbruk och beroende har lett till att det saknas en samsyn över vilket ansvar respektive huvudman har. Socialstyrelsen kommer att fastställa de nationella riktlinjerna på våren 2015 och det blir startpunkten för ett implementeringsarbete i Västra Götalandsregionen, bland annat genom att revidera de överenskommelser som finns mellan regionen och kommunerna om samverkan kring missbruk och beroende. En del av den samverkan som behöver utvecklas berör tillnyktringsverksamheten. Här har hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli under 2014 startat en förstudie för hur en tillnyktringsenhet skulle kunna byggas upp i Fyrbodal. Ett instrument för att förbättra samverkan på individnivå är samordnad individuell vårdplanering (SIP). Här har regionen och kommunerna tillsammans med brukarföreträdare under 2014 bedrivit ett utvecklingsarbete för att arbeta fram gemensamma rutiner för SIP. Fortfarande är det stora skillnader mellan olika delar av Västra Götaland och även inom Fyrbodal i vilket stöd och vilken behandling som kan erbjudas personer med missbruks- och beroendeproblem. Inte minst för ungdomar med missbruksproblem är det ofta boendeorten som avgör tillgången till vård. Det finns uppenbara skillnader i vårdcentralernas kompetens och ambitioner för att fullfölja sitt uppdrag. Insatser för att tidigt identifiera missbruk varierar i omfattning och bedrivs ofta inte på ett strukturerat sätt. Kompetens och kapacitet att erbjuda motiverande samtal eller KBT/DBT-terapi är begränsad. Det finns också skillnader i vad den kommunala beroendevården kan erbjuda. Insatser för att åstadkomma en mer likvärdig beroendevård är fortsatt angelägna

22 Personer med övervikt och fetma M Å L Förekomsten av övervikt och fetma i befolkningen ska minska. Bedömd måluppfyllelse: GANSKA BRA Måluppfyllelsen bedöms som ganska bra då utvecklingen av övervikt och fetma bland barn (fyraåringar) går åt rätt håll. Det krävs dock fortsatta insatser då förekomsten fortfarande ligger på en hög nivå. Det finns ingen aktuell statistik för utvecklingen bland vuxna. Övervikt och fetma är ett växande problem och i Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Den senaste undersökningen av Hälsa på lika villkor, som genomfördes 2011, visar att 15 procent i åldersgruppen år i nämndsområdet hade fetma. Ingen direkt skillnad mellan kvinnor och män noterades. När det gäller barn följs utvecklingen av andel fyraåringar med övervikt och fetma med data från BVC. Sedan 2010 har det skett en minskning både när det gäller övervikt och fetma för både pojkar och flickor. För pojkar har andelen överviktiga minskat ytterligare mellan 2013 och 2014 medan det för flickor ligger på samma nivå som Fortsatt är det en hög andel barn med övervikt och fetma i Fyrbodal men utvecklingen går åt rätt håll. Hälsofrämjande insatser Det är viktigt med tidiga insatser för att motverka uppkomst av fetma. BVC har en viktig roll i detta arbete. De senaste åren har det primärpreventiva programmet mat, aktivitet och viktutveckling implementerats på alla BVC-mottagningar med stöd av de centrala barnhälsovårdsteamen. 97 procent av barnen får ett hälsobesök vid 18 månaders ålder, varav 96 procent av dessa är utifrån det primärpreventiva programmet. Det centrala barnhälsovårdsteamet genomför olika utbildningsinsatser och följer utvecklingen kontinuerligt

23 De flesta folkhälsoråd stödjer olika satsningar för att minska övervikt och fetma bland barn och unga. Exempelvis är det ett antal kommuner som satsar på olika rastaktiviteter för att få eleverna att bli mer aktiva samt utvecklar utemiljöer i kommunen och några uppger mer riktade insatser, till exempel till arbetslösa ungdomar. Diagnos och registrering Det har skett en minskning i antal personer som har fått diagnos fetma i Fyrbodal mellan 2012 och Flest diagnoser sätts inom primärvården. Antal personer i Fyrbodal som fått obesitasoperation genomförda på sjukhus inom Västra Götalandsregionen har ökat från 125 operationer 2013 till 146 operationer Ökningen har framförallt skett från Trollhättan och Vänersborg. Sunda Tråden I Dalsland har nämnden genomfört en satsning för att minska förekomsten av övervikt och fetma bland barn Satsningen kallas Sunda Tråden och har utgångspunkt i den handlingsplan mot övervikt och fetma bland barn och unga som nämnden tog fram Läs mer under avtalsuppföljning och Sunda tråden, sidan 84 Personer med kroniska sjukdomar M Å L Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska. Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen känner inte av ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Bedömd måluppfyllelse: BRA för vissa kroniska sjukdomar. För andra behöver vården i Fyrbodal förbättras, till exempel omhändertagandet vid det akuta strokeinsjuknandet. Nationella riktlinjer för olika sjukdomsgrupper tillsammans med nationella kvalitetsregister är verksamma verktyg för att styra vården i rätt riktning. Möjligheten ökar att göra jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus. Fortsatt fokus bör ligga på att informera om livsstilsförändringar som kan innebära att man slipper insjukna i någon kronisk sjukdom, och ge rätt behandling vid insjuknande, vilket minskar risken för komplikationer. Stroke Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som drabbar hjärnans blodförsörjning. Orsaken är i cirka 90 procent av fallen en

24 blodpropp och i resten en blödning Varje år drabbas ungefär personer av stroke, ungefär lika många män som kvinnor. Mer än tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Vårdtillfällen nationellt där någon typ av stroke var huvuddiagnos står för närmare vårddagar på sjukhus. För många patienter kvarstår ett betydande behov av rehabilitering och omsorg därefter. Antal personer som slutenvårdats med huvuddiagnos stroke, Fyrbodal Kvinna Man Summa Kvinna Man Summa Kvinna Man Summa Kvinna Man Summa Norra Bohuslän Dalsland Trestad Fyrbodal Den mest kostnadseffektiva metoden att primärt förebygga stroke är behandling av högt blodtryck. En annan betydande riskfaktor för att få stroke är förmaksflimmer och fler i den riskgruppen behöver diagnostiseras och behandlas med blodförtunnande medel. Vård på strokeenhet har hög prioritet då det i ett akut stadium minskar dödligheten och ger bättre förutsättningar för rehabilitering upp till en bra funktionsnivå. Det regionala målet är att 90 procent ska få vård på en strokeenhet nådde NUsjukvården 88,4 procent (2013, 88 procent). Vid hjärninfarkt har trombolysbehandling gynnsam effekt då risken för funktionsnedsättningar minskar. Trombolysbehandling har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna. NU-sjukvården har inte förmått nå det regionala målet som är 11 procent. NU-sjukvårdens resultat är 8,7 procent. För att minska risken för återinsjuknande är behandling av förmaksflimmer efter genomgången stroke en viktig åtgärd. Det regionala målet att nå är att 56 procent av gruppen får behandling mot förmaksflimmer. NU-sjukvårdens värde 2014 var 74 procent vilket är en ökning med 18 procent från Rehabilitering/habilitering är viktig vid stroke. De personer som skrivs ut från sjukhus efter en stroke och som inte behöver kommunala insatser har svårt att få rätt rehabilitering i primärvården. Det krävs att patienten själv förmår att ta sig till en rehabiliteringsenhet och det kan både vara svårt fysiskt och psykiskt i efterförloppet av en stroke. Mellan 50 och 70 procent av strokepatienterna får någon form av problem kopplat till språk och kommunikation på grund av stroke Allt fler personer med kommunikationssvårigheter efter stroke behöver få tillgång till logopedinsatser. I överenskommelsen med NU-sjukvården 2014 finns en ökad beställning av tillgång till logoped

25 En sammanfattning av resultat från en fokusgruppintervju med anhöriga och drabbade visar att de behöver ett mycket starkare stöd och mer kunskap över längre tid efter utskrivning från sjukhus. Det gäller både samtalsstöd av exempel kurator, avlastning och rehabilitering. Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom hos äldre personer. Genomsnittsåldern vid konstaterad hjärtsvikt är 75 år. Sjukdomen kräver livslång behandling och drabbar kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Hjärtsvikt utvecklas för det mesta gradvis och man kan ha haft det ganska länge innan man får tydliga symtom. Det kan också utvecklas snabbt i samband med en hjärtinfarkt. Andra orsaker till hjärtsvikt kan förutom hjärtinfarkt och högt blodtryck vara rytmrubbningar i hjärtat, vissa lungsjukdomar, klaffel eller en sjukdom i själva hjärtmuskeln. Runt personer i Sverige lider av hjärtsvikt och cirka insjuknar varje år. Det finns gott vetenskapligt stöd för basbehandling med läkemedel, och en viktig förutsättning för att behandlingen ska få effekt är att patienten är välinformerad och följer behandlingen. Samverkan mellan vårdgivare för dessa patienter är viktig för att patienterna tryggt ska kunna vistas i hemmet och ha god kännedom om var de ska vända sig och vara trygga med att vårdcentralen fått nödvändig information. Antal besök på vårdcentral med diagnos hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) är relativt oförändrat mellan 2013 och 2014 Slutenvårdstillfällen har minskat något från 2013 (1 039) till 2014 (949). Hjärtsvikt är den vanligaste diagnosen för oplanerad återinskrivning inom 1-30 dagar efter utskrivning från sjukhus. Orsaker till återinläggning för patienter med hjärtsvikt kan bland annat vara alltför tidig utskrivning, bristande läkemedelsbehandling eller för dålig information till patienterna om sjukdomen och målen med behandlingen. Ett annat förbättringsområde för dessa patienter är att informationsöverföring till nästa ansvariga vårdgivare fungerar. Reumatoid artrit För medicinska tillstånd i rörelseorganen används den sammanfattande benämningen reumatiska sjukdomar. Det finns omkring 80 olika reumatiska diagnoser. En vanlig indelning är inflammatoriska tillstånd (ledsjukdomar, eller artriter, och systemsjukdomar) och icke-inflammatoriska tillstånd (smärta och artros). Betydligt fler i befolkningen lider av icke-inflammatoriska besvär än inflammatoriska. I Sverige räknas inte den närliggande sjukdomen osteoporos till de reumatiska sjukdomarna. Vanliga symtom vid sjukdomar i rörelseorganen är ledsvullnad, ledömhet, rörelsesmärta, nedsatt muskelkraft och trötthet. Orsakerna till dessa sjukdomar är mångfacetterade och långt ifrån vetenskapligt klarlagda. I Sverige drabbar rörelseorganens sjukdomar oftare äldre personer än yngre, och ungefär hälften av alla kroniska besvär som personer över 65 år lider av är kopplade till skelett, leder och muskler. Sverige har i likhet med många andra länder en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Detta innebär att antalet personer med sjukdomar och besvär i rörelseorganen med tiden blir allt fler. Den stora ökningen av antalet personer med övervikt bidrar även den till en ökning av sjukdomar i rörelseorganen, särskilt artros

26 I Sverige beräknas cirka 25 per invånare nyinsjukna per år. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är insjuknande mellan 45 och 65 år. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än män, men efter menopaus 3 är insjuknandet likartat för bägge könen. I Fyrbodal har cirka personer någon form av reumatisk diagnos, och förekomsten har i stort inte förändrats under de senaste tre åren. Sjukdomen är här precis som i övriga landet vanligast bland kvinnor - två av tre patienter är kvinnor. Vid de flesta besvär och sjukdomar i rörelseorganen är tidig diagnos, tidigt insatt behandling och rehabilitering samt noggrann uppföljning väsentligt för att lindra och bromsa sjukdomsförloppen. Förebyggande åtgärder är också av stor vikt för att påverka förloppen i många av rörelseorganens sjukdomar. Detta har också framförts vid dialogmöte med brukarförening. Nämndernas mål för patientgruppen är att den fysiska aktivitets- och träningsnivån ska bibehållas eller öka, andelen patienter med god ADL-förmåga 4 ska öka, antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka (mål 130 per invånare), samt att minska smärta. Av vikt är att behandlingen ska ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier för att nå målen. Under 2014 var antalet primärvårdsbesök cirka 300 hos läkare och hos annan profession, till exempel sjuksköterska. Inom NU-sjukvården var motsvarande antal besök hos läkare och hos annan personalkategori. Andel patienter med reumatoid artrit med pågående behandling med biologiska läkemedel är för NU-sjukvården 24,4 procent och därmed uppnås det regionala målet som är minst 20 procent. Det stora antalet reumatiska sjukdomar upplever patientrepresentanter är en orsak till att diagnosticeringen av sjukdomen blir fördröjd. Det är inte ovanligt att patienten slussas mellan vårdgivare och därför får rätt behandling senare än vad som anses rimligt. Följden blir att patienten utsätts för onödigt lidande. Patientrepresentanter vill ändå påtala att när de väl träffat specialist har behandling och omhändertagande varit mycket nöjsamt. Önskvärt är fortlöpande kompetensutveckling, då främst inom primärvården, samt goda möjligheter till rehabilitering (fysioterapi). Diabetes Diabetes är en kronisk sjukdom som även medför ökad risk för andra sjukdomar, så kallade diabeteskomplikationer. Diabetes Mellitus kan definieras som en rubbning i ämnesomsättningen med kroniskt förhöjt blodsocker beroende på otillräcklig insulinproduktion och/eller hämmad insulineffekt, så kallad insulinresistens. Vid diabetes typ 1 har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag. Diabetes typ 1 brukar komma tidigt i livet, före 14 års ålder, och kallas därför också för barn- eller 3 Menopaus: tidpunkten för en kvinnas sista menstruation 4 ADL (Aktiviteter i Dagliga Livet) är aktiviteter som återkommande rör personlig vård, boendeaktivitet och kommunikationsaktivitet, och delas upp i Personlig ADL; äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation och tidsuppfattning, samt Instrumentell ADL; resor, matlagning, inköp, städning, tvättning

27 ungdomsdiabetes. Men som vuxen kan man även få diabetes typ 1. Dock är det vanligare med diabetes typ 2 bland vuxna och denna variant kallas därför även åldersdiabetes. Diabetes typ 2 är vanligast och har ett nära samband med övervikt, fysisk inaktivitet samt ärftlig belastning. Vid diabetes typ 2 har man en hämmad insulineffekt; cellernas förmåga att ta upp och bearbeta insulin är nedsatt. I Sverige är förekomsten av diabetes mellan 2,5 och 4,5 procent av befolkningen. Enligt Nationella diabetesregistret har fyra procent av befolkningen diabetes vilket motsvarar knappt personer. Registret är dock inte obligatoriskt och därför finns en statistisk osäkerhet. Det finns även ett mörkertal, bland annat för att många patienter får sin diagnos flera år efter att de insjuknat. Främst är detta patienter med diabetes typ 2. I Fyrbodal har cirka fem procent av befolkningen eller cirka personer diagnosen diabetes typ 1 eller 2. Trenden visar att det blir cirka 200 fler per år sedan 2012, där diabetes typ 2 är den form som ökar medan diabetes typ 1 däremot minskar. Sjukdomen oavsett typ är vanligast bland män. Socialstyrelsen har nationella riktlinjer och rekommendationer som gäller screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes (nedsatt glukostolerans som uppträder eller diagnostiseras under en graviditet) löper också kraftigt ökad risk för diabetes senare i livet. Risken att utveckla diabetes typ 2 kan minska med åtgärder som rör mat och motion, och som leder till viktminskning. Hälso- och sjukvården ska därför erbjuda strukturerade program för påverkan på levnadsvanor (kost och fysisk aktivitet). Viktreduktion har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter. För diabetesvården finns ett antal etablerade kvalitetsindikatorer som speglar riskfaktorer och behandlingsmål för dessa. Bland dem är patienternas långtidsblodsockervärde (HbA1c), blodtryck och kolesterol. Alla vårdcentraler i Fyrbodal har en diabetessjuksköterska som kontrollerar och följer patienternas värden och behandlingsmål. För medicinkliniken på NUsjukvården har en målrelaterad ersättning varit knuten till måluppfyllelse för mål relaterade till diabetesbehandling. Målen uppnåddes för alla fyra mål, en förbättring från 2013 då tre mål uppnåddes. Multidisciplinära fotteam har visat sig vara framgångsrika vid behandling av fotproblem och har lett till ett minskat antal amputationer, amputationer till följd av uttalad försämrad cirkulation i de yttre mindre blodkärlen, en allvarlig komplikation till följd av långvarig diabetessjukdom. NU-sjukvården har nu en etablerad grupp, ett så kallat multidisciplinärt fotteam med representanter från berörda kliniker Under 2014 var antalet primärvårdsbesök cirka hos läkare och hos annan profession, till exempel sjuksköterska. Inom NU-sjukvården var motsvarande antal besök hos läkare och hos annan profession. Diabetes typ 1 är den vanligaste besöksorsaken inom NU-sjukvården, då det är behandling som ges inom specialistsjukvården. Diabetes typ 2 är mest förkommande inom primärvården då den huvudsakliga behandlingsformen för

28 diabetes typ 2 är hjälp med livsstilsförändringar, med eller utan tillägg av läkemedelsbehandling i tablettform. Enligt nationella riktlinjer är målet att 30 procent av det totala antalet patienter med diabetes typ 1 borde ha insulinpump. Syftet är att åstadkomma en jämnare blodsockernivå, vilket på längre sikt ger färre komplikationer. NU-sjukvården förskrev 15 nya pumpar under 2014, vilket innebär att 285 patienter inom diabetesvården på NU-sjukvården har pumpbehandling för sin sjukdom. Det motsvarar cirka 15 procent av patientunderlaget. På Näl är majoriteten som har pump kvinnor, på Uddevalla sjukhus är fördelningen mellan könen lika. Vid dialog med verksamheterna och med patienter framkom att arbetet med prevention är ett stort förbättringsområde eftersom vikten av tidig prevention betonas i både forskning och riktlinjer. Ett annat förbättringsområde är samverkan mellan huvudmän. Gränserna mellan huvudmännen är tydliga, men uppfattningen inom verksamheterna är att många patienter hamnar emellan och ingen tycks ta ansvar för den patientgruppen. En grupp som nämndes var de patienter där de olika huvudmännen har olika uppfattning av patientens behov; specialistsjukvård eller primärvård. Konsekvensen blir att patienten i värsta fall inte får någon sammanhållen vård. Utförargruppen upplevde även att för stor vikt läggs på att införa nya riktlinjer utan att bevara de arbetssätt som är välfungerande. Nya och gamla riktlinjer är inte alltid kompatibla. Dessutom efterfrågas fler omvårdnadsinsatser i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Personer med cancersjukdomar M Å L Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Bedömd måluppfyllelse: BRA Förekomsten av cancersjukdomar ska minska 85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten För screening mot bröstcancer (mammografi) ligger täckningsgraden i Fyrbodal på 85 procent år Mammografiundersökningar utförs av NU-sjukvården. För screening mot cancer i livmoderhalsen (cytologprov) som görs av mödrahälsovården var resultatet i Fyrbodal 2013 mellan 80 och 86 procent, (data för 2014 är inte färdiga)

29 Procent Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos Följa nationella och regionala riktlinjer Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner Erbjuda kontaktsköterska Kvalitetsjämförelser Under 2014 har nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård publicerats. En särskild uppföljning har därför gjorts av vården för personer med prostatacancer samt personer med tjock- och ändtarmscancer. Tre viktiga områden lyfts fram i riktlinjerna för en framgångsrik behandling: multidisciplinära konferenser (alla specialister som den cancersjuka kan komma i kontakt med träffas och gör en samlad bedömning och vårdplanering), kontaktsjuksköterskor (en namngiven person som är patientens direkta kontakt med vården) och ledtider för utredning på sjukhus (remissbeslut-behandlingsstart) som enligt regionala mål inte bör överstiga sex veckor (42 dagar) för 90 procent av patienterna. Tjock- och ändtarmscancer Vid jämförelse med riket finns det områden där Västra Götalandsregionen är sämre än landet i övrigt. När sjukhusen i regionen jämförs upptäcks inomregionala skillnader bland annat när det gäller förekomst av multidisciplinära konferenser * 6* Inför beh Efter op Tjocktarmscancer, andelen patienter som diskuteras på multidisciplinär konferens före och efter behandling, jämförelse mellan sjukhusen i VGR. Källa: Öppna jämförelser cancersjukvården 2014, sammanställning av HSA *NU-sjukvården uppger att man efter resultaten i öppna jämförelser 2014 mer systematiskt infört multidisciplinära konferenser före och efter operation

30 Prostatacancer Antalet vårddagar och medelvårdtiden för patienter med prostatacancer uppvisar stora skillnader mellan regionens sjukhus. Invånarna i Fyrbodal har en högre konsumtion av vårddagar och specialistvårdsbesök än övriga regionen Femårsöverlevnaden för personer med prostatacancer (diagnostiserade ) är hög i regionen. Femårsöverlevnaden i Fyrbodal (och i Skaraborg) är lägre (88 procent) i jämförelse med Göteborg och Södra Älvsborg (97 procent). Faktorer som skulle kunna förklara dessa skillnader kan vara närhet till vård, socioekonomi och åldersstruktur. Koncentration av cancerkirurgi För att säkerställa en god kvalitet inom cancerkirurgin har under 2014 operationer vid cancer i urinblåsan (cystectomier) och behandlingen av patienter med cancer i äggstockarna (ovarialcancer) koncentrerats till SU (Sahlgrenska universitetssjukhuset) samt operation av ändtarmscancer till NU, SKAS, SÄS och SU. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos. Den palliativa enheten på NU-sjukvården består av två mobila enheter och en palliativ vårdavdelning med 17 vårdplatser. Remisserna till den palliativa enheten kommer från andra delar av NU-sjukvården och primärvården. Avdelningen är inte ett hospice utan hanterar vuxna patienter med svåra symtom. Medelvårdtiden varierar mellan 7-9 dygn. Mellan 500 och 600 nya remisser kommer till palliativa enheten varje år hann cirka 50 patienter avlida innan de fick tillgång till palliativa enhetens resurser. Majoriteten av patienterna (60 procent), som får tillgång till den palliativa vården på NU-sjukvården ges möjlighet att få dö hemma. Resterande avlider antingen på den palliativa vårdavdelningen eller på en kommunal plats med stöd från den palliativa enheten. Sedan 2013 har NU-sjukvården med stöd av statsbidrag arbetar aktivt med att implementera registrering av alla dödsfall som sker i NU-sjukvården i Svenska palliativregistret nådde NU-sjukvården målet att registrera 70 procent av alla dödsfall. En av indikatorerna i registret är brytpunktssamtal, det samtal som ska ske för att informera patienten att bot inte längre är möjlig. Det finns en betydande förbättringspotential inom detta område. Sammanfattningsvis är patienter med cancer en prioriterad grupp i sjukvården. I Fyrbodal finns det några områden/cancertyper där det finns ett snabbt och gott omhändertagande. Bröstcancervården är ett sådant område. Det finns andra områden där framför allt länssjukvården bör förbättra sina processer. För det finns

31 det nationella handlingsplaner och regionala uppdrag. Under 2014 har prostatacancervården och vården för personer med cancer i tjock- och ändtarms specialstuderats. Inom dessa områden har skillnader upptäckts som kommer att följas upp ytterligare. Den palliativa vården i Fyrbodal är i ett regionperspektiv god. Vad gäller prevention/tidig upptäckt används screening inom några cancerområden. För att hitta bröstcancer screenas alla kvinnor år med mammografi. Här når Fyrbodal 85-procentsnivån i täckningsgrad. Även för livmoderhalsscreening ligger Fyrbodal över 80 procent. Att införa screening för tidig upptäckt av cancer i tjockoch ändtarm diskuteras också. Då måste tillgängligheten till utredning genom koloskopi 5 förbättras väsentligt. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg M Å L Alla ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina individuella förutsättningar. Alla personer ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Trygghet och kontinuitet i vården och omvårdnaden av personer med sammansatta vård- och omvårdnadsbehov. Alla ska ha rätt läkemedelsbehandling. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Skörhet är ett begrepp som brukar användas för att beskriva personer med hög biologisk ålder, minskade fysiologiska reserver och ökad sårbarhet i samband med akut sjukdom. Skörhet kan yttra sig som allmän svaghet, trötthet, nedsatt uthållighet, nedsatt funktionsförmåga, dålig balans, försämrade mentala funktioner och låg stresstolerans. I många rapporter beskrivs sköra äldre även som de mest sjuka äldre, vilket är begreppet som använd fortsättningsvis i dokumentet. En av samhällets största utmaningar är att säkra vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Allt fler blir allt äldre, men de flesta mår dock bra och har varken behov av omfattande sjukvård eller omsorg. Cirka 82 procent av den totala befolkningen 65 år och äldre klarar sin vardag utan hjälp från kommunen. År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre. Fram till år 2035 förväntas antalet personer 80 år och äldre att öka med i Sverige, det vill säga med 70 procent. 5 Undersökning av änd- och tjocktarm med hjälp av böjlig slang

32 I Västra Götaland finns cirka personer som är över 65 år och gruppen mest sjuka äldre är cirka år 80 år och äldre Norra nämnden Västra nämnden Södra nämnden Östra nämnden Göteborgsnämnden Antal invånare i åldersgrupperna år och 80 år och äldre per nämndsområde (2013) Nationella satsningar genom överenskommelser kring sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre har årligen slutits sedan 2010 (upphör 2015) mellan regering och Sveriges kommuner- och landsting. Genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum har samverkan mellan kommuner och landsting uppmuntrats. För att åstadkomma en sammanhållen vård för de mest sjuka äldre måste samtliga berörda aktörer såsom sjukhusen, primärvården, hemtjänst, kommunal hemsjukvård, biståndsbedömare samt rehabiliteringspersonal ta ansvar och följa de rutiner som finns för samordnad vårdplanering. Sedan 2012 finns en regional handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre som reviderats och där nuvarande version gäller Arbetet gjordes i samverkan med de fem vårdsamverkansgrupperna i Västra Götaland. Handlingsplanen har nu ett mer avgränsat innehåll med prioriterade mål och aktiviteter som kontinuerligt följs upp. Målet med handlingsplanen är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig och oavsett vilka behov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen, vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus ska samverka runt de sjuka äldre. De fem samverkansgrupperna i Fyrbodal har utifrån handlingsplanen arbetat fram aktivitetsplaner för att se vilka områden som är viktigt att prioritera i förbättringsarbete just i deras område. Alla vårdsamverkansgrupper i Fyrbodal har startat förbättringsarbete för att stärka utskrivningsprocessen

33 Indikatorer som bland annat följs och som har stor betydelse för trygghet och allmänt välbefinnande är läkemedelsgenomgångar, olämpliga läkemedel, andel hembesök till individer 75 år och äldre, andel undvikbar slutenvård och återinläggning inom 1-30 dagar. Olämpliga läkemedel och läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändningen bland äldre är ett problematiskt område förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling är vanligt. Varje år blir cirka äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård. Äldre drabbas oftare av läkemedelsbiverkningar än yngre. Studier har visat en biverkningsförekomst på mellan 8 och 22 procent hos äldre i primärvård och 19 och 31 procent i slutenvård. Många läkemedelsbiverkningar är mindre allvarliga, såsom trötthet, muntorrhet och förstoppning. De kan pågå under lång tid utan att få svårare följder, men kan ha en stark påverkan på livskvalitet och funktion. Antalet personer med olämpliga läkemedel har successivt sjunkit sedan Andel patienter på vårdcentralerna (listade) med olämpliga läkemedel 75 år och äldre är cirka två procent i VGR. I Fyrbodal är det 22 vårdcentraler som ligger under VGR-snittet. När någon, framförallt äldre, tar många läkemedel kan en interaktion uppstå, vilket innebär att ett läkemedel kan påverka effekten av ett annat läkemedel. Det är inte ovanligt att man tar fler läkemedel mot ett och samma besvär. Vad som är ett symptom av en åkomma eller en biverkning av ett läkemedel är ofta svårt att veta utan en ordentlig genomgång. Av 38 vårdcentraler i Fyrbodal ligger 24 över VGR-snittet (24 procent), när det gäller andel listade patienter 75 år och äldre som fått fördjupad läkemedelsgenomgång. Högst ligger Närhälsan Skogslyckan med 88 procent, lägst har Närhälsan Mellerud med 15 procent. Arbetet med läkemedelsgenomgångar har en klar förbättringspotential

34 Primapraktiken Vårdcentralen Nordstan Maria Alberts Vårdcentral VGR Fyrbadal Närhälsan Fjällbacka vårdcentral Närhälsan Sylte vårdcentral Närhälsan Kungshamn vårdcentral % NH Mellerud vårdcentral Capio vårdcentral Orust Strömstad Läkarhus VGR Fyrbadal NH Bäckefors vårdcentral Lysekils Läkarhus NH Skogslyckan vårdcentral % Fördjupad läkemedelsgenomgång Andel listade patienter > 75 år som fått fördjupad läkemedelsgenomgång senaste tolv mån % Hembesök Andel listade patienter >75 år som fått hembesök senaste tolv mån %

35 Möjlighet till hembesök av läkare värdesätts av de äldre själva och av anhöriga. Bara vetskapen om att möjligheten finns ger trygghet. Andel listade patienter som fått hembesök i Fyrbodal ligger i nivå med VGRsnittet. Resultatet visar på en förbättringspotential. Högst ligger Närhälsan Kungshamn med cirka 29 procent, lägst har Primapraktiken Trollhättan med cirka 3,8 procent. Undvikbar slutenvård Indikatorn Undvikbar slutenvård är till delar utvecklad för att mäta primärvårdens och omsorgens förmåga att förebygga försämring eller uppkomst av ett antal utvalda diagnosområden där ett proaktivt arbetssätt kan minska behovet av att oplanerat skrivas in på sjukhus. Fyrbodal har högst antal undvikbara slutenvårdstillfällen, främst i Trestadsområdet, i VGR. Skillnader kan observeras mellan olika vårdcentralers återinläggningsfrekvens inom ett och samma område. Dessa kan inte förklaras av patientens ålder, socioekonomi, vårdtyngd eller avstånd till närmaste sjukhus. Slutsatsen är att arbetssätt, bemanning och andra faktorer är avgörande. Dessa skillnader behöver fortsättningsvis följas och analyseras. Återinläggning inom 1-30 dagar För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre avser måttet att belysa alltför tidig utskrivning från den slutna vården, eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården inte är tillräckligt samordnad. För indikatorn Återinläggning inom 30 dagar ses ingen egentlig förändring mellan 2013 och 2014 i VGR som helhet. I Fyrbodal ses dock en minskning kvartal jämfört med Slutsats Många bra projekt och andra förbättringsarbeten pågår för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Att fortsätta arbetet i vårdsamverkansgrupperna och utgå från den regionala handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre är oerhört viktigt om vi ska nå målet en god och sammanhållen vård och skapa trygghet för de äldre. Uppföljning och analys av handlingsplanen och kvalitetsregister som Senior alert, Palliativ-registret och SweDem är en förutsättning för att nå ett bra resultat och upptäcka förbättringsområden

36 Avtalsuppföljning NU-sjukvården SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Sammanfattningen avser hur väl NU-sjukvården har levt upp till vad som överenskommits i vårdöverenskommelsen , med kommentarer från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli var år två i en tvåårig överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionen och NU-sjukvården. Skillnader och förändringar i NU-sjukvårdens uppfyllande av vårdöverenskommelsen mellan åren 2013 och 2014 är små. Tillgängligheten till förstabesök hos läkare för patienter som väntat 90 dagar (vårdgaranti) respektive 60 dagar försämrades ytterligare jämfört med föregående år. Produktionen av förstabesök och behandlingar ökade jämfört med 2013 och remissinflödet var i stort sett oförändrat. Ändå väntar fler i kön allt längre tid. Det finns anledning att fundera på varför det ser ut på det viset. Traditionella metoder som att köpa vård av andra, riktade kökortningsinsatser, verkar inte ha någon effekt. Hur kan man tänka nytt i denna fråga? Behovet att förändring från slutenvård till mer öppenvård, att öka mottagningsverksamheten, har inte gett några avtryck i redovisade volymer. Regionstyrelsen finansierade 24 vårdplatser på medicinkliniken 2014 liksom under Dessa vårdplatser har fullt ut inte kunnat öppnas. NU-sjukvården anger brist på kompetent personal som skäl till detta. NU-sjukvården ökade antalet nettoårsarbetare något jämfört med föregående år. Antalet sjuksköterskor/barnmorskor har minskat med tio till medan antalet undersköterskor/skötare har ökat med drygt 80 till och antal läkare är oförändrat. Det är alltså svårt att matcha rätt sorts yrkeskategori till rätt arbetsuppgift. Inflödet till akutmottagningen var 2014 något lägre än föregående år vilket är ett glädjande trendbrott. En teori är att ambulanspersonalens ökade möjlighet att hänvisa till annan vårdnivå är förklaringen. Antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter ökade under året med drygt 40 procent jämfört med föregående år vilket också påverkar slutenvården. NUsjukvården arbetar intensivt med utskrivningsprocessen tillsammans med kommuner och primärvård. Ansträngningarna har inte haft någon effekt

37 Avtalsuppföljning Vården ska vara säker NU-sjukvårdens beläggningssituation har som för flertalet förvaltningar inom VGR varit bekymmersam med många överbeläggningar. Statistiken visar dock att NUsjukvården haft en bättre beläggningssituation än övriga sjukhus i regionen Som en följd av överbeläggningar har antalet utlokaliseringar av patienter till andra avdelningar/specialiteter varit hög, men håller sig på samma nivå som VGR i övrigt. En konsekvens av överbeläggningar och utlokaliseringar är förlängda vårdtider. I slutet av 2013 hade NU-sjukvården en beläggningsprocent på 95 procent. Medelvärdet för 2014 var 98 procent sett över alla verksamheter. NU-sjukvården har under året fått ökade resurser från regionstyrelsen för att utöka antalet vårdplatser, men har inte kunnat öppna vårdplatserna fullt ut på grund av att man inte lyckats hitta personal att bemanna platserna. Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakten med hälso- och sjukvården. Patienter som har många kontakter med vården löper högre risk att drabbas av skador. Dit hör till exempel multisjuka äldre, kroniskt sjuka och patienter inom psykiatrin. Exempel på vårdskada är fallskador, postoperativa sårinfektioner och trycksår. En patient kan drabbas av fler vårdskor under samma vårdepisod. Sjukhusen har en skyldighet att mäta, åtgärda och följa upp vårdskador. I VGR finns ett gemensamt avvikelserapporteringssystem för de offentliga vårdgivarna. Sveriges kommuner och landsting (SKL) följer upp antalet vårdskador under året. Den nationella punktprevalensmätningen av trycksår (vecka 10, 2014), visade att andelen patienter med trycksår har stigit jämfört med tidigare år. Vid mätningen deltog 463 patienter och av dessa hade 102 patienter trycksår grad 1-4. Merparten (63 procent) var av grad 1, vilket innebär hel hud med kvarstående rodnad. Målet för NU-sjukvården är att andelen patienter vid mätningen skall ligga under 15 procent för att få målrelaterad ersättning. Det målet uppnådde NU-sjukvården inte, då andelen var 22 procent. Andelen har dessutom ökat sedan 2013 då den var 18 procent. Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) mäts två gånger om året. Det sammanlagda värdet för NU-sjukvården 2014 var nio procent vilket överstiger det satta måltalet ( 8 procent). Uppföljning av vårdrelaterade infektioner sker i fortsättningen genom Infektionsverktyget som NU-sjukvården implementerade under Vården ska vara patientfokuserad Under våren 2014 genomfördes den tredje gemensamma mätningen med Nationell Patientenkät inom somatisk specialiserad sjukhusvård, både den slutna och öppna ingick. Enkäten behandlar åtta områden som redovisas i tabellen nedan

38 Nationell Patient Enkät mätning 2012 och 2014 Patientupplevd Kvalitet (puk) NU slutenvård 2012 NU slutenvård 2014 NU öppenvård 2012 NU öppenvård 2014 Bemötande Delaktighet Infromation Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekomendera Helhetsintryck Regionfullmäktige har speciellt fokus på Bemötande och Delaktighet, där målet för bemötande för 2014 var ett PUK-värde på 92 eller att sjukhusen skulle förbättra sitt värde med minst en (1) enhet sedan förra mätningen. NU-sjukvården uppnådde sina mål inom område Bemötande inom både öppen och sluten vård. För dimension Delaktighet var regionfullmäktiges mål 76, alternativt en ökning med en (1) enhet från tidigare mätning, ett mål som NU-sjukvården uppnådde i öppenvården. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig NU-sjukvårdens måluppfyllelse till de regionala kvalitetsindikatorerna 2014 var relativt god. För diabetes och hjärtsjukvården har alla mål uppfyllts. Det område som behöver förbättras är den akuta strokevården. Stroke Målvärde 2014 NU SKAS SÄS SU 17. Täckningsgrad Riks-Stroke, patienter 18 år 90 % 88,0% 100,0% 93 % 88,0% 18. Blodförtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer 56 % 74,0% 79,2% 49 % 92,0% 19. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet 90 % 88,4% 99,0% 91 % 97,0% 20. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling > 11 % 8,7 % 16,2% 9 % 11,4% För den goda följsamhet infektionskliniken haft till att rapportera till Nationella kvalitetsregistret för infektionssjukdomar fick kliniken Svenska infektionsläkarföreningens kvalitetspris. Vården ska vara effektiv NU sjukvården arbetar med att korta väntetiderna på akutmottagningen. Under 2014 har akutmottagningen på NÄL genomgått en större om och utbyggnation för

39 att förbättra patientflöden. Förändringen gjordes för att ha kapacitet för den omdirigering NU-sjukvården gör av akutortopedin under Ledtiderna för väntetid till första läkarbedömning, Tid Till Läkare (TTL), och Total VistelseTid (TVT) rapporteras fortlöpande och sammanställs regionalt. Målet för TTL är att 60 procent av patienterna som bedömts av sjuksköterska ska ha haft en första läkarkontakt inom 60 minuter. Resultatet för december var 39 procent. Målet för ledtiden TVT är att 90 procent av ska ha färdigbehandlats på akutmottagningen inom fyra timmar. Resultatet i december var 54 procent. Decemberresultaten, både TTL och TVT, för december speglar resultatet för hela året. Inom VGR skiljer det sig mellan sjukhusen, cirka 20 procent mellan bästa och sämsta sjukhus. Första september startade NU-sjukvården en gemensam vårdplaneringsenhet som servar de flesta avdelningarna inom NU-sjukvården. NU-sjukvården hoppas att kompetensen i utskrivningsförfarandet ska öka genom inrättandet av enheten, då man tidigare arbetade avdelnings- och klinikvis med utskrivningar. Utskrivningsförfarandet blir säkrare och antalet patienter som kommer tillbaka förhoppningsvis färre. För att ytterligare förhindra onödiga återinläggningar har en rutin tagits fram som handlar om uppföljning på hemmaplan efter en sjukhusvistelse. Rutinen innebär att kontakt tas med den utskrivna patienten inom tidsspannet timmar efter hemgång för att kolla att allt fungerar. Andelen patienter som erbjuds och klarar av dialys i det egna hemmet ökar i regionen. Alla sjukhus klarar det regionala målet 30 procent. Njursjukvård Mål NU SKAS SÄS SU 13. Dialys i hemmet 30 % 33,0% 32,0% 33,0 % 31,0% Vården ska vara jämlik Två områden har undersökts närmare, tillgången till dietist och tillgången till logoped. Tillgången till dessa två yrkeskategorier är inte jämlik i regionen. I Fyrbodal finns ytterst få dietister utanför länssjukvården. NU-sjukvården tillåter inte primärvården att remittera patienter direkt till dietist. Bedöms patienten behöva en dietists särskilda kunskap får remittenten skicka till respektive klinik som gör en egen bedömning. Inte heller i Skaraborg eller Södra Älvsborg är det möjligt att remittera direkt till dietist. I Göteborg går det däremot bra. I Skaraborg har hälsooch sjukvårdsnämnden gjort särskilda överenskommelser med Styrelsen för beställd primärvård vad gäller dietister. Tillgången till dietister är inte jämlik i Fyrbodal heller. Bäst tillgång har invånarna i Trestad; dietister finns i stort sett bara på Uddevalla sjukhus och på Näl. Dietist är dock inte den enda yrkeskategori som kan behandla näringsproblem

40 Antal besök per inv VG HSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 Konsumtion av dietistbesök i Västra Götalandsregionen per kön, 2014 Kvinna Man Redan 2013 ökade hälso- och sjukvårdsnämnderna beställningen till NUsjukvården avseende logopedinsatser med 1 mnkr per år. Denna ökning har nu permanentats, men har inte gett ökad tillgänglighet i form av ökad konsumtion av logopedbesök. Ytterligare förstärkning kommer under 2015 då logopedi kommer att ingå i utbudet på närsjukhusen. Vården ska ges i rimlig tid Akut vård Under 2014 har för första gången sedan 2008 antalet sökande på akutmottagningen minskat. Antalet sökande givk ner med 2,6 procent jämfört med samma period föregående år. En orsak kan vara nya bedömningsriktlinjer för ambulanspersonalen som tillåter en ny bedömning och förslag på hantering. Det innebär att patienter i större utsträckning får vård på andra vårdnivåer, alternativt egenvårdas hemma, och besök på akuten blir inte nödvändigt ambulanstransporter som ursprungligen skulle ha kört till akutmottagningen har styrts bort på detta sätt under Det är tolv procent av alla ambulanstransporter. Några negativa effekter av de nya bedömningsriktlinjerna har inte kunnat påvisas. Planerad vård NU-sjukvården ska verka för att tillgången till planerad vård är god och att alla patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Under 2014 gjorde NU sjukvården öppenvårdsbesök, varav var planerade läkarbesök. Drygt var förstabesök, vilket i huvudsak betyder ny patient som kommer på remiss. Antalet förstabesök har ökat sedan 2013 med vilket är glädjande. Andelen förstabesök är därför i nivå med övriga sjukhus i regionen. Remissinflödet till och i NU-sjukvården var relativt konstant. NUsjukvården hanterade remisser under Trots att antalet förstabesök ökar och trots att remissinflödet inte ökar väntar fler patienter på ett förstabesök. I januari 2014 väntade cirka patienter på ett förstabesök och mot slutet av året väntade 9 900, en femprocentig ökning. Antalet ökade också från 2013, då antalet väntande i januari var knappt Man kan

41 fråga sig varför. Patienterna får dessutom vänta lite längre. I december 2013 hade 86 procent av totalt antal väntande till förstabesök väntat < 90 dagar. I december 2014 var måluppfyllelsen 82 procent, en liten försämring Insatser för att effektivisera är bl.a. patientstyrd tidsbokning, en rutin som inte lyckats få fotfäste ännu. Rutinen bygger på att patienten kontaktar vården för att få tid istället för att vården kontaktar patienten med en fastställd tid. Detta för att minimera problematiken med uteblivna besök. Andelen uteblivna besök har ökat något under de tre senaste åren, trots insatser som sms-påminnelser, och uppgick 2014 till fyra procent av totala antalet planerade besök. Antalet väntande på behandling/åtgärd har också ökat, under året med cirka 30 procent. 84 procent av väntande till behandling väntade kortare tid än 90 dagar. Andel vuxna med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar på första besök, under respektive månad, redovisas i tabellen nedan Andel % genomförda första besök, vuxna - vid välgrundad misstanke om cancer år NU VGR tot Neuropsykiatriska utredningar För vuxna som väntar på neuropsykiatrisk utredning är väntetiden lång. Knappt 70 procent av de som väntade fick komma inom 90 dagar för en neuropsykiatrisk utredning. Motsvarande siffra för hela VGR är knappt 50 procent, så NUsjukvården har förhållandevis en bättre tillgänglighet. Samma konstaterande kan göras som förra året: NU-sjukvården utför i förhållande till befolkningsunderlaget flest NP-utredningar i hela regionen. Trots detta har man flest väntande. Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP NU-sjukvården karar inte den garantitid på 30 dagar till första besök för 100 procent av patienterna som statsbidraget avser, men klarar att träffa 80 procent av patienterna inom 30 dagar nio av tolv månader. Tillgängligheten är dock något sämre än 2013 då NU klarade 30-dagarsgränsen elva av tolv månader. Antal inkommande remisser/vårdbegäran till BUP minskade något under 2014 (från till 1 528). BUP har fortfarande den största andelen egenremisser, cirka 50 procent. Tillgängligheten till BUP för behandling/fördjupad utredning är bristande i hela VGR och ett utvecklingsområde för hela regionens barn- och ungdomspsykiatri. (Se också behovsgruppen Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom, sid

42 Fysisk tillgänglighet NU-sjukvården har under 2014 nått ett av målen avseende den fysiska tillgängligheten: 95 procent av lokalerna var registrerade i Tillgänglighetsdatabasen. Målet var 90 procents registrering. Vårdproduktion/ersättning NU-sjukvården Produktion Beställning Avvikelse Totalt Totalt Totalt Totalt 2014 A1a DRG, slutenvård Antal DRG-poäng Antal vårdtillfällen B1 Öppenvård enl NordDRG länssjukvård Antal DRG-poäng Antal besök C1 Öppenvård länssjukvård exkl psykiatri Antal läkarbesök Antal övriga besök E1 Psykiatri Antal vårddagar Antal vårdtillfällen Antal läkarbesök Antal övriga besök F Barn- och ungdomspsykiatri Antal vårddagar Antal läkarbesök Antal övriga besök NU-sjukvården Ersättning Ersättning enl VÖK Nämndkostnaders utveckling i % 0,80% 2,55% 1,85% 1,65% Regionens index för kostnadsuppräkning 0,60% 1,50% 1,10% 1,80% NU-sjukvårdens totala ersättning 2014 uppgick till miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsnämnderna, varav nämnderna i Fyrbodals andel är mnkr. NU-sjukvården producerade över ersättningstaket med tovl miljoner vilket är betydligt lägre än föregående år. Överenskomna volymer 2014 hade sin bas i de produktionsplaner som NU-sjukvården beslutat om för året. Genom åren har beräknade volymer visat sig ha dålig träffsäkerhet jämfört med utfallet. Vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården tecknas för alla tolv nämnderna och tabellerna visar den totala beställningen i ersättning och produktionsvolymer. Slutenvård NU-sjukvården förändrade sitt sätt att registrera patienter på observationsplats under från öppenvård till slutenvård och antalet vårdtillfällen steg därför kraftigt. Effekterna av denna förändrade registrering har avtagit. Antalet vårdtillfällen har legat kring de tre senaste åren. Inom medicinområdet har

43 NU-sjukvården återöppnat fler vårdplatser med hjälp av finansiering från regionstyrelsen för att klara belastningstoppar och minska problemet med överbeläggningar. Beläggningsgraden ligger fortfarande högt i NU-sjukvården vilket framgår av tidigare redovisning. Utskrivningsklara patienter är ett område som berör slutenvården. NU-sjukvården arbetar gemensamt med kommunerna för att minska antalet utskrivningsklara dagar på sjukhuset. Kommuner som infört så kallad Trygg hemgång har lyckats sänka antalet dagar patienterna ligger kvar trots att de är färdigbehandlade. Bra exempel på det är Trollhättan som tidigare haft stora problem. Dalslandskommunerna, med undantag av Åmål, har i praktiken inga patienter kvarliggande, kommunerna i Norra Bohuslän några få. Uddevalla kommun har det högsta antalet betaldagar men i förhållande till sin folkmängd har Åmål flest. Antalet dagar som NU-sjukvården fakturerat för har ökat med 40 procent jämfört med 2013 och det är ett stort och ökande problem Antal betaldagar per kommun UKP Uddevalla kommun Lilla Edets kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Trollhättans kommun Övriga För DRG-poäng bryts den minskande trend som noterades under Ökningen mellan 2013 och 2014 uppgår till drygt poäng. En del av ökningen kan bero på det utökade antalet vårdplatser som NU-sjukvården öppnat under året. Det är en ökning av både vårdtillfälle och DRG-poäng. Case mix index som används för att mäta vårdtyngd har ökat något jämfört med Det indikerar att vårdtyngden ökat och det är också en förklaring till ökningen av DRG-poäng. Den ekonomiska avvikelsen inom ersättningen för slutenvård uppgick till -46 miljoner kronor. Öppenvård enligt nord DRG Den DRG-ersatta vården minskar och ligger under volymer i beställningen. Den ekonomiska avvikelsen inom denna del ligger på 14 miljoner kronor. Öppenvård ej DRG-ersatt Inom öppenvård ej DRG-ersatt ökar antalet läkarbesök jämfört med 2013 och de tidigare årens trend med minskat antal besök är bruten. Volymen besök är dock klart under beställningen. Under perioden har antal övriga besök ökat och ligger över beställd volym

44 Den ekonomiska avvikelsen inom öppen vård ej DRG-ersatt ligger på 1 miljon kronor. Vuxenpsykiatri Antal vårddagar/vårdtillfälle inom område vuxenpsykiatri (VUP) är i stort sett oförändrat i förhållande till Läkarbesöken ökar jämfört med 2013 men ligger klart under beställningen. Övriga besök minskar jämfört med 2013 men ligger trots det över beställd volym. Den ekonomiska avvikelsen inom detta område ligger på 13 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri NU-sjukvården ökar antalet vårddagar jämfört med 2013 omen ligger fortfarande under beställd volym. Läkarbesök ökar något och ligger över beställningen medan övriga besök minskar och ligger i nivå med beställd volym. Den ekonomiska avvikelsen inom detta område ligger på - 4,5 miljoner. Målrelaterad ersättning NU-sjukvårdens målrelaterade ersättning 2014 uppgick till 107 miljoner kronor. Utdelningen blev 105 miljoner då man inte klarade ett mål avseende patientsäkerhet. Capio Psykiatri Capio Psykiatri Väst AB svarar för den öppenpsykiatriska specialistvården för den vuxna befolkningen i kommunerna Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Verksamheten bedrivs genom egna mottagningar i Lysekil och Munkedal och genom en begränsad mottagningsverksamhet i Hunnebostrand. Avtalet med företaget har förlängts i några omgångar och löper fram till mars En upphandling för fortsatt verksamhet kommer att ske under våren SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Följsamheten till avtalet är bra. Samverkan Capio samverkar med främst kommunerna, vårdcentralerna, vuxenpsykiatriska kliniken och BUP inom NU-sjukvården, både på en mer övergripande nivå och i enskilda patientärenden. Vårdgivaren deltar i det vårdsamverkans- och folkhälsoarbete som finns i området. Representant från verksamheten ingår i både de delregionala och regionala beredningsgrupperna för psykiatri och missbruksfrågor. Under året har mottagningen deltagit i att utarbeta rutiner för samordnad individuell vårdplanering, SIP. Jämlik och jämställd vård Verksamheten deltar i kommunernas kvinnofridsverksamhet, folkhälsoarbete och FINSAM-arbete. Vård i rimlig tid Capio Psykiatri deltar i Västra Götalandsregionens rapportering av väntetider till SKL:s vårdgarantimätningar. Verksamheten har för de flesta månaderna under

45 uppfyllt vårdgarantins tidsgränser för första besök och för utredning och behandling. Under året har det skett en ökning av besök från det mobila teamet. God hälso- och sjukvård Capio deltar i den nationella satsningen för att förbättra registreringen i kvalitetsregistren inom psykiatriområdet. Företaget kommer också delta i den öppna redovisningen av utvalda resultat från registren, Psykiatrikompassen, som arbetats fram i Västra Götalandsregionen under När denna är i drift under 2015 kommer det bli möjligt att jämföra kvalitetsdata från Capio Psykiatri med motsvarande data från regionägda verksamheter. Vårdproduktion/ersättning Produktionen har sammantaget för de tre mottagningarna ökat med drygt 900 besök under år 2014 jämfört med året innan. Framförallt beror detta på ökade besök hos andra personalkategorier än psykiatrikerna. Antalet personer som får substitutionsbehandling för opiatmissbruk har ökat något under året. Verksamhet Produktion Besök 2012 Besök 2013 Besök 2014 Förändring st Förändring % Capio psykiatri Lysekil ,7% Capio psykiatri M-dal/Sotenäs ,6% Tak enl avtal Utfall 2012 Utfall 2013 Ersättning Utfall 2014 Förändring kr Förändring % Capio psykiatri Lysekil ,3% Capio psykiatri M- dal/sotenäs ,8% Fast ers enl avtal ,8% Läkemedelsers enl avtal ,5% Målrelaterad ers enl avtal ,8% Tandvård SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Avtalen rörande tandvård är uppdelade mellan tre olika avtalsområden, Allmänoch specialisttandvård, Barn- och ungdomstandvård samt avtal om Uppsökande verksamhet. Följsamheten till avtalen har varit god under Allmän- och specialisttandvård Överenskommelsen med tandvårdsstyrelsen innebär att Folktandvården har ett områdesansvar, bedriver preventionsinsatser för barn och ungdomar och bedriver specialisttandvård. Folktandvården ska som en del av sitt områdesansvar bedriva allmäntandvård vid minst en utbudspunkt i varje kommun. Där ska man erbjuda tandvård för barn och

46 ungdomar, finansierat av regionen genom barntandvårdsavtalen, men också för vuxna som själva betalar för sin behandling med stöd från Försäkringskassan. Tillgängligheten för barn och ungdomar bedöms generellt vara bra medan kötiderna för vuxna patienter är längre vid några av klinikerna i Fyrbodal. Folktandvården arbetar förebyggande för barn och ungdomar genom programmet Fluor-Råd-Arena-Mat-Motivation, (FRAMM). FRAMM består bland annat av möten med småbarnsföräldrar på tandvårdsklinik eller BVC, tandhälsolektioner och fluorlackningar i skolan. Specifika insatser, anpassade efter målgruppen, utförs på träningsskolor. Extra insatser genom utökade fluorlackningar genomförs i socioekonomiskt tyngre områden. Generellt har Folktandvården fullgjort sitt arbete med förebyggande insatser på ett bra sätt. Mätningar av tandhälsoläget visar på en positiv utveckling. Skillnaderna i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper har också minskat. Inom ramen för överenskommelsen har Folktandvården och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli gjort en översyn av de förebyggande insatserna. Översynen har resulterat i en förskjutning av aktiviteter till tidiga åldrar som har inarbetats i överenskommelsen för år Specialisttandvården består av nio specialiteter varav de största är tandreglering, sjukhustandvård och specialisttandvård för barn och ungdomar (pedodonti). Samtliga specialiteter är representerade vid Specialistcentrum i Uddevalla men verksamhet finns också i Trollhättan och Vänersborg. Inom specialiteten tandreglering har också nämnderna gjort en tilläggsbeställning av två filialer i Åmål och Strömstad för att förbättra tillgängligheten och minska restiden för barn och ungdomar i dessa områden. Tillgängligheten till de olika specialiteterna varierar främst beroende på bemanningsläget. Tillgängligheten till de mindre specialiteterna bettfysiologi och oral protetik har inte nått upp till en acceptabel nivå under året. Inom pedodontin har nämnderna under 2014 haft en målrelaterad ersättning som betalas ut om kötiden i maj och november inte överstiger tre månader. Målet uppnåddes vid båda mättillfällena. Ett utvecklingsarbete har under året bedrivits av Folktandvården och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för att se över tillgänglighet, utbud och ersättning för de olika delarna av specialisttandvården. I överenskommelsen för 2015 genomförs insatser för att utjämna omotiverade skillnader i tillgång och ersättning för specialisttandvård mellan regionens olika delar. Barn- och ungdomstandvård Västra Götalandsregionen har ett valfrihetssystem för barn- och ungdomstandvård där föräldrar eller ungdomar kan lista sig vid de regionägda eller privata kliniker som anslutit sig till barn- och ungdomstandvårdsavtal. Nämnderna ansvarar för avtalen gällande för barn och ungdomar mellan 3-19 år. Hälso- och sjukvårdsutskottet ansvarar för avtalen gällande unga vuxna mellan 20 och 24 år. I Norra Bohuslän är 13 procent av de i åldern 3-19 år listade hos privata tandläkare. Motsvarande andel i Trestad är tolv procent och i Dalsland tre procent

47 Uppsökande verksamhet / munhälsobedömning Avtalet om uppsökande verksamhet började gälla från och med januari 2011 och löper fram till och med december Avtalet innebär att Folktandvården ska utföra munhälsobedömningar på de personer som tackat ja till detta, samt erbjuda och utföra utbildningar i munhälsovård gentemot kommunernas vård- och omsorgspersonal. Förutsättningar för att Folktandvården ska kunna utföra sitt uppdrag enligt avtal är att kommunerna har korrekta uppgifter om inom vilka boendeenheter ja-tackarna befinner sig, att kommunerna bistår med medföljande personal vid de flesta munhälsobedömningar samt att de avsätter tid för sin personal att genomgå utbildning i munhälsovård. Ersättningarna under året har varit 169 kronor per bedömning på äldreboende, 506 kronor per bedömning i LSS/eget boende, och 791 kronor per utbildningstimme. Andelen uppsökta personer som tackat ja till munhälsobedömning varierar något beroende på om det gäller personer som bor på äldreboenden eller om det gäller personer i eget boende (hemtjänst eller hemsjukvård, anhörigvård, LSS, psykiska funktionsnedsättningar, etc.), då det i regel är svårare att komma i kontakt med personer i eget boende. I snitt fick 87 procent av ja-tackarna på äldreboenden en munhälsobedömning under Inom LSS/eget boende var andelen 83 procent. Inom LSS/enskilt boende finns en målrelaterad ersättning om Folktandvården nått en täckningsgrad på över 80 procent. Det finns också ett ersättningsavdrag om de inte nått 60 procent. I Fyrbodal utgick en målrelaterad ersättning till folktandvården i tio kommuner, ingen folktandvårdsenhet fick ersättningsavdrag. Antal utförda munhälsobedömningar 2014 är relativt oförändrat sedan Ersättning Folktandvårdens ersättning för allmän- och specialisttandvård utgörs av tre delar: abonnemangsersättning, målrelaterad ersättning och prestationsersättning. Abonnemangsersättning utgör den stora delen och utbetalas månadsvis. De uppdrag som är prestationsersatta är handledning av nyutexaminerade tandläkare samt för den rörliga delen för ersättning av ortodonti (tandreglering). Både handlednings- och ortodontiuppdraget har utförts i enlighet med överenskommelsen. Den målrelaterade ersättningen utgör cirka tre procent av avtalad ersättning för tandvård i Fyrbodal under Samtliga mål har uppfyllts vid båda av de två mätperioderna och därmed utbetalades den målrelaterade ersättningen till fullo. Allmän- och specialisttadvård Avtalad ersättning 2012 Avtalad ersättning 2013 Avtalad ersättning 2014 Fast ersättning Prestationsersättning Målrelaterad ersättning Summa ersättning

48 Barntandvårdspengen är uppdelad enligt en baspeng och en socioekonomisk peng där baspengen är samma för alla nämnder och där den socioekonomiska pengen skall spegla vårdtyngden inom nämnden. De privata tandläkarna erhåller ett högre årsbelopp för att kompensera dem för den moms som de betalar till skillnad från folktandvården. Barntandvårdspeng Antal barn 2014 Årsersättning/barn Folktandvården kr Privata tandläkare kr *Årsersättningen per barn varieriar något beroende på socioekonomisk faktor Inom området uppsökande verksamhet utgår ersättning utifrån prestation samt en målrelaterad ersättning kopplad till andel utförda munhälsobedömningar per kommun i enskilda boenden och i LSS-boenden. VG Primärvård SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Vårdcentralerna i Fyrbodal varierar i storlek och i kvalitet men alla är godkända enligt Krav- och kvalitetsboken. Följsamheten bedöms som bra. Resultaten har generellt sett förbättrats under året även om det finns områden med fortsatt utvecklingspotential. Vårdcentralernas arbete med hälsofrämjande och förebyggande arbete och insatser har ökat under året men ligger fortfarande på en låg nivå i förhållande till det behov som finns. Antalet läkemedelsgenomgångar och hembesök för den äldre befolkningen har ökat något men även här finns en förbättringspotential. Besök hos personal med psykosocial kompetens har också ökat under 2014 men förskrivningen av psykofarmaka är fortfarande hög. Vårdcentralerna behöver ge alternativa behandlingar till psykofarmaka i högre utsträckning än vad som görs idag. Samverkan i närområdet fungerar i de flesta kommuner bra, men det är inte alltid som mötena kring samverkan får tillräcklig hög prioritet. Många gånger sätter vårdcentralerna sitt interna arbete framför samverkansgruppernas. Detta kan och bör förbättras. Tillgängligheten till vårdcentralerna är god, de allra flesta får sina besök inom sju dagar hos alla personalkategorier. Antalet telefonsamtal som besvaras samma dag är också bra, bara några få vårdcentraler har en svarsfrekvens under 80 procent. Effektiv vård De flesta verksamhetschefer1 uttrycker att närsjukvårdgrupperna är en central plats för samverkan och att deltagande prioriteras. Alla vårdcentraler har svarat att de medverkar, deltar man inte själv så samverkar man om deltagandet med andra

49 vårdcentraler. Deltagandet varierar mycket i olika områden och är ett klart förbättringsområde. Samverkansgrupperna som vårdcentralerna förväntas delta i är många och i närområdesplanerna regleras till viss del ansvarsfördelning i de olika samverkansgrupperna. Familjecentral I Fyrbodal finns familjecentraler i alla kommuner utom Orust, Lysekil, Bengtsfors och Mellerud. I Trollhättan har vårdcentralerna en egen lösning där man gemensamt finansierat en sjuksköterska på Familjecentrum. Familjecentrum är ingen komplett familjecentral då man inte samverkar med mödravården eller bedriver BVC i lokalerna. Deras uppdrag är att ge riktat och generellt stöd utifrån varje familjs enskilda behov. I Trollhättan erbjuder vårdcentralerna också föräldrastöd på respektive enhet. Säker vård Alla vårdcentraler har bemannat på det sätt som krävs enligt Krav- och kvalitetsboken. Det kan dock tillfälligt uppstå brister då man inte alltid ersätter personal som är ledig eller sjuk. Ibland kan det också ta tid för vårdcentralerna att rekrytera ny personal. På vissa vårdcentraler består läkarbemanningen till största delen av så kallade stafettläkare. Exempel på sådana vårdcentraler är NH (Närhälsan) Åmål, NH Färgelanda, NH Sylte och NH Dalaberg. Kraven på utbildning till specialistsjuksköterska inom astma/kol och diabetes har förändrats över tid, och vissa vårdcentraler har därför behövt komplettera med ytterligare utbildning under året. På de flesta vårdcentraler i Fyrbodal ges den psykologiska behandlingen av kuratorer. Under 2014 har en ökning av psykologer skett även om det är i liten skala. I norra Bohuslän och i Dalsland är det fler vårdcentraler som har psykologkompetens än i Trestadsområdet. Antalet besök hos psykolog har ökat i alla tre områdena. Totalt antal besök på vårdcentralerna har minskat under året även om det varierar från vårdcentral till vårdcentral. Störst minskning ses på vårdcentralerna NH Färgelanda och NH Sylte. NH Bäckefors och Primapraktiken är de vårdcentraler där besöken ökat mest (se bilaga). Läkarbesök, sjuksköterskebesök och besök hos fotvårdsspecialist har minskat under året medan besöken hos psykolog, kurator eller psykoterapeut har ökat. Antal besök av invånare i Fyrbodal inom VGPV diagram Läkare Sjuksköterska och undersköterska m fl Psykolog, kurator och leg. psykoterapeut Fotvårdsspecialist Källa: Vega

50 % Vård i rätt tid Tillgänglighet Alla vårdcentraler uppger att man har öppet minst 45 timmar i veckan. Tillgängligheten är god, de allra flesta får sina besök inom sju dagar hos alla personalkategorier. Vårdcentralerna NH Åmål och Capio Orust har dock haft svårigheter med tillgängligheten till läkarbesök under året. Andelen av alla samtal som besvaras samma dag är hög. Bara vårdcentralerna Achima Care Trollhättan, NH Sylte, och NH Åmål ligger under en svarsfrekvens på 80 procent. Telefontillgänglighet Kvälls- och helgjour Jourmottagningar som har öppet mellan 17:00 och 22:00 under vardagar och helger mellan 10:00 och 16:00 finns i Åmål, Lysekil och Trollhättan. I Uddevalla och i Bäckefors har jourmottagningarna öppet vardagar och helger 08:00-22:00. Fram till mitten av november drev Strömstad Läkarhus en jourmottagning i Strömstad. För att minska sina kostnader valde de istället att samverka med övriga privata vårdcentraler i norra Bohuslän kring jouren i Lysekil som drivs av Lysekils Läkarhus. Detta har resulterat i att det nu finns två jourmottagningar i Lysekil, en privat och en offentlig. Patientfokuserad vård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta eget ansvar för sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att ge råd om levnadsvanor. Vårdcentralerna ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor. De ska också följa Västra Götalandsregionens beslutstöd mot övervikt och fetma

51 AUDIT är det verktyg som ska användas för att upptäcka riskbruk av alkohol. Det regionala målet är att andelen som fyller i en AUDIT ska öka. Sedan 2013 har andelen ökat med cirka 1 procent i området och snittet ligger dessutom över den regionala nivån. Dock finns en stor spridning mellan vårdcentralerna där vissa knappt använder sig av verktyget, medan andra gör det i relativt hög omfattning. Även vid förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är det regionala målet att andelen som får ett FaR ska öka. I området har förskrivningen ökat med 0,5 procent sedan 2013 till 2,5 procent. Resultatet är över det regionala snittet. Det råder en stor spridning bland vårdcentralerna med ett lägsta värde på 0,3 procent och ett högsta värde på 7,3 procent. Samtliga vårdcentraler använder sig av samtalsmetodiken Motiverande samtal för att åstadkomma en positiv förändring i hälsoläget bland sina patienter. Precis som vid övriga uppföljningsparametrar varierar resultatet mellan de olika vårdcentralerna. Totalt sett har antalet motiverande samtal minskat de senaste åren. Det är framförallt äldre och kroniskt sjuka som får hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och då utav sjuksköterskor som är utbildade inom området. Bland flertalet vårdcentraler går det också att urskilja en viss könsskillnad, där en högre andel män får insatser. Bedömning: Resultatet för vårdcentralerna i Fyrbodal står sig väl jämfört med regionala mål

52 Befolkningens behov av dessa insatser är dock större än vad vårdcentralerna erbjudit under Eftersom behovsanalyser och rapporter visar på vikten av tidiga insatser är det viktigt att även den yngre delen av befolkningen får tillgång till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Fortsatt utveckling med höjda målnivåer är viktigt i arbetet med att förebygga ohälsa bland befolkningen. Äldre Läkemedelsgenomgångar används främst för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska listade patienter 75 år och äldre få en fördjupad läkemedelsavstämning årligen. Vårdcentralen ska också erbjuda hembesök om den enskilda patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen. Det regionala målet för 2014 var att 60 procent av de listade äldre än 75 år skulle få en fördjupad läkemedelsgenomgång minst en gång under året. Uppföljningen visar att endast ett fåtal vårdcentraler i Fyrbodal når upp till detta mål. Andelen har dessutom minskat med 3,5 procent jämfört med föregående år. Motsvarande mål för andel listade äldre som fått hembesök var 20 procent. I området har andelen ökat med 0,7 procent sedan 2013, till 14,7 procent. Resultatet är således lägre än målsättningen under 2014 och endast 6 av 38 vårdcentraler i Fyrbodal når 20 procent eller mer. Det råder en stor spridning bland vårdcentralerna med ett lägsta värde på 4 procent och ett högsta värde på 29 procent

53 Uppföljningen visar på skillnad mellan könen, både vad gäller andel som fått läkemedelsavstämning och andel som fått hembesök. Vid de flesta vårdcentraler får en större andel av kvinnorna dessa insatser jämfört med männen. Bedömning: Totalt har antalet läkemedelsgenomgångar ökat under de senaste åren, men är fortfarande lågt och spridningsmåttet alltför stort i Fyrbodalsområdet. För att minska risken för interaktion mellan olika läkemedel som kan orsaka biverkningar behöver arbetet med läkemedelsgenomgångar förbättras. Möjlighet till hembesök av läkare är det som de äldre själva och anhöriga värdesätter. Bara vetskapen om att den möjligheten finns ger trygghet. Resultatet i Fyrbodal visar på en klar förbättringspotential. Psykisk ohälsa Vårdcentralerna är första linjens vård för personer med psykisk ohälsa oavsett ålder. Psykoterapeutiska behandlingar av kortidskaraktär ska erbjudas i enlighet med nationella och regionala riktlinjer. Långt ifrån alla med diagnos depression erhåller någon psykoterapeutisk insats från vårdcentralerna. Det är istället vanligare att personer med psykisk ohälsa behandlas med psykofarmaka. Fyrbodal har en större andel som får insats än regionen totalt, men utvecklingen har stått still under året. Även här finns en spridning mellan vårdcentralerna. De vårdcentraler som har bäst resultat har en god bemanning med både kurator och psykolog. Andelen som får psykosocial insats avtar med stigande ålder

54 Vårdcentralerna ska genomföra suicidriskbedömning till de patienter där suicidrisk förekommer. Det går i dagsläget inte att följa upp i vilken utsträckning så sker. Vårdcentralerna registrerar inte åtgärden utan dokumenterar det endast i löpande text i journalen. Bedömning: Antalet besök och psykologiska behandlingar behöver öka. En stor del av patienterna med diagnosen depression får enbart farmakologisk behandling, vilket inte är vad de nationella riktlinjerna förespråkar. Trots att det pågår regionala projekt för att minska förskrivningen av psykofarmaka i VGR är förskrivningen fortfarande hög. Under 2015 betalas en extra ersättning ut till de vårdcentraler som kan erbjuda psykologkontakt till sina patienter. Barn och unga BVC-verksamheterna fungerar generellt sett mycket bra och har dessutom förbättrats under Under året har det framförallt skett en förbättring i Göta- Älvdalen som legat sämre till relativt andra BVC i Fyrbodal. Under 2014 fick 86 procent ett första hembesök inom tio dagar efter födsel, en ökning med sex procent jämfört med Andel som deltagit vid föräldrastöd i grupp vid minst fem tillfällen minskade med sex procent jämfört med 2013 och ligger nu på 19 procent. Det är framförallt problematiskt att få till stånd ett fungerande föräldrastöd i socioekonomiskt svaga områden. Patientenkäten Ungefär hälften av vårdcentralerna har fått ett lägre betyg av patienterna när det gäller helhetsintryck av vården de fått av läkare eller sjuksköterska jämfört med föregående år. Majoriteten av vårdcentralerna ligger i nivå med eller över snittet för regionen, som är 72 poäng av

55 Jämlik vård I uppföljningen 2014 fick vårdcentralerna svara på hur de arbetar för att leva upp till målet om en jämställd och jämlik vård. Bedömningen är att de flesta inte prioriterar arbetet med detta område utan hänvisar till generella riktlinjer i förvaltningen eller koncernen. Några enstaka vårdcentraler arbetar strukturerat med information till anställda, framtagande av lokala planer samt information och diskussion på APT. Ingen av vårdcentralerna är HBT-diplomerade. Vårdproduktion/ersättning Se tabellbilaga, sidan 89 Vårdval Rehab Den 1 september infördes Vårdval Rehab i Västra Götalandsregionen. Patienterna kan själva välja någon av de rehabenheter som blivit godkända i vårdvalet. Rehabenheterna ska erbjuda arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik. Inom vårdvalet finns möjlighet att ansöka om tilläggsuppdrag neuroteam där logoped ingår, men i Fyrbodal har ingen vårdgivare ansökt. Även hjälpmedelsförskrivning ingår i rehabenheternas uppdrag. Inför kontrakt och inför driftstart har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli träffat alla vårdgivare för att gå igenom frågor kring uppdraget. Områden som följdes upp vid dessa samtal var till exempel bemanning, tillgänglighet, samverkan och hälsofrämjande insatser. En mer omfattande granskning av den fysiska tillgängligheten till lokalerna har utförts av Västfastigheter och har visat på en del brister som behöver åtgärdas. Vårdgivare har därefter fått inkomma med handlingsplan för hur bristerna ska åtgärdas. Under 2014 fanns vårdgivare inom Vårdval Rehab i alla kommuner utom Lysekil och Orust, där befintliga privata vårdgivare valde att fullfölja innevarande avtal och gå in i vårdvalet först I Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg finns utöver Närhälsan en privat vårdgivare i varje kommun. Habilitering & Hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har haft en tvåårig överenskommelse avseende habiliterings-, hörsel-, syn- och tolkverksamhet med styrelsen för Habilitering & Hälsa (H&H) under H&H har under 2014 omorganiserat sin verksamhet till två regionövergripande verksamhetsområden. Syftet är att skapa en mer jämlik vård och en mer effektiv organisation. De två verksamhetsområdena är Habiliteringen samt Hörsel-, syn- och tolkverksamheten

56 SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET H&H har levt upp till avtalet (överenskommelsen) på ett bra sätt. De överenskomna målen har uppnåtts sånär som på att det inte har gjorts någon mätning av patientupplevelse inom habiliteringsverksamheten. Följsamheten bedöms som bra. Samverkan Majoriteten av verksamheterna inom H&H förutsätter samverkan med kommun, primärvård, ungdomsmottagning, sjukhus och Västbus. Samverkan sker huvudsakligen i komplicerande patientärenden, där ansvarsfördelning och samordning tydliggörs för såväl ingående verksamheter som för patienten och närstående. Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:20 är vägledande för hur samverkan kring enskilda patienter ska organiseras. Habiliteringen menar dock att den tycks vara dåligt känd hos samverkansparterna. Den vanligaste formen av samverkan sker via samordningsmöten genom samordnad individuell plan (SIP) och Västbus. En majoritet av patienterna har problematik inom det neuropsykiatriska fältet och då är skolan ofta är en viktig samverkanspart. Därutöver har samordning skett avseende medicinska behov och för att få klarhet i vem som ger vilka insatser samt syftena bakom dessa. Samverkan med barnomsorg och skola avseende tidiga och intensiva insatser för barn med autism/autismstörning har både förbättrats och försämrats. Fler kommuner har nu anslutit sig till samverkan, men däremot har inga barn i Uddevalla fått intensivinlärning eftersom förskolorna inte har kunnat delta. H&H drar därmed slutsatsen att samverkan har fungerat bra. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli menar att även om H&H har fullföljt sitt uppdrag så fungerar inte samverkan tillfredsställande om barn inte får den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) och ungdomsmottagningarna (UM) har tagit fram en modell för studiebesök samt anpassat det informationsmaterial som delas ut till alla ungdomar i högstadieåldern, för att UM lättare ska nå ungdomar och unga vuxna med kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samverkan mellan UM och vuxenhabiliteringen har skett via läger- och gruppverksamheten. Hörsel- och dövverksamheten samverkar i det dagliga arbetet med regionens öron-, näsa, halskliniker. Tolkverksamheten arbetar aktivt för god samverkan och finns representerad bland annat i Tolktjänstutredningens expert- och sakkunniggrupp, Utvecklingsgruppen för tolkbokningsprogrammet T9K och Tolkcentralernas arbetsledarförening. Verksamheterna har nära samverkan med brukarorganisationerna. Genom brukarråden framkommer synpunkter om bemötande och delaktighet som ligger till grund för förbättringsåtgärder. För att underlätta barns och ungas rätt till delaktighet och ta tillvara deras synpunkter har synverksamheten i Vänersborg bjudit in till ett nytt brukarråd, Synverksamhetens ungdomsråd (SUR). Rådet består av barn, ungdomar och unga vuxna samt personal som arbetar med barn och ungdom

57 Jämlik och jämställd vård H&H levererar könsuppdelad statistik på verksamhetsnivå. Samtliga ordinationer av CCTV (förstoringshjälpmedel) inom VGR under 2014 har granskats och analyserats utifrån ett könsperspektiv. Frågeställningen var om begagnade apparater huvudsakligen ordinerades till kvinnor och ny teknik till män. Resultatet visar att det inte finns något belägg för ett sådant antagande. Habiliteringen har arbetat aktivt för lika vård och behandling vid förskrivning av hjälpmedel. Arbetet har underlättats i och med att habiliteringen numera lyder under ett och samma verksamhetsområde i hela VGR. Antal förskrivna hjälpmedel och antal patienter som har fått ett eller flera hjälpmedel förskrivna har ökat med 9 procent vardera jämfört med Däremot har kostnaderna minskat med tre procent. Ökningen av antal patienter som har hjälpmedel i Fyrbodal är inte i samma omfattning som i övriga VGR. På grund av låg efterfrågan har ingen gruppverksamhet för föräldrar och barn med bestående hörselnedsättningar och annat modersmål än svenska genomförts under Vård i rimlig tid Habilitering Den nationella vårdgarantin har uppnåtts till 95 procent inom BUH och 97 procent inom vuxenhabiliteringen. Måluppfyllelsen för fördjupad utredning var 27 procent i december, vilket är i nivå med totalen för samtliga enheter som rapporterar fördjupad utredning inom VGR 6. Under 2014 har genomsnittet för H&H legat på 41 procent, med en topp på 56 procent i maj och en dal på 16 procent i juli. Väntetid till fördjupad utredning är således oacceptabelt lång. För den faktiska väntetiden är siffran 89 procent, vilket innebär att H&H har klarat nivån för de så kallade BUP-miljonerna. 7 Hörsel-, syn- och tolkverksamheten Både hörsel- och synverksamheten inom VGR har klarat vårdgarantin. Tolkverksamheten och taltjänst har klarat sina måltal, det vill säga minst 92 procent av de beställda uppdragen. Väntetiden till ett första besök inom synverksamheten är fortsatt en månad, vilket är kortast inom VGR. Väntetiden till synanpassade datorhjälpmedel har ökat till en månad, vilket är en vecka längre än Säker vård Diskussioner om hur implementeringen ska ske av nya regionala medicinska riktlinjer angående ansvarsfördelningen för den neuropsykiatriska vården av barn och unga har pågått mellan BUH och BUP under andra halvåret. Parterna kom bland annat överens om att BUH inte skulle ta emot några nya patienter under 6 H&H och sjukhusen är de utförare inom VGR som ansvarar för fördjupad utredning för barn. 7 BUP-miljonerna innebär att minst 80 procent av de barn som har påbörjat utredning/behandling inom BUP-verksamheten under en viss månad ska ha påbörjat insatsen inom 30 dagar, räknat från det datum då begäran om utredningen/behandlingen initierades. (BUP = barn- och ungdomspsykiatri)

58 senare delen av året. Det har inneburit att de patienter som enligt tidigare riktlinjer skulle ha remitterats till habiliteringen för habiliterande insatser istället har varit kvar inom BUP. Detta kommer att följas upp under Läkarbemanningen har under 2014 varit fortsatt ansträngd. Ett beslutstöd för prioriteringar inom habiliteringen har arbetats fram, med målet att ge likartade möjligheter till habilitering oavsett var i Västra Götaland man bor. Överenskommelsen innehåller ett mål om att minst 90 procent av patienterna inom BUH ska vara diagnosregistrerade. För vuxna finns inget motsvarande mål. Andelen diagnosregistrerade barn och ungdomar uppgår till 98 procent och vuxna till 82 procent. Andelen registrerade inom BUH är densamma som för VGR totalt, däremot är andelen vuxna lägre i Fyrbodal jämfört med VGR som helhet. Patientfokuserad vård Patientupplevelse har inte mätts inom habiliteringen under det gångna året, eftersom verksamheten i stället har fokuserat på att planera införandet av den nationella patientenkäten Inom BUH finns en låda att lämna synpunkter i, för vuxna finns ingen motsvarande möjlighet. Hörselverksamheten har genomfört två patientenkäter, dels ett självskattningsinstrument och dels en enkät om bemötande båda på VGR-nivå med resultat som är signifikant för Fyrbodal. Resultatet av självskattningsinstrumentet visar att kvinnor använder sin hörapparat fler timmar per dag än vad män gör samt att 86 procent av kvinnorna och 89 procent av männen upplever att deras hörapparat/hörapparater har förbättrat livsglädjen. Bemötandeenkäten visar att 94 procent av kvinnorna och 96 procent av männen är nöjda med bemötandet vid kontakt med verksamheten samt att 76 procent av kvinnorna och 79 procent av männen upplevde sig delaktiga i utprovningen av hörapparat i stor till mycket stor utsträckning. Samtliga patienter inom synverksamheten är nöjda med bemötandet, 100 procent. Fem av sex aspekter i den nöjdhetsenkät som synverksamheten har genomfört har ett förbättrat resultat jämfört med Service, informationen om insatserna och dess kvalitet har höga resultat, procent. Möjligheten att komma i kontakt med verksamheten har minskat med fyra procentenheter, till 88 procent. Lägst resultat har tillgängligheten till lokalerna, där 87 procent av patienterna är nöjda. Det är en förbättring jämfört med 2012 men en försämring jämfört med 2013 (81 respektive 91 procent). Att 100 procent av patienterna är nöjda med bemötandet är ett mycket bra resultat. Samtidigt får verksamheten sitt sämsta resultat avseende tillgängligheten, vilket kan ses som något anmärkningsvärt med tanke på målgruppen. En orsak till detta är sammanslagningen av mottagningar 2010 som har resulterat i att en del patienter upplever sig ha fått sämre geografisk tillgänglighet. Tolkverksamhetens patientenkät visar att procent är nöjda till mycket nöjda med bemötandet. Nöjdhet angående möjlighet att påverka hur tolkningen ska gå till är 86 procent. Strax under hälften av de tillfrågade har svarat på enkäten (46 procent)

59 Gruppverksamheten för patienter inom BUH har fortsatt. Habiliteringen beslutade under 2013 att enbart ha dagläger, eftersom det varit svårt att upprätthålla en patientsäker nivå och god arbetsmiljö för personalen. Under året har 62 gruppaktiviteter arrangerats, med ett sammanlagt deltagarantal på 400 barn och ungdomar. Aktiviteterna har löpt över olika antal tillfällen, allt ifrån en gång per termin till en gång under veckan i upp till sex tillfällen. Ett par av grupperna har varit i form av dagläger. Utvärderingen visar att 82 procent av målen är uppfyllda i hög grad (61 procent svarsfrekvens). Kunskapsbaserad vård Habiliteringen har under året planerat för införandet av systematisk läkemedelsgenomgång för ungdomar som ska gå över till vuxenhabiliteringen från Läkemedel mot ADHD, epilepsi och förstoppning är de tre största läkemedelsgrupperna inom habiliteringen. Vårdproduktion 8 Habiliteringsverksamheten Habiliteringen har under året haft problem med rekrytering av personal. Barn och ungdomar Antal personer som har fått insatser inom BUH har ökat. Majoriteten av patienterna i Fyrbodal är 6-12 år (39 procent) med en övervikt av pojkar, vars andel ökar något jämfört med tidigare år. Information om antal nya remisser saknas, eftersom det inte går att få fram tillförlitliga uppgifter på grund av byte av journalprogram. De vanligaste diagnosgrupperna är ADHD/DCD, utvecklingsstörning och autistiskt syndrom. Oavsett diagnosgrupp är andelen pojkar som har fått insats större än andelen flickor. Barn- och ungdomshabilitering Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Flickor Pojkar Antal patienter % 65 % + 1 % Vuxna Antal personer som har fått insatser inom vuxenhabiliteringen fortsätter att öka. Orsaken kan vara att fler personer får neuropsykiatrisk diagnos och den ökade samverkan, enligt H&H. Merparten av patienterna är år (63 procent) och majoriteten är män. I motsats till Fyrbodal minskar antal personer som har fått insats inom VGR som helhet. Information om antal nya remisser saknas, eftersom det inte går att få fram tillförlitliga uppgifter på grund av byte av journalprogram. De vanligaste diagnosgrupperna är utvecklingsstörning, rörelsehinder och Aspergers syndrom. Oavsett diagnosgrupp är andelen män som har fått insats större än andelen kvinnor. Vuxenhabilitering Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Kvinnor Män Antal patienter % 55 % + 12 % 8 Produktionen bygger på rapportering från H&H och avser produktion inom Fyrbodal, det vill säga inte nödvändigtvis konsumtion gjord av invånare i Fyrbodal

60 Hörsel- och dövverksamheten Antal besök har ökat, där en majoritet av besöken utgörs av personer i åldern år. Antal patienter inom hörselverksamheten har ökat jämfört med 2012, och ligger på ungefär samma nivå som Andelen män är störst både avseende antal besök, personer och hörselrehabiliteringar. Antal hörselrehabiliteringar har ökat, vilket beror på att patienterna söker tidigare. Hörselteam/barn har ett ökat antal patienter och besök, jämfört med Orsaken är inflyttning med bland annat fler barn till Vänerskolan, som är en tioårig grundskola för ungdomar med hörselnedsättning eller dövhet. Hörselverksamhet Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Kvinnor Män Antal besök % 53 % + 9 % Antal patienter % 55 % + 12 % Antal hörselrehabiliteringar % 54 % + 19 % Synverksamheten Antal patienter har minskat och antal besök har ökat. Majoriteten av patienterna är kvinnor, med den största skillnaden i åldersgruppen 80 år och äldre. Synverksamhet Förändring Fyrbodal Totalt Totalt Totalt Kvinnor Män Antal besök % Antal patienter % 42 % - 2 % Tolkverksamheten 9 Antal registrerade tolkanvändare har ökat, medan antal aktiva tolkanvändare har minskat. Tolkanvändandet har ökat i gruppen barndomsdöva, men minskat bland vuxendöva. Majoriteten av de barndomsdöva respektive dövblinda användarna är år. Majoriteten av de vuxendöva är 66 år och äldre. Verksamheten har få barn under sex år som är registrerade tolkanvändare. Totalt sett är det flest kvinnor som är registrerade och aktiva tolkanvändare. Den största skillnaden finns bland dövblinda och vuxendöva personer, med 67 procent kvinnor och 33 procent män. Bland barndomsdöva är könsfördelningen relativt lika, men med en liten övervikt för antal män i åldersgruppen 66 år och äldre. Beställda uppdrag, utförda uppdrag och antal uppdragstimmar har ökat något jämfört med Mellan 2011 och 2012 skedde en minskning från 4,8 till 4,3 timmar per uppdrag en nivå som kvarstår sedan dess. Av de 4,3 timmarna utgörs 2,6 timmar av faktisk tolktid och 1,7 av restid. Tolkverksamhet Förändring Hela VGR Antal beställda uppdrag % Antal utförda uppdrag % Antal uppdragstimmar % 9 Uppgifterna avser tolkverksamheten i hela VGR

61 Ersättning H&H har ersatts med en fast ersättning under Habilitering & Hälsa Fyrbodal Avtalad ersättning 2012 Avtalad ersättning 2013 Avtalad ersättning 2014 Fast ersättning (kr) Målrelaterad ersättning (kr) Summa ersättning (kr) Rehabilitering Avtalen avseende primärvårdsrehabilitering har sett olika ut i Fyrbodal under I majoriteten av kommunerna har Närhälsan haft ett samlat uppdrag för både arbetsterapi och sjukgymnastik fram till , då Vårdval Rehab startade. I Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum har arbetsterapi erbjudits genom avtal med kommunerna under hela 2014 och sjukgymnastik har erbjudits via Närhälsan fram till vårdvalets start. I Lysekil och Orust har Kuling rehab och hälsa och Capio rehab Orust haft ett samlat uppdrag för både arbetsterapi och sjukgymnastik under hela Beställd primärvård jan-aug Närhälsans ansvar för rehabilitering fram till införandet av Vårdval rehab har sett olika ut i Fyrbodal, se stycket ovan. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALEN Följsamheten till avtalen bedöms som bra. Samverkan Närhälsans Rehabilitering har samverkat med kommunens verksamheter, vårdcentraler, NU-sjukvården, habiliteringen och andra vårdgrannar. Rehabiliteringen deltar aktivt i andra samarbetsorgan som till exempel samordningsförbunden. Inför införandet av Vårdval Rehab har Närhälsan haft åtskilliga kontakter och ett samarbete med kommunerna kring införande respektive avveckling av primärvårdsarbetsterapi. (Uddevalla). Jämlik och jämställd vård Genusutbildning av personalen har skett via webben under Vård i rimlig tid Väntetiden för första besök hos arbetsterapeut och sjukgymnast på kommunnivå har varit max tio dagar. Akuta patienter har fått tid samma dag eller dagen därpå. Patientfokuserad vård Enheterna arbetar ständigt med utveckling av verksamheten, som att använda de senaste behandlingsmetoderna enligt forskning och evidens. Ett exempel på detta

62 från avtalsuppföljningen är arbetet med att ta fram en ny regional riktlinje för långvarig smärta. Alla mottagningar är registrerade i Tillgänglighetsdatabasen. Samtliga mottagningar är idag anslutna till Mina vårdkontakter. Webbtidbokning finns. (Tider finns tillgängliga via webbtidbokning) En förbättring av alla kvalitetsvärden har skett i höstens mätning av den patientupplevda kvaliteten i jämförelse med tidigare enkätundersökningar. Kunskapsbaserad vård Över 90 procent av patienterna har dokumenterade mål i journalen som är kommunicerade med patienten. Antalet förskrivna FYSS/Far-recept är generellt mycket få. Kuling rehab och hälsa Capio rehab Orust Hälso- och sjukvårdsnämnden norra Bohuslän hade under 2014 avtal med Kuling rehab och hälsa AB (Lysekil) samt Capio primärvård AB (Henån) avseende rehabilitering. Avtalen innebär ett något utökat åtagande med bland annat möjlighet till bedömning/behandling av personal med KBT-kompetens och tillgång till logoped. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALEN Som helhet bedöms följsamheten som bra. Kuling rehab och hälsa AB Säker vård I samarbetet kring patienten använder sig Kuling av Vårdsamverkan Fyrbodals rutin för avvikelserapportering. Avvikelser avseende hjälpmedel rapporteras till hjälpmedelscentralen. Patientfokuserad vård Arbetet att utveckla förskrivningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) sker i direkt dialog med förskrivarna på vårdcentralerna. Kulings insats som FaR-samordnare i Lysekil är ett motiverande samtal vid det första mötestillfället med patienten. I samband med detta tillfälle läggs en plan för fysisk aktivitet som sedan följs upp efter cirka en månad. Under 2014 mottogs 40 FaR, varav 55 procent för kvinnor och 45 procent för män. Mål och delmål ska sättas i dialog med patienten, som således är delaktig i all dokumenterad målsättning. Totalt 96 procent av patientjournalerna har dokumenterade mål och delmål. Effektiv vård Vårdgivaren deltar i närsjukvårdsgruppens möten och i den lokala ledningsgruppen där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Lysekils kommun, samt privata och

63 offentliga vårdenheter är representerade. Kuling uppger sig ha ett bra samarbete med Närhälsan, Lysekils läkarhus och med Lysekils kommuns rehabenhet. Vård i rätt tid Tillgängligheten till nybesök är god och samtliga patienter erbjuds en tid inom sju dagar. Nybesök och rehabträning hos fysioterapeut går att boka via Kulings hemsida. Bokning för nybesök hos arbetsterapeut sker efter telefonkontakt, för att avgöra om nybesöket ska ske på mottagningen eller i hemmet. Kunskapsbaserad vård Under 2014 har Kuling implementerat smärtskola som en ordinarie del av verksamheten. I denna deltar patienter som erhåller multimodal rehabilitering och andra patienter med svår smärtproblematik. Vid fyra tillfällen får patienter råd och stöd i hur de kan hantera sin smärta. Vårdproduktion Kuling Rehab och Hälsa AB Kvinnor Män Summa Antal besök Varav individuella mottagningsbesök Varav gruppbesök Varav hembesök Antal unika individer/patienter Genomsnittligt antal besök per patient 5,9 5,6 5,8 Kvinnor står för cirka 66 procent av besöken vid Capio Rehab Orust. Kvinnor får dessutom något fler besök per person än männen. Under 2014 har cirka 340 personer fått bassängträning i grupp, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent är män. Capio primärvård AB Säker vård Under 2014 har ett nytt avvikelse- och dokumenthanteringssystem införts. Personal som uppmärksammar en avvikelse rapporterar i systemet. Avvikelsen går sedan vidare till ansvarig chef för vidare handläggning och senare uppföljning. Patientfokuserad vård Personalen på Capio Rehab Orust förskriver FaR och ser det som ett verktyg för att stimulera till positiva livsstilsförändringar. Vid behov hjälper personalen även patienter som har fått ett recept från annan vårdpersonal. Under 2014 har 20 personer fått FaR, varav 55 procent är män och 45 procent är kvinnor. Personalen på Capio rehab Orust arbetar med uttalade mål och delmål tillsammans med patienterna. Detta återfinns i löpande text i journalanteckningar och går således inte att redovisa statistiskt. Effektiv vård Capio rehab Orust har ett löpande och nära samarbete med kommunen, framförallt kring patienter som skrivs in och ut ur hemsjukvård. Ibland genomförs

64 gemensamma hembesök och vårdplaneringar. Samverkansmöte sker en gång i månaden. Capio rehab Orust deltar även i ett hjälpmedelsråd tillsammans med Orust kommun. Vård i rätt tid Tillgängligheten till nybesök är god och samtliga patienter erbjuds en tid inom sju dagar. Under 2014 har det inte varit möjligt att boka tid för besök via internet. Kunskapsbaserad vård Capio rehab Orust har under 2014 deltagit i utbildning och tagit del av nya riktlinjer inom BOA (Bättre Omhändertagande för patienter med Artros). Hjälpmedelsutveckling samt forskning och utvecklingsarbete vad gäller hjälpmedel följs löpande via besök på hjälpmedelscentralen. Verksamheten deltar i nätverk mot våld i nära relationer för att öka medvetenheten och uppmärksamheten hos personalen. Under 2014 har även en aktivitetsgrupp för personer med psykisk ohälsa startats i samverkan med Göteborgs universitet och Henåns bibliotek. Syftet är att förbättra hälsa och livskvalitet och således öka förutsättningarna för arbetsåtergång. Vårdproduktion Capio Rehab Orust Kvinnor Män Summa Antal besök Varav individuella mottagningsbesök Varav gruppbesök Varav hembesök Antal unika individer/patienter Genomsnittligt antal besök per patient 6,3 5,1 5,9 Kvinnor står för cirka 67 procent av besöken vid Capio Rehab Orust. Kvinnor får dessutom fler besök per person än männen. Under 2014 har cirka 39 personer fått bassängträning i grupp, varav 95 procent är kvinnor och 5 procent är män. Arbetsterapi - Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad Hälso- och sjukvårdsnämnden norra Bohuslän har under 2014 haft avtal om arbetsterapi och hjälpmedelshantering med följande parter: Munkedals kommun, Sotenäs kommun, Tanums kommun och Strömstads kommun. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalen bedöms som bra. Det finns dock brister i uppföljningen som gör det svårbedömt. Säker vård Kommunerna rapporterar avvikelser gällande hjälpmedel eller läkemedelstekniska produkter till hjälpmedelscentralen och Läkemedelsverket. Övriga avvikelser kring

65 patienten anmäls till och hanteras av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Patientfokuserad vård Samtliga kommuner uppger att de dokumenterar behandlingsmål i journalen i samverkan med patienten. Ingen av kommunerna har möjlighet att söka ut dessa uppgifter ur journalsystemen och därför finns ingen statistik över detta. Jämlik vård Av de som besökt kommunernas arbetsterapiverksamhet under året är cirka 60 procent kvinnor. Denna könsfördelning stämmer väl överens med övriga arbetsterapiverksamheter. Det är få av kommunerna som kan fördela hjälpmedelskostnaderna per kön. I de kommuner där det är möjligt står män för en större andel av kostnaden. Män besöker alltså verksamheten i lägre utsträckning, men har en större kostnad för hjälpmedel. Detta kan delvis förklaras av att framförallt yngre män har funktionsnedsättningar som kräver särskilt kostsamma hjälpmedel. Effektiv vård Samverkan sker med såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler, sjukhus och habilitering. I enstaka fall sker samverkan även med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetsterapin medverkar i vissa fall vid vårdplaneringar. Under året har Vårdval Rehab startat samtidigt som kommunernas avtal med hälsooch sjukvårdsnämnden löpt parallellt. Kommunerna har behållit de patienter som de har haft en regelbunden kontakt med fram till årsskiftet och sedan rapporterat över dessa till verksamheter inom Vårdval Rehab. Nya patienter har hänvisats direkt till verksamheterna inom Vårdvalet. Parterna upplever denna samverkan som mycket positiv för patienterna. Vårdproduktion Några volymkrav finns inte i avtalen. Svårigheter finns för kommunerna att lämna besöksstatistik. All uppföljning som redovisas är manuellt rapporterad och är på så sätt inte jämförbar. I genomsnitt varierar besöken mellan 1,4 och 2,3 besök per patient. Ersättning Se sidan

66 Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen (UM) utgör tillsammans med kommunens elevhälsa och socialtjänstens förebyggande arbete basnivån för åldersgruppen år när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Det finns en ungdomsmottagning i varje kommun i Fyrbodal. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som mindre bra. Långa väntetider redovisas till alla mottagningar men det finns möjlighet för ungdomar att komma på drop in-besök och akuttider. Samverkan En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar är att kommun och region samverkar om ungdomsmottagningsverksamhet. Alla kommuner i nämndsområdet går in med finansiering eller personalresurser i ungdomsmottagningarna. Finansieringen varierar mellan cirka 30 kronor per ungdom till cirka 120 kronor per ungdom. Bland de kommuner som går in med personal är variationen från cirka 15 till 50 procents kuratorstjänst. Alla mottagningar deltar i olika samverkansgrupper som finns i kommunerna kring ungdomar. Andra samverkansparter är primärvården, kvinnokliniken, Forum för sexuell hälsa och BUP. Under året har diskussioner förts med Vänersborgs kommun om att under 2015 ta över huvudmannaskapet för ungdomsmottagningen. En viljeinriktning har också skrivits in i vårdöverenskommelsen för Under hösten har nämnden fört en dialog med kommunerna och tecknat nya samverkansavtal inför 2015 för ungdomsmottagningarna som tydliggör samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Jämlik och jämställd vård Västra Götalandsregionens jämställdhetspris tilldelades under hösten ungdomsmottagningarna i Fyrbodal och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla för arbetet med att utveckla sin kunskap och sina arbetssätt, för en jämställd ungdomsmottagning. En uppföljning av utvecklingsarbetet har genomförts. Ett resultat är att personalen ökat sin kunskap om egna attityder, värderingar och normer men vi kan ännu inte se att andelen killar har ökat på ungdomsmottagningarna. Flera mottagningar har under året jobbat aktivt med att fånga upp unga män genom att förbättra kondomsamtalen. Personalen på ungdomsmottagningarna i Göta älvdalen och Dalsland är HBT-diplomerade. 10 I Uddevalla och norra Bohuslän är hälften av mottagningarna HBT-diplomerade, resten kommer att bli det under HBT: homosexuella, bisexuella och transpersoner

67 Vård i rimlig tid På mottagningarna i Fyrbodal är väntetiden för bokat besök till barnmorska 1-3 veckor, läkare 1-2 veckor och kurator 1-2 veckor. Möjlighet till akuttider finns varje vecka såsom möjligheten att söka på öppen mottagning. Mottagningarna samarbetar och hänvisar till varandra vid sjukdom, väntetid och semester, men ungdomsmottagningarna i Åmål, Sotenäs och Lilla Edet har varit helt stängda två veckor under sommaren. Alla mottagningar är anslutna till Mina vårdkontakter där man kan avboka tider och få kontakt med mottagningen. Drop in-tider finns varje vecka. Det finns också en möjlighet att boka tider på internet, via UMO.se. Alla mottagningar är inlagda i regionens tillgänglighetsdatabas. God hälso- och sjukvård Det utåtriktade arbetet är en mycket viktig del i ungdomsmottagningens uppdrag ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Generellt gäller att mottagningarna regelbundet genomför klassbesök på flertalet ställen samt jobbar mot olika specialgrupper utifrån behov. Exempel på detta är ensamstående flyktingar och särskolan. Det utåtriktade arbetet har på mottagningarna i Göta Älvdalen under året motsvarat cirka fem procent av verksamheten under en arbetsvecka. I Dalsland och norra Bohuslän är motsvarande siffra cirka 20 procent. Exempel på aktiviteter är klassinformation både i skolan och på mottagning, i vissa områden riktade insatser tillsammans med andra aktörer, till exempel för ensamkommande flyktingar, särskolegymnasieelever och hemmasittare. På Orust finns Kärleken är fri, ett samarbete med skolan under en vecka. UM Uddevalla har via skolan skickat SMS till alla manliga elever där man berättar om UM och vad man kan hjälpa till med. Några UM är på gymnasiet regelbundet. För hela Fyrbodal gäller att mottagningarna ser en ökad psykosocial problematik med ett riskbeteende kopplat till alkohol och droger. På ungdomsmottagningar har det under året påbörjats utbildningsinsatser för att utbilda personalen i Motiverande samtal. Produktion Besöken på UM minskar över tid. En förklaring är att antalet ungdomar minskar men också att Närhälsan över tid minskar tjänstefaktorer för att leva upp till ställda effektiviseringskrav

68 Barnmorskemottagning I Fyrbodal finns barnmorskemottagning i alla kommuner. Ansvaret omfattar mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, abortrådgivning och cytologprovtagning. Vården bedrivs enligt Verksamhetsbeskrivning för mödrahälsovård i VGR. Antal inskrivna totalt i HSN 1-3 var 3 413, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Placerade flyktingar i området är en del av förklaringen. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra men det utåtriktade arbetet på familjecentraler och tiden för föräldragrupper har minskat till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen. Samverkan De flesta mottagningar beskriver olika typer av beredskap och samverkan kring till exempel personer med psykisk ohälsa eller missbruk av droger. Det finns en etablerad samverkan mellan BMM (barnmorskemottagning) och BVC. Barnmorskemottagningarna samverkar med en rad externa aktörer: vårdcentral, socialtjänst, sjukgymnastik, barnhälsovården, centrala mödrahälsovårdsteamet, mödra- och barnhälsovårdspsykologerna, med flera. I alla kommuner utom Mellerud, Bengtsfors, Lysekil och Orust finns etablerade familjecentraler. I Strömstad, Tanum, Lilla Edet och Åmål deltar BMM med hela sitt uppdrag. Övriga mottagningar deltar med delar av uppdraget, som till exempel. föräldragrupper. En familjecentral har under hösten startat i Färgelanda. I Trollhättan finns en familjecentralsliknande verksamhet där barnmorskan besöker öppna förskolan som en resurs en gång i månaden. Mottagningar som deltar i familjecentraler beskriver samverkan som en bra arena för att stötta personer med psykisk ohälsa, våld i nära relationer, med mera. Jämlik och jämställd vård Föräldrautbildning erbjuds alla förstagångsföräldrar. För att få fler partners att delta i föräldragrupperna har man främst gjort anpassningar i tiderna då grupperna förläggs samt varit noga med att inbjudan, skriftligt eller muntligt, gått ut till båda föräldrarna. Mottagningarna uppger själva att de i ökad omfattning möter många patienter med psykiska problem vilket ger en ökad vårdtyngd. Personalen på barnmorskemottagningarna i Göta älvdalen och Dalsland är HBTdiplomerade. 11 I Uddevalla och norra Bohuslän är hälften av mottagningarna HBTdiplomerade resten kommer att bli det under Vård i rimlig tid Alla mottagningar är bemannade med barnmorskor som har öppet dagligen samt med angivna telefontider. Undantaget är Färgelanda, Dals-Ed och Sotenäs som har stängt för besök varannan fredag. Generellt är tillgängligheten till barnmorskemottagningarna i Trestad mindre sårbar på grund av att det är större 11 HBT: homosexuella, bisexuella och transpersoner

69 mottagningar. Väntetid är cirka 1-2 veckor för ett bokat besök. Möjlighet till akuttider finns varje vecka såsom möjligheten att söka på öppen mottagning. God hälso- och sjukvård Alla barnmorskemottagningar är registrerade i Tillgänglighetsdatabasen och mina vårdkontakter. För att öka antalet kvinnor som tar cytologprov är mottagningarna flexibla med tiderna och försöker erbjuda tider när patienterna har möjlighet att komma. Vid preventivmedelsrådgivning eller vid andra besök försöker man fånga upp personer som inte varit på kontroll på länge. Ny provtagningsteknik för cytologprover gör att provtagning kan ske under hela graviditeten vilket ökar antalet prover hos nyanlända kvinnor som ibland kommer sent i graviditeten. Underlag från Regionalt cancercentrum visar att täckningsgraden för cytologprover år 2013 varierar mellan 80 och 86 procent i Fyrbodal. Data för 2014 är inte färdiga. Andelen patienter som röker vid inskrivning är oförändrat sju procent Vid motsvarande uppföljning i graviditetsvecka 32 har andelen rökare minskat till fem procent vilket är en förbättring jämfört med Den högsta nivån rökare finns i Mellerud med 15 procent. Över 98 procent av de gravida kvinnorna har svarat på frågor om alkoholvanor med Audit. Majoriteten av patienterna har screenats för frågor om våld vilket är en förbättring sedan Alla mottagningar mäter BMI vid inskrivning av gravida och informerar om riskerna som övervikt och fetma kan medföra under graviditeten. Mottagningarna uppger att det är ett ökande problem. I genomsnitt har 20 procent av patienterna ett BMI > 30. Beslutstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma är styrande för arbetet. Barnmorskorna har även fått utbildning i FYSS och FaR (Fysisk aktivitet på recept) men antalet FaR ligger kvar på en låg nivå. Antal inskrivna på barnmorskemottagning Fyrbodal* Förändring % % *inklusive Lilla Edet Antalet inskrivna har ökat med sex procent sedan För samma period har antalet födda barn i området ökat med tre procent

70 Sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som mindre bra med bristande tillgänglighet. Samverkan De fyra utbudspunkterna för sjukvårdsrådgivningen (SVR) ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under styrelsen för beställd primärvård. Utbudspunkterna för SVR samverkar i en gemensam telefonkö dygnet runt. Samverkande sjukvård I snitt har 1,6 uppdrag förmedlats per dag, varav flertalet är uppdrag till den kommunala hemsjukvården. Totalt har 577 uppdrag registrerats för 2014 vilket är en ökning med nio procent från Uppdragen fördelas på Norra Bohuslän 38 procent, Dalsland 35 procent och Trestad 27 procent. Antal förmedlade uppdrag från sjukvårdsrådgivningen inom samverkande sjukvård ligger under den överenskomna nivån och den målrelaterade ersättningen för lokala uppdrag uteblir. Målsättningen är att en samlad journalhantering i Nationella patientöversikten (NPÖ) på sikt kan bli en lösning för att vidarebefordra informationen till uppdragstagarna. Jämlik och jämställd vård Enligt uppföljning av de medicinska rådgivningssamtalen rör 58 procent av samtalen kvinnor och 42 procent män. 37 procent av den medicinska rådgivningen avsåg personer under 20 år, 53 procent rörde personer år medan tio procent av den medicinska rådgivningen gavs till personer över 70 år. Cirka 40 procent av samtalen är råd, 37 procent hänvisas till primärvård, 16 procent till specialistsjukvård och fyra procent hänvisas till 112. Vård i rimlig tid Målet för tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Tillgängligheten i december var 25 procent och har hela året legat under 50 procent. Antalet besvarade samtal under året uppgår till , en ökning med tre procent jämfört med har under året i samverkan med VGR-IT, systemleverantören nationellt och nationell projektledare genomfört teknisk utredning och analysarbete för att åtgärda teknikproblemen. Ett åtgärdsprogram är framtaget. Problemen är inte fullt ut åtgärdade utan arbetet fortsätter Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har även påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete för att se över uppdrag och ersättningsmodell för 1177 på telefon

71 Medelvärdet för servicenivå 1 (svar inom tre minuter) var år procent, och procent. Den samlade bedömningen är att tillgängligheten fortfarande är långt från målet att 90 procent av samtalen ska ha besvarats inom tre minuter. Av den målrelaterade ersättningen för tillgänglighet som omfattar tre miljoner kronor har 40 procent betalats ut. Den målrelaterade ersättningen har inte bidragit till en bättre tillgänglighet. Data från Vårdbarometern visar att i Västra Götaland bedömer 75 procent telefonframkomligheten till SVR som bra/mycket bra, vilket är på samma nivå som Under hösten har en patientenkät genomförts. SVR:s egna mätningar visar att åtta av tio är nöjda med tjänsten, en något högre andel nöjda patienter än i riket. Produktion Cirka 50 procent av samtalen från befolkningen i Fyrbodal besvaras i Uddevalla. Hanterade samtal Sjukvårdsrådgivningen VGR Förändring i procent procent

72 Forskning och utveckling i primärvården Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har en gemensam överenskommelse med primärvårdsstyrelsen som avser FoUverksamhet i Fyrbodal. FoU-enheten ska verka för att forskning och utvecklingsarbete bedrivs inom primärvårdens verksamhet. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra. Utöver FoU-chefen finns sex deltidsanställda forskningsledare och 11 doktorander knutna till FoU-enheten. Basfinansieringen från nämnderna är 2,3 miljoner kronor vilket är en minskning med kronor från Finansieringen täcker kostnader för löner, lokaler, IT, kurser, med mera. Viss finansiering sker också genom anslag från Närhälsan, regionala FoU-medel, externa fonder och socialstyrelsen. Det lokala FoU-rådet har under 2014 fördelat kronor inom områdena Taktil massage, utvärdering sömngrupp, screening av bukaortaneurysm, stabiliseringträning till gravida, pilotstudie av invandrares kontakt med tandvården, och muntorrhet. Projektledarnas fördelning: HSN 1: 2 st., HSN 2: 1 st. och HSN 3: 3 st. Under senare år har rådet särskilt prioriterat ansökningar inom områdena sköra äldre och psykisk ohälsa. Samverkan FoU-enheterna är en del av Närhälsan med en samordnande FoU-chef. Samverkan mellan enheterna har utvecklats under året. I Fyrbodal finns en samverkansgrupp med regelbundna möten mellan Närhälsans FoU-enhet, NU-sjukvårdens FoUenhet, Högskolan Väst och Fyrbodals kommunalförbund. Under 2014 har även samarbetet med Folktandvårdens FoU i Fyrbodal utvecklats. FoU-verksamheten har etablerade kontakter med alltfler av de privata verksamheterna. Fortfarande är kontakterna fler med de offentliga men en utjämning sker successivt. Produktion har det varje år funnits cirka 50 pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Centrala barnhälsovårdsteamet Centrala barnhälsovårdsteamet (CBHV) ska arbeta konkurrensneutralt och är en så kallad fri nyttighet för samtliga barnhälsovårdscentraler inom VG Primärvård i Fyrbodal. Teamets uppdrag är bland annat att utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, erbjuda utbildningsinsatser, att stödja barnhälsovårdens arbete i FN:s konvention om barnets rättigheter, att samla in, bearbeta och analysera hälsodata samt att vägleda personal inom barnhälsovården

73 SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som mycket bra. Enheten i Fyrbodal har under 2014 fungerat enligt avtal och förväntningar. CBHV består av barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetsutvecklare, dietist, barnhälsovårdspsykolog och assistent. Teamet har under året deltagit i olika arbetsgrupper och nätverk lokalt, regionalt och nationellt. Några av de regiongemensamma grupper de deltar i är kring våld i nära relationer, föräldrastöd och nutrition. Teamet genomför fortbildningsinsatser riktat till BVC-personal. Under året har teamet bland annat genomfört utbildning i barnkonventionen och barnsäkerhet, deltagit i den nationella implementeringen av riskbruksarbete inom barnhälsovården samt haft amningsnätverk. Teamet anordnar grundutbildning för all BVC-personal två gånger per år samt regelbundna fortbildningstillfällen vad gäller, amning, språk och nutrition. Stort arbete har ägnats åt implementerande av Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovård, som publicerades april Många av medarbetarna har deltagit i utarbetandet av vägledningen. Fortsatt metodutveckling av föräldrastöd har pågått under året. Amningsnärverket har varit aktivt i att stärka BVC-sköterskornas kunskap och kompetens. Teamet har under året besökt alla BVC-enheter i Fyrbodal vid två tillfällen. Målgruppen vid träffarna är all personal på BVC, det vill säga läkare, sjuksköterskor och psykologer. Vid dessa träffar läggs aspekter på barnperspektivet in i diskussionerna utifrån FN:s barnkonvention. Uppföljning av det förebyggande arbetet för att motverka övervikt och fetma har presenterats för verksamheterna. Genomgång av hälsodata och kvalitetsparametrar visar att resultatet över tid har förbättrats påtagligt. Barnhälsovårdspsykologer Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör en fri nyttighet för MHV och BHV oavsett driftsform. Verksamheten ska finnas i varje kommun och ska bedrivas som en enhetlig verksamhet i Fyrbodal. Deras uppdrag är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna genom förebyggande, utredande och till viss del behandlande insatser. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som bra. Samverkan Samarbetet med MVC och BVC fungerar bra i samtliga kommuner. I de kommuner där familjecentraler finns är mödra- och barnhälsovårdspsykologerna delaktiga. Främst deltar psykologen i de föräldragrupper som anordnas. Den främsta kontaktvägen är remisser från MHV och BHV

74 Jämlik och jämställd vård Av de patienter som psykologerna träffar är 71 procent flickor/kvinnor och 29 procent pojkar/män Vård i rimlig tid Väntetid för psykolog är från 0 till högst 10 dagar i hela Fyrbodal. För att hålla en hög tillgänglighet jobbar psykologerna med tidiga och kortare interventioner. God hälso- och sjukvård Enligt avtalet ska psykologerna erbjuda all personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård tid för konsultation minst åtta gånger per år. Alla MVC- och BVCmottagningar har haft åtta eller fler konsultationer av psykolog under året. Psykologerna anordnar inga egna föräldragrupper utan deltar i de som anordnas av MVC och BVC. Andra delar av uppdraget är behandlingar, föräldrakonsultationer samt utvecklingsbedömningar. Det sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av de arbetssätt och metoder som används i barnhälsovården. Under året har mottagningen i Lysekil flyttat till nya lokaler. Rutiner för utvecklingsbedömningar har utarbetats under året. Barnrättigheter beaktas i mötet. Psykologenheten har erbjudit regelbunden konsultation med samtliga barnmorskor och sjuksköterskor verksamma inom mödra- och barnhälsovården oavsett driftsform. Produktion Totalt i Fyrbodal har psykologerna haft besök och mött 922 patienter. Det är något färre besök och patienter än föregående år. Sjukskrivningar och vakanser är en del av förklaringen. Under 2014 har psykologverksamheten inom mödra- och barnhälsovården haft kontakt genom olika insatser med cirka fem procent av alla familjer i Fyrbodal under graviditet och/eller som har barn 0-6 år. Antalet utvecklingsbedömningar har ökat sedan förra året, vilket till viss del beror på ett ändrat arbetssätt. Fyrbodal Antal besök Antal konsultationer Antal utvecklingsbedömningar MHV BHV pojke flicka Produktion Produktion Produktion

75 Ersättning Beställd primärvård 2014 Norra nämnden Förändring 2014 Förändring Sjukgymnastik* ,36% ,27% Arbetsterapi och hjälpmedel - Närhälsan* ,18% ,04% Arbetsterapi och hjälpmedel - Uddevalla kommun** ,64% ,77% Arbetsterapi och hjälpmedel - kommuner i norra Bohuslän*** ,11% ,16% Barnmorskeverksamhet ,15% ,89% -Cytologprov, antal ,05% ,32% Ungdomsmottagning ,10% ,33% Mödra- och barnhälsovårdspsykologer ,89% ,15% Sjukvårdsrådgivning SVR ,50% ,67% FoU ,37% ,51% Totalt: ,04% ,98% Capio (Orust) ,66% ,94% Kuling (Lysekil) ,12% ,70% Totalt: ,37% ,72% Källa: Raindance Minskningen av antalet cytologprover under 2014 beror på att den nya metoden för vätskebaserad cytologi medfört arbetsmiljöproblem. Några barnmorskemottagningar har i början på året gjort ett uppehåll med provtagningar. Efter åtgärder för förbättrad ventilation och nya rutiner under våren är alla mottagningar igång med provtagningarna igen. * Vårdval Rehab från och med ** 2014 endast mellan *** Sotenäs, Strömstad, Tanum och Munkedal Jourcentralsverksamhet natt Nattöppen jourmottagning finns i Bäckefors, Strömstad och Uddevalla. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra. I Strömstad har hälso- och sjukvårdsnämnden Norra Bohuslän avtal med Jocema Vård AB om att bedriva jourverksamhet nattetid vid Strömstads sjukhus. På grund av att kvälls- och helgjourmottagningen i Strömstad stängdes i mitten av november befarade vårdgivaren en ökad tillströmning av patienter nattetid och begärde därför en högre ersättning för resterande avtalstid ( ). Jocema ersätts nu med tkr per helår. Under december ökade antalet besök med cirka 55 procent jämfört med samma månad året innan. Det totala antalet besök under 2014 var 830, vilket motsvarar cirka 2-3 besök per natt. Jämfört med 2013 ökade det totala antalet besök med fyra procent

76 I Dalsland har hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland avtal med Närhälsan om att bedriva jourverksamhet nattetid vid Bäckefors sjukhus. Ersättning till Närhälsan för 2014 var drygt tkr. Det totala antalet besök under 2014 var 961 vilket motsvarar cirka 2-3 besök per natt. Jämfört med 2013 minskade det totala antalet besök med cirka tre procent. I Trestadsområdet finns en (1) nattöppen jourmottagning. Den är förlagd till Uddevalla sjukhus (Närakuten) och är ett riktat uppdrag i överenskommelsen med NU-sjukvården. Ersättningen till NU-sjukvården 2014 var tkr. Under 2014 registrerades 3422 besök vilket är en minskning från 2013 med cirka elva procent. Vårdgivare på samverkansavtal Fysioterapeuter Kommun Besök 2012 Besök 2013 Produktion Besök 2014 Förändring st Förändring % Helena Alexandersson Lysekil % Mikael Stålnacke Orust % Marie Stålnacke Orust % Ylva Anding Orust Startade sep 2013 Skärgårdskliniken Karin J Tanum % Ulf Lundqvist Bengtsfors % FysioFokus Mellerud % Gunlög J-Grendler Åmål % Lars-Ove Larsson Trollhättan % Kent Engström Trollhättan % Sofia Augustsson Trollhättan % Tobias Wadenbo Trollhättan % Jesper Olsson Trollhättan % Catarina Kartus Trollhättan % Helena Westerlund Trollhättan % Roy Danielsson Uddevalla % Thomas Augustsson Uddevalla % Birgitta Martinsson Uddevalla % Lisa Åhrberg Uddevalla % Peter Wallen Uddevalla 2035 Startade juli 2014 Ann Fager Vänersborg % Maria Brodin Vänersborg % Anna Borgmalm Vänersborg % Lisa Jingfors Vänersborg Startade nov 2013 Johan Cederlund Vänersborg 678 Startade sep 2014 Summa

77 Ersättning Kommun Förandring kr. Förändring % Helena Alexandersson Lysekil % Mikael Stålnacke Orust % Marie Stålnacke Orust % Ylva Anding Orust Startade sep 2013 Skärgårdskliniken Karin J Tanum Ulf Lundqvist Bengtsfors % FysioFokus Mellerud % Gunlög J-Grendler Åmål % Lars-Ove Larsson Trollhättan % Kent Engström Trollhättan % Sofia Augustsson Trollhättan % Tobias Wadenbo Trollhättan % Jesper Olsson Trollhättan % Catarina Kartus Trollhättan % Helena Westerlund Trollhättan % Roy Danielsson Uddevalla % Thomas Augustsson Uddevalla % Birgitta Martinsson Uddevalla % Lisa Åhrberg Uddevalla % Peter Wallen Uddevalla Startade juli 2014 Ann Fager Vänersborg % Maria Brodin Vänersborg % Anna Borgmalm Vänersborg % Lisa Jingfors Vänersborg Startade nov 2013 Johan Cederlund Vänersborg Startade sep 2014 Summa

78 Allmänläkare Produktion Besök inkl tel Kommun Besök 2012 Besök 2013 Besök 2014 Förändring st. Förändring % Niels Fuglede Orust % Stefan Zetterberg Åmål % Michael Sahlqvist Uddevalla % Summa Ersättning Förändring kr. Förändring % Niels Fuglede Orust % Stefan Zetterberg Åmål % Michael Sahlqvist Uddevalla % Summa

79 Specialistläkare Produktion Besök inkl tel Förändring st. Förändring % Kommun Besök 2012 Besök 2013 Besök Gun Marie Velinder Tanum % Adam Ghoneim Åmål % Ulf Kingstam Trollhättan % Ali Reza Ebrahimi Trollhättan Startade Saeid Pirouznia Trollhättan 2248 Startade Liva Gynekologi Trollhättan 2187 Startade Mats Eriksson Uddevalla % Björn Hollertz Uddevalla % Peter Jensen Uddevalla % Margareta Nabrink Uddevalla % Nils Englund Vänersborg % Summa Ersättning Kommun Förändring kr Förändring % Gun Marie Velinder Tanum % Adam Ghoneim Åmål % Ulf Kingstam Trollhättan % Ali Reza Ebrahimi Trollhättan Startade Saeid Pirouznia Trollhättan Startade Liva Gynekologi Trollhättan Startade Mats Eriksson Uddevalla % Björn Hollertz Uddevalla % Peter Jensen Uddevalla % Margareta Nabrink Uddevalla % Nils Englund Vänersborg % Summa

80 Vårdgivare på avtal SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalen bedöms överlag som bra. Specialistläkare Produktion Förändring st Förändring % Kommun Tak 2014 Besök 2012 Besök 2013 Besök 2014 Gbg KK Orust Orust ,6% Gbg KK Lysekil Lysekil ,2% DocLand Invest AB Strömstad ,9% Clas-Peter Lindhé Munkedal ,0% Ekologus Bengtsfors ,6% Peter Hall Vänersborg Sålde Solsidan Trollhättan ,4% Summa Ersättning Förändring kr Förändring % Tak Gbg KK Orust Orust ,0% Gbg KK Lysekil Lysekil ,5% DocLand Invest AB Strömstad % Clas-Peter Lindhé Munkedal % Ekologus Bengtsfors % Peter Hall Vänersborg Sålde Solsidan Trollhättan Summa Avtal/projekt finansierade med statsbidrag Statsbidrag för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin SAMMANFATTNING OCH FÖLJSAMHET TILL AVTALET/ UPPDRAGET Sedan 2006 har Sveriges kommuner och landsting träffat överenskommelser med staten för att ge sjukskrivningsprocessen ökad prioritet i hälso- och sjukvården. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska användas med samma precision som förskrivning av läkemedel. Villkoren för de avtal som

81 träffas i Fyrbodal styrs av den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess samt Västra Götalandsregionens riktlinjer för detta område. Riktlinjerna är ettåriga. Ekonomi sjukskrivningsprocessen Medel för att finansiera insatser inom ramen för sjukskrivningsprocessen ligger som ett riktat uppdrag i nämndernas regionbidrag. Totalt 80 mnkr i regionen, vilket i Fyrbodal motsvarar drygt 13 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har haft två överenskommelser som styrt arbetet med sjukskrivningsprocessen En överenskommelse med NUsjukvården och en med Närhälsan. Överenskommelserna innehåller ansvar för processledare, rehabiliteringskoordinatorer, driva och delta i Försäkringsmedicinskt forum, introducera Tidig samverkan tillsammans med Guiden och en enklare sjukskrivning. Överenskommelse med Närhälsan tkr Överenskommelse med NU-sjukvården tkr Totalt tkr Utöver detta har NU-sjukvården getts möjlighet att fakturera avstämningsmöten. Kostnaden för detta ligger på cirka 150 tkr. Bakgrund och villkor rehabiliteringsgarantin 2008 infördes en nationell rehabiliteringsgaranti. Rehabiliteringsgarantin omfattar två tillstånd, icke specifik smärta i rygg, nacke, axlar och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom). Målgruppen utgörs av patienter i arbetsför ålder, år. För att insatserna ska omfattas av rehabiliteringsgarantin ska de bidra till återgång i arbete, alternativt förhindra och förebygga sjukskrivning. Insatserna inom ramen för rehabiliteringsgarantin är antingen multimodal rehabilitering (MMR) för smärtor i rygg och nacke eller kognitiv beteendeterapi (KBT) för psykisk ohälsa. Multimodal behandling finns på två nivåer, en enklare i huvudsak i primärvård (MMR 1) och en nivå för mer komplicerade fall (MMR 2), som i huvudsak ges i länssjukvård. Prestationer inom ramen för rehabiliteringsgarantin NU-sjukvården har bedrivit MMR 2 enligt riktlinjer, och 35 patienter har avslutat sin behandling under året. Under året har 738 patienter erhållit KBT behandling för rehabiliteringsgarantins diagnoser (6 075 behandlingstillfällen) på NU-sjukvården. Närhälsan hade under 2014 fyra stycken MMR 2-team. Teamen lades ner när Vårdval Rehab infördes i september då Närhälsan bedömde att ersättningen ( per behandlingsserie) inte täckte kostnaderna. Totalt under kvartal 1-3 avslutades 76 MMR 2 behandlingar. Vad gäller MMR 1-behandlingar finns 29 MMR1-team ackrediterade i Fyrbodal. Flera av dessa team har inte registrerat några eller endast få behandlingar. Totalt har 148 MMR 1-behandlingar avslutats under kvartal 1-3 i primärvården

82 Under kvartal 1-3 har patienter avslutat KBT-behandling i primärvård i Fyrbodal Prestationerna ligger ungefär på samma nivåer som år Ekonomi rehabiliteringsgarantin De regionala riktlinjerna avseende MMR 1 och MMR 2 i primärvård (både inom Vårdval Rehab och VGPV) anger ersättningsnivån för en avslutad behandling till kr (MMR 1) och kr (MMR 2). Dessa medel betalas ut via nämnderna av regionen efter godkännande av Försäkringskassan, och redovisas inte här. Utöver ren prestationsersättning utgår också utvecklingsmedel. Totalt har tkr satsats på olika områden inom rehabiliteringsgarantin i Fyrbodal. Ett nytt utvecklingsområde har varit att via vårdsamverkan i Fyrbodal arbeta strategiskt med våld i nära relationer. Utsatthet och våld har visat sig vara en bakomliggande faktor till ohälsa och sjukskrivningar framför allt när det gäller psykisk ohälsa och oklara smärttillstånd. Sammanfattningsvis är det inte tillfredställande att statsbidrag som funnits i sju år har så korta planeringsperioder. Sena beslut tas och förutsättningarna för nästa år är inte kända förrän en bra bit in i året. Detta borde regionen kunna hantera på ett bättre sätt. Försäkringskassan har gjort sin årliga sjukfallskartläggning i Fyrbodal som visar på samma mönster som tidigare. Drygt 35 procent av sjukskrivningarna avser diagnoser som innebär lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa som ingår i rehabiliteringsgarantin. Antalet sjukfall är också på väg upp. Övriga avtal Avtal om samverkande sjukvård SAMMANFATTNING OCH FÖLJSAMHET TILL AVTALET/ UPPDRAGET Syftet med samverkande sjukvård i Fyrbodal är att samordna de sjukvårdsresurser som finns i det aktuella närområdet när behov finns av akut omhändertagande. Avsikten är att med ordinarie personal, på ordinarie arbetstid men med ett annat arbetssätt, möjliggöra att personer i högre utsträckning får hjälp på hemmaplan. Samverkansavtal med kommunerna finns på två nivåer: Nivå 1 omfattar kommuner där den kommunala hälso- och sjukvården har tagit på sig att göra tillfälliga insatser genom hembesök hos kommuninvånare (> 65 år) som inte har kommunal hälso- och sjukvård genom hänvisning från sjukvårdsrådgivningen/1177, MÄVA eller jourcentral till kommunens sjuksköterskor. Åtagandet gällde kvällar, nätter samt helger under

83 Nivå 2 omfattar kommuner som deltar fullt ut i samverkande sjukvård. Innebörden för kommunen är att kommunens sjuksköterskor, förutom ovanstående hembesök, också larmas ut på uppdrag där det behövs en sjukvårdsinsats i väntan på ambulans. Ambulansen och den kommunala hemsjukvården tar också hjälp av varandra för bedömningar och åtgärder. På nivå två gäller åtagande hela dygnet och alla personer över 18 år. Prestationer Under 2014 gjorde kommunerna nästan 600 insatser på uppdrag från 1177, varav 70 procent (397) gjordes av de kommuner som har avtal på nivå 2 (full medverkan). På uppdrag från 112 (I väntan på ambulans) gjordes 77 uppdrag. Tanum och Melleruds kommuner ligger här i topp. Ersättning Ersättningen för uppdraget ser olika ut i Fyrbodal. Några kommuner har valt att endast ta uppdrag från 1177 och prestationsersätts därför med en ersättning på kronor per uppdrag. Kommuner med full medverkan har både en fast ersättning och en prestationsersättning. Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg har enbart fast ersättning. Totalt kostade avtalen med kommunerna tkr i fast ersättning och knappt tkr ytterligare i prestationsersättning. Sammanfattningsvis finns det hos de kommuner som är med i samverkande sjukvård fullt ut en entusiasm och en vilja till att göra mer. Samarbetet mellan ambulansens och den kommunala hälso- och sjukvården ger positiva effekter för arbetsklimatet. Några kommuner verkar, trots flera års dialog, inte se samverkande sjukvård som en möjlighet. Ett utvecklingsarbete pågår i Uddevalla som förhoppningsvis kommer att innebära en modell för samverkan i stadsmiljö. Primärvården får där en större roll. Hälsokällan SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som mycket bra. Inför 2012 tecknade hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal ett fyraårigt avtal med tolv av kommunerna i området via Fyrbodals kommunalförbund, avseende hälsopedagogisk verksamhet. Hälsokällan arbetar med kvalificerat hälsofrämjande och förebyggande arbete för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal. Målgruppen för verksamheten är viktiga vuxna (till exempel lärare och BVCsköterskor) främst inom kommun och region, som möter barn och unga. Hälsokällan arbetsområden är Normkritiskt förhållningssätt, Föräldrastöd samt Ledarskap och bemötande. Totalt under 2014 har Hälsokällan mött cirka viktiga vuxna i knappt 70 olika aktiviteter. Störst andel deltog inom området Normkritiskt förhållningssätt. Sedan 2012 har antal viktiga vuxna som deltagit i Hälsokällans aktiviteter ökat med cirka 13 procent. Hälsokällans arbetssätt är kompetensutveckling, att leda nätverk och driva olika processer. Cirka 90 procent

84 av deltagarna möter Hälsokällan i kompetensutveckling genom föreläsningar, utbildningar och fortbildningar. Hälsokällan verkar för en god geografisk spridning med deltagare från alla kommuner i Fyrbodal. Eftersom kommunerna i området varierar i storlek är det främst intressant att analysera antal deltagare i relation till antal barn och unga (0-18). Munkedal, Uddevalla och Lysekil är då de kommuner som har haft flest deltagande under året. Lilla Edet, Trollhättan och Åmål har haft lägst antal deltagande. Kommunala aktörer i Lilla Edet och Trollhättan betalar en högre deltagaravgift, eftersom de inte medfinansierar verksamheten via avtal, vilket medför att de ibland väljer att avstå från att delta. Bland de olika verksamhetsområdena är det inom skola och förskola samt socialtjänst som vi finner det högsta antalet deltagare. Sett till antal anställda i de olika verksamheterna är dock de regionala verksamheterna (BVC, MVC, UM) relativt väl representerade i olika utbildningar. Ersättning Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter Hälsokällan med en fast ersättning om 1 mnkr som fördelas utifrån antal barn och unga i nämndområdena. Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser Nämnden har avtal med alla kommuner om gemensamma folkhälsoinsatser för perioden Under 2014 har en särskild uppföljning gjorts av folkhälsorådets arbete inför kommande avtalsperiod. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet är bra. Avtalen omfattar en heltid folkhälsotjänst, som arbetar på uppdrag av folkhälsorådet, samt verksamhetsmedel. Tjänsten ska bedrivas på en strategisk nivå och bör ha en central placering i kommunen. Det ska finnas politiskt tillsatta folkhälsoråd i varje kommun som årligen ska besluta om verksamhetsplan och budget. Avtalet samfinansieras mellan kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden. I nuvarande avtal finns några utvecklingsområden identifierade som ska ha ett särskilt fokus under avtalsperioden. De är: Att planeringsprocessen synkas med kommunens planeringsprocess Att insatser styrs för att förbättra befolkningens livsvillkor Förankring och användning av den lokala välfärdsredovisningen Integrering av ett folkhälsoperspektiv i ordinarie verksamheter Prioriterade målgruppers inflytande och delaktighet i insatser Sammantaget är alla dessa variabler viktiga förutsättningar för ett långsiktigt och framgångsrikt folkhälsoarbete på en strategisk nivå

85 Alla folkhälsoråd uppger att de arbetar för att rådets planeringsprocesser ska synkroniseras med övrig kommunal verksamhet i syfte att skapa mer ändamålsenliga insatser. En viktig konsekvens av detta är mindre fokus på projekt och mer på utveckling av befintlig kommunal verksamhet. Alla är inte där ännu men utvecklingen går framåt. Många kommuner arbetar också med att få in folkhälsouppföljning i kommunens styr- och ledningssystem. Det innebär att alla förvaltningar måste svara upp mot målen och att folkhälsa inte enbart blir folkhälsorådets ansvar utan behöver integreras i ordinarie verksamhet. Alla folkhälsoråd redovisar att de har ett ökat fokus på livsvillkor och att skapa förutsättningar för en förbättrad hälsa bland befolkningen. I de större kommunerna pågår insatser riktade till specifika utsatta områden i kommunen för att förbättra de boendes situation. Nästan alla folkhälsoråd tar fram välfärdsredovisningar. Detta sker vanligtvis vartannat år men i några kommuner sker framtagandet av välfärdsredovisningar årligen eller vart fjärde år. Processen ser olika ut i kommunerna. Ett flertal folkhälsoråd arbetar för att få kommunens förvaltningar delaktiga i processen för en ökad förståelse och bättre förankring. Projekt Sunda tråden Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland tog 2009 fram en handlingsplan för att motverka uppkomst och förekomst av övervikt och fetma bland barn och unga, som då var betydligt högre än regionsnittet. Med utgångspunkt i handlingsplanen initierade nämnden en satsning för kommunerna i Dalsland , Sunda Tråden, för arbetet mot övervikt och fetma bland barn och unga. Nämnden har sammanlagt finansierat tre miljoner kronor under projekttiden. En framgångsfaktor i projektet är att samtliga kommuner har genomfört insatser som får bestående effekt på barn och ungas förutsättningar för en aktiv fritid och spontan lek. Detta genom exempelvis motionsspår, utegym, översyn av lekplatser och anläggande av skolskogar. Andra insatser såsom inspirationsföreläsningar för barn och ungdomsledare i föreningslivet, diverse idrotts- och lekaktiviteter under skollov och framtagandet av en Bamsetidning med hälsofrämjande tema har också uppmuntrat till rörelse och aktivitet. Sunda tråden har bidragit till att skapa bra förutsättningar till hälsosam kost och fysisk aktivitet när barn och unga vistas i barnomsorg och skola. Bland annat har samtliga kommuner genomfört utbildningar i utomhuspedagogik till personal för att kunna använda utomhusmiljöer och skolskogar i undervisning. Det har även pågått ett intensivt arbete för att minska sockerintaget i skola och förskola, exempelvis genom att se över utbudet i skolkafeterior och erbjuda hälsosammare alternativ vid födelsedagsfirande i skolan. Kommunernas kostpolicys har också setts över och reviderats vid behov. Genomförda insatser har främst syftat till att förebygga förekomst av övervikt och fetma med fokus på det sunda och positiva. Därför har mycket få riktade insatser

86 skett till de barn och unga med övervikt eller fetma. Enstaka föreläsningar och matlagningskurser har dock fokuserat på riskgrupper. Samtliga kommuner har digitala journalsystem där förekomsten av övervikt och fetma bland 10-åringar följs. Detta område har inte utvecklats nämnvärt under projekttiden eftersom det pågår ett arbete med att skapa en regional databas för hälsosamtal i Västra Götalandsregionen. Det är svårt att se någon enhetlig trend för förekomsten av övervikt och fetma i kommunerna. Detta beror till stor del på att antalet barn är litet och enstaka individer får stor påverkan på resultatet, samt att inrapporteringen har skiljt något mellan kommunerna. Kommunerna beskriver att projektet hade en lång uppstartsperiod. Det tog tid att samla rätt kompetenser i arbetsgrupper och för Sunda trådens syfte att få genomslag i verksamheterna och bland befolkningen. Det är framförallt från mitten av 2013 som de flesta insatser har kunnat genomföras. En framgångsfaktor för att insatserna skulle ha större genomslagskraft var att fånga upp behov och engagemang bland de olika verksamheterna. Det är också viktigt att involvera engagerade förvaltningschefer som har mandat att fatta beslut och fördela resurser. Samverkan mellan kommuner och mellan förvaltningar inom kommunen lyfts också som en nyckelfaktor. Att projektet har varit Dalslandsövergripande har underlättat arbetet med insatser och förankringsprocessen. Samtliga kommuner upplever att de flesta av de genomförda insatserna har varit väl förankrade och samordnade med övrigt utvecklingsarbete inom området. Avtal med Norge/Östfold SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET I över 40 år har det funnits ett samarbete mellan regionen, dåvarande Bohuslandstinget, och Östfold fylke. Östfold fylke är en sammanslutning av 17 kommuner med ungefär samma invånarantal som i Fyrbodal. Nuvarande avtal, från 2009 gäller: Vård och behandling vid sjukhusen i Östfold av patienter som drabbats av olyckor eller akut sjukdom i gränsområdet Bohuslän/Dalsland och Norge där det är av medicinska skäl är viktigt att komma snabbt till vård. Förlossningsvård vid sjukhusen i Östfold (Fredrikstad). Det är främst kvinnor från närliggande kommuner som utnyttjar förlossningsverksamheten på sjukhuset i Fredrikstad. Transport av patienter med ambulans/ ambulanshelikopter samt bistånd vid större olyckor och akut sjukdom i gränsområdena. Det finns en god vilja och tradition att hjälpa varandra över gränsen. Vi har i stort samma medicinska indikationer för behandling och talar samma språk. Några problemområden där samverkan försvåras har definierats: IT-system, nationella regelverk och lagstiftning är några av dem

87 Organisation Hälso- och sjukvård är organiserad på olika sätt i Sverige och Norge. I Norge är kommunerna basen för sjukvården. Sjukhusen och sjukhusvården är däremot staten ansvarig för. Kommunerna har betalningsansvar för färdigbehandlade patienter från första dagen och har, till skillnad från Sverige, rätt att anställa läkare. Det nya akutsjukhuset Östfold-Kalnes kommer ett nytt sjukhus att invigas i Östfold som kommer att ligga i direkt anslutning till E6. Avståndet mellan Strömstad och det nya sjukhuset (Kalnes) är drygt 60 km och resan dit tar knappt 30 minuter vid blåljustransporter. Kalnes sjukhus kommer att bli akutsjukhuset i Östfold och innehålla cirka 540 sängplatser. Ersättning Idag betalas den förlossningsvård som främst invånare i Norra Bohuslän konsumerar enligt avtal direkt av HSN 1 enligt den DRG-ersättning som Östfold anger. Fakturabeloppet 2014 var tkr ( tkr och år tkr). Vårdproduktion Förlossningsvård/ gynekologisk/ obstetrisk vård i Östfold mellan Strömstad förlossningar på NU Strömstad förlossningar i Östfold Totalt Tanum förlossningar på NU Tanum förlossningar i Östfold Totalt Antalet/andelen förlossningar i Norge har minskat. Orsaken tros vara att man i Östfold börjat ta ut patientavgifter av gravida för den vård som ges. NU-sjukvårdens ambulanser gör cirka ambulansuppdrag i Norge årligen. Det görs också några sjöuppdrag, där ambulans och sjöräddning samverkar och transporterar patienter till Norge. Det handlar då främst om norrmän (cirka 15 transporter årligen)

88 Avtal Värmland SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Regionen har sedan många år en etablerad samverkan med landstinget i Värmland inom många hälso- och sjukvårdsområden. En total översyn av alla samverkansavtal gjordes 2012 vilket bland annat resulterade i nuvarande avtal Avtalets utgångspunkt är att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna, främst i det geografiska gränsområdet mellan Värmland och Västra Götaland. Bilaga 1: Sjukvård i Säffle Bilaga 2: Onkologisk vård Bilaga 3: Förlossningssjukvård Bilaga 4: Ambulanssjukvård Sjukvård i Säffle Säffle sjukhus har sedan länge endast en marginell betydelse för befolkningen i Dalsland och verksamheten på sjukhuset är liten. Onkologisk vård/strålbehandlingar Antal personer från Åmål, Bengtsfors och Melleruds kommuner som strålbehandlats Antal personer Totalt Karlstad SU SÄS Antal personer som strålbehandlats har ökat i förhållande till 2013, antalet fluktuerar mellan åren. Utnyttjandegraden skulle kunna bli bättre. Förlossningssjukvård Totalt antal förlossningar i Värmland, kvinnor från Västra Götalandsregionen Ambulanssjukvård Samverkansavtal mellan landstinget i Värmland och VGR avseende ambulanshelikopter i Värmland tecknades i juni Värmlands helikopter får rekvireras om VGR:s helikopter inte är tillgänglig

89 Listning över landstingsgränsen Avtal om listning (vårdval primärvård) tecknades mellan landstinget i Värmland och VGR under 2014 och börjar gälla 1/ Avtalet förlorade sitt syfte i och med den nya patientlagstiftningen. Ersättning Kostnaden för all vård i Värmland för invånarna i Dalsland är cirka 9 mnkr varav de avtalade delarna utgör cirka 2 mnkr

90 Tabellbilaga VG Primärvård Vårdproduktion Vårdcentral Bengtsfors Närhälsan Bäckefors vårdcentral Närhälsan Bengtsfors vårdcentral Dals-Ed Närhälsan Dals-Ed vårdcentral Färgelanda Närhälsan Färgelanda vårdcentral Typ Utfall Förändring Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 47% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 53% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 48% 46% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 52% 54% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 45% 42% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 55% 58% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 50% 44% 40% Antal övriga besök % Andel övriga besök 50% 56% 60% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

91 Vårdcentral Typ Utfall Förändring Lysekil Lysekils Läkarhus Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 52% 50% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 48% 50% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Lysekil vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 50% 47% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 50% 53% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Brastad Antal listade % vårdcentral Totalt antal besök % från Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 41% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 59% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Mellerud Närhälsan Mellerud vårdcentral Munkedal Närhälsan Munkedal vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 42% 39% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 58% 61% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 47% 45% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 53% 55% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

92 Vårdcentral Orust Capio vårdcentral Orust Carema Vårdcentral Henån Sotenäs Sotenäs Vårdcentral Närhälsan Kungshamn vårdcentral Strömstad Vårdcentralen Bohuslinden Typ Utfall Förändring Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 55% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 45% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök 51% Antal övriga besök Andel övriga besök 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 74 Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 56% 56% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 44% 44% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 44% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 56% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 55% 58% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 45% 42% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

93 Utfall Förändring Vårdcentral Typ Närhälsan Antal listade % Strömstad vårdcentral Totalt antal besök % 2014 jan-mars Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 58% 56% 52% Antal övriga besök % Andel övriga besök 42% 44% 48% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Strömstad Läkarhus Tanum Kvarterskliniken Tanum Närhälsan Fjällbacka vårdcentral Närhälsan Tanumshede vårdcentral Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök 64% Antal övriga besök Andel övriga besök 36% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 83 Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 59% 57% 55% Antal övriga besök % Andel övriga besök 41% 43% 45% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 41% 42% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 59% 58% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 48% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 52% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

94 Vårdcentral Trollhättan Achima Care Trollhättans vårdcentral Medpro Clinic Stavre vårdcentral Maria Alberts Vårdcentral Typ Utfall Förändring Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 50% 47% 47% Antal övriga besök % Andel övriga besök 50% 53% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 43% 51% 52% Antal övriga besök % Andel övriga besök 57% 49% 48% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 55% 54% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 45% 46% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Primapraktiken Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 48% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 52% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Sylte vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 51% 48% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 49% 52% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

95 Vårdcentral Närhälsan Källstorp vårdcentral Uddevalla Närhälsan Ljungskile vårdcentral Achima Care Uddevalla vårdcentral Silentzvägens Vårdcentral Närhälsan Herrestad vårdcentral Utfall Förändring Typ Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 58% 58% 56% Antal övriga besök % Andel övriga besök 42% 42% 44% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 43% 40% 37% Antal övriga besök % Andel övriga besök 57% 60% 63% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 45% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 55% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 47% 50% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 53% 50% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 50% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 50% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

96 Vårdcentral Närhälsan Dalaberg vårdcentral Närhälsan Skogslyckan vårdcentral Närhälsan Dagson vårdcentral Vänersborg Vårdcentralen Nordstan Närhälsan Vänerparken vårdcentral Utfall Förändring Typ Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 42% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 58% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 57% 55% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 43% 45% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 51% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 49% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 49% 49% 48% Antal övriga besök % Andel övriga besök 51% 51% 52% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 50% 47% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 50% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

97 Vårdcentral Närhälsan Vargön vårdcentral Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Utfall Förändring Typ Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 49% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 51% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 47% 46% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 53% 54% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 41% 46% 43% Antal övriga besök % Andel övriga besök 59% 54% 57% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Åmål Balderkliniken Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 42% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 58% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Åmål vårdcentral Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 41% 41% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 59% 59% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

98 Ersättning Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Bengtsfors Vårdcentralen Bäckefors Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Ersättning per listad Summa Vårdcentralen Nygård Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Dals-Ed Vårdcentralen Edsgärdet Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Färgelanda Vårdcentralen Färgelanda Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Lysekil Lysekils Läkarhus Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Lysekil Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Påverkas 2012 av att Brastad Målrelaterad ersättn. t-grad öppnade 1/3. Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Brastad Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Från och med Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Mellerud Vårdcentrum Mellerud Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa

99 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Munkedal Vårdcentralen Munkedal Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Ersättning per listad Summa Orust Capio Vårdcentral Orust Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Sotenäs Vårdcentral Sotenäs Vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Kungshamn Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Strömstad Vårdcentralen Bohuslinden Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Strömstad Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Under 2014 endast jan-mars Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa Strömstad Läkarhus Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Från och med Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa

100 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Tanum Kvarterskliniken Tanum Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Ersättning per listad Summa Vårdcentralen Fjällbacka Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Tanumshede Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa Trollhättan Hjortens vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Stavre vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Maria Alberts Vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Primapraktiken Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Granngården Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Källstorp Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa

101 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Uddevalla Vårdcentralen Ljungskile Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning per listad Summa Achima Care Uddevalla VC Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Silentzvägens Vårdcentral Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Herrestad Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Dalaberg Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Skogslyckan Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Vårdcentralen Dagson Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa

102 Vårdcentral Typ av ersättning Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Vänersborg Vårdcentralen Nordstan Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning per listad Summa Vårdcentralen Vänerparken Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Vargön Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Brålanda VC Medpro Clinic Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa Vårdcentralen Torpa (MedPro) Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa Åmål Balderkliniken Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa Vårdcentralen Åmål Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa

103 MÅL OCH INRIKTNING Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 28 april 2015 Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 23 april 2014 Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 1

104 Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2

105 Innehåll Om Mål och Inriktning... 4 Inriktning för norra hälso- och sjukvårdsnämnden... 4 Mål för befolkningen i nämndområdet... 6 Den demokratiska dialogen... 6 Skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa... 7 Barnperspektivet ska vägas in inför alla beslut... 8 Vården som erbjuds är jämlik och jämställd... 9 Hälso- och sjukvårdens verksamheter är tillgängliga för alla regionens invånare Hälso- och sjukvården i Västra Götaland är kvalitetsdriven Invånarna erbjuds en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Mål för grupper i befolkningen Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Personer med riskbruksproblem Personer med missbruk Personer med kroniska sjukdomar Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Barn och unga Personer med cancersjukdomar Mål och Inriktning finns även att läsa och laddas ner på norra hälso- och sjukvårdsnämndens webbplats: Kontaktperson: Carina Hansson, Koncernkontoret VGR Tel: Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 3

106 Om Mål och Inriktning Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndens måloch inriktningsdokument tar sin utgångspunkt i visionen och regionfullmäktiges budget. Mål och Inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de viktigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika behovsgrupper i befolkningen. Vision Västra Götaland Det goda livet Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet vilka ska genomsyra alla insatser: den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Fokusområden i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna: En god hälsa Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården Möta behoven hos barn och unga Regionfullmäktiges budget I regionfullmäktiges budget för 2015 lyfts sex värderingar och förhållningssätt fram: öppenhet, delaktighet och ansvar, helhetssyn och samverkan, hushållning med gemensamma resurser, jämställdhet, mångfald och frånvaro av diskriminering. Inriktning för norra hälso- och sjukvårdsnämnden Alla invånare ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara jämlik och jämställd, tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla invånare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Invånarna ska ha ett inflytande på vad som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 4

107 Mål Med Mål och Inriktning formulerar nämnden ett antal övergripande mål som alla på olika sätt ska leda till att inriktningen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med inriktningen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Målen konkretiseras ytterligare genom att det finns framtagna resultatmål (befolkningsperspektiv) där så är möjligt. Därefter beskrivs de processmål (organisationsperspektiv) som nämnden utifrån sitt uppdrag bedömer har störst betydelse för att förbättra hälsan i befolkningen som helhet eller för olika grupper i befolkningen. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 5

108 Mål för befolkningen i nämndområdet Den demokratiska dialogen Mål: Invånarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska öka. Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska öka. Fokusområden: Den yngre befolkningen och personer som inte är aktiva i samhällsdebatten Nyanlända och andra invandrargrupper Befolkningen Resultatmål Processmål Återkoppla resultaten av medborgardialogen till invånarna, samt till andra intressenter vars beslut och verksamhet påverkar invånarna Utveckla former och prova nya mötesplatser för att i dialog möta invånarna Följa utvecklingen och ta in erfarenheter och kunskap gällande sociala medier, som en bas för interaktiv dialog. Systematisera arbetet med medborgardialog så att resultaten kan användas som ett underlag i beställningsprocessen (Behov Uppdrag Uppföljning) I nämndens renodlade roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att invånarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samtidigt som nämnden ökar sin kunskap om behovet av vård och om vilka prioriteringar som måste ske. Dialogen med invånarna sker på olika sätt, allt ifrån nämndledamöternas kontakter med enskilda invånare till samråd med pensionärsorganisationer, medborgardialog, dialog med brukar- och patientorganisationer och aktiviteter anordnade av folkhälsoråden. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 6

109 Skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Mål: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa genom goda livsvillkor och goda levnadsvanor Fokusområden: Livsvillkor Levnadsvanor Resultatmål Alla barn ska gå ur skolan med godkända betyg. Konsumtionen av tobak, alkohol och andra beroendeframkallande substanser ska minska. Debutåldern för alkohol ska senareläggas. Den fysiska aktiviteten ska öka. Förekomsten av övervikt och fetma ska minska. Förekomst av stress ska minska. Processmål Nämnden ska i folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla. Nämnden ska arbeta för att Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan och samling för social hållbarhet. Screening inom mödrahälsovården för att upptäcka kvinnor som utsatts för våld Vårdgivarna ska identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld och särskilt uppmärksamma personer som utsatts för våld i nära relationer. Vårdgivarna ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i berörda verksamheter och ha kompetens inom hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vårdgivarna ska särskilt rikta förebyggande insatser till personer med högre risk för ohälsa. Uppföljning av beslutsstöd och handlingsplan mot övervikt och fetma Utveckla sprututbytesprogram i samverkan med kommunerna. Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Planen är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Den tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 7

110 Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Barnperspektivet ska vägas in inför alla beslut Mål: Barnens bästa ska beaktas i alla beslut Fokusområden: Barn och unga Resultatmål Processmål Nämnden och vårdgivare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Nämnden ska också verka för att barnkonventionen implementeras samt sprida kunskap till barn och unga. Alla vårdgivare ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande, en ökad tydlighet i avtal och överenskommelser. Nämnden ska ha en god kunskap om barns levnadsvillkor och hälsa. Nämnden ska utveckla information och kommunikation till barn och ungdomar, tillgänglig i miljöer där barn och ungdomar vistas, till exempel i form av ungdomsråd i samarbete med kommun/kommunerna i området. Barn och ungdomars behov och rättigheter ska synliggöras i nämndens avtal/överenskommelser och uppföljningar, bemötandet ska särskilt beaktas. Vårdgivarna ska ge råd, stöd och information till barn som anhöriga. Att möta behoven hos barn och unga framhålls som ett centralt inslag för att nå det goda livet. Särskilt framhålls att alla barn i Västra Götaland ska kunna utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och få växa upp i en trygg och säker miljö. Detta innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 8

111 Vården som erbjuds är jämlik och jämställd Mål: En jämlik hälso- och sjukvård Fokusområden: Vård på lika villkor Normkritik Resultatmål Flickor/kvinnor och pojkar/män får vård utifrån sina specifika behov Processmål Tydliggöra krav, i överenskommelser och avtal, på ett normkritiskt förhållningssätt hos all personal inom hälso- och sjukvården. Nämnden ska genom uppföljning av behandlingsresultat öka kunskapen om jämlik såväl som jämställd vård. Nämnden ska arbeta för geografisk jämlikhet, det vill säga likvärdig vård oavsett var man bor. Nämnden ska ta fram behovsanalyser som innehåller prioriteringar utifrån såväl ett jämlikhets- som jämställdhetsperspektiv. Vårdgivarna ska tillgodose behoven hos personer med varaktiga funktionsnedsättningar såväl av somatisk som psykiatrisk vård, inklusive tandvård, enligt samma indikationer och regelverk som för andra. Vårdgivarna ska följa regionens riktlinjer för tillgänglighet och anpassad information. Nämnden ska i avtal och överenskommelser ställa krav på HBTQdiplomering. Krav i Krav- och kvalitetsboken för primärvård på förbättrat bemötande av och ökad kompetens kring personer med funktionsnedsättning samt uppföljning av detta. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde, värdigheter och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 9

112 sexuell läggning, ålder. Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Inom varje område bör en kartläggning göras utifrån diagnos och behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring. Hälso- och sjukvårdens verksamheter är tillgängliga för alla regionens invånare Mål: Lokaler anpassade för alla Lättillgänglig och lättförståelig information om vårdens innehåll tillgänglighet, och förutsättningar. Resultatmål Processmål Samtliga vårdgivare som nämnden tecknar överenskommelser/avtal med inventerar sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (TD). Vårdgivarnas lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Kommunikationsplan tas fram där informationsluckor som identifierats kan omhändertas. Personer med funktionsnedsättning ska, utifrån sina förutsättningar, ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Nämnden ska säkerställa att lokaler, vårdinnehåll och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I diskrimineringslagen står det bland annat att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en person i arbetsliv och utbildning på grund av funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet räknas sedan 1 januari 2015 som diskriminering, vilket innebär att en person med funktionsnedsättning inte får missgynnas av åtgärder för tillgängligheten inte vidtas. Tillgänglighet innebär till exempel att kunna läsa webbsidor, besöka offentliga miljöer, nå de varor man vill köpa i affären eller komma in på restauranger och hotell. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 10

113 Hälso- och sjukvården i Västra Götaland är kvalitetsdriven Mål: Invånarnas/patienternas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. Invånarna ska erbjudas en god hälso- och sjukvård. Fokusområden: Vården ska vara säker. Vården ska vara patientfokuserad. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Vården ska vara effektiv. Vården ska ges i rätt tid. Vården ska vara jämlik. Resultatmål Se mål Vården som erbjuds är jämlik och jämställd, sidan 9 Processmål Vårdgivarna ska samordna vårdplaneringar och avvikelserapportering. Vårdgivarna ska ha system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering om vårdskador ska finnas. Vårdgivarna ska följa upp och redovisa patienternas upplevelse av hälso- och sjukvården. Vårdgivarna ska via internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdportal minst tillhandahålla följande tjänster: beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept. Vårdgivarna ska tillämpa nationella och regional riktlinjer och följa antagna handlingsplaner och vårdprogram. Vårdgivarna ska: Ha kunskap om hur man bemöter personer med varaktig funktionsnedsättning. Ha kunskap om personers utsatthet. Vid varaktig funktionsnedsättning särskilt beakta kvinnors dubbla utsatthet. Vårdgivarna ska ge vård på rätt vårdnivå. Vårdgivarna ska leva upp till fastställda garantitider. Befolkningsanpassade öppettider på vårdcentralerna, ej enbart Vårdgivarna ska när behov föreligger erbjuda besök till ungdomsmottagning och mödrahälsovård inom sju dagar. Utredningar och undersökningar inför behandling ska genomföras inom 90 dagar. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 11

114 Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 12

115 Invånarna erbjuds en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Mål: Invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare. Vården ska ges så nära invånarna som möjligt. Resultatmål Processmål Nämnden ska samverka med kommun, primärvård, länssjukvård genom Vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet utvecklas för äldre sjuka personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga. Tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser. Nämnden ska fortsatt utveckla Samverkande sjukvård som koncept. Nämnden ska arbeta för att mobila team tillskapas/utvecklas i samverkan mellan region och kommun, särskilt för äldre personer och personer med psykisk sjukdom. Vårdgivarna ska följa regional tillämpning, om rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering. Vårdgivarna ska tillämpa samordnad individuell vårdplanering (SIP). Vårdgivarna ska delta i de samverkansforum som finns. Systematisk återkoppling av uppnådda resultat av samverkan. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Samverkan kommer att innehålla två delar. Samverkan kring den vård som ges mer sällan kan betyda att invånare får resa längre till sådan vård. Vården koncentreras till färre utbudspunkter för att bibehålla hög kvalitet och för att hushålla med resurserna. Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens huvudsakliga behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt ekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 13

116 Den kommunala vården, primärvården, ambulanssjukvården och öppenvård inom specialiserad sjukvård och sjukvårdsrådgivningen/1177:s tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården. Mål för grupper i befolkningen Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Mål: Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och snabbt få rätt insats. Den psykiska ohälsan ska minska. Resultatmål Förskrivning av psykofarmaka ska minska och nämndens ska ligga under snittet i VGR. Behovet av tvångsåtgärder ska minska. Suicid och suicidförsök ska minska. Processmål God tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling på rätt vårdnivå Nämnden ska följa upp och säkerställa att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna. Ökade/förändrade öppettider på ungdomsmottagningarna riktat mot kvällar och helger. Krav på vårdgivare inom VG Primärvård och ungdomsmottagningarna om ökade samverkansinsatser med den kommunala elevhälsovården. Inflytande och medverkan från brukare och närstående ska öka. Krav på samordnad individuell vårdplanering inom och mellan regionens och kommunernas verksamheter Tillämpa suicidpreventionsprogram och delta i framtagande av larmplaner Tydliggöra primärvårdens ansvar för uppföljning efter att insatser getts av specialist inom länssjukvården Vårdgivarna ska utveckla/använda arbetssätt som till exempel ACT (Assertive Community Treatment). Nämnden ska kartlägga utskrivningen av antidepressiva mediciner. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 14

117 Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2011, uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, i åldern år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Andelen som har självmordstankar är också högre i denna åldersgrupp. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Inom den specialiserade vården behöver detta också utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. I dagsläget är dessa hänvisade till specialistvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det behöver göras en fördjupad analys av hur Västra Götalandsregionen ska kunna komma tillrätta med detta problem. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 15

118 Personer med riskbruksproblem Mål: Minska riskbruk av alkohol och bruk av tobak samt andra beroendeframkallande medel. Resultatmål Senarelägga alkoholdebuten Andel rökare ska minska. Minskad förskrivning av beroendeframkallande medel Processmål Tillämpa screening via Audit vid minst 50 procent av alla förstagångsbesök inom VG Primärvård (vårdcentralerna) Vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol och tobak. Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak. Metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter. Uppföljning av förskrivning av beroendeframkallande läkemedel Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där ett beroende ännu inte föreligger. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom Världshälsoorganisationen, WHO. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som till exempel ökad sjuklighet, skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar, men också stora sociala konsekvenser. Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen år. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och självmord. De flesta alkoholrelaterade skador orsakas av personer med riskfylld alkoholkonsumtion. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 16

119 Personer med missbruk Mål: Tidig upptäckt av missbruk Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Fokusområden: Missbrukande ungdomar Samsjuka (missbrukare med samtidig psykisk sjukdom) Läkemedelsberoende Resultatmål Kunskap om alkohol och andra drogers skadeverkningar ska öka hos ungdomar och deras föräldrar. Genomföra förebyggande åtgärder så att antalet personer som omhändertas enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga) minskar. Förskrivningen av bensodiazepiner och andra beroendeframkallande substanser ska minska. Processmål Krav på utvecklade stöd- och behandlingsinsatser på primärvårdsnivån Nämnden ska arbeta för en utvecklad och tydlig samverkan mellan region och kommunerna i beroendevården, till exempel genom gemensamma beroendemottagningar. Vårdgivarna ska genomföra samordnad individuell vårdplanering. Parallell behandling av missbruk och sjukdom ska erbjudas. Samsjuka ska få samordnad behandling och stödinsatser. I samverkan med kommuner och polis tillskapa en tillnyktringsenhet. Tillämpa nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Alkohol är det största beroendeproblemet räknat i antal missbrukare. Alkohol ingår också ofta i blandberoenden. Alkoholkonsumtionen i riket har minskat något sedan 2004 men är fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Det är också oroande att de som har ett risk- eller missbruk har ökat sin konsumtion av alkohol. Vid sidan av missbruk av alkohol är missbruk och beroende av läkemedel ett stort problem som räknat i antalet personer sannolikt är större än narkotikamissbruket. Speciellt behöver beroende av bensodiazepiner uppmärksammas. Det finns i dagsläget inget som tyder på att det framtida vårdbehovet för personer med missbruk kommer att minska. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett delat ansvar för behandling och stöd till personer med missbruk. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Fyrbodals kommuner är av största vikt. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 17

120 Personer med kroniska sjukdomar Mål: Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska. Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen ska inte uppleva ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Fokusområde Resultatmål Processmål Alla grupper Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges kontinuerlig kunskap om sin diagnos och dess behandling. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Hypertoni Tidig diagnostisering Lindra symtom och minska antalet försämringsskov Minska begränsning i det dagliga livet och motverka risk för benskörhet Tidig diagnostisering Ambulatorisk blodtrycksmätning ska öka. Andel patienter som når målblodtryck ska öka. Nationella riktlinjer och regionala riktlinjer/vårdprogram ska följas. Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård. Vårdcentralerna ska erbjuda hälsosamtal med livsstilsåtgärder. (Aktivt överväga livsstilsförändringar som alternativ till/ i kombination med läkemedelsbehandling). Vårdcentralerna ska erbjuda rökslutarhjälp. Vårdgivare ska arbeta för patienternas följsamhet till behandlingsrekommendationer om läkemedel, öka antalet vaccinationer. Vårdval rehab ska erbjuda individuellt anpassad fysisk aktivitet som kompletteras av andningsgymnastik med hjälp av sjukgymnast. Patienter ska erbjudas ambulatoriskt blodtryck innan behandling. Uppföljning av insatt hypertonibehandling efter 12, 24 och 36 månader Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 18

121 Fokusområde Resultatmål Processmål Stroke Hjärtsvikt Reumatoid artrit Andelen med god ADL-förmåga (förmåga att klara vardagens aktiviteter) ska öka. Andelen med ett förlängt liv och god livskvalitet ska öka. Andelen med god ADL-förmåga ska öka. Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka. Minska smärta Bibehålla eller öka den fysiska aktivitetsoch träningsnivån Vårdgivarna ska erbjuda: Att personer med förmaksflimmer i högre utsträckning måste få behandling med antikoagulantia. Att ge snabb tillgång till trombolys. Att ge träning vid kommunikationsproblem efter en stroke. Vårdgivarna ska erbjuda: Uppföljning av behandling efter sjukhusvård Vårdplanering i samverkan med andra vårdaktörer Hjärtsviktsskola Vårdgivarna ska verka för att: Personens egna möjligheter att vara fysisk aktiv trots ledsjukdom och smärta ska stärkas. Behandling ska sättas in i tidigt skede av sjukdomen och ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier. Långvarig icke malign smärta Minskad smärta Vårdgivarna ska erbjuda multimodal rehabilitering Vårdgivarna ska verka för att personens egna möjligheter att vara fysisk och socialt aktiv trots smärta, ska stärkas. Vårdgivarna ska utveckla kompetensen kring de olika/separata behandlingsformerna för akut och icke malign smärta. En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt leverne är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 19

122 Konsekvenserna för individen av en kronisk sjukdom kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. Möjligheten till att leva ett fullgott liv med så små funktionsbegränsningar som möjligt är också beroende av i vilken omfattning det finns tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Mål: Varje individ ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Alla personer ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Alla personer ska känna trygghet och få kontinuitet i vården och omvårdnaden, och inte känna av organisations- och huvudmannagränser. Fokusområden: Äldre med psykisk ohälsa Resultatmål Minskat lidande God livskvalitet Minskad oro ökad trygghet Minskad återinläggning i slutenvård Processmål Vårdgivarna ska arbeta förebyggande och utveckla markörer, som även inkluderar munhälsa för att i tidigt skede i vårdprocessen fånga upp personer i riskzonen för ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterska och/eller läkare inom VG Primärvård (vårdcentralerna) har ett 24-timmarsansvar att genomföra hembesök alla dagar. Kunskap om äldre personers hälsa och sjukdomar såväl inom somatisk som psykiatrisk vård Genomföra läkemedelsgenomgångar/läkemedelsavstämningar tillsammans med apotekare/farmaceut. Individ och närstående har tillgång till bästa möjliga information. Delta i samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning. Följa upp handlingsplanen för mest sjuka äldre och verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal. Information vid utskrivning enligt överenskomna riktlinjer Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 20

123 I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och med bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. När någon får ett ökat vårdbehov ska den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för möjligheten att bo kvar hemma. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 21

124 Barn och unga Mål: Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Fokusområden: Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Resultatmål Kariesförekomsten ska minska. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. En tobaks-, alkohol- och drogfri livsstart Andel normalviktiga barn ska öka. Den psykiska hälsan bland barn och unga ska öka. Processmål Samarbeta med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och samtidigt erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktade till barn/ungdomar och deras vårdnadshavare. Vårdgivarna ska ha rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa. I möjligaste mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, till exempel familjecentraler/ungdomscentraler. I samverkan med kommunerna ska data från hälsosamtal inom elevhälsan samlas i en regiongemensam databas. Stärkt föräldrastöd Nämnden ska arbeta för att familjecentraler etableras i varje kommun. Vårdgivarna ska verka för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen. Nämnden ska verka för en snabb och säker transportkedja så att regionvårdens neonatalresurser blir tillgängliga för hela regionen. Implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutsstöd för övervikt och fetma, lokal handlingsplan samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Barn och ungdomar med lättare och medelsvår psykisk ohälsa ska få vård och behandling inom VG Primärvård (vårdcentralerna). Information om vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa, till barn och unga och deras närstående Utveckla lokal samverkan kring personer med psykisk ohälsa där barn och unga är en särskilt prioriterad grupp. Tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 22

125 Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Personer med cancersjukdomar Mål: Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Resultatmål 85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten Skillnader i överlevnad, som inte är medicinskt motiverade, ska inte förekomma. I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos. Processmål Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos. Tidigt identifiera hälsorisker Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos. Samverkan mellan sjukhusen för att öka tillgängligheten till exempel över sommaren. Följa nationella och regionala riktlinjer. Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner. Erbjuda kontaktsköterska. Ta tillvara patienternas uppfattningar om vården. Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Folkhälsoarbetet med livsstilsråd om kost, vikt, motion, rökning och solbadande är viktigt för att förebygga cancer. Möjligheten att förhindra cancer genom förebyggande vaccinering en annan faktor. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 23

126 Tatueringar ökar risken för cancer lokalt svårt att se i mörka tatueringar - och internt på grund av gifter i vissa tatueringsvätskor. Screeningsverksamhet ger möjlighet till tidig upptäckt och tidig behandling. Cancerforskare är eniga om att en minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor eller hur gammal man är. Cancervården är i huvudsak en integrerad del av hälso- och sjukvården i Fyrbodal. Det finns personer i behov av cancervård i kommuner, i primärvård, i NUsjukvården och inom regionsjukvården. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 24

127 Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 25

128 Länsstyrelsen i Västra Götalands län STROMSl,\DS K01v1 MUN Kommunstyrelsen Dnr,.h. ~.~l0. l5. :'... Ö. J.b..l Handl.nr PROTOKOLL /1 Dnr: Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Länsstyrelsen utser ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 20 maj 2015 till och med den 14 oktober Kommun: Strömstad Parti: Centerpartiet Ny ersättare: Stig Carlsson Avgången ersättare: Kari Holmvall Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Strömstad Ledamot Peter Birgersson Dafteryd Åsa Torstensson Anna-Lena Carlsson Hans-Inge Sältenberg Sveza Daceva Filipova Morgan Gutke Elisabeth Johansson Tore Lomgård Peter Heie Ersättare 1. Monica Larsen 2. Terese Lomgård 3. Tommy Midtsundsstad 4. Jane Forsberg Karlsson 5. Stig Carlsson* Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet. Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, Drottninggatan 2, VÄNERSBORG inom tio dagar efter dagen för detta beslut. /\ (). ~ ~>c~---=- ~ 05J-~ p/ Anna Roslund Kopia till Kommun Ny ersättare Parti

129 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bevis Stig Carlsson RELLEN STRÖMSTAD Du har utsetts till ersättare för ledamot/ledamöter av kommunfullmäktige från och med den 20 maj 2015 till och med den 14 oktober Parti: Centerpartiet Kommun: Strömstad Enligt länsstyrelsens beslut d~nna dag. ~~? ~c _l ~o\,,_ Anna Roslund Bilaga: Kopia av länsstyrelsens beslut

130 Förslag till förbundsordning för Fyrbodals Kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Fyrbodals Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2 Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Fyrbodals Kommunalförbund är tillsammans med Göteborgsregionens Kommunalförbund, Sjuhärads Kommunalförbundet och Kommunförbundet Skaraborg medlem i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation VästKom. Ändamål 3 Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan. Syftet skall vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden; Tillväxt- och utvecklingsfrågor. Verksamhetsstöd och intressebevakning. 1

131 Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Ägaransvar för gemensamt ägda bolag och verksamheter. Förbundet skall precisera sin verksamhet i en treårig verksamhetsplan som årligen revideras. Varaktighet 4 Förbundet är bildat tills vidare. Organisation 5 Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion. Direktionen skall bestå av sjutton ledamöter med sjutton personliga ersättare. Kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg utser vardera två ordinarie ledamöter och två ersättare. De övriga medlemskommunerna utser vardera en ordinarie ledamot och en ersättare. Direktionen utser inom sig ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. För att bredda den politiska representationen kan direktionen inför varje mandatperiod därutöver besluta att adjungera företrädare för parti som är representerat i någon av medlemskommunernas kommunstyrelser. En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. 6 Förbundsdirektionen utser inom sig ett arbetsutskott för beredning av ärenden. Direktionen kan tillsätta egna beredningsgrupper för olika områden med representanter valda även utanför direktionen. 2

132 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer 7 Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägare, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsdirektionen skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet. Revision 8 Förbundet skall revideras av fem revisorer. Respektive fullmäktige i Munkedal, Vänersborg, Åmål, Tanum och Färgelanda utser vardera en revisor. Vänersborgs kommun skall vara sammankallande tillika ordförande. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Revisorerna skall före maj månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Initiativrätt 9 Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Närvaro- och yttranderätt 10 Förbundsdirektionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 3

133 Förbundskansli 11 Förbundet skall ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Förbundskansliet leds av en förbundsdirektör som inför direktionen svarar för förbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden 12 Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall anslås på förbundets anslagstavla och på varje medlems anslagstavla. Finansiering av verksamheten 13 Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före verksamhetsåret. Andel i förbundets tillgångar och skulder 14 Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sin skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. 4

134 Budgetprocess 15 Förbundsdirektionen skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt förbundsavgift. Budgeten skall dessutom innehålla en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionens budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under oktober månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning, ansvarsfrihet och uppföljning 16 Förbundsdirektionen skall senast den 1 april ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Vidare skall direktionen översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. Direktionen skall fastställa en arbetsordning som reglerar löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande av internkontroll. Lån, borgen mm 17 Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan samtliga medlemskommuners godkännande. Ersättning för förtroendeuppdrag 18 Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i förbundsdirektionen. Arvoden och ersättningar till revisorerna skall dock utges av förbundet. Förbundsdirektionen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag. Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av direktionen. 5

135 Inträde av ny medlem 19 Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemskommuner biträtt ansökan genom fullmäktigebeslut och en ny förbundsordning undertecknats av samtliga medlemskommuner. Utträde ur förbundet 20 En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av förbundet 21 Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 19 första stycket är till ända, så skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 angivna fördelningsgrunden gälla. 6

136 När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av direktionen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgjort skall direktionen besluta om vilken av medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv. Tvister 22 Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol. Bildandet av förbundet och ändringar av förbundsordningen 23 Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsdirektionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige

137 Kommunerna i Fyrbodal Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbunds direktion föreslår ändringar av förbundsordningen. Detta för att uppdatera dokumentet samt som en konsekvens av ambitioner som initierats av direktionen under /. Förslaget till ny förbundsordning bifogas. Följande ändringar föreslås: 3 Tredje stycket stryks. Förbundet skall fram till och med våren 2007 för sina medlemmar utgöra den sammanslutning för kommuners gemensamma intressebevakning som åsyftas i 2 i Svenska Kommunförbundet stadgar. Samverkan skall därefter ske med det nybildade förbundet Sveriges kommuner och landsting. 6 Stryk begränsningen av fem ledamöter i arbetsutskottet. Öppna upp för att ordförande i tillsatt beredning kan väljas utanför direktionen. 7 Ny paragraf kopplad till behovet av att tydliggöra kontrollkriteriet. 8 Ändring i sista stycket. Revisorerna ska före april månads utgång avge revisionsberättelse till kommunernas fullmäktige. Förslaget innebär att flytta fram detta till maj månads utgång. 11 Föreslås ändring av titulaturen från förbundschef till förbundsdirektör. 15 I andra stycket ändras tiden för verksamhetsplanens delgivande till medlemskommunerna från september till oktober. 16 Förslaget om när direktionen senast ska ha upprättat förslag till årsredovisning flyttas fram från 1 mars till 1 april.

138 23 Första stycket stryks. Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från och med den 1 april Fyrbodals kommunalförbund föreslår medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ovan redovisade ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Den nya förbundsordningen gäller när samtliga medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen har antagit förslaget. Förslag till beslut: Att godkänna bifogat förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund. Fyrbodals kommunalförbund Martin Carling Ordförande Lars Lindén Förbundsdirektör

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

MÅL OCH INRIKTNING 2014-2016

MÅL OCH INRIKTNING 2014-2016 MÅL OCH INRIKTNING 2014-2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 27 maj 2013-2 - Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...4 Visionen för hälso- och

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Kommunstyrelsens folkhälsoutskott

Kommunstyrelsens folkhälsoutskott Kallelse Kommunstyrelsens folkhälsoutskott Tid: Onsdagen den 24 september 2014, kl. 08,30 Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare Föredragande 2. GR- projekt Utanförskap

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad MÅL OCH INRIKTNING 2010-2012 2013-2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden april 2012 Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

r MÅL OCH INRIKTNING 2011-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän

r MÅL OCH INRIKTNING 2011-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän r MÅL OCH INRIKTNING 2011-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden maj 2010 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...3 Vision...4 Den demokratiska

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer