Innehållsförteckning. 1. Innehållsförteckning. 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan. 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress 4. Annonstidningar Internet 5. Utomhusreklam TV Reklam 6. Radioreklam Direktreklam 7. Marknadsföringslagen 8. Undersökningen - Enkät undersökningen del 1 9. Enkät undersökningen del Användning av olika medier 11. Surfande på Internet 12. Produkt köpande 13. Produkt köpande 14. Internet reklam 15. Reklam Avbrott 16. Slutsats 1

2 Inledning Ungdomar möts dagligen av massvis med reklam. Står de och väntar på bussen stirrar de på reklampelare. Liksom går de på stan möts de av reklampelare. Sätter de sig ved en dator och kopplar upp mot Internet stormas de av banners och pop-up fönster. Bläddrar de i senaste numret av veckoblaskorna eller i dagstidningarna stöter de på reklam på var varannan sida. Slår de på en kommersiell radiostation spelas de ca 8 minuter reklam per timme. Syftet med detta arbetet är att försöka ta reda på vilken sorts reklam som eleverna på Rönnowska skolan i Helsingborg påverkas mest av. Försöka att få svar på hur ofta de går och köper någonting de sett reklam för.. Vad betyder reklam? Reklam betyder att upprepa, att skrika ut ett meddelande gång på gång. Vid reklamens födelse gick det mest ut på att tala om att nu finns produkten och så här ser den ut. Nuförtiden är reklamen betydligt mera genomtänkt och vädjar till många sinnen och känslor. Alla möts dagligen av reklambudskap i allt ifrån annonser i morgontidningen, reklampelare på stan, tv reklam före ditt favoritprogram på tv eller banners på din favorit sida på Internet. Reklamens huvuduppgift är att påverka oss till att köpa en produkt. Reklamens påverkan (källa Barn och TV Reklam av Erling Bjuström) Det har många gånger pratats om reklamens påverkan. Liksom andra fall är förespråkare för och emot argumentet om reklamen påverkar oss eller inte. Men i många av fallen inom detta är förespråkarna att reklamen påverkar oss på något sätt. Det man är oense om är i vilken utsträckning det sker. De som är för att reklamen ska påverkas oss menar att det b.l.a utgör positiva ekonomiska effekter för företagen, medan de som är emot menar att det bidrar till att folk köper onödiga grejor. Om reklamen verkligen har påverkar oss har forskare aldrig riktigt kunnat enas om.. Oftast återges resultatet av en undersökning som en forskningsprocess. Där sägs det sällan hur forskarna har kommit fram till resultatet det vill säga vilket metoder de använt, hur de har definierat olika begrepp, vilka antagande de har utgått ifrån och så vidare. 2

3 Olika Medier! I min enkät undersökning som jag kommer till senare har jag bara tagit med Dagspress, populärpress, Internet, TV och radio eftersom jag anser att det är de medierna som ungdomar främst kommer i kontakt med. Man pratar idag mest om nio olika medier, De flesta klassiska men med ett par uppstickare. Dagspress Populärpress Fackpress Annonstidningar Internet Utomhusreklam TV Radio Direktreklam Här följer en kort beskrivning av alla med deras för och nackdelar. Dagspress Att annonsera i en morgontidning eller kvällstidning gör att man når ut till en stor mängd läsare. En annons i Aftonbladet når t.ex. ut till cirka tusen läsare i hela Sverige. I Sverige finns det runt 170 dagstidningar. Sveriges fem största dags- och kvällstidningar är Aftonbladet Expressen Kvällsposten/GT Dagens Nyheter Helsingborgsdagblad Populärpress Populärpress är veckotidningar, specialtidningar och tidskrifter. Annonsering i populärpress kan vara oerhört effektiv eftersom man når ut till en specifik målgrupp. Till skillnad från dagspress trycks populärpress på finare papper vilket exempelvis möjliggör avancerat fyrfärgstryck. Det finns runt ett fyrtiotal populärtidningar i landet och en genomsnittlig totalupplaga ligger på ca 3,7 miljoner exemplar/år Fackpress Fackpress är tidskrifter inom valda områden som t.ex. politik, kultur eller hobbyverksamhet. Att sätta in en annons i en facktidning är också mycket effektivt eftersom man även här når ut till en specifik målgrupp. Det finns i Sverige uppemot 350 facktidningar vilket även här ger en genomsnittsupplaga på ca 3,7 miljoner exemplar. 3

4 Annonstidningar Annonstidningar är oftast tunna tidningar med begränsat redaktionellt innehåll men med ofta desto fler annonser. Exempel på en stor annonstidning i Sverige är lila tidningen. De delas oftast ut gratis och jämförs oftast med direktreklam. Eftersom man bara når en avgränsad målgrupp i tidningen är det nästan alltid lokala företag som annonserar. Internet Internet är ett av de nyaste medierna, om inte det nyaste. Reklam via hemsidor blir också allt vanligare. Marknadsföringsmetoderna är desamma som i de traditionella medierna. Den enda skillnaden är att man på Internet kan publicera annonsen tillsammans med information som är exakt anpassad för varje konsument. Det två största alternativen till att kunna annonsera på en hemsida på Internet är Banners eller Pop-up fönster. En banner är en annons på hemsidor. Den kan vara antligen vara enkelt utformad på en eller någon text rad och en bild men kan även var avancerat flashig gjord. I vissa fall kan dessa banners vara smått irriterande med allt blinkande. Skillnaderna mellan en traditionell annons och en baner är många men det finns även många likheter. Bannern kan jämföras med arenareklam eller sponsring. Vilket betyder att bannern är effektivt så länge mottagaren känner till varumärket. Varumärket ger då associationer till företaget och mottagarna ägnar en tanke åt företaget. Att göra reklam i pop up fönster kan vara mycket effektivt men också tvärtom. Effektivt på det sättet att den ploppar upp framför folks ögon och att man då läser det direkt utan att tänka på det. Det negativa med det är att många irriterar sig över att det ploppar upp fler fönster än man vill. Idag finns det program som bådae kan blockera banners och pop-up fönster. Under senaste året har även Spam mail blivit ett känt reklambudskap. Spam är så kallad skräp mail som kommer till din utan att du själv beställt det. Det är inte ovanligt att folk mottagit upp emot 30 span mail per dag. En lagstiftning emot Spam mail är på gång att införas och det har pratas om böter i miljon omlopp till den som skickar ut spam. 4

5 Utomhusreklam Utomhusreklam innefattar stortavlor, annonspelare och trafikreklam som buss och taxi skyltar. Fördelen med utomhusreklam är att den har ett mycket stort uppmärksamhetsvärde. Mediet ställer dock stora krav på enkelhet i budskap och utformning. När folk skyndar rusar förbi på gator eller letar efter en plats på bussen går bara starka och enkla budskap fram. Utomhusreklam är effektivt när man vill nå en geografiskt väl avgränsad grupp. Det är med andra ord möjligt att föra ut ett budskap i enbart Ystad eller Kiruna. Det finns i Sverige ca platser att affischera på. TV Reklam TV reklam är ett av de strakaste medierna man har att tillgå. Man anser att desto fler sinnen man kan aktivera desto starkare blir upplevelsen. TV-reklam är det största och snabbast växande mediet som finns att tillgå. Vid bästa sändningstid i samband med ett populärt program når man en ansenlig grupp av vårt lands befolkning, det är den största fördelen. Nackdelen är att några tiotals sekunder kostar så mycket att endaste de största företagen har råd med TV reklam. De tre största kanalerna i Sverige, SVT 1. SVT 2 och TV4 når ut till ¾ av Sveriges befolkning. Sattelit kanalerna TV3, Kanal 5, TV6 och Z-TV når runt 20 % av den svenska befolkningen. TV reklam får dock inte se ut hur som helst. Tre grundpunkter i radio och tv lagen säger?gäller följande. En annons som sänds under annonstid ska visa i vems intresse sändningen sker. Personer som spelar en framträdande roll i sådana TV-program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer får inte uppträda i TV-reklam. TV-reklam riktad till barn under 12 år är inte tillåten. Inte heller får man annonsera omedelbart före eller efter ett program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år. Personer eller figurer som spelar en framträdande roll i sådana barnprogram får inte uppträda i annonser. Det är dock bara TV4 som behöver följa lagen om att man inte få rikta reklam till barn under 12 år. TV3, Kanal 5 och Z-TV sänder ifrån England. Detta gör att de kan sända reklam för t.ex. leksaker till barn. 5

6 Radioreklam Radioreklam är också ett starkt växande medium. I takt med att fler och fler kommersiella radiostationer ploppar upp. Fördelarna med radioreklam är att det går snabbt och enkelt att göra och är billigt. Man kan vara mycket aktuell och få ut nya saker snabbt. Åtta av tio svenskar lyssnar på radio varje dag. Förutom P1, P2, P3 och P4 finns det 85 kommersiella radiostationer att välja emellan. Direktreklam Direktreklam är den reklamen som ramlar ner i brevlådan, många gånger går det direkt till papperskorgen utan att folk tittar igenom det. Fördelarna med direkreklam är att man kan nå ut till antigen stora eller små och välutvalda grupper. Det finns båda oadresserad direktreklam och adresserad direktreklam. Om man inte vill ha reklam hem i brevlådan kan man göra följande. För att inte få oadresserad direktreklam räcker det med att sätta en skylt på brevlådan med texten Ingen reklam, tack. Vill man däremot även slippa adresserad direktreklam ska man vända sig till Statens Person- och Adressregisternämnd, SPAR. De går då en markering i sitt register om att företag inte får använda din adress. 6

7 Marknadsföringslagen! Marknadsföringslagen är den viktigaste lag som berör reklam och marknadsföring. Deras främsta syfte är att få bort marknadsföring som är otillbörlig och att främja konsumenternas intressen av information. Lagen kan inte användas för att ge en enskild person rättelse om hon/han blivit lurad av ett påstående i reklamen för en vara. Lagen verkar istället som ett skydd för alla konsumenter genom att se till att vilseledande reklam rensas bort. Lagen grundades 1977 men har ändrats vid ett par tillfälle. Lagen har också under senare år anpassats till EU. Marknadsföringslagen är uppbyggd kring tre så kallade genrealklasuler som betyder allmänt formulerade bestämmelser. De berör följande: Otillbörlig marknadsföring Informationsskyldighet till konsumenter Otjänliga varor och tjänster Marknadsföringslagen ställer bland annat följande krav på hur reklamen ska utformas: Den ska vara pålitlig och får inte vilseleda mottagarna. Företagen måste kunna bevisa att de uppgifter som finns i reklamen är riktiga, annars anses reklamen ovederhäftig och därmed otillbörlig. Följande uttryck får bara användas om det kan bevisas att de är riktiga: miljövänlig, vinstchanser, effektivast, störst etc. Särskilt höga krav ställs på reklam som riktar sig mot svagare konsumentgrupper som barn och sjuka. Reklamen får inte vara otillbörlig gentemot konkurrenterna. Reklamen måste ge sådan information som har betydelse för konsumenten, t.ex. prisuppgifter i annonser från detaljhandeln, vem som är avsändare osv. Marknadsföringslagen innehåller särskilda regler för reklam till barn och ungdomar. Reklam får inte utnyttja barns naturliga godtrogenhet eller ungdomars bristande erfarenhet och får inte utsätta deras lojalitetkänsla för påfrestning. Reklam som riktas till eller är ägnad att påverka barn eller ungdom får inte innehålla framställningar i ord eller bild som kan medföra fysiska skadeverkningar eller påverka dem negativt i psykiskt eller moraliskt avseende. Detta är bara ett kort utdrag ur marknadsföringslagen. 7

8 Undersökningen Jag har delat ut 100 stycken enkät undersökningar på skolan. Jag fick in 63 svar från tjejer och 37 killar. Undersökningen såg ut på följande sätt Del 1. Kön: Tjej ( ) Kille ( ) Hur ofta läser du en Dagstidning:? Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( ) Hur ofta läser du en Kvällstidning? Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( ) Hur ofta läser du en Veckotidning? Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( ) Hur ofta ser du på TV Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( ) Hur ofta lyssnar du på Radio? Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( ) Hur ofta surfar du på nätet? 8

9 Del 2 Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en dagstidning? Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en Kvällstidning? Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en Veckotidning? Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en TV? Hur ofta köper du en produkt som du hört reklam för i en Radio? Hur ofta klickar du dig vidare på en Internet annons? Hur ofta läser du reklamen i ett pop-up fönster? Hur ofta byter du kanal eller går ifrån vid ett reklamavbrott i TV? 9

10 Användning av olika medier. Kommer först att redovisa del ett där det handlar om hur ofta de använder de olika medierna TV, Radio, Internet, Veckotidningar och Dags och Kvällspress. Kommer att presentera Internet för sig eftersom jag skrev fel svarsalternativ på den frågan i undersökningen. Efter det kommer jag att presentera hur ofta de sen köper en produkt som de sett reklam för i de olika medierna. Liksom i medievalet kommer jag att presentera Internet reklamen för sig själv där med. Men inte för att det har blivit något fel. I de övriga förutom Internet är frågan hur ofta de köper en produkt som de sett i xxx men på Internet är det hur ofta de klickar sig vidare på banners och läser reklamen i pop-up fönster. Detta för att jag anser att om man inte klickar sig vidare på en banner eller läser reklamen i pop-up fönstret köper man heller inte produkten. Det mest klara resultatet i undersökningen om hur ofta de använder de olika medierna var TV tittandet.. Hela 76 % kryssade i att de ser på TV 5-7 gr/vecka. Ingen kryssade i att de aldrig såg på TV. Det resultatet som överraskade mig mest var att de flesta bara läser en dagstidning 1-2 gr/vecka. Trodde att de flesta bläddrade i morgontidningen innan man ger sig av till skolan. 10

11 Det jämnaste resultatet i första delen av undersökningen kom i frågan om hur ofta de lyssnar på radio. Det blev 31 % på båda 3-4 gr/vecka och 5-7 gr/vecka och sedan bara skiljer 5 % till 1-2 gr/vecka (26 %). Resultatet över surfandet blev att ca hälften (51 %) sa att de ofta surfade på Internet. Det var flest tjejer som kryssade i att de är på nätet sällan. 11

12 Det vanligaste alternativet när de skulle kryssa i hur ofta de köper en produkt som de sett reklam för är sällan. Det var väntat. Skulle själv antagligen ha kryssat i sällan på de flesta frågorna. Alternativet alltid kom, endast fyra gånger. Det mediet som de svarat att de oftast köper en produkt ifrån är TV. Det stämmer också överens med hur ofta de kollar på TV. 76 % svarade att de kollade på TV mellan 5-7 gånger i veckan. Här har sedan 26 % svarat att de ofta köper en produkt de sett reklam för. Tv hade också den lägsta siffran på hur ofta någon aldrig köpt en produkt som de sett reklam för i TV. Det visar att TV är ett av det effektivaste sättet när det gäller att göra reklam för ungdomar. Det andra mest effektiva är veckotidningar. 10 % har sagt att de ofta köper en produkt som de sett reklam för i en vecktidning. Det minst effektiva är Radio reklam. Endast 3 % har svarat att de ofta köper en produkt som de hört reklam för på en radio station. Jämfört med att 48 % hade svarat aldrig och 49 % sällan. Vilket inte är så chockerande eftersom de flesta radio jinglarna i de komerciella radiostationerna handlar om att försöka få en person till en plats. 12

13 Att Tv reklamen är så pass effektivt bland ungdomar kan bero på följande. Under den 13 november 2003 i TV4 visades uppemot 30 stycken reklamfilmer med produkter som har anknytning till ungdomar. Syftar främst mycket på DVD filmer, CD skivor och kläder. Det finns en sak som kan kännas konstigt här. På sista frågan i underöskningen Hur ofta byter kanal eller går ifrån under ett reklam avbrott i TV?. Där svarade 56% att de ofta går ifrån men samtidigt köper många produkter som de sett reklam för i TV, hur går det ihop? Att Veckotidningar också är effektivt tror jag till stor del beror på att när du köper en veckotidning eller tidskrift köper de något med ett innehåll som intresserar en. Är man intresserad av datorer köper man PC för alla, av skvaller köper man Se och Hör, av mode och skönhet Veck Revyn etc. De här tidningar får sedan in annonser från just det området och är man således intresserad av skönhet hittar man en annons för t.ex. maskara i Veckorevyn. Att majoriteten svarade sällan på hur ofta de köper en produkt i en dags och kvällstidning tror jag är följande. I NST den 12 december var det mest reklam för mat, bilar och lokala handelsföretag. Hur många ungdomar behöver bry sig om att handla mat till sig? Hur många har råd att köpa bil? Majoriteten har inte ens körkort. Och hur intresserade är ungdomar av den loka handelsbutiken i byn som t.ex. säljer kläder? Kvällstidningarna har lite mer reklam som vänder sig till ungdomar. Har tittat på Aftonbladet den 26/11. Jag tycker dock att majoriteten av reklamen är riktad till medelålders män. Hur många ungdomar har råd att köpa bil? Hur många bryr sig om villa larm liksom hur man kan låna pengar med förmånlig ränta? Inte speciellt många ungdomar. I Aftonbladet fanns det dock ett par annonser som man kan koppla direkt till ungdomar. SAS ungdomsbiljett, Charlies änglar som Play station 2 spel, mobiltelefoni och McDonalds. Detta anser jag är reklam som vänder sig till ungdomar. 13

14 Det var inte många som hade kryssat i att de ofta eller alltid klickar sig vidare på en Internet annons. Endast 12 % hade svarat att de ofta eller alltid klickade sig vidare på en Internet annons. Resterande 88 % svarade att de aldrig (45 %) eller sällan (43 %) klickade sig vidare. På frågan hur ofta de läser reklamen i ett pop-up fönster svarade 69 % att de aldrig läser den. Endast 9 % svarade att de ofta läste reklamen medan ingen angav att de alltid läser reklamen i ett pop-up fönster. De återstående 22 % svarade att de sällan läser vad som står i ett pop-up fönster Att inte fler läser reklamen i ett pop-up fönster tror jag beror på att folk blir irriterade över när det dyker upp en ruta framför den man gått in på. Jag själv t.ex. släcker ner ett pop-up fönster snabbast möjligt. Att de inte heller har tryckt sig vidare på Internet banners tror jag också beror på att folk blir smått irriterad. Många har fortfarande sega datorer och modem och en hemsida som har mycket reklam tar då lång tid att ladda. Dock har Internet banners och pop-up fönster en bra effekt. För du läser eller tar åt dig all reklam som finns på en sida t.ex. utan att du tänker på det. 14

15 På sista frågan om hur ofta de byter kanal eller går ifrån Tvn under ett reklam avbrott visade sig att 81 % svarade att de ofta (56 %) eller alltid (25 %) går ifrån eller bytare kanal när reklamen avbryter programmet. De resterande 19 % svarade att de aldrig (5 %) eller sällan (14 %) byter kanal eller går ifrån under ett reklamavbrott i TV. Man kan efter resultat undra om TV kanalerna tjänar på att sätta in reklam mitt i programmen. Jag tror de förlorar på det. Tror fler vänder sig till SVT där de slipper reklam och får mer TV/timme. 15

16 Slutsats När jag började med det här arbetet kändes det som att det inte var riktigt detta jag ville göra som projektarbete. Men ju mer jag började arbeta med det ju mer började jag gilla det och nu ångrar jag ingenting. Ska dock inte sticka under stol med att det inte blev något med hockey som jag först hade tänkt. Men det är kanske bara bra. För så mycket hockey jag tänker och snackar per dag är det nog bra att jag varierar mig. Innan jag skulle lämna ut undersökningen var jag rädd för att jag mest skulle få in svar av killar det blev tvärtom. Jag fick in 63 svar från tjejer och 37 svar från killar. Hade velat ha 50/50 men då hade jag behövt välja ut specifika klasser eller personer och det hade tagit en hel del tid. Resultatet över undersökningen överraskade inte mig så mycket. Men det som överraskade mig mest var att så få som 27% som svarade att de läste en dagstidning 5-7 gr/vecka. Men när jag tänker efter själv så är det bara på morgonen jag i stort sett själv bläddrar i en dagstidning. Kvällarna och eftermiddagarna blir oftast framför TVn eller datorn. De övriga resultaten i del 1 i undersökningen tycker jag inte det finns mycket mer att säga om. Jag tycker de instämmer rätt bra vad jag hade förväntat mig som svar. Att jag ska få flest sällan som svar i del 2 hade jag förväntat mig till 100%. För det första för att jag förmodligen själv hade kryssat i det alternativet. Men även för att jag trycker att Svenska folket är ett folk som gillar när det är lagom och här tycker jag alternativet är ett lagom alternativ. Vilket medie som skulle visa sig ha bäst effektivitet och påverkan hos ungdomarna hade jag inte en aning om. En av anledningarna tror jag är för att själv inte riktigt har koll på var jag ser reklam för de produkterna jag brukar köpa. För mig är det inget jag tänker på. Att det sedan blev TV reklam som var effektivast är inte så konstigt eftersom över 70 % ser på tv 5-7 gr/vecka. Jag själv tycker inte jag köper mycket produkter som jag ser reklam för på TV. Det kanske kan förklaras med att jag inte direkt är någon köpoman. Jag tror jag själv får mina idéer om vad jag vill ha och vill köpa får de från kompisar. Syftar främst mycket på kläder. Ser jag någon som går med ett par snygga jeans t.ex händer det även att jag köper ett sådant par. Sen är jag den typen som gärna letar i butikerna. Jag hittar med andra ord mina saker där och inte i något reklam blad eller från en reklam film på TV känns det som. Tror det stämmer in på fler med. Jag tror att det är därför jag har fått så många aldrig och sällan svar. Så om jag själv skulle behöva välja ut vilket jag tycker är den effektivaste reklamen och den som påverkar mig mest är svårt. Men om jag ska välja ut något blir det TV och Direkt reklam. Direkt reklam valde jag att inte ha med eftersom stor del av direktreklamen är från livsmedelsbutiker och som jag skrivit innan Hur många ungdomar behöver tänka på att köpa mat? Inte speciellt många. Jag själv brukar ändå bläddra igenom det och ibland har man hittat saker som man köpt där. 16

17 På den sista frågan om hur ofta de byter kanal förvånar mig inte så mycket. Jag själv är inte den personen som slår över till en annan kanal vid ett reklam avbrott i TV. Beror mycket på att jag kan tycka det är kul och se reklam film. Brukar alltid ha TVn på innan jag ska somna och hittar jag inget vettigt att kolla på händer det att jag tar en kanal som har reklam och somnar till det. Jag tror som jag skrev innan när jag redovisade frågan med att TV4 kan komma att förlora på detta. Tror folk hellre väljer SVT där de slipper reklam avbrott och även får mer TV. Ett program som börjar klockan åtta varar till ett par minuter i nio i SVT utan avbrott. Hade det vart TV4 får man stå ut med två avbrott och får inte lika mycket TV under tiden. Av: Johan Ebbesson MPMELJUD