ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011

Transkript

1 ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2

3 INLEDNING > innehållsförteckning Alingsås kommun Årsredovisning 2011 Kommunstyrelsens ordförande 4 Ekonomisk sammanfattning 5 Samhället Alingsås 10 Samhällsekonomin 12 Ekonomiska rapporter 14 Resultaträkning 14 Kassaflödesanalys 14 Balansräkning 15 Noter 16 Koncernen Alingsås kommun 23 Koncernredovisning 23 Kommunala bolag 26 Kommunen Alingsås 30 Finansiell analys 30 Redovisningsprinciper 37 Kommunens verksamheter 41 Vård- och äldreomsorgsnämnd 41 Socialnämnd 44 Utbildningsnämnd 47 Barn- och ungdomsnämnd 50 Kultur- & fritidsnämnd 53 Miljöskyddsnämnd 56 Samhällsbyggnadsnämnd 58 Samhällsbyggnadskontor 58 Exploatering 60 Kommunstyrelse 61 Överförmyndarnämnd 63 Teknisk nämnd 64 Teknisk förvaltning 64 Avfall 66 Vatten- och avloppsverk 68 Övrig redovisning 70 Personalredovisning 70 Barnkonventionen 73 Integrationsplan 74 Bilaga - Stadsskogen 76 3

4 INLEDNING > kommunstyrelsens ordförande har ordet Ny styrning och ledning av Alingsås! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är nu dags att summera år 2011 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för medborgarna. Ett överskott i våra kommunala finanser idag är grundförutsättningen för att kunna leverera kvalitet i morgondagens välfärd. Många kommuner befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar och jag är därför nöjd över att för tolfte året i rad kunna redovisa ett positivt resultat för Alingsås kommun. Bokslutet för 2011 innebär att vi klarar kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Vi klarar även våra egna uppsatta finansiella mål. Genom ett positivt resultat har inte årets alingsåsare konsumerat över sin förmåga vilket lett till att våra tillgångar ökat och att vi fortsatt har en hög självfinansieringsgrad. Vi kan dock inte slå oss till ro. Nettokostnadsökningen har under året varit högre än ökningen av skatteintäker och statsbidrag vilket med en pågående avmattning av den nationella konjunkturen ger oss än tydligare utmaningar inför framtiden. Men vårt ekonomiska utgångsläge gör att vi nu kan möta framtidens behov på bästa sätt om vi tar kontroll över kostnadsutvecklingen och inte skjuter över finansieringen av välfärden till kommande generationer. Under året fastställdes en ny styrmodell för den politiska ledningen av kommunen. En styrmodell som tar sin självklara utgångspunkt i den enskilda människan. För att förverkliga vår övergripande vison 2019 har fullmäktige beslutat om 12 prioriterade mål. Dessa mål gäller för hela organisationen inklusive vår bolagskoncern. För att kunna följa utvecklingen har även mätbara indikatorer kopplats till respektive mål. Till detta har varje nämnd och styrelse beskrivit sina åtaganden för att indikatorn skall utvecklas i rätt riktning som i sin tur leder till att målet förhoppningsvis kan infrias. Den nya styrmodellen ger såväl fullmäktige som kommunstyrelsen en förstärkt möjlighet att genom aktiv styrning och ledning utkräva ansvar av nämnder och förvaltningar. Ett ansvar som skall leda till högre kvalitet och bättre service för våra kommuninvånare och inom kommunen verksamma företag. Alingsås är attraktivt och Alingsås växer vilket är en förutsättning för att på sikt kunna utveckla våra välfärdstjänster. Men det ställer också krav på oss som organisation. Det märks inte minst genom ett ökat behov av förskoleplatser. En bra start i livet är viktigt och under året togs det första spadtaget för Träffpunkt Stadsskogen som skall innehålla såväl en idrottshall som en skola från förskoleklass till årskurs 6. Lokalerna blir energieffektiva då skolan utrustas med en stor anläggning av solceller för produktion av el och idrottshallen med solfångare för att kunna leverera varmvatten. Ett bra samarbete mellan FABS och Alingsås Energi tillsammans med berörda förvaltningar. Symboliskt togs första spadtaget av barn från Rubinskolans förskoleklass. Framtidens Alingsås skapas av dagens alingsåsare! Alingsås i mars 2012 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 ekonomisk sammanfatning ekonomisk sammanfattning Hur har det gått? För tolfte året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. För 2011 uppgick resultatet till 37,6 mnkr. Samtliga mål för god ekonomisk hushållning klaras och då klaras även balanskravsresultatet. I resultaten för åren ingick en pensionsavsättning med 10 mnkr det första året och 20 mnkr per år för de följande åren. Från och med 2010 görs inte motsvarande avsättning. Detta beror på att, utifrån den plan och mål som fullmäktige fastställde för pensionsavsättningar, fonden nu är full och kommer om ett par år att börja utnyttjas. Kommunens betalningsförmåga mätt i tre perspektiv, lång-, medellång- och kortsiktig betalningsförmåga är stark. När det gäller likviditeten har denna varit mycket hög under året och överskott har varit placerad dels externt på bankkonto och dels hos kommunens helägda bolag i syfte att nå en högre ränta. Lågkonjunkturåret 2009 ersattes av ett 2010 med kraftigt stigande BNP och helt andra förutsättningar. Under 2011 bromsades tillväxten upp i slutet av året och ett antal problem både ekonomiska och politiska i världen gjorde att varningsflaggorna åter höjdes för recession. Kommunens goda resultat 2011 kan till stora delar förklaras enligt ovan samt av ett budgetöverskott hos verksamheterna med dryga nio miljoner kronor. Ur verksamhetsperspektivet redovisar nämnderna en god måluppfyllelse. Av de 48 inriktningsmålen med en treåring horisont beräknas 60 procent av målen vara uppfyllda Budgetutfall När kommunfullmäktige fattade beslut om budget för 2011 var det budgeterade resultatet +44 mnkr. Efter ett antal tilläggsanslag och justeringar under året stannade det budgeterade resultatet på +28 mnkr. Detta är under gränsen för vad kommunen bör ha i resultat på lång sikt för att kunna upprätthålla god ekonomisk hushållning. Totalt uppgår den positiva budgetavvikelsen till 9 mnkr varav 5 mnkr går att finna hos verksamheterna och 4 mnkr hos finansieringen. mnkr. Budgeten uppgick till hela 164 mnkr och utfallet stannade på mer blygsamma 56 mnkr. Orsakerna går främst att finna i förseningar och tidsförskjutningar av bland annat exploateringsområden. Hur står vi rustade inför framtiden De senaste sju åren har totalt sett varit en period med stärkta finanser för Alingsås kommun. Nettokostnadernas ökningstakt har varit ett ständigt orosmoln att bevaka. För samtliga år utom 2009 har ökningstakten varit lite för hög i förhållande till skatteintäkternas och statsbidrages utveckling. När vi blickar framåt vet vi att Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser för de närmsta åren är relativt dystra. Generellt har kommunerna klarat balanskravet och god ekonomisk hushållning åren 2010 och Det första året till följd av extra statsbidrag i form av konjunkturstöd. Men konjunkurnedgångeninnebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt och från och med 2011 blir effekterna stora. Visserligen bör kommunsektorn sammantaget klara positiva resultat fram till 2015 men det understiger markant god ekonomisk hushållning. Därtill kommer det förändringsbehov som demografin medför. För Alingsås del är det framförallt utvecklingen inom LSSutjämningssystemet som kan bli besvärande. Förändringar sker även inom övriga verksamhetsområden såsom barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg som kan skapa resursbehov inom den närmsta tiden. Tack vare det goda resultatet och de under senare år genomförda verksamhetsförändringarna, besparingarna och effektiviseringarna har Alingsås kommun ett gott finansiellt utgångsläge. Detta är nödvändigt då effekterna av lågkonjunkturen troligen blir långvariga. Verksamhetsförändringar måste genomföras både till följd av kommunens ekonomiska förutsättningar men också tillföljd av förändrad efterfrågan på kommunala tjänster. På investeringssidan kan noteras en avvikelse på drygt 108 5

6 ekonomisk sammanfatning > nyckeltal Nyckeltal de senaste tio åren Mått från resultaträkningen Årets resultat, mnkr Bruttooms, mnkr (samtl kostn) Nettokostn.andel (exkl. avskrivn) 95% 95% 95% 94% 94% 96% 98% 94% 94% 97% Nettokostnad, kr/invånare Mått från balansräkningen Investeringsvolym, mnkr Balansomslutning, mnkr Likviditetsdagar Soliditet 53% 50% 59% 67% 68% 68% 67% 64% 66% 66% Soliditet (inkl pens.skuld & löneskatt) -6% -6% 14% 20% 18% 12% 13% 15% 21% 18% Borgensåtagande, mnkr Övriga mått Verksamhetens budgetföljsamhet, mnkr Kommunal skattesats 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% Antal invånare 31 december ) Inklusive reavinst genom försäljning av aktier till AB Alingsås Rådhus och försäljning av fastigheter. För jämförelse med tidigare år kan beloppet rensas från reavinster och då hamnar verksamhetens budgetföljsamhet på +4 mnkr. 6

7 ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING UTFALL DRIFTBUDGET Budget Bokslut Avvikelse Ingående Utgående eget kapital eget kapital Belopp i mnkr Vård- och äldreomsorgsnämnd 0,0 0,8 0,8 19,1 19,9 Socialnämnd -1,4-4,7-3,3 13,6 8,9 Utbildningsnämnd 0,5-3,2-3,7 3,5 0,4 Barn- och ungdomsnämnd -9,7-1,4 8,3 33,2 32,0 Kultur- och fritidsnämnd -0,9-0,1 0,8 2,4 2,6 Miljöskyddsnämnd -1,0-0,7 0,3 1,2 0,4 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor -0,9 1,7 2,6 6,2 2,9 Exploatering 10,1 6,6-3,5 27,2 31,8 Kommunstyrelse -1,3 0,3 1,5 9,6 10,1 Överförmyndarnämnd 0,0-0,4-0,4 0,5 0,2 Teknisk nämd Teknisk förvaltning -3,8-2,7 1,1 2,5-1,3 Avfall 3,2 4,2 1,0 7,5 11,7 VA 0,7 0,6-0,1 4,7 5,3 Summa verksamhet -4,6 1,0 5,6 131,3 124,9 Finansiering 32,9 36,6 3, , ,4 Summa kommunen 28,3 37,6 9, , ,4 Budgeterat resultat +28 mnkr När kommunfullmäktige fattade beslut om budgeten i november 2010 var det budgeterade resultatet +44 mnkr. Under året har sedan det budgeterade resultatet justerats. Kommunstyrelsen beviljades i november 2010 ett tilläggsanslag på 0,6 mnkr för att finansiera utökningen av antalet ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott med 2 ledamöter. I december samma år beslutade kommunfullmäktige att kommunstyrelsen fick nyttja 0,6 mnkr av eget kapital för RAKEL. Kommunstyrelsen beslutade , 57, om beviljande av nyttjande av ansvarsenheternas egna kapital med sammanlagt 5,8 mnkr. I maj beviljades kultur- och fritidsnämnden ett tilläggsanslag på 0,5 mnkr för att genomföra ungdomsfullmäktige och samma månad beviljades valnämnden 1 mnkr för att planera, genomföra och administrera omvalet till regionfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden beviljades under juni månad, dels 1,75 mnkr i tilläggsanslag för arbetet med ny översiktsplan och dels 0,125 mnkr för tjänst som byggnadsinspektör. Socialnämnden beviljades under augusti månad ett tilläggsanslag på 0,66 mnkr för riktat fältarbete. I oktober erhöll teknisk förvaltning 2,2 mnkr i tilläggsanslag för att täcka ökade kostnader för vinterväghållning. I december beviljades tilläggsanslag till teknisk förvaltning på 1,3 mnkr för engångsbidrag till vägföreningar och vård- och äldreomsorgsnämnden samt socialnämnden erhöll tilläggsanslag för anhörigstöd på 0,7 mnkr respektive 0,5 mnkr. Det budgeterade resultatet enligt reviderad budget uppgår till +28 mnkr. 7

8 ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING Kommunens budgetavvikelse, +9,3 mnkr Totalt visar kommunen en positiv budgetavvikelse på 9,3 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse uppgår till 5,6 mnkr och finansieringens till 3,7 mnkr. Fem av kommunens tretton ansvarsenheter redovisar negativa avvikelser. Skattefinansierad verksamhet positiv budgetavvikelse 8,2 mnkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 3,3 mnkr där den största delen förklaras genom de höga kostnaderna inom försörjningsstödet. Utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 3,7 mnkr. Avvikelsen beror bl. a på interkommunala kostnader, samt omställningskostnader för personal vid Alströmergymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse på 8,3 mnkr. De största avvikelserna ligger inom förskola och fritidshem. Samhällsbyggnadskontoret redovisar en avvikelse på 2,6 mnkr. Avvikelsen beror främst på höga intäkter för planverksamhet. För övriga ansvarsenheter, alla med mindre avvikelse än 1 mnkr, hänvisas till respektive ansvarsenhet i årsredovisningen. Negativ budgetavvikelse för den avgiftsfinansierade verksamheten Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamheter redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,9 mnkr. Avvikelsen ligger huvudsakligen på avfall och beror på högre intäkter än budgeterat Exploateringen som ligger under samhällsbyggnadsnämndens ansvar redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,5 mnkr. Anledningen beror främst på att intäkter från försäljning av bostadsmark blir lägre än budgeterat bl a beroende på att försäljning av tomter gått långsammare än beräknat. Finansiering positiv avvikelse 3,7 mnkr Orsaken till den positiva avvikelsen ligger på intäktssidan i form av statsbidrag, skatteintäkter och inkomsträntor. Kommunstyrelsen redovisar en budgetavvikelse på 1,5 mnkr. Positiva avvikelser finns bland annat inom verksamheterna kommunledning, ekonomiadministration och kost. Teknisk förvaltning redovisar en positiv avvikelse på 1,1 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att kapitalkostnaderna blivit lägre än budgeterat på grund av försenade eller uteblivna investeringar. 8

9 ekonomisk sammanfatning > utfall - investeringsbudget UTFALL - INVESTERINGSBUDGET (mnkr) Budget 1 Redovisat Avvikelse Vård- och äldreomsorgsnämnd 5,1 3,6 1,5 Socialnämnd 3,6 1,4 2,2 Utbildningsnämnd 5,0 1,6 3,4 Barn- och ungdomsnämnd 8,3 7,4 0,9 Kultur- och fritidsnämnd 2,3 1,8 0,4 Miljöskyddsnämnd 0,2 0,2 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 5,9 1,2 4,7 Kommunstyrelse 10,2 6,6 3,6 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 Teknisk förvaltning 48,4 11,6 36,8 Summa skattefinansierad 88,8 35,3 53,5 Avfall 15,5 6,8 8,7 Exploatering 3,0 0,2 2,9 Va-verk 56,9 13,4 43,5 Summa skattefinansierad 75,4 20,3 55,0 Summa investeringar 164,2 55,6 108,5 1) Inklusive ombudgeteringar och revideringar under året Budgeterade investeringar på 164,2 mnkr Investeringsbudgeten uppgår till 164,2 mnkr inkl. ombudgeteringar från Exploateringsenheten beviljades i december 2010 ett tilläggsanslag på 0,15 mnkr för förvärv av fastigheten Stadsskogen 2:73. Teknisk förvaltning erhöll under februari månad 11 mnkr i tilläggsanslag för uppförandet av parkeringsanläggning och kommunstyrelsen erhöll i augusti 1 mnkr för Brobacka trafikplats. Investeringar stor positiv avvikelse, 108,5 mnkr Orsakerna till avvikelserna går till största del att finna hos tekniska nämnden. Teknisk förvaltning redovisar ett överskott på 36,8 mnkr och detta beror till stor del på att en del investeringsprojekt blivit försenade. Avfallsverksamhetens (8,7 mnkr) och vaverkets (43,5 mnkr) överskott beror också, till största del, på tidsförskjutningar av investeringsprojekt. 9

10 SAMHÄLLET ALINGSÅS SAMHÄLLET ALINGSÅS Alingsås - Tillväxt och utveckling Arbetet med Alingsås långsiktiga framtid pågår ständigt. Vision 2019 säger att Alingsås skall vara den moderna mötesplatsen, med livskvalitet och hållbarhet som främsta kännemärken. Planeringsmålet är att gå mot invånare år Se beskrivningar under de fyra punkterna nedan. Folkmängden ökar Folkmängden i Alingsås kommun ökar ständigt. I en sammanställning över Sveriges kommuners utveckling under de senaste 30 åren, ligger Alingsås i den översta gruppen med en långsiktig kontinuerlig tillväxt. Under 2011 har Alingsås folkmängd ökat med 257 personer, vilket motsvarar 0,7 % ökning. För att ha en stabil långsiktig ökningstakt bör denna för Alingsås del ligga på ca 1,0%. Den stora faktorn i befolkningsökningen är inflyttningen. Attraktionskraften för Alingsås är stor och kommunen är en populär inflyttningskommun. Självfallet flyttar personer även från kommunen, men det positiva flyttningsnettot är stort. Den naturliga folkökningen, födda minus döda, är också positiv, om än inte alls så stort som flyttningsnettot. Bostadsbyggandet var lågt Under 2011 igångsattes många nya bostadsprojekt, men det var ett fåtal som blev inflyttningsfärdiga. Endast ca 50 bostäder färdigställdes, de flesta i småhus. Skälet är den nu avslutade lågkonjunkturen, som inneburit att mycket få investeringar i bostäder gjorts. Sedan år 2000 har dock närmare nya bostäder producerats i Alingsås. Av dessa är mer än hälften i hyresrätt, vilket är en ovanligt stor andel jämfört med andra kommuner. Under senaste åren är det nyproduktion främst i stadskärnan och nya utbyggnadsområdet Stadsskogen. Näringslivet utvecklas Näringslivet i Alingsås består till största delen av småföretag. Totalt arbetar ca personer i Alingsås. Dessutom pendlar ca personer ut från kommunen för jobb i främst Göteborgsregionen. Största branscher i Alingsås, vid sidan av den offentliga verksamheten, är handel och tjänster. Det är den småföretagarprägel som kommunen har, tillsammans med ett omfattande utvecklingsarbete som skapat en positiv utveckling av näringslivet. Dessutom har kommunens arbete med sk 100 företagsbesök och den företagarsluss som kommunen inrättat, gett resultat Inflyttning Utflyttning Födda Döda Folkmängd Ålder Totalt Bostäder Färdigställda

11 SAMHÄLLET ALINGSÅS Vägar och järnvägen Under 2011 färdigställdes arbetet med att bygga om E 20 till motorvägsstandard från Tollered till Alingsås. Här har kommunen tecknat ett avtal med vägverket om delfinansiering av en gång- och cykelväg mellan Västra Bodarna och Alingsås. Kommunen har tillsammans med Trafikverket inlett en förstudie för den sk Norra Länken. Det är den planerade tvärförbindelsen mellan E20 och väg Trafikverket avser att genomföra arbetsplaner på E 20 för sträckan Kristineholm-Bälinge med start under 2012 och för genomfart Alingsås åren därefter. En utbyggnad av kapaciteten på järnvägen är avhängigt möjligheten att bygga nya dubbelspår på delar av sträckan. Här har Trafikverket ännu inte fattat några beslut. Utbildning Vår lokala högskoleutbildning, Campus Alingsås, invigdes 2004 och har närmare 700 studerande, vilket var målbilden när verksamheten startade. På Campus hålls kortkurser i olika ämnen, som juridik och IT, mm. Dessutom pågår fyra högskoleprogram. Sammantaget har Campus Alingsås samarbete med mer än 25 olika högskolor/ Universitet. I nära anslutning till Campus finns Passivhuscentrum som är ett sverigeledande projekt inom byggteknik. 11

12 samhällsekonomin SAMHÄLLSEKONOMIN Världsekonomin i grumliga färger (källa: SCB) Bilden av världsekonomin grumlades rejält av motstridiga signaler av både statistisk och politisk karaktär. Med olika typer av påtryckningar mot de värst drabbade länderna försöker Eu-kommisionen, ECB och IMF återskapa stabiliteten och förtroendet. I första skedet för de enskilda länderna och i förlängningen för hela eurosamarbetet. Den samlade eurokrisen väntas hålla tillbaka tillväxten i världsekonomin även Euroområdet riskerar att hamna i en mild recession under De försämrade utsikterna gäller även de starka ekonomierna. På det politiska planet har det oftast varit Grekland som hamnat i händelsernas centrum. De två största ekonomierna i världen gick åt motsatt håll i slutet av året. Den Amerikanska visade stigande ökningstakt medan den Kinesiska visade dämpning. Sverige har länge stått emot den europeiska oron och har utmärkt sig genom stark tillväxt. Flera prognosmakare har inför 2012 ställt in sig på en snabb inbromsning. Exporten utvecklades svagt under fjärde kvartalet och industriproduktionen ökar inte längre. Till detta kommer den tröga utvecklingen inom detaljhandeln. Endast byggbranschen gör vid årsskiftet bedömningar som är bättre än normalt. Oförändrad inflationstakt (källa: SCB) Inflationstakten räknat som förändringen under de senaste tolv månaderna var i december 2,3 % (2,3 %). Till den totala uppgången kan vi se att högre boendekostnader bidragit. Åt andra hållet har bland annat en prissänkning på datautrustning bidragit. Fler sysselsatta och fler fast anställda källa: SCB) I december pekade många indikatorer på att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden tycks sakta in. Andelen sysselsatta ökar främst bland kvinnorna. Den relativa arbetslösheten var 7,1 % av arbetskraften i december. Detta är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med december föregående år. Andelen sysselsatta ökade från en sysselsättningsgrad föregående år på 65,2 % till 65,7 % säsongsrensat. Västsveriges konjunktur (källa: Västsvenska industri- och handelskammaren) För andra månaden i rad återhämtade sig den västsvenska konjunkturen. Efter en tillfällig nedgång i oktober är Västsverige tillbaka på samma nivåer som präglat ekonomin sedan början av Antalet varsel fortsätter att minska så även antalet konkurser. De västsvenska företagsledarna bedömer att det inte kommer att ske några drastiska förändringar av konjunkturen under det närmsta året. Dock finns en oro för att den europeiska politiken inte ska lyckas presentera trovärdiga lösningar på de stora problem Europa har att hantera. Sveriges folkmängd (källa: SCB) Sverige hade invånare vid årsskiftet. Det är en ökning med personer sedan förra årsskiftet. Ökningen är något lägre än förra året. Invandringen fortsätter att minska medan utvandringen ökar. Den kraftigaste ökningen av utvandrarna finner vi hos utomeuropeiska medborgare. Antalet födda barn som har ökat under hela 2000-talet vände svagt nedåt Av Sveriges befolkning beräknas 15 % vara födda utomlands. Största gruppen är födda i Finland och därefter Irak. De utrikes födda tillsammans med de som har två utrikesfödda föräldrar utgör gruppen som har utländsk bakgrund. Vid årsskiftet uppgick denna gruppen till 19 % av befolkningen. Kommunsektorns ekonomi (källa: SKL, SCB) När återhämtningen nu bryts växer skatteintäkterna långsammare än vad som bedömts tidigare. Kommuner med god ekonomi och starka resultat i ryggen kan klara denna sämre intäktsutveckling men för de som går in i

13 samhällsekonomin med ekonomiska problem är läget mycket bekymmersamt. Överskottet för hela kommunsektorn beräknas 2011 bli måttliga 2 mdkr, vilket kan jämföras med förra årets överskott på 18 miljarder. Kommunerna får i år ett överskott på 5 miljarder medan landstingen visar ett underskott på 3 mdkr. Att resultaten minskar beror till stor del på engångskostnader för kommunala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut. Generellt sett klarar sig kommunerna bättre än landstingen. För 2013 och framåt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hushållning. I flera landsting kommer det med stor sannolikhet att krävas besparingar och risk finns också för skattehöjningar för att nå plusresultat. På längre sikt med volymökningar och förändringar i demografin står kommunerna inför mycket stora utmaningar. Förutom dessa generella utmaningar står kommunerna inför flera speciella utmaningar, som till exempel, fler barn och färre ungdomar i gymnasieåldern, den nya gymnasieskolan och finansieringsprincipen, och kostnader för omsorg om funktionshindrade ökar samt kostnaderna för försörjningsstödet ökar. Av landets 290 kommuner höjer 64 skatten och 6 kommuner sänker skatten till Sammantaget innebär detta en genomsnittlig ökning av kommunalskatten i landet från 31,55 till 31,60 %. Hofors har den högsta skattesatsen med 34,32 och Vellinge lägst med 28,89. Alingsås har 32,24 (21,36). Inom GR-området (Göteborgsregionens kommunalförbund) är den genomsnittliga kommunala skattesatsen exklusive Göteborg ovägt 31,96 (21,12). Inom Västra Götalands läns landsting gjordes en skattväxling med 43 öre vid årsskiftet eftersom landstinget övertar ansvaret för kollektivtrafiken. Det totala kommunala skatteunderlaget i landet ökade endast med 1,3 % mellan taxeringsåren 2009 och Mellan åren 2008 och 2009 var ökningen 5,4%. Mellan 2010 och 2011 uppgick densamma till 2,2 %. 13

14 ekonomiska rapporter resultaträkning Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redovisning, mnkr Verksamhetens intäkter Not 1 457,0 445,7 816,5 836,6 Verksamhetens kostnader Not , , , ,0 Avskrivningar Not 3-42,1-39,4-128,9-120,9 Verksamhetens nettokostnader , , , ,3 Skatteintäkter Not ,5 1400, , ,9 Generella statsbidrag Not 5 351,5 360,3 351,5 360,3 Finansiella intäkter Not 6 34,5 35,0 12,3 17,9 Finansiella kostnader Not 7-8,2-1,3-55,1-45,1 Resultat före skatt 37,6 91,9 58,8 114,7 Skatt -6,4-5,8 Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 KASSAFLÖDEsanalys SAMMANSTÄLLD Kommunen REDOVISNING Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Justering för av- och nedskrivningar 40,2 37,7 128,9 120,9 Justering för gjorda avsättningar Not 8 3,6 3,5 5,5 4,7 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Not 9 16,6 14,1 17,8 13,5 Medel från verksamheten före förändr. av rörelsekapital 98,1 147,2 204,6 248,0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 58,6-128,1 52,3-99,1 Ökning/minskning förråd och varulager -11,0-25,6-11,8-22,4 Ökning/minskning kortfristiga skulder -17,2-16,1 231,5 69,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 128,4-22,7 476,6 196,1 Investering i anläggningstillgångar -55,6-82,3-376,5-277,2 Försäljning av anläggningstillgångar 0,6 0,8 2,1 5,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -55,0-81,5-374,4-271,3 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 6,8 0,0 6,9 6,2 Amortering av skuld -0,1-0,2-316,2-35,7 Utbetalning av nya och garantipensioner -3,1-2,9-3,1-2,9 Minskning av långfristiga fordringar 2,7 2,2 275,4 0,0 Ökning långfristiga fordringar -27,8-25,6 0,0-13,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -21,5-26,5-37,0-45,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0-3,0 0,0-3,0 Årets kassaflöde 51,9-133,6 65,2-123,8 Likvida medel vid årets början 121,6 255,2 133,7 257,5 Likvida medel vid årets slut 173,5 121,6 198,9 133,7 14

15 ekonomiska rapporter balansräkning Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Belopp i mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not ,1 378, , ,8 - Maskiner och inventarier Not 11 78,2 76,6 99,3 97,9 Finansiella anläggningstillgångar Not ,6 724,5 109,5 384,9 Summa anläggningstillgångar 1 217, , , ,6 Omsättningstillgångar Förråd mm Not 13 79,3 68,2 91,9 80,1 Fordringar Not ,8 225,4 225,2 187,5 Kortfristiga placeringar 120,0 210,0 120,0 210,0 Kassa och bank Not ,4 121,5 198,9 133,7 Summa omsättningstillgångar 629,5 625,1 636,0 611,3 Summa tillgångar 1 847, , , ,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not , , , ,7 - därav årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Avsättningar Avsättningar Not ,6 172,4 257,9 236,8 Skulder Långfristiga skulder Not 18 6,8 0, , ,7 Kortfristiga skulder Not ,7 448,9 936,2 704,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 847, , , ,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,6 810,5 893,6 810,5 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Not , ,9 60,2 51,5 15

16 noter noter SAMMANSTÄLLD Not 1 Verksamhetens intäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING Driftredovisningens intäkter 580,1 563, , ,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -123,1-117,8-267,4-259,1 Summa 457,0 445,7 816,5 836,6 SAMMANSTÄLLD Not 2 Verksamhetens kostnader, mnkr Kommunen REDOVISNING Driftredovisningens kostnader , , , ,1 Interna poster/elimineringar inom koncernen 123,1 117,8 267,4 259,1 Summa , , , ,0 SAMMANSTÄLLD Not 3 Avskrivningar, mnkr Kommunen REDOVISNING Byggnader, tekniska anläggningar -16,6-14,8-98,8-92,4 Maskiner och inventarier -25,5-24,6-30,1-28,5 Summa -42,1-39,4-128,9-120,9 Företagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. SAMMANSTÄLLD Not 4 Skatteintäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING Skatteintäkter 1 426, , , ,8 Slutavräkningar 32,9 18,1 32,9 18,1 Summa 1 459, , , ,9 Av slutavräkningar som bokförs 2011 avser 27,5 mnkr innevarande år medan 5,4 mnkr avser 2010 års slutavräkning. SAMMANSTÄLLD Not 5 Statsbidrag, mnkr Kommunen REDOVISNING Inkomstutjämning 235,6 233,1 235,6 233,1 Kostnadsutjämning -25,5-21,8-25,5-21,8 Regleringsbidrag 38,7 9,6 38,7 9,6 LSS-utjämning 46,1 49,0 46,1 49,0 Kommunal fastighetsavgift 56,6 53,9 56,6 53,9 Konjunkturstöd 0,0 36,5 0,0 36,5 Summa 351,5 360,3 351,5 360,3 16

17 noter SAMMANSTÄLLD Not 6 Finansiella intäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING Ränteintäkter 30,5 31,0 33,0 32,1 Borgensavgifter 4,0 4,0 4,0 4,0 Räntebidrag 0,3 0,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -25,0-18,9 Summa 34,5 35,0 12,3 17,9 SAMMANSTÄLLD Not 7 Finansiella kostnader, mnkr Kommunen REDOVISNING Räntekostnader -0,1-0,1-71,5-62,8 Ränta på pensionslöften -2,3-1,2-2,8-1,2 Jämförelsestörande post* -5,8-5,8 Interna poster/elimineringar inom koncernen 25,0 18,9 Summa -8,2-1,3-55,1-45,1 * Den jämförelsestörande posten består av effekterna av sänkt diskonteringsränta. SAMMANSTÄLLD Not 8 Justering för gjorda avsättningar, mnkr Kommunen REDOVISNING Avsättning till pensioner 0,0 0,0 1,9 1,2 Avkastning pensionsfond 2,7 2,8 2,7 2,8 Minskning pensionsavsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättning till återställningsfond 0,9 0,7 0,9 0,7 Summa 3,6 3,5 5,5 4,7 SAMMANSTÄLLD Not 9 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Kommunen REDOVISNING Pensioner som ej är likvidpåverkande 14,2 11,9 14,2 11,9 Löneskatt skuldförändring 2,4 2,2 2,4 2,2 Realisationsresultat på materiella anl.tillg. 0,0 0,0 Nedskrivningar/utrangeringar 0,0 0,0 Restpost från bolagskoncernen 1,2-0,6 Summa 16,6 14,1 17,8 13,5 17

18 noter SAMMANSTÄLLD Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen REDOVISNING Ingående balans 378,8 333,3 378,8 333,3 Årest investeringar 28,9 60,3 28,9 60,3 Årets avskrivningar -16,6-14,8-16,6-14,8 Ingående anskaffningsvärde 3 071, ,6 Årets investeringar 313,2 201,3 Ingående avskrivningar -756,9-680,4 Årets avskrivningar -80,8-76,5 Summa 391,1 378, , ,8 SAMMANSTÄLLD Not 11 Maskiner och inventarier, mnkr Kommunen REDOVISNING Ingående balans 76,6 80,0 76,6 80,0 Årets investeringar 26,1 21,2 26,1 21,2 Årets avskrivningar -24,5-24,6-24,5-24,6 Ingående anskaffningsvärde 51,9 50,0 Årets investeringar 4,4 1,9 Ingående avskrivningar -30,6-26,7 Årets avskrivningar -4,6-3,9 Summa 78,2 76,6 99,3 97,9 SAMMANSTÄLLD Not 12 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr Kommunen REDOVISNING Värdepappersinnehav 121,5 390,6 109,5 384,9 Andra långsiktiga fordringar 627,1 333,9 0,0 0,0 Summa 748,6 724,5 109,5 384,9 SAMMANSTÄLLD Not 13 Förråd m m, mnkr Kommunen REDOVISNING Förråd 1,4 2,3 8,9 8,2 Exploateringsverksamhet Industrimark 12,0 6,3 17,1 12,3 Bostadsmark 65,2 58,9 65,2 58,9 Osålda marker 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa 79,3 68,2 91,9 80,1 18

19 noter Not 14 Fordringar, mnkr Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Statsbidrag/skattefordran 11,0 11,9 12,5 19,5 Kundfordringar 13,9 11,5 47,1 45,0 Interimsfordringar 154,4 124,2 182,9 162,7 Övriga fordringar 77,5 77,8 137,4 153,0 Interna poster/elimineringar inom koncernen -154,7-192,7 Summa 256,8 225,4 225,2 187,5 SAMMANSTÄLLD Not 15 Kassa och bank, mnkr Kommunen REDOVISNING Koncernkonto 172,1 120,1 172,1 120,1 Kassa, bank övrigt 1,3 1,4 26,8 13,6 Summa 173,4 121,5 198,9 133,7 SAMMANSTÄLLD Not 16 Eget kapital, mnkr Kommunen REDOVISNING Ingående eget kapital 1 183, , , ,1 Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Justering 0,0 0,0-0,3-0,3 Summa 1 221, , , ,7 SAMMANSTÄLLD Kommunen REDOVISNING Not 17 Avsättningar IB garanti och visstidspens. 68,3 57,1 68,3 59,6 Räntor 8,0 1,2 8,0 1,2 Utbetalningar -3,1-2,9-3,1-2,9 Intjänade 6,2 10,7 11,1 11,3 Löneskatt på skuldförändr. 2,4 2,2 2,4 2,2 Andra pensionsavsättningar 0,9 0,8 Summa 81,8 68,3 87,6 72,2 Kommunen har pensionsutfästelser i samband med visstidsförordnanden och liknande till en chefstjänsteman. Det innebär att han, under vissa förutsättningar, har rätt till visstidspension om han avgår före ordinarie pensionsålder. Sedan 1996 ingås inga sådana avtal längre. En politiker har pensionsavtal enligt tidigare gällande regler. SAMMANSTÄLLD Kommunen REDOVISNING Övriga avsättningar Återställningsfond Bälinge 10,2 9,3 10,2 9,3 Pensionsfond* 92,6 91,8 92,6 91,8 GC-väg västra bodarne 3,0 3,0 3,0 3,0 Avsättning för uppskjuten skatt 64,5 60,5 Summa 105,8 104,1 170,3 164,6 *Se not22 19

20 noter SAMMANSTÄLLD Not 18 Långfristiga skulder, mnkr Kommunen REDOVISNING Ackumulerade låneskulder Vid årets början 0,0 0,9 0,0 0,9 Ökade skulder under året 6,9-0,9 6,9-0,9 Ackumulerade amorteringar Vid årets början 0,0-0,7 0,0-0,7 Årets amorteringar -0,1 0,7-0,1 0,7 IB skulder till kreditinstitut 0,0 0, , ,1 Ökade skulder under året 0,0 0,0 0,0 6,3 Årets amorteringar 0,0 0,0-316,1-85,7 Redovisat värde vid årets slut 6,8 0, , ,7 Kommunens långfristiga skulder består av periodiserade anslutnings- och anläggningsavgifter inom VA. SAMMANSTÄLLD Not 19 Kortfristiga skulder, mnkr Kommunen REDOVISNING Skulder till kom. bolag 104,3 64,7 0,0 0,0 Källskatt + soc. avg. dec 10 40,4 45,6 41,6 45,6 Interimsskulder 100,1 133,8 154,5 208,9 Leverantörsskulder 91,4 106,4 447,4 384,6 Semester- och övertidsskuld 54,7 58,3 57,4 61,0 Skulder till staten 5,3 9,2 4,9 9,9 Övriga skulder 35,5 30,9 54,9 72,7 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 225,9 50,0 Interna poster/elimineringar inom koncernen -50,4-128,0 Summa 431,7 448,9 936,2 704,7 SAMMANSTÄLLD Not 20 Pensionsförpliktelser, mnkr Kommunen REDOVISNING Ansvarsförbindelse 719,1 652,2 719,1 652,2 Löneskatt 174,5 158,3 174,5 158,3 Summa 893,6 810,5 893,6 810,5 20

21 noter SAMMANSTÄLLD Not 21 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser, mnkr Kommunen REDOVISNING Kom. stiftelser och bolag 1 607, ,4 Riksbyggen brf Kaptenen 22,9 14,0 22,9 14 Kom. förlustansv. Egnhem 3,1 3,3 3,1 3,3 Övriga förbindelser 34,2 34,2 34,2 34,2 Summa 1 667, ,9 60,2 51,5 Alingsås kommun har i maj 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Alingsås kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,5 mnkr och totala tillgångar till ,7 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 884,1 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 878,5 mnkr. Not 22 Kommunens pensionsfond, mnkr Bokfört värde Marknadsvärde Svenska statens obl ,2 21,0 HSH Nordbank AG 2,9 3,4 Carlsson Sweden micro cap 0,8 0,8 Svenska statens obl ,7 37,0 Handelsbanken Sverige Index etisk 3,1 4,3 SEB Etisk Global 3,5 3,5 Skagen Global 4,5 4,9 Göteborgs stad 12,3 12,3 SHB AOI Kina balans 2,7 2,4 Bayerische Landesbank 5,7 6,6 Lannebo Likviditet 8,3 8,4 Skagen Kontiki 1,3 1,3 Avkastning 0,7 Likvida medel 3,9 3,9 Summa 92,6 109,8 21

22 SÄRSKILDA UPPLYSNINGAR Bidrag, tillskott och utdelningar (mnkr) Enhet Koncernbidrag Koncernbidrag Givna Mottagna AB Alingsås Rådhus 16,6 Alingsås Energi Nät AB 10,3 AB Alingsås hem 0,4 Fabs AB 5,9 Kostnader, intäkter, fordringar och skulder (mnkr) Försäljning Försäljning Lån Lån Borgen Borgen EnhetKöpare Säljare Givare Mottagna Givna Tagna Kommunen 198,0 627, ,3 AB Alingsås Rådhus 6,3 131,1 202,9 Alingsås Energi Nät AB 6,9 6,1 105,0 AB Alingsåshem 56,9 222,3 963,0 Fabs AB 104,3 260,0 336,4 AVRF 32,5 7,5 Futurum 3,7 22

23 koncernen alingsås kommun > koncernredovisning koncernredovisning Syftet med koncernredovisningen är att visa kommunkoncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. För ytterligare information om de i koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags årsredovisning. Koncernstrukturen Kommunkoncernen består, förutom av kommunen, av AB Alingsås Rådhus, futurum och Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund. Kommunfullmäktige beslutade om att bilda AB Alingsås Rådhus. Aktiekapitalet uppgick till 5 mnkr och kommunen överlät i januari 2004 aktierna i Alingsås Energi Nät AB, AB Alingsåshem och Fabs AB till AB Alingsås Rådhus. Priset uppgick till 294 mnkr. Moderbolaget äger döttrarna till 100 %. AB Alingsås Rådhus är ett helägt dotterbolag till kommunen. Den 19 mars 1990 startades Alingsås Futurum som ekonomisk förening för att främja medlemmarnas intressen. Futurum medverkar aktivt för att utveckla samverkan mellan lokala företag, kommunen samt regionala och nationella organ och myndigheter. En del av Futurum är inriktad mot turism och man arbetar även med evenemang, konferenser och projekt. Futurum har drygt 100 medlemmar varav Alingsås kommun är en. (Koncernen äger 114 av 439 andelar (26 %). Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga vären, elimineras i sin helhet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt har klassats som eget kapital. Dotterföretagens principer för avskrivningar är inte anpassade till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Bostadsbolaget har en genomsnittlig avskrivningstid på byggnader motsvarande 2 % på anskaffningsvärdet. Äldreboendet är undantaget. Pensionsskulden hanteras olika i koncernen. Kommunen, Alingsås Energi Nät AB och AVRF är med i KPA och redovisar således skulden i balansräkningen. I energibolaget, har för dem som ej gått i pension, pensionsskulden lösts från KPA och placerats i SPP LIV AB. Fabs och AB Alingsåshem avsätter också medel till SPP i ett s.k. premiesystem. Rådet för kommunal redovisning meddelade i sin rekommendation nr att den uppskjutna skatteskulden som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver skall redovisas och klassificeras som en avsättning. Detta sker från och med 2001 i Alingsås kommuns koncernredovisning. Kommunfullmäktige beslutade , 122, att räddningstjänsten i Alingsås kommun från och med den 1 januari 2009 skall utövas av ett med Vårgårda kommun gemensamt kommunalförbund Alingsås och Vårgårda Räddningstjäntsförbund. Kommunens andel av förbundet var under %. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen är ett sammandrag av kommunens och bolagens resultat-, balansräkningar och kassaflödesanalyser. I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. 23

24 koncernen alingsås kommun > koncernredovisning Ekonomisk översikt Stora värden i koncernen De kommunala bolagens omsättning är liten i förhållande till kommunens. Dock finns ett betydande innehav av anläggningstillgångar (till största delen fastigheter) i bolagen. Någon värdering av bolagen har inte gjorts men delar av affärsverksamheten och infrastrukturen har med stor sannolikhet ett högt marknadsvärde som inte syns i koncernredovisingen. Årets resultat är positivt Koncernen Alingsås kommun redovisar ett positivt resultat på 52,4 mnkr (108,9 mnkr) för Av koncernens totala resultat svarar kommunen för ca 72 % (84 %), AB Alingsås Rådhus (ABAR) för 26 % (14 %) och AVRF för 2 % (2 %). I ABAR redovisar moderbolaget ett negativt resultat medan dotterbolagen redovisar positiva resultat (se sid 26-27). Den kortsiktiga betalningsförmågan Den kortsiktiga betalningsförmågan för hela koncernen kan mätas i måttet kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder). Detta mått bör vara över 100 % för att betalningsförmågan skall hållas på en godtagbar nivå. Koncernens kassalikviditet var 58 % (75 %) exklusive övertrasseringsrätten (kredit på 50 mnkr genom koncernkontoavtal med Nordea) och 63 % (82 %) inklusive denna. Utbetalningarna är dock inte jämnt fördelade över året. En stor utbetalning sker på våren, då föregående års intjänade pensioner betalas ut. Resterande del av året byggs likviditeten upp för att klara denna utbetalning. Över en enskild månad varierar också likviditeten. Kommunens skatteintäkter betalas in i slutet av månaden och då är likviditeten hög i några dagar tills löneutbetalning sker. Det är en medveten strategi att inte ha mer direkt tillgängliga medel än vad som behövs. Om de direkt tillgängliga medlen relateras till nettokostnaderna exklusive avskrivningarna är betalningsberedskapen 57 dagar (45 dagar). Betalningsberedskapen är således fortfarande god i koncernen. Den långsiktiga betalningsförmågan Precis som i kommunens redovisning ställer den sk. blandmodellen i redovisningen av pensionsskulden till det i jämförelserna. Vid en enkel eliminering av denna (hela pensionsskulden räknas som skuld) fås ett eget kapital på 495 mnkr (526 mnkr) för Detta ger en soliditet på ca 13 % (14 %) vilket innebär att den långsiktiga betalningsförmågan hos koncernen minskat något. Soliditetsutveckling (Procent) Soliditet Resultatutveckling Tillgångsförändring Med resultatutveckling menas här förändringen av eget kapital (årets resultat) plus uppskjutna skatter ställt i relation till eget kapital. Tillgångsförändringen avser procentuell förändring mellan åren. Av tabellen kan utläsas att resultatutvecklingen de senaste två åren varit fullt tillräcklig för att möta tillgångsförändringen avvek från detta och anledningen låg i ökade skulder, framför allt de långsiktiga som ökade med 313 mnkr varav moderbolaget i ABAR svarar för 294 mnkr. (Procent) Kortfristig skuldsättningsgrad Långfristig skuldsättningsgrad Pensionsskuldsättningsgrad Total skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad Med skuldsättningsgrad menas här andelen tillgångar som finansierats med lån. I pensionsskuldsättningsgrad har hela skulden inräknats även den del som redovisas inom linjen. Den totala skuldsättningsgraden har ökat något jämfört med Investeringsvolymen Under 2009 uppgick investeringsvolymen till 243 mnkr ökade investeringsvolymen med ca 34 mnkr. Ökningen var ganska jämt fördelat mellan kommunen och bolagen. Under 2011 har investeringsvolymen ökat med 99 mnkr och uppgick till 377 mnkr. Ökningen ligger inom ABAR medan kommunens investeringsnivå sjönk. Uthyrningssituationen fortsätter att vara god I koncernen är andelen outhyrda lokaler och bostadslägen- 24

25 koncernen alingsås kommun > koncernredovisning heter låg. Någon risk för att uthyrningssituationen skulle försämras i större omfattning under de närmaste åren synes inte föreligga. Nyckeltal Kr/inv Anläggningstillgångar Totala tillgångar Totala skulder Eget kapital Personal Antal anställda M Kv Tot Alingsås kommun AB Alingsås Rådhus Fabs AB AB Alingsåshem Alingsås Energi Nät AB Alingsås Futurum AVRF Summa koncernen Tabellen visar att de kommunala företagens andel av det totala antalet anställda i koncernen är mycket lågt. Alingsås kommun svarar för 93 % av totalt antal anställda. Andelen män är betydligt högre i bolagen än i koncernen som helhet. I samtliga bolags ägardirektiv finns inskrivet att bolagen skall följa den personal och lönepolitik som gäller för kommunen. 25

26 koncernen alingsås kommun > kommunala bolag kommunala bolag Moderbolag AB Alingsås Rådhus Ordf: Daniel Filipsson (m) VD: Lars Eklund Nettoomsättning: 1,4 mnkr Årets resultat: -12,2 mnkr Enligt bolagsordningen skall AB Alingsås Rådhus som moderbolag äga och förvalta aktier i Alingsås kommuns hel- eller delägda bolag samt initiera och driva utvecklingsprojekt inom kommunkoncernen som en integrerad del av utvecklingsarbetet i Alingsås kommun. Bolaget skall samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla bolagens verksamhet på ett för kommunen och bolagen värdeskapande sätt. AB Alingsås Rådhus har i år haft rörelseintäkter som härrör från sponsring avseende Lights in Alingsås samt administrativa utvecklingsintäkter, sammantaget uppgående till 2,7 mnkr (1,9 mnkr). Ränta på förlagslånet till kommunen har erlagts med 4,9 mnkr (4,8 mnkr). Årets resultat uppgick till 12,2 mnkr (-12,6 mnkr). AB Alingsås Rådhus har erhållit koncernbidrag på sammanlagt 16,6 mnkr (19,9 mnkr) från dotterbolagen. Aktiekapitalet i AB Alingsåshem har under året minskat med 91,1 mnkr till följd av föregående års bolagsstämmobeslut. En ökning av aktiekapitalet med 6,0 mnkr har genomförts efter en nyemission i Alingsås Energi Nät AB. Dotterbolagen Fabs AB Ordf: Sten-Åke Gustafsson (fp) Vd: Peter Jakobson Nettoomsättning: 145,7 mnkr Årets resultat: 6,9 mnkr Bolagets verksamhet skall medverka till en positiv näringslivsutveckling i Alingsås kommun och till att kommunens olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler som används effektivt. Omsättningen i Fabs AB för 2011 uppgick till 144,6 mnkr (139,5 mnkr). Av omsättningen avsåg 143,2 mnkr (138,5 mnkr) fastighetsförvaltningen och 1,4 mnkr (1 mnkr) tomtförsäljningen. Rörelseresultatet uppgick till 30,0 mnkr (27,6 mnkr) före finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 9,6 mnkr (9,1 mnkr). Fabs AB har lämnat ett koncernbidrag på 5,9 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Fabs fastigheter innehåller sammanlagt m 2 lokalyta. Vakansgraden är 2,4 %. En tomt såldes under året och tre fastigheter köptes. Alingsås Energi Ordf: Gunnar Henriksson (m) Vd: Jan Olofzon Nettoomsättning. 245,9 mnkr Årets resultat 14,7 mnkr Koncernen Alingsås Energi driver verksamheterna elhandel, elnät, värmenät, stadsnät och tjänster närliggande kärnverksamheten. Nettoomsättningen uppgick till 245,9 mnkr (279,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 21,1 mnkr (27,0 mnkr). Årets resultat blev 14,7 mnkr (19,3 mnkr). Alingsås Energi Nät AB har lämnat ett koncernbidrag på 10,3 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Omsättningen försåld el 2010 blev 216,2 GWh (236,7 GWh). Omsättningen försåld värme blev 114,1 GWh (142,8 GWh). År 2011 blev 14 % mildare än ett normalår, och 27 % varmare än föregående år. Detta har inneburit lägre energileveranser. I hård konkurrens har försäljningsvolymerna i affärsområde stadsnät i princip bibehållits, engångsavgifterna från nya kunder har ökat i jämförelse med föregående år. 26

27 koncernen alingsås kommun > kommunala bolag Alingsås Futurum är en ideell förening som ägs av kommunen och näringslivet tillsammans. Totalt finns 439 andelar varav kommunen äger 100, Fabs AB 10, Alingsås Energi Nät AB 3 och Alingsåshem Ordförande: Maja-Stina Jacobsson (m) VD: Ing-Marie Odegren Nettoomsättning: 211,5 mnkr Årets resultat: 4,0 mnkr AB Alingsåshems nettoomsättning uppgick till 211,5 mnkr (203,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 5,5 mnkr (2,3 mnkr). Årets resultat blev 4,0 mnkr (3,7 mnkr). Den jämförelsestörande posten avyttring av radhus Odengatan har påverkat årets resultat positivt med 1,5 mnkr (8,2 mnkr). AB Alingsåshem har lämnat koncernbidrag på 0,4 mnkr (3,7 mnkr) till AB Alingsås Rådhus. Alingsåshems lägenhetsbestånd uppgick vid årets slut till (3 277) bostadslägenheter. Av beståndet utgör bostäder inom äldreboendet 397 (420) lägenheter och omsorgsbostäder 74 (63) lägenheter. Efterfrågan på bostäder i Alingsås tätort är fortsatt hög. Totalt antal anmälda i intressebanken var i slutet av året (7 774). Totalt har 443 (414) om- och avflyttningar skett under året, motsvarande 16 % (15 %) av hela beståndet. Antalet outhyrda lägenheter har under året uppgått till 53 (48), i sammanlagt 116 (147) månader. Alingsås Futurum Ordf: Anders Jansson Vd: Peter Axelberg Nettoomsättning: 5,0 mnkr Årets resultat: 0,1 mnkr AB Alingsåshem 1 andel. Alingsås Futurum skall verka för att antalet verksamma företag ökar med 300 st. och att 1000 nya arbetstillfällen skapas till 2019, samt arbeta för de befintliga företagens tillväxt. Vidare så ska Alingsås Futurum verka för att Alingsås kommun skall vara ett av de mest attraktiva besöksmålen i Västsverige. Alingsås Futurum skall verka för att stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft, så att Alingsås kommun bibehåller en hög självförsörjningsgrad och är bland de främsta i Svenskt Näringslivs kommunranking. Föreningen har tecknat avtal med Alingsås kommun för turistbyråverksamhet och näringslivsservice. Futurums nettoomsättning uppgick till 5,0 mnkr (5,1 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,1 mnkr (-0,1 mnkr). Årets resultat blev 0,1 mnkr (-0,1 mnkr). Räddningstjänsten Alingsås Vårgårda Ordf: Daniel Filipsson (m) Nettoomsättning: 4,2 mnkr Årets resultat: 1,0 mnkr Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Alingsås och Vårgårda kommuner. Alingsås kommuns andel av förbundet uppgår till 80 %. Medlemsbidraget för 2011 var fastställt till 32,8 mnkr för Alingsås kommun. Förbundets nettoomsättning uppgick 2011 till 4,2 mnkr (3,9 mnkr). Årets resultat blev 1,0 mnkr (2,1 mnkr). Förbundet har under 2011 bl. a. arbetat med grunderna för den ekonomiska styrningen av verksamheten samt det praktiska införandet av brandskyddskontroller i Vårgårda. Förberedelser har även skett inför övertagandet av säker- 27