En rapport från Svenska Spel April Spelets pris. en analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av spelproblem i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport från Svenska Spel April 2009. Spelets pris. en analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av spelproblem i Sverige"

Transkript

1 Spelets pris en analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av spelproblem i Sverige 1

2 Förord Det är viktigt att det finns gedigna kunskaper om spelformernas risker och kostnader innan man experimenterar med spelets regler. Förändringens vind har svept över spelmarknaden det senaste decenniet. Nya spelformer har introducerats, exempelvis fick Svenska Spel möjlighet att öppna kasinon i Sverige år Internet har på ett dramatiskt sätt förändrat spelmiljön. Svenska Spel fick möjlighet att bedriva poker på nätet år Konkurrensen har hårdnat. Det s.k. spelmonopolets hårda kärna utgör en allt mindre del av den totala spelmarknaden i Sverige. I fokus har också funnits EG-rätten och de regler om fri rörlighet som gäller inom den Europeiska Unionen. Vad har förändringarna inneburit? Hur många fler har drabbats av spelproblem? Vilka har effekterna blivit på samhällsekonomin? Faktum är att vi vet väldigt lite. Fortfarande saknas studier som tar i beaktande effekterna av den förändrade spelmiljön som vuxit fram under senare år. Det är angeläget med fortsatta studier som visar hur omfattande spelproblemen är och orsakerna till dem. Även om forskare har gjort förtjänstfulla kartläggningar vet vi väldigt lite om de samhällsekonomiska kostnaderna som spelandet för med sig. Därför har vi på Svenska Spel, i brist på annat material, på egen hand gjort beräkningar av de samhällsekonomiska kostnader som spelproblem för med sig i Sverige. Det är framför allt i Australien och i USA som man gjort samhällsekonomiska studier av kostnaderna för spel. De utgör en viktig källa för metod och angreppssätt. Lika fullt är det otillfredsställande att det inte genomförts någon ordentlig forskningsrapport med svenska data och förhållanden som utgångspunkt. Våra beräkningar bygger både på metoder utformade vid internationella studier och på förhållandevis ålderdomliga data. Osäkerheten är stor om alla effekter går att beräkna. Vår utredning kan ses som en första svensk analys. Vi uppmanar därför forskare att snarast ta vid där vi stannat och öka kunskapen om spelets samhällsekonomiska konsekvenser. Det finns anledning att i grunden diskutera ansvar och verksamhet. Spel i olika former har i alla tider engagerat människor. Det har varit en källa till nöje och förströelse, till spänning och tävlan. Uppfinningsrikedomen har varit stor när det gäller att skapa nya spelformer. Det skulle vara förhållandevis enkelt att öka omsättningen och spelföretagets vinster genom att tillåta mer aggressivt spelande. Svenska Spels egna insatser för att kontrollera spelandets omfattning är ägnade att begränsa antalet problemspelare. Genom att spelare sätter upp tidsoch beloppsgränser för sitt spelande minskar visserligen företagets omsättning och vinst, men leder också till ett ansvarstagande för de negativa effekter som spelandet medför. Sundbyberg i april 2009 Ann-Sofie Olsson Chef för avd. CSR & Public Affairs Svenska Spel Rebecka Johansson Samhällsutredare Svenska Spel 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Spelproblem riskfaktorer, centrala begrepp och omfattning Riskfaktorer för att utveckla spelproblem Centrala begrepp och definitioner Spelproblemens omfattning i Sverige och internationellt Utgångspunkter för kostnadsanalysen Tidigare studier Metodiskt tillvägagångssätt Vilka samhällskostnader beräknas? Spelproblemens samhällskostnader Kostnaden för depression Kostnaden för arbetslöshet (produktionsbortfall) Behandlingskostnader Domstols- och poliskostnader Statliga insatser riktade specifikt mot spelproblem Anhöriga Kan spelansvarsåtgärder minska samhällskostnaderna? Ansvarsåtgärder för pokerspelare Ansvarsåtgärden Spelkoll Veckobudget på alla Svenska Spels internetspel Informationskampanj om spelansvar i restauranger och bingohallar Svenska Spels spelansvarsåtgärders samhällsnytta Sammanfattande slutsatser...34 Källförteckning...35 Appendix...40 Depression Produktionsbortfall på grund av arbetslöshet Kriminalitet Behandlingskostnader Statliga insatser

4 Sammanfattning Spel är till för förströelse och ska vara ett nöje, men för cirka två procent av Sveriges befolkning skapar spelandet problem och kanske till och med beroende. Spelproblem orsakar mycket lidande för den enskilde spelaren och anhöriga, samt medför även kostnader för samhället. Sedan utvidgningen av spelmarknaden via internet under senare år har frågan om spelproblem debatterats allt mer i media. I en attitydundersökning om svenska folkets syn på spelansvar, gjord av Svenska Spel 2008, svarade 77 procent av intervjupersonerna att de anser att spelproblem är allvarligt för samhället. Även om det finns ett engagemang och intresse för frågan saknas i många fall forskning om spelproblematik i Sverige. Det finns till exempel begränsad kunskap om spelproblemens utbredning och dess samhällsekonomiska konsekvenser. Detta är ett försök att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna som spelproblem medför utifrån data som finns tillgängliga. Spelande kan även ge positiva effekter på hälsa och livskvalitet och medföra samhällsekonomiska vinster. Denna studie fokuserar emellertid på spelandets baksida i form av samhällsekonomiska kostnader. Kunskap om samhällsekonomiska kostnader orsakade av spelproblem kan ha relevans för satsningar på till exempel förebyggande åtgärder och behandlingsinsatser. Denna studie inkluderar kostnader för depression, produktionsbortfall till följd av arbetslöshet, behandlingskostnader, kostnader för brott och statliga kostnader för insatser mot spelproblem. Undersökningen omfattar således enbart några av de samhällsekonomiska kostnader som spelproblem sannolikt medför, medan andra inte tagits med på grund av brist på data. Spelproblem är inte bara ett problem för den enskilde spelaren utan påverkar även vederbörandes familj, vänner, arbetskamrater och arbetsgivare etc. Tidigare studier har kommit fram till att uppskattningsvis mellan sju och sjutton personer påverkas negativt av en individs problemspelande. Att mäta dessa negativa konsekvenser i ekonomiska tal är svårt att göra på ett adekvat sätt. Därför avstår denna studie från att försöka göra detsamma. Spelproblemens samhällsekonomiska konsekvenser är ett relativt nytt forskningsområde som ännu saknar en gemensam internationell standard för såväl metodik som definitioner. Det är en svaghet då det försvårar jämförandet mellan olika studiers resultat. Det finns, så vitt känt, inga tidigare studier av vad spelproblem på en övergripande nivå kostar det svenska samhället. Kostnadsberäkningarna har gjorts i jämförelse med ett samhälle utan spelproblem. De typer av spelare som har undersökts i denna studie har både grövre och lindrigare spelproblem. Det är ingen specifik spelform som har analyserats, utan studien undersöker samhällskostnaden orsakad av samtliga problemspelare i Sverige. De totala kostnaderna för spelproblem i Sverige beräknas i denna studie till minst 2,3 4,5 miljarder kronor per år, vilket motsvarar mellan kronor per person med spelproblem. Då ett antal kostnader inte har kunnat beräknas är sannolikt den totala kostnaden något större är den som beräknats här i denna sammanställning. De kostnaderna som har beräknats i denna sammanställning består av ett flertal kostnadskategorier vilka redovisas nedan. 4

5 Kostnaderna för spelproblemsrelaterad depression är skattade till mellan 0,9 1,1 miljarder kronor per år. Dessa kostnader inkluderar både direkta och indirekta kostnader, det vill säga vård, läkemedel och produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar, förtidspensioneringar och självmord. Till skillnad från till exempel alkoholproblematik finns det lite forskning och statistik om vilka hälso- och sjukvårdskostnader som spelproblem medför. Det finns dock forskning som klart visar att spelproblem kan leda till depression och i vissa fall självmord. Kostnaden för produktionsbortfall på grund av arbetslöshet till följd av spelproblem är den största av de undersökta samhällskostnaderna och beräknas uppgå till mellan 1,4 3,2 miljarder kronor per år. Produktionsbortfallet består av resurser som aldrig skapas på grund av uppsägning och arbetslöshet till följd av spelproblem. Kostnaderna för behandling av spelproblem beräknas till 18 miljoner. Utöver detta stöder Statens folkhälsoinstitut projekt för behandling av spelproblem. De samhällsekonomiska kostnaderna för kriminalitet till följd av spelproblem har uppskattats till mellan miljoner kronor per år. Detta är dock sannolikt enbart en del av den totala kostnaden för den kriminalitet som spelproblem medför eftersom bara kostnaderna för rättsoch polisväsendet är medräknade. På grund av brist på data saknas en analys av kostnaderna för fängelseväsendet. Statliga insatserna riktade specifikt mot spelproblem genom Statens folkhälsoinstitut uppgår till 28 miljoner. Därutöver lägger det statligt ägda Svenska Spel 34 miljoner kronor på förebyggande åtgärder mot spelproblem. Den sammanlagda siffran blir därmed 62 miljoner. Sammanfattningsvis har studien visat att spelproblemen medför höga kostnader för samhället. Beräkningarna visar att de absolut största samhällskostnaderna som spelproblem medför är indirekta kostnader, det vill säga kostnader till följd av produktionsbortfall. En betydligt mindre del utgörs av direkta kostnader. Sannolikt skulle det vara samhällsekonomiskt lönsamt att utveckla de förebyggande åtgärderna och antalet behandlingsplatser för personer med spelproblem, för att på sikt minska produktionsbortfallet genom att färre spelare utvecklar spelproblem och fler kommer ur problemen snabbare. I slutet av rapporten diskuteras möjligheten att genom förebyggande spelansvarsåtgärder begränsa spelproblem och minska dess samhällsekonomiska kostnader. Svenska Spel utsågs 2008 till världens mest spelansvarsfulla spelföretag av organisationen World Lottery Association. Ännu saknas till stor del empirisk forskning om spelansvarsåtgärders effekt. Att mäta en svarsåtgärds faktiska effekt i form av antal spelare som inte utvecklar spelproblem tack vare spelansvarsåtgärder är i de allra flesta fall inte möjligt att göra rent metodologiskt. Däremot finns andra sätt att utvärdera spelansvarsåtgärders påverkan. Det finns en rad faktorer som bestämmer hur riskfyllt ett spel är i avseendet att utveckla spelproblem. Olika spel innehåller olika riskfaktorer. Därmed är det möjligt att analysera om spelansvarsåtgärder begränsar de riskfaktor som spel medför. En förutsättning för att spelansvarsåtgärderna ska göra nytta är förstås även att de används på rätt sätt. Denna studie sammanställer utvärderingar som har gjorts av några av Svenska Spels ansvarsåtgärder. Dessa visar att spelarna uppskattar åtgärderna och använder dem på det sätt det är tänkt. Därmed bidrar de sannolikt till att minska spelproblemen och de samhällsekonomiska kostnaderna för spelproblem även om det inte går att säga med hur mycket. 5

6 "Öhrlings PricewaterhouseCoopers har under genomförandet av utredningen löpande lämnat konstruktiv kritik bland annat avseende användningen av källmaterial, samt rapportens läsbarhet och struktur." 6

7 1. Introduktion Spel har länge varit ett nöje i Sverige. De flesta har inte problem med sitt spelande, men uppskattningsvis 2 procent av den svenska befolkningen (15-74 år) har svårt att hantera sitt spelande och lider av spelproblem. 1 Under de senaste åren då internetspelande har blivit allt mer vanligt har spelets skadeverkningar börjat debatteras allt mer i media. 2 I en attitydundersökning om svenska folkets syn på spelansvar, gjord av Svenska Spel 2008, svarade 77 procent av intervjupersonerna att de anser att spelproblem är allvarligt för samhället. 3 Även om det finns ett engagemang och intresse för frågan saknas i många fall forskning om spelproblematik i Sverige. Det finns till exempel ingen ny omfattande undersökning om spelproblemens utbredning i den svenska befolkningen 4 och kunskapen om spelproblemens konsekvenser är begränsad. Syftet med denna rapport är därför att uppskatta de samhällsekonomiska kostnader som spelproblem leder till i Sverige under ett år. Samhällsekonomiska analyser kan vara ett viktigt hjälpmedel vid politiska överväganden. En uppskattning av den samhällsekonomiska kostnaden för spelproblem kan användas som utgångspunkt vid insatser för att förebygga eller behandla spelproblem och olika typer av regleringar på spelmarknaden. I slutet av rapporten diskuteras möjligheten att minska spelproblem och därmed dess samhällsekonomiska kostnader genom spelansvarsåtgärder. Kostnaderna för spelproblem är spridda över många olika delar av det svenska samhället. Både privata och offentliga aktörer samt enskilda individer berörs av problematiken. Ofta har en person med spelproblem andra missbruk och svårigheter och det är komplicerat att härleda problemen. Spelproblemen går på så sätt in i många olika problemområden såsom bilden nedan illustrerar. Arbetslöshet Depression Spelproblem Kriminalitet Alkoholproblem 1 SOU 2006:11, Spel i en föränderlig värld, s Lotteriinspektionen (2007), Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt under 2006, s Svenska Spel (2008), Spelansvar Svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott. 4 Den senaste prevalensundersökningen genomfördes i Sverige under ledning av Sten Rönnberg. 7

8 Denna rapport har skattat olika typer av samhällskostnader baserat på svenska och internationella data. Jämförelsen har gjorts i förhållande till en situation utan spelproblem. En del samhällskostnader saknas i studien på grund av brist på data. I möjligaste mån har aktuella data som rör svenska förhållanden använts, men eftersom detta är ett relativt nytt och snävt forskningsfält i Sverige har data från utländska studier anpassats till svenska förhållanden och använts i studien för att ge en så komplett skattning som möjligt av de samhällsekonomiska kostnaderna. Det går alltid att diskutera om det är möjligt att överföra utländska studiers resultat till svenska förhållanden. Bedömningen i detta fall är dock att fördelarna med att få en så heltäckande studie som möjligt har övervägt de metodmässiga nackdelar som kan identifieras. Då denna studie endast syftar till att uppskatta kostnaderna och inte fullt ut belägga deras storlek anser vi att detta angreppssätt uppfyller de krav på empirisk grund som kan ställas på denna rapport. Kapitel två ger en kort bakgrund om orsaker till spelbeteenden, definitioner av centrala begrepp och en redogörelse för spelproblemens omfattning i Sverige och internationellt. Studiens utgångspunkter beskrivs i kapitel tre. Kostnaderna för spelproblem redovisas i kapitel fyra. Kapitel fem diskuterar möjligheten att förebygga spelproblem och minska dess samhällskostnader genom spelansvarsåtgärder. Kapitel sex sammanfattar slutsatserna. Sist följer en källförteckning och appendix med studiens beräkningar. 8

9 2. Spelproblem riskfaktorer, centrala begrepp och omfattning 2.1 Riskfaktorer för att utveckla spelproblem Individuella faktorer Vad styr spelbeteenden? Eftersom spelbeteenden är ett komplext fenomen kan många faktorer spela in på olika sätt, till exempel biologiska, sociala eller psykosociala. Det är därför inte vidare givande att ansluta sig till ett visst teoretiskt perspektiv. Alltför ofta har man antagit att en enda förklaring eller teori räcker för att förklara alla aspekter av spelproblem. Nästan alla undersökningar av spelande har visat att breda motiverande faktorer är centrala för spelande och att det finns ett samband mellan attityder till spelande, tillgänglighet och kulturell acceptans. 5 Andra drivkrafter kan variera beroende på spelarens personlighetsdrag och typen av spel. Efter studier av spelare med spelproblem och litteraturstudier utvecklade Blaszczynski och Nower en modell för avgörande faktorer för spelproblematik. 6 De hävdade att det finns tre tydliga vägar in i problemspelande och att dessa representerar tre huvudsakliga krafter som driver olika typer av problemspelare att spela: 1.) Beteendemässigt betingade problemspelare är inte patologiskt störda utan spelar överdrivet till följd av dåliga beslutsstrategier och bristande omdöme. Alla kännetecken, som överdriven upptagenhet av spel, spel för att täcka förluster, depression, ångest och drogmissbruk betraktas som konsekvenser, inte orsaken till deras överdrivna spelande. Dessa spelare är vanligen motiverade att söka och fullfölja behandling, och återfå kontrollerade nivåer av spelande efter behandlingen. 2.) Emotionellt sårbara problemspelare lider oftare än andra av depression, ångest, drogberoende och har en bristande förmåga att bemästra eller hantera stress. De tenderar att uppvisa ett undvikande eller passivt aggressivt beteende och använder spelande som ett sätt att uppnå känslomässig lindring. De psykologiska problemen hos dessa spelare gör dem mer motståndskraftiga mot behandling och de bör inte tillåtas att spela. Behandling måste fokusera på de bakomliggande sårbarheterna och på spelbeteendet. 3.) Antisociala multiimpulsiva problemspelare har biologiska problem. De har också likartade psykosociala besvär som spelarna i grupp två, men karakteriseras av antisociala personlighetsstörningar och impulsivitet och/eller uppmärksamhetsproblem. Det hävdas att dessa spelare har en tendens att söka upp belönande aktiviteter (som spel) för att få stimulans. De tenderar att vara impulsiva och att uppvisa problem som inte har med spelandet att göra, till exempel drogmissbruk, låg tolerans för långtråkighet, sensationssökande, brottsliga handlingar, bristfälliga relationsfärdigheter, familjehistoria med antisocialt beteende och 5 Griffiths M. (2007), Gaming research and best practice: Gaming industry, social responsibility and academia. 6 Blaszczynski A., Nower, L. (2002), A pathways model of pathological gambling. 9

10 alkoholism. Spelandet börjar oftast i ung ålder i samband med festande. De är mindre motiverade att söka behandling, har låga följsamhetsfrekvenser och svarar dåligt på behandlingsinsatser. Andra faktorer Olika situationer påverkar spelbeteenden. Mest omfattande stöd finns för att ökad tillgänglighet av framförallt nya spelformer samt påverkan av alkohol ökar spelande, men det finns även stöd för att ekonomiska förluster, negativt stämningsläge och specifika egenskaper hos spel har denna funktion. Nedan sammanfattas av en sammanställning av forskning gjord på området. 7 Tillgänglighet Länder med stora spelmöjligheter har högre andel spelmissbrukare. I områden med hög koncentration av spelmaskiner spelar man signifikant mer. Data visar att spelandet ökar i omfattning när nya spelmöjligheter introduceras men stabiliseras eller minskar efter ett tag. Alkoholpåverkan Mycket tyder på att alkoholkonsumtion i samband med spelande har en direkt påverkan på spelande och spelproblem. Alkoholpåverkan har extra stor effekt på spelandet hos personer som redan har utvecklat spelproblem. Förluster Att just ha upplevt en förlust eller att ha varit nära att förlora tycks trigga fortsatt spel med stora insatser eftersom spelaren blir motiverad att ta igen förlusten. Knappa förluster innebär förluster där spelaren anser sig ha varit nära att vinna. Detta har visat sig ha en förstärkande effekt på spelandet. Många spel är uppbyggda på så sätt att andelen knappa förluster i utfallet överstiger det vid ett slumpvist urval i syfte att öka spelandet. Spänning & upphetsning En annan faktor är känslan av tillfredsställelse och spänning som spelandet ger. Det är rimligt att anta att spel med högre insatser ger större spänning och därför ökar risken för spelproblem. Stämningsläge Svåra livsomständigheter är en central faktor för att utveckla spelproblem. Spänningen och upphetsningen som spelandet medför fungerar som tillfälligt ångestdämpande. Spelande används därför i vissa fall regelbundet av personer som lider av depression och ångest. Egenskaper hos spelmaskiner Forskning visa att spelbeteendet ökar i frekvens fortare när det sker vid elektroniska maskiner som möjliggör ett snabbt, kontinuerligt och repetitivt responsmönster. Det går fortare att utveckla spelmissbruk av spel vid elektroniska maskiner än av andra former av spel. Forskning visar att långsammare spelmaskiner och fördröjda insatser minskar nöjet med att spela. Forskning visar dock att antalet spelade omgångar minskar då ett meddelande dyker upp på skärmen som visar hur länge men spelat och hur mycket man har vunnit och förlorat samt 7 Ajdahi S. (2008), Biopsykosocial modell för spelmissbruk. 10

11 påtvingade pauser i spelandet. Annan forskning visar att spelandet istället ökar om maskinen är utrustad med en stor stoppknapp som t.ex. får hjulet att stanna. Antagligen ökar spelandet då stoppknappen leder till en illusorisk upplevelse av att kunna påverka utfallet. Responskostnad Om det bara behövs liten ansträngning av spelaren för att spela tenderar spelbeteende att utvecklas. Faktorer som ökar tillgänglighet, t.ex. gratis transporter till spelhallar och möjligheter till små insatser, minskar ansträngningen för spelaren och ökar sannolikheten för att ett spelbeteende ska initierats. Reklam Huruvida reklam påverkar spelbeteendet är omdiskuterat, men antalet vetenskapliga studier på området är begränsat. Det finns inga omfattande experimentella studier som möjliggör säkra slutsatser och orsakssamband. Däremot finns det mindre studier som tyder på att reklam får spelare att utveckla sitt spelande Pengar Tillfälliga ekonomiska vinster är en stor faktor bakom spelande. En faktor bakom pengars betydelse är tidsmässig närhet till de eventuella vinsterna. Om en spelare snabbt får sina vinster (till exempel nätpoker och spelmaskiner) är problemspelandet mer omfattande. Sociala skäl Undersökningar visar att sociala faktorer, som till exempel interaktion med andra spelare, har betydelse för spelande. Uppväxtmiljö och tidig speldebut Spelproblem hos familjemedlemmar som man växt upp med ökar risken för att själv få spelproblem. Den som börjar spela i ung ålder löper också ökad risk för att drabbas av spelproblem. Föreställningar om tur och kontroll Det finns samband mellan föreställningar om tur och spelmissbruk. Undersökningar visar att spelare som varit nära en förlust men klarat sig har en tendens att öka spelandet. De anser sig var tursamma och ökar insatserna till nästa omgång. Det finns även en föreställning hos människor att sannolikheten att vinna ökar om man har förlorat flera gånger i en serie. Detta trots att händelserna är helt oberoende. För att rättfärdiga tidigare investeringar eller för att investeringarna inte ska ses som bortkastade kan spelare hålla fast vid dysfunktionella strategier. Att fortsätta satsa pengar för att vinna tillbaka förluster är ett centralt beteende i spelmissbruk 11

12 2.3 Centrala begrepp och definitioner Det finns ingen enighet inom spelforskningen om hur spelproblem ska definieras och operationaliseras. Många olika begrepp används, till exempel problemspelare, spelmissbrukare, spelberoende och patologiska spelare. Begreppet spelproblem används ibland för att endast definiera mindre allvarliga spelproblem och ibland som ett samlingsbegrepp för olika svåra fall av spelproblem. Spelproblem kan beteckna problem relaterade till spel på individ-, grupp- och samhällsnivå. Problem på individnivå är till exempel ekonomiska och psykologiska problem för spelaren. På gruppnivå kan problemen uttryckas i störningar och svårigheter mellan spelaren och andra. På samhällsnivå är det sociala och ekonomiska kostnader för samhället i stort. 8 Spelproblem mäts utifrån olika index eller frågebatterier. Det amerikanska psykiatriförbundets diagnostiska manual (DSM) innehåller sedan 1980-talet en uppsättning kriterier som ska vara till hjälp vid kliniska diagnoser av spelproblem. De används även inom empirisk spelforskning som frågeinstrument. Manualen har reviderats ett antal gånger och inom spelforskningen har olika varianter använts för att mäta spelproblem inom olika grupper av spelare. 9 En person som definieras ha spelproblem måste uppfylla tre eller fyra kriterier enligt South Oaks Gambling Screen Revised SOGS-R eller enligt spelmani i DSM-IV. En problemspelare har inte lika allvarliga problem som en spelberoende person. En person med spelberoende uppfyller fem eller fler av kriterierna enligt SOGS-R eller enligt spelmani i DSM-IV. 10 Om det empiriskt går att klassificera och skilja ut olika typer av spelproblem på ett tillfredsställande sätt är inte alltid säkert eftersom det ofta är för få individer som är med i undersökningen. 11 Det finns även andra mätinstrument, till exempel PGSI (the Problem Gambling Severity Index), NODS (the NORC DSM Screen for Gambling Problems) och DIGS (the Diagnostic Interview for Gambling Severity). Nedan följer några förklaringar av de vanligaste begreppen som används i samband med spelproblem. De är hämtade från en av Westfelts rapporter om etableringen av kasinon i Sverige. 12 Överdrivet spelande Det är svårt att ge en klar definition av begreppet överdrivet ( exessive ) spelande. Omfattande spelande är inte rätt översättning eftersom det är frågan om att spela mer än vad som är lämpligt. Begreppet har ingen koppling till någon medicinsk diagnos utan har istället en moralisk karaktär. 8 Westfelt L. (2003), Spelproblem i tre svenska orter Resultat från 6000 intervjuer i Sundsvall, Malmö och Karlstad., s Rönnberg S. (1999), Gambling and Problem Gambling in Sweden. 10 Jonson J., (2003), Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem?, s. 16ff. 11 Westfelt L. (2003), Spelproblem i tre svenska orter Resultat från 6000 intervjuer i Sundsvall, Malmö och Karlstad., s Westfelt L. (2003), Spelproblem i tre svenska orter Resultat från 6000 intervjuer i Sundsvall, Malmö och Karlstad., s. 3ff. 12

13 Tvångsmässigt spelande Under 1900-talet förändrades synen på omfattande spelande från att ha setts som något syndigt och en karaktärssvaghet till att betraktas som en sjukdom. Först användes begreppet mani, sedan tvångsmässigt spelande ( compulsive gambling ). På 1980-talet ansåg man inte längre att tvångsmässigt spelande uppfyller kriterierna för tvångsneuroser. Centralt för tvångsneuroser är att individen gör något mot sin vilja, vilket inte stämmer in på problemspelare. Begreppet finns idag kvar i organisationen Anonyma Spelare med innebörden att en person som är tvångsmässig har en obotlig sjukdom men att den sjuke kan lära sig att hantera sin sjukdom genom att helt sluta spela. Patologiskt/Sjukligt spelande/spelberoende Omfattningen av patologiskt, eller sjukligt, spelande mäts oftast med the South Oaks Gambling Screen (SOGS) som består av ett antal frågor som bygger på det amerikanska psykiatriförbundets diagnosmanual DSM III. Undersökningsdeltagare blir klassificerade som problemspelare om tre eller fyra av de tjugo frågorna besvaras positivt och som sannolikt patologiska spelare om fem eller fler besvaras positivt. Patologiska spelare kallas även spelberoende. Medicinsk litteratur har ersatt begreppet tvångsneuros med spelberoende. I DSM IIIR från 1980 var patologiskt spelande beskrivet i termer av problem med impulskontroll, liknande det för kleptomani. I DRM IIIR från 1987 och DSM IV från 1991 definieras istället patologiskt spelande av kriterier liknande de för alkohol- och drogberoende. Till skillnad från alkohol- och drogberoende finns det i spelberoendet inte någon substans som tillsätts kroppen, vilket tidigare varit en förutsättning för att tala om beroende. I den här rapporten används oftast begreppet spelproblem för både mer och mindre allvarliga problem enligt SOGS. I de fall konsekvenser av spel främst drabbar problemspelare med omfattande problem används dock även kategorin spelberoende. 2.4 Spelproblemens omfattning i Sverige och internationellt För att kartlägga omfattningen av spelproblem i länders befolkningar görs så kallade prevalensundersökningar, det vill säga omfattande befolkningsundersökningar som spelproblemens utbredning. I Sverige har inte någon nationell omfattande undersökning om spelproblemens utbredning gjorts sedan Folkhälsoinstitutet arbetar med en ny prevalensundersökning som förväntas vara färdig Den senaste undersökningen visade att cirka 2 procent av Sveriges vuxna befolkning har spelproblem. Av dessa klassificerades 0,6 procent som spelberoende och 1,4 procent som problemspelare. Därutöver hade 7,8 procent risk att utveckla spelproblem. Denna studie använde SOGS och DSM-IV som mätinstrument. 14 Det råder osäkerhet kring huruvida spelproblemens omfattning har ökat under senare år. En del forskningsrapporter från USA tyder på att antalet problemspelare har ökat signifikant under 1990-talet. 15 Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan tillgänglighet och 13 Volberg, R. (2001), Prevalence and risks of pathological gambling in Sweden. 14 SOU 2006:11, Spel i en föränderlig värld, s Statens Folkhälsoinstitut (2003), Förslag till handlingsplan för att motverkan spelberoende. 13

14 spelproblem. 16 Därför finns det skäl att förmoda en ökning av problemspelare eftersom tillgängligheten till spel har ökat i och med senare års omfattande utvidgning av spelmarknaden på internet. Emellertid finns det också undersökningar som talar emot att spelproblemen har ökat. Den norska spelmarknaden har genomgått en liknande förändring som den svenska under senare år med allt mer spel över internet. Detta har dock inte påverkat omfattningen av spelproblem i Norge på något påfallande sätt, enligt de undersökningar som genomfördes 2002 och Två prevalensundersökningar har också genomförts i Finland de senaste åren (2003 och 2007). Dessa visar också att andelen spelberoende ligger på en konstant nivå. 17 Även i Storbritannien har två undersökningar genomförts under senare år ( och ). Studien från år 2007 visade att 0,6 procent hade spelproblem enligt DSM IV och 0,5 procent enligt PGSI. DSM IV visade samma resultat år Sammantaget visar resultaten från dessa studier att andra länder i Europa ligger på ungefär samma nivåer som Sverige när det gäller spelproblem. Olika studier kan dock använda olika mätmetoder vilket försvårar jämförelsen dem emellan. Nedan finns en sammanställning av de nordiska ländernas resultat av prevalensundersökningar. Land Metod Patologiska spelare År för datainsamling Sampelstorlek Svarsfrekvens Problemspelare Författare Danmark ,5 % NODS 0,14 % 0,23 % Bonke & Borregard (2006) Finland % SOGS -R Island % PGSI DIGS 1,0 % 2,1 % Tammi (2007) 0,5 % 1,1 % Olasson 0,2 % 0,4 % et al (2005) Norge % NODS 0,3 % 0,4 % Ören & Bakken (2007) Sverige % SOGS DSM- IV 0,6 % 0,3 % 1,4 % 0,6 % Rönnberg et al (1999) 16 Ajdahi S. (2008), Biopsykosocial modell för spelmissbruk En litteraturstudie. 17 GamblingCompliance.com 18 Sproston K. (2000), Gambling behavior in Britain: Results from the British Gambling Prevalence Survey. 19 Wardle H. (2007), The British Gambling Prevalence Survey

15 3. Utgångspunkter för kostnadsanalysen Målsättningen för denna rapport har varit att uppskatta spelproblemens samhällsekonomiska kostnader under ett år i Sverige utifrån de data som idag finns tillgängliga. En samhällsekonomisk kostnadsanalys av spelproblem utgår från en metod som involverar antaganden och avgränsningar. I detta kapitel sammanfattas studiens utgångspunkter. 3.1 Tidigare studier De samhällsekonomiska konsekvenserna av spelproblem var fram till slutet av 1990-talet ett relativt outforskat område. Sedan dess har dock ett antal utländska studier gjorts. Ännu saknas emellertid en internationell standard för metodologiskt tillvägagångssätt. En undersökning om spelproblemens samhällsekonomiska kostnader i USA kom fram till att varje individ med spelberoende kostar ungefär kr per år och att en individ med lindrigare spelproblem kostar ungefär kr per år. 20 Överförs detta resultat till det förmodade antalet personer med spelproblem och spelberoende i Sverige 21 blir den årliga svenska samhällsekonomiska kostnader ungefär 1,2 miljarder kr. I Australien beräknade the Productivity Commission att de samhällsekonomiska kostnaderna för spel uppgick till mellan 8 och 28 miljarder kr årligen. 22 Om de australiensiska beloppen överförs till det förmodade antalet problemspelare i Sverige motsvarar det mellan 4 och 14 miljarder kr i årliga kostnader. 23 Det kan finnas flera anledningar till denna variation i resultat utöver att länderna har inneboende olikheter. En anledning kan vara att olika studier inkluderar kostnader för olika typer av spelare. Till exempel beräknar en del studier även kostnader för spelare med risk att utveckla spelproblem, medan en del enbart beräknar kostnader för spelare som har utvecklat spelproblem. Olika studier använder också olika mätmetoder för att definiera problemspelande vilket leder till att man undersöker spelare med olika svåra spelproblem. En annan anledning till variationerna är att studierna undersöker olika samhällskostnader. Till exempel beräknar en del studier kostnader för livskvalitetsförluster medan andra inte gör det. Ofta beror skillnaden på att det saknas underlag för beräkningar, vilket gör att studierna tvingas exkludera en del variabler. 24 Det finns, så vitt känt, inga tidigare studier som syftar till att övergripande skatta spelproblemens samhällsekonomiska kostnader i Sverige. Däremot finns studier av Westfelt 20 Statens Folkhälsoinstitut (2003), Förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende, s Andel problemspelare av den svenska befolkningen (15-74 år) förmodas vara 2 %, vilket innebär personer (varav 0,6 %, personer är spelberoende och 1,4 %, personer har lindrigare spelproblem). 22 Productivity Commission (1999), Australia s Gambling Industries, Statens Folkhälsoinstitut (2003), Förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende, s Reith G. (2006), Research on the Social Impacts of Gambling, s

16 som analyserar samhällskonsekvenser (bland annat hälsa, sociala konsekvenser och brottslighet) av Svenska Spels fyra kasinon i Sundsvall, Malmö, Stockholm och Göteborg. 25 Resultaten visar att kasinot i Sundsvall hade liten effekt på samhällsproblemen kopplade till spel, medan problemen ökade markant i området runt kasinot i Malmö. 26 En slutsats var därmed att etableringen av kasinon leder till att spelproblem ökar mer i stora städer än i mindre. En statlig utvärdering av Svenska Spels kasinons sociala effekter har också genomförts i syfte att kartlägga förekomsten av sociala och hälsomässiga skadeverkningar samt brottslighet i samband med etablering av kasinon i Sverige. 27 Utvärderingen kom fram till att introduktionen inte ledde till förändringar avseende spelproblematik eller sociala problem. 3.3 Metodiskt tillvägagångssätt Studier som gjort försök att mäta samhällsekonomiska kostnader orsakade av spelande tenderar att använda två olika metoder. Ett tillvägagångssätt är att analysera effekterna från en speciell spelform, till exempel kasinon, genom att beräkna hur den påverkar olika variabler såsom sjukdom och brottslighet. Ett annat tillvägagångssätt är att beräkna kostnaderna som genereras av spel per individ med spelproblem eller spelberoende. Den senare metoden är vanligast och används också i den här studien. Samhällsekonomiska studier är förenat med värderings- och mätproblem. Det är centralt att vara tydlig med analysens svårigheter och avgränsningar. Dessa sammanfattas nedan. Problemet med kausalitet En svårighet förenat med att beräkna samhällsekonomiska kostnader av spelproblem är att det ofta föreligger otydliga orsakssamband. Det vill säga i vilken mån spelproblem är orsak till andra problem eller om det är verkan av andra problem eller om de samvarierar med andra problem utan orsakssamband. Som framgår i avsnitt 2.1 finns det olika typer av problemspelare. En del problemspelare kännetecknas av att ha många problem, till exempel depression, redan innan de får spelproblem, medan andra problemspelare främst får ytterligare problem som en konsekvens av spelproblemen. Ett sätt att försöka korrigera för detta är att kausalitetsjustera, det vill säga ta hänsyn till att överrepresentationen av problemspelare bland de undersökta variablerna inte nödvändigtvis är ett resultat av spelandet. The Productivity Commission har i sin samhällsekonomiska studie om spelproblem utgått från att det är troligt att 15 till 20 procent av problemspelarna som lider av depression skulle genomgå detta även om de inte hade spelproblem. The Productivity 25 Westfelt L. (2002), Internationella kasinon i Sundsvall och Malmö. Inställning, attityder och förväntade effekter. Westfelt L. (2003), Spelproblem i tre svenska orter. Resultat från 6000 intervjuer i Sundsvall, Malmö och Karlstad. Westfelt L. (2004), Kasinoetablering, spelvanor och spelproblem Situationen före och efter etableringen av statliga kasinon i Sundsvall och Malmö. Westfelt L. (2006), Två studier om spel och spelproblem En tvärsnittsanalys och en longitudinell analys om risken för spelproblem. Westfelt L. (2006), Statliga kasinon I Sundsvall och Malmö Förväntingar, erfarenheter attityder, spelande och spelproblem före etableringen och ett och tre år efter. 26 Westfelt L. (2006), Statliga kasinon I Sundsvall och Malmö Förväntningar, erfarenheter attityder, spelande och spelproblem före etableringen och ett och tre år efter. 27 SOU 2006: 64, Internationella kasinon i Sverige En utvärdering. 16

17 Commission har därför i sina beräkningar dragit bort 20 procent av kostnaderna relaterade till depression. 28 Även denna studie har kausalitetsjusterat med 20 procent i beräkningen av kostnaden för depression. De brotts- och arbetslöshetsrelaterade kostnaderna har också kausalitetsjusterats med 20 procent eftersom överrepresentationen av problemspelare sannolikt inte bara beror på spelproblem. Det går att diskutera vilken storlek en kausalitetsjustering bör ha. Ännu saknas forskning för att kunna göra en välmotiverad bedömning. Förhållningssätt Det finns en rad svårigheter förknippade med en kostnadsanalys byggd på existerande forskning. Det mest uppenbara problemet är svårigheten att hitta relevanta data att tillämpa. Undersökningar som används i denna studie kan: Vara irrelevanta då de undersöker spelproblem i en annan kontext. Innehålla centrala definitioner som inte överrensstämmer med andra källor. Redovisa konsekvenser av spelproblem som följer inom olika tidsintervall. Vara av dålig kvalitet med svag reliabilitet och validitet. För att hantera detta har denna studie i sina beräkningar försökt utgå från studier som: Förklarar den kontext ursprungsunderökningen genomfördes i. Använder SOGS som metod för att definiera problemspelare och spelberoende. Undersöker omfattningen av olika konsekvenser av spel för spelaren under ett år. Viktiga kunskaps- och inspirationskällor till denna rapport är: Australia s Gambling Industries Inquiry Report The Productivity Commission (1999), Report nr. 10, Productivity Commission: Melbourne, Australien. Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem? Rapport om andra fasen av den svenska nationella studien av spel och spelberoende. Jonsson J., m.fl. (2003). Statens folkhälsoinstitut och International Gambling Research Team of Sweden: Sandviken. Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002 Jarl J., m.fl. (2006), Stockholmsuniversitet, SoRAD, Forskningsrapport nr The Socio-Economic Impact of Gambling (SEIG) Framework ANIELSKI Management Inc. (2008). Kanada. Business Profitability versus Social Profitability: Evaluating Industries with Externalities, the Case of Casinos Grinols E., m.fl. (2001). Managerial and Decision Economics; 22: The Productivity Commission (1999), Australia s Gambling Industries Inquiry Report,

18 3.4 Vilka samhällskostnader beräknas? En kostnadsanalys med samhällsperspektiv skattar kostnaden för samhället, vilket inte är detsamma som staten eller någon enskild aktör i samhället. En samhällskostnad ska räknas med oavsett om den faller på en privatperson, ett företag, på staten, kommuner eller landsting. Vad räknas då som en kostnad? En samhällskostnad innebär att det inte får finnas en inkomst i en annan del av samhället som motsvarar kostnaden. Detta betyder att en omfördelning av pengar inte är en samhällskostnad, till exempel skatter och bidrag. Kostnaden i samhällsekonomiska studier kan delas upp i tre olika typer; direkta, indirekta och intangibla kostnader. Direkta kostnader är värdet på samhällets resurser som förbrukas, till exempel sjukvård, läkemedel, socialtjänst och forskning. Indirekta kostnader utgörs av produktionsbortfall, det vill säga resurser som inte skapas till följd av till exempel arbetslöshet, sjukfrånvaro, förtidspensionering eller dödsfall. Intangibla kostnader handlar om en värdering av till exempel smärta och oro som ger en nedsatt livskvalitet. De kostnader som beräknas i denna studie är direkta och indirekta kostnader. Eftersom det är komplicerat att på ett adekvat sätt kvantifiera och värdera intangibla kostnader avstår denna undersökning från att beräkna dessa. Det finns flera metoder för att skatta de indirekta kostnaderna (produktionsbortfall). Denna studie använder den så kallade humankapitalmetoden som antar att en individs produktion kan värderas enligt vad arbetsgivare är villiga att betala för den, det vill säga förvärvslön, inklusive skatt och sociala avgifter. 29 Tidigare utländska kostnadsanalyser inom detta område har undersökt olika variabler. Grinols och Mustard tar upp nio variabler som de anser är adekvata att undersöka i samhällsekonomiska kostnadsanalyser av spelproblem. 30 Dessa relaterar till kostnadsanalyser av spelproblem orsakade av kasinon, men används här som modell för att presentar vilka variabler som beräknas i denna rapport. Grinols och Mustards variabler Sjukdom Sjukdomar som ofta associeras med spelproblem är depression, stressrelaterade sjukdomar, kronisk huvudvärk, ångest, nedstämdhet, tarmproblem, astma, kognitiva problem och hjärtbesvär. Självmord Problemspelare är mer benägna att begå självmord än befolkningen generellt. Arbetsrelaterade kostnader Kostnaderna inkluderar produktionsförluster på arbetet, arbetslöshet och förluster i samband med avskedanden. Socialtjänstrelaterade kostnader Kategorin inkluderar kostnader för behandling och andra offentliga insatser. Kriminalitet Exempel på kriminalitetsrelaterade kostnader är kostnader Variabler som beräknas här Denna rapport skattar kostnader för depression. Kostnader till följd av andra sjukdomar analyseras inte på grund av brist på data. Självmord i samband med spelproblemsorsakad depression beräknas i denna undersökning. Denna rapport beräknar endast kostnader för produktionsbortfall på grund av arbetslöshet. Denna rapport uppskattar behandlingskostnader. Denna rapport beräknar domstols- och 29 Jarl J. (2006), Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002, s. 11f. 30 Grinols E. (2001), Business Profitability versus Social Profitability: Evaluating Industries with Externalities, the Case of Casinos. 18

19 för polisen, domstolar och fängelser. Delstatliga kostnader Dessa kostnader avser hos Grinols och Mustard kostnader som faller på de amerikanska delstaterna. Vad de inkluderar varierar mellan delstaterna. Familjekostnader Familjer till problemspelare kan bära kostnader för till exempel skilsmässor, separationer och misshandel. Konkurs Spelberoende leder ofta till personlig konkurs och skulder till familj och vänner. Kostnader i samband med utmätningar samt rättskostnader är möjliga följder. Utnyttjade pengar Den sista kategorin representerar kostnader i samband med förlorade pengar från familj, vänner eller arbetsgivare under falska förespeglingar. 31 poliskostnader. Variabeln översätts här till statliga kostnader för insatser specifikt för spelproblem. Här beräknas insatser genom Statens folkhälsoinstitut och det statligt ägda spelföretaget Svenska Spel. Studien saknar beräkningar på detta område på grund av bristfällig data. Studien saknar beräkningar på detta område på grund av bristfällig data. Studien saknar beräkningar på detta område på grund av bristfällig data. 31 Grinols E. (2001), Business Profitability versus Social Profitability: Evaluating Industries with Externalities, the Case of Casinos. 19

20 4. Spelproblemens samhällskostnader I detta kapitel presenteras resultaten av kostnadsskattningarna genom ett avsnitt för varje undersökt variabel. Då det har visat sig svårt att beräkna en exakt kostnad används ett intervall med ett minsta värde och ett maxvärde. Detta innebär att resultatet blir ett intervall inom vilket det förväntade värdet ligger. 4.1 Kostnaden för depression Det är de emotionella konsekvenserna som tar längst tid att bearbeta och rätta till. Om det någonsin går. När spelmissbruket trappas upp kommer känslolivet alltid att ta skada 32 Det finns omfattande stöd i forskning för att problemspelare i större utsträckning än vanligt lider av depression. 33 Problemspelare har också högre självmordsfrekvens än befolkningen i övrigt. 34 Även om forskning om depressions- och självmordsfrekvens visar att depression är vanligare hos problemspelare än befolkningen i övrigt finns en stor spännvidd mellan olika studiers resultat. Forskning visar att allt från runt 20 till 76 procent av problemspelarna lider av depression. 35 I de fall det rör sig om resultat i det högre intervallet handlar det sannolikt om studier av spelberoende och inte problemspelare med lindrigare spelproblem. 36 The Productivity Commission i Australien fann att så många som cirka 60 procent av de med spelproblem led av depression till följd av spelande och cirka 9 procent hade övervägt att begå självmord. 37 I en ny studie undersöktes en grupp med problemspelare (n= 131). Av dessa visade sig 34 procent ha varit deprimerade någon gång i livet. 38 Sambandet mellan spelproblem och depression uppmärksammades även i Sverige 1994 genom studien Social, psychological and physical consequences of pathological gambling in Sweden av Bergh och Kühlhorn. I en studie av Jonsson för Statens folkhälsoinstitut upplevde 18,6 procent i en grupp med spelproblem (n= 99) depressionssymptom (>10 p på Beck Depression Inventory, BDI) jämfört med 5,8 procent i kontrollgruppen (n= 99). Därmed var depressionssymptom tre gånger så vanligt i spelprobemsgruppen som i kontrollgruppen Edström A. (2008), Spelfällan Jag kan sluta spela när jag vill ska vi slå vad? s Ajdahi S. (2008), Biopsykosocial modell för spelmissbruk En litteraturstudie, s The Productivity Commission (1999), Australia s Gambling Industries - Inquiry Report, Po Oei T. (2008), The Relationship Between Gambling Cognition, Psychological States, and Gambling A Cross-Cultural Study of Chinese and Caucasians in Australia. 36 Unwin B. (2000), Pathologic Gambling. 37 Reith G. (2006), Research on the Social Impacts of Gambling, s Ajdahi S. (2008), Biopsykosocial modell för spelmissbruk En litteraturstudie, s Jonsson J. (2003), Spelberoende i Sverige - vad kännetecknar personer med spelproblem?, s

Spel och spelproblem

Spel och spelproblem Spel och spelproblem Spel: Två eller fler parter satsar något av värde i hopp om att vinna något av större värde. Vem som vinner eller förlorar beror på utgången av händelser som är okända för deltagarna

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna Tammerfors 26-27.3.2013 27.3.2013 J. Nordmyr

Läs mer

Perspektiv på spelande och spelproblem

Perspektiv på spelande och spelproblem Perspektiv på spelande och spelproblem Perspektiv på spelande och spelproblem STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-847-0 (pdf) ISBN 978-91-7257-848-7 (print) OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Svensk spelhistoria på en sida

Svensk spelhistoria på en sida Presentation vid RFMAs konferens Spel och spelmissbruk, Stockholm, 28 november, 2012 Per Binde, docent Svensk spelhistoria på en sida Vikingatiden Ca. 1500 1930 Oreglerat tärningsspel Förbud, restriktioner

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr

Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr SMÅ ÖSTERBOTTNISKA RUSMEDELS- OCH MENTALVÅRDSDAGAR VI VASA 19-20.11.2012 20.11.2012 J. Nordmyr 2012 Forskningsområde Olika spelformer

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Statens ansvar för behandling av spelproblem. 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel.

Statens ansvar för behandling av spelproblem. 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel. Statens ansvar för behandling av spelproblem RFMA 2 februari 2011 Anders Stymne, 1 Tre fakta om spel och spelproblem 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel. 2. Spel

Läs mer

Sveriges spelmarknad på 55 minuter

Sveriges spelmarknad på 55 minuter Sveriges spelmarknad på 55 minuter Föreningen SPER Spelbranschens Etiska Råd Historien Spel har länge varit debatterat i Sverige som I så många andra länder Attityder har skiftat över tid. Från stigmatisering

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Socialt ansvar och spelansvar

Socialt ansvar och spelansvar Socialt ansvar och spelansvar Svenska Spel ska aktivt verka för att minimera negativa sociala konsekvenser till följd av spelverksamhet. Denna strävan ska ges mycket hög prioritet vid alla verksamhetspåverkande

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem?

Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem? Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem? Rapport om andra fasen av den svenska nationella studien av spel och spelberoende Jakob Jonsson, Anders Andrén, Thomas Nilsson, Ove Svensson,

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Forskning om spel och automater

Forskning om spel och automater 1 Forskning om spel och automater Trots att kommersiellt spel om pengar förekommit under lång tid och omsätter mycket stora summor och i många länder utgör en viktig finansieringskälla för ideella organisationer,

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

2014-03-11 Diarienummer: 12LI7524. Slutrapport. Projekt SKRIM Socialt skydd och riskminimering 1(22)

2014-03-11 Diarienummer: 12LI7524. Slutrapport. Projekt SKRIM Socialt skydd och riskminimering 1(22) Slutrapport Projekt SKRIM Socialt skydd och riskminimering 1(22) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Uppdragsdirektiv... 3 3. Syfte och mål... 3 4. Avgränsningar... 4 5. Personal... 4 6. Metod...

Läs mer

Vem ser du framför dig när jag säger?

Vem ser du framför dig när jag säger? KÖPBEROENDE en dold folksjukdom?, Föreståndare Göteborgs universitet. Vem ser du framför dig när jag säger? Tänk 1 minut på varje term 1 Köpberoende Shopaholic 2 Köpberoende eller shopaholic? Vad innebär

Läs mer

SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128

SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128 SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128 1. Presentation av Spelberoendes riksförbund och föreningarna. 2. Inledning 3. Förbundets svar på frågan: Är spelarkontot ett nödvändigt krav för verkställighet

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Granskning av stödet till spelberoende

Granskning av stödet till spelberoende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2014/956-IFN-012 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Kommunrevisionen Individ och familjenämnden

Läs mer

FOKUSRAPPORT Spelproblem

FOKUSRAPPORT Spelproblem FOKUSRAPPORT Spelproblem 2012 FOKUSRAPPORT Spelproblem 2012 Rapporten är framtagen av Johan Franck Conny Gabrielsson Håkan Götmark Eva Huslid Christina Strååt ISBN 91-85211-80-X FR 2012:01 Det medicinska

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater

Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater 1(64) 1 Sammanfattning 4 2 Uppdraget 6 3 Inledning 7 3.1 Aktuell problemskrivning 7 3.2 Metoder och tillvägagångssätt

Läs mer

UTVECKLING AV FÖREBYGGANDE METODER AV SPELPROBLEM. Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten

UTVECKLING AV FÖREBYGGANDE METODER AV SPELPROBLEM. Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten UTVECKLING AV FÖREBYGGANDE METODER AV SPELPROBLEM Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Verkar för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att: följa befolkningens hälsoläge

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Spelberoende i Skåne. Rapport Folkhälsoenkät Skåne 2004. Kent Nilsson 1, Mathias Grahn 1, Juan Merlo 1,2, Maria Rosvall 1,2, Martin Lindström 1,2

Spelberoende i Skåne. Rapport Folkhälsoenkät Skåne 2004. Kent Nilsson 1, Mathias Grahn 1, Juan Merlo 1,2, Maria Rosvall 1,2, Martin Lindström 1,2 Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Universitetsjukhuset MAS Malmö Socialmedicinska enheten Clinical Research Centre (CRC) Universitetssjukhuset MAS Malmö Spelberoende i Skåne Rapport

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

OM ALKOHOLENS KOSTNADER OCH HÄLSOEFFEKTER I SVERIGE 2002

OM ALKOHOLENS KOSTNADER OCH HÄLSOEFFEKTER I SVERIGE 2002 TILL VILKET PRIS? OM ALKOHOLENS KOSTNADER OCH HÄLSOEFFEKTER I SVERIGE 2002 Johan Jarl Pia Johansson Antonina Eriksson Mimmi Eriksson Ulf-G. Gerdtham Örjan Hemström Klara Hradilova Selin Mats Ramstedt SoRAD

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM SPEL I SVERIGE NOVUSUNDERSÖKNING NOVEMBER 2013

EN UNDERSÖKNING OM SPEL I SVERIGE NOVUSUNDERSÖKNING NOVEMBER 2013 EN UNDERSÖKNING OM SPEL I SVERIGE NOVUSUNDERSÖKNING NOVEMBER 2013 EN UNDERSÖKNING OM SPEL Lotteriinspektionen har i samarbete med Novus Sverigepanel gjort en undersökning representativ för Sveriges befolkning.

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Refererande till vårt telefonsamtal får jag återkomma i ärendet och framföra följande. 1. Frågan om spelbegränsningar på internationella kasinon.

Refererande till vårt telefonsamtal får jag återkomma i ärendet och framföra följande. 1. Frågan om spelbegränsningar på internationella kasinon. Angående frågan om spelbegränsningar på internationella kasinon samt anordnandet av restaurangkasinon Refererande till vårt telefonsamtal får jag återkomma i ärendet och framföra följande. 1. Frågan om

Läs mer

6.1 Institutet för hälsa och välfärd

6.1 Institutet för hälsa och välfärd Innehåll 1. Inledning 1 2. Penningspelande och penningspel 1 3. Från fritidsintresse till beroende penningspelandets nivåer 2 4. Penningspelproblemen i Finland 4 5. Från riskfaktorer till skyddande faktorer

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Vilka är de mest riskfyllda spelen?

Vilka är de mest riskfyllda spelen? Centrum för Forskning om Offentlig Sektor Vilka är de mest riskfyllda spelen? En analys av befolkningsstudier av spelproblem Per Binde CEFOS Rapport 2009: 1 ISSN: 1653-1264 CEFOS Centrum för forskning

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

-sökan från ÅE3 Svenska Spel om tillstånd att anordna poker över internet m.m. enligt lotterilagen (1994:1000)

-sökan från ÅE3 Svenska Spel om tillstånd att anordna poker över internet m.m. enligt lotterilagen (1994:1000) Regeringsbeslut ID 2 REGERINGEN 2011-12-15 Fi2011/3102 Finansdepartementet AB Svenska Spel 106 10 Stockholm Dnr. Il L l 5512 -sökan från ÅE3 Svenska Spel om tillstånd att anordna poker över internet m.m.

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Nätpoker. Kriminologiska institutionen. En studie av spelrelaterade problem. Examensarbete 15 hp

Nätpoker. Kriminologiska institutionen. En studie av spelrelaterade problem. Examensarbete 15 hp Kriminologiska institutionen Nätpoker En studie av spelrelaterade problem Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2008 Mari-Sofie Lidkull i Sammanfattning Svenska lotteriinspektionens

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer