Hon vill se fler män i förskolan SID 16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hon vill se fler män i förskolan SID 16"

Transkript

1 2/2013 ett magasin FRÅN HÖGSKOLAN VÄST i trollhättan Hon vill se fler män i förskolan SID 16 Från Iran till Trollhättan SID 4 Möte med Mehdi Eshagh, ny professor i geodesi Ny app ger roligare matupplevelse - nu kan Astrid handla själv SID 12 Högskolan utvecklar appar som underlättar vardagen Utsatta barn i fokus när socialsekreterare utbildas SID 18 Jönköpings län satsar på kompetensutveckling

2 En salig blandning Inga, Mohit, Daniel, Mehdi och Li är alla personer som sätter sin prägel på högskolans verksamhet. Det är slående vilken mix av bakgrunder, kompetenser, erfarenheter och individer som utgör Högskolan Väst. Det blir också än mer uppenbart att en organisation utgörs av människor och att den blandning som sätts samman är avgörande för vilket innehåll och inriktning det blir. Det är kanske självklart men ibland är det nyttigt att bli påmind. Och att inse att varje individs enskilda insats gör skillnad. Du möter några av dessa i detta nummer. Inga är professor i utbildningsvetenskap och har forskat om genusfrågor i skolan i 40 år. Att det behövs fler män i förskolan och varför det är så få som söker till förskollärarutbildningen resonerar hon om på mittuppslaget. Mohit är en ung doktorand i termisk sprutning, som flyttat hit från Indien. Förutom att doktorera bidrar han till att fler unga människor från Indien ska komma till högskolan för att studera. Han har också belönats för detta arbete och kan kalla sig Global Swede. Daniel är en nyanställd lektor i socialt arbete som i sin forskning studerar fattigdom och de strukturella faktorer som påverkar fattigdom. Ett välkommet tillskott som kommer att möta lärarstudenter såväl som studenter inom socialpedagogik. Mehdi är nybliven professor i geodesi och undervisar på Lantmäteriprogrammet. Han har sitt ursprung i Iran men lever med sin familj i Trollhättan. Geodesi ja med hjälp av det kan man bland annat bestämma punkters läge på jordytan och framställa typografiska kartor där man kan se höjdskillnader. Li är en återvändare som efter ett par år på Högskolan i Jönköping kommit tillbaka i en ny roll som högskoledirektör. Med ansvar för förvaltningen vill hon skapa en bättre gemenskap och en helhetssyn kring vad den är till för. En salig blandning skulle man kunna säga. Trevlig läsning! Innehåll 16. Inga Wernersson vill se ökad jämställdhet i förskollärarutbildningen 6. Satsar på chefsutbildning för att behålla kompetens 24. Genom praktiken tar Simon steget in i mediebranschen 12. nu kan astrid handla själv igen 20. Mohit bygger broar mellan Indien och Högskolan Väst Anna Hallberg Redaktör 28. Jag vill alltid lära mig nya saker och lösa problem. 18. Socialsekreterare stärker sin kompetens om utsatta barn Västpunkt Nr 2 november 2013 Magasin från Högskolan Väst, ISSN X Postadress Trollhättan Redaktör Anna Hallberg, tel E-post Fotografer Dan Almqvist, Pontus Corneliusson, Tove Frisk, Olle Gustafsson, Anna Hallberg, Innovatum, Andreas Johansson, Patrik Johäll, Andreas Olsson, Mattias Pettersson och Charlotta Sjöstedt Grafisk form Profil reklambyrå Produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst Tryck Elanders Sverige AB Upplaga ex. Västpunkt är högskolans tidning som vänder sig till alumner, samarbetspartners och personal. Adressuppgifterna till Högskolan Västs alumner är hämtade från Högskolan Västs studieregister LADOK. Tidningen går också att läsa på Omslagsbild Andreas Olsson 4. Från student i Iran till professor i Trollhättan Möt Mehdi Eshagh - en av Sveriges två verksamma professorer i geodesi. 8. Möt högskolans AIL-doktorander Nio nya doktorander med nio olika forskningsprojekt är nu igång i högskolans forskarutbildning. 10. Ge mig din syn på fattigdom, så kan jag säga hur du röstar. Daniel Rauhut är nyanställd lektor i socialt arbete och har forskat om fattigdom. 22. Ny högskole direktör Li Lejerstedt återvänder till högskolan i en ny roll och vill fortsätta stärka högskolans profil. 26. Arbetsintegrerat lärande i fokus påvärldskonferenser Högskolan är aktiv i den globala organisationen WACE på många sätt. Ingenjörsstudenter hjälper företag att växa Med fokus på automation gör studenter användbara förstudier hos industriföretag. 27. Musik för äldre Högskolan fungerar som bollplank och är samtalspartner i spännande musikprojekt. 31. gästtyckaren peter zienau VD för innovatum 2 3

3 Från student i Iran till professor i Trollhättan Som professor i geodesi arbetar Mehdi Eshagh bland annat med kartor. På datorskärmen syns Global map of Moho discontinuity, vilket är en global karta som visar gränsytan mellan jordens skorpa och mantel. Mehdi Eshagh växte upp mitt i kriget mellan Iran och Irak. Då hade han en längtan om att bli läkare. Men med tiden föddes ett intresse för ingenjörsvetenskap och att bli lantmätare. Idag är Mehdi Eshagh en av Sveriges två verksamma professorer i geodesi. Text: robert svensson Foto: Pontus Corneliusson Begreppet Geodesi är kanske okänt för många. Så här beskriver Mehdi Eshagh det: Geodesi handlar om jorden, dess form och gravitation. Han berättar att med hjälp av geodesi kan man bestämma jordens figur och storlek, punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och tyngdkraftsvärde. Geodesi underlättar framställandet av topografiska kartor, där man kan se höjdskillnader också. Som alldeles färsk professor är det mycket som är nytt för Mehdi; att flytta till en mindre stad, ett nytt jobb och inte minst att hitta i lokalerna på Högskolan Väst. Växte upp i krigets Iran Mehdi föddes 1977 i Irans huvudstad Tehran. Där växte han upp och gick i skola som barn. När jag var liten tänkte jag bli doktor. Då var det krig mellan Iran och Irak och jag insåg att läkarna spelade en stor roll tog det åtta år långa kriget slut. Några år senare började Mehdi på en gymnasieskola i Tehran för att studera matematik och fysik. Han ville nu bli ingenjör för att hjälpa Iran och bygga upp landet efter kriget. Efter gymnasiet sökte han till islamiska Azad Universitet i södra Tehran. Jag blev intresserad av begreppet karta. Vad betyder en karta egentligen? En karta kan vara så mycket; en karta över en byggnad, arkitektur eller en karta över jorden. Jag tyckte att det borde vara enkelt att lära sig, men insåg att det var motsatsen. Det var mycket matematik, fysik och mätningar. Mehdi tog sig an utmaningarna på universitetet med bravur. Han blev utnämnd till en av toppstudenterna. Det var ett bra steg i mitt liv och jag blev mer motiverad. Lärarna och mina vänner tyckte att jag skulle fortsätta att läsa en masterutbildning. Det blev geodesi och ju mer jag studerade desto mer intresserad blev jag. Startade ett helt nytt liv i Sverige Efter masterutbildningen vid K.N.Toosi University of Tech - nology i Tehran började Mehdi att undervisa studenter. Han blev så småningom motiverad att doktorera utomlands. Han hade en lärare, professor Hossein Nahavandchi, som hade tagit en doktorsexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm under ledning av professor Lars E Sjöberg. Mehdi bestämde sig för att söka forskarutbildning vid KTH. Han antogs och flyttade tillsammans med sin fru till Sverige Det var ett mycket viktigt steg, att starta ett nytt liv i ett annat land med annorlunda kultur och språk. Det var inte lätt, men vi kunde klara oss och nu trivs vi i Sverige och vill bo här! 2010 blev Mehdi docent i fysikalisk geodesi/rymdgeodesi vid KTH. Men Mehdi behövde en fast anställning i en akademisk miljö. Till slut kom möjligheten; en ledig lektorstjänst i geomatik vid Högskolan Väst i Trollhättan. Mehdi sökte tjänsten men frågade samtidigt om han kunde bli granskad för en professorstitel i geodesi. Den 1 september blev hans önskan verklighet. Undervisningen är profeters jobb Mehdi kommer nu att undervisa och utveckla kurser i geodesi på högskolans lantmäteriutbildning. Parallellt med undervisningen fortsätter Mehdi sin forskning, där han handleder doktorander från KTH. För Mehdi är en professor en lärare med bra kvalitetsintyg inom sitt ämne och med förmåga till forskning. Men titeln är mer än så. Att vara professor handlar också om att undervisa, att dela med sig av sin kunskap. Jag har undervisat i 13 år nu. När jag tog min kandidatexamen, bestämde jag mig för att bli lärare. Jag gillar studenter! När jag själv var student, kände jag ett speciellt för hållande till mina lärare. Det var en bra känsla. Jag hoppas att studenterna har samma känsla för mig idag. I vår kultur kallar vi det att undervisningen är profeters jobb som betyder att lärarna är som profeter från Gud. Lärare har ett bra rykte och jag gillar det ryktet. Ett fantastiskt jobb! Med hjälp av geodesi kan man bestämma jordens figur och storlek, punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och tyngdkraftsvärde. Namn: Mehdi Eshagh Ålder: 36 år familj: Fru och barnen Venus 5 år och Helén 7 månader. Bor: Lägenhet i Trollhättan titel: Professor i geodesi på Högskolan Väst Artiklar: Över 80 st Utgivna böcker: 2 st. Grundare av Journal of Geodetic Science, som utkommer 4 ggr per år På meritlistan: Har haft svart bälte i karate, av femte dan (femte graden). Spelar flamencogitarr när han får tid 4 5

4 Satsar på chefsutbildning för att behålla kompetens Det är inte alla kommuner som inser vikten av att få fram bra chefer. Men Åmål, Mellerud, Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda och Säffle har tillsammans upphandlat en specialutformad ettårig trainee utbildning för tänkbara chefer av Högskolan Väst. Man har bestämt sig för att försöka behålla duktig personal. Text: Anna Hallberg Foto: maria ljungberg Utvecklingscentrum+ i Bengtsfors fungerar som mäklare på uppdrag av de aktuella kommunernas kommun- och personalchefer. Totalt handlar det om över trettio perso ner som genomgår utbildningen, när man senare i höst startar omgång nummer två. Det är svårt att göra rätt rekryteringar av chefer. Utbildningen är ett sätt för oss behålla och utveckla kompetens i vårt område, säger Jan Annebjörk, projektledare inom vuxenutbildningen på Utvecklingscentrum+. Högskolan Väst levererar den akademiska delen av utbild ningen och kommunerna står själva för vissa mer praktiskt orienterade kommunspecifika utbildningsmoment. Högskolan Väst är "vår" högskola och vi vet sedan tidigare att högskolan är duktig inom detta område. De har mycket att erbjuda som man inte tänker på, säger Jan Annebjörk. Ingen av kursdeltagarna är chef idag. Förutom högskoleutbildning krävs ett rekommendationsbrev från någon chef för att kunna söka utbildningen. Många vet att de är tilltänkta chefer och utbildningen syftar ju till att förbereda för ett chefskap. Jag tror att 90 procent av deltagarna är chefer inom några år, säger Jan Annebjörk. Mentorskap kan det ge något? Deltagarna kommer framför allt från utbildnings- och socialförvaltningarna i berörda kommuner, men finns också spridda inom andra verksamheter. De har sökt i konkurrens och intresset var stort att få gå den första utbildningsomgången, ibland så många som fyra sökande per plats. Deltagarna går utbildningen på arbetstid men får också lägga en hel del egen tid. I konceptet ingår att samtliga tilldelas en mentor att bolla med under utbildningen. Jag var lite tveksam till mentorskapet eftersom mentorn kommer från en helt annan verksamhet än min egen. Vad kan det ge mig? säger Christian Rådén, Räddningstjänsten i Bengtsfors och en av deltagarna. Christian Rådén berättar att han fått vara med sin mentor vid utvecklingssamtal, vid arbetsplatsträffar och annat där agerandet som chef verkligen har visats upp. Det har gett mig väldigt mycket och jag ser det generella i chefskapet, oavsett verksamhet. Christian Rådén, Räddningstjänsten i Bengtsfors Utveckligscentrum+ i Bengstfors. Det har gett mig väldigt mycket och jag ser det generella i chefskapet, oavsett verksamhet. Min mentor är väldigt öppen och ödmjuk och väl medveten om vad som förväntas av honom. Högskolan har förberett detta väl. Inom ramen för utbildningen genomför deltagarna också någon form av utvecklingsarbete i den egna verksamheten. Det är ett sätt att markera att utveckling är en chefsuppgift. Här ska man tänka som om man var chef och ska sätta igång ett utvecklingsarbete. Det ska också ge nytta för verksamheten, säger Jan Annebjörk. Christian Rådéns projekt handlar om Kvalitetssäkring på skadeplats och har redan inneburit förändringar på hans arbetsplats i form av nyanställningar. Projektet beräknas vara klart först senare delen av 2014 så det kommer att kräva en fortsatt arbetsinsats även efter det att utbildningen är avslutad i januari. Gärna fler träffar med högskolans föreläsare Det övriga innehållet i utbildningen omfattar bland annat personligt ledarskap, projektledning, arbetsrätt/offentlig rätt, verksamhetsstyrning, gruppdynamik samt samtal och kommunikation. Flera olika ämnesområden täcks in och lärare inom ekonomi, juridik, ledarskap, personalarbete och arbets- och organisationspsykologi medverkar i utbildningen som hålls på plats på Utvecklingscentrum+ i Bengtsfors. För min del har jag mest luckor inom ekonomi och budgetarbete så det har gett mig mest hittills. Jag hade gärna haft fler träffar med högskolans föreläsare om jag fått önska. Det är duktiga pedagoger med hög kompetens, säger Christian Rådén. Det märks att deltagarna kommer från olika verksamheter och har olika erfarenhet och förutsättningar med sig, menar Christian. Men att det är en blandning av deltagare är bara positivt: Vi jobbar ju alla inom samma stora företag och behöver samarbeta och ha kännedom om kommunens hela verksamhet. Det är nyttigt att se andra verksamheter och vi bygger ett nätverk för framtiden kanske särskilt viktigt om man blir chef så småningom. Att det finns tankar på ett kommande chefskap hos Christian Rådén är ganska klart. Jag har gått alla yrkesspecifika utbildningssteg som finns inom Räddningstjänsten så när jag blev tillfrågad att söka denna chefs utbildning så tvekade jag inte. Att bli räddningschef så småningom lockar absolut. Det som triggar honom med chefskapet är möjligheten att påverka och att förändra och tillsammans med kollegor forma en organisation som kan göra den bästa möjliga insatsen om olyckan är framme. Privat gör det också att han kan se sin framtid i Bengtsfors och en möjlighet att stanna kvar i sin hembygd. Så det verkar vara en satsning som gått hem, i alla fall hos Christian Rådén. 6 7

5 Doktorander i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande Ville Björck Tuija Viking Camilla Seitl Nu har det gått ett år sedan Högskolan Väst började anta egna doktorander till forskarutbildningarna i informatik och pedagogik, med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, AIL. Nio banbrytande forskningsprojekt har under året dragits igång. Välkommen att möta våra AIL-doktorander! Text: Anna Hallberg Foto: Pontus Corneliusson Doktorander i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande Villes forskningsområde fokuserar på utbildningsdesign av högre utbildning med fokus på lärande, i synnerhet arbetsintegre - rat lärande, AIL. Med utgångspunkt i antagandet att integrering av teori och praktik skapar ett mervärde i lärandet, ska han studera hur detta antagande konstrueras inom olika lärandeteorier inom AIL, samt huruvida studenter uppfattar att integrering av teori och praktik skapar mervärde i deras lärande. Tuija forskar om interprofessionellt lärande (IPL) som är det lärande som kan uppstå i interaktionen mellan två eller flera professioner som arbetar utifrån gemensam målsättning. I avhandlingen studeras lärandet i en nationell kommitté som ska ta fram kliniska riktlinjer för psykiatrisk tvångsvård. Forskningen förväntas ge ny kunskap om interprofessionellt lärande inom hälsooch sjukvård, exempelvis genom interprofessionell utbildning (IPU) som syftar till att förbättra samarbetet mellan professionerna och kvaliteten i vården. Camillas avhandlingsarbete är följden av ett samarbete mellan Trollhättans Stad och Högskolan Väst. Som ett led i pågående forskningsprojekt är hennes uppgift att följa och studera kommunens strategiarbete. I studien ska hon försöka utveckla förståelse för vad som händer i en organisation när en ny idé skapas och implementeras. Hur kan implementering av en ny strategi i offentlig organisation förstås ur ett lärandeoch kunskapsperspektiv och hur påverkar förändringar i samhället det lokala förändringsarbetet? Said Morad Babaheidari Said deltar i forskningsprojektet "Konsekvenser av skolans digitalisering", finansierat av Länsförsäkringar Älvsborg. I en fallstudie utifrån ett så kallat Whole-school approach görs en verksamhetsanalys av en skolas digitalisering i Trollhättan. Det innebär att aktiviteter och processer som ledning, lärare, elever, föräldrar och övrig skolpersonal är involverade i studeras över tid. Forskningssyftet är att förstå hur informations- och kommunikationstekno logi (IKT) medverkar till förändring, och hur denna förändring kan påverkas i en riktning som är positiv för elevernas lärande, skol personalens professionella situation och elevers välmående. Monika Hattinger Industrin är ständigt utsatt för global konkurrens, nya kundkrav och hög produktkvalitet till låga kostnader. Utvecklingstakten i produktionen är snabb och automatiserad vilket skapar behov av ingenjörer som håller jämna steg med kunskapsutvecklingen. För att stödja ingenjörers lärandeprocess, som är kopplad till produktionsarbete, kan olika former av IT-stöd för lärande ge nya och distribuerade möjligheter. Här testas mobila och nätbaserade teknologier vid kursgenomförande på avancerad nivå. Sara Willermark Saras intresse ligger i att undersöka hur vi når en allmän och långsiktigt hållbar ämnesdidaktisk IKT-kompetent lärarkår i den svenska grundskolan. Här avses förmågan att anpassa sin undervisning till ämnets och teknikens utveckling samt optimera för elevers inhämtande av för ämnet, relevant kunskap. Målet med forskningen är att öka den didaktiska IKT- kompetensen hos lärarkåren, detta genom att utveckla, studera och utvärdera olika komptensutvecklingsmetoders effekt över tid. Marie Westerlind Det övergripande syftet med Maries avhandlingsarbete är att undersöka vilken kunskap som utvecklas och görs relevant i aktiviteter som ska stödja nyanländas integration. Hennes forskningsintresse riktar sig mot arbete med samhällsorientering för nyanlända flyktingar. Samhällsorientering är ett exempel på integrationsarbete där nya professioner och kunskapsdomäner uppstår som konsekvens av förändrade krav, förväntningar och behov i samhället. Annika Andersson Annikas forskning utgör en del av ett projekt finansierat av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, som syftar till att utveckla och pröva en övningsmodell för att förstärka samverkan på olycksplatsen. Detta för att förstå vad som är möjligt att öva på inför oförutsägbara händelser, det vill säga någon form av generaliserbar kunskap. Det rör hur samverkan övas vid olika typer av övningar, teamlärande inom blåljusorganisationer samt hur en övningsmodell med repetitionsmoment och organisationsgemensamma diskussioner kan bidra till lärande. Katarina Cederlund Förändringar i samhället, ny teknik, nya former för kommunikation och nya textvärldar innebär förändrade förutsättningar för lärares arbete med tidig läs- och skrivundervisning. Katarina avser att undersöka hur de utmaningar man ställs inför hanteras och förhandlas och de lärandeprocesser som äger rum i samband med detta. Vilka spänningsfält och dilemman har lärarna att förhålla sig till? 8 9

6 Ge mig din syn på fattigdom, så kan jag säga hur du röstar. Orden är Daniel Rauhuts, ny universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Väst. För Daniel Rauhut är fattigdom och social välfärd ämnen som ständigt är under luppen genom en intensiv kombination av forskning och undervisning. Jag brinner för allt jag gör, säger Daniel Rauhut. Text & foto: tove frisk Ena dagen befinner han sig i Palermo för att prata om barnfattigdom, nästa dag är han tillbaka i föreläsningssalen i Trollhättan för att möta lärarstudenter. Däremellan en mellanlandning i hemstaden Lund. Sedan bär det av till Poznan för att delta i en konferens om socialpolitik. Med flera parallella bokmanus på gång samtidigt, samt ett mångårigt engagemang i flera internationella forskningsnätverk, är det svårt att förstå att det finns någon ledig tid kvar överhuvudtaget. Det är min nyfikenhet och stora intresse av att uttrycka mig i skrift och ord som driver mig, säger Daniel Rauhut. I många år var det journalistyrket som hägrade, eftersom viljan att skriva, gräva, pussla och nysta alltid har funnits där. Men livet blir ju sällan riktigt som man har tänkt sig. Efter en magister examen i statsvetenskap och en uppsats i ekonomisk historia, var det en av favoritlärarna som helt sonika stack en ansökan till forskarutbildning i näven på honom. Och på den vägen är det. Varför det blev just fattigdom och social välfärd? Det är helt enkelt ett intresse som jag alltid har haft med mig. Även ett barn kan fundera över varför vissa människor har mycket och andra lite blev Daniel Rauhut klar med sin avhandling om synen på fattigdom i Sverige mellan åren Hans arbetsliv har sedan rullat vidare med en rad jobb på olika institut, högskolor och universitet. Den röda tråden har hela tiden varit social välfärd, fattigdom och immigration. Något som särskiljer Daniel Rauhuts forskning inom området är hans regionala perspektiv. I Sverige har vi en forskningstradition som ofta handlar om att antingen studera välfärd på nationell nivå eller genom lokala casestudies. Det var en aha-upplevelse när jag upptäckte att det fanns ett väldigt outforskat område när det gällde den regionala nivån. Daniel Rauhuts forskning och studier har resulterat i en diger samling av bokmanus och antologier kom boken Den besvärliga fattigdomen ut, där Daniel Rauhut bland annat beskriver olika sätt att mäta fattigdom, hur fattigdom uppkommer och strategier för att bekämpa den. En omarbetad version av boken har nyligen släppts. Sent i höst släpps en ny bok om barnfattigdom. Fattigdom tycks helt enkelt vara ett ämne som aldrig mister sin aktualitet, och som ständigt debatteras i massmedia. Fattigdom är oerhört ideologiskt laddat eftersom det berättar mycket om hur ett samhälle mår, hur det är uppbyggt och fungerar. Ge mig din syn på fattigdom, så kan jag säga hur du röstar. Daniel Rauhut menar vidare att även vårt konsumtions samhälle färgar vår uppfattning av fattigdom. Begreppet är relativt. Idag handlar fattigdom till stor del om känslan av att inte kunna konsumera det som grannen konsumerar. Du känner dig fattig när du inte kan ha det som alla andra har. Kort sagt; istället för du är vad du äter handlar det om du är vad du konsumerar. Anställningen på Högskolan Väst tycker Daniel Rauhut är en perfekt kombination av forskning och föreläsningar. Att ha möjlighet att både kunna undervisa och ändå ha tid att ägna mig åt forskningsprojekt känns väldigt bra. Miljön på Högskolan Väst gillar jag dessutom riktigt mycket. Inte alls de små, traditionella, mörka rummen och korridorerna som jag sett på så många andra högskolor och universitet. Här är det istället luftigt och välkomnande, en perfekt miljö att forska i. vem: Daniel Rauhut, 45 år, doktor i ekonomisk historia, docent i urbana och regionala studier samt lektor i socialt arbete på Högskolan Väst Aktuell: Undervisar bland annat studenter på Lärarprogrammet och Socialpedagogiska programmet i kurser om kvantitativ metodik, samhällsekonomi, socialpolitik och välfärdsmodeller Bor: i Lund med sin familj Intresse: Vinprovning, matlagning, resor, litteratur och snooker Ny studie rektor för forskarutbildningen Den 15 augusti tillträdde Kristina Eriksson som ny studierektor för forskarutbildningen på Högskolan Väst. Det är ett treårigt uppdrag med fokus på att forma den nu ett år gamla egna forskarutbildingen där cirka 25 doktorander finns inskrivna just nu. Kristina Eriksson är filosofie doktor i maskinteknik och universitetslektor i logistik vid Högskolan Väst. Hon har varit på högskolan av och till sedan hon själv var student och pluggade till maskiningenjör i mitten av 1990-talet. Efter några års arbete inom industrin i Sverige valde hon att åka till England för att studera, först på masternivå och sedan även på forskarnivå. Hon tog sin doktorsexamen i Bath i södra England 2007 men har efter det arbetat på Högskolan Väst. Upp 13 procent Nytt prioriterat forskningsområde: Barn- och ungdomsvetenskap Högskolan Västs styrelse har beslutat om att inrätta Barn- och ungdomsvetenskap, BUV, som ny vital forskningsmiljö. Det be tyder att forskningsområdet nu utgör en av tre prioriterade forskningsmiljöer vid Högskolan Väst, vid sidan av Produktionsteknik Väst och Lärande i och för det nya arbetslivet, LINA. Inom BUV-miljön forskar man på områden där barnperspektivet står i centrum och där barnens röst får komma till tals. Forskningsmiljön är kopplad till discipliner som psykologi, sociologi, pedagogik och kulturvetenskap. BUV-miljön involverar idag ett 50-tal forskare inom ungefär samma antal forskningsprojekt och man har forskningssamarbete med universitet i bland annat Italien, USA, Kina, Kenya, Thailand, Colombia, Storbritannien och Tyskland. Högskolan Väst antog 13 procent fler studenter hösten 2013 än förra hösten. Eller 550 stycken fler om man räknar i antalet individer. Totalt antogs personer till kurser och program. Antalet studenter vid Högskolan Väst som kommer från Göteborg ökar och tog inför årets hösttermin en skutt uppåt. Nästan 21 procent av de antagna till programmen kommer från Göteborg, vilket utgör den enskilt största gruppen. Ungefär 17 procent av de antagna programstudenterna kommer från Trollhättan. Bland de längre utbildningarna vid Högskolan Väst var det hårdast konkurrens om att komma in på: Socialpedagog, Socialpsykiatrisk vård samt 3D-animation och visualisering. Inför vt-14 visade söktrycket på en fortsatt ökning. Antalet förstahandssökande steg med 15 procent jämfört med vt-13. Ökningen i hela landet var 4,7 procent. Närhälsan ny partner i NU-akademin Väst Sedan våren 2011 finns ett etablerat samarbete mellan NU-sjukvården och Högskolan Väst genom etableringen av AIL-plattformen NU-akademin Väst. Inom ramen för NU-akademin Väst sker samarbete inom forskning, utbildning och verksamhetsutveckling. Från och med maj 2013 ingår Närhälsan som ytterligare en part. Närhälsan utgörs av den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen vilket innebär vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicin, rehabilitering och gynekologi

7 Astrid Johansson och hemtjänstens gruppledare Maria Gällnäs hjälptes åt att premiärhandla med läsplattan och Högskolans Västs nya och specialutvecklade app. Den stora utmaningen har varit att skapa en app med ett gränssnitt som är helt anpassat till ovana användare. För delprojektledaren Anna Sigríður Islind och hennes kollegor vid Högskolan Väst ger Astrid Johanssons och de andra testpiloternas synpunkter bra vägledning inför fortsättningen. Nu handlar Astrid själv igen Högskolans nya app testas skarpt i hemtjänsten Kan en specialutvecklad app och en läsplatta vara vägen mot en roligare matupplevelse för äldre som inte kan gå och handla själva? Absolut. Det här blir mer som att handla på riktigt och det är lättare att variera inköpen, säger Astrid Johansson, 77, en av testpiloterna i Högskolan Västs mobilhandelsprojekt för seniorer. Text: erik torstensson Foto: andreas olsson Hon har den här soliga septembertisdagen just gjort sin första beställning med appen, som under hösten testas bland nio äldre i Trollhättan med behov av hemtjänst. Tillsammans med en av hemtjänstens gruppledare, Maria Gällnäs, har Astrid knappat in beställningen och skickat till sin lokala butik den digitala vägen. Lite ovant med touchskärm, men annars gick allt utan större bekymmer. Jag jobbade med dator på Volvo Aeros kontor innan jag pensionerades 2001, men de nya apparaterna som barnen, barnbarnen och barnbarnsbarnen har med sig när de kommer hit på besök begriper jag mig inte på, säger Astrid och skrattar. Nu ska det bli ändring på det. Och vägen dit går via magen. Eller rättare sagt, via maten. I pilotfasen prövar vi nu appen i praktiken och tar sedan med oss synpunkterna och gör ytterligare förbättringar, säger delprojektledaren Anna Sigríður Islind. Efter sin examen vid högskolan i augusti 2012 har hon jobbat med m-handelsprojektets seniorapp, i nära samarbete med hemtjänsten och ICA. Syftet är att göra äldre mer delaktiga i sina matinköp och med stöd av hemtjänstpersonalen kunna fortsätta handla på egen hand. Fast hemifrån. Appen uppdateras varje vecka med de ICA-varor som sålts mest under de senaste sex veckorna och varorna finns på bild. När du ser varorna är det mer som att vara inne i butiken. Det gör att du kanske hittar på lite nytt, precis som när du går i affären på riktigt. Det är roligt att kunna improvisera lite ibland, säger Astrid. Efter en svår sjukdom för tre år sedan har hon nu återfått krafterna och kan ta hand om både hemmet och sin man, som drabbats av en stroke. Astrid går själv och handlar lättare matvaror, men vid de större veckoinköpen behöver hon hemtjänstens hjälp. Tack vare appen behöver hon nu inte skicka med pengar eller betalkort. Så småningom ska vi utveckla en automatisk betalfunktion, men i första skedet skickar butiken en faktura till beställaren, säger Anna Sigríður Islind, Det är roligt att kunna improvisera lite ibland. Det ger en större trygghet för de äldre och vi inom hemtjänsten slipper hantera andras pengar, säger Maria Gällnäs. Butiken plockar upp beställningen via en hemsida och packar alla varor. Sedan är det bara för hemtjänsten att hämta och leverera en dag i veckan. Normalt sett är det även vi som går och handlar, men med den här lösningen kan vi lägga mer tid hos våra äldre, säger Maria Gällnäs. Hemtjänstpersonalen har läsplattorna med sig ut till sina brukare, som har sin egen inloggning. Projektledaren för hela m-handelsprojektet, Ulrika Lundh Snis, universitetslektor i informatik vid Högskolan Väst, konstaterar att seniorappen innebär helt andra utmaningar jämfört med den ständigt växande och mer kommersiellt inriktade app-marknaden för konsumenter som är vana vid att lösa det mesta med sina smarta telefoner. Seniorappen måste vara väldigt enkel eftersom den ska användas av en målgrupp som idag inte alls är vana vid datorer och läsplattor. Det gör projektet unikt. Här handlar det enbart om att se till användarvänligheten och göra tekniken tillgänglig för fler. Samtidigt stimulerar appen ett ökat samarbete mellan hemtjänstpersonalen och deras brukare, säger Ulrika Lundh Snis. Hon tror att lösningen på sikt kan få en stor spridning. Rent tekniskt är vi redo att köra för fullt i början av 2014, men samtidigt måste kommunens omsorgsförvaltning hinna fatta sina beslut och anpassa sin organisation. Efter premiärhandlingen med appen kommer Astrid Johansson med många värdefulla synpunkter. Som att en övergripande sökfunktion vore bra. Liksom möjligheten att beställa frukt och grönsaker styckevis. Att kunna köpa potatis och köttfärs hektovis, och inte bara kilovis, var ett annat önskemål. Och att varorna ska ligga i bokstavsordning inom kategorierna. Dessutom bör de laktosfria produkterna ligga samlat under ett eget avsnitt, påpekar Astrid. Anna Sigríður Islind, som verkligen brinner för projektet, noterar synpunkterna noga. Appen kan göra vardagen enklare och mer innehållsrik för äldre som av olika skäl inte har möjlighet att klara sig helt själva längre. Det känns väldigt inspirerande. m-handel med fem nya appar M-handel handlar om användning och konsumtion av mobila och finansiella tjänster. Högskolans forskningsprojekt är ett av fem delprojekt inom det så kallade Omställningskontoret Plus. Genom EU-finansering med totalt 17,5 miljoner ska projektet bidra till att utveckla näringslivet och skapa nya arbetstillfällen i de 14 Fyrbodalkommunerna samt Essunga, Grästorp och Lilla Edet. Ambitionen är att få fler att använda m-handel och utöver seniorappen ingår utvecklingen av en app för studenter på Högskolan Väst, en castingapp för ett castingbolag som bemannar filmroller, en shoppingapp för city handeln och en stadsapp för Trollhättans Stad

8 Monica Reichenberg nytt om namn Nya professorer Mehdi Eshagh är ny professor i geodesi. Geodesi handlar om att bestämma jordens figur och storlek, punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och tyngdkraftsvärde. Även tyngdkraftsfältets struktur och geoidbestämning hör till geodesin. Geodetisk mätning är grundläggande vid till exempel projekteringen av ett bygge, vid ledningsarbeten eller när en väg eller järnväg ska anläggas. Punkternas läge bestäms med hög precision, antingen i förhållande till varandra eller i ett referenssystem. Mehdi Eshagh disputerade vid KTH 2009 med avhandlingen On satellite gravity gradiometry. Läs mer på s 4. Monica Reichenberg är ny gästprofessor i utbildningsvetenskap. Hennes forskningsområde rör läsning, framför allt läsförståelse. Hennes forskningsfrågor är: Hur kan texter göras begripliga för svaga läsare? Hur kan svaga läsares lässtrategier utvecklas? Dessutom har andraspråkselevers läsning varit föremål för hennes forskningsintresse. I avhandlingen från 2000 undersökte hon elevers förståelse av olika textversioner i historia och samhällskunskap. De senaste åren har Monica Reichenberg undersökt dövas förståelse av samhällsinformation. Hon är för närvarande vetenskaplig ledare och ansvarig för den svenska delen i ett nordiskt forskningsprojekt en interventionsstudie i läsförståelse i grundsärskolan/träningsskolan. Nya docenter Katarina Elam har antagits som docent i utbildningsvetenskap på Högskolan Väst, med inriktning mot estetik. Hennes forskning handlar om estetisk erfarenhet, känslor och varseblivning, primärt i förhållande till konst men även till vardagliga fenomen och företeelser. Hon har bland annat studerat körsång som sinnlig aktivitet och erfarenhet där hon försöker ringa in och beskriva den omvittnade lust- och lyckokänsla som körsångare upplever. Katarina Elam Mehdi Eshagh Peigang Li Gudrun Rudolfsson på högskolan väst Det senaste forskningsprojektet fokuserade på att lära sig bli betraktare av samtida konstdans bland annat genom träning av kroppslig uppmärksamhet. Katarina Elam kom till Högskolan Väst Där undervisar hon i estetik och vetenskapsteori på lärarprogrammet. Gudrun Rudolfsson har antagits som docent i vårdvetenskap vid Högskolan Väst. Hennes forskning har hittills framför allt handlat om dialogen mellan patient och sjuksköterska i samband med en patients operation. Gudrun Rudolfsson har studerat vårdledare i ett perioperativt sammanhang där man strävar efter att skapa en kontinuitet för patienten. Hon har också genomfört studier om hur sjuksköterskestudenter lär sig förstå patienter i mötet med dem. Gudrun Rudolfsson har också tittat på hur en operationssjuksköterska arbetar med förståelsen av en patient inför en operation. Gudrun Rudolfsson är utbildad operationssjuksköterska och har tidigare arbetat på Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan. Efter kortare anställningar på Göteborgs universitet och Högskolan i Borås började hon på Högskolan Väst Ny doktor Peigang Li har disputerat vid Högskolan Väst i produktionsteknik med avhandlingen Cold lap formation in GMAW of steel - An experimental study of micro-lack of fusion defects. Peigang Li är den förste att disputera inom ramen för Högskolan Västs forskarutbildning i produktionsteknik. Forskningen fokuserar på de mikrodefekter som uppstår vid svetsning. En mycket stor del av alla konstruktioner runt omkring oss byggs samman genom svetsning. Det har varit känt länge att svetsar kan innehålla mikrodefekter, som försämrar hållfasthet och livslängd på konstruktionerna. I sin avhandling går Peigang Li i närkamp med dessa defekter och avslöjar hur de bildas, något som hitintills varit okänt. Med denna nya kunskap kan man minska mängden defekter och åstadkomma bättre produkter. Rektors ORD Varje år i september väntar vi på Högskolan Väst ivrigt på regeringens budgetproposition. Där ser vi hur mycket pengar vi föreslås få från Utbildningsdepartementet nästkommande år. Dessutom ges en prognos för de tre följande åren. I vårt fall kan vi se att för 2014 får vi medel som motsvarar vår nuvarande utbildningsvolym. Men prognosen för 2015 innebär en neddragning med cirka åtta procent och från och med 2016 blir det ytterligare lika mycket i neddragning. Det betyder att den neddragningsplan som presenterades redan i budgetpropositionen 2011 fortfarande gäller, men med en viss förskjutning framåt i tiden. Nytt var också att vi kan se ytterligare omfördelning från högskolor till stora universitet även Vi i ledningen på Högskolan Väst är övertygade om att högskolans utbildning och forskning, och vårt samverkansinriktade arbetssätt, är viktiga inte minst för vårt närområde. Därför kommer vi att arbeta hårt för att bevara, utveckla och dela med oss av vår breda kompetens på olika sätt, i förhållande till verksamhetens mål och i samråd med omvärlden. En sak som vi lärde oss på hösten 2011 var att vi är ett av få lärosäten som utbildar lantmätare. Därför har vi nu satsat på nationella samarbeten och är särskilt glada för att vi nu får en professor i ämnet. Han porträtteras i detta nummer av Västpunkt, liksom m-handelsprojektet som drivs bland annat i samverkan med Trollhättans Stad. I ett annat inslag i Västpunkt möter vi Inga Wernersson. Då handlar det om genusfrågor i lärarutbildningen, något som hon, tillsammans med andra, kommer att diskutera vidare i samband med biträdande utbildningsminister Maria Arnholms besök vid högskolan, som förhoppningsvis sker under vintern. Högskolan Väst arbetade under förra läsåret med att förnya sina strategier. I samband med detta skapade vi också ett motto. Många var involverade i diskussionerna, men till slut landade vi i det korta och kärnfulla Arbetsintegrerat lärande. Fortsatta interna diskussioner om innebörd och praktik i detta begrepp kommer att föras. Som bra är har vi nu också doktorander som sysslar med frågan. En av dem, Ville Björck, har tagit på sig att gå igenom högskolans dokument där uttrycket används, för att se vad vi mera precist menar med begreppet. Han deltog också när forskningschefen på Svenskt Näringsliv, Tobias Krantz, gästade högskolan tidigare i höst. Då fick Tobias en presentation av hur högskolan arbetar med bland annat arbetsintegrerat lärande. I samband med arbetsintegrerat lärande kan nämnas att den så kallade vitala forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbets livet, LINA, gav ut en antologi i början av september: Inside the New University: Prerequisites for a Contemporary Knowledge Production. Redaktörer är Kristina Johansson, Eddy Nehls och Göran Lassbo. Den är ett viktigt inspel i den internationella akademiska debatten. Slutligen vill jag nämna att Högskolan Väst har fått en ny högskoledirektör, Li Lejerstedt, som efter några år vid Högskolan i Jönköping nu har kommit tillbaka till oss. Kerstin Norén 14 15

9 Inga Wernersson vill se ökad jämställdhet i förskolan: Dags för fler killar att välja förskolläraryrket Regeringen och högskolorna vill att fler män blir förskollärare, men en nyligen publicerad rapport från Högskolan Väst visar att inte mycket gjorts på 40 år för att förändra den ojämna könsbalansen i yrket. Yrket har utvecklats enormt och är innehållsrikt, fritt och utmanande. Det måste vi kommunicera, säger Inga Wernersson som är professor i utbildningsvetenskap och forskar om jämställdhet i skolan. Regeringen vill åtgärda obalansen mellan könen inom förskollärar- och läraryrkena. För något år sedan uppdrog man åt Skolverket att kartlägga och analysera vilka åtgärder som gjorts för att öka andelen män i förskolan. Skolverket bad om hjälp med kartläggningen hos Högskolan Väst. Här finns nämligen landets mest erfarna forskare på området. Inga Wernersson har i snart 40 år forskat om genusfrågor inom skolan och är en flitigt anlitad expert på området. Jämställda arbetsplatser är bättre Uppdraget resulterade i rapporten Män i förskolan kartläggning och analys av insatser, som kom hösten Den visade att inte mycket har hänt på 40 år när det gäller andelen män i yrket eller hur man argumenterar för att få dit dem, säger Inga Wernersson och fortsätter: De försök som gjorts att rekrytera fler män brister i analys; man tar utgångspunkt i att mäns erfarenhetsgrund skulle vara en helt annan än kvinnors och då blir budskapen därefter. Män sätts högre i genusordningen när man vill locka dem till kvinnoyrken fler män i yrket ger högre status och lite mer strålglans. Men vi vill ju inte att män ska bli förskollärare för att de är män, utan för att det är ett intressant och givande yrke och för att jämställda arbetsplatser är bättre! Förskollärare samhällsförändrare och pedagog Sedan barnomsorgen i Sverige byggdes ut i stor skala på och 80-talen har förskolläraryrket genomgått stora förändringar. Utbyggnaden var en förutsättning för kvinnors möjlighet att gå ut i Text: lena lindhé Foto: andreas olsson Pedofildebatten har lett till en hysteri som vi måste komma bort ifrån! förvärvslivet. Det innebar att både kvinnor och män valde förskolläraryrket för att man ville arbeta med barn och vara delaktig i en viktig samhällsförändring. Det politiska läget är ett helt annat idag. Barnomsorg och förskola är en etablerad pedagogisk verksamhet med täckning i hela landet och i alla samhällsklasser. Förskolläraryrket är etablerat men inte tillräckligt kommunicerat, som jag ser det. Vi borde bli bättre på att framhålla yrkets pedagogiska profil, och undvika att förstärka den bild av kvinnor och små barn som omgärdar yrket, säger Inga Wernersson. Under senare tid har pedofildebatten seglat upp som en negativ aspekt som, tror Inga Wernersson, skrämt många män från att gå in i detta viktiga pedagogyrke. Den har lett till en hysteri som vi måste komma bort ifrån! Glöm inte att utvecklingen i Sverige har inneburit att fäder och barn närmat sig varandra oerhört mycket, så kombinationen män och små barn är idag helt naturlig och självklar. Det borde den vara även i förskolan. Skillnader mellan olika delar av landet I Skolverksrapporten konstaterar Wernersson och medförfattaren Ingrid Granbom att det är stora skillnader i hur personalgrupperna i förskolan ser ut i olika delar av landet, liksom i sökbilden till olika högskolor och universitet. I särklass står Umeå. Där är nära 6 procent av de anställda förskollärarna i kommunen män och på Umeå universitet är över 20 procent av förskollärarstudenterna män. I ungefär en fjärdedel av kommunerna finns inte en enda manlig förskollärare anställd. Vid vissa högskolor och universitet är andelen män som läser till förskollärare så låg som 3 4 procent. Inga Wernersson ser inga givna förklaringar till att det finns så stora olikheter: Man har inte gjort några särskilda satsningar i Umeå som man inte gjort i andra delar av landet. Men genusordningen kan av historiska skäl se lite annorlunda ut i övre Norrland. Det är möjligen vanligare att man vågar bryta könsmönster vid yrkesval eftersom arbetsmarknaden erbjuder möjligheter om man gör det. En annan koppling kan vara att här finns en mer radikal politisk tradition som gynnar gränsöverskridandet. Även i Halmstad och Malmö, där man under lång tid arbetat med nätverk för manliga förskollärare, har man lyckats lite bättre med att rekrytera män till yrket. Film, inspirationsdagar och textanalys Högskolan Väst inleder under 2013 ett långsiktigt arbete för att nå fler sökande och gärna män till förskollärarutbildningen. Här finns ett stort engagemang för breddad rekrytering och en bra lokal förankring runt utbildningen. Inför höstterminen 2013 producerades en film där två manliga förskollärare som utbildats vid Högskolan Väst berättar om sin arbetsvardag. Det var ett bra första steg. Nästa steg blir att anordna en inspirationsdag om yrket. Det har ju skett en kraftfull professionalisering och den är inte tillräckligt känd. Förskolläraryrket är idag ett utmanande pedagogyrke med stor frihet och dynamik som också har stor betydelse för det enskilda barnet. Yrkets innehåll behöver också avkönas och vi måste vara tydligt genusneutrala i vår kommunikation om utbildningen. Här finns mycket att ta i även inom andra områden. Jag har nyligen blivit kontaktad av vår utbildning inom nätverksteknik där man har motsatt problematik med inga eller alltför få kvinnor. Det blir spännande att se vad vi kan åstadkomma där! säger Inga Wernersson. Kampanjer är känsliga men det är bra att något görs! Regeringen planerar inom ramen för sina insatser bland annat en informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena: Det görs olika ryck och det saknas långsiktighet och hittills har satsningarna varit underfinansierade. Och kampanjer är känsliga saker. Man får inte tilltala männen som om de är hjältar om de går in i dessa yrken, utan lyfta fram yrket och dess kvaliteter, säger Inga Wernersson, och sammanfattar: Självklart är jag ändå glad att den här frågan uppmärksammas på nationell nivå. Förskola är livsviktig verksamhet för våra barn. Vi vet att inte mycket har hänt när det gäller könsbalansen inom förskolläraryrket, men massor har hänt inom yrket och det är det vi måste få fram! 16

10 Socialsekreterare stärker sin kompetens om utsatta barn Närmare hundra socialsekreterare i Jönköpings län fördjupar just nu sina kunskaper i att upptäcka och utreda utsatta barn i en uppdragsutbildning från Högskolan Väst. Behovet av att tidigt kunna identifiera barn som utsätts för övergrepp och misshandel är stort. Text: Anna Hallberg foto: bildbyrå T rycket på Socialtjänsten ökar. Det blir mer komplexa ärenden att hantera och kravet på systematisk dokumentation tilltar. Samtidigt är kompetensutvecklingen eftersatt bland socialsekreterare och det är en hög personal omsättning. Jönköpings län tror att en tryggare kunskapsbas kan vara ett sätt att behålla personalen. Kursen är en del i ett större tvåårigt projekt med syfte att motverka ohälsa och långtidssjukskrivning hos sysselsatta inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Ett sätt är att erbjuda en tryggare kunskapsbas för denna arbetsgrupp, berättar Helena Post Mårtensson, FoU-ledare Regionförbundet Jönköpings län, och den som upphandlat utbildningen. Ny lagstiftning och andra politiska initiativ har gjort att kunskapen behöver öka bland landets socialsekreterare som utreder misshandel och sexuella övergrepp på barn. En ny lag infördes exempelvis 2008 om en särskild barnskyddsutredning. Lagen kom till efter flera uppmärksammade fall där barn avlidit på grund av våld fast olika myndigheter visste att det fanns behov av skydd. När ett ärende når Socialtjänsten har det inte sällan passerat bäst före datum för länge sedan. Övergreppen kan ha pågått under en tid, men samtidigt måste man som socialsekreterare sätta sig in i ärendet, utreda och göra bedömningar som måste få ta tid. Det är en komplex situation att jobba i och det behövs påfyllnad av kunskap, säger Helena Post Mårtensson. Format en helt ny utbildning Det genomförs en mängd olika utbild ningsinsatser under projektperioden varav kursen Barnmisshandel och sexuella övergrepp 7,5 hp från Högskolan Väst är en av två högskolekurser. Helena Post Mårtensson är glad att det fanns intresserade högskolor som var beredda att ta sig an detta omfattande uppdrag. Utbildningen tar upp kärnan av det allra svåraste av det socialsekreterarna sysslar med och Högskolan Väst har varit innovativa och byggt ett helt nytt koncept. Utbildningen tar upp kärnan av det allra svåraste av det socialsekreterarna sysslar med och Högskolan Väst har varit innovativa och byggt en helt nytt koncept. Det finns flera fördelar med upplägget men att det finns experter med från fältet är helt avgörande, menar Helena Post Mårtensson. Meningen är att deltagarna ska kunna omsätta kunskapen i sin hektiska praktiska vardag. Då måste man ha med verksamma som vet hur det fungerar. Redan i upphandlingen var det väl strukturerat vad man önskade av utbildningen och mycket var genomtänkt i förväg. När de ansvariga sedan träffade Emma Sorbring och Anette Bolin, kursansvariga på Högskolan Väst, formades utbildningen tillsammans. Om samarbetet med högskolan har Helena Post Mårtensson bara gott att säga: De är jättelätta att samarbeta med! Lyhörda, snabba, korrekta och effektiva i sitt sätt att jobba. Och de har skickliga föreläsare. Hon tycker också att upplägget med webbföreläsningar varvat med träffar är kanon just för den här målgruppen som måste kunna göra detta på arbetstid. Det ger också spin-off-effekter på kollegor som inte går utbildningen när de gemensamt tar del av en föreläsning på en arbetsplatsträff. Skapar ny kunskap tillsammans Helena Post Mårtenssons tankegångar stämmer väl överens med det som Anette Bolin, som själv tidigare jobbat 12 år som socialsekreterare, ser som styrkan i utbildningen. Som jag ser det handlar det om att vi har en mix av forskare och experter från fältet, att vi använder oss av webbföreläs ningar inom delvis nya fält och att vi har hittat en form för att få in lärandet när man jobbar samtidigt. Hon berättar att mycket handlar om att reflektera genom en loggbok varje del tagare för. Ofta ser man på en webbföreläsning på jobbet tillsammans med andra och diskuterar efteråt sina reflektioner. Det kan ge upphov till frågor som sedan tas upp på den gemensamma samligen i utbildningen. Alla som går kursen ska ha jobbat i mer än fem år som socialsekreterare så man märker att de vet vad de talar om. De är oerhört intresserade av ny forskning på området och ställer kritiska frågor, säger Anette Bolin. Att möta yrkesverksamma deltagare ger också Anette Bolin mycket tillbaka. Hon får en inblick i hur det är på fältet idag som hon kan föra med sig tillbaka i undervis ning på högskolan och hon får utmana sin kunskap hela tiden. Man får ju helt andra frågor än av programstudenterna. En teoretisk metod kanske inte håller fullt ut det är ju individer och barn de möter och då är det intressant att diskutera hur gör man nu då? Det blir på så vis en sorts samproduktion av kunskap mellan verksamma på fältet och oss på högskolan. Vilket i sig är utvecklande för båda parter, säger Anette Bolin.

11 Mohit bygger broar mellan Indien och Högskolan Väst För fem år sedan kom han hela vägen från Lucknow i Indien till Trollhättan och Högskolan Väst. I april fick han utmärkelsen Global Swede och under sommaren arrangerade han en kurs för sju indiska studenter. Jag vill vara en länk mellan Indien och mitt andra hemland Sverige, säger Mohit Gupta som är doktorand i termisk sprutning på Institutionen för ingenjörsvetenskap på Högskolan Väst. Text: Ragnhild Larsson Foto: andreas olsson Den 29 april i år var Mohit gäst på Utrikesdepartementet. Han är en av 24 studenter som fick utmärkelsen Global Swede av handelsminister Ewa Björling, tillsammans med andra utländska studenter från olika universitet och högskolor runt om i Sverige. Utmärkelsen går till studenter med goda studieresultat som har utmärkt sig inom innovation, kreativitet och entreprenörskap. Syftet är att uppmuntra de utländska studenterna att vara aktiva i samarbetet mellan Sverige och de länder där de väljer att arbeta efter sina studier. En uppmaning Mohit gärna ställer upp på. God stämning och bra forskning lockade Mohit kom hit sommaren 2008 för att göra praktik på Produktionstekniskt Centrum, PTC. PTC grundades av Högskolan Väst, Innovatum, Saab Automobile och Volvo Aero, och är Sveriges modernaste produktionstekniska laboratorium. Jag fastnade för den goda stämningen och den höga forskningskvaliteten och kom tillbaka till Sverige för att ta en masterexamen. Planen efter examen var att hitta ett jobb i industrin. Under studierna jobbade Mohit också deltid i ett projekt på PTC och började därför fundera på om han kanske skulle doktorera. Fördelen med att doktorera är att man kan testa många olika saker. Jag har Jag fastnade för den goda stämningen och den höga forskningskvaliteten. bland annat undervisat i olika kurser. Jag tycker om att prata med studenterna, lära känna dem och hjälpa dem på olika sätt. Därför började jag jobba på högskolans internationella kontor. Samarbete med indiska universitet Eftersom de högre utbildningarna numer är avgiftsbelagda för ickeeuropeiska studenter har dessa studenter minskat. Ett masterprogram kostar cirka kronor per år plus levnadsomkostnader. Det är inte så många som kan eller vill betala så mycket och det gör det extra svårt för mindre och mer okända högskolor. Högskolan försöker minska kostnaderna genom att erbjuda studenter med rätt akademisk bakgrund deltidsarbete på Produktionstekniskt Centrum. En student har också fått ett stipendium för att klara av kostnaderna, berättar Mohit. För att locka hit indiska studenter har Högskolan Väst börjat samarbeta med fyra universitet i södra Indien. Tillsammans med sin professor Per Nylén och Carl-Fredrik Miles från det internationella kontoret, har Mohit rest till Indien två gånger det senaste året för att besöka olika universitet och forskningscentrum. Som ett resultat av samarbetet kom sju indiska studenter hit i somras för att läsa en månadslång kurs i automation. Kursen bestod av både praktik på Produktionstekniskt Centrum och teoretiska studier. Mohit har ordnat möten, förhandlat, skrivit samarbetsavtal med de indiska universiteten och fungerat som mentor för de indiska studenterna. Det är ett väldigt spännande uppdrag som skiljer sig helt från forskartillvaron. Jag vet ju hur det är att komma till Sverige från Indien som student. Fler indiska studenter vill studera på högskolan De kulturella skillnaderna är stora mellan Sverige och Indien. Framför allt är atmosfären mellan professorer och studenter mycket mer formell i Indien. I Indien talar din professor om för dig vad du ska göra. Här får du bestämma själv och de indiska studenterna är väldigt ovana vid det. Jag får förklara för dem att de kan uttrycka sin egen åsikt väldigt fritt utan att någon blir arg. Flera av de indiska studenterna vill komma tillbaka och läsa masterprogram. De har också förmedlat sina positiva upplevelser till sina kurskamrater. Det är ju den bästa reklam vi kan få. Efter sommarkursen har flera indiska studenter hört av sig för att ta reda på hur de ska bära sig åt för att kunna studera här. Under höstterminen har högskolan också för första gången två utbytesstudenter från Indien som studerar maskinteknik och robotteknik på masternivå. Alla vinner på internationellt samarbete Mohit tycker att den internationella satsningen är viktig. Det är inte bara de internationella studenterna som lär sig av att komma hit. De svenska studenterna får också en möjlighet att vara utbytesstudenter i Indien. Också forskningen vinner på internationella samarbeten. Dessutom behöver Sverige som land fler människor och Högskolan Väst behöver fler studenter för att överleva på sikt. Om man är intresserad av maskinteknik, automation och produktionsteknik är Högskolan Väst ett utmärkt val för en indisk student, menar Mohit som vill fortsätta jobba med internationella frågor när han har doktorerat. Åker jag tillbaka till Indien vill jag fortsätta samarbeta med Högskolan Väst. Inom fem sex år vill jag gärna åka till Indien, men man vet aldrig. Jag trivs ju här. Jag vill hur som helst gärna fortsätta arbeta med internationella studenter. Sverige är ju mitt andra hem, så om jag åker tillbaka till Indien vill jag fortsätta samarbeta med Högskolan Väst

12 vi ska fortsätta att stärka vår profil Nya högskoledirektören Li Lejerstedt gläds verkligen över återkomsten och att få vara med och fortsätta utveckla Högskolan Väst. Larsgunnar Gunnarsson Centrum för hållbar utveckling inrättat Namn: Li Lejerstedt Född: I Uppsala, 7 november 1963 Bor: Linnéstaden, Göteborg Familj: Gift, tre utflugna döttrar från tidigare äktenskap Aktuell som: Ny högskoledirektör sedan 1 september Saker jag är bra på i min roll: Jag är utvecklings inriktad och ser snabbt hur saker hänger ihop. Jag har lätt för att kommunicera och förmedla en bild om vart vi ska och tillsammans med medarbetarna hitta vägen dit. Nyckelfrågor för Högskolan Väst: Att fortsätta utveckla vår utbildning och forskning i levande samarbete med näringsliv och samhällsliv och stärka vår profil kring det arbetsintegrerade lärandet. Text: erik torstensson Foto: pontus corneliusson Li Lejerstedt och Högskolan Väst har haft en lång relation tidigare. I tio år fram till 2011 hade hon flera olika roller i organisationen och var bland annat chef för Central utbildningssamordning ( ) och Kommunikationsavdelningen ( ). Sedan rekryterades hon till Högskolan i Jönköping som kommunikationsdirektör. Det är en internationell miljö som genomsyrar arbetet på alla nivåer. Som del i koncernledningen vid en stiftelsestyrd högskola med fem dotterbolag, gav det mig förstås många nya erfarenheter. Vi genomförde bland annat en omfattande om organisation av de administrativa funktionerna som berörde samtliga bolag under den här perioden. En viktig lärdom är att man inte nog kan betona vikten av att kommunicera vid förändringsarbete. Li Lejerstedt är född i Uppsala och uppvuxen i Strängnäs. Hennes mamma var gymnasielärare i språk och hennes pappa professor i matematisk statistik. Att hon själv hamnade i den akademiska världen ser Li Lejerstedt ändå mest som en tillfällighet. Efter gymnasiet sökte jag den nya internationella ekonomilinjen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den fanns även i Linköping, men eftersom jag tillbringat många somrar i Fjällbacka kändes Västsverige mer naturligt för mig. Sedan flyttade jag och min dåvarande man till Vänersborg, eftersom han fick jobb på Saab. Även jag fick sedan jobb inom GM:s internationella inköpsorganisation, berättar Li Lejerstedt, som sedan länge är göteborgare igen. Hon jobbade flera år inom Saab/GM och gled successivt över till bolagets marknadsorganisation. Sedan dök den lockande tjänsten upp på Högskolan Väst Jag har alltid intresserat mig för samhällsutveckling och sökte något som var mer inriktat mot samhällsnytta. Min första roll på högskolan handlade om att stärka samverkan mellan högskolan och omvärlden. Nu är hon alltså tillbaka. Tanken med den nyinrättade tjänsten som högskoledirektör är att utveckla en starkare integration i många dimensioner mellan de administrativa funktionerna och utbildningen och forskningen. Li Lejerstedt ansvarar för cirka 135 medarbetare inom sju avdelningar. Som en del av högskolans ledningsgrupp är hon också ett bollplank för rektor Kerstin Norén i administrativa frågor av strategisk karaktär. Att se helheten och få alla att jobba tillsammans mot samma mål är viktigt för mig. Vi är en högskola. Samtidigt måste vi skapa en flexibel organisation som snabbt kan ställa om till nya förutsättningar. Jag har varit borta i två år och ser nu på Högskolan Väst med lite nya ögon. Och jag kan bara konstatera att jag tycker det är en fantastisk högskola. Vi samlar människor från alla delar av samhället och har ett unikt sätt att jobba med arbetsintegrerat lärande, säger Li Lejerstedt. Först ut som senior adjunkt Högskolan Väst har befordrat sin första seniora adjunkt. Det är Larsgunnar Gunnarsson på Institutionen för individ och samhälle som är först ut att bära den nya titeln. Han har befordrats på grundval av särskild pedagogisk skicklighet. Det var i samband med autonomireformen och den nya högskoleförordningen, vilken infördes 2011, som högskolor och universitet gavs ökad frihet när det gäller vilka lärarkategorier som ska förekomma inom respektive lärosäte. Larsgunnar Gunnarsson har varit anställd på Högskolan Väst sedan 1996, är ämnesansvarig i sociologi och har en bred undervisningserfarenhet från såväl fristående kurser på olika nivåer som flera olika grundutbildningsprogram. 23,6 PROCENT Tidigt i höstas beslutades om att Högskolan Väst ska inrätta ett Centrum för hållbar utveckling. Syftet är att skapa en högskolegemensam plattform för arbetet med hållbar utveckling som bland annat ska arbeta för att högskolans utbildningar har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Man ska bidra i arbetet för att miljöcertifiera högskolan och vara en aktör i omställningsarbetet för ett hållbart samhälle. Högskolan har sedan några år arbetat med frågor rörande hållbar utveckling här och var i verksamheten men i och med inrättandet tas ett gemensamt tag om dessa frågor. Centrumet placeras organisatoriskt på Institutionen för ekonomi och IT och föreståndare blir Malin Pongolini, universitetsadjunkt i informatik. Regeringens sparplan för Högskolan Väst står fast. Det betyder att anslaget till högskolans grundutbildningar kan minska med cirka femton procent mellan 2014 och Det framkommer av regeringens budgetproposition som lades fram i september. Högskolan Västs takbelopp minskar från 359 miljoner kronor 2014 till 303 miljoner kronor 2017 om regeringens plan fullföljs. Det är en effekt av att de Regeringens sparplan står fast tillfälliga utbildningsplatser som högskolan fick för 2010 och 2011 och därefter fått förlängda med ytterligare tre och ett halvt år nu dras tillbaka. I budgetpropositionen kan man också utläsa att Högskolan Västs särskilda anslag för Utveckling av arbetsintegrerat lärande rullar vidare med 2,4 miljoner kronor för 2014, och att forskningsanslaget ökar något till 40,8 miljoner kronor. Ungdomar i Trollhättan tillhör de mest studieintresserade i landet och intresset har ökat markant på senare år. Andelen som påbörjar högskolestudier är betydligt högre än genomsnittet i Sverige och Västra Götaland. Trollhättan ligger på sjunde plats i landet när det gäller andel av 19-åringarna som påbörjar högskolestudier och hela 23,6 procent av ungdomar från Trollhättan födda 1993 hade påbörjat högskolestudier vid 19 års ålder. Det är en avsevärd ökning sedan 2011 då andelen låg på 18,9 procent. Genomsnittet i landet ligger idag på 15,2 procent, mot 15,4 procent Särskilt noterbart är att andelen 19-åriga män från Trollhättan som börjar läsa på högskola är betydligt högre än snittet 21,7 procent mot det nationella snittet på 13,6 procent. Det visar en ny analys från Universitetskanslersämbetet

13 Genom praktiken tar Simon steget in i mediebranschen Fakta om #musicstreet Målet med #musicstreet är att framhäva duktiga gatumusikanter i Göteborg. Idén är att låta personerna bakom instrumenten styra soundet på en helt ny låt, specialskriven för ändamålet. För att lära känna musikerna filmas intervjuer och möten. Musikvideon är släppt och en kortfilmsdokumentär är på gång att lanseras. Dokumentären baserar sig på intervjuer med gatumusikanter, deras historia och koppling till musiken. Läs mer på facebook.com/hashtagmusicstreet Simon Hjortfors och Linus Lundberg planerar dagens arbete på Music Experience. Simon Hjortfors är 24 år och uppvuxen utanför Skara. Nu läser han sista året på högskolans utbildning Digitala medier 180 hp. Jag känner att jag är en del av en bransch där jag vill jobba i framtiden. Simon Hjortfors är student på högskolans program Digitala medier. Genom musikprojektet #musicstreet praktiserar Simon på företaget Music Experience med att bland annat marknadsföra en kommande kortfilmsdokumentär. Text: robert svensson Foto: andreas olsson Det är dags för morgonkaffe och dagens planering inne på kontoret hos Music Experience. Rummet är fyllt av instrument, sladdar, mikrofoner, lådor, mixerbord och högtalare. På väggen hänger tavlor med motiv av London och The Hives. Simon sitter med Linus Lundberg som driver företaget Music Experience. Tillsammans går de igenom på en whiteboardtavla vad som ska göras. Elektronisk musik och teater Under sin praktik arbetar Simon med marknadsanalys och varumärkesstrategi. Idag kommer han att jobba vidare med att marknadsföra den kommande dokumentärfilmen från det ideella musikprojektet #musicstreet. Simon knyter kontakter via affärsnätverket LinkedIn och ringer telefonsamtal. Simon har alltid varit intresserad av kommunikation och att uttrycka sig. Han har spelat teater och spelar idag trummor och producerar elektronisk musik när tid ges. I gymnasiet gick Simon en medieutbildning. Där föddes tanken på att arbeta professionellt med digitala medier i framtiden. Jag ville utbilda mig inom digitala medier och Högskolan Väst verkade ha den bredaste utbildningen. Det har varit viktigt för mig med en utbildning som täcker många områden. Praktiken var ett måste för Simon Under det tredje året har studenterna möjlighet till en praktiktermin, där de kan prova på yrkeslivet under guidning av handledare från högskolan. Praktik var ett måste för mig. I våras berättade tidigare studen ter om sin praktik och vad det betydde för dem. Det var jättebra att få lyssna på dem. Nu känner jag att jag är en del av en bransch där jag vill jobba. Rent konkret har jag lärt mig konsten att ringa och kontakta folk. Praktiska saker som är nyttiga att få under praktiken. Att det blev just Music Expericence är inte så konstigt. Simon ingick redan tidigare i ett mediekollektiv i Göteborg som kallar sig för Plutonen. De skapar filmer och webbsidor. Vi behövde ett filmteam till inspelningen av #musicstreet och jag kände till att det fanns några killar som kallade sig för Plutonen, berättar Linus Lundberg. Linus har fått ett bollplank Linus har läst musik- och ljudproduktion vid Högskolan i Skövde och är utbildad producent, musiker och låtskrivare. Han driver Music Experience sedan 2010, ett företag som arbetar med att utveckla Simon har med sig kunskaper från sin utbildning som är värdefulla för mig. företag med musik som gemensam nämnare. Att ta hjälp av en praktikant betyder mycket för Linus: Jag hade själv velat praktisera på en sådan här plats, om jag var student. Jag får en person att bolla idéer med och det är viktigt då jag är ensam i företaget. Dessutom kan jag och Simon fördela uppgifter på ett bra sätt. Simon har också kunskaper från sin utbildning som är värdefulla för mig. Simon är den andra praktikanten hos Linus Lundberg. Linus betonar vikten av att ta sig tid och strukturera arbetet så att Simon får den hjälp han behöver. Han menar också att det är givande att få presentera sitt företag för en person utanför företaget. Jag tycker samtidigt det är viktigt att jag får in en praktikant som jag känner på något sätt. Jag och Simon träffades ju i en arbetssituation och då är det mycket lättare. Jag har sett prov på att Simon är målinriktad, fokuserad och ambitiös. Simons framtid ligger öppen Nu väntar alltså fortsatt marknadsföring av den 18 minuter långa kortfilmsdokumentären #musicstreet. Bland annat ska filmen visas på mötesplatsen N3 i Trollhättan i höst och på en filmfestival i Simons hemstad Skara. Jag skriver på en femårsplan för vad jag vill göra framöver. Kanske pluggar jag vidare. Det finns möjligheter till att plocka ihop en master i ämnet. Eller så börjar jag jobba med ett område inom medieproduktion! 24 25

14 Arbetsintegrerat lärande i fokus på världskonferenser Arbetsintegrerat lärande är högskolans profil. Högskolan är därför också aktiv i den globala organisationen WACE, The World Association for Cooperative & Work-Integrated Education, där arbetsintegrerat lärande är kärnan. Medlemskapet kan innebära möjlighet att delta på eller arrangera någon av de världskonferenser som anordnas. Text: anna hallberg Ingenjörsstudenter hjälper företag att växa I september började 15 studenter på Högskolan Väst sitt sista år på maskiningenjörsprogrammet. Terminen startade med en kurs med ett helt nytt upplägg. Kursen involverar ett antal industriföretag i regionen. Under åtta veckor kommer studenterna att göra förstudier med fokus på automation. Text: Elin Krusell Sandh Foto: Patrik Johäll Förstudierna kommer att genomföras på sju tillverkningsföretag från regionen som kommer att kunna förbättra sina flöden, minska sina kostnader, förbättra sin arbetsmiljö och framförallt ha möjlighet att expandera. För studenterna är detta en bra och nyskapande lärandemodell och samtidigt får de kontakt med potentiella framtida arbetsgivare, säger professor Gunnar Bolmsjö från Högskolan Väst. Genom kursen får studenterna också tillgång till stöd från experter och företagskontakter. Alla investeringsbeslut måste fattas på rationella grunder. För att en förstudie ska bli ett bra beslutsunderlag krävs kunskap och förståelse för den process som ska studeras. Högskolan Väst och dess studenter tillsammans med Innovatum erbjuder oss nu denna möjlighet. När frågan ställdes om vi ville delta kändes det som ett naturligt steg i vår strävan att hela tiden hitta nya vägar att förbättra vår konkurrenskraft, säger Markus Åkerstedt på Åkerstedts Verkstads AB. Konceptet kommer ursprungligen från Robotdalen i Eskilstuna som har arbetat framgångsrikt med konceptet. Unikt för upplägget mellan Innovatum och Högskolan Väst är att kursen ingår i ett samarbete mellan dem båda och företag i regionen där förstudierna kommer att ligga till grund för forskning och pilotprojekt. Detta kommer att ge fler företag möjlighet att ta del av resultaten. Under en intensiv vecka i juni fylld av presentationer, workshops, studiebesök och nätverkande hölls WACE internationella världskonferens i Durban, Sydafrika. En konferens som lockade drygt 400 deltagare från länder som Thailand, Malaysia, USA, Australien, Japan, Nederländerna, Kanada och Tyskland. Sju av de åtta medarbetare som deltog från Högskolan Väst höll presentationer och som sig bör var arbets integrerat lärande, AIL, i fokus. En röd tråd i många presentationer var hur modeller skapas för att optimera AIL. Att definiera begreppet AIL var också på agendan. Även om det finns kulturella och strukturella skillnader länderna emellan är det likheterna som är slående studenter och lärare världen över upplever samma positiva effekt av att ge studenter arbetslivserfarenhet under utbildningen. I juni 2014 är det Högskolan Västs tur att stå värd för ett internationellt WACE-symposium. Genom det satellitkontor för WACE som finns på Högskolan Väst och som är en nod för WACEarbetet i Europa har Högskolan Väst en aktiv roll i planering och genomförande av detta internationella symposium. Fokus är forskning kopplat till AIL och flera forskare från Högskolan Väst för - väntas presentera sin forskning. Det blir också tillfälle till utbyte av erfarenheter och att skapa nya kontakter mellan akademi och arbetsliv. Se också hv.se/wace och waceinc.org Med fokus på automation gör studenter förstudier åt industriföretag. musik för äldre Margaretha Herrman Vänersborgsprojektet Musik hela livet väcker extra mycket forskarintresse. Här uppstår nya insikter om arbetsintegrerat lärande och Högskolan Väst spelar en aktiv roll i den pågående processen. Text: erik torstensson Foto: anna hallberg och Olle Gustafsson Margaretha Herrman, universitetslektor och docent i kulturvetenskap, beskriver projektet som ett bra exempel på en slags aktionsforskning som ger Högskolan Väst erfarenheter och idéer som går att använda direkt. Vad är det då man gör i Vänersborg, som så påtagligt väcker hennes nyfikenhet? Det handlar om att ge alla äldre i kommunen större tillgång till musikens kraft. Att sång och musik stimulerar alla människor är ingen nyhet och i Vänersborg, som har ambitionen att bli Sveriges bästa musikkommun, finns sedan 2012 ett samarbete mellan kultur och fritid, förskolan, musikskolan och äldreomsorgen. Pengar från Statens Kulturråd har fått saker att hända. Musikskolans pedagoger gör återkommande besök på serviceboenden och arrangerar allsångsstunder med olika teman. På samma sätt kommer förskolebarn tillsammans med musikpedagoger ut till serviceboenden och sjunger och spelar tillsammans med de äldre. För att bara nämna två konkreta exempel. Satsningen har blivit väldigt lyckad och förutom uppskatt ningen från de äldre, från barnen och från anhöriga och personal, så har nya dörrar öppnats mellan de tre olika verksamhetsområdena. Det finns sedan tidigare kultursatsningar för äldre, men inget projekt som involverar både förskolan, äldreomsorgen och musikskolan på det här sättet. I alla fall inte som jag känner till. När jag Det är ett fantastiskt roligt och fascinerande sätt att forska på. ser hur det här fungerar så undrar man ju varför vi placerar förskolor på ett ställe och äldreboenden på ett annat, säger Margaretha Herrman. Hon konstaterar att projektet är fullt av solskenshistorier. Men vår forskningsuppgift är förstås att kritiskt granska och försöka hitta svar på hur och varför det fungerar så bra som det gör och förstå det lärande som sker när personal inom olika verksamheter samverkar på det här sättet. Margaretha Herrman fungerar som bollplank i projektledningsgruppen och det är Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och Vänersborgs kommun som delfinansierar högskolans forskningsroll. Samtidigt ser Margaretha Herrman uppdraget som en del av institutionens kompetensutveckling. Det här är ett bra exempel på hur vår forskning kan bestå av att vi samtidigt är en samtalspartner. Det händer att vi får den här typen av uppdrag och det är ett fantastiskt roligt och fascinerande sätt att forska på. Vi behöver mer av det. Ett 20-tal intervjuer och mötesdokumentation ingår i forskningsunderlaget så här långt. Det kommer att bli mer. Detta är ett projekt där initiativen och idéerna kommer både från ledningsnivå och ute från verksamheterna. Det finns en tillit till att personalen är engagerad, vill lära nytt och sam verka över verksamhetsgränserna. Och att det går att få många olika personalgrupper att arbeta mot ett och samma mål. Det tänket och arbetssättet kan vi direkt ta till oss och använda i utbildning och i vårt arbete med att utveckla arbetsintegrerat lärande, säger Margaretha Herrman

15 Livet efter studierna Jag vill alltid lära mig nya saker och lösa problem. Namn: Andreas Hermansson Ålder: 23 år hemort: Trollhättan (född på Tjörn) Utbildning: Elektroingenjör, elkraft, Co-op Jobb: Driftsoperatör, Vattenfalls driftcentral Gillar: Utmaningar, att lösa problem och lära sig nya saker Orädd, driven och nyfiken. Tre ord som summerar alumnen Andreas Hermansson väl. Han ger ett moget och målinriktat intryck, sina 23 år till trots. Man förstår att Andreas är en person som lägger sitt öde i sina egna händer. Jag tycker om att lösa problem och att klara av nya saker. Det är min drivkraft. Text: hasse johansson Foto: andreas olsson Andreas arbetar idag som driftsoperatör på Vattenfalls driftcentral i Trollhättan. Ett jobb han fick i januari, strax före han tog sin examen från Co-oputbildningen Elektro - ingenjör, Elkraft på Högskolan Väst. Jag sökte till två företag och blev erbjuden anställ - ning hos båda, så jag hade förmånen att kunna välja. Och jag är mycket nöjd med mitt val, både av arbetsgivare och högskoleutbildning, säger Andreas. Valde en utbildning som gav jobb Det var dock inte helt självklart att Andreas skulle välja att utbilda sig till elingenjör. Han hade flera utbildningsalternativ efter gymnasiet. Men teknik har alltid intresserat honom, så han tittade på olika ingenjörsutbildningar. Två saker var jag säker på. Jag ville inte studera i Göteborg och jag ville hitta en utbildning som skulle ge mig ett bra jobb, säger Andreas. Andreas hade besökt Högskolan Väst en gång under gymnasiet i samband med en utbildningsmässa och han tilltalades av den lite mindre och mer personliga högskolan. Att det till slut blev elektroingenjör berodde främst på att arbetsmarknaden såg gynnsam ut. Jag hade lite elkunskaper hemifrån, annars var området ganska nytt för mig. Så det var lite svårt i början, men det ska det ju vara. Praktik på Ringhals Och är det något Andreas gillar så är det utmaningar. Både i skolan och på fritiden. Därför tog han också ett studieuppehåll efter ett år på Högskolan Väst, för att göra militärtjänstgöring som militärpolis i Stockholm. Det var naturligtvis ett lärorikt år, men framför allt gav det mig studiemotivationen tillbaka, säger Andreas och ler. Andreas gillade också utbildningens Co-opupplägg. Det är ett sätt att studera som passar mig. Mina första arbetsperioder gjorde jag på kärnkraftverket Ringhals och det var väldigt kul. Efter en sommar där kunde jag alla dåliga skämt om strålning och att vi som jobbade där skulle bli självlysande och annat, säger Andreas och skrattar. Till Irland och Wales Sista sommaren på utbildningen jobbade Andreas på ABB i Ludvika. Att han hamnade där var ett resultat av hans målmedvetenhet. Två avdelningschefer från ABB höll en föreläsning på högskolan i tvåan som jag tyckte var intressant. Efter den gick jag fram, presenterade mig och frågade om jag kunde få sommarjobba hos dem efterföljande sommar. De sa att vi får höras. Och jag tog dem på orden och ringde sedan minst en gång i månaden. Till slut sa de att jag fick komma, säger han och skrattar. Det var meningen att Andreas skulle skuggat någon de första veckorna, men det fanns inte tid till detta, så det var bara för honom att försöka hänga med och lära sig. Snart behandlades jag som en anställd i gänget och fick åka till Irland och Wales i samband med ett stort HVDC-projekt. HVDC handlar om energiöverföring med hjälp av likström och jag var inblandad i arbetet med reservdelar för stationerna. Det var väldigt spännande och utvecklande att få ta ett så stort ansvar. Jag är tacksam att ABB gav mig förtroendet. Aktiv problemlösare Andreas tid på Högskolan Väst präglades också av ett rikt studentliv med engagemang i studentkåren och institutionens lednings- och utvecklingsgrupp. Han erkänner att han tycker om att kunna påverka och vara delaktig och har alltid haft många järn i elden. Född och uppvuxen på en gård på Tjörn, är han van att hitta på saker att sysselsätta sig med. Jag har alltid byggt och grejat på min fritid. När jag var liten var jag tokig i Lego och byggmodeller. Och ju äldre jag blev, desto större blev projekten. Han gillar som sagt att hålla sig sysselsatt på fritiden och ägnar inte mycket tid åt att slappa framför tv:n. Istället sitter han och jobbar i sin hemmaverkstad i lägenheten i Trollhättan. Där finns lödutrustning, elapparatur, dator och annat Andreas behöver för sin lite udda hobby. På senare tid har han byggt en gitarrförstärkare och för tillfället studerar han allt om elmotorer, så han kan göra en egen motorstyrning till en longboard. Att han själv inte åker minskar inte entusiasmen. Detta är egentligen högt över min nivå, men det är just det som är utmaningen. Jag fick idén när jag såg en TED-föreläsning på nätet om framtidens fortskaffningsmedel i storstäder. Jag vill lösa alla problem jag ställs inför och gillar att lära mig nya saker. Trivs på Vattenfall Det är också problemlösningen som han tycker är så roligt med sitt arbete på Vattenfalls driftcentral. Ja, och tempoväxlingarna. Ibland är det helt lugnt och sedan kan allt hända på en gång. Får vi en felanmälan är det min uppgift att lokalisera felet, instruera och leda elmontörerna ute på fältet. Och det är ett ansvar som Andreas gillar. Det passar mig perfekt att ha ett jobb där jag kan ställas inför nya utmaningar varje dag

16 ALUMN NYTT Skyldig att ge tillbaka lite text och foto: anna hallberg Så känner Sanna Kårebrand, tidigare personalvetarstudent, kring varför hon kommer tillbaka till högskolan och berättar om vad hon jobbar med för nuvarande studenter. Jag saknade själv en sådan här dag när jag pluggade. Att få lite exempel på vad man kan jobba med hade varit bra. Det är roligt att kunna bidra till det och ge tillbaka lite till min gamla högskola. Sanna Kårebrand känner att detta är extra viktigt för just dessa studenter som läser ett så pass brett program som Personalvetarprogrammet där man kan jobba med mycket. Idag håller jag till exempel på att ta fram en verksamhetshandbok som beskriver processer och Uppdragsutbildning, inspirationsföreläsningar eller handledningsuppdrag det finns många olika sätt som vi kan vara delaktiga i dina medarbetares utveckling. Kortare eller längre insatser, skräddarsytt eller hämtat från ordinarie utbud du väljer! Våra erbjudanden: Uppdragsutbildning (poäng- eller ickepoänggivande) Utvärderings- och utvecklingsuppdrag Uppdragsforskning Laborationer Inspirationsföreläsningar Seminarieserier Process- eller projektledarskap rutiner i allt från hur vi hanterar en felanmälan till hur vi genomför ett utvecklingssamtal. Det kanske inte är vad man tror man ska jobba med efter utbildningen. Sanna jobbar sedan ett halvår på bostadsbolaget Eidars HR-avdelning och har en projektanställning på 1,5 år. Hon valde att gå från ett fast jobb på Student Consulting då hon lockades av innehållet i jobbet. Innan jag blev fast anställd skickade jag ut en del ansökningar till företag som jag kände jag ville jobba på, fast de inte sökte någon just då. Så när Eidar hade behovet fanns jag där i deras hög. Hon deltar alltså på en inspirationsdag för personalvetarstudenter för att vara ett exempel på var Vill du utveckla dig och dina medarbetare? Sanna Kårebrand man kan hamna efter studierna. Hon ger också lite tips på vägen till studenterna redan nu. Bland annat uppmanar hon dem att söka jobb i tid, ha CV och personligt brev redo, knyta kontakter hela tiden och ta chansen till praktik om de får. Praktiken var min räddning den gav mig erfarenheter, chans till extrajobb och så småningom en anställning. Och sen har det ena gett det andra. Öppen frukostföreläsning Konflikthanteringens svåra balansakt Konflikter uppstår i många sammanhang där individer möts och arbetar. Hanterar man dem rätt kan de vara konstruktiva och utvecklande. Hanterar man dem inte alls kan de utvecklas till negativa spiraler som påverkar, inte bara de närmast inblandade, utan även grupper, avdelningar och hela företag. Möt Rikard Hedlund som arbetar som organisationskonsult och adjunkt i psykologi på Högskolan Väst. Han har under många år arbetat praktiskt med konflikthantering i arbetsgrupper, styrelser och ledningsgrupper. Datum: 12 mars 2014 Tid: 07:30 09:00 (vi bjuder på frukost mellan 07:30 08:00) Plats: Högskolan Väst Alla är varmt välkomna! Anmäl dig på hv.se/alumn Karolin Olsson, kontaktperson för alumnverksamheten på Högskolan Väst, eller Vill du ha vårt nyhetsbrev med aktuell information skicka kontaktuppgifter till gästtyckaren Peter Zienau VD för Innovatum i Trollhättan Innovatum jobbar med utveckling av närings- och arbetsliv i Fyrbodal och ska fungera som en viktig brygga mellan olika aktörer och verksamheter, en möjliggörare och generator. Kommentar? Innovatums motto är Vi gör skillnad och vi försöker verkligen arbeta utifrån det. Idag ingår 200 unika företag inom de projekt där vi är verksamma. Åttio procent av företagen ligger utanför Trollhättan. När vi försöker hitta fruktbara samverkanskoncept mellan näringsliv, akademi och beslutsfattare så upptäcker vi tomrum, vita fläckar som kanske behöver belysas eller fyllas för att det ska börja hända saker. Där ser jag att vi tillsammans med Högskolan Väst kan göra ännu större skillnad. Men vi behöver prata mer med varandra om tomrummen för att identifiera var utvecklingspotentialen ligger med fokus på tillväxt och hållbarhet. Varför är samarbetet med Högskolan Väst viktigt? Vi har EN högskola i Fyrbodal och vi inom näringslivet behöver bilda ett starkt nät runt den för att främja den fortsatta utvecklingen. Om man inte har en högskola inom rimligt avstånd från en region så skadar det näringslivet. Vi måste värna om högskolan och bidra förutsättningslöst med faktabaserat underlag för utveckling av utbildningarna. Som jag ser det kan Högskolan Väst och Innovatum vara drivande i kompetensfrågor och framtidsspaning för vår region, Fyrbodal. Innovatum är enda teknikparken i området och högskolan spelar en avgörande roll genom att fånga upp behov och ge färdigheter som ger förutsättningar att möta framtiden. Jag tror att det är helt avgörande att vi samarbetar kring framtidsfrågorna i Fyrbodal, och jag tror också att de större kommunerna Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg, måste gå före. Vad väntar runt hörnet vilka är de aktuella vita fläckarna? Mellan Innovatum och Högskolan Väst finns det ett antal naturliga berörings ytor, varav den största idag text: LENA LINDHÉ foto: Innovatum är produktionsteknik för verkstadsindustrin. Men kanske vill vi bryta ny mark och börja titta på produktions processer för exempelvis medicinteknik? Jag tror också att vi stärker vår egen utveckling i projekten om vi korsbefruktar kompetenser mer än vi gör idag. Ett exempel är att involvera fler beteendevetare inom våra teknikprojekt för att redan från start följa och analysera vad som lyckas och inte inom ramen för projektet. När det gäller nyföretagande och entreprenörskap tror jag att det viktigaste är att vi jobbar vidare med att bygga bra system för att ta hand om idéer snarare än att utbilda alla till fulländade entreprenörer. Samverkan inom och mellan företag och organisationer är den viktigaste komponenten. Namn: Peter Zienau Ålder: 50 år hemort: Bor i Uddevalla, kommer från Dortmund i Tyskland Aktuell: VD för Innovatum i Trollhättan Bakgrund: Bergsingenjör, utbildad i Tyskland. Innehaft en mängd chefspositioner inom Saab Automobile där han arbetade från 1991 fram till konkursen

17 AVSÄNDARE: Högskolan Väst, Trollhättan SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ Med vår teori blir dina medarbetare bättre i praktiken. Kompetensutveckla din personal hos oss! Ni får en skräddarsydd utbildning som bygger på många års forskning och nära samarbete med arbetslivet. Vi hjälper er att stå rustade inför framtida utmaningar. Välkommen att kontakta oss. Kompetensutveckling på Högskolan Väst hv.se/uppdrag

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Nu startar Sveriges första masterprogram i socialt arbete med inriktning mot det civila samhället. Utbildningen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

Socialarbetarnas Verksamhet

Socialarbetarnas Verksamhet Socialarbetarnas Verksamhet Foto, från vänster: Kristina Elstad, Carolina Olsson, Adriana Rizzi och Peter Bohman Fotograf: Josefin Friberg Av: Christoffer From & Josefin Friberg 1 Det finns inga sanningar!

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

NÄRD INTE TÄRD. Kompetensutveckling för socialsekreterare i Jönköpings län 2011-2013. Helena Post Mårtensson Projektledare

NÄRD INTE TÄRD. Kompetensutveckling för socialsekreterare i Jönköpings län 2011-2013. Helena Post Mårtensson Projektledare NÄRD INTE TÄRD Kompetensutveckling för socialsekreterare i Jönköpings län 2011-2013 Helena Post Mårtensson Projektledare FoUrum - samverkan för bästa möjliga socialtjänst 13 kommuner i ett utvecklingspartnerskap

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer