KOMMUNFULLMÄKTIGES VERKSAMHETSPLAN 2014

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGES VERKSAMHETSPLAN 2014 ALE Lätt att leva 1 ale.se

2

3 INNEHÅLL: Vision Ale lätt att leva 3 Sammanfattande nulägesanalys 4 Prioriterade strategiska målområden 7 Så här styrs kommunen 13 Kommunfullmäktiges övergripande mål för god ekonomisk hushållning 16 Planeringsförutsättningar 18 Ekonomisk översikt 24 Budget 2014 och plan Investeringsplan Exploateringsplan Mark för verksamheter Ale kommun Ägardirektivets syfte och principer för ägarstyrning av Alebyggen 39

4 VÅR VISION I Ale är det nära till skola, arbete och sköna naturupplevelser. Det centrala läget i Götaälvdalen med närhet till Göteborgs storstadspuls är en tillgång. I Ale antar vi utmaningar med lust och energi. Vi underlättar vardagen, förädlar vår service och värnar den gemensamma livsmiljön. I Ale inspireras vi att följa våra drömmar och här är det lätt att leva. VÅRT UPPDRAG Vi jobbar med glädje och engagemang för våra invånare. Tillsammans ska vi förädla våra tjänster och förenkla människors vardag. Med mod, samarbete och energi skapar vi en levande kommun för både invånare och företagare. Vi ger aleborna livskvalitet och inspiration att förverkliga sina drömmar! VÅR VÄRDEGRUND Stolthet Vi utvecklar vårt uppdrag och skapar förtroende i det personliga mötet. Omtanke Vi bemöter alla med öppenhet, tillit och respekt. Lust Vi arbetar med kreativitet, energi och glädje. Vision, uppdrag och värdegrund beslutades av kommunfullmäktige den 28 maj

5 ALE - NULÄGESANALYS Skolan vår viktigaste prioritering En god utbildning ökar möjligheterna till ett gott liv, bättre folkhälsa och minskat utanförskap. Därför är skolan vår viktigaste prioritering. Skolan i Ale ska präglas av ansvar för varje elev, tydliga mål och systematiskt uppföljningsarbete. Ale kommun ligger, enligt skolinspektionens rapport, under genomsnittet i riket vad gäller godkänt i samtliga ämnen när eleverna slutar grundskolan. För att möjliggöra en skola av god kvalitet som ger barn och unga förutsättningar att klara sina mål och nå resultat, är flera faktorer av betydelse. Bland annat är ökad personaltäthet inom förskola, tydligare kunskapsuppföljning, skapande skola och entreprenörsutbildningar självklara delar av skolverksamheten som ska fortsätta att utvecklas. Vi ska även fortsätta sträva efter mindre barngrupper i förskolan. Utbildningen ska anpassas så att varje elev ställs inför höga positiva förväntningar och uppmuntras uppnå och sätta nya mål. Se individen i äldreomsorgen En åldrande befolkning ställer höga krav på kommunen att tillmötesgå de behov som uppstår. Den viktigaste aspekten av detta är att se individen och skapa förutsättningar för så stor valfrihet som möjligt. Ett fortsatt arbete med att erbjuda alternativa utförare inom äldreomsorgen är viktigt. Att ge stöd i det egna hemmet i så hög utsträckning som den enskilde önskar är också prioriterat. Nya arbetssätt för funktionshindrade Antalet personer med funktionshinder fortsätter att öka i kommunen vilket ställer krav på förändrade arbetssätt. Viktiga steg i arbetet för att möta den utmaningen är boendeformer som ger förutsättning för att möta de faktiska behoven. Detta ska ges särskild hänsyn i planering av nya bostäder. Kultur och idrott för bättre hälsa Kultur och idrott är två byggstenar i god såväl fysisk som psykisk hälsa. Därför är ett fortsatt starkt föreningsliv viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Vi har idag ett starkt föreningsliv inom både kultur och idrott och dessa ska fortsätta att stödjas. 4

6 Hjälp och stöd för unga Vi har ett antal ungdomar som inte mår bra i kommunen. Ett socioekonomiskt perspektiv är därför viktigt, med inblandning från alla nämnder, för att fånga upp dessa i tid. Det perspektivet ska genomsyra allt arbete med barn och ungdomar. Idag finns flera verksamheter i det arbetet, bland annat SSPF (Samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) och projekten Fotosyntes samt Mini-Milli. Barn och unga måste tidigt få den hjälp och det stöd de behöver för att kunna utvecklas till ansvarsfulla medborgare. Det är viktigt att fortsätta arbetet med tidiga insatser som exempelvis familjecentraler. Hållbar tillväxt Förutsättningarna för hållbar tillväxt är mycket goda i Ale. Ales befolkning växer kraftigt efter det att väg och järnväg har färdigställts. Pendelstationerna har gett oss nya förutsättningar och ny attraktivitet. Fler invånare ger nya skatteintäkter till kommunen men också ökade åtaganden. Kommunens planerade investeringar är mycket stora, särskilt när det gäller utbyggnad av förskolor och skolor. Vi behöver också täcka behovet av äldreboendeplatser i norra delen av kommunen. Offentliga rummet viktigt För att bli en attraktiv kommun är det offentliga rummet en viktig aspekt att ta hänsyn till i planerandet av våra samhällen. Det offentliga rummet ska vara vårdat och städat. Sommartid ska man mötas av vackra planteringar. Det ska vara klotterfritt och våra besöksmål ska vara väl uppskyltade. Vintertid ska vi ha god belysning, snöskottning och grusade promenadstråk. Ett viktigt arbete för att kommunen ska upplevas som trivsam är att samhällsplaneringen även tar hänsyn till ett vackert yttre, exempelvis genom Cultural Planning. (Cultural planning är en metod för delaktighet i samhällsutvecklingen). Flera arbetstillfällen Med några få undantag består kommunens näringsliv av små och medelstora företag. Arbetsmarknaden är alltså inte speciellt sårbar. Arbetslösheten är lägre i Ale än genomsnittet i riket. Samtidigt måste mer göras för att fler ska komma i arbete, speciellt avseende arbetslösheten bland unga. Här måste flera olika lösningar prövas, exempelvis bättre kontakter mellan företag och ungdomar, att ge det privata näringslivet mer information och kunskap kring regler vid anställning samt att vidareutveckla arbetet tillsammans med Nyföretagarcentrum. 5

7 Fler kompetenta medarbetare En framgångsfaktor, för såväl kommunen som näringslivet, är möjligheten att rekrytera kompetenta medarbetare. Arbetslivet behöver knytas närmare de unga och här måste flera åtgärder prövas. En sådan åtgärd är att tydliggöra och konkretisera det entreprenöriella lärandet i grundskolan och att skolan och näringslivet tillsammans tar fram förutsättningar för kunskap och utbyte för att på så sätt få ett ömsesidigt utbyte mellan näringsliv och skola. För att få en stabil tillväxt är det också av största vikt att flödet av detaljplaner ökar och att genomloppstiden minskar. För att kunna möta det stora behovet av detaljplaneläggning är ett nödvändigt steg mot en smidigare hantering av processen att samhällsbyggnadskontoret använder sig av externa tjänster t ex genom att exploatören anlitar egen planarkitekt. Ökad tillgänglighet Arbetet med kommunens tillgänglighet måste ständigt utvecklas, med till exempel kundcenter och e-tjänster. Vi är en serviceorganisation som ständigt står inför nya krav och vi måste ständigt förbättras. Ett gott bemötande ska genomsyra hela organisationen, från personalen på förskolan till parkförvaltningen, och det ska alltid vara enkelt att komma i kontakt med rätt person som kan ge rätt sorts hjälp. Alla som är anställda av kommunen är ambassadörer, kommunens ansikte utåt. Vårt varumärke och vår trovärdighet bygger på invånarnas förtroende och det ska vi vinna genom den bästa möjliga tillgängligheten med respekt för behoven hos kunden. Effektivare organisation Ale kommun står inför stora utmaningar. Detta ställer krav på kommunens organisation att anpassa sig efter de nya förutsättningarna och i detta ligger vikten av att alla våra processer blir effektivare. LEAN-konceptet omformar organisationen och skapar mer värde för kunden. Det skapar förutsättningar för att lyfta problem inom organisationen och att sedan kunna lösa dem, bli en organisation som ständigt reflekterar och förbättrar arbetsprocesserna samt skapar en kultur där alla beslut baseras på ett långsiktigt tänkande. En av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik kommun är just analysen av de former vi arbetar med och hur våra processer ska se ut för att fungera optimalt. Bättre förutsättningar för medarbetare Vår personal är vår viktigaste resurs i vårt dagliga arbete. Medarbetarenkäten har visat på områden som bör förbättras. Arbetet med detta måste prioriteras och vi måste fortsätta att bli bättre på att skapa karriärvägar, ge förutsättningar för personalen att utöva sina yrken, erbjuda vidareutveckling samt skapa förutsättningar för ökad respekt och ökat förtroende för varandras roller. 6

8 PRIORITERADE STRATEGISKA MÅLOMRÅDEN För en starkare tillväxt, bättre skola samt en ökande folkhälsa kombinerat med fler möjligheter för individen att forma sitt eget liv, ska kommunen arbeta med 3 strategiska målinriktningar: 1. Ökad bildningsnivå 2. Bättre folkhälsa 3. Hållbar tillväxt 1. ÖKAD BILDNINGSNIVÅ Bakgrund Människans bildning fortgår genom hela livet. Kommunen har ett uppdrag att skapa förutsättningar för en hög bildningsnivå för att människor därmed ska få en större frihet att forma sina liv. 7

9 Inriktningar Skolans resultat ska förbättras. Antalet elever som får betyg/når målen i alla ämnen ska öka och entreprenörskap ska uppmuntras från tidig ålder. Personaltätheten ska öka i förskolan, skolan ska ta ansvar för varje elevs resultat och kunskapsuppföljningen ska bli tydligare. För att underlätta inlärningen skall skapande skola fortsätta utvecklas och vara en stark del av utbildningen. Folkbiblioteken och skolbiblioteken är viktiga för bildningen och skolan har där ett ansvar att introducera biblioteken i tidig ålder. Studieförbunden är också aktörer som ska vara fortsatt starka. Vårt kulturhistoriska arv är värdefullt ur bildningssynpunkt och hembygdsgårdarna samt våra fornminnesmärkta platser ska finnas som utflyktsmål inom skolan men också marknadsföras för att andra ska kunna ta del av dem. För att samlas kring våra barn och ungdomars utbildning ska samarbete och samverkan förtydligas och fördjupas med närliggande skolor oavsett huvudman, exempelvis Lärlingsgymnasiet och Ahlafors Fria skola. Det livslånga lärandet är utgångspunkten för oss och Komvux är en viktig beståndsdel i detta. Tydliga roller för, och resurser till, studie- och yrkesvägledare är viktigt för elevens möjlighet att gå vidare i sin utbildning till gymnasiet, till Komvux och till högskolor och universitet. För att få en ökad bildningsnivå är även kompetensutveckling för personal anställd av kommunen något som ska prioriteras och planeras. Prioriterat mål Andelen ungdomar som efter avslutad gymnasieutbildning har arbete eller läser en högre utbildning ska öka. Uppföljning av mål Målet mäts genom andelen ungdomar som vid 21 års ålder antingen har ett arbete eller läser en högre utbildning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma metoder för att kunna följa upp dessa på ett relevant sätt. 8

10 2. BÄTTRE FOLKHÄLSA Bakgrund Folkhälsan lägger grunden för hur vi formar vårt liv och hur vårt samhälle utvecklas. Vi vill att invånarna ska känna ett starkt fysiskt och psykiskt välmående i vår kommun, och vi har ett ansvar att skapa förutsättningar för det. Inriktningar En bättre folkhälsa följer ofta med en ökad bildningsnivå i samhället. Tidiga insatser är socioekonomiskt gynnsamt. Arbetet med familjecentraler, med de goda effekter de kan ge, ska fortgå. De olika kompetenser som finns i kommunen ska samlas för att kunna arbeta utan hinder så att bästa möjliga hjälp ska kunna erbjudas. 9

11 Undersökningar visar på ett ökat psykiskt ohälsotal bland unga människor, särskilt unga tjejer. Detta ska motverkas genom tydliga likabehandlingsplaner, ett tätt samarbete med regionens verksamheter på området, exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin, samt ett aktivt samverkansarbete mellan alla anställda på våra olika sektorer som på olika sätt arbetar med detta. Arbetslöshet, både ungas och äldres, orsakar ofta psykisk ohälsa och därför är snabba och tydliga insatser inom arbetsmarknadsenheten och näringslivet viktiga för att ingen ska behöva gå arbetslös. Kulturen och det kreativa skapandet är viktigt i byggandet av en bra självkänsla och psykiskt välmående. Kulturen ska vara lättillgänglig för alla, oavsett ålder, och både kommunens kulturverksamhet och stärkandet av det kulturella föreningslivet är viktiga delar i det arbetet. Den fysiska folkhälsan ska fortsätta att stimuleras från de allra minsta i kommunen till de allra äldsta. Kommunens dietist ska fortsätta sitt arbete med att introducera näringsriktig och god mat på skolor och äldreboenden. Idrott i skolan ska införas mer frekvent och spontana motionsytor ska finnas lättillgängliga. Idrottsföreningarna i kommunen bidrar till största delen av det fysiska välmåendet och dessa ska fortsätta stödjas, inte bara med ekonomiska resurser utan även i form av föreningsråd och tydliga kontaktpersoner i vår organisation. Prioriterade mål Ungdomars hälsa ska förbättras. Uppföljning av mål 1. Antalet ungdomar som genomfört gymnasieutbildning med godkända resultat ska öka. 2. Antalet unga flickor med psykisk ohälsa ska minska. 3. Antalet ungdomar som använder narkotika ska minska. 4. Ungdomsarbetslösheten ska minska. 5. Antalet barn som lider av sjukdomar, relaterade till övervikt, ska minska. 10

12 3. HÅLLBAR TILLVÄXT Bakgrund En hållbar tillväxt medför att kommunen kan erbjuda service av hög kvalité till våra invånare. Det blir lättare att attrahera näringslivet som skapar arbeten, det garanterar ekonomiska förutsättningar för att göra nödvändiga och önskade investeringar samt gör oss till en levande och spännande kommun att bo och verka i. En hållbar tillväxt innebär också att vi tar hänsyn till de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna som en helhet. Inriktningar För att nå hållbar tillväxt är samverkan viktigt. Arbetet med detaljplaner ska få ett bättre flöde genom anlitandet av externa tjänster. I detaljplanearbetet är framtagandet av attraktiva markområden för boende av yttersta vikt, liksom färdig verksamhetsmark för företag. Bygglovsprocessen har förkortats men bör förbättras ytterligare. Forskning har visat att en avgörande faktor för vart man flyttar är kvaliteten på skolan vilket ställer krav på bättre skolresultat. En annan tydlig avgörande faktor är en skattesats som attraherar och här måste översyner göras regelbundet för att kunna möta behoven hos invånarna och samtidigt kunna balansera det med en så låg skattesats som möjligt, utan att riskera kvaliteten. Serviceutbudet är viktigt för att få en hållbar tillväxt. Näringslivet gör kommunen mer attraktiv genom den mångfald det erbjuder. Det ska vara naturligt att vilja etablera sig i Ale. För att kunna möta näringslivets behov är ett aktivt samarbete nödvändigt för att etablering inte ska erbjuda hinder utan möjligheter. Fler bostäder är också viktigt för att erbjuda ett bättre kundunderlag. Även kultur och fritidsutbudet är en faktor som spelar stor roll för vart människor och företag väljer att flytta. Diskussioner ska föras om hur kultur och fritid ska kunna användas som ett verktyg för att tydligare kunna styra kommunen mot en hållbar tillväxt. 11

13 Prioriterat mål Befolkningsstorleken ska öka med 1,5 % årligen. Uppföljning av mål Kommunstyrelsen följer upp befolkningsutvecklingen. Fortsatt arbete utifrån mål och inriktning Varje nämnd ska utifrån detta dokument ta fram nämndplaner som beskriver hur deras specifika verksamheter ska arbeta för att uppnå de prioriterade målen. De prioriterade målen och uppföljningsanvisningarna ska kompletteras med för den egna verksamheten relevanta mål, inriktningar och indikatorer. Uppdrag till kommunstyrelsen 1. Kommunens arbete med uppföljning och analys behöver utvecklas. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att utarbeta en modell för hur uppföljning som säkerställer förbättrad kvalitet i uppföljningsrapporterna, både avseende nämndernas basverksamhet och verksamhetsplanen. 2. Kommunens arbete med ärenden och beslut behöver utvecklas. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att utarbeta en kvalitetssäkrad process för ärenden och beslut. 3. Kommunens systematiska kvalitetsarbete behöver utvecklas. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att utarbeta en plan för utveckling av kommunens styrmodell för kvalitetsarbete. 4. Kommunstyrelsen ska leda och samordna den fortsatta planeringen med de övergripande mål som är gemensamma för hela kommunen. 5. Kommunstyrelsen ska leda och samordna uppföljningen av nämndernas verksamhet och de kommunövergripande målen. Uppdrag till nämnderna/styrelserna 1. Minst 5 platser på alla sektorer för jobb riktade till arbetslösa ungdomar. 2. Utmaningsrätt ska införas i kommunen och alla dess sektorer. 3. Skolan ska i samverkan med näringslivet komma fram med utvecklade och nya former för utbyte. En aktivitetsplan ska upprättas. 4. Utbildningsnämnden ska öka personaltätheten i förskolan. 5. Kommunen ska medverka till att utveckla en utbyggd volontärsverksamhet inom fler områden. 6. Kommunstyrelsen ska fortsätta leda arbetet med kundcenter i vilket alla sektorer ska delta och bidra till. 7. I samhällsbyggnadsnämndens arbete med detaljplaner ska externa tjänster användas som komplement till den traditionella processen. 8. LEAN ska införas i kommunen och genomsyra arbetet på alla sektorer. 12

14 SÅ HÄR STYRS KOMMUNEN Ale kommuns organisation Kommunfullmäktige beslutar om inriktning av och resursfördelning för kommunens verksamhet. På direkt uppdrag av kommunfullmäktige arbetar ett antal beredningar; demokratiberedning, valberedning samt tillfälliga beredningar. Även ortsutvecklingsmöten är organiserade direkt under kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är kommunfullmäktiges verkställande organ. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunen och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Nämnder utses av kommunfullmäktige. Nämnd ska inom sitt ansvarsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Nämnd ska fokusera på frågor som rör resursfördelning, utveckling och uppföljning av verksamheten. Kommunstyrelsen kan komma att infordra uppgifter om volymmått för att möjliggöra en analys av nämnds verksamhet. Varje nämnd har till sin hjälp ett eller flera utskott. Utskottens uppgift är att fatta beslut i ärenden som nämnden har delegerat och svara för politisk beredning av de ärenden som ska avgöras i nämnden. Nämnderna stöds av en sammanhållen tjänstemannaorganisation i Ale kommun. Organisationen är uppdelad i fyra olika sektorer. Verksamheten leds av sektorchef med verksamhetschefer på nästa nivå. 13

15 Budgetprocess Under perioden februari maj kommer har de förutsättningar som gäller för nämndernas budgetarbete tagits fram. Samtidigt har nämnderna arbetat med en översyn av investeringsplanen för Vid budget-/resultatanalysdagen gjordes en analys av bokslutet för 2012 liksom av de ekonomiska förutsättningarna för Kommunstyrelsens sektor har under mars till maj arbetat med underlagsmaterial för det politiska ställningstagandet om kommunbidragen för Ett antal områden har gåtts igenom och förutsättningarna för dessa klargjorts. Det gäller till exempel: Mål och uppdrag för verksamheter och ekonomi. Förutsättningar för internfinansierade verksamheter. 14

16 Arbetssätt Kommunstyrelsens ordförande beslutar om budgetberedningens sammansättning och arbetssätt. Efter KF: s budgetbeslut i juni har nämnderna tiden fram till den 15 november på sig att utforma sina detaljbudgetar för 2014 grundade på verksamhetsplanen och på givna kommunbidrag. Detaljbudgeten görs enligt den mall och de anvisningar som upprättas av sektor KS. När nämndernas detaljbudgetar är klara sker en avrapportering till kommunfullmäktige. Särskild vikt läggs här vid nämndernas följsamhet i nämndplanerna gentemot verksamhetsplanens mål och särskilda uppdrag kopplat till respektive nämnds ekonomiska förutsättningar. Åtgärdsplaner som innebär större förändringar i nämndens verksamhet pga ändrade mål eller ekonomisk ram ska antas av kommunfullmäktige. I samband med analysen och hanteringen av 2013 års bokslut kommer beslut att tas om överföringar av ej förbrukade investeringsmedel 2013 till Kommunfullmäktige beslutar också i juni om skattesats, resultat- och balansbudget samt eventuellt ändrade styrregler. Nämnderna får i uppdrag att senast till den 15 november 2013 besluta om nämndbudget för 2014 enligt Kommunfullmäktiges beslut om Vision, mål och ramar. Denna process koncentreras kring vilken verksamhet som kan bedrivas inom de ekonomiska ramarna det kommande budgetåret, samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. Nämnderna ska fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med krav på utbyggd och förbättrad kommunal service, stigande pensionskostnader och osäkerhet om den ekonomiska tillväxten de kommande åren innebär att nämnderna måste ha ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet så att god ekonomisk hushållning uppnås även i ett längre perspektiv. Nämnderna måste hantera volym- och kostnadsförändringar inom tilldelade ekonomiska ramar. Nämnderna ska redovisa vilka verksamhetsförändringar och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att genomföras. Även förslag till förändringar under planperioden på grund av investeringar och volymförändringar i brukargrupperna ska redovisas. 15

17 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Enligt Kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunerna ska vidta åtgärder för att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunen ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt såväl för ekonomin som för verksamheten. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet uppnå balanskravet, utan för att kravet på en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Finansiella mål För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 2 % av verksamhetens nettokostnader över tid. Över planperioden budgeteras dock ett nollresultat för att möjliggöra den kraftiga tillväxt som kommunen befinner sig i. Soliditet exklusive ansvarsförbindelse ska vara minst 40 %. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ska vara fortsatt positiv. Låneskuld, pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelse och borgensåtagande ska per invånare inte överstiga kronor. Över tid ska självfinansieringsgraden av kommunens investeringar vara minst 50 %. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxera en högre skatt. 16

18 Finansiella jämförelsetal (Mnkr) 2012 * Resultat (mnkr) 40, Nettokostnadsandel 98,8% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Nettokostnad (Mnkr) Nettokostnad per invånare (kr) Procentuell ökning 2,9 % 2,9 % 2,3 % 1,5 % 2,4 % Anläggningstillgångar per invånare (kr) Extern låneskuld (mnkr) 120,0 246,7 426,9 625,6 616,0 Låneskuld per invånare (kr) Låneskuld per invånare (inkl. borgen och pensionsskuld)(kr) Soliditet (exkl. ansvarsförbindelse) 58,0 % 52,6 % 46,6 % 41,2 % 41,4 % Soliditet (inkl. ansvarsförbindelse) 8,5 % 7,8 % 6,9 % 6,1 % 6,1 % Självfinansieringsgrad 67 % 46 % 29 % 41 % 75 % Invånare (antal) * Prognos Kommentar Resultatet 0 åren Endast balanskravet uppfyllt. Nettokostnad per invånare ökar med 6,3 % åren Avskrivningar kommer att ta en större del av nettokostnadsutrymmet. Låneskulden ökar med 496 mnkr mellan åren 2012 och 2016 vilket motsvarar en ökning på 413 %. Under några år kan därför en självfinansieringsgrad på 50 % inte uppnås. Detta medför också att räntekostnaderna tar en större andel av driftkostnaderna i anspråk. Soliditeten sjunker dramatiskt från 58,0 % 2012 till 41,4 %

19 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller målsättningar och riktlinjer för Ale kommuns bostadsförsörjning och redovisar planerat bostadsbyggande för perioden Programmet ligger till grund för kommunens fysiska planering samt för dialog med marknaden men är också styrande för kommunens övriga verksamheter och deras utvecklingsplanering. Det ligger också till grund för kommunens befolkningsprognos. Bostadsförsörjningsprogrammet möjliggör en bostadsutbyggnad på i genomsnitt cirka 300 lägenheter per år eller cirka lägenheter under perioden Detta siktar till att möjliggöra en befolkning i Ale kommun på ca invånare år 2025 vilket innebär en befolkningsökning på cirka personer på 13 år. Ort Ortsvis s f s f s f s f s f Surte Bohus Nödinge Nol Alafors Älvängen Skepplanda Alvhem Starrkärr Kilanda Ryd Hålanda Småhus resp. flerbostadshus Total byggnation Befolkningsprognos Befolkningsprognosen har gjorts i april Befolkningsprognosen baseras på framskrivningsparametrar som levereras från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt på kommunens förväntade genomförda byggnation. Framskrivningsparametrarna är fruktsamhetstal, dödlighet samt in- och utflyttning. Den förväntade genomförda byggnationen baseras på kommunens sammanställning av planerad bostadsbyggnation för Denna sammanställning möjliggör kommunens mål att skapa förutsättningar för en befolkningsökning i Ale kommun på personer för åren På grund av osäkerhetsfaktorer i planeringsprocessen bygger befolkningsprognosen på ett verkligt utfall på 100 % av den planerade bostadsbyggnationen under 2013 och därefter 55 % av den planerade bostadsbyggnationen för åren Kommunens verksamheter, förutom planenheten, ska basera sin planering efter befolkningsprognosen. Ale kommun förväntas enligt befolkningsprognosen för öka från dagens invånare till invånare. Detta innebär en befolkningsökning på personer på 5 år. Befolkningsprognosen utgår från den folkmängd som var folkbokförd i kommunen den 31 december 2012 enligt SCB:s befolkningsstatistik. Befolkningssiffrorna för 2013 och framåt är beräknade och inte faktiska befolkningstal. 18

20 Befolkningsprognos Befolkningsförändring Enligt befolkningsprognosen som gjordes för åren skulle Ale ha vuxit med 62 personer under Det faktiska utfallet blev 265 personer. Detta beror delvis på att vi haft en låg dödlighet samt att flyttningsnettot ökat mer än vad prognosen räknat med. Under 2012 färdigställdes det endast 46 bostäder. En trolig orsak till att det inte byggts fler bostäder är att framkomligheten på E45 har varit försämrad och att många exploatörer velat avvakta med sina bostadsprojekt till 2013 då utbyggnaden vägen och järnvägen färdigställts. 19

21 Delområde /- Surte Bohus Nödinge Nol Alafors Starrkärr Älvängen Skepplanda Hålanda Alvhem Restförda Totalt Förändring Förändring i % 0,96 % 0,60 % 1,21 % 1,03 % 1,42 % 1,67 % Förändring mot 2012 års prognos Prognos Förändringsorsak Födda Döda Födelseöverskott Inflyttning Utflyttning Nettoflyttning Justering Total förändring Orter och åldersgrupper Prognosen för antalet förskolebarn per ort framgår av nedanstående tabell. Ökningen mellan 2012 till 2017 beräknas till 145 barn och ökningen mellan 2017 till 2025 till ytterligare 244 barn. Uppdelat per skolområde för perioden 2012 till 2017 ökar Surte och Bohus med 69 barn och Älvängen, Skepplanda, Hålanda och Alvhem ökar med 87 barn medan Skolområde Nödinge minskar med -1 barn, Nol, Alafors, Starrkärr minskar med -7 barn. 20

22 Barn 1 5 år Delområde /- år 2025 Surte Bohus Nödinge Nol Alafors Starrkärr Älvängen Skepplanda Hålanda Alvhem Restförda Totalt Prognosen för antalet skolbarn per ort framgår av nedanstående tabell. Ökningen mellan 2012 till 2017 beräknas till 292 elever och ökningen mellan 2017 till 2025 till ytterligare 439 elever. Uppdelat per skolområde för perioden 2012 till 2017 ökar alla områden. Surte och Bohus ökar med 45 elever, Nödinge ökar med 142 elever och Älvängen, Skepplanda, Hålanda och Alvhem ökar med 28 elever och Nol, Alafors, Starrkärr ökar med 78 elever år Delområde /- år 2025 Surte Bohus Nödinge Nol Alafors Starrkärr Älvängen Skepplanda Hålanda Alvhem Restförda Totalt /- +/- 21

23 I övriga åldersgrupper prognostiseras förändringarna enligt nedanstående tabell. Ungdomar i gymnasieåldern fortsätter att minska fram till 2019 liksom åldersgruppen år gör fram till Antal personer över 80 år ökar försiktigt i början av perioden för att från och med 2020 öka i snabbare takt. Hela kommunen /- år +/ år år år år ** Ekonomistyrningsprinciper En god ekonomisk hushållning innebär att de mål och riktlinjer som fastlagts för ekonomi och verksamhet stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt samt att det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Varje nämnd ska upprätta en detaljbudget och en nämndplan för 2014, med beaktande av reglerna för en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har ansvar för att bedriva verksamhet enligt av kommunfullmäktige givna mål och riktlinjer samt enligt gällande lagstiftning, nationella mål och övriga styrdokument, allt inom av kommunfullmäktige tilldelat kommunbidrag. För att göra ansvar och befogenheter tydliga samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för styrning av nämnder utarbetats. Nedanstående regler föreslås gälla Styrkedja och ansvarsgränser Verksamhetsplanen anger kommunfullmäktiges inriktning, mål, resursfördelning samt investeringsbudget och är det övergripande styrdokumentet riktat till nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnd att genomföra den verksamhet som verksamhetsplanen anger inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Nämnderna ansvarar för att beslutade mål uppnås inom ramen för anvisade kommunbidrag och övriga resurser. De totala tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Kommunens ekonomi sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig i förhållande till målen ska nämnden i första hand undersöka förutsättningarna att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ändra målen för verksamheterna eller begära tilläggsanslag. 22

24 Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning så länge nettoramen hålls. Tilläggsanslag under löpande verksamhetsår prövas endast undantagsvis. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Vid större förändringar kan detta ske under pågående verksamhetsår. Nämnderna ska upprätta nämndplaner där verksamhetsplanens inriktning, mål etcetera fördjupas. Sektor kommunstyrelsen tar fram anvisningar för nämndplanerna. Nämndplanerna ska ses som nämndernas uppdragshandling till tjänstemannaorganisationen och nämnden ansvarar för att inriktning, mål och resurser är kända av verksamhetsansvariga och medarbetare. Sektorcheferna ansvarar för att de verksamhetsplaner och andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras. De planer för intern kontroll som varje nämnd beslutar om ska bifogas nämndplanen. Uppföljning av internkontrollplanerna ska bifogas budgetuppföljningarna till kommunfullmäktige (augusti och december). Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan därutöver besluta om särskilda internkontroller av viss verksamhet under löpande verksamhetsår. Över- och underskott Om nämndernas över-/underskott ska tas med till kommande år prövas och beslutas av kommunfullmäktige varvid hänsyn tas till om målen är uppfyllda. Uppföljning och rapportering Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhetsuppföljningar genomförs. Nämnderna ansvarar för framtagande av kompletterande styrregler för sina ansvarsområden. Fem centrala budget- och verksamhetsuppföljningar ska genomföras under året (per februari, april, juni, augusti och per oktober månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per april och augusti månad. Uppföljningsrapporter ska upprättas av tjänstemannaorganisationen och vara nämnd-/arbetsutskottsbehandlade innan de beslutas i kommunstyrelsen. Sektorschef är skyldig att i nämndprotokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. Om styrreglerna allvarligt åsidosätts ska samtal om konsekvenser inledas omgående. 23

25 Ekonomisk översikt Svensk ekonomi SKL:s cirkulär 13:17 anger budgetförutsättningarna för åren Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med över 1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Mot bakgrund av ovanstående har SKL reviderat ner skatteunderlagets tillväxttakt något för åren Pensionsåtaganden Kommunen har stora pensionsåtaganden. Enligt den 5-åriga pensionsprognosen kommer kostnaderna att öka de kommande åren. Förändringarna sker i en ojämn takt beroende på vilka antaganden som ligger till grund för prognosen. Prognosen är baserad på befintlig personal och framtida volymökningar finns således inte med. Av tabellen kan man utläsa att den årliga kostnaden för pensioner fram till 2016 kommer att öka med cirka 5,6 Mnkr. Belopp i Mnkr Sammantagen nivåhöjning av kostnaderna Avgiftsbestämd ålderspension 36,8 38,4 39,5 40,9 41,5 4,7 Skuldförändring 0,9 1,1 0,4 0,5 0,9 0,0 Finansiell kostnad 3,2 2,3 1,9 2,8 3,4 0,2 Pensionsutbetalningar 30,6 29,5 28,0 29,2 31,3 0,7 Kostnad pensioner/år 71,5 71,3 69,8 73,4 77,1 5,6 24

26 Budget 2014 och plan Oförändrad skattesats Verksamhetsplanen bygger på en oförändrad skattesats 21:87 kr. Skatteprognos för Ale SKL:S skatteprognos 13:17 framgår av nedanstående tabell. Prognosen för 2014 är baserad på att Ale kommun har invånare I kostnadsutjämning får Ale kommun en höjning av avgiften med 275 kr/invånare) mellan 2013 och 2014 vilket innebär en ökning av kostnadsutjämningsavgiften med 7,6 Mnkr. Prognosen är beräknad enligt det nuvarande utjämningssystemet. Prognosen för LSS-utjämning är däremot mer positiv, en förbättring på 15,0 Mnkr. Cirkulär 13:17 Kommunalskatt och generella statsbidrag Budget 2013 Prognos 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Kommunalskatt 1 150, , , , , ,7 * Preliminär kommunalskatt 1 150, , , , , ,7 * Avräkning ,0 * Avräkning ,5 Utjämning 158,0 167,1 163,8 171,1 180,1 189,1 *Inkomstutjämning 174,3 184,6 189,2 196,8 206,0 215,2 *Kostnadsutjämning -16,3-17,5-25,4-25,6-25,9-26,2 Regleringsbidrag/avgift 6,7 12,7 5,5-2,8-10,9-19,1 LSS-utjämning 1,9 1,1 16,1 16,2 16,4 16,6 Kommunal fastighetsavgift 44,7 45,7 44,7 45,7 45,7 45,7 TOTALT 1 362, , , , , ,0 Förändring mellan åren 42,4 49,2 45,5 46,2 58,6 58,6 Förändring budg/prog 6,8 25

27 Kostnadsutjämning 2014 Verksamhet Standardkostnad, kr/inv Utjämning för Ale 2014 Utjämning för Ale 2013 Ale Riket Kr/inv Mnkr Ale Riket Förskoleverksamhet och ,7 Bidrag ,5 skolbarnsomsorg Förskoleklass och grundskola ,1 Bidrag ,8 Gymnasieskola ,6 Bidrag ,6 Individ- och familjeomsorg ,0 Avgift ,4 Barn o ungdomar med utlämdsk ,5 Avgift -88-2,4 bakgrund Äldreomsorg ,0 Avgift ,8 Befolkningsförändringar ,0 Avgift ,8 Bebyggelsestruktur ,8 Avgift ,7 Löner ,6 Avgift -53-1,5 Kollektivtrafik ,2 Bidrag 42 1,2 Summa ,4 Avgift ,5 Enligt prognosen kommer Ale kommun att betala 25,1 mnkr till kostnadsutjämningssystemet vilket är en ökning med 7,6 mnkr i förhållande till Den största förändringen sker för verksamheterna Individ och familjeomsorg och gymnasieskola. Den av regeringen föreslagna förändringen inför 2014 av kostnadsutjämningssystemet ingår inte i tabellen. Beslut väntas i riksdagen i december Resultaträkning (Mnkr) Resultatposter Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Verksamhetskostnader , , , , ,2 Avskrivningar -60,8-69,1-74,4-91,0-91,0 avgår kapitalkostnader 94,6 101,5 126,4 126,4 Nettokostnad , , , , ,8 Skatteintäkter/Generella statsbidrag 1 323, , , , ,4 Finansiella intäkter 4,8 1,0 4,0 4,0 4,0 Finansiella kostnader -6,4-12,0-12,5-22,6-25,6 Återbäring AFA-försäkring ,9 Årets resultat 40,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettokostnadsandel 98,8 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 26

28 Balansräkning (Mnkr) Balansposter Tillgångar Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Materiella Anläggningstillgångar 891, , , , ,9 Finansiella Anläggningstillgångar 29,1 30,0 29,1 29,1 29,1 Summa anläggningstillgångar 920, , , , ,0 Exploateringsfastigheter 43,5 99,4 123,5 138,5 109,5 Övriga kortfristiga fordringar 136,6 152,6 166,6 166,6 166,6 Likvida medel 109,8 70,0 70,0 70,0 70,0 Summa omsättningstillgångar 289,9 280,1 360,1 375,0 346,1 Summa tillgångar 1 210, , , , ,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 702,4 672,4 704,4 704,4 704,4 Därav årets resultat 40,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar 83,8 93,1 93,1 98,8 103,8 Långfristiga skulder 120,0 376,5 426,9 625,6 616,0 Kortfristiga skulder 304,1 331,8 287,9 282,9 277,9 Summa eget kapital och skulder 1 210, , , , ,1 Soliditet 58,0 % 45,6 % 46,6 % 41,2 % 41,4 % 27

29 Kassaflödesanalys (Mnkr) Kassaflödesanalys (Mnkr) Den löpande verksamheten Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Årets resultat 40,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Just för av-o nedskrivning 60,8 69,1 74,4 90,0 91,0 Just för gjorda avsättningar 0,7 5,0 5,0 5,0 5,0 Just för reavinst-/förlust Just för ej likv påverkande poster Medel från verksanheten före förändring av rörelsekapital 101,5 74,1 79,4 96,0 96,0 Ökning/minskning kortfr fordringar -4,0-10,0 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning förråd/lager/påg arb -6,1-36,0-19,0-15,0 29,0 Ökning/minskning kortfr skulder 44,3 41,0-11,2-5,0-5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 135,7 69,1 49,2 76,0 120,0 Investeringsverksamheten Investering i materiella -144,9-246,2-235,1-274,7-110,4 anläggningstillgångar Försäljning av materiella 0,9 anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från invest.verksamheten -144,0-246,2-235,1-274,7-110,4 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 14,0 173,0 180,2 198,7-9,6 Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansverksamheten 14,0 173,0 180,2 198,7-9,6 Årets kassaflöde 5,7-4,1-5,7 0,0 0,0 Likvida medel vid årets början 104,1 74,1 75,7 70,0 70,0 Likvida medel vid årets slut 109,8 70,0 70,0 70,0 70,0 Förändring likvida medel 5,7-4,1-5,7 0,0 0,0 28

30 Kommunbidrag till nämnderna I de kommunbidrag som varje nämnd får till sitt förfogande har de specialdestinerade statsbidragen och de olika taxorna och avgifterna redan räknats de berörda nämnderna till godo. Det som lägger grunden till vilka kommunbidrag som är möjliga att fördela är därför kommunalskatten och den kommunalekonomiska utjämningen. De särskilda satsningar som redovisas i verksamhetsplanens förord har inarbetats i ramarna för respektive nämnd. (Mnkr) Skillnad Utbildningsnämnden 657, ,473-0,154 Kultur och fritidsnämnden 69,772 70,242 0,469 Omsorgsnämnden 447, ,762-0,080 Samhällsbyggnadsnämnden 38,865 46,881 8,017 Kommunstyrelsen* 92, ,725 28,476 Överförmyndarnämnden 1,923 1,923 0,000 Räddningstjänsten 20,702 25,600 4,898 Valnämnden 0,000 1,200 1,200 Revisorer 1,100 1,100 0,000 Jävsnämnd/Fastighetsnämnd 0,160 0,160 0,000 Riktade anslag 1,536 1,536 0,000 Arbetsmarknadsåtgärder 2,000 2,000 0,000 Pensionskostnader och pensionsreserv 26,000 28,000 2,000 Särskilda satsningar tillväxt 4,175 4,175 0,000 Särskilda insatser 0,000 7,373 7,373 Kollektivtrafik 7,150 4,550-2,600 Färdtjänst 5,500 5,500 0, , ,200 49,600 * I kommunstyrelsens ram ligger medel för löneökningar som kommer att fördelas till nämnderna när löneavtalen är klara. 29

31 Övriga ekonomiska förutsättningar Vid fördelningen av budgetramarna har utgångspunkten varit de olika verksamheternas ramar Kommunbidrag för löneökningar finns budgeterade under kommunstyrelsen och kommer att fördelas ut till nämnderna när löneavtalen för respektive år är klara. Detta innebär att budgetramarna för respektive nämnd kommer att revideras när de lokala löneavtalen för 2013 och 2014 är klara. Personalomkostnadspåslaget är räknat på 38,46 %. Vid beräkning av kapitalkostnader har en internränta på 2,9 % använts. För år 2014 har internhyran baserats på oförändrade 260,0 kr/m2 BRA samt 18,3 kr/m2 tomtyta för yttre skötsel och underhåll (BRA= bruksvärdesarea). Den kommunala organisationen ska bedriva effektiviseringar som resulterar i minskade kostnader. De politiska satsningar som berör nämnderna framgår av verksamhetsplanens inledning och ingår i nämndernas ramar. Utredningen angående IT- verksamhetens debitering syftar tilla att göra en mera rättvis fördelning av de kostnader som enheten har. Avsikten är att kostnaderna skall fördelas rättvist efter vilka tjänster olika verksamheter nyttjar. Detta innebär en omfördelning av den totala ramen som dock inte ska öka. Undantaget är sådana verksamheter som ökar i omfattning, t.ex. skolan, som får en ökad kostnad i takt med utbyggnaden av one-to-one. Finansiering av kommunikationsenhet och kundcenter hanteras i särskilt ärende. Taxor och avgifter Genomgång ska ske av samtliga taxor och avgifter som tillämpas. Nämndernas ambitioner när det gäller avgiftsfinansiering ska klargöras. Beslut om taxor ska tas på kommunfullmäktiges möte i oktober. De affärsdrivande verksamheterna, inom Samhällsbyggnadsnämnden, utgör särskilda balansräkningsenheter som tillgodoräknas och belastas sitt resultat genom reglering mot resultatutjämningsfonder. Beslut om resultatdisposition tas i respektive bokslut. Enheterna svarar för sina anläggningstillgångar och sitt rörelsekapital. För förvärv av anläggningar fordras medgivande av Kommunfullmäktige. Taxenivåerna beslutas av Kommunfullmäktige Enheterna skall långsiktigt ha full kostnadstäckning inklusive kapitalkostnader och administrationsersättning. Därvid skall eventuella framtida återställningskostnader eller stora underhållsbehov beaktas. I budgeten angivna totala investeringsramar för enheterna disponeras av nämnd. 30

32 VA-verksamheten För att skapa en långsiktigt hållbar VA-försörjning har arbeten med förnyelse av Va-nätet fortsatt. För att öka kapaciteten i ledningsnätet och minska miljöpåverkan pågår ombyggnad av VA-systemet i Alvhem och är så gott som färdigställt. Ombyggnaden i processdelen på avloppsreningsverket färdigställs under Resultaträkning Bokslut 2012 Prognos 2013 Prognos 2014 Verksamhetens Intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Bokslut 2012 Prognos 2013 Prognos 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Investeringsfond Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

33 Renhållningsverksamheten drivs enligt planerna och arbete med handlingsplan inför den regionala avfallsplanen tillsammans med GR pågår kontinuerligt. Ett enklare sätt för hushållen att slänga mindre mängder farligt avfall har färdigställts i ett antal butiker. Mängden avfall till förbränning och matavfall minskar. Resultaträkning Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Verksamhetens Intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Investeringsfond Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

34 Investeringsplan En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst kronor. Investeringsanslagen har delats in i tre olika kategorier: Kommunövergripande Nämndstrategiska Årsanslag Kommunövergripande investeringar Av kommunfullmäktige prioriterade investeringsanslag. Dessa är bundna till givna projekt. För varje sådan investering ska en kalkyl upprättas där beräknade driftskostnader ska framgå. En projektansvarig ska alltid utses. Efterkalkyl ska upprättas när investeringen slutförts och redovisas till kommunstyrelsen. För dessa investeringar kompenseras nämnden för kapitalkostnader samt driftkostnadskonsekvenser. Investeringar som berör lokaler ska behandlas i lokalplaneringsgruppen. Objekt markerade med fetstil kräver medgivande från kommunstyrelsen före start. Nämndstrategiska investeringar Investeringar av strategisk betydelse för nämndens verksamhet. Kalkyl ska upprättas och driftkostnader ska beräknas. Nämnden avgör om investeringen ska genomföras och om den kan finansieras inom befintlig ram, då någon kompensation inte utgår för dessa investeringar. Årsanslag För att tillgodose nämndernas behov av reinvesteringar i verksamheten har varje nämnd tilldelats ett reinvesteringsanslag. Det är inte specificerat vad det ska användas till utan det avgörs av nämnden. Någon kompensation utgår inte för ökade kapital- eller driftkostnader. Övrigt Behovsnämnden beslutar om och ansvarar för omfattning och förändringar av projektet. Utförandenämnden ansvarar för att projektet genomförs inom givna ramar. När investeringen är slutförd kommer kapital- och driftkostnader att fördelas på de nämnder som enligt reglementet är ansvarig för utförande av verksamheten. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. Grundprincipen skall dock vara att beslutat investeringsanslag får tas i anspråk även efterföljande kalenderår om investeringen inte kunnat görs det innevarande budgetåret. Investeringar som utförs inom reinvesteringsanslaget (Årsanslaget) ombudgeteras inte utan nästkommande års anslag får tas i bruk för att genomföra dessa. De kommande årens investeringsbehov är omfattande. I planen ligger en samlad investeringsvolym på 681,1 mnkr för åren Detta investeringsprogram är inte möjligt att finansiera med egna medel utan upplåningen måste ökas kraftigt. Kommunen kommer dessutom att binda kapital i exploateringsfastigheter. Detta leder till att de finansiella kostnaderna kommer att öka. 33

35 För föreslås investeringar enligt nedanstående tabell. Objekt markerade med fetstil (198,0 mnkr 2014) kräver särskilt medgivande från kommunstyrelsen före start Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Affärsverksamhet Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Summa Kommunstyrelsen Markreserv Centrumutveckling IT-investeringar inkl. Wifi Ekonomi o PA Nämndanslag KS Samhällsbyggnadsnämnden Skattefinansierad verksamhet GC-bro Hållsdammsbäcken Utbyggnad av GC-nät Utbyggnad busshållplatser Utbyggnad enligt K Säkra ridvägar Nämndanslag SBN Summa skattefinansierat Affärsverksamhet VA, Reinvest. / Rat.invest Älvängens reningsverk Nämndanslag VA Summa VA Fordonsbyte renhållning Nämndanslag Renhållning Summa Renhållning Summa avgiftsfinansierat

36 Totalt SBN Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Skepplandavillan Nytt äldreboende Älvängen Nytt boende FH Nämndanslag OAN Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden Ny- ombyggnad skolor/förskolor Ombyggnad ventilation skolor/förskolor Inventarier ny, till och ombyggnad Nämndanslag UBN Summa Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Åtgärder vid Jennylund Näridrottsplatser Upprustnings idrottshall Nämndanslag KFN Summa Kultur- och fritidsnämnden Totalt Kommunstyrelsen 1 Medel för att med kort varsel kunna göra inköp av attraktiv mark, kommunövergripande. 2 Centralorterna behöver utvecklas till attraktiva tätorter, kommunövergripande. 3 IT-avdelningens investeringsanslag för kommunens datadrift, lärardatorer samt elevdatorer, kommunövergripande. 4 Medel för upphandling av nytt ekonomi- och PA-system, kommunövergripande. 5 Kommunstyrelsens reinvesteringsanslag, årsanslag. Samhällsbyggnadsnämnden, Skattefinansierad verksamhet 6 Projektering och byggnation av GC-bro över Hålldammsbäcken, nämndstrategisk. 7 Fortsatt utbyggnad av GC-nätet för att kunna expandera i enlighet med bostadsförsörjningsprogrammet och kunna nyttja pendelnstationerna, kommunövergripande. 8 Utbyggnad av busshållplatser för matning till pendelstationer, kommunövergripande. 9 Utbyggnad enligt K 2020, kommunövergripande. 10 Fortsatt utbyggnad av säkra ridvägar. 11 Nämndanslag SBN. 35

37 Samhällsbyggnadsnämnden, Affärsverksamheterna 12 Anslag till VA-verksamheten i enlighet med VA-plan 2050, taxefinansierat. 13 Ombyggnad av Älvängens reningsverk, luftning, biosteg och skruvpumpar taxefinansierat. 14 VA-verksamhetens reinvesteringsanslag, taxefinansierat. 15 Fordonsbyte renhållningen enligt fastlagd fordonsplan, taxefinansierat. 16 Renhållningsverksamhetens reinvesteringsanslag, taxefinansierat. Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden. 17 Anpassning av funktionshinderboende i Skepplandavillan, nämndstrategiskt. 18 Projektering av nytt äldreboende i Älvängen, kommunövergripande. 19 Nytt funktionshinderboende (5-6 platser), kommunövergripande. 20 Reinvesteringsanslag för omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden. Utbildningsnämnden 21 Ny- och ombyggnad skolor/förskolor (Nol, Surte, Skepplanda, Nödinge och Älvängen), kommunövergripande. 22 Ombyggnad ventilationsanläggningar (Surte fsk., Bohus fsk., Himlaskolan), kommunövergripande. 23 Inventarier ny/ombyggnad skolor/förskolor, kommunövergripande. 24 Reinvesteringsanslag utbildningsnämnden, årsanslag. Kultur- och fritidsnämnden 25 Åtgärder vid Jennylund (bl.a. energieffektivisering av Ale arena), kommunövergripande. 26 Byggande av näridrottsplatser, nämndstrategiskt. 27 Upprustning av gymnasiets idrottshall, kommunövergripande. 28 Reinvesteringsanslag för kultur- och fritidsnämnden, årsanslag. 36

38 Exploateringsplan De större bostadsexploateringar som kommer att pågå under perioden är Kronogården i Älvängen med ca 400 bostäder, Keillers damm i Surte med ca 120 bostäder och Ale höjd i Nödinge med ca 400 bostäder. Andra mellanstora exploateringar som beräknas komma igång är Skårdalsvägen i Bohus, ca 40 bostäder, Furulund i Alafors, ca 40 bostäder, Änggatan i Älvängen, ca 55 bostäder, och gamla busstorget i Älvängen, ca 50 bostäder. Under den senare delen av perioden kan även större exploateringar komma igång i centrala Nödinge, inom Södra Backa i Nödinge, Brandsbobergen i Nol och i centrala Älvängen. Exploatering av verksamhetsmark kommer att pågå i Osbacken, ca 5 ha, Häljered, ca 13 ha, och Skepplanda ca 5 ha. De exploateringar som kommer att påverka kommunens ekonomi mest redovisas i tabellen nedan. Mnkr Kronogården 30,0 10,0 2,0 20,0 1,0 Keillers damm 7,0 Ale höjd 30,0 40,0 10,0 2,0 Osbacken 3,0 Häljered 10,0 5,0 Summa 40,0 50,0 47,0 30,0 3,0 Intäkter Kronogården 11,0 21,0 11,0 19,0 11,0 Keillers damm 8,0 Ale höjd 5,0 15,0 15,0 15,0 Osbacken 1,0 1,0 1,0 1,0 Häljered 4,0 5,0 5,0 5,0 Summa 19,0 31,0 32,0 40,0 32,0 Netto -21,0-19,0-15,0 10,0 29,0 37

39 Mark för verksamheter Ale kommun Programmet innehåller Ale kommuns målsättningar för verksamhetsmark och redovisar planerad verksamhetsmark för perioden Programmet ska ligga till grund för nämndernas planering för respektive verksamhet samt för dialog med marknaden. Programmet medför ekonomiska konsekvenser för kommunen genom behov av utbyggd infrastruktur men skapar även förutsättningar för fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Med ett starkt utbud av verksamheter i form av arbetsplatser och service riktad till Aleborna ska alltfler kunna arbeta och handla på hemmaplan. Detta minskar miljöbelastningen och ger förutsättningar för ett bekvämt och attraktivt liv i Ale. Det ska vara lätt att leva i Ale. Nedanstående tabell redovisar en sammanställning av möjlig verksamhetsmark för Ale kommun under åren Marken som redovisas ska vara försäljningsklar med utbyggda vägar och VA-ledningar fram till området. Arealerna redovisas i hektar. Delområde Klar Ortsvis totalt Surte 1,0 2,2 3,2 Bohus 2,6 2,6 Nödinge 3,0 3,0 Nol 4,1 3,2 7,3 Alafors 6,0 6,0 Älvängen 14,4 13,0 8,0 35,4 Skepplanda 3,0 5,4 8,4 Alvhem 0,4 2,8 3,2 Starrkärr, Kilanda, Ryd, Hålanda 0,0 Totalt 28,5 29,8 0,0 8,0 2,8 0,0 69,1 38

40 Ägardirektivets syfte och principer för ägarstyrning av Alebyggen Ägarens roll innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagets strategier och mål, hur dessa överensstämmer med ägarens övriga verksamheter samt hur bolagsverksamheten sköts av bolagets styrelse och bolagsledning. Bolagets verksamhet ska skapa direkt eller indirekt nytta för medborgarna. Ägardirektivets syfte är att möjliggöra en aktiv styrning av bolaget samt att underlätta för kommunen att följa verksamheten i bolaget. För AB Alebyggen gäller följande ägardirektiv Bolagets verksamhet skall bedrivas enligt affärsmässiga principer. Detta innebär att bolaget alltid skall utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget. Med hänsyn tagen till de offentligrättsliga merkostnader som åligger bolaget skall bolagets långsiktiga direktavkastning uppgå till 5 % av fastighetsvärdet. Ale kommuns bostadsföretag, AB Alebyggen, är ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Ales totala attraktionskraft som boendekommun är tillsammans med bolagets egen förmåga att erbjuda attraktiva bostäder direkt avgörande för efterfrågan på Alebyggens bostäder och därmed också för bolagets ekonomi. Bolagets huvuduppgift är att utgöra en bas för kommunens utbud av hyresrätter dit bostadssökande kan erbjudas bostad utan ekonomisk och/eller social rangordning. Grundläggande krav avseende ekonomiska förhållanden och bostadssociala beteenden ska dock uppfyllas. Bostadsutbudet ska vara attraktivt och varierat och hyressättningen konkurrenskraftig i ett lokalt och regionalt perspektiv. Bolaget ska ta ett tydligt socialt ansvar och arbeta med trivsel, trygghet och sammanhållning. Bolaget har till uppgift att noga följa utvecklingen när det gäller de allmänna förutsättningarna för bostadsbyggande och bygga hyreslägenheter eller övriga former av boenden när de ekonomiska förutsättningarna är realistiska. Bolaget ska överväga ombildande av hyresrätt till bostadsrätt för att främja ett varierat bostadsutbud och frigöra kapital för nybyggnation och underhåll. Bolaget äger rätt att köpa och sälja fastigheter. Bolaget har också till uppgift att bidra till att en sådan positiv utveckling erhålls att kommunens totala attraktionskraft ökar jämfört med idag. Bolaget har även till uppgift att engagera sig i kommunens Näringslivsutveckling och enligt affärsmässiga principer vidta åtgärder som annars inte kommer till stånd. Bolaget skall ha höga ambitioner och vara en föregångare när det gäller miljöåtgärder i befintligt bostadsbestånd och när det gäller miljöeffektiv nybyggnad. Med iakttagande av de begränsningsregler som följer av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag skall bolaget till kommunen årligen lämna utdelning motsvarande verksamhetsårets genomsnittliga statslåneränta med ett tillägg om 0,3% beräknat på 9,5 mnkr av det totala aktiekapitalet om 17,5 mnkr. 39

41 Borgensavgift skall erläggas på av bolaget upptagna lån med kommunal borgen. Borgensavgiften skall fastställas årligen av kommunfullmäktige i samband med kommunens fastställande av kommande års budgetram. Kommunfullmäktige är att anse som bolagets ägare. Enligt 3 kap kommunallagen fastställer kommunfullmäktige ändamålet med bolagets verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter. Vidare ska kommunfullmäktige ta ställning innan beslut i verksamhet som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Varje ärendes karaktär ska prövas av bolagets styrelse som bär ansvaret för att dessa frågor förs till kommunfullmäktige för ställningstagande. Om tveksamhet uppstår huruvida en fråga är av sådan beskaffenhet att ägarens ställningstagande skall inhämtas, ska den underställas ägaren för sådant ställningstagande. Kommunfullmäktige har rätt att närvara vid årsstämma samt har rätt att, inom ramen för den upplysningsplikt som åligger bolagsstyrelse och VD, ställa frågor. Kommunstyrelsen har enligt Kommunallagen ett ansvar för att fortlöpande följa verksamheten. Detta innebär att kommunstyrelsen även ska ha en överblick och kontroll över bolagets verksamhet, den s.k. uppsiktsplikten. Kommunfullmäktige utser lekmannarevisorer i bolaget. Lekmannarevisorerna ska årligen lämna granskningsrapport till bolagsstämman. Bolaget ska kontinuerligt hålla ägaren informerad om sin verksamhet och om planerade åtgärder av större vikt. Detta sker vid regelbundna ägarsamråd mellan kommunledning och bolagsledning samt på endera partens initiativ vid behov. Ale kommuns verksamhetsplan ska vara vägledande för bolagets arbete. Bolaget ska särskilt beakta av kommunfullmäktige fattade beslut beträffande internbank och finanspolicy och givna direktiv beträffande borgen och ekonomi- och finansieringskreditiv. Hur bolaget verkar i enlighet med kommunens styrdokument och beslut ska framgå av bolagets verksamhetsplan/affärsplan. Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och arbetsfördelning dels inom styrelsen och dels mellan styrelse och verkställande direktör. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen ska minst omfatta om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den internt är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Det åligger bolagsstyrelsen att se till att bolagets organisation är ändamålsenlig och inrymmer rutiner och funktioner som verkar kvalitetssäkrande. Bolagsstyrelsen ska tillse att bolaget har en god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. 40

42 KFs protokoll där planen antas. 41

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52