Projektet Lärarstudenters informationshantering i examensarbetet Slutrapport

Transkript

1 Projektet Lärarstudenters informationshantering i examensarbetet Slutrapport Innehåll Bakgrund Syfte Organisation Aktiviteter Resultat med reflektioner Slutreflektioner Bilagor: 1) Ekonomisk redovisning 2) Brev till studenter 3) Observationer GUB, 4) Observationer SUB Bakgrund Under senare tid har massiv kritik riktats mot lärarutbildningen i media. Kritiken grundar sig i sin tur på rapporter från utvärderingar utförda av Högskoleverket. Svag forskningsanknytning, bristfällig examination och examensarbeten som inte alltid håller måttet är några av slutsatserna. Lärarstudenternas examensarbeten är ofta väl tilltagna när det gäller sidantal, däremot har de relativt få vetenskapliga referenser och nästan inga källor på annat språk än svenska står det i ett pressmeddelande: (Se: Följande rapporter och artiklar kan tjäna som exempel: HSV:s rapporter 2006:45: Examination med kvalitet en undersökning av examinationsförfarandet vid några svenska högskolor, 2006:46: Utbildning på vetenskaplig grund och 2006:47: Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen. Artikel av Sigbrit Franke m fl på DN Debatt 28/ i vilken man tar upp problemen med bristfällig forskningsanknytning inom lärarutbildningen. Länken dit forskningsbiblioteken glöms däremot bort. Vår hypotes för projektet och överhuvudtaget i vårt arbete som pedagogiska utvecklare på varsitt universitetsbibliotek är att biblioteken i större utsträckning skulle kunna bidra till kritiskt tänkande och forskningsanknytning och därmed den vetenskapliga kvalitet, som efterfrågas. Detta skulle kunna bli möjligt genom samarbete med lärare och studenter på lärarutbildningen, genom undervisning i informationshantering i en progression under studietiden och särskilt i samband med uppsatsskrivning och examensarbete. En intressant bakgrund har varit att lärarutbildningen i Stockholm mitt under projekttiden höll på att gå samman med Stockholms universitet. Detta har haft betydelse för diskussionen om forskningsanknytningen men också för nära och ökat samarbete inom projektet. Utgångspunkten för projektet var när vi båda pedagogiska utvecklare redan i november 2006 möttes för en allmän sondering om möjliga samarbetsinitiativ och i januari 2007 i anslutning till BIBSAM-projektet Lärandemål för informationskompetens åter träffades för att tala om ett eventuellt projekt tillsammans. Vi hade båda många för detta pilotprojekt användbara kontakter och våra olika bakgrunder utgjorde en fördel i sammanhanget, Anna som forskare själv med ett förflutet inom ämnesdidaktik på lärarutbildningen och Christina med sin erfarenhet av pedagogisk utveckling på biblioteksområdet. Vi tänkte att vi borde kunna komplettera varandra i ett gemensamt projekt.

2 Syfte Projektet var ett pilotprojekt, som syftade till att studera hur lärarstudenterna använder och redovisar källor i sitt examensarbete. Det resultat vi fick fram skulle sedan kunna ligga till grund för en mera omfattande ansökan. Syftet med både denna pilotstudie och ett större projekt skulle då vara att synliggöra bibliotekens roll för högre kvalitet på lärarprogrammet. Organisation Följande gäller gemensamt för projektet och båda lärosätena: Finansiärer har varit KB Nationell samverkan Projektet har genomförts i samarbete mellan Stockholms universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek. Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarutbildningen i Göteborg har varit deltagare och intressenter. Projektledare: Christina Tovoté, SUB. Projektmedarbetare: Anna Lyngfelt, GUB Projektdeltagare/Observatörer: SUB: Lotten Häggström, Marie Lövgren, Anna Stigell, Gundel Söderholm. GUB: Stefan Benjaminsson, Birgitte Fogh, Karin Henning, Lena Sundin Studien, som var kvalitativt inriktad, resulterade i 13 observationer och intervjuer. En eller flera examinatorer inom lärarprogrammet från vardera lärosätet, som skulle examinera examensarbeten i slutet på vårterminen 2007, kontaktades. Likaså kontaktades de studenter som var inblandade vid vad som var tänkt att bli lika många på vardera stället men slutligen blev tretton olika examinationstillfällen, fem på SUB och åtta på GUB. Studenterna fick i förväg ett brev (bilaga 2) där de tillfrågades om de gick med på att bibliotekarier närvarade vid deras examinationstillfällen. Opponenten skulle vid varje tillfälle be de studenter som examinerades muntligen redogöra för VAD de använt för källor, HUR de använt dessa och VARFÖR de valt de källor de gjort vid arbetet med sina respektive examensarbeten. Dessa redogörelser skulle då ske i början av examinationen/uppsatsventileringen efter det att respondent och opponent inledningsvis yttrat sig. Bibliotekarierna skulle anteckna deras svar och sedan fortsätta anteckna under uppsatsventileringens gång vad de själva fick för uppfattning om informationshanteringen. Examinatorn tillfrågades enligt planen efteråt om hur han/hon såg på hanteringen av källor i uppsatsen och om det överensstämde med det som studenterna deklarerat. En skriftlig sammanfattande beskrivning av de observerande bibliotekarierna lämnades förs till Christina Tovoté och Anna Lyngfelt med motiveringen att det ligger ett lärande för dessa både i att delta vid uppsatsseminarier och att reflektera över sina erfarenheter. Efter detta träffades de båda pedagogiska utvecklarna bibliotekarierna på SUB respektive GUB och sammanställde resultaten. Alla inblandade bibliotekarier möttes vid ett gemensamt seminarium på Göteborgs universitetsbibliotek den 22 januari Vi hade då en givande kompetensutvecklingsdag tillsammans, då alla medarbetare delgav varandra dels sina erfarenheter av att arbeta med det specifika projektet, dels av att arbeta med lärarstudenterna som användargrupp på de respektive lärosätena. Efter detta gemensamma seminarium gjorde bibliotekarierna vid SUB en extra icke från början planerad studie av sina studenters uppsatser och reflekterade kring hur det såg ut i praktiken för lärarstudenterna när det gällde källhantering och referenslistor.

3 Projektledare och projektmedarbetare (Anna Lyngfelt) träffades vid två tillfällen, en gång i Stockholm i januari 2007 som en förberedelse och en gång i Göteborg i oktober 2007 för att jämföra och sammanställa resultaten från Stockholms och Göteborgs universitet. Christina Tovoté och Anna Lyngfelt sammanställde slutligen materialet. Separat redovisning av GUB:s organisering av delprojektet i pilotstudien: På Göteborgs universitetsbibliotek deltog Stefan Benjaminsson, bibliotekarie med inriktning mot humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, Birgitte Fogh, avdelningschef med ansvar för undervisningen för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, Karin Henning, bibliotekarie med inriktning mot utbildningsvetenskaplig fakultet, Lena Sundin, bibliotekarie med inriktning mot humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet och Anna Lyngfelt, pedagogisk utvecklare. Åtta av observationerna och intervjuerna gjordes vid Göteborgs universitet i samband med lärarstudenters examinationer av examensarbeten inom lärarutbildningen 180 p. Breven sändes till studenter med svenskdidaktisk inriktning i lärarutbildningen. Det var uppsatsskribenter med examensarbeten handledda och examinerade vid Litteraturvetenskapliga institutionen och Institutionen för svenska språket som undersökningen kom att inriktas på, två examinationer vid Litteraturvetenskapliga institutionen och sex vid Institutionen för svenska språket. 1 Två deltagare i projektet, Karin Henning och Lena Sundin, deltog sedan vid examinationerna och ställde i samband med dessa de tre frågorna (om vad, hur och varför - se ovan). 2 Bibliotekarierna antecknade emellertid inte enbart de svar som de fick av respondenterna utan skrev också ned observationer med anknytning till källhanteringen i samband med examinationstillfällena. Dessutom intervjuade bibliotekarierna examinatorerna efter varje examinationstillfälles slut. Bearbetningen av resultaten i Göteborg gjordes sedan i den grupp som ingick i delprojektet liksom av Anna Lyngfelt enskilt. Separat redovisning av SUB:s organisering av delprojektet i pilotstudien: Fem observationer gjordes på Stockholms universitet och Lärarhögskolan, som när projektet startade var ett eget lärosäte men från årsskiftet gick samman med SU. Enligt uppgift skulle de tre studenter, som observerades på Litteraturvetenskapliga institutionen inom Svenska med didaktisk inriktning på SU, bli lärare på grundskolans senare år eller gymnasiet. I praktiken betyder det att de allra flesta siktar på gymnasiet. På Lärarhögskolan gällde vår observation lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare skolår eller gymnasieskola/vuxenutbildning för de två som observerades där. Tre observationer genomfördes på SU av Gundel Söderholm och Anna Stigell. Båda arbetade vid den tiden på SUB:s Humanistiska fakultetsavdelning. Anna Stigell var samordnare för undervisningen på avdelningen. Gundel Söderholm är fil dr och har lång 1 Ett skäl till att uppsatsarbeten vid humanistisk fakultet uppmärksammades, liksom examinationer inom ramen för lärarprogrammets svenskinriktning, var att källhantering och tolkningsteori är centralt inom humanistisk forskningstradition och att frågor rörande språk, påverkan och källkritik traditionellt sett utgjort en del av svenskämnets innehåll. 2 Frågan Hur har ni arbetat med källorna, när ni använt er av dem?, som annonserats i det brev som skickades ut till studenter och examinatorer (vid förfrågan om deltagande vid examinationerna), kom emellertid i praktiken att omformuleras till en fråga om hur studenterna praktiskt gått tillväga när de hittat sina källor.

4 erfarenhet av egen forskning. På Lärarhögskolan observerade Marie Lövgren och Lotten Häggström, båda mycket aktiva i det specifika referensarbete för studenterna Lärum har i anslutning till informationsdisken. Tidsplan Ansökan till dåvarande BIBSAM blev på grund av omorganisation där inte beviljad förrän mitt i sommaren 2007 under studieuppehåll och semestertid. Vi beslöt att ändå starta projektet men sent på vårterminen, vilket medförde stress och tidsmissar när det gällde överenskommelser med examinatorer och utskick av brev. I Göteborg gjordes observationerna och intervjuerna den 5 och 7 juni -07, den 5:e på Litteraturvetenskapliga institutionen och den 7: e på Institutionen för svenska språket. Utvärderingen av resultatet skedde sedan mellan augusti -07 och februari -08. I Stockholm var det problematiskt. I maj-juni skulle ett antal studenter examineras, som när det kom till kritan aldrig gick upp. Detta gällde både SU och Lärarhögskolan. En stor fördröjning gjorde att vi slutligen endast kunde genomföra tre observationer före sommaren 2007 på Litteraturvetenskapliga institutionen. Vi hade kommit överens om att observera fem varav några på Lärarhögskolan men de två sista kunde inte genomföras där förrän i slutet av höstterminen SU:s tid till den sammantagna utvärderingen och reflektionerna blev därför kort och man kunde inte som i Göteborg träffas och utvärdera resultatet under hösten Fler observationer än vi planerat från början gjordes i Göteborg för att säkerställa tillräckligt antal. Överhuvudtaget var det svårt att planera när man inte visste vilka studenter, som till slut skulle gå upp i examen. Vid ett par tillfällen fick vi genom önskemål till vår handläggare på KB projektavslutningen framflyttad. Aktiviteter 1) Information Presentation av de preliminära projektresultaten gjordes vid Femte nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning den 30 november 2007 vid Växjö universitet av Anna Lyngfelt. Att universitetsbiblioteken, genom ett projekt som detta, visade intresse för att utveckla undervisning tillsammans med lärarna på lärarutbildningen väckte stort intresse. Man såg vinsten för studenterna av ett samarbete inte bara vad gäller källhantering vid examensarbeten utan i lärarutbildningen som helhet. Christina Tovoté har i flera sammanhang inom och utom landet berättat om att detta projekt pågår, förutom på BIBLIST bl a på NordINFOLIT:s sommarskola, på IFLAförmötet vid Botswanas universitet och vid bildandet av det europeiska nätverket EFIL European Forum for Information Literacy. Med tanke på att det var Högskoleverkets utvärderingar och kritik av lärarutbildningen som inspirerade till ansökan skickades meddelande om tilldelade medel och beskrivning av projektet till Clas-Uno Frykholm, chef för Högskoleverkets utvärderingsenhet. Han hade tidigare vid slutseminariet för projektet Lärandemål för

5 informationskompetens visat ett stort intresse och sade sig nu vänta med spänning på resultatet av detta senare projekt. Information om det slutliga resultatet kommer bl a att ges vid ett möte på Pedagogiska biblioteket i Göteborg den 14 15/ med Svensk Biblioteksförenings Nätverk för bibliotek som arbetar med lärarutbildningar. 2) Kompetensutveckling på respektive lärosäte genom möten och diskussioner mellan deltagande bibliotekarier och kontakter med examinatorer. Gemensam kompetensutvecklingsdag vid Göteborgs universitetsbibliotek den 22 januari -07, då projektmedarbetarna från de båda lärosätena utbytte erfarenheter dels av att arbeta med det specifika projektet, dels av att arbeta med lärarstudenterna som användargrupp. Till denna hade alla läst artikeln Lärare och informationskompetens av Anna Lundh och Olof Sundin: 3) Resor som finansierats inom projektet (Se separat ekonomibilaga 1) Resultat GUB: Intervjuresultaten i Göteborg kan sammanfattas på följande vis: På frågan om vad för sorts källor studenterna använt fick vi en rad olika svar men på ett övergripande plan är det tydligt att studenterna i först hand försökt hitta material med relevans för läraryrket, att de utgått från litteratur som de stött på i tidigare kurser på lärarutbildningen och att de utgått från litteraturtips som de hittat i metodlitteraturen (t ex läromedel från Studentlitteratur). De menar också att de utgått från litteratur som de fått tag på genom andras examinerade examensarbeten via Ser man till frågan om hur studenterna hittat sina källor uttryckte studenterna att de, förutom att utgå från tidigare examinerade uppsatser och litteraturlistor, fått tips om de källor som de behövt genom handledaren. En student hade också besökt Skolverkets webbsida Tema modersmål. Av intervju-/observationsresultatet att döma framstår detta att vända sig till bibliotekspersonal för att få hjälp med att söka och värdera källor inte som något som är naturligt för studenterna att göra. På frågan om varför studenterna valt att ta med just de källor som finns med i examensarbetena är en tendens att studenterna valt material som de menar är relevant för sin kommande yrkesgärning. En av studenterna säger dock att han/hon valt källor utifrån uppsatsens fokus och verkar då, om man ser till uppsatsen rubrik, ha inriktat sig på intressen som finns vid just den institution som hon blivit handledd på. Vad svarade då examinatorerna, när de ombads kommentera källhanteringen i examensarbetena? Vid ett tillfälle menade examinatorn att källhanteringen var OK, annars inte så bra - man menade att det fattas referenser i litteraturlistan, att bristen på primärkällor är tydlig och att studenterna varit okritiska vid sin källhantering. (En beskrivning av det konkreta intervjuresultatet i samband med examinerandet av de åtta examensarbetena ges också i bilaga 3.) Ser man till observationsresultatet märks en klar tendens hos examinatorerna att lägga stor vikt vid diskussion om examensarbetenas didaktiska innehåll och användbarhet i ett framtida yrkesliv. Examensarbetenas vetenskapliga kvalitet, metodval etc behandlades inte

6 lika ingående. Tydligt framgick det också att källhantering och källkritik inte diskuterade spontant utan i stort sett bara genom observanternas (d v s bibliotekariernas) frågor. Att okunskapen om hur man söker och värderar källor var stor bland de lärarstudenter som de deltagande bibliotekarierna besökte (i Göteborg skriver studenterna två och två), blev uppenbart vid examinationstillfällena. Att lärarstudenter skulle ha nytta av professionell hjälp från biblioteket bl a för att öka utbildningens forskningsanknytning är emellertid inte den enda slutsats man kan dra av pilotstudien. Att det från bibliotekets sida är väsentligt att utforma undervisning som är kontextbunden, alltså utifrån användarnas (lärarstudenternas) konkreta behov, är också en slutsats. Ett sätt att förstå den kontext som lärarstudenterna befinner sig i prövade vi då i Göteborg; vi läste och diskuterade kursplanen för den kurs som examensarbetena ingår i vid Göteborgs universitet (LAU 370), liksom anvisningar och kurslitteratur knutna till den aktuella kursen. Dessa vidare studier kan alltså sägas vara ett resultat av projektet, det också. Granskningen av anvisningar och kurslitteratur var intressant. Att bibliotekariernas uppfattning om vad som bör karaktäriseras som relevanta källor - etablerad, vetenskaplig litteratur då delvis visade sig motsägas av uppgifter i kurslitteraturen var oväntat. Av kurslitteraturen framgår t ex att Pedagogiska Magasinet, en facktidskrift från Lärarförbundet, mycket väl kan användas vid sidan av artiklar från Nordisk Pedagogik i examensarbeten på lärarprogrammet (se s 29 i Stefan Stukáts Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund: Studentlitteratur 2005). Här finns alltså en krock vad gäller syn och förväntningar på vad som utgör ett (tillräckligt) vetenskapligt dokument för examensarbeten på lärarutbildningar, som bara kan utvecklas till ett givande lärande för studenterna om samarbete sker mellan lärarutbildare och bibliotekarier. Finns inte det blir det också svårt att ens diskutera hur man ska kunna åstadkomma en ökad forskningsanknytning för lärarstudenterna (vilket ju efterfrågas). SUB: Att sammanfatta resultaten på SUB och Lärarhögskolan skulle i mycket innebära ett upprepande av GUB:s redovisning. (Se också bilaga 4) Vi är eniga om huvuddragen och våra erfarenheter är nästan identiska: Studenterna hittar sitt material i kurslitteraturlistor eller får det direkt från handledaren. Mycket sporadiskt och slumpmässigt handlar det om att använda biblioteket eller bibliotekarierna som stöd och resurs eller länk till publicerad och organiserad vetenskap. Endast få vad vi menar med vetenskapliga källor redovisas i uppsatsernas källförteckning. Observanterna förvånades över att handledarna inte verkade lägga samma vikt vid reflektion omkring källhantering som bibliotekarierna väntat sig men att man på våra direkta frågor får upp ögonen för att detta kanske borde vara fallet. Att vi borde utforma undervisning som är kontextbunden och utgå från studenternas konkreta behov är en given slutsats även här. Så här ser några av SUB-observanterna på resultatet: Studenterna var osäkra på vad vi menade med frågorna och med källor. Berodde det på frågornas utformning? Var de för oprecisa? Borde vi som bibliotekarier använda ett annat språk? Vad menar vi egentligen med källor, behövs en definition? Eller är studenterna okunniga? En av studenterna undrade om hon som opponent själv borde ha tänkt på att ställa just de här tre frågorna om källhantering har jag missat något?. Även examinatorn visade osäkerhet inför begreppen källor och källhantering. Han undrade om vi bara åsyftade böcker eller information i största allmänhet.

7 Studenterna verkade ha dålig kännedom om bibliotekariers kompetens och bibliotekets resurser. Deras nyttjande av biblioteket verkar ske sporadiskt och slumpmässigt. Ingen nämnde att de har gått en kurs i informationssökning, bokat individuell handledning i informationssökning eller rådfrågat en bibliotekarie (förutom den missnöjda studenten i examination 1). Endast en av studenterna nämnde att hon har sökt litteratur i Libris och bibliotekskatalogen (examination 2). Övriga nämnde nätet och internet utan att precisera. Ingen nämnde vetenskapliga databaser som t.ex. Eric och Proquest. Ingen nämnde Uppsök som källa till tidigare uppsatser. Flera sa att de har fått litteraturtips av sin handledare, men ingen sa att deras handledare har tipsat dem om bibliotekets resurser. Vår nationella databas Libris, som ligger fritt på nätet, där man kan hitta både ämnesord, uppsatser och avhandlingar, borde inte varje handledare känna till den? Uppsatsreflektioner från SUB och Lärum SUB och Lärum läste också efteråt sina studenters uppsatser. På SUB gick det utan vidare att få tag i dessa. Prefekten/examinatorn skickade dem direkt digitalt. På LHS var det svårare. Lärum tar inte längre emot tryckta uppsatser eftersom de publiceras elektroniskt i deras sk E- arkiv. Just de här uppsatserna fanns inte i E-arkivet, förmodligen p.g.a. att författarna var eftersläntrare. Det gick till slut efter ett omfattande detektivarbete. Här följer några reflektioner på uppsatsernas referenslistor: Från SUB en positiv reflektion: Nu har jag tittat på uppsatsen Att leva och ändå dö. Hon har en två sidor lång litteraturlista som består av huvudsakligen vetenskaplig litteratur i tryckt form. Den verkar också vara relevant och använd på ett bra sätt i texten. (Visserligen finns en del hänvisningar i andra hand, men jag tycker inte att man på den här nivån kan kräva att hon skall gå till Darwin eller vissa andra ursprungskällor). Hon har också definierat sitt undersökningsobjekt (3 noveller). Jag tycker nog att just den här uppsatsförfattaren har visat att hon kan hitta relevanta källor och att använda dem på ett korrekt sätt. Gundel Från Lärum kommer en kort reflektion på följande tre uppsatser: 1. "Det började med Harry Potter... ". Inriktning: Språk och språkutveckling. 2. "Skrivandet i en mångspråkig grupp: process och resultat". Inriktning: Interkulturell kommunikation i skolan. och 3. "Sfi-lärarens roll: ett mångfacetterat ledarskap". Inriktning: Svenska som andra språk. Vi tycker att referenslistorna till de tre uppsatserna bekräftar det vi skrev i vår reflektion efter examinationerna, d.v.s. att studenternas litteratursökning och nyttjande av bibliotekets resurser, verkar ha skett sporadiskt och slumpmässigt. Av de tre uppsatsernas referenslistor är det endast en som innehåller vetenskapliga källor. Lotten och Marie Slutreflektioner

8 Hur har projektet fungerat som helhet? I Stockholm stötte vi på organisatoriska svårigheter vilket får skyllas på den röra och osäkerhet som normalt infinner sig vid en stor sammanslagning, den mellan LHS och SU som skedde precis under den tid projektet pågick. Hur såg vi pedagogiska utvecklare på projektet och vårt samarbete? Det har varit en mycket positiv upplevelse i sig att för första gången samarbeta i ett projekt och ta vara på varandras olika bakgrund och kunskaper. Vi har båda också sett det som ett gyllene tillfälle att genomföra pedagogisk kompetensutveckling i praktiken i form av aktiviteter, reflektioner och skrivna formuleringar av erfarenheterna. Här har funnits en praktisk möjlighet att pröva teorier vilket gör allt mycket konkretare än många av de egna kurser och seminarier vi annars ägnar oss åt. Att befinna sig i och få kunskaper om hur det går till i den ordinarie undervisningen är alltid värdefullt och speciellt har det gällt den av oss två, Christina, som inte själv kommer från lärarsidan. Kontakterna med prefekter och examinatorer på våra respektive lärosäten ger också möjligheter för framtida samarbete. Hur upplevde de observerande och intervjuande bibliotekarierna det var att vara med i projektet? Dessa hade uppmanats av oss pedagogiska utvecklare att under hela projekttiden fundera över vår roll som universitetsbibliotekarier och hur vi kan vara ett stöd för studenterna och en möjlig länk till ett mer kritiskt tänkande. En bibliotekarie beskriver detta som "den eviga frågan". Man tycker att det för det första är oerhört viktigt att ett universitetsbibliotek har en kundtjänst, där det finns tid, plats och kompetens att hjälpa studenter som ska skriva uppsats många för första gången. Biblioteket ska också erbjuda kurser och individuell handledning i informationshantering. Men sedan kommer den svåra delen, den som handlar om att samarbeta med kursansvariga lärare, handledare, examinatorer. Den ultimata lösningen skulle vara att bibliotekarien och informationshanteringen fanns med som en obligatorisk del i den kurs som handlar om att skriva examensarbete. Andra vägar att gå är att kalla till möten med t.ex. handledande lärare eller bjuda in sig själv till deras möten, och informera om bibliotekariernas arbete och bibliotekets resurser. Det gäller att försöka hitta nyckelpersoner ute på institutionerna som kan föra vår information vidare. Många lärare/handledare verkar totalt okunniga om en bibliotekaries kunskaper och vad biblioteket kan erbjuda deras studenter, uttrycker en av bibliotekariernas. Bibliotekarierna vittnar samtliga om att de lärde sig mycket av att dela den verklighet som vanligen bara är studenternas och examinatorernas och att det var mycket intressant att få vara med vid examinationstillfällena. Bland annat synliggjordes examensarbetenas roll i lärarutbildningen som helhet genom detta. En nyfikenhet på intervjuoch observationsmetodik väcktes också. Värdet av ökad kunskap om metodiskt arbete för ett givande pedagogiskt utvecklingsarbete på bibliotek blev uppenbar. Bibliotekarier behöver vidareutbildning i vetenskaplig metod eftersom det ofta är länge sedan man själv var student och mycket hunnit ändras sedan dess. Detta är en slutsats vi ofta drar och som blev extra tydlig i detta projekt. Ser man till innehållet i intervjuerna och observationerna, ledde detta till en rad tankar om kontextbundenhet att ta hänsyn till vid undervisningen av lärarstudenter. Vi som arbetat med projektet tycker att vi har blivit klokare. Vi inser nu hur viktigt det är för studenterna att vi förstår deras problem i praktiken och att samarbete lärare

9 bibliotekarier är helt akut på lärarutbildningen. Det framgår också att bibliotek för framtida samarbete med lärarutbildningen behöver arbeta mer kontextbundet dvs sätta sig in utbildningens innehåll genom kursplaner, kanske till och med kurslitteratur. Biblioteken behöver mer kunskap om lärarstudenters behov som användargrupp. Ett brev efter examinationerna från en av observanterna får avsluta: Hej! Vi är alldeles nyss klara. Det gick bra, vi antecknade under tre examinationer och lyssnade resten. Men, jag känner mig inte uppåt precis, av flera orsaker. Ska sätta mig i morgon och renskriva mina anteckningar och försöka få ner tankar och reflektioner. Varför använder inte studenterna oss bibliotekarier och all vår kunskap och alla våra verktyg, det är det stora mysteriet. /Marie Stockholm och Göteborg den 7/ Christina Tovoté Anna Lyngfelt

10 Bilaga 1 Ekonomisk redovisning (kommer separat)

11 Bilaga 2 Brev till studenterna Stockholm/Göteborg den 14 maj 2007 Hej! Vi heter Christina Tovoté och Anna Lyngfelt och arbetar som pedagogiska utvecklare på Stockholms och Göteborgs universitetsbibliotek. Just nu arbetar vi med ett pilotprojekt som vi vill ska leda till att blivande lärare på lärarutbildningar är så väl förberedda som möjligt för sitt kommande yrkesliv, vad gäller hantering av olika typer av källor. Vi undrar därför om du kan tänka dig att delta i vår undersökning på det viset att du hjälper oss att besvara följande frågor (muntligen) vid examinationen av ditt/ert examensarbete: Vad har du/ni använt för källor när ni arbetat med examensarbetet? Hur har ni arbetat med källorna, när ni använt er av dem? Och varför har ni valt att ha med de källor som nu (slutligen) finns med i ert examensarbete? Frågorna ber vi er opponenter att ställa, t ex i inledningen av er opposition. Era svar (gemensamma, om ni skriver i grupp) antecknas av en bibliotekarie, som sitter med vid det examinationstillfälle där du/ni deltar. Efter examinationstillfället ber också bibliotekarien om en muntlig kommentar, från examinatorn, vad gäller källhanteringen i den uppsats som ventilerats. De anteckningar som förs av den bibliotekarie som är med vid examinationstillfället renskrivs och lämnas sedan till Christina Tovoté eller Anna Lyngfelt. De behandlas då konfidentiellt; ni som deltagit kommer att vara anonyma i den analys som görs av undervisningens resultat, liksom i det skriftliga dokument där undersökningens slutsatser presenteras. Vi vill också informera om att deltagandet i undersökningen kan avbrytas, om så önskas. Om du som student kan tänka dig att delta i undersökningen, ber vi dig att mejla ett svar till Christina Tovoté eller Anna Lyngfelt. Ska du examineras i Stockholm, mejlar du till Christina på följande mejladress: christina.tovote@sub.su.se. Om du däremot ska examineras i Göteborg mejlar du till anna.lyngfelt@ub.gu.se. Undrar du något, kan du också nå oss via dessa båda adresser. Med hopp om ditt deltagande, så att blivande lärare i framtiden kan få så bra hjälp som möjligt vad gäller källhantering! Christina Tovoté och Anna Lyngfelt

12 Bilaga 3 Observationer vid GUB i rutnät Vad för källor? Hur hittade ni? 1 kurslitt GUNDA, Libris, handledare 2 relevanta forskningswebbplatser, examensbanker Varför dessa källor? svarar mot syftet (stort arbete välja bort irrelevanta) 3 primärkällor Reflistor, GUNDA Valt bort irrelevant, utlånat har ibland styrt 4 uppsatser, kurslitt. GUNDA, uppsatser, handledare, Scholar, uppsatser.se 5 relevans i lärarutb., primär/sekundär, diss., böcker/kapitel, styrdok., metodlitt. BULB, GUNDA, SBI:s webb och katalog, Scholar, reflistor Examinatorer under exam. problem ej primärkällor littsökning viktig del av uppgiften bredd i littgenomgången - bra litt-genomgång, sovrat utifrån uppsatsens fokus 6 Webbsida Tema modersmål, Handledare, Google Skolverket 7 studentlitt., uppsatser - ämnesrelevans eget ansvar vad 8 - Pedagogiska bibl. ( böcker ), kursportalen, Google Examinatorer efter exam. brist primärkällor litt använts på rätt sätt imponerande littgenomgång ingen primärkälla, ej så högra krav - Tillfredsställande källhantering ämnesrelevans - ej så bra källhantering relevant litteratur okritisk som tas med källhantering - littlistan och innehåll överensstämmer

13 Bilaga 4 Observationer vid SUB och Lärarhögskolan i fulltext: Lärarhögskolan i Stockholm 22 november Antecknande bibliotekarier: Marie Lövgren och Lotten Häggström. Examination Vad har du/ni använt för källor när ni arbetat med examensarbetet? Jag har använt en forskningsgrupp vid Uppsala universitet, författare inom ämnet, nya avhandlingar. Min handledare sade att avhandlingarna skulle vara högst tre år gamla. Jag sökte först på nätet jag är en nätmänniska och därefter vände jag mig till biblioteket. Men jag vill klaga på biblioteket som inte kunde hjälpa mig att få tag i avhandlingar från Uppsala universitet. Jag gjorde litteratursökningar utifrån sociokulturell teori. Jag sökte på vissa ord/rubriker. 2. Hur har ni arbetat med källorna, när ni använt er av dem? Jag sökte efter de mest intressanta delarna av texten, det som var bäst formulerat. Jag sökte efter pregnanta fraser att använda till citat. 3. Varför har ni valt att ha med de källor som nu (slutligen) finns med i ert examensarbete? Jag hade först en lustig idé, som jag senare övergav, och det var att min referenslista skulle få plats på en sida. Men den forskare som jag hänvisade till, hänvisade i sin tur till tidigare forskning och då var jag tvungen att redovisa även den. Fortsatta anteckningar: Respondenten nämner vid ett par tillfällen att hon tagit fram relevant forskningsmaterial till sin uppsats. Hon nämner spontant att hon använt en kanadensisk forskare, för att stödja sin teori inför opponenten. Respondenten baserar sin undersökning på observationer och dokumentation med videokamera, och det ifrågasätts av opponenten som en ensidig källa. Vår kommentar till kritiken mot biblioteket i fråga 1: Respondenten måste ha missförstått skälet till att biblioteket inte ville hjälpa henne med att få tag i avhandlingar från Uppsala universitet. Antingen blandar hon ihop avhandlingar med uppsatser (vi lånar inte in uppsatser på fjärrlån), eller också måste bibliotekets exemplar av avhandlingen ha varit utlånat (då gör vi inte fjärrlån, utan studenten får ställa sig i kö). Examination Vad har du/ni använt för källor när ni arbetat med examensarbetet? Jag visste redan från början att inget var skrivet om detta. Jag sökte i Libris, men det var svårt att hitta material där. Jag fick tips av min handledare på en bra författare och har läst hennes böcker. Har sökt i bibliotekskatalogen, relevansprickarna var bra. Jag har också botaniserat i bibliotekets hyllor, det var trevligt, jag kom på en del saker och hittade böcker av gamla pedagoger och filosofer. Jag hittade också en c-uppsats om ledarskap i klassrummet. Jag har använt en del kurslitteratur.

14 2. Hur har ni arbetat med källorna, när ni använt er av dem? Jag har läst och hittat relevanta kapitel och stycken. Vissa meningar har jag använt till citat. Alltså vissa betydelsebärande meningar. Om böckerna var tunna läste jag hela boken. 3. Varför har ni valt att ha med de källor som nu (slutligen) finns med i ert examensarbete? Det har jag redan svarat på i fråga två. Fortsatta anteckningar: Opponenten nämner vid sin genomgång många referenser/namn. Hänvisar t.ex. till gamla kursplaner. Opponenten nämner även muntliga källor (lärare som intervjuats). Opponenten säger att referenserna i texten stämmer överens med referenslistan. Opponenten föreslår att respondenten borde använda referenser även i diskussionsdelen, för att styrka sina egna antaganden. Examination Vad har du/ni använt för källor när ni arbetat med examensarbetet? Vi har sökt på internet och Skolverkets hemsida. Vi har använt elevtexter, enkäter, receptioner. Vi fick tips av handledaren på forskningslitteratur. 2. Hur har ni arbetat med källorna, när ni använt er av dem? Elevtexterna var vårt underlag. Litteraturen var relevant för frågeställningen. 3. Varför har ni valt att ha med de källor som nu (slutligen) finns med i ert examensarbete? För att de är relevanta för frågeställningen. Vi har plockat bort en del av de saker som vi hittade när vi googlade. Fortsatta anteckningar: Opponenten nämner källor i sin genomgång, att respondenten i sitt examensarbete använt forskningslitteratur och refererar till tidigare forskning och olika begrepp. Opponenten nämner genusforskning, receptionsforskning och genreforskning (den genre som uppsatsen handlar om) samt informanter. Nationella prov nämns som en källa av opponenten. Opponenten undrar varför respondenten valt att ta med en forskare från 30-talet och respondenten svarar att det var handledaren som tipsat. Fråga till examinatorn Hur ser du på hanteringen av källor i uppsatsen/uppsatserna? Överensstämmer din uppfattning med det som studenterna sade när de svarade på våra tre frågor? Frågan ställdes först till examinatorn i anslutning till examinationerna och han svarade: Frågan är för allmänt ställd. Är det kanske en del av syftet med frågan? För mig är källor i första hand litteratur. Men det kan även vara information överhuvudtaget, t.ex. från intervjuer. En svaghet i några av uppsatserna/examinationerna är att studenterna inte har distans till sin information/källor, i det här fallet intervjuer/textanalyser. De har inte förstått hur mycket de kan lita på källorna. De får ingen undervisning i intervjuteknik. De förstår inte felkällorna (källkritik saknas, vår kommentar). Något som jag alltid kräver att studenterna ska redovisa är

15 hur de har sökt litteraturen och tidigare forskningsresultat. Examensarbetena har generellt blivit bättre de senaste åren. Frågan skickades även till examinatorn via mail, så att han skulle få möjlighet att komma med kompletterande uppgifter. Han svarade då så här: Hur ser du på hanteringen av källor i uppsatsen/uppsatserna? Jag är inte säker på vad du menar med källor. Menar du litteratur och tidigare forskning så vill jag svara att det positiva är att jag fått studenterna att mera läsa in sig på sina frågor nu än tidigare. De söker verkligen efter böcker och avhandlingar kring sina frågor. Tidigare använde de mest kurslitteratur som de läst tidigare. Mest negativt är att allt för få studenter använder utländsk forskning eller utländsk litteratur överhuvud taget. Om du med källor menar vad studenterna fått för svar på enkäter, intervjuer eller analyser av videofilmer så är jag främst kritisk mot att de har svårt att se eller beskriva sina metoders starka och svaga sidor. Detta gör att de inte vet hur mycket de kan lita på denna typ av källor. Inte heller ställer sig alla frågan "Kunde andra typer av källor givit andra svar på deras frågor?". Överensstämmer din uppfattning med det som studenterna sade när de svarade på våra tre frågor? Minns inte riktigt men det tror jag men de har,om jag minns rätt, med för lite av det jag skrivit ovan.

16

17