Moderna Göteborg. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III. - Ett program för bevarande.

Transkript

1 Moderna Göteborg. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III. - Ett program för bevarande. Om synpunkterna Här beskrivs hur vi uppfattar att lokalförvaltningens verksamhet och hyresgäster/brukare påverkas på kort och lång sikt samt hur vi upplever relevansen i de förslagna objekten. Vi redovisar också förslag till kompletteringar samt eventuella faktafel. Allmänna synpunkter Kapitelindelningen är fel. SDF Västra Hisingen börjar på sid 383 och SDF Norra Hisingen börjar på sid 459. För att klargöra skillnader och likheter mellan de ord som under åren används för omsorg om barn gäller att barnkrubba/barnstuga/daghem/förskola innebär heltidsverksamhet och lekskola/deltidsförskola innebär 2x3 tim/dag för 20 barn i åldern 5 6 år, inga måltider. I barnhem är små barn omhändertagna för samhällsvård. Lokalförvaltningen förvaltar skolor, förskolor, äldreboenden och gruppboenden för funktionshinder. I samtliga byggnader används den fysiska miljön som en del i omsorgen respektive den pedagogiska verksamheten. Kontinuerliga anpassningar sker för att motsvara brukarnas krav. Samtidigt som det är viktigt och välkommet att visa på bevarandevärd arkitektur inom dessa kategorier, ser vi det som komplicerat att beskriva dessa miljöer i termer av statiska bevarandeaspekter. Det bör tydliggöras i programmet varför nu försvunna byggnader finns med. Till exempel att byggnadens form eller placering väsentligt påverkat stadsdelens eller områdets vidare utveckling. Lokalförvaltningen förvaltar kvarteret Traktören för kommunala förvaltningar. Byggnadskomplexet projekterades under mitten av 1970-talet och färdigställdes och är en sammanhållen byggnadsvolym med stora arkitektoniska värden i ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Rivningen för Traktören och den stora byggnadsvolymen med dess innehåll har förändrat områdets utseende och verksamheter. Kvarteret är relevant att ingå i ett bevarandesammanhang. Synpunkter per sida Sid 15 På de tre sista raderna bör stå: Av de nya stadsdelarna byggdes Angered först. Man började med Hjällbo med Hammarkullen och Eriksbo sedan Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen. (jämför sid 52). Sid 16 1

2 Sista stycket: Skolundervisning hölls inledningsvis i souterrängvåningar till bostadshusen oftare än i källarna. Nedan anges förslag till komplettering av texten under rubriken Successiv komplettering med service i de nya områdena. Observera att successiv stavas med två c! Äldreomsorg År 1964 föreslog regeringen tre åtgärder för att utveckla äldreomsorgen: Statliga lån till byggande av sjukhem; Bostadsförbättringslån till enskilda; och utbyggnad av den kommunala hemtjänsten, stimulerad genom ett statligt bidrag. Utbyggnaden av sjukhemmen var ett resultat av detta. Sjukhemmen byggdes i sjukvårdsförvaltningens regi och var avsedda som ett bättre alternativ för svårt sjuka äldre, vilka tidigare hänvisats till långvårdsavdelningar på storsjukhusen. Sjukhemmen byggdes enligt en mycket likartad modell över hela staden, den så kallade Svartedalsserien, som omfattar sjukhemmen i Svartedalen från 1967; Kålltorp, Kallebäck och Toftaåsen från 1969; Krokslätt 1971; och Backadalen från Under samma period och fram till cirka 1980 byggdes de så kallade servicehusen. De byggdes i Socialförvaltningens regi och erbjöd ett alternativ för de äldre som var ganska pigga, men ville ha den trygghet som närheten till service, personal och andra i samma situation kunde erbjuda. Dessa byggdes också med likartade planlösningar. Två tidstypiska exempel är Dicksons Hus från 1978 och Morängatan från Åkerhus från 1976 är ett annat typiskt exempel i Västra Göteborg. Skolor, daghem och förskolor År 1962 fanns sex stycken kommunala och några privata daghem i Göteborg. Vid utbyggnaden av bostadsområden under 1960-talet byggdes enstaka daghem av samma byggare som byggde bostäderna, t.ex. allmännyttan. I början på 1970-talet påbörjade Göteborgs Stad en utbyggnad av nya kommunala daghem över hela staden. Denna utbyggnad genomfördes i Socialförvaltningens regi. För att skapa ett rationellt byggande som skulle åstadkomma många daghemsplatser på kort tid och med begränsad investering användes ett modulsystem för daghemsavdelningarna som kopplades ihop till önskad storlek och form. Daghemmen byggdes som enkla envånings bruksbyggnader i trä med sadeltak. Från 1971 fram till 1990 byggdes cirka 135 daghem av varierande storlek framför allt på tomtmark som avsatts i de stadsplaner som togs fram på 1960-talet i samband med planeringen för stadens utbyggnad men också i mer centrala lägen. Tomterna var ofta stora och man lade ner omsorg på barnens utemiljöer. I de områden där det inte fanns tomtmark för att bygga daghem skapades daghem i bottenvåningen på bostadshus, ofta i samband med om- och nybyggnation. 2

3 Sid 17 2:a stycket, 1: meningen, 4:e raden: Otydligt innehåll. Ändra..som redan var.. till..hade blivit... Sid 20 BOSTADSBRIST OCH LÅG STANDARD Mittenstycket, 6:e raden Texten bör kompletteras med.. rätten till en lägsta godtagbara standard. Sid 43 SKOLORNA OCH DAGHEMMEN INTEGRERADES I BOSTADSGÅRDARNA Sista raden: Aulan i Sjumilaskolan finns inte längre. Där är i dag skolmatsal. Någon annan skola kanske ska tas som exempel eller så tas namnet på skolan bort. Sid 44 FRÅN OMSORGSFULL SKOLARKITEKTUR TILL PAVILJONGER OCH BARACKER ändras till FRÅN OMSORGSFULL SKOLARKITEKTUR TILL ANDRA LÖSNINGAR Inledningen i stycket känns värderande, gammal är bra, nytt är inte bra. Skolplikten i Sverige ändrades från 7-årig skolgång år 1937 till 9-årig år Detta innebar en ökning av antalet elever i Göteborgs skolor under och 1960-talen vilket krävde en omfattande nybyggnad av skolor och även lösningar med tillfälliga paviljonger. Skolförvaltningens byggnadsavdelning, som ansvarade för skolbyggnaderna, använde konsekvent begreppet paviljonger, för de enkla byggnader som ställdes upp tillfälligt och flyttades mellan skolor som var i behov av fler lokaler. Permanenta skolor byggdes också i form av låga enplansbyggnader som kopplades på olika sätt och som kallades paviljongskolor, för att man ville skapa en miljö som kändes mer välkomnande, framför allt för lågstadiets barn, än de gamla stora flervåningsskolorna från 1900-talets första hälft. Sid 48 Mitt i stycket: Studentstaden Rosendal byggdes redan från början med ett daghem, som då var det största i Göteborg. OBS daghem och förskola är samma verksamhet. ANGERED I områdesbeskrivningarna nämns inga byggnader som förvaltas av lokalförvaltningen. De byggnader som föreslås ingå i programmet och som förvaltas av lokalförvaltningen är Hjällboskolan, Blå stället och Rannebergens centrumskola med bad. Sid 52 Hammarkullen nämns som ett område i Hjällbo liksom Eriksbo. Jmf sid 15. Sid 55 Näst sista stycket:.. i Stockholms utbyggnad, ett pärlband av stationer med högre bebyggelse närmast stationen och allt glesare.. Texten borde hellre beskriva vilken som var Göteborgs planeringsprincip. 3

4 Sid 62 Hjällboskolan byggdes som Hjällbo Centralskola och fick bygglov Skolan ritades av Tuvert Arkitektkontor AB, arkitekt Per-Rune Semrén. Fasaderna målades år Inga större ombyggnader har genomförts. Skulpturen Domarring tillhör inte skolan utan är kopplad till bostadsområdet. Sid 66 Vänster spalt, näst sista raden:.. niovåningars kivhus.. Höger spalt, sista raden 1:a stycket: I bottenvåningarna på de stora husen på Bredfjällsgatan finns inte längre några daghem. Sid 74 Vänster spalt, första stycket, 3:e raden nerifrån:.. såsmåningom.. Sid 78 Blå stället och Angereds gymnasieskola. På två ställen används beteckningen gymnasium/gymnasiets (äldre beteckning) borde stå gymnasieskola (beteckning efter ca 1970). Gymnasieskolans entré är indragen (inte undanskymd) och efter nyligen genomförd ombyggnad av vändplatsen mindre skymd av växtlighet. ÖSTRA GÖTEBORG I områdesbeskrivningarna nämns Lövåsskolan och Bergsjöskolan som förvaltas av lokalförvaltningen. Den byggnad som föreslås ingå i programmet och som förvaltas av lokalförvaltningen är Gärdsåsskolan. Sid 95 Sista raden:.. föreliggande del. Det bör stå föregående del. Sid 106 Höger spalt, sista stycket, 6:e raden från slutet: Lövåsskolan har numera förskoleverksamhet, byggnadens yttre är oförändrat. Sid 111 Vänster spalt, 2:a stycket: Gärdsåsskolan består av fem tegelbyggnader, en vinkelbyggnad samt matsal och aula, idrottsbyggnad, vaktmästarbostad och en senare byggd verkstadsbyggnad. Höger spalt, sista stycket, 4:e och 2:a raden nerifrån: talet; näta Sid 114 Höger spalt, 3:e stycket, sista raden: Kungen namn är Gustaf VI Adolf. Sid 128 Höger spalt, 1:a stycket, näst sista raden: Punkthusen har. 4

5 ÖRGRYTE-HÄRLANDA I områdesbeskrivningarna nämns Skårsskolan som förvaltas av lokalförvaltningen. Den byggnad som föreslås ingå i programmet och som förvaltas av lokalförvaltningen är Broströmsgården. Sid 146 Vänster spalt, 5:e raden nerifrån: Skolan/Munkebäcksskolan är riven sedan Höger spalt, sista stycket: f.d. Kålltorpshemmet/nu Kastanjebacken, som byggdes som ålderdomshem, innehåller numera studentbostäder. Sid 148 Höger spalt, 2:a stycket: Ett parkeringshus, ett butikscentrum och ett daghem ligger i.. Sid 168 Vänster spalt, 7:e raden: från över1958 över in hemmet.. Sid 170 Skårsskolan har blivit tillbyggd i början på 2000-talet och CENTRUM I områdesbeskrivningarna nämns Buråsskolan som förvaltas av lokalförvaltningen. Inga av de byggnader som föreslås ingå i programmet förvaltas dock av lokalförvaltningen. Sid 202 På uppdrag av HSB ritade samme arkitekt i slutet av 1970-talet även den västra delen, uppförd Hur kan han ha ritad den i slutet av 1970-talet om den uppfördes 1977? Sid 208 Huset är uppfört i nio våningar med en yta på ca 300 kvadratmeter. Bör vara cirka 300 kvadratmeter per plan. Ordet cirka skrivs alltid ut i löptext. Är ytan rätt (cirka kvadratmeter)? Sid 226 Nuvarande hotell Volrat Tham byggdes som studentbostäder. Sid 238 Höger spalt, 2:a stycket Desvängdabyggnadskropparnaharhalvplansförskjutna Samma typ av sammanskrivning finns även på andra ställen i remissversionen. Sid 244 Vänster spalt, sista stycket Kvarteret Örbyhus.. är kvarteret söder om der behandlade, beskrivet kvarter är kvarteret Borgeby. 5

6 Sid 246 Vänstra spalten, 1:a stycket Jmf text sidan 244 angående kvartersnamn. MAJORNA-LINNÉ I områdesbeskrivningarna nämns Fjällskolan och Västra Hagaskolan som förvaltas av lokalförvaltningen. De byggnader som föreslås ingå i programmet och som förvaltas av lokalförvaltningen är Dalheimers Hus samt Vegahemmet. Sid Dalheimers Hus är inte unikt genom sin arkitektur utan genom sin tillblivelsehistoria samt den verksamhet som är samlad här. Arkitekturen är tidstypisk men inte unik. Programmet är såtillvida otydligt kring vad det är som är bevarandevärt. Sid Vegahemmet ägs av stiftelsen Vegahusen men förvaltas av lokalförvaltningen. Anläggningen är tidstypisk i sin arkitektur men samtidigt unik genom sin stora omfattning och samlokalisering av olika faciliteter för äldre. ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO I områdesbeskrivningarna nämns Frölundagymnasiet, Kronängsskolan, Askimsskolan samt Frölunda Kulturhus som förvaltas av lokalförvaltningen. Även skolor och daghem (förskolor) vid Marklandsgatan nämns. Den fastighet som föreslås ingå i programmet är Toftaåsens äldreboende. Sid 309 Höger spalt, sista stycket, 6:e raden från slutet: Den rivna skolan hette Tomtebergsskolan (inte Tomteboskolan). Sid Toftaåsens sjukhem ingick i en serie mycket likartade sjukhemsbyggnader i den så kallade Svartedalsserien efter det först byggda, Svartedalens sjukhem. Toftaåsen är visserligen representativt för denna serie, men inte unikt. Toftaåsen uppges felaktigt ligga i SDF Askim-Frölunda-Högsbo. Korrekt är att den ligger i SDF Västra Göteborg. I beskrivningen av Toftaåsens äldreboende anges att landstinget uppförde byggnaden Korrekt är att byggnaden uppfördes av Göteborgs Sjukvårdsförvaltning I beskrivningen används termen vårdhem. Detta är en term som aldrig använts och bör heller inte användas här. Toftaåsens äldreboende byggdes som Toftaåsens sjukhem. Sedan det byggdes har det haft två användningsområden. Från 1968 användes det som sjukhem av Göteborgs Sjukvårdsförvaltning och var avsett för kroniskt sjuka äldre patienter. Det byggdes sedan om i två omgångar, 1998 och 2004 då samtliga rum för en, två eller flera patienter byggdes om till individuella lägenheter. 6

7 Sid 337 2:a stycket: Frölunda Kulturhus. På höjden norr om Frölunda torg ligger Frölunda kulturhus. Byggnaden består av en våning med källare men är byggd i nivåer som följer Slottsbergets lutning. De publika delarna med utställningshall, bibliotek, teateroch biograflokal samt simhall ligger närmast entrén nerifrån spårvagnshållplatsen. Byggnaden är byggd i mörkt tegel och klinker med stora glasytor mot den omgivande naturen i de publika delarna. Många olika verksamheter i huset innebär att människor i alla åldrar möts i den gemensamma entréhallen/inomhusgatan med ursprunglig konstnärlig utsmyckning av konstnären Lennart Landqvist. VÄSTRA GÖTEBORG I områdesbeskrivningarna nämns Grevegårdsskolan som förvaltas av lokalförvaltningen. Ingen byggnad och som förvaltas av lokalförvaltningen föreslås ingå i programmet. Sid 346 Vänster spalt, 4:e raden nerifrån: Grevegårdsskolan är riven sedan 2010, ny skola ska byggas på samma plats och stadsdelen vill ha ett annat namn på skolan. Sid 362 Höger spalt, 2.a stycket, 5:e raden från slutet: Nya Åkeredskolan består av två byggnader, en U-formad skolbyggnad och en gymnastikbyggnad. Sid 366 Höger spalt, 2:a stycket: Orsaken till att vägnätet byggdes ut och området förtätades var att det nybyggnadsförbud, som rådde inom området Rud sedan 1950-talet p.g.a. undermåliga avloppsanläggningar, upphörde i början på 1970-talet när man byggt nya avlopp. Höger spalt, 2:a stycket, 2:a raden från slutet:..celander, Forser, Lindgren och arkitekt John.. VÄSTRA HISINGEN I områdesbeskrivningarna nämns Fågelroskolan, Ryaskolan, Landamäreskolan, Hökegårdsskolan, Noleredsskolan och Torslandaskolan, som förvaltas av lokalförvaltningen. De byggnader som föreslås ingå i programmet och som förvaltas av lokalförvaltningen är Sjumilaskolan och Vårvindens fritidsgård. Sid 387 Vänster spalt, sista stycket: Fågelroskolan är riven sedan början på 2000-talet och på fastigheten finns nu bostäder. Sid 389 Vänster spalt, 2:a stycket: Jmf text om prefabricerade radhus/vm-husen på sid. 391 och 394 Sid 390 Vänster spalt, sista raderna: Båda mellanstadieskolorna har förändrats. 7

8 Landamäreskolan är riven och en ny Landamäreskola för årskurs F -3 (6 10 år) byggs på samma plats. Hökegårdsskolan (inte Högegårdsskolan) är gymnasiesärskola. Sid 391 Vänster spalt, 2:a stycket, sista raderna: Jmf text om prefabricerade radhus/vm-husen på sid 389 och 394 Sid 392 Söder om Vårväderstorget finns inte längre någon skola, endast en privat förskola. Där skolan låg är nu bostäder. Skolan revs i början på 2000-talet (Fågelroskolan). Sid 394 Vänster spalt, 2:a stycket: Jmf text om prefabricerade radhus/vm-husen på sid. 389 och 391 Sid 396 Sjumilaskolan har fått fel fastighetsbeteckning. Den ska vara Biskopsgården 51:13. Höger spalt, 5:e raden: skolområd. Aulan i Sjumilaskolan finns inte längre. Där är i dag skolmatsal och biblioteket är ändrat till annan verksamhet. Skolans idrottsbyggnad byggdes till/ihop med en idrottshall Sid 411 5:e raden: Torslandaskolans högstadiebyggnad brann 2009 och en ny högstadiebyggnad står på dess plats sedan LUNDBY I områdesbeskrivningarna nämns Toleredsskolan, Jättestensskolan, Lundby gymnasium och Rambergsskolan som förvaltas av lokalförvaltningen. De byggnader som föreslås ingå i programmet och som förvaltas av lokalförvaltningen är Sjumilaskolan och Vårvindens fritidsgård. Sid 430 1:a stycket, 5:e raden nerifrån: Förtydligande behövs. Vilket sjukhem byggt 1963 med arbetarbostäder avses? 3:e raden nerifrån: Bjurslättshemmet är rivet. Nytt äldreboende är byggt på samma plats, invigt Sid 432 Jättestensskolan placerad i fel stadsdel ska vara SDF Västra Hisingen. Skolan är tillbyggd Sid 433 Kyrkbyn har fått fel utsträckning. Primärområde 709 och basområden 02, 03, 04, 08 och 09 ingår i SDF Västra Hisingen. 8

9 Sid 438 Höger spalt, 3:e stycket: Rambergsvallen är riven, nu finns ny arena som heter Bravida Arena. Sid 450 Höger spalt, 1:a stycket, 3:e raden nerifrån: I de två stadsdelarna (vilka två?) finns också tre kyrkor, tre skolor (vilka?) och industribyggnader Gäller det Rambergsskolan i Brämaregården, Kvillebäcksskolan i Brämaregården, Bjurslättsskolan i Kvillebäcken eller annan? Kvillebäcksskolan har inte längre skolverksamhet. NORRA HISINGEN I områdesbeskrivningarna nämns Backa skola som förvaltas av lokalförvaltningen. De byggnader som föreslås ingå i programmet och som förvaltas av lokalförvaltningen är Kärra högstadieskola. Sid 474 Höger spalt, 3:e stycket: Även en högstadieskola ligger i anslutning till centrumbyggnaderna. Sid 482 Höger spalt, näst sista stycket, 2:a raden: Nio omkom.. bör ändras till Nio personer omkom... Sid 490 Björlanda och Lilleby tillhör inte SDF Norra Hisingen utan SDF Västra Hisingen. 9