Delkursbeskrivning: Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B (Samhällsorienterande ämnen)

Transkript

1 Delkursbeskrivning: Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B (Samhällsorienterande ämnen) Kurs: Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B (Educational and Curriculum Theory, Grading, and Assessment for Secondary Teachers ) 7,5 hp, HT 2018 (HVKS01) Kursperiod: 6/12 18/1 Kursstart: 6/12 (Se vidare nedan enligt schema) Delkursansvariga: Sandahl, johan.sandahl@hsd.su.se,, steven.dahl@hsd.su.se Lärare på kursen: Sandahl Hej! Snart är det dags för nästa ämnesdidaktiska kurs som har betyg och bedömning i fokus. Vi som håller i kursen heter Sandahl och och gruppen är ganska liten sammanlagt 15 stycken och med flera ämnen representerade. Precis som tidigare läser företagsekonomerna som en egen grupp. Kursens innehåll Kursen kommer i huvudsak att behandla följande frågeställningar med särskilt fokus på bedömning: Hur gör vi skolans styrdokument till undervisning? om läroplan, ämnesplaner och kursplaner i teori och praktik. Hur utvecklar vi elevernas ämneskunnande? ämnesdidaktik som reflektionsarena och bas för utvecklande av elevernas ämneskunnande. Undervisningen är upplagd som en obligatorisk seminarieserie där vi träffas för att diskutera olika perspektiv på de innehållsliga frågor som behandlas. Vid varje tillfälle förväntar vi oss att ni förbereder er genom att läsa den litteratur som kommer att behandlas. Seminarium kommer från latinets semin, frö, och själva tanken med ett seminarium är att ett tankefrö ska gro. En förutsättning för att en planta ska slå upp ur marken är dock att ni själva sätter fröet i marken inför varje seminarium: det vill säga att ni läser litteraturen och reflekterar över det ni förkovrar er i. Under seminariets gång kommer vi att hålla i en del genomgångar, men vi vill primärt att vi arbetar praktiskt med de frågeställningar vi behandlar. Det kommer att vara en del mindre uppgifter under kursens gång som alla kan användas till den avslutande hemtentamen som ska lämnas in i slutet av kursen. Undervisningens tider och innehåll återfinns i schemat nedan. Av litteraturen är det primärt två böcker vi vill att ni införskaffar (vid sidan av den särskilda ämnesdidaktiska litteraturen): Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. 3., [utök.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning (224 sidor) 1 (7)

2 Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, (red.) (2012). Betyg i teori och praktik: ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. Malmö: Gleerup [208 sidor, kapitel 7a-7e läses extensivt efter intresse] Det mesta av den övriga gemensamma kurslitteraturen finns tillgänglig på Mondo. De böcker vi har listat ovan är böcker som ni kan återvända till om flera år. Undervisningens tider och innehåll återfinns i schemat nedan, men dubbelkolla alltid med schemalänken! Väl mött i december och hör gärna av er om ni har frågor! Hälsar & Steven Delkursansvariga, examinatorer och ansvariga för undervisningen i är Sandahl och Steven Dahl Studievägledning nås på: studievagledning@hsd.su.se Administratör på kursen är Maria Letizia Priscilli: maria-letizia.priscilli@hsd.su.se 2 (7)

3 Datum,tid, lokal: Innehåll: Lärare: Schemalänk: 6/12 INTRODUKTION OCH BEDÖMNING UR ETT ÖRNPERSPEKTIV Introduktion till kursen: upplägg, formalia, examinationsuppgiften Bedömningens funktion i samhälle, skola, undervisning. Litterarur: Nordgren, Odenstad, Samuelsson (2012), ss. 9-38, Jönsson (2013), ss /12 ÄMNET SOM RESURS om ämnesdidaktikens betydelse för bedömning Dimensioner av kunnande, ämnets roll i lärande bedömning Litteratur: Nordgren, Odenstad, Samuelsson (2012), ss , ss , Jönsson (2013), 21-54, Carlgren (2015a), (Ämnesdidaktisk litteratur enligt lista) 13/ UNDERVISNING OCH BEDÖMNING två sidor av samma mynt? Hur hör undervisningen samman med bedömningen? Litteratur: Jönsson (2013), ss (uppl 4, ss ), Wiggin & McTighe (2010). Uppgift till 17/12: Planera undervisning utifrån examinationsuppgift 17/12 ATT FORMULERA EXAMINATIONSUPPGFITER Urval och mål Att formulera lärandemål, examinationer och provkonstruktioner. Litteratur: Wiggin & McTighe (2010). Nordgren, Odenstad, Samuelsson (2012), ss , Jönsson (2013), ss , Uppgift till 18/12: Planera en examinationsuppgift 18/12 ATT BEDÖMA ELEVERS KUNSKAP Skapa bedömningsgrunder Praktiskt arbete med bedömmningsunderlag: några nycklar till hjälp. Uppgift till 8/1: Bedömningsgrunder JUL & NYÅRSUPPEHÅLL 3 (7)

4 8/1 FORMATIV BEDÖMNING I: Bedömningar utifrån bedömningsgrunder Praktiskt arbete med elevexempel. 10/1 FORMATIV BEDÖMNING II Återkoppling och olika sätt att hjälpa eleverna framåt. Praktiskt arbete med formativ bedömning, Litteratur: Jönsson (2013), ss , Balan & Jönsson (2014), Hattie & Timperley (2007) Uppgift till 14/1: Formativ feedback 14/1 SUMMATIV BEDÖMNING dokumentation och avväganden AVSLUTANDE DISKUSSION OM BETYG & BEDÖMNING Att sätta betyg Nordgren, Odenstad, Samuelsson (2012), ss , , Jönsson (2013), ss , Skolverket (2018). Inlämning av hemtentamen fredagen den 18/1, klockan (Mondo, word-format) 4 (7)

5 Betygskriterier Genom att följa undervisningen och göra de uppgifter som följer på undervisningen kommer ni ha skrivit stora delar av er hemtentamen under kursen. Kursen examineras både muntligt och skriftligt utifrån de målrelaterade betygskriterier som återfinns nedan. A Nyanserade och välgrundade didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Problematiserande, stringenta och självständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. C Strukturerade och logiska didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Strukturerade logiska och självständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. E Fx Enkla och logiska didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Enkla, logiska och självständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. Betyget Fx innebär att kunskapskraven för E ännu inte är uppfyllda. F I sin helhet oklara didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Otillräckliga och osjälvständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. 5 (7)

6 Litteraturlista Böcker *Carlgren, Ingrid (2015a). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos [utdrag, 34 sidor] Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. 3., [utök.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning (224 sidor) Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, (red.) (2012). Betyg i teori och praktik: ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. Malmö: Gleerup [208 sidor, kapitel 7a-7e läses extensivt efter intresse] Artiklar *Hattie, John & Timperley, Helene (2007). The power of feedback, Review of Educational Research 77:1 (ss ) [31 sidor] E-resurser *Balan, Andreia & Jönsson, Anders (2014). Forskning i korthet 2014:2: Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. Lund: Kommunförbundet i Skåne [37 sidor] Tillgänglig på Internet: *Carlgren, Ingrid (2015b). Tänk om... (den nya kunskapsskolan inte är en kunskapsskola) i Skola och Samhälle Debattartikel: *Skolverket (2011). Ämnesplaner och kursplaner för högstadium och gymnasium. Tillgängliga på skolverkets hemsida: *Skolverket (2018). Allmänna råd om bedömning och betygssättning. Skolverket. Stockholm. (54 sidor). Finns som PDF på: dfa2899/ /wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/blob/pdf4000.pdf?k=4000 Wiggins, Grant & McTighe, Jay (2010). Backward Design Why backward is best. Tillgänglig på Internet: design-why-backward-is-best.pdf Ytterligare artiklar och material (ca 100 sidor) kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. 6 (7)

7 Ämnesdidaktiska litteraturresurser Samhällskunskap Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber [178 sidor] Historia *Axelsson, Cecilia (2013), Att hantera källor på gymnasienivå, i David Ludvigsson (red.), Kritiska perspektiv på historiedidaktiken Historielärarnas förening: Lund [24 sidor] Hel.pdf E- resurser *Duquette, Catherine (2015). Relating Historical Consciousness to Historical Thinking Through Assessment, i Kadriye Ercikan & Peter Seixas (red.), New Directions in Assessing Historical Thinking. New York: Routledge [12 sidor]. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2014). Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur [Kap. 2, 5 och 6, ca 120 sidor] Seixas, Peter & Morton, Tom (2013). The Big Six: Historical Thinking Concepts. Toronto: Nelson Education [ca 120 sidor] Religion Falkevall, Björn (2013). Att undervisa i religionskunskap en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber [urval, 70 sidor] *Jackson, Robert (2016). Introducing Religious Education: an Interpretive Approach Development/Literature/Introducing-Religious-Education-an-Interpretive-Approach Psykologi Schultz Larsen, Ole (1997). Psykologiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur (149 s) Geografi *Roberts, Margaret (2013). Geography Through Enquiry: Approaches to Teaching and Learning in the Secondary School. Sheffield: Geographical Association 7 (7)