INFORMATION FRÅN KANSLIET

Transkript

1 VÄLKOMNA!

2 INFORMATION FRÅN KANSLIET - Överenskommelsen mellan staten och SKL om stöd till nationella kvalitetsregister under EYs granskning - Information om nya Ledningsfunktionen samt Samverkansgruppen - RCO i samverkan - Ansökningsprocessen inför Kommunikation och dialogformer

3 ÖVERENSKOMMELSEN MELLAN STATEN OCH SKL OM STÖD TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER UNDER 2018 Marie Lawrence

4 VISION Nationella kvalitetsregister ska bidra till att rädda liv och uppnå jämlik hälsa och användas aktivt för uppföljning, lärande, kvalitetsutveckling, förbättring, forskning samt ledning.

5 MÅL Kvalitetsregistren ska vara en integrerad del i ett nationellt hållbart system för den samlade kunskapsstyrningen och uppföljningen av svensk hälso- och sjukvård och ett viktigt stöd för att uppnå en kunskapsbaserad och jämlik hälsa och resurseffektiv vård och omsorg. Nationella kvalitetsregister ska användas i förbättringsarbete i vårdens och omsorgens verksamheter samt som kunskapskälla för klinisk forskning, inklusive samarbete med Life science-sektorn.

6 NÖDVÄNDIGA FÖRÄNDRINGAR I KVALITETSREGISTERSYSTEMET Se över gällande kriterier för tilldelning av medel till nationella kvalitetsregister, certifieringsnivåsystemet samt uppföljning av kvalitetsregistren och kvalitetsregistercentrum Samordning av forsknings- och infrastrukturfrågor samt industrisamverkan

7 LANDSTINGENS ANSVAR Integrera kvalitetsregistren i kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården, tillse att samtliga kvalitetsregister som beviljas medel uppnår hög anslutnings- och täckningsgrad tillse att system och tid säkras som möjliggör att registren används som en integrerad del i förbättringsarbete på såväl mikro-, meso- och makronivå.

8 STATENS ANSVAR Övergripande följa upp och utvärdera hälso- och sjukvårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet. Bidra till förutsättningar för en effektiv infrastruktur, Stödja registrens tillgängliggörande för klinisk forskning, inklusive samarbete med life sciencesektorn

9 ENL ÖK Nationell ledningsfunktion för kvalitetsregister Referensgrupp bestående av professionsföreträdare, patientföreträdare och industriföreträdare samt representanter för kommunsektorn och akademin Samverkansgrupp för nationella kvalitetsregister Till hjälp i sitt uppdrag tillsätta permanenta eller tillfälliga expertgrupper/referensgrupper Nationell stödfunktion för kvalitetsregister och kunskapsstyrning Registerservice vid Socialstyrelsen

10 VAD ÄR ETT KVALITETSREGISTER? En databas? Ett nätverk av engagerade och kunniga intressenter? På sikt, när vårdens IT-system nått tillräcklig funktionalitet, kommer inte själva registren att behövas det är nätverken av engagerade och kunniga intressenter som behövs för att mäta, analysera och förbättra vårdens kvalitet!

11 EYS GRANSKNING AV EKONOMISK HANTERING OCH INTERN KONTROLL AV ERHÅLNA KVALITETSREGISTERMEDEL Marie Lawrence

12 EXTERN GRANSKING AV EKONOMISK HANTERING OCH INTERN KONTROLL AV ERHÅLNA KVALITETSREGISTERMEDEL När: Granskning hösten 2017, leverans av rapport februari Vem har granskat: Ernst & Young AB (EY) Vilka har granskats: Samtliga Nationella Kvalitetsregister inkl. registerkandidater (NKR), Registercentrumorganisationernas (RCO) samt Kansliet för Nationella Kvalitetsregister. Uppdragsgivare: Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister Syfte: Få kunskap om den ekonomiska hanteringen och den interna kontrollen av erhållna medel.

13 GENERELLA IAKTTAGELSER Ansvar och roller Avsaknad av dokumenterad styrning från CPUA Ogiltiga avtal Avsaknad av avtal Otydlig ansvarsfördelning mellan RC och kvalitetsregister Redovisning Underordnad attesterar överordnads beställningar Budget saknas Rutin för resultatuppföljning är svag Avvikande Intäktsredovisning Överskott förklaras med osäkerhet gällande framtida medel, svårigheter att genomföra planerade projekt samt personalbrist.

14 GENERELLA IAKTTAGELSER Redovisning forts. Tre register balanserar över 8 mkr. Totalt över 160 Mkr per Ingen dokumenterad uppföljning av löneschablon Register redovisar till kansliet kostnader som inte finns bokförda Variation hur registerhållaren blir finansierad Eget företag (oftast saknas avtal) Via omföring av lön Pro bono Övrigt CPUA/huvudman ej involverad i hantering av bisysslor/jävsdeklarationer Stor variation i kvalitén av finansiella rapporter/kostnader exempelvis, avlöna styrgrupp och registerhållare, oh och hyreskostnader Majoriteten av register har anmärkningar i verifikationsgranskning avtal/agenda/deltagarlista

15 EYs REKOMMENDATIONER CPUA/Huvudman Styrdokument som tydliggör roller och ansvar Rätt person godkänner avtal och leverantörsfakturor Ekonomisk uppföljning Se över hanteringen av bisysslor och jäv för registerhållaren och styrgruppen Registerhållaren Skriv avtal tillsammans med CPUA Arbeta närmare med Controller med resultatuppföljning mot budget RC/RCC Tydliggör ansvarsfördelningen mellan Kvalitetsregister och RC/RCC SKL Kansliet Skriv avtal med registren där det finns bestämmelser som styr hur de ska hantera medlen Följ upp register som har stora projektsaldon vid årets slut Inför en rutin som säkerställer att kvarblivna medel hanteras korrekt

16 INFORMATION OM NYA LEDNINGSFUNKTIONEN OCH SAMVERKANSGRUPPEN Marie Lawrence

17 LEDNINGSFUNKTIONEN Säkra att kvalitetsregistren i så stor utsträckning som möjligt bidrar till att uppfylla den vision och de fastställda mål som parterna har kommit överens om. samverka med statens aktörer inom området kunskapsstyrning för hälsooch sjukvården samt med huvudmännens styrgrupp för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården, ange riktlinjer för den övergripande utvecklingen av kvalitetsregistersystemet, besluta om kriterier, uppdrag, ekonomisk fördelning samt uppföljningssystem av nationella kvalitetsregister och registercentrumorganisationer, besluta om stöd och utveckling av de nationella kvalitetsregistren, formulera inriktningen på ett långsiktigt nationellt uppdrag för regionala kvalitetsregistercentrum, formulera förslag om nationell samordning rörande forskning, infrastruktur, internationell samverkan och juridik kopplat till kvalitetsregister.

18 LEDAMÖTER LEDNINGSFUNKTION Från huvudmännen: Agneta Jansmyr, Regiondirektör, Region Jönköpings län - Ordförande Anders Sylvan, Landstingsdirektör, Västerbottens läns landsting Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götaland Från staten: Olivia Wigzell, Generaldirektör, Björn Halleröd, Vetenskapsrådet Lena Hellberg, Ämnesråd/gruppchef, Socialdepartementet Från SKL: Hans Karlsson, Avdelningschef, SKL

19 REFERENSGRUPP TILL LEDNINGSFUNKTIONEN I syfte att få ett så brett perspektiv som möjligt i sitt arbete ska den Nationella ledningsfunktionen knyta till sig en referensgrupp bestående av: Professionsföreträdare Patientföreträdare Industriföreträdare Kommunsektorn Akademin Referensgruppen ska bestå av högst 12 ledamöter.

20 SAMVERKANSGRUPP FÖR KVALITETSREGISTER Samverkansgruppen är ett beredande organ till Ledningsfunktionen Samordna samtliga registercentrumorganisationer (RCO). Tillsätta oberoende expertgrupper för utarbetande av utvecklade bedömningskriterier, principer för ekonomisk fördelning samt uppföljningssystem av Nationella Kvalitetsregister (NKR) och RCO. Följa upp registrens följsamhet till uppsatta mål och genomförda aktiviteter samt användning av ekonomiska medel. Ta fram underlag inför ledningsfunktionen för Nationella kvalitetsregisters beslut om ekonomiskt stöd för utveckling, drift och förvaltning av respektive NKR och RCO. Stödja programområdenas uppdrag att samordna utvecklingen av nationella kvalitetsregister inom sitt fält. Utse expertgrupper som stöd för arbetet. Omvärldsbevaka samt skapa och säkra lärandeytor inom kvalitetsregisterområdet.

21 LEDAMÖTER SAMVERKANSGRUPP Representanter för Registercentrumorganisationerna (RCO) och hälso- och sjukvårdshuvudmännen Ulrika Frithiofsson, chef RC i VGR Jonas Oldgren, chef RC inom UCR Arvid Widenlou Nordmark, Registersamordnare RCC Representanter för staten Anders Bengtsson, chef för Enheten för indikatorbaserade utvärderingar, Socialstyrelsen Maria Nilsson, enhetschef för registerforskning, Vetenskapsrådet Representanter för Nationella kvalitetsregister Soffia Gudbjörnsdottir, Nationella Diabetesregistret Claes Norring, Nationellt kvalitetsregister för ätstörning (RIKSÄT) Greger Fransson Palliativregistret Kvalitetsregistersamordnare och ordförande för Samverkansgruppen Marie Lawrence, ansvarig för Kansliet för Nationella Kvalitetsregister

22 LEDNINGSFUNKTIONEN OCH SAMVERKANS- GRUPPEN HAR BESLUTAT OM EN FLERÅRSPLAN FÖR FRAMTIDENS KVALITETSREGISTER

23 AKTIVITETER PER AKTÖR RESULTAT EFFEKTER SAMHÄLLSNYTTA Kortsiktiga mål Mycket hög anslutning- samt täckningsgrad och fullständig registrering Långsiktiga mål Långsiktigt bidrag Hög datakvalitet i samtliga NKR RCO Tydligt uppdrag, ansvar, roller och mandat och samverkansformer: för NKR Tydligt uppdrag, ansvar, roller och mandat för CPUA för RCO och RCO I samverkan för stödfunktion/kansli Kvalitetsregistren är en integrerad del i ett nationellt hållbart system för den samlade kunskapsstyrningen av vård och omsorg Genom: NKR för CPUA Tydlig koppling mellan NKR och NPO Kvalitetsregister används systematiskt i förbättringsarbete Landsting och regioner Kommuner Reviderade kriterier för tilldelning av medel samt revidering av certifieringsnivåsystemet Riktlinjer och regler för uppföljning inkl ekonomisk redovisning av NKR och RCO Öka användbarheten och tillgängligheten till kvalitetsregisterdata i uppföljning och utvärdering av vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet Förutsättningar för registerbaserat förbättringsarbete finns tillgängligt Kvalitetsregistren är ett stöd för styrning och ledning samt effektiv vård och omsorg Bidra till kvalitetsförbättring, bättre och jämlik hälsa samt räddade liv Staten Ökad nationell samordning rörande juridik kopplat till NKR och RCO Enhetliga nationella rutiner för registrens tillgängliggörande för forskning Kvalitetsregister används i ökad utsträckning för forskning i samverkan med akademin och Life science-sektorn Stödfunktion/Kansli Enhetliga nationella rutiner för registrens tillgängliggörande för samarbete med life science-sektorn Ökad anpassning till nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur Kvalitetsregistren bidrar aktivt med kunskap och erfarenhet till utvecklingen av e-hälsa och vårdinformationssystem Ökad nationell samordning av statistik och analys Nationell samordning av kommunikation, visualisering och presentationsformer Ökad nationell samordning av it NKR: Nationella Kvalitetsregister. Ett kvalitetsregister är enligt Patientdatalag 2008:355 en strukturerad och automatiserad samling uppgifter om patienter för att utveckla och säkra vårdens kvalitet samt för att göra jämförelser nationellt och regionalt Namn Sammanhang Ett kvalitetsregister är inte bara data utan består framför allt av den kompetens och de funktioner som är kopplade till registret. RCO: Registercentrumorganisationerna CPUA: Centralt personuppgiftsansvarig myndighet

24 Vad innebär integrering av kvalitetsregistren i kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

25 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

26 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika! Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

27 Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar (utgörs av RCC i samverkan ) Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nationella Programområden (NPO) (Regionalt värdskap) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc. Nationella primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

28 Nationella programområden (NPO) uppdrag Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys. Åtgärder/förslag/prioritera Utser nationella arbetsgrupper (NAG) Omvärldsbevakning Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vårdbehandlingsrekommendationer SVF Kvalitetsregister Ordnat införande/ordnad utfasning Nivåstrukturering Bidra i arbete med ev. statliga satsningar Samverka med myndigheter inom aktuellt område Annat, t.ex. e-hälsa, kompetensutveckling En grupp per programområde med representation från samtliga sjukvårdsregioner (dvs. 6 ledamöter) Sjukvårdsregionalt värdskap för NPO Stödresurser: processledare från värdregion, metodstöd, statistik- och analysstöd, annat Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

29 Initiala uppgifter för NPO Kartlägga området vad ingår? Identifiera kvalitetsregister, professions- och specialistföreningar, andra intressenter och samverkansaktörer Inventera befintliga kunskapsstöd Vilka befintliga datakällor finns? (Vården i siffror, kvalitetsregister, hälsodataregister) Identifiera gap och förbättringsområden, samt behov (lokalt och regionalt) Föreslå och prioritera behov av nationella arbetsgrupper Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

30 Sammansättning NPO och nationella arbetsgrupper (NAG) NPO NAG NAG NAG Sammansättning NPO 6 regionala ledamöter och en processledare Representanter från respektive sjukvårdsregion Bred professionell kompetens inom fältet och med ett regionalt mandat Sammansättning NAG Experter (primär- och specialistvård) Kvalitetsregister Patientföreträdare Vårdprogram Om relevant: kommunrepresentant Arbetet stöds av processledaren för NPO samt stödfunktion vid SKL Representation från samtliga regioner Jämn könsfördelning ska eftersträvas Multiprofessionell sammansättning samt representativitet från primärvård och sjukhus Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

31 Regionala och nationella programområden uppdrag nationella kvalitetsregister NPO/RPO ska: samordna utvecklingen av nationella kvalitetsregister kopplade till respektive område samarbeta med befintliga register kopplade till respektive område bidra i att implementera registren i den kliniska vardagen Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

32 Bedömning: Varje register bedöms utifrån dess nationella uppdrag att bedriva och utveckla registret i syfte att bidra till kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Relevans Förbättring av vården Ny kunskaps/ forskning Design Täcknings grad Synpunkter på Inlämnat bedömningsunderlag lämnas av aktuellt programområde med stöd från Huvudmännens nationella stödfunktion/kansliet Förslag till beslut om medel till enskilt register tas fram av Samverkansgrupp kvalitetsregister med stöd från Huvudmännens nationella stödfunktion/kansliet Beslut om medel till enskilt register samt medel till RCO (ev statsbidrag till RCO) tas av Ledningsfunktionen för nationella kvalitetsregister B6 Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

33 Landstings och regioners lokala beslut i korthet Att arbeta utifrån den gemensamma visionen Att samarbeta inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning Att anpassa sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen Att långsiktigt säkra en regional och lokal kunskapsorganisation Att avsätta resurser regionalt värdskap för programområden, ordförandeskap, processledare samt experter i NPO, NAG och NSG Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

34 RCO I SAMVERKAN Jack Lysholm

35 RCO I SAMVERKAN; UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET (2021??) Framtidens Kvalitetsregister, rapport maj 2017 Socialdepartementets kommande beslut om Statsbidrag till RCO Socialstyrelsen: Förstudie om att inrätta stadsbidrag till regionala kvalitetsregistercentrum ( ; 28432/2017)

36 FRAMTIDENS KVALITETSREGISTER RCO bör få ett tydligt nationellt uppdrag att upprätthålla en ändamålsenlig infrastruktur för kvalitetsregistrens behov av: Registerplattform inklusive stöd för nationella integrationslösningar på IT-området. Anpassade lösningar för utdata för att bl.a. tillgodose vårdens behov av information för att kunna kvalitetssäkra och utveckla verksamheten. Statistik.

37 FRAMTIDENS KVALITETSREGISTER De sex RCO ska ses som en nationell registercentrumorganisation med verksamhet i alla sex sjukvårdsregionerna: Stödjande infrastruktur av likartad hög kvalitet ska kunna erbjudas i första hand för funktionerna, IT-plattform, utdata och statistik till likartad låg kostnad. En bärande grundtanke är att det ska leda till en rationalisering och besparing Genom att RCO finns/har verksamhet i alla sex sjukvårdsregionerna kan även kompetensmässigt stöd erbjudas till sjukvårdshuvudmännen, som i den nya modellen ska ta ett utökat ansvar som CPUA och huvudman för NKR

38 RCO Norr RCO Uppsala-Örebro RCO Stockholm-Gotland RCO VGR RCO Sydost RCO Syd

39 RCO Norr RCO Uppsala-Örebro RCO Stockholm-Gotland RCC i samverkan Nätverket RC Sam RCO i samverkan RCO VGR RCO Sydost RCO Syd

40 RCO Norr RCO Uppsala-Örebro RCO Stockholm-Gotland RCO i Samverkan RCC i samverkan Nätverket RC Sam RCO VGR RCO Sydost RCO Syd

41 RCO I SAMVERKAN RCC i samverkan finns Ett utvecklat nätverk RC Sam behövs

42 RCO I SAMVERKAN RCC i samverkan finns Utveckla Förebild Ett utvecklat nätverk RC Sam behövs Utveckla Förändringstryck

43 RCO I SAMVERKAN RCC i samverkan finns Ett utvecklat nätverk RC Sam behövs För optimal utveckling i enlighet med Framtidens Kvalitetsregister behövs utvecklad samverkan mellan RC och RCC (i samverkan), t.ex. avseende samordning/integrering av IT plattformar Arbetet måste komma igång omgående för att de förbättringar och rationaliseringar som Framtidens Kvalitetsregister beskriver ska kunna levereras inom rimlig tid Arbetet leds från kansliet Formaliafrågor Utveckla Förebild Utveckla Förändringstryck

44 ORGANISATION Nationellt system för kunskapsstyrning Kvalitetsregisterorganisationen Ledningsgrupp Samverkansgrupp RCC i samverkan RCO i Samverkan Kansliet NKR Regionalt system för kunskapsstyrning RC & RCC RC chefsnätverk AKI (arb.grp. kval.reg & INCA

45 RCO SAM UPPTAKTSMÖTE Kort bakgrund, syfte, vilka kallas, formalia (sammankallande, sekreterare etc.) mötesfrekvens och mötesformer (Jack L och Marie L) Förstudie om att inrätta stadsbidrag till regionala kvalitetsregistercentrum (Nina Frohm, Socialstyrelsen) RCC i Samverkan ur NKR perspektivet (Arvid W-N) Bensträckare Nätverk RC-chefer för samverkan dagsläget, påbörjade arbetsgrupper och översyner (eller motsv.) (RC-chefer, sammanhållande Mikael Å) Diskussion, likheter och olikheter, styrkor och svagheter (alla) Lunch Gemensam diskussion RCO i samverkan (alla) Relaterat till ev. stadsbidrag: Allmänna synpunkter på förstudien. Bl.a. RCO.s roll som stödjande infrastruktur för registrens funktion som informationskälla som underlag för uppföljning/analys och förbättringsarbete. Hur är status avseende regionala avtal för RC? RC.s roll i den regionala strukturen för kunskapsstyrning? Avtal/överenskommelse om samverkan mellan RC? RCO i Samverkan som sammanhållande kraft i en sådan överenskommelse? - Vilka frågor gemensamma frågor och vilken nationell samordning bör hanteras inom ramen för RCO i samverkan. Avgränsning relativt RCC i samverkan och samverkan mellan RC i nätverk (alla eller några) Kommande möten, mötesplan Övriga frågor

46 AKTIVITETER PER AKTÖR RESULTAT EFFEKTER SAMHÄLLSNYTTA Kortsiktiga mål Mycket hög anslutning- samt täckningsgrad och fullständig registrering Långsiktiga mål Långsiktigt bidrag Hög datakvalitet i samtliga NKR RCO NKR Tydligt uppdrag, ansvar, roller och mandat och samverkansformer: för NKR Tydligt uppdrag, ansvar, roller och mandat för CPUA för RCO och RCO I samverkan för stödfunktion/kansli Kvalitetsregistren är en integrerad del i ett nationellt hållbart system för den samlade kunskapsstyrningen av vård och omsorg Genom: för CPUA Tydlig koppling mellan NKR och NPO Kvalitetsregister används systematiskt i förbättringsarbete Landsting och regioner Reviderade kriterier för tilldelning av medel samt revidering av certifieringsnivåsystemet Kommuner Riktlinjer och regler för uppföljning inkl ekonomisk redovisning av NKR och RCO Öka användbarheten och tillgängligheten till kvalitetsregisterdata i uppföljning och utvärdering av vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet Förutsättningar för registerbaserat förbättringsarbete finns tillgängligt Kvalitetsregistren är ett stöd för styrning och ledning samt effektiv vård och omsorg Bidra till kvalitetsförbättring, bättre och jämlik hälsa samt räddade liv Staten Ökad nationell samordning rörande juridik kopplat till NKR och RCO Enhetliga nationella rutiner för registrens tillgängliggörande för forskning Kvalitetsregister används i ökad utsträckning för forskning i samverkan med akademin och Life science-sektorn Stödfunktion/Kansli Enhetliga nationella rutiner för registrens tillgängliggörande för samarbete med life science-sektorn Ökad anpassning till nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur Kvalitetsregistren bidrar aktivt med kunskap och erfarenhet till utvecklingen av e-hälsa och vårdinformationssystem Ökad nationell samordning av statistik och analys Nationell samordning av kommunikation, visualisering och presentationsformer Ökad nationell samordning av it Behöver veta mer om kommande beslut om stadsbidrag till RCO Namn Sammanhang

47 ANSÖKNINGSPROCESSEN 2018 Karin Göransson

48 PRELIMINÄR TIDPLAN v. 18 Anvisningar för Redovisning 1 (Q1, Q2 och registerprofil) skickas ut 31 maj Redovisning 1 lämnas Expertgruppen påbörjar sitt arbete v. 34 Anvisningar för Redovisning 2 (budgetäskande och årsrapport) skickas ut v. 37 Redovisning 2 lämnas Oktober Expertgruppen och Nationella programråd bereder 15-16/11 Samverkansgruppen ger förslag till Ledningsfunktionen 12/12 Ledningsfunktionen beslutar

49 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER FÖR MEDELSTILLDELNING Relevans Design Täckningsgrad Förbättring av vården Ny kunskap/forskning Arbete pågår för att ta fram tydligare principer för fördelning av medel samt hantering av nya register. Beslut beräknas fattas av Ledningsfunktionen i augusti.

50 UPPDATERADE CERTIFIERINGSNIVÅER Ledningsfunktionen för Nationella Kvalitetsregister har beslutat att uppdatera de kriterier som används vid bedömning av registrens certifieringsnivå. De nya kriterierna gäller från 22 mars. De fyra olika nivåerna för certifiering gör registrens möjligheter till utveckling tydlig och ger en helhetsbild av registrens förutsättningar. Två år att nå de nya nivåerna för register som inte når dem idag.

51 DE NYA CERTIFIERINGSNIVÅERNA Signal om höga ambitioner med våra nationella kvalitetsregister och visar åt vilket håll utvecklingen strävar. Registerkandidatnivå Certifieringsnivå 3 (+ kriterier för registerkandidatnivå) Certifieringsnivå 2 (+ kriterier för lägre nivåer) Certifieringsnivå 1 (+ kriterier för lägre nivåer)

52 REGISTERKANDIDAT Hög relevans som nationellt kvalitetsregister, baserat på NPO:s* bedömning. Förankrat i vård- och omsorgsektorn med god geografisk spridning, till exempel via professionsföreningar och nationella nätverk. Redovisning av problemområden och kvalitetsindikatorer för registret samt på vilket sätt registret skulle kunna bidra till bättre vård. Registerhållare och styrgrupp är utsedda samt information om hur dessa utses och respektive mandatperiod. Av redovisningen ska även framgå hur samverkan med CPUA ska ske då registerhållare eller företrädare utses. Etablerad samverkan med ett registercentrum. Verksamhetsberättelse enligt anvisningar för varje kalenderår där det framgår hur registret utvecklas. Kartläggning av andra närliggande register så att överlappning kan undvikas och samverkan etableras. Godkännande av en centralt personuppgiftsansvarig myndighet, CPUA. Redovisning av plan för hur registret ska få tillgång till nödvändig kompetens. Redovisning av plan för utformning av registret enligt nationella standarder. Redovisning av plan för hur registret inom max fem år ska uppfylla kriterierna för certifieringsnivå 3 (vilket är ett krav för att därefter få fortsatt tilldelning av medel). *Nationella programområdet i landstings och regioners system för kunskapsstyrning.

53 CERTIFIERINGSNIVÅ 3 (+ KRITERIER FÖR REGISTERKANDIDATNIVÅ) Registret är testat, färdigutvecklat och driftsatt med möjlighet till registrering/datainsamling. Mängden registreringar i registret är tillräcklig för att verifiera funktionalitet, göra preliminära analyser, testa indikatorer och för att utveckla registret vidare. Erbjuder basal återkoppling av on-line data till användare. Redovisning av pågående arbete med utveckling av funktioner för utdata till deltagande enheter samt öppen redovisning av resultat. Registret är utformat enligt nationella standarder. Redovisning av plan för hur data ska valideras. Registrets design och logiska system underlättar hög datakvalitet. Beskrivning av hur registret ska samarbeta med patient/brukarföreningar. Årsrapport bifogas för föregående kalenderår. Korrekt variabellista finns hos Socialstyrelsens Registerservice. Redovisning av plan för hur registret inom max fyra år ska uppfylla kriterierna för certifieringsnivå 2. Det ingår i registrets åtagande att upprätthålla en redogörelse för använda termer och begrepp, idag med användning av Nationellt Fackspråk och Nationell Informationsstruktur (Socialstyrelsen) I de fall där det saknas relevant patient-/brukarförening att samverka med ska skäl anges.

54 CERTIFIERINGSNIVÅ 2 (+ KRITERIER FÖR LÄGRE NIVÅER) Täckningsgrad och anslutningsgrad är högre än 60 procent (utifrån relevant patientgrupp och beräknade på adekvata datakällor). Online-återkoppling av relevant information som kan stödja och bidra till förbättringsarbete hos registrets användare. Öppen redovisning av indikatorer hos identifierbara enheter (på registrets hemsida, i årsrapporten och genom andra lämpliga kanaler). Redovisning av förbättrade resultat- eller processindikatorer (lokalt och/eller nationellt) tillsammans med en beskrivning av hur registret anses ha bidragit till dessa. Identifiering av vilka mått och målvärden som är särskilt viktiga för att indikera god kvalitet inom området. Om relevant öppen och tillgänglig redovisning av patientrapporterade mått. Etablerad samverkan med patient/brukarföreningar. Aktivt systematiskt arbete för att säkra datakvaliteten. Registret används aktivt för forskning. Registret kopplar till relevanta evidensbaserade riktlinjer och deltar i eventuellt riktlinjearbete och uppföljning av riktlinjer. I de fall där det saknas relevant patient-/brukarförening att samverka med ska skäl anges.

55 CERTIFIERINGSNIVÅ 1 (+ KRITERIER FÖR LÄGRE NIVÅER) Täckningsgrad och anslutningsgrad ska vara högre än 85 procent (utifrån relevant patientgrupp och beräknade på adekvata datakällor). Registret bidrar med data till öppna jämförelser/vården i siffror. Särskild information om registret och dess resultat finns publikt publicerade på internet för patienter att ta del av och förstå. Redovisning av nationellt förbättrade medicinska resultat tillsammans med en beskrivning av hur registret anses ha bidragit till dessa. Registret används aktivt för forskning och innovation. Forskningsprojekt baserade på registerdata har erhållit forskningsfinansiering i nationell eller internationell konkurrens eller publicerats i internationellt peer reviewed-vetenskaplig tidskrift. Registret används aktivt av deltagande enheter och kan redovisa detta genom till exempel användarundersökningar hos verksamheterna. Registret har validerat sin datakvalitet samt gjort adekvata bortfallsanalyser. Redovisning av plan för anslutning av registret till Vetenskapsrådets verktyg för att söka och matcha registerinformation på metadatanivå, RUT. Registret har rutiner för att dela med sig av data i utbildningssyfte.

56 ÖVRIGT För de register som består av flera delregister ska varje delregister redovisas separat. Det kan betyda att olika delar av ett register får olika certifieringsnivå. Vid bedömning av certifieringsnivå ska hänsyn tas till registrens olika förutsättningar. Det kan till exempel gälla medverkan av patient-/brukarrepresentant eller möjligheten att samla relevanta patientrapporterade mått. Senast fem år efter att ett register har blivit godkänt som registerkandidat ska det uppfylla kriterier för certifieringsnivå 3 för att beviljas fortsatta medel.

57 EXPERTGRUPP Expertgruppen gör en bedömning av Nationella Kvalitetsregister och registerkandidater utifrån de kriterier och riktlinjer som finns. Expertgruppen fungerar som beredande organ till Samverkansgruppen. Expertgruppens medlemmar Ingmar Näslund - ordförande Staffan Björck Ami Hommel Lars von Knorring Eva Svahn Johan Thor

58 KOMMUNIKATIONS- OCH DIALOGFORMER NKR

59