ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

Transkript

1 ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

2 Fotografier i denna årsredovisning är från senaste årens ljusfestivaler i Alingsås. Illustrationer av Idermark och Lagerwall.

3 ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

4 INLEDNING > innehållsförteckning innehåll Alingsås kommun Årsredovisning 2008 Kommunstyrelsens ordförande 5 Ekonomisk sammanfattning 6 Samhället Alingsås 11 Samhällsekonomin 12 Koncernen Alingsås kommun 14 Ekonomiska rapporter 14 Noter 16 Kommunala bolag 19 Koncernredovisning 21 Kommunen Alingsås 24 Ekonomiska rapporter 24 Noter 26 Finansiell analys 33 Redovisningsprinciper 40 Skattefinansierad verksamhet 42 Vård- och äldreomsorgsnämnd 42 Socialnämnd 44 Utbildningsnämnd 46 Barn- och ungdomsnämnd 48 Kultur- & fritidsnämnd 50 Miljöskyddsnämnd 52 Byggnadsnämnd 53 Kommunstyrelse 54 Räddningstjänst 56 Överförmyndarnämnd 57 Teknisk förvaltning 58 Serviceenhet 60 Avgiftsfinansierad verksamhet 61 Avfall 61 Exploatering 62 Vatten- och avloppsverk 64 Övrig redovisning 66 Personalredovisning inkl. hälsobokslut 66 Barnkonventionen 69 Bilaga - Stadsskogen 70

5 INLEDNING > kommunstyrelsens ordförande har ordet Alingsås den moderna mötesplatsen! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är nu dags att summera år 2008 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för medborgarna. De senaste årens positiva resultat fortsätter och för nionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. Att som kommun ha långsiktigt sunda finanser och att kunna redovisa en god ekonomisk hushållning är oerhört viktigt. Under senare delen av 2008 blev detta än mer viktigt då krisen på finansmarknaderna och en tilltagande lågkonjunktur tydligt visade hur känslig vår totala ekonomiska och sociala tillvaro är. Vikande skatteintäkter och en ökande arbetslöshet tog under hösten sin början och vi ser inte idag någon direkt tendens till återhämtning. Den kommunala utmaningen består häri att upprätthålla en god kvalité i våra verksamheter och samtidigt på ett ansvarstagande sätt skapa en ekonomisk hushållning trots minskade resurser. Under året införde Alingsås, som en av de första kommunerna i Sverige, vårdnadsbidrag. Denna reform är ytterligare ett steg i att utveckla större valfrihet för den enskilda människan och familjen. Kundvalssystemet inom hemtjänsten fortsätter att utvecklas väl och är ett annat exempel på ambitionen att öka inflytandet och makten i vardagen för vanliga människor. Ett intensivt arbete genomfördes under året med att skapa Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund, en samverkan utöver det vanliga och över kommungränserna. En ökad kvalité och bättre service till medborgarna blir resultatet. Från 1 januari 2009 existerar förbundet som kanske bara är en början på mer samarbete över geografiska gränser. Kommunen har uttalat mål för energieffektivt byggande och driver tillsammans med Västra Götalandsregionen ett regionalt passivhuscentrum i Alingsås. Målet med Passivhuscentrum är att Alingsås skall vara den samlade och pådrivande kraften för hållbart byggande genom passivhusteknik i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Ett tecken på att vårt arbete skapat eko i omvärlden var naturligtvis kungaparets besök. Ett bättre kvitto på ett lyckat projekt går väl knappast att få! Alingsås har haft en gemensam vision sedan Visionen har skapat långsiktig och övergripande politisk enighet och är en ledstjärna för allt arbete och planering. Visionen inspirerar även företag och organisationer och bidrar på så vis till en positiv utveckling av hela kommunen skapades en ny vision med sikte på Utgångspunkt och plattform för den nya visionen är att Alingsås, genom att dra nytta av sin geografiska placering, blir en central och växande partner i utvecklingen av Västsverige. Visionen präglas även av hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Men det mest inspirerande och utmanande vår portalparagraf - åtminstone enligt min mening, är att vi senast år 2019 är den moderna mötesplatsen! Alingsås i mars 2009 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande

6 ekonomisk sammanfatning > hur har det gått? ekonomisk sammanfattning Hur har det gått? För nionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. År 2008 fastställs resultatet till +26,8 mnkr vilket är lägre än föregående år och på gränsen för att upprätthålla god ekonomisk hushållning enligt uppsatta mål. Balanskravet klaras däremot med bred marginal. I resultatet ingår en pensionsavsättning på 20 mnkr. Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har förbättrats betydligt de senaste fem åren. Dock har det senaste året bidragit negativt. Både den medellånga och kortsiktiga betalningsförmågan har förbättrats och är vid årsskiftet snarare för hög än för låg. Kommunen hade alltså ett likviditetsöverskott. Budgetutfall För nionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. År 2008 fastställs resultatet till +26,8 mnkr vilket är lägre än föregående år och på gränsen för att upprätthålla god ekonomisk hushållning enligt uppsatta mål. Balanskravet klaras däremot med bred marginal. I resultatet ingår en pensionsavsättning på 20 mnkr. Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har förbättrats betydligt de senaste fem åren. Dock har det senaste året bidragit negativt. Både den medellånga och kortsiktiga betalningsförmågan har förbättrats och är vid årsskiftet snarare för hög än för låg. Kommunen hade alltså ett likviditetsöverskott. När vi blickar framåt vet vi att Sveriges kommuner och landstings prognoser för de närmsta åren är relativt dystra. Generellt bör kommunerna klara balanskrav och god ekonomisk hushållning Men konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt. För Alingsås del är det framförallt utvecklingen inom LSS-utjämningssystemet som skapar orosmoln. Förändringar sker även inom övriga verksamhetsområden såsom barnomsorg och gymnasieskola som kan skapa resurs- och förändringsbehov inom den närmaste tiden. Den senaste budgeten med treårsplan som kommunfullmäktige antog i november 2008 och som avser perioden visar på att kommunen mycket väl kan upprätthålla god ekonomisk hushållning under den kommande treårsperioden. I februari 2009 kom nya uppgifter om skatteunderlagets utveckling för den kommande treårsperioden. Utvecklingen är betydligt svagare än vad som antagits i budget och åtgärder har beslutats av kommunstyrelsen. För att upprätthålla god ekonomisk hushållning fordras åtgärder i 20-miljonersklassen redan Kommunens möjligheter att upprätthålla god ekonomisk hushållning har kraftigt försämrats. Däremot bör balanskravet klaras med marginal. Hur står vi rustade inför framtiden Den senaste femårsperioden har totalt sett varit en period med stärkta finanser i Alingsås kommun. Dock har de två senaste åren haft en snabbare utveckling av nettokostnaderna än av skatteintäkterna och statsbidragen. Nettokostnadsandelen har stigit från 94 % i början av perioden till 98 %.

7 ekonomisk sammanfatning > nyckeltal nyckeltal de senaste tio åren Mått från resultaträkningen Årets resultat, mnkr Bruttoomsättning, mnkr (samtl kostn) Nettokostnadsandel (exkl. avskrivningar) 99 % 94 % 94 % 95 % 95 % 95 % 94 % 94 % 96 % 98 % Nettokostnad, kr/invånare Mått från balansräkningen Investeringsvolym, mnkr Balansomslutning, mnkr Likviditetsdagar Soliditet 51 % 52 % 55 % 53 % 50 % 59 % 67 % 68 % 68 % 67 % Soliditet (inkl pensionsskuld och löneskatt) 2 % 4 % -6 % -6 % -6 % 14 % 19 % 18 % 12 % 13 % Borgensåtagande, mnkr Övriga mått Verksamhetens budgetföljsamhet, mnkr Kommunal skattesats 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 Antal invånare 31 december ) Inklusive reavinst genom försäljning av aktier till AB Alingsås Rådhus och försäljning av fastigheter. För jämförelse med tidigare år kan beloppet rensas från reavinster och då hamnar verksamhetens budgetföljsamhet på +4 mnkr.

8 ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING UTFALL DRIFTBUDGET Budget Bokslut Avvikelse Ingående Utgående eget kapital eget kapital Belopp i tkr Vård och äldreomsorgsnämnd 0,0-8,5-8,5 16,2 7,7 Socialnämnd 0,0-9,3-9,3 15,9 6,6 Utbildningsnämnd 0,0-4,1-4,1 3,9-0,2 Barn- och ungdomsnämnd 0,0-10,3-10,3 11,3 1,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,0-0,8-0,8 1,1 0,3 Miljöskyddsnämnd -0,2-0,2 0,0 0,5 0,2 Byggnadsnämnd -1,2-1,6-0,3 3,6 2,0 Kommunstyrelse -0,1 11,3 11,4 22,4 28,9 Räddningstjänst 0,0-1,3-1,3-1,3 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 0,2 0,2 0,3 0,5 Teknisk förvaltning 4,6 4,6 0,0 5,8 7,1 Serviceenhet -3,4-4,6-1,2 7,4 2,8 Summa skattefinansierad verksamhet -0,3-24,5-24,2 86,9 56,9 Avfall 1,4 2,8 1,4-6,8-4,0 Exploatering 13,8 6,8-7,0 2,2 6,9 VA -1,4 0,1 1,5 2,8 2,9 Summa avgiftsfinansierad verksamhet 13,8 9,7-4,1-1,9 5,8 Summa verksamhet 13,5-14,8-28,4 85,1 62,7 Finansiering 33,0 41,6 8,6 891,5 940,6 Summa kommunen 46,5 26,8-19,8 976, ,3 Budgeterat resultat +46,5 mnkr När kommunfullmäktige fattade beslut om budgeten i november 2007 var det budgeterade resultatet +55 mnkr inklusive avsättning till pensionsfond på 20 mnkr. Under året har det budgeterade resultatet justerats. I samband med bokslut 2007 beslutade kommunfullmäktige att byggnadsnämnden får ianspråkta ytterligare 0,3 mnkr av eget kapital under 2008 för utökat detaljplanearbete. Barnoch ungdomsnämnden beviljades under februari månad ett tilläggsanslag på 3,9 mnkr per år under perioden för utbyggnad av förskoleverksamheten. Samma nämnd fick i juni månad ett tillläggsanslag på 2,3 mnkr avseende vårdnadsbidraget. Kommunstyrelsen beviljades i mars ett tilläggsanslag på 0,6 mnkr för att bekosta en vägutredning för norra länken. Kommunstyrelsen har också beviljats ett tilläggsanslag på 60 tkr för ändamålsenliga lokaler för kommunfullmäktiges sammanträden och 15 tkr för att stödja styrgruppen för Fair trade city. Vård- och äldreomsorgsnämnden och socialnämnden beviljades i oktober tilläggsanslag med 470 tkr respektive 370 tkr för vaccinationer. Budgetavvikelse för kommunen 19,8 mnkr Totalt visar kommunen en negativ budgetavvikelse på 19,8 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse uppgår till 28,4 mnkr och finansieringens till +8,6 mnkr. Endast två ansvarsenheter inom den skattefinansierade delen redovisar positiva avvikelser. Inom den avgiftsfinansierade verksamheten visar exploateringen en stor negativ avvikelse.

9 ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING Skattefinansierad verksamhet negativ budgetavvikelse 24,2 mnkr De skattefinansierade verksamheterna visar en negativ budgetavvikelse, -24 mnkr. Vård- och äldreomsorgsnämndens avvikelse på 8,5 mnkr ligger huvudsakligen i ökade hyreskostnader samt volymökningar och omställningar inom hemtjänsten. Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,9 mnkr där den största delen beror på ökade kostnader för placeringar av barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Utbildningsnämnden redovisar en avvikelse på 4,1 mnkr. Avvikelsen beror huvudsakligen ökade interkommunala kostnader för Alströmergymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse på 10,3 mnkr. Avvikelsen utgörs till största del av engångskostnader för etablering av nya förskolor. Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse på +11,4 mnkr. Av resultatet avser 3,9 mnkr tomtförsäljningar i Stadsskogen. Övriga verksamheter som redovisar relativt stora positiva budgetavvikelser är kollektivtrafiken, telefonväxeln och särskilda utredningar. Räddningstjänstens budgetavvikelse redovisas till 1,3 mnkr vilket förklaras med ökad semesterlöneskuld samt startkostnader för förbundsbildningen. Serviceenheten redovisar en negativ budgetavvikelse på 1,2 mnkr. Största delen ligger i kostnader för kostutredningen. För övriga ansvarsenheter, alla med mindre avvikelse än 1 mnkr, hänvisas till respektive ansvarsenhet i årsredovisningen. Negativ budgetavvikelse för den avgiftsfinansierade verksamheten Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamheter redovisar en negativ budgetavvikelse på 4,1 mnkr. Den negativa avvikelsen ligger på exploateringen vilket främst förklaras med tidsförskjutna tomtförsäljningar. Finansiering positiv avvikelse +8,6 mnkr Orsaken till den positiva avvikelsen ligger på intäktssidan i form av inkomsträntor samt på pensioner i form av högre överskott på löneskatten än beräknat.

10 ekonomisk sammanfatning > UTFALL - INVESTERINGSBUDGET UTFALL - INVESTERINGSBUDGET (mnkr) Budget 1 Redovisat Avvikelse Vård och äldreomsorgsnämnd 6,3 5,9 0,4 Socialnämnd 3,9 1,4 2,5 Utbildningsnämnd 4,0 3,0 1,0 Barn- och ungdomsnämnd 5,5 5,6-0,1 Kultur- och fritidsnämnd 1,7 0,9 0,8 Miljöskyddsnämnd 0,2 0,2 0,0 Byggnadsnämnd 0,5 0,3 0,2 Kommunstyrelse 9,2 5,4 3,7 Räddningstjänst 3,7 3,7 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 Teknisk förvaltning 63,3 18,6 44,7 Serviceenhet 0,4 0,1 0,3 Summa 98,7 45,0 53,6 Avfall 10,5 1,7 8,8 Exploatering 1,4 1,8-0,4 Va-verk 17,8 9,2 8,6 Summa 29,7 12,7 17,0 Finansiell leasing 4,0-1,5 5,5 Summa investeringar 132,4 56,2 76,2 1) Inklusive ombudgeteringar och revideringar under året Budgeterade investeringar på 132,4 mnkr Investeringsbudgeten fastställdes av kommunfullmäktige till 113,3 mnkr. Därefter har framförallt ombudgeteringar från 2007 skett. Kommunstyrelsen erhöll, i februari månad, ett tilläggsanslag på 2 mnkr för byte av ärendehanteringssystem. Vård- och äldreomsorgsnämndens budget utökades under april månad med 1 mnkr för tidigareläggning avseende omstruktureringar inom de särskilda boendeformerna. Under september månad minskades tekniska förvaltningens budget med 25,5 mnkr pg. a felbudgeteringar. Samma månad beviljades exploateringen 0,5 mnkr för förköp av Tuvebo 1:65 och 0,5 mnkr för förköp av Tuvebo 1:67. Investeringar stor positiv avvikelse +76,2 mnkr Orsakerna till avvikelserna går att finna hos tekniska nämnden. Teknisk förvaltning redovisar ett överskott på 44,7 mnkr och detta beror till stor del på att en del investeringsprojekt blivit försenade. Avfallsverksamhetens (8,8 mnkr) och vaverkets (8,6 mnkr) överskott beror också, till största del, på tidsförskjutningar av investeringsprojekt. 10

11 SAMHÄLLET ALINGSÅS SAMHÄLLET ALINGSÅS Den moderna mötesplatsen Under året har kommunen antagit en ny Bostadsbyggande Bostadsbyggandet låg på en hög nivå vision vilkens huvudprincip är att vara under Sedan år 2000 har mer än 1 den moderna mötesplatsen, med hållbarhet och livskvalitet. Planeringsmålet är att gå mot invånare år Det strategiska arbetet för att skapa denna vision pågår med full kraft. Kort kan sägas att 200 nya bostäder producerats. Av dessa är mer än hälften i hyresrätt, vilket är en ovanligt stor andel. Under senaste åren är det nyproduktion främst i stadskärnan och nya utbyggnadsområdet Stadsskogen. tillväxten, vilket varit ett av huvudmålen i visionsarbetet, har ökat markant. Näringslivsklimatet mycket bra Näringslivsklimatet är en värdemätare på Folkmängden ökar Folkmängden har ökat mer än någonsin under året. Ökningen sedan föregående årsskifte är ca 1,4 % (508 personer). Över hälften av ökningen ligger i åldersintervallet 65 år och äldre. Attraktionskraften för Alingsås är stor och kommunen är en populär inflyttningskommun. Den naturliga folkökningen, födda minus döda, är också positiv. vad lokala företag anser om tillväxtmöjligheter och övrig lokal utveckling. Vid mätning som Svenskt Näringsliv gör årligen hamnade kommunen på 24:e plats i landet. Det är den småföretagarprägel som kommunen har, tillsammans med ett omfattande utvecklings- och klimatarbete via Alingsås Futurum, som skapat dessa goda förutsättningar. Dessutom har företagarsluss och kommunens arbete med s.k. 100 företagsbesök gett resultat. Inflyttning Utflyttning Födda Döda Vägar och järnvägen Statens infrastrukturplanering är inne i ett intensivt skede. En översyn av Investeringsplan skall läggas fast hösten Kommunen deltar i ett underslagsarbete inom GR:s ram. Huvudprincipen för kommunen är att Västra stambanan och väg E20 skall stärkas som nationella kommunikationsstråk. E20 kommer att byggas ut till motorvägsstandard från Tollered till Alingsås, med start Norr om Alingsås pågår Vägverkets vägutredning om var en framtida motorväg mellan Alingsås och Vårgårda skall lokaliseras. Kommunen har starkt förordat det s.k. skogsalternativet. Utbildning Vår lokala högskoleutbildning, Campus Alingsås, har över 600 studerande. Här hålls både kortkurser i olika ämnen, som juridik, IT, mm. Dessutom pågår fyra högskoleprogram. Sammantaget har Campus Alingsås samarbete med 26 olika högskolor/universitet. Sammantaget ligger verksamheten väl i fas med målbilden om att nå 700 studenter år Folkmängd Ålder Totalt Bostäder Färdigställda

12 samhällsekonomin SAMHÄLLSEKONOMIN BNP för världsekonomin stadigt nedreviderad (källa: SCB) Under sensommaren 2008 spred sig oron på finansmarknaden till att i oktober ha utvecklats till en finansiell kris av betydande storlek. Problemen började i USA med osäkra bostadslån till att snabbt sprida sig in i hela den finansiella sektorn. Detta i samklang med en snabbt avtagande konjunktur ledde till att världsekonomins utveckling skrevs ned fortlöpande under hösten. I slutet av året sjönk inflationen och räntorna i världen till mycket låga nivåer. Den internationella efterfrågan bromsades upp och slog mycket hårt mot de svenska exportföretagen. Orderingångar minskar och det samma gör industriproduktionen. Stockholmsbörsen tappade drygt 42 % av sitt värde och kronan var rekordsvag mot euron vid årsskiftet. Inom EU området var bilden densamma och den finansiella krisen drabbade några länder speciellt hårt. Nedgången för Sverige var vid årsskiftet klart lägre än för EU som helhet. Prognoserna för 2009 har även justerats ned fortlöpande. Den totala BNP förändringen i världen förväntas stanna på 0,5 % för Där de klassiska industriländernas bidrag är negativt. Kraftigt fall i inflationstakten (källa: SCB) Inflationstakten räknat som förändringen under de senaste tolv månaderna var i december 0,9 % (3,5 %). Så sent som i oktober var inflationstakten 4,0 %. Det enskilt största bidraget till den sjunkande inflationstakten under slutet av året har varit räntekostnader för egna hem. Även prissänkningarna på bensin, kläder och el har haft stor betydelse. På helårsbasis har dock ökade boendekostnader och högre elpriser samt högre priser på livsmedel påverkat inflationen uppåt. Dessa ökningar har motverkats av prissänkningar på bland annat transporter, teletjänster och tandvård. Snabb försvagning av arbetsmarknaden (källa: SCB) Antalet varsel var väldigt högt i slutet av året. Det var inom uppdragsverksamhet som antalet varsel ökade mest. Arbetslösheten gick upp med 0,8 procentenheter till 6,4 %. Det är bland männen i alla åldersgrupper som arbetslösheten har ökat. När det gäller sysselsättningen finns ingen statistisk säkerställd förändring mellan december 07 och december 08. De fast anställda ökar och de tidsbegränsade minskar. I genomsnitt var de arbetade timmarna 133,0 miljoner per vecka vilket är samma som för ett år sedan. Sveriges folkmängd (källa: SCB) Vid årsskiftet uppgick Sveriges folkmängd till personer. Detta är en ökning med personer sedan förra årsskiftet. En så stor folkökning har inte Sverige haft sedan Invandringen som slagit nya rekord de senaste åren var återigen den högsta någonsin, personer. Utvandringen uppgick till vilket ger ett invandringsöverskott på personer. Största invandrargruppen är återvändande svenska medborgare följt av irakier och polacker. Största utvandrar gruppen är svenska medborgare. Födelseöverskottet uppgår till vilket är ett resultat av både högre födelsetal och lägre dödstal. Födelsetalen ökar stadigt från bottennoteringarna i slutet av 90 talet och dödstalen varierar betydligt mindre. Trenden att små kommuner minskar och större kommuner ökar sitt invånarantal har hållit i sig. Kommunsektorns ekonomi (källa: Sveriges kommuner och landsting, SCB) Efter ett par år med stark skatteunderlagstillväxt får vi nu räkna med några år då ökningen blir betydligt mindre. År 2007 redovisade kommunerna sammantaget ett resultat motsvarande 2,7 % av skatter och bidrag. Under 2008 väntas resultatet sjunka något men bör fortfarande vara positivt. Kommunernas resultat försämrades i samband med lågkonjunkturen och hamnade nära noll. Därefter har resultatet förbättrats avsevärt och åren var sammantaget mycket goda för kommunerna i detta avseende. Första halvåret 2008 var fortsatt mycket starkt men utvecklingen gick snabbt neråt under andra halvåret. Även för 2009 kan det sammanlagda resultatet bli positivt. Detta beroende på att i flertalet kommuner finns det marginaler sedan åren dessförinnan. Detta innebär att kostnadsökningarna inte behöver få fullt genomslag i besparingar detta år. Det blir dock ingalunda något bekymmersfritt år. Flera kommuner dras med underskott eller saknar marginaler. För åren väntar ytterligare resultatförsvagningar. Detta trots att skatteunderlaget förväntas öka snabbare och volymutvecklingen bromsats in. Orsaken till detta är att det generella statsbidraget antas vara nominellt oförändrat och därför krymper realt. I februari 2009 kom nya prognoser för skatteunderlagets utveckling som tyder på att tidigare antaganden om perioden är alltför positiva. Konjunkturförsvagningen blir djupare än vad som tidigare antagits. Detta gör med stor sannolikhet att antalet kommuner som inte klarar balanskravet 2009 ökar 12

13 samhällsekonomin markant. Någon samlad bild av kommunernas åtgärder finns ännu inte. Konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt. Som en konsekvens kommer kommunerna att dra ner på kostnadsutvecklingen. I praktiken kommer kostnaderna endast att öka med demografi och LSS. Den sammantagna demografiska volymutvecklingen är mycket liten under de närmast åren men innehåller stora förskjutningar mellan verksamheter. Inför 2009 höjs kommunalskatten i 91 kommuner. Höjningen beror till största delen på ökad landstingsskatt. Sett till enbart den primärkommunala skattesatsen höjer 32 kommuner skatten inför Totalt sänks skatten i 18 kommuner. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen i riket ökar till 31:52 att jämföra med Alingsås 32:24. Samtliga kommuner utom en inom GRområdet visar ett positivt resultat för Skattesatserna i GR, exkl. Göteborg, spänner mellan 20,49 och 22,80 med ett genomsnitt på 21,55. 13

14 koncernen alingsås kommun > ekonomiska rapporter koncernresultaträkning Redovisning, mnkr Verksamhetens intäkter 744,0 740,0 761,2 Verksamhetens kostnader , , ,6 Avskrivningar (not 1) -94,9-100,3-104,4 Verksamhetens nettokostnader , , ,8 Skatteintäkter (not 2) 1 222, , ,6 Generella statsbidrag (not 2) 268,8 279,0 293,6 Finansiella intäkter (not 3) 8,0 11,3 10,2 Finansiella kostnader (not 4) -38,7-47,4-52,9 Resultat före skatt 116,2 90,1 53,7 Skatt -12,9-7,4-6,9 Årets resultat (not 5) 103,3 82,7 46,8 KONCERNFINANSIERINGSANALYS Den löpande verksamheten Årets resultat 103,3 82,7 46,8 Justering för av- och nedskrivningar 94,9 100,3 104,4 Justering för gjorda avsättningar 21,4 27,1 18,3 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster (not 6) 12,9 12,4 15,4 Utbetalning av FÅP till Skandia -3,4 - - Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 229,1 222,5 184,9 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -7,4-32,9-34,7 Ökning/minskning förråd och varulager -14,1-4,3-5,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder -41,1 36,7 46,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 166,5 222,0 191,6 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -222,2-231,5-265,1 Försäljning av anläggningstillgångar (not 7) 26,8 3,4 1,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -195,4-228,1-263,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 181,4 38,9 57,4 Amortering av skuld -128,1-2,7-0,4 Utbetalning av nya och garantipensioner -3,4-3,4-3,4 Ökning långfristiga fordringar -2,8-32,2-12,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 47,1 0,6 41,3 Årets kassaflöde 18,2-5,5-30,3 Likvida medel vid årets början 147,9 166,1 160,6 Likvida medel vid årets slut 166,1 160,6 130,3 14

15 koncernen alingsås kommun > ekonomiska rapporter KONCERNBALANSRÄKNING Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 8) 2 142, , ,4 - Maskiner och inventarier 90,9 93,8 97,2 Finansiella anläggningstillgångar (not 9) 26,3 58,5 70,7 Summa anläggningstillgångar 2 259, , ,3 Omsättningstillgångar Förråd mm (not 10) 48,0 52,3 57,3 Fordringar 161,1 154,0 173,7 Kortfristiga placeringar 50,0 90,0 105,0 Kassa och bank 166,1 160,6 130,3 Summa omsättningstillgångar 425,2 456,9 466,3 Summa tillgångar 2 684, , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 11) 983, , ,9 - därav årets resultat 103,3 82,7 46,8 - därav 2005 års avsättning till pensionsfond -10,0 Avsättningar (not 12) 125,2 160,9 188,3 Skulder Långfristiga skulder (not 13) 1 182, , ,0 Kortfristiga skulder 393,3 430,0 476,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 684, , ,6 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 668,8 803,5 811,7 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser (not 14) 53,7 48,7 49,6 Ställda panter Företagsinteckningar 6,0 6,0 6,0 15

16 koncernen alingsås kommun > noter NOTER till koncernredovisningen För specifikation under rubriken Kommunen, se respektive not under kommunens redovisning. Not 1 Avskrivningar Företagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Not 2 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter 1 206, , ,9 Slutavräkningar 15,3 16,6-11,4 Summa 1 222, , ,6 Av slutavräkningar som bokförs 2008 avser 8,9 mnkr innevarande år medan resterande 2,5 mnkr består av korrigering av slutavräkning för I den skatteprognos som kommunledningskontoret erhöll i slutet av februari 2009 framgick att slutavräkningen 2008 försämrats ytterligare med 3,8 mnkr. Försämringen belastar Inkomstutjämning 201,6 207,9 230,7 Kostnadsutjämning 3,1-7,0-16,0 Införande avdr/regl.avg -0,6 33,3-16,8 LSS-utjämning 44,2 44,9 47,5 Kom. fastighetsavgift ,2 Sysselsättningsstöd 20,5 - - Summa 268,8 279,1 293,6 Sysselsättningsstödet var ett tvåårigt bidrag som fr.o.m ingår i den sk. påsen. Kommunal fastighetsavgift är ett nytt bidrag fr o m Not 3 Finansiella intäkter, mnkr Ränteintäkter 5,1 9,4 8,7 Räntebidrag 2,9 1,9 1,5 Summa 8,0 11,3 10,2 Not 4 Finansiella kostnader, mnkr Räntekostnader 37,4 45,6 50,8 Ränta på pensionsavsättning 1,3 1,8 2,1 Summa 38,7 47,7 52,9 Räntekostnaderna har ökat, framförallt hos Alingsåshem men också hos Alingsås Energi Nät AB. 16

17 koncernen alingsås kommun > noter Not 5 Årets resultat Årets resultat redovisas efter justeringar för koncerninterna poster och bokslutsdispositioner. Not 6 Övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Ej likvidpåverkande Pensioner 8,6 8,8 6,9 Löneskatt skuldförändring 0,5 1,2 0,9 Exploatering slutredov. gammal modell - 1,0 Restpost från koncernen 3,8 1,4 7,6 Summa 12,9 12,4 15,4 Not 7 Försäljning av anläggningstillgångar, mnkr Kommunen 18,1 1,5 1,1 AB Alingsås Rådhus 8,7 1,9 0,8 Summa 26,8 3,4 1,9 Not 8 Mark, byggnader, tekn. anläggningar, mnkr Kommunen 293,1 304,5 313,9 AB Alingsås Rådhus 1 849, , ,5 Summa 2 142, , ,4 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr Värdepapper och andelar 3,6 3,6 3,6 Långfristiga fordringar 13,8 46,1 58,3 Balanspost enligt lag 8,9 8,8 8,8 Summa 26,3 58,5 70,7 Värdepappren avser: SABO Byggnadsförsäkring AB; 0,1 mnkr. Västtrafik AB; 2,3 mnkr, Kommuninvest; 1,0 mnkr samt övrigt 0,2 mnkr. Balanspost enligt lag avser AB Alingsåshems ersättningslånepost som tillgångsförts enligt SFS 1991:13. Ökningen av långfristiga fordringar beror på placering av pensionsmedel som redovisas hos kommunen. Not 10 Förråd, mnkr Förråd 3,0 3,0 3,8 Exploateringsmark 45,0 49,3 53,5 Pågående arb för annan - - 0,4 Summa 48,0 52,3 57,3 Ökningen på exploateringsmark 2008 ligger huvudsakligen i norra stadsskogen 17

18 koncernen alingsås kommun > noter Not 11 Eget kapital Ingående eget kapital 890,3 983, ,3 Årets resultat 103,3 82,7 46,8 Justering -10,0 - -0,2 Summa 983, , ,9 Förändring av eget kapital redovisas efter justeringar för koncerninterna poster och bokslutsdispositioner. År 2006 minskar kommunens egna kapital med 10 mnkr. Det är 2005 års avsättning till pensionsfond som flyttas från eget kapital till avsättningar. Not 12 Avsättningar mnkr Pensioner 42,7 48,6 53,0 Återställningsfond Bälinge 6,2 7,3 7,8 Pensionsfond 30,3 51,3 69,1 Uppskjuten skatt 46,0 47,7 52,4 GC-väg västra bodarne - 6,0 6,0 Summa 125,2 160,9 188,3 Pensionsfond är avsättning hos kommunen. Läs not 18 på sid 30. Not 13 Långfristiga skulder, mnkr Förfallotid Inom ett år 408,8 358,0 304,0 två till fem år 602,2 590,4 676,9 Längre än fem år 166,0 265,6 289,8 Minoritetsintressen 5,8 4,9 5,3 Summa 1 182, , ,0 Not 14 Borgensförbindelser, mnkr Kommunen 53,5 48,7 49,6 AB Alingsåshem, Fastigo 0,2 0,2 0,2 Summa 53,7 48,9 49,8 18