ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009

Transkript

1 ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2 2 Fotografier i denna årsredovisning är från senaste ljusfestivalen i Alingsås. Illustrationer av Idermark och Lagerwall.

3 ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 INLEDNING > innehållsförteckning innehåll Alingsås kommun Årsredovisning 2009 Kommunstyrelsens ordförande 5 Ekonomisk sammanfattning 6 Samhället Alingsås 11 Samhällsekonomin 12 Ekonomiska rapporter 14 Noter 16 Koncernen Alingsås kommun 23 Koncernredovisning 23 Kommunala bolag 25 Kommunen Alingsås 28 Finansiell analys 33 Redovisningsprinciper 35 Skattefinansierad verksamhet 37 Vård- och äldreomsorgsnämnd 37 Socialnämnd 39 Utbildningsnämnd 41 Barn- och ungdomsnämnd 43 Kultur- & fritidsnämnd 45 Miljöskyddsnämnd 47 Byggnadsnämnd 48 Kommunstyrelse 50 Överförmyndarnämnd 52 Teknisk förvaltning 53 Serviceenhet 55 Avgiftsfinansierad verksamhet 56 Avfall 56 Exploatering 57 Vatten- och avloppsverk 59 Övrig redovisning 61 Personalredovisning inkl. hälsobokslut 61 Barnkonventionen 64 Integrationsplan 65 Bilaga - Stadsskogen 66 4

5 INLEDNING > kommunstyrelsens ordförande har ordet Alingsås står väl rustat inför framtiden! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är nu dags att summera år 2009 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för medborgarna. De senaste årens positiva trend fortsätter och för tionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. Från att ha gått in i 2009 med vikande skatteintäkter och farhågor om kraftiga underskott kan jag nu glädjande konstatera att vi tagit oss igenom den värsta krisen på decennier med fortsatt starka finanser. Under året har ett antal besparingsåtgärder vidtagits, främst genom en reviderad budget i mars månad, vilket naturligtvis ger effekter på verksamheten. Kommunen har dock lyckats konsolidera sig och vi kan nu möta de nödvändiga förändringar vi även framgent står inför med en stark ekonomi, vilket innebär att den pågående omställningsprocessen blir mindre smärtsam. Genom att ha balans mellan intäkter, kostnader och verksamhetsvolym har vi betydligt bättre förutsättningar att möta omvärldens förändringar vare sig det handlar om en lågkonjunktur som vi idag befinner oss i eller i tid av tillväxt och expansion. Alingsås är attraktivt. Det märks framförallt genom en stabil försäljning av tomter för bostadsändamål men även genom försäljning av industrimark. Efterfrågan på mark för företagsetablering eller utvidgning av befintliga företag har ökat markant under året. Detta har lett till att kommunens tillgängliga markreserv i det närmaste är slutsåld. Här har två långsiktiga uppdrag initierats i syfte att skapa strategier för dels den framtida industrin och dels för den framtida handeln. Alingsås framtid är i detta avseende intimt förknippad med utvecklingen av det nationella vägnätet men även järnvägen. Ett intensivt arbete låg bakom det beslut om kommunal medfinansiering av en ombyggd europaväg genom staden som på sikt kommer göra Alingsås än mer attraktivt. Vår egen organisation förändras ständigt och måste självfallet anpassa sig efter medborgarnas krav på tillgänglighet och service. En delvis ny politisk nämndstruktur med tillhörande förvaltningar klubbades under året för att skapa större samordning och effektivitet. Inom räddningstjänsten har ett första år av samverkan med Vårgårda gett goda resultat. Vi har även påbörjat rekryteringen av ett antal högre chefstjänster där syftet är att väva samman tradition med nya visioner. Alingsås är en modern mötesplats. Vår vision 2019 tar sin utgångspunkt i att vi genom vår geografiska placering skall bli en central och växande partner i utvecklingen av Västsverige. En av våra främsta mötesplatser är Lights in Alingsås som under 2009 firade 10-års jubileum. Över besökare gick årets slinga vilket inte bara utgör rekord utan också ställer krav på framtida arrangemang. Alingsås Lighting Centre utgör från 2009, inom ramen för AB Alingsås Rådhus, en mer stabil organisatorisk bas för det kommande arbetet. Ett arbete som även tillsammans med partners och kommunkoncernen i övrigt skall generera helhetslösningar som bidrar till en hållbar utveckling i Alingsås. Allt i enlighet med vår övergripande Vision Alingsås i februari 2010 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande 5

6 ekonomisk sammanfatning > hur har det gått? ekonomisk sammanfattning Hur har det gått? För tionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. År 2009 fastställs resultatet till +100,7 mnkr vilket rensat för extraordinära poster är periodens högsta resultat. Samtliga mål för god ekonomisk hushållning klaras med marginal och även balanskravet klaras med bred marginal. I resultatet ingår en pensionsavsättning på 20 mnkr. Kommunens betalningsförmåga mätt i tre perspektiv, lång-, medellång- och kortsiktig betalningsförmåga är stark. När det gäller likviditeten har denna varit mycket hög under hela året och överskott har varit placerat för bättre ränta. Hur lågkonjunktur året 2009 kan ge ett så pass bra resultat i kommunen kan övergripande förklaras i fyra punkter: 1.Reviderad budget och allmän återhållsamhet under året har fått stort genomslag. Besparingar och omstruktureringar har genomförts. 2. Premiebefrielse för avtalsförsäkringarna. 3.Lägre volymtillväxt än förväntat och budgeterat inom vissa verksamheter. 4.Återbetalning från Sveriges kommuner och landsting. Till punkten ett räknar vi in sänkta personalkostnader inom flera verksamheter bland annat till följd av lägre sjukskrivningstal och vikariekostnader. Detta har lett till att kommunens nettokostnader minskade om än marginellt jämfört med föregående år. Budgetutfall Det budgeterade resultatet för året uppgick i den reviderade budgeten till +37 mnkr vilket ger vid handen att det var med en finansiellt så pass stark budget att god ekonomisk hushållning skulle kunna upprätthållas. De under senvintern snabbt försämrade förutsättningarna för kommunerna gjorde att beslut om reviderad budget fattades tidigt under våren. Den sammanlagda positiva budgetavvikelsen uppgår till 64 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten står för ett överskott på 52 mnkr, finansieringen 13 mnkr och den avgiftsfinansierade verksamheten för 1 mnkr. Större överskott finns framförallt hos barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden följt av vård- och äldreomsorgsnämnden och utbildningsnämnden. På investeringsbudgeten kan noteras en avvikelse på 94 mnkr. Budgeten uppgick till hela 157 mnkr och utfallet stannade på i jämförelse blygsamma 63 mnkr. Orsakerna går främst att finna i förseningar och tidsförskjutningar av bland annat exploateringsområden. Trots att fokus under året har legat på att anpassa verksamheten till rådande resursramar redovisar nämnderna en god måluppfyllelse. Hur står vi rustade inför framtiden Den senaste femårsperioden har totalt sett varit en period med stärkta finanser i Alingsås kommun. Nettokostnadernas ökningstakt som tidigare varit för hög i förhållande till ökningen av skatteintäkter och statsbidrag har för 2009 i det närmaste blivit noll. När vi blickar framåt vet vi att Sveriges kommuner och landstings prognoser för de närmsta åren är relativt dystra. Generellt bör kommunerna klara balanskrav och god ekonomisk hushållning 2009 och även 2010, det senare året till följd av extra statsbidrag i form av konjunkturstöd. Men konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt och från och med 2011 blir effekterna mycket stora. Därtill kommer det förändringsbehov som demografin medför. För Alingsås del är det framförallt utvecklingen inom LSS-utjämningssystemet som skapar orosmoln. Förändringar sker även inom övriga verksamhetsområden såsom barnomsorg och gymnasieskola som kan skapa resurs- och förändringsbehov inom den närmaste tiden. Tack vare det goda resultatet och de under 2009 genomförda verksamhetsförändringarna och besparingarna har Alingsås kommun ett gott finansiellt utgångsläge. Detta är nödvändigt då effekterna av lågkonjunkturen troligen blir långvariga och verksamhetsförändringar måste genomföras både till följd av kommunens ekonomiska förutsättningar men också till följd av förändrad efterfrågan på kommunala tjänster. 6

7 ekonomisk sammanfatning > nyckeltal nyckeltal de senaste tio åren Mått från resultaträkningen Årets resultat, mnkr Bruttooms, mnkr (samtl kostn) Nettokostn.andel (exkl. avskr) 94 % 94 % 95 % 95 % 95 % 94 % 94 % 96 % 98 % 96 % Nettokostnad, kr/invånare Mått från balansräkningen Investeringsvolym, mnkr Balansomslutning, mnkr Likviditetsdagar Soliditet 52 % 55 % 53 % 50 % 59 % 67 % 68 % 68 % 67 % 64 % Soliditet (inkl pensionsskuld och löneskatt) 4 % -6 % -6 % -6 % 14 % 19 % 18 % 12 % 13 % 15 % Borgensåtagande, mnkr Övriga mått Verksamhetens budgetföljsamhet, mnkr Kommunal skattesats 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 Antal invånare 31 december ) Inklusive reavinst genom försäljning av aktier till AB Alingsås Rådhus och försäljning av fastigheter. För jämförelse med tidigare år kan beloppet rensas från reavinster och då hamnar verksamhetens budgetföljsamhet på +4 mnkr. 7

8 ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING UTFALL DRIFTBUDGET Budget Bokslut Avvikelse Ingående Utgående eget kapital eget kapital Belopp i mnkr Vård och äldreomsorgsnämnd 0,0 8,0 8,0 7,7 15,6 Socialnämnd 0,0 12,5 12,5 6,6 15,4 Utbildningsnämnd 0,0 4,4 4,4-0,2 4,2 Barn- och ungdomsnämnd 0,0 29,0 29,0 1,0 16,5 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 1,3 1,3 0,3 1,6 Miljöskyddsnämnd -0,2-0,1 0,1 0,2 0,1 Byggnadsnämnd -1,3-2,3-1,0 2,0 0,4 Kommunstyrelse -2,1-1,9 0,2 28,9 28,9 Överförmyndarnämnd 0,0 0,4 0,4 0,5 0,8 Teknisk förvaltning -2,0-5,5-3,6 7,1 5,1 Serviceenhet -3,9-3,2 0,7 2,8-0,4 Summa skattefinansierad verksamhet -9,5 42,4 51,9 56,9 88,3 Avfall 2,3 5,1 2,8-4,0 1,1 Exploatering 9,0 3,6-5,4 6,9 8,5 VA 0,1 1,6 1,5 2,9 4,5 Summa avgiftsfinansierad verksamhet 11,4 10,3-1,1 5,8 14,1 Summa verksamhet 1,9 52,8 50,8 62,7 102,4 Finansiering 35,2 47,9 12,7 940,6 1001,6 Justering -12,2 Summa kommunen 37,1 100,7 63, , ,8 Budgeterat resultat +37,1 mnkr När kommunfullmäktige fattade beslut om budgeten i november 2008 var det budgeterade resultatet +52 mnkr inklusive avsättning till pensionsfond på 20 mnkr. Under året har det budgeterade resultatet justerats. Kommunstyrelsen beviljades i december 2008 ett tilläggsanslag på 0,38 mnkr för täckning av ökade pensionskostnader för räddningstjänstförbundet. Byggnadsnämndens förbrukning av det egna kapitalet har minskats med 169 tkr som en effekt av nämndens negativa budgetavvikelse På grund av lågkonjunktur med minskade skatteintäkter som följd fattade kommunfullmäktige under mars månad beslut om en reviderad budget vilket bl. a innebar besparingar på 19 mnkr i kommunens verksamheter. Det budgeterade resultatet i den reviderade budgeten är +37 mnkr. Budgetavvikelse för kommunen +63,5 mnkr Totalt visar kommunen en positiv budgetavvikelse på +63,5 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse uppgår till +50,8 mnkr och finansieringens till 12,7 mnkr. Endast två ansvarsenheter inom den skattefinansierade delen redovisar negativa avvikelser. Inom den avgiftsfinansierade verksamheten visar exploateringen en stor negativ avvikelse. Samtliga övriga verksamheter visar positiv avvikelse. Skattefinansierad verksamhet positiv budgetavvikelse 51,9 mnkr Vård- och äldreomsorgsnämndens avvikelse på 8,0 mnkr beror i huvudsak på effekten av beslutade besparingar med inriktning mot

9 ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING Socialnämnden redovisar ett överskott på 12,5 mnkr där den största delen förklaras genom minskade personalkostnader. Utbildningsnämnden redovisar en avvikelse på 4,4 mnkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på att 2006 års flyktingfond lösts upp. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse på +29,0 mnkr. Avvikelsen beror dels på mindre barn i förskolan än planerat och överskott inom grundskolan. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett positivt resultat om +1,3 mnkr. Orsakerna till överskottet är flera bland annat har inte alla projektbidrag tagits i anspråk. Tekniskförvaltning redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,6 mnkr. Denna avvikelse skall ses tillsammans med överskotten på tekniska nämndens övriga ansvarsenheter. Då besparingskravet gällde samtliga enheter. För övriga ansvarsenheter, alla med mindre avvikelse än 1 mnkr, hänvisas till respektive ansvarsenhet i årsredovisningen. Negativ budgetavvikelse för den avgiftsfinansierade verksamheten Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamheter redovisar en negativ budgetavvikelse på 1,1 mnkr. Den negativa avvikelsen ligger på exploateringen vilket främst förklaras med tidsförskjutna tomtförsäljningar. I övrigt överskott som planerats. Finansiering positiv avvikelse +12,7 mnkr Orsaken till den positiva avvikelsen ligger på intäktssidan i form av inkomsträntor samt på pensioner i form av överskott på arbetsgivaravgiften och löneskatten. 9

10 ekonomisk sammanfatning > UTFALL - INVESTERINGSBUDGET UTFALL - INVESTERINGSBUDGET (mnkr) Budget 1 Redovisat Avvikelse Vård och äldreomsorgsnämnd 4,0 3,6 0,5 Socialnämnd 3,9 1,2 2,7 Utbildningsnämnd 5,0 3,5 1,5 Barn- och ungdomsnämnd 6,7 5,5 1,2 Kultur- och fritidsnämnd 1,6 0,8 0,9 Miljöskyddsnämnd 0,5 0,5 0,0 Byggnadsnämnd 0,9 0,9 0,1 Kommunstyrelse 14,3 6,3 8,0 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 Teknisk förvaltning 47,2 24,5 22,6 Serviceenhet 0,4 0,0 0,4 Summa 84,5 46,7 37,8 Avfall 27,4 7,2 20,2 Exploatering 6,2 0,7 5,5 Va-verk 39,2 10,3 28,9 Summa 72,7 18,2 54,6 Finansiell leasing 0,0-1,4 1,4 Summa investeringar 157,2 63,4 93,8 1) Inklusive ombudgeteringar och revideringar under året Budgeterade investeringar på 157,2 mnkr Investeringsbudgeten uppgår till 157 mnkr inkl. ombudgeteringar från Barn- och ungdomsnämnden erhöll under februari månad ett tilläggsanslag på 2 mnkr för justering av felaktig budget. Tekniska nämnden erhöll under maj månad ett tilläggsanslag på 10 mnkr till avfallsverksamhet för genomförande av ombyggnad och utveckling på Bälinge avfallsanläggning. Investeringar stor positiv avvikelse +93,8 mnkr Orsakerna till avvikelserna går att finna hos tekniska nämnden. Teknisk förvaltning redovisar ett överskott på 22,6 mnkr och detta beror till stor del på att en del investeringsprojekt blivit försenade. Avfallsverksamhetens (20,2 mnkr) och vaverkets (28,9 mnkr) överskott beror också, till största del, på tidsförskjutningar av investeringsprojekt. 10

11 SAMHÄLLET ALINGSÅS SAMHÄLLET ALINGSÅS Den moderna mötesplatsen Arbetet med Alingsås långsiktiga framtid positiv, om än inte alls så stort som flyttningsnettot. pågår ständigt, i visionens anda. Vision 2019 har ett tioårigt perspektiv. Visionens huvudprincip är att vara den moderna mötesplatsen, med hållbarhet och livskvalitet. Planeringsmålet är att gå mot invånare år Se beskrivningar under de fyra punkterna nedan. Bostadsbyggande År 2009 byggdes ca 160 bostäder i Alingsås. Kommunen har en genomtänkt strategi för utbyggnadstakt och form. Sedan år 2000 har mer än nya bostäder producerats. Av dessa är mer än hälften i hyresrätt, vilket är en ovanligt stor andel jämfört Folkmängden ökar Folkmängden i Alingsås kommun har ökat under 2009, dock i en något lugnare med andra kommuner. Under senaste åren är det nyproduktion främst i stadskärnan och nya utbyggnadsområdet Stadsskogen. takt än åren innan. Ökningen sedan föregående årsskifte är 268 personer, vilket motsvarar 0,7% ökning. För att ha en stabil långsiktig ökningstakt bör denna för Alingsås del ligga på ca 1,0%. Den stora faktorn i befolkningsökningen är inflyttningen. Attraktionskraften för Alingsås är stor och kommunen är en populär inflyttningskommun. Självfallet flyttar personer även från kommunen, men det positiva flyttningsnettot är stort. Den naturliga folkökningen, födda minus döda, är också Näringslivsklimatet mycket bra Näringslivsklimatet är en god värdemätare på vad lokala företag anser om tillväxtmöjligheter och övrig lokal utveckling. Vid den mätning som Svenskt Näringsliv gör årligen har Alingsås haft en mycket positiv utveckling. För år 2009 hamnade kommunen på 24:e plats i landet. Det är den småföretagarprägel som kommunen har, tillsammans med ett omfattande utvecklings- och klimatarbete via Alingsås Inflyttning Utflyttning Födda Döda Folkmängd Ålder Totalt Bostäder Färdigställda Futurum, som skapat dessa goda förutsättningar. Dessutom har kommunens arbete med sk. 100 företagsbesök och den företagarsluss som kommunen inrättat, gett resultat. Vägar och järnvägen För närvarande, med start 2009 och avslut 2011, byggs E 20 om till motorvägsstandard från Tollered till Alingsås. Här har kommunen tecknat ett avtal med vägverket om delfinansiering av en gångoch cykelväg mellan Västra Bodarna och Alingsås. Statens infrastrukturplanering är för närvarande inne i ett intensivt skede. En översyn av Investeringsplan skall läggas fast vintern Huvudprincipen för kommunen är att Västra stambanan och väg E 20 båda skall stärkas som nationella kommunikationsstråk. Norr om Alingsås pågår Vägverkets vägutredning om var en framtida motorväg mellan Alingsås och Vårgårda skall lokaliseras. Kommunen har starkt förordat det s k skogsalternativet. En utbyggnad av kapaciteten på järnvägen är avhängigt möjligheten att bygga nya dubbelspår på delar av sträckan. Utbildning Vår lokala högskoleutbildning, Campus Alingsås, invigdes 2004 och har över 600 studerande. På Campus hålls både kortkurser i olika ämnen, som juridik och IT, mm. Dessutom pågår fyra högskoleprogram. Sammantaget har Campus Alingsås samarbete med mer än 25 olika högskolor/universitet. Utöver rena studier har Campus drivit en populär föreläsningsserie, vilken kommer att utvecklas efter hand. Sammantaget ligger verksamheten väl i fas med målbilden om att nå 700 studenter år

12 samhällsekonomin SAMHÄLLSEKONOMIN Från globalt ras av tillväxten till en seg återhämtning (källa: SCB och SKL) Under sensommaren 2008 spred sig oron på finansmarknaden till att i oktober ha utvecklats till en finansiell kris av betydande storlek. Konjunkturen och BNP rasade under första halvåret Inte förrän vid halvårsskiftet började signalerna komma om att nedgången var på väg att bromsas upp. De massiva ekonomiska stimulansåtgärder som sattes in runt om i hela världen började få effekt. Vid årsskiftet blev bilden av världsekonomin allt ljusare och tillväxtprognoserna började revideras upp allt snabbare. Den djupa krisen under 2008 då Stockholmsbörsen sjönk med 42 % har under 2009 vänts till kraftig uppgång. BNP-siffrorna för tredje kvartalet 2009 visar att en återhämtning är på gång för flertalet länder inom OECD-området. Osäkerheten är dock fortfarande stor. Mycket låg inflation (källa: SCB) Inflationstakten räknat som förändringen under de senaste tolv månaderna var i december 0,9 % (0,9 %). Rensat för effekten av sänkta räntor var inflationstakten 2,7 %. Under större delen av året har inflationstakten varit negativ. Sänkta boendekostnader har dragit ner konsumentpriserna rejält. Där de kraftigt sänkta räntekostnaderna har bidragit mycket. Inom transportområdet och då framför allt på drivmedel har priserna stigit. Även priserna på kläder och skor samt bilar steg under året. Räntorna föll under våren och har under hela året legat på mycket låga nivåer. Ökande arbetslöshet (källa: SCB) Den relativa arbetslösheten var 8,6 % av arbetskraften i december vilket är en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med december Andelen sysselsatta av befolkningen minskade med 1,7 procentenheter till 63,7 % jämfört med december Den största nedgången av antalet sysselsatta skedde inom näringsgrenen tillverkning av verkstadsvaror. En ljusglimt är att antalet varsel i december var knappt hälften jämfört med för ett år sedan. Västsveriges konjunktur (källa: Västsvenska industri- och handelskammaren) En svag men tydlig uppgång märktes i slutet av året. Vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur och den ekonomiska stimulans som satts in för att stödja näringslivet kommer att behövas ännu en tid. Utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt svag men den privata konsumtionen kan ha passerat botten. Sveriges folkmängd (källa: SCB) Vid årsskiftet var Sveriges folkmängd personer. Folkmängden har ökat i rekordfart under Både invandringen och antalet födda var på höga nivåer. Men även utvandringen minskade kraftigt med hela 15 % jämfört med Största invandrargruppen är som vanligt återvändande svenskar. Födelseöverskottet beräknas bli och invandringsöverskottet personer vilket ger en total folkökning på personer. Av Sveriges befolkning är 14 % födda utomlands. Största gruppen utgörs av personer födda i Finland. Kommunsektorns ekonomi (källa: Sveriges kommuner och landsting, SCB) Den ekonomiska situationen för kommunerna har förbättrats något. De stora statliga förstärkningarna 2010 innebär ett visst andrum. Men eftersom konjunkturstödet är av engångskaraktär är problemen fortsatt stora åren därefter. År 2009 var ur många perspektiv ett problematiskt år med kraftigt försämrade skatteunderlagsprognoser under senvintern. Sänkningen av premierna för avtalsförsäkringen och återbetalningen från SKL förbättrar resultatet för kommunsektorn. Det sammanlagda resultatet för sektorn som helhet torde dock bli negativt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör den bedömningen att de ekonomiska förutsättningarna försämras påtagligt 2011 eftersom statsbidragen minskar. Även om kostnadsutvecklingen hålls på en låg nivå både 2009 och 2010 kommer det att krävas ytterligare stora anpassningsåtgärder Under de kommande åren finns inget eller mycket begränsat utrymme i kommunerna för att höja ambitionsnivån. Även om det finns tecken på en stabilisering av den ekonomiska utvecklingen står kommunerna inför en lång period av tuffa anpassningar. Dels handlar det om behovet av att tjänster förändras till följd av de demografiska förändringarna och dels om det tryck som den rådande lågkonjunkturen skapar. Dessutom beräknas kostnaden för försörjningsstödet att öka kraftigt. Troligen kommer denna ökning att fortsätta åtminstone till De flesta kommuner väljer att inte höja skatten inför Det är 36 kommuner som höjer att jämföra med 91 inför Detta inklusive landstingsskatten. Den kommunala skattesatsen i medeltal för riket höjs till 31,56 från 31,52. Ragunda har högst total kommunalskatt med 34:17 lägst har Vellinge med 28:89. I 12

13 samhällsekonomin Västra Götalands län ligger skattesatsen på 32,03 totalt och 21,58 för enbart kommunerna. Alingsås har 32,24 respektive 21,79. Således 21 öre över länssnittet. Fem kommuner i länet höjer skatten inför Den enda inom GR-orådet som gör detta är Göteborg som höjer med 25 öre. Preliminära uppgifter från SKL tyder på stora positiva budgetavvikelser i Sveriges kommuner för 2009 och även höga resultat. Snittresultatet pekar mot kronor/invånare. Samtliga kommuner inom GR-området redovisar positiva resultat för Resultaten varierar mellan 337 kr/inv och 3217 kr/inv om balanskravsresultatet används som jämförelse. Skattesatsen inom GR exklusive Göteborg varierar mellan 20:49 och 22:80 exkl. landstingsskatten, med ett ovägt medelvärde på 21:55. 13

14 ekonomiska rapporter resultaträkning Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redovisning, mnkr Verksamhetens intäkter Not 1 449,0 438,2 801,0 761,2 Verksamhetens kostnader Not , , , ,6 Avskrivningar Not 3-39,0-39,0-116,0-104,4 Verksamhetens nettokostnader , , , ,8 Skatteintäkter Not ,5 1348, , ,6 Generella statsbidrag Not 5 318,4 293,6 318,4 293,6 Finansiella intäkter Not 6 41,3 37,1 19,7 10,2 Finansiella kostnader Not 7-9,9-2,4-51,4-52,9 Resultat före skatt 100,7 26,8 133,8 53,7 Skatt -6,4-6,9 Årets resultat 100,7 26,8 127,4 46,8 KASSAFLÖDEsanalys Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Belopp i mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 100,7 26,8 127,4 46,8 Justering för av- och nedskrivningar 25,9 39,0 116,0 104,4 Justering för gjorda avsättningar Not 8 22,9 18,3 24,4 18,3 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Not 9 8,6 7,8 6,1 15,4 Medel fr verksamheten före förändr av rörelsekapital 158,1 91,9 273,9 184,9 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -39,5-46,8-19,4-34,7 Ökning/minskning förråd och varulager -2,0-6,7-0,4-5,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 116,8 5,2 108,7 46,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 233,4 43,6 362,8 191,6 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -63,4-56,1-242,7-265,1 Försäljning av anläggningstillgångar 13,2 7,2 5,6 1,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -50,2-48,9-237,1-263,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån -3,8-3,0 335,4 57,4 Amortering av skuld 2,4 1,1-22,2-0,4 Utbetalning av nya och garantipensioner -3,7-3,4-3,7-3,4 Minskning av långfristiga fordringar 295,7 Ökning långfristiga fordringar -343,8-23,0-308,0-12,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -53,2-28,3 1,5 41,3 Årets kassaflöde 130,0-33,6 127,2-30,3 Likvida medel vid årets början 125,2 158,8 130,3 160,6 Likvida medel vid årets slut 255,2 125,2 257,5 130,3 14

15 ekonomiska rapporter balansräkning Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Belopp i mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not ,3 313, , ,4 - Maskiner och inventarier Not 11 80,0 88,2 103,3 97,2 Finansiella anläggningstillgångar Not ,7 652,5 378,5 70,7 Summa anläggningstillgångar 1 114, , , ,3 Omsättningstillgångar Förråd mm Not 13 42,7 40,7 57,7 57,3 Fordringar Not ,2 162,6 161,3 173,7 Kortfristiga placeringar 137,0 105,0 137,0 105,0 Kassa och bank Not ,1 125,2 257,5 130,3 Summa omsättningstillgångar 605,0 433,5 613,5 466,3 Summa tillgångar 1 719, , , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not , , , ,9 - därav årets resultat 100,7 26,8 127,4 46,8 - därav byte av redovisningsprincip exploatering -12,2-12,2 Avsättningar Avsättningar Not ,0 135,0 219,4 188,3 Skulder Långfristiga skulder Not 18 0,2 1, , ,0 Kortfristiga skulder Not ,0 348,2 585,1 476,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 719, , , ,6 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,3 811,7 831,3 811,7 Borgensförbindelser och övr ansvarsförbindelser Not ,1 1318,6 52,7 49,6 Ställda panter Företagsinteckningar 6,0 6,0 15

16 noter noter SAMMANSTÄLLD Not 1 Verksamhetens intäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING Driftredovisningens intäkter 573,3 574,7 1048,2 966,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -124,3-136,5-247,2-205,5 Summa 449,0 438,2 801,0 761,2 SAMMANSTÄLLD Not 2 Verksamhetens kostnader, mnkr Kommunen REDOVISNING Driftredovisningens kostnader , , , ,1 Interna poster/elimineringar inom koncernen 124,3 136,5 247,2 205,5 Summa , , , ,6 SAMMANSTÄLLD Not 3 Avskrivningar, mnkr Kommunen REDOVISNING Byggnader, tekniska anläggningar -14,0-13,1-86,4-76,1 Maskiner och inventarier -25,0-25,9-29,4-28,3 Summa -39,0-39,0-115,8-104,4 Företagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. SAMMANSTÄLLD Not 4 Skatteintäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING Skatteintäkter 1 419, , , ,9 Slutavräkningar -43,7-11,4-43,7-11,4 Summa 1 375, , , ,6 Av slutavräkningar som bokförs 2009 avser -45 mnkr innevarande år medan 2008 års slutavräkning påverkar 2009 års skatteintäkter negativt med 1,3 mnkr. SAMMANSTÄLLD Not 5 Statsbidrag, mnkr Kommunen REDOVISNING Inkomstutjämning 241,9 230,7 241,9 230,7 Kostnadsutjämning -10,2-16,0-10,2-16,0 Regleringsbidrag/-avgift -18,1-16,8-18,1-16,8 LSS-utjämning 50,1 47,5 50,1 47,5 Kommunal fastighetsavgift 54,7 48,2 54,7 48,2 Summa 318,4 293,6 318,4 293,6 16

17 noter SAMMANSTÄLLD Not 6 Finansiella intäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING Ränteintäkter 38,2 34,0 39,5 36,2 Borgensavgifter 3,1 3,1 3,1 3,1 Räntebidrag 1,1 1,5 Interna poster/elimineringar inom koncernen -24,0-30,6 Summa 41,3 37,1 19,7 10,2 SAMMANSTÄLLD Not 7 Finansiella kostnader, mnkr Kommunen REDOVISNING Räntekostnader -6,4-0,3-71,9-81,4 Ränta på pensionslöften -3,5-2,1-3,5-2,1 Interna poster/elimineringar inom koncernen 24,0 30,6 Summa -9,9-2,4-51,4-52,9 SAMMANSTÄLLD Not 8 Justering för gjorda avsättningar, mnkr Kommunen REDOVISNING Avsättning till pensioner 20,0 20,0 21,5 20,0 Avkastning pensionsfond 2,1 2,0 2,1 2,0 Minskning pensionsavsättning 0,0-4,3 0,0-4,3 Avsättning till återställningsfond 0,8 0,6 0,8 0,6 Summa 22,9 18,3 24,4 18,3 SAMMANSTÄLLD Not 9 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Kommunen REDOVISNING Pensioner som ej är likvidpåverkande 7,6 6,9 7,6 6,9 Löneskatt skuldförändring 1,0 0,9 1,0 0,9 Realisationsresultat på materiella anl.tillg. 1,1-0,7 Nedskrivningar/utrangeringar -0,1 3,0 Restpost från bolagskoncernen -3,5 5,3 Summa 8,6 7,8 6,1 15,4 17

18 noter SAMMANSTÄLLD Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen REDOVISNING Ingående balans 313,9 304,5 313,9 304,5 Årets investeringar 33,3 22,5 33,3 22,5 Årets avskrivningar -13,9-13,1-13,9-13,1 Ingående anskaffningsvärde 2 711, ,2 Årets investeringar 158,9 194,5 Ingående avskrivningar -606,2-545,7 Årets avskrivningar -71,3-60,5 Summa 333,3 313, , ,4 SAMMANSTÄLLD Not 11 Maskiner och inventarier, mnkr Kommunen REDOVISNING Ingående balans 88,2 87,7 88,2 87,7 Årest investeringar 14,3 24,4 14,3 24,4 Årets avskrivningar -22,5-23,9-22,5-23,9 Ingående anskaffningsvärde 34,7 35,9 Årets investeringar 15,3-1,2 Ingående avskrivningar -25,7-29,8 Årets avskrivningar -1,0 4,1 Summa 80,0 88,2 103,3 97,2 SAMMANSTÄLLD Not 12 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr Kommunen REDOVISNING Värdepappersinnehav 376,0 66,2 370,9 61,3 Andra långsiktiga fordringar 324,7 586,3 0,4 0,6 Ersättningslånepost 7,2 8,8 Summa 700,7 652,5 378,5 70,7 Värdepappersinnehavet har ökat kraftigt under 2009 huvudsakligen med anledning av att AB Alingsås Rådhus betalat tillbaka ett lån på 294 mnkr till kommunen. Kommunen har sedan placerat pengarna. SAMMANSTÄLLD Not 13 Förråd m m, mnkr Kommunen REDOVISNING Förråd 2,9 1,9 11,0 10,8 Exploateringsverksamhet Industrimark 5,8 8,9 12,7 16,6 Bostadsmark 33,3 29,2 33,3 29,2 Osålda marker 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa 42,7 40,7 57,7 57,3 18

19 noter SAMMANSTÄLLD Not 14 Fordringar, mnkr Kommunen REDOVISNING Statsbidrag/skattefordran 7,7 5,1 16,6 10,3 Kundfordringar 13,8 21,4 41,7 61,2 Interimsfordringar 103,1 97,6 132,7 126,0 Övriga fordringar 45,6 38,6 109,2 45,0 Interna poster/elimineringar inom koncernen -138,9-68,8 Summa 170,2 162,7 161,3 173,7 SAMMANSTÄLLD Not 15 Kassa och bank, mnkr Kommunen REDOVISNING Koncernkonto 206,3 122,4 206,3 122,4 Kassa, bank övrigt 48,8 2,8 51,2 7,9 Summa 255,1 125,2 257,5 130,3 SAMMANSTÄLLD Not 16 Eget kapital, mnkr Kommunen REDOVISNING Ingående eget kapital 1003,3 976, , ,3 Årets resultat 100,7 26,8 127,4 46,8 Justering -12,2-12,2-0,2 Summa 1091,8 1003, , ,9 SAMMANSTÄLLD Not 17 Avsättningar Kommunen REDOVISNING Avsättningar till pensioner IB garanti och visstidspens. 52,1 47,7 52,1 47,7 Räntor 3,5 2,1 3,5 2,1 Utbetalningar -3,7-3,4-3,7-3,4 Intjänade 4,2 4,9 5,8 4,9 Löneskatt på skuldförändr. 1,0 0,9 1,0 0,9 Andra pensionsavsättningar 0,9 0,9 Summa 57,1 52,1 59,6 53,0 Övriga avsättningar Återställningsfond Bälinge 8,6 7,8 8,6 7,8 Pensionsfond 90,3 69,1 90,3 69,1 GC-väg västra bodarne 6,0 6,0 6,0 6,0 Avsättning för uppskjuten skatt 54,9 52,4 Summa 104,9 82,9 159,8 135,3 19

20 noter SAMMANSTÄLLD Not 18 Långfristiga skulder, mnkr Kommunen REDOVISNING Ackumulerade låneskulder Vid årets början 4,7 7,7 4,7 7,7 Ökade skulder under året -3,8-3,0-3,8-3,0 Ackumulerade amorteringar Vid årets början -3,1-4,2-3,1-4,2 Årets amorteringar 2,4 1,1 2,4 1,1 IB skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 1274, ,5 Ökade skulder under året 0,0 0,0 339,2 60,3 Årets amorteringar 0,0 0,0-24,6-1,4 Redovisat värde vid årets slut 0,2 1, , ,0 Kommunens långfristiga skulder består av finansiell leasing. Huvudanledningen till att den sammanställda redovisningen visar en kraftig ökning av skulder under 2009 är att AB Alingsås Rådhus tagit ett externt lån på 294 mnkr. Anledningen till lånet beror på nya avdragsregler för koncerninterna räntekostnader. I samband med lånet betalade AB Alingsås Rådhus tillbaka ett lån till kommunen på motsvarande belopp. SAMMANSTÄLLD Not 19 Kortfristiga skulder, mnkr Kommunen REDOVISNING Skulder till kom. bolag 55,1 15,2 0,0 0,0 Källskatt + soc. avg. dec 09 39,7 44,5 39,7 44,5 Interimsskulder 165,5 84,7 232,6 137,8 Leverantörsskulder 103,8 90,5 281,2 245,7 Semester- och övertidsskuld 62,7 74,4 65,3 74,4 Skulder till staten 11,0 9,6 16,4 9,6 Övriga skulder 27,2 29,3 37,1 35,2 Interna poster/elimineringar inom koncernen -87,2-70,8 Summa 465,0 348,2 585,1 476,4 Den del av låneskulden som ska amorteras redovisas under kortfristiga skulder. Att skulderna minskar beror på att bilar har sålts eller lösts ut under året och den långfristiga skulden har återförts. SAMMANSTÄLLD Not 20 Pensionsförpliktelser, mnkr Kommunen REDOVISNING Ansvarsförbindelse 669,0 653,2 669,0 653,2 Löneskatt 162,3 158,5 162,3 158,5 Summa 831,3 811,7 831,3 811,7 20

21 noter SAMMANSTÄLLD Not 21 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser, mnkr Kommunen REDOVISNING Kom. stiftelser och bolag 1 582, ,0 0,0 0,0 Riksbyggen brf Kaptenen 14,2 14,4 14,2 14,4 Kom. förlustansv. Egnhem 3,7 4,5 3,7 4,5 Övriga förbindelser 34,8 30,7 34,8 30,7 Summa 1 635, ,6 52,7 49,6 Not 22 Kommunens pensionsfond, mnkr Bokfört värde Marknads värde Svenska statens obl ,1 18,4 HSH Nordbank AG 3,0 3,3 Barclays AOI Europa 5,0 4,9 Svenska statens obl ,6 28,9 Handelsbanken Sverige Index etisk 2,1 3,2 SEB Etisk Global 2,7 3,0 Skagen Global 1,0 1,3 Göteborgs stad 12,6 12,8 SHB AOI Kina balans 2,8 2,6 Bayerische Landesbank 6,1 6,4 Avkastning 5,4 5,4 Ännu ej placerade medel 5,0 5,0 Summa 90,3 95,3 21

22 SÄRSKILDA UPPLYSNINGAR Bidrag, tillskott och utdelningar (mnkr) Enhet Koncernbidrag Koncernbidrag Givna Mottagna AB Alingsås Rådhus 18,6 Alingsås Energi Nät AB 9,6 AB Alingsås hem 3,4 Fabs AB 5,6 Kostnader, intäkter, fordringar och skulder (mnkr) Försäljning Försäljning Lån Lån Borgen Borgen Enhet Köpare Säljare Givare Mottagna Givna Tagna Kommunen 185,8 324, ,4 AB Alingsås Rådhus 11,3 121,0 294,0 Alingsås Energi Nät AB 5,4 6,1 119,0 AB Alingsåshem 58,1 28,3 883,0 Fabs AB 102,7 160,0 286,4 AVRF 26,8 9,2 Futurum 4,1 22

23 koncernen alingsås kommun > koncernredovisning koncernredovisning Syftet med koncernredovisningen är att visa koncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. Koncernen utgörs av kommunen, koncernmoderbolaget AB Alingsås Rådhus med dess dotterbolag och ägd andel av Futurum samt kommunens del av Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF). För ytterligare information om de i koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags årsredovisning. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen är ett sammandrag av kommunens och bolagens resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser. Med dotterföretag avses företag där moderbolaget innehar en röstandel om minst 20 %. Som dotterföretag räknas inte enbart aktiebolag utan även stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och handelsbolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Moderbolaget äger Fabs AB, AB Alingsåshem och Alingsås Energi Nät AB till 100 %. Koncernen äger 114 av 426 andelar (26,8 %) i den ideella föreningen Alingsås Futurum. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt har klassats som eget kapital. Dotterföretagens principer för avskrivningar är inte anpassade till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Bostadsbolaget har en genomsnittlig avskrivningstid på byggnader motsvarande 2 % på anskaffningsvärdet. Äldreboendet är undantaget. Pensionsskulden hanteras olika i koncernen. Kommunen, Alingsås Energi Nät AB och AVRF är med i KPA och redovisar således skulden i balansräkningen. I energibolaget, har för dem som ej gått i pension, pensionsskulden lösts från KPA och placerats i SPP LIV AB. Fabs och AB Alingsåshem avsätter också medel till SPP i ett s.k. premiesystem. Rådet för kommunal redovisning meddelade i sin rekommendation nr att den uppskjutna skatteskulden som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver skall redovisas och klassificeras som en avsättning. Detta sker från och med 2001 i Alingsås kommuns koncernredovisning. Koncernstrukturen Kommunfullmäktige beslutade om att bilda AB Alingsås Rådhus. Aktiekapitalet uppgick till 5 mnkr och kommunen överlät i januari 2004 aktierna i Alingsås Energi Nät AB, AB Alingsåshem och Fabs AB till AB Alingsås Rådhus. Priset uppgick till 294 mnkr. AB Alingsås Rådhus är ett helägt dotterbolag till kommunen. Ekonomisk översikt Stora värden i koncernen De kommunala bolagens omsättning är liten i förhållande till kommunens. Dock finns ett betydande innehav av anläggningstillgångar (till största delen fastigheter) i bolagen. Någon värdering av bolagen har inte gjorts men delar av affärsverksamheten och infrastrukturen har med stor sannolikhet ett högt marknadsvärde som inte syns i koncernredovisingen. Årets resultat är positivt Av koncernens totala resultat på 127,4 mnkr svarar kommunen för ca 79,0 %, AB Alingsås Rådhus (ABAR) för 21,3 %, Futurum för 0,2 % medan AVRF bidrar negativt med 0,5 %. I ABAR redovisar moderbolaget ett negativt resultat medan samtliga dotterbolag redovisar positiva resultat (se sid 25-26). Den kortsiktiga betalningsförmågan Den kortsiktiga betalningsförmågan för hela koncernen kan mätas i måttet kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder). Detta mått bör vara över 100 % för att betalningsförmågan skall hållas på en godtagbar nivå. Koncernens kassalikviditet var 95 % exklusive övertrasseringsrätten (kredit på 50 mnkr genom koncernkontoavtal med sparbanken) och 103 % inklusive denna. Utbetalningarna är dock inte jämnt fördelade över året. En stor utbetalning sker på våren, då föregående års intjänade pensioner betalas ut. Resterande del av året byggs likviditeten upp för att klara denna utbetalning. Över en enskild månad varierar också likviditeten. Kommunens skatteintäkter betalas in i slutet av månaden och då är likviditeten hög i några dagar tills löneutbetalning sker. Det är en medveten strategi att inte ha mer direkt tillgängliga medel än vad som behövs. Om de direkt tillgängliga medlen relateras till nettokostnaderna exklusive avskrivningarna är betalningsberedskapen 79 dagar. Betalningsberedskapen är således mycket god. Den långsiktiga betalningsberedskapen Precis som i kommunens redovisning ställer den sk. blandmodellen i redovisningen av pensionsskulden till det i jämförelserna. Vid en enkel eliminering av denna (hela pensionsskulden räknas som skuld) fås ett eget kapital på 398 mnkr för Detta ger en soliditet på ca 11 % vilket är 23

24 koncernen alingsås kommun > koncernredovisning något högre jämfört med 2008 och innebär att den långsiktiga betalningsförmågan hos koncernen förbättrats något. investeringsvolymen med 22 mnkr och uppgår till 243 mnkr. Minskningen ligger på bolagen. Soliditetsutveckling (Procent) Soliditet Resultatutveckling Tillgångsförändring Med resultatutveckling menas här förändringen av eget kapital (årets resultat) plus uppskjutna skatter ställt i relation till eget kapital. Tillgångsförändringen avser procentuell förändring mellan åren. Av tabellen kan utläsas att resultatutvecklingen de senaste två åren varit fullt tillräcklig för att möta tillgångsökningen men att 2009 avviker från detta. Anledningen ligger i ökade skulder. Framför allt de långsiktiga som ökat med 313 mnkr varav moderbolaget i ABAR svarar för 294 mnkr. (Procent) Kortfr skuldsättngr Långfr skuldsättngr Pensionsskuldsättngr Total skuldsättngr Skuldsättningsgrad Med skuldsättningsgrad menas här andelen tillgångar som finansierats med lån. I pensionsskuldsättningsgrad har hela skulden inräknats även den del som redovisas inom linjen. Den totala skuldsättningsgraden är något lägre jämfört med år Investeringsvolymen Under 2007 uppgick investeringsvolymen till 232 mnkr. År 2008 ökar investeringsvolymen med 33 mnkr. Ökningen ligger till största del på bolagen. För år 2009 minskar Uthyrningssituationen fortsätter att vara god I koncernen är andelen outhyrda lokaler och bostadslägenheter låg. Någon risk för att uthyrningssituationen skulle försämras i större omfattning under de närmaste åren synes inte föreligga. Nyckeltal Kr/inv Anläggn tillgång Totala tillgångar Totala skulder Eget kapital Personal Antal anställda M Kv Tot Alingsås kommun* Fabs AB AB Alingsåshem Alingsås Energi Nät AB Alingsås Futurum AVRF Summa koncernen *Endast tillsvidareanställningar. Inklusive visstidsanställningar har kommunen totalt fördelat på personer. Tabellen visar att de kommunala företagens andel av det totala antalet anställda i koncernen är mycket lågt. Alingsås kommun svarar för 94 % av totalt antal anställda. Andelen män är betydligt högre i bolagen än i koncernen som helhet. I samtliga bolags ägardirektiv finns inskrivet att bolagen skall följa den personaloch lönepolitik som gäller för kommunen. 24

25 GWh (236 GWh). Omsättningen försåld värme blev 121,5 GWh (109 GWh). Alingsåshem Ordförande: Maja-Stina Jacobsson (m) VD: Ing-Marie Odegren Nettoomsättning: 203,7 mnkr Årets resultat: 9,9 mnkr AB Alingsåshems nettoomsättning uppgick 2009 till 203,7 mnkr (194,1 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 11,6 mnkr (14,0 mnkr). Årets resultat blev 9,9 mnkr (11,1 mnkr). Den jämförelsestörande posten avyttring av radhus Odengatan har påverkat årets resultat positivt med 1,4 mnkr (0,7 mnkr). AB Alingsåshem har lämnat koncernbidrag på 3,4 mnkr (3,5 mnkr) till AB Alingsås Rådhus. Alingsåshems lägenhetsbestånd uppgick vid årets slut till bostadslägenheter. Av beståndet utgör bostäder inom äldreboendet 429 lägenheter och omsorgsbostäder 66 lägenheter. Efterfrågan på bostäder i Alingsås tätort är fortsatt hög. Totalt antal anmälda i intressebanken var i slutet av året (6 076). Totalt har 401 (337) om- och avflyttningar skett under året, motsvarande 14 % (12 %) av hela beståndet. Antalet outhyrda lägenheter har under året uppgått till 31 (34), i sammanlagt 68 (50) månader. Ombyggnationen och energieffektiviseringen, enligt passivhuskonceptet, av miljonprogramsområdet Brogården har fortsatt under året och de två första husen, omfattande lägenheter efter ombyggnation, färdigställdes i januari respektive november. Hyrorna har förhandlats med Hyresgästföreningkoncernen alingsås kommun > kommunala bolag kommunala bolag Moderbolag AB Alingsås Rådhus Ordf: Daniel Filipsson (m) VD: Lars Eklund Årets resultat: -11,8 mnkr Enligt bolagsordningen skall AB Alingsås Rådhus äga och förvalta aktier i Alingsås kommuns hel- eller delägda bolag samt initiera och driva särskilda projekt i syfte att utveckla kommunens bolagsverksamhet, som en integrerad del i det kommunala utvecklingsarbetet. Bolaget skall samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla bolagens verksamhet på ett för kommunen och bolagen värdeskapande sätt. AB Alingsås Rådhus har inte haft några rörelseintäkter. Ränta på förlagslånet till kommunen har erlagts med 11,0 mnkr (18,1 mnkr). Årets resultat uppgick till 11,8 mnkr (-13,0 mnkr). AB Alingsås Rådhus har erhållit koncernbidrag på sammanlagt 18,6 mnkr (18,6 mnkr) från dotterbolagen. Aktiekapitalet i AB Alingsåshem har under året höjts med 17,0 mnkr genom nyemission på extra bolagsstämma den 28 maj Ökningen av aktiekapitalet finansierades genom att kommunen lämnade ett förlagslån på 17,0 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Dotterbolagen Fabs Alingsås Ordf: Bo Lundbladh (c) VD: Peter Jakobson Nettoomsättning: 132,7 mnkr Årets resultat: 6,9 mnkr Bolagets verksamhet skall medverka till en positiv näringslivsutveckling i Alingsås kommun och till att kommunens olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler som används effektivt. Omsättningen i Fabs AB för 2009 uppgick till 132,3 mnkr (128,4 mnkr). Av omsättningen avsåg 131,9 mnkr (127,3 mnkr) fastighetsförvaltningen och 0,9 mnkr (0,9 mnkr) tomtförsäljningen. Rörelseresultatet för Fabs AB uppgick till 28,5 mnkr (27,1 mnkr) före finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 10,2 mnkr (8,8 mnkr). Fabs AB har lämnat ett koncernbidrag på 5,5 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Fabs fastigheter innehåller sammanlagt m 2 lokalyta. Vakansgraden är 1,2 %. En fastighet och en tomt såldes under året och två fastigheter köptes. Alingsås Energi Ordf: Gunnar Henriksson (m) VD: Jan Olofzon Nettoomsättning. 239,2 mnkr Årets resultat 22,9 mnkr Koncernen Alingsås Energi driver verksamheterna elhandel, elnät, värmenät, stadsnät och tjänster närliggande kärnverksamheten. Nettoomsättningen uppgick 2009 till 239,2 mnkr (217,9 mnkr). Det har varit bra energiförsäljning, inte minst under oktober och december. Framförallt slår detta igenom på fjärrvärmen. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 29,3 mnkr (22,7 mnkr). Årets resultat blev 22,9 mnkr (15,8 mnkr). Alingsås Energi Nät AB har lämnat ett koncernbidrag på 9,6 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Omsättningen försåld el 2009 blev

26 koncernen alingsås kommun > kommunala bolag en, varvid hyresutvecklingen fram t o m 2013 har fastställts, vilket bedöms positivt för såväl hyresgästernas som bolagets trygghet. Alingsåshem utför nu, efter en partneringupphandling, alla nybyggnadsprojekt och renoveringsprojekt enligt partneringmodell. Partneringsamarbetet innebär att alla byggnadsprojekt under en femårsperiod kommer att utföras av samma entreprenör, Skanska. Alingsås Futurum Ordf: Ragnar Udin VD: Lennart Anderberg Nettoomsättning: 5,4 mnkr Årets resultat: 0,2 mnkr Alingsås Futurum är en ideell förening som ägs av kommunen och näringslivet tillsammans. Totalt finns 426 andelar varav kommunen äger 100, Fabs 10, Alingsås Energi Nät AB 3 och AB Alingsåshem 1 andel. Målen med verksamheten är att samordna de lokala insatserna för att främja en positiv utveckling av det lokala näringslivet, skapa kontakter för att öka antalet sysselsättningstillfällen, öka kommunens attraktionskraft för företag, turister och besökare samt att bevaka regionens behov av högskoleutbildning. Föreningen har tecknat avtal med Alingsås kommun för turistbyråverksamhet och näringslivsservice. Futurums nettoomsättning uppgick 2009 till 5,4 mnkr (5,0 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,3 mnkr (-0,1 mnkr). Årets resultat blev +0,2 mnkr (+/- 0 mnkr). Räddningstjänsten Alingsås Vårgårda Ordf: Daniel Filipsson (m) Nettoomsättning: 3,2 mnkr Årets resultat: -0,6 mnkr Ledamöterna i direktionen utses av respektive medlemskommuns fullmäktige. Alingsås kommun representeras av 5 ledamöter och har alltid ordförandeposten. Vårgårda kommun representeras av 4 ledamöter och har posten som vice ordförande. Förbundet bedriver verksamhet enligt Handlingsprogram till skydd mot olyckor, på uppdrag av respektive medlemskommun och kommunernas grundansvar för; Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, med tillhörande förordning. Dessutom skall förbundet bl a stödja medlemskommunerna i arbetet med riskanalyser samt beredskap för krishändelser och höjd beredskap. Huvudprocesserna i verksamheten är olycksförebyggande arbete och räddningstjänst. Kommunala uppdragsföretag Ett uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat vården av en kommunal angelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sätt så att ett betydande inflytandet inte erhållits. Överlämnandet kan ske genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem eller på annat sätt. Bland uppdragsföretagen ingår kommunala entreprenader, dvs företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. För att en kommunal entreprenad ska anses föreligga menas att: Det finns ett avtal mellan kommunen och producenten om att denna ska bedriva kommunal verksamhet eller delverksamhet av större omfattning Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommunmedborgarna Verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi Till entreprenader räknas inte verksamhet som köps av annan kommun Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader även om de har kommunal finansiering, eftersom de tillkommer genom avtal med staten. Följande kommunala uppdragsföretag har anlitats av kommunen: Attendo, Hemtrevnad, Team Assistans och Homemaid, Matfabriken i Sala, Ragnsells, Gryning vård, Höglunda psykiatri, Eken Care, Mellby gård vård och gruppboende, Marks assistans, Sjuhäradsbyggdens ass, Frösuda assistans, Assistansia, Primärvården Södra Älvsborg, Ab Friab, Arne Andreasson, Attendo Resurs, Björkviks vårdhem, Eamus, Iris utvecklingscenter, Lide Factoring Ab/ Ginnunga Ab, Mjörnviksholm, Stiftelsen Josua, Stiftelsen Trollängen, Intraservice Göteborg, Långared ungdom/långared ungdom Arken hvb, Sis Ljungbackens Behandlingshem, Sis Margretelund, Sis Nereby skolhem, Sis Råby Ungdomshem, Sis Öxnevalla Behandlingshem, Sis Statens institutionsstyrelse, Stegehus Waldorfskola, Stubben Hvb, V-städ AB 26