Regionalt serviceprogram

Transkript

1 Regionalt serviceprogram Östergötlands län Reviderat och antaget av Region Östergötland 2019 Diarienummer: TSN

2

3 Förord På regeringens uppdrag har Region Östergötland ett regionalt serviceprogram. Syftet med programmet är att bidra till en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för boende, företag och besökare i Östergötlands landsbygder. Vi lever och verkar i ett samhälle som blir mer digitaliserat och där vi behöver tänka om och tänka nytt när det gäller transporter av gods och resande. Det ger oss nya utmaningar när det gäller vad tillgänglighet till service är och vad vi kan göra för att möta utmaningarna och bidra till god tillgänglighet. Regionalt Serviceprogram Östergötlands län har fungerat som vägvisare för Region Östergötlands arbete med serviceutveckling sedan Programmet genomförs i samverkan, genom partnerskap med länets kommuner och Länsstyrelsen Östergötland, och genom olika satsningar på stöd och projekt. Region Östergötlands projekt Regional serviceutveckling som Tillväxtverket och länets kommuner medfinansierar och som startade 2017 fortsätter även I projektet har vi tagit ytterligare steg för att integrera frågor kring tillgänglighet till service inom regional utveckling. Under 2019 kommer den del av det regionala serviceprogrammet som handlar om betaltjänster att kompletteras med Länsstyrelsen Östergötlands betaltjänststrategi. Tillgänglighet till betaltjänster kommer fortsatt att vara en viktig del i serviceprogrammet men mål och insatser kommer att ingå i betaltjänststrategin. Betaltjänstrategin är att se som en bilaga till Regionalt serviceprogram. Nu står vi i början av 2019 och har precis påbörjat en ny mandatperiod. Den politiska ambitionen är att det ska vara attraktivt och enkelt att bosätta sig på landsbygden. För att landsbygden ska kunna leverera krävs att de människor som bor och arbetar där har goda förutsättningar med fungerande samhällsservice tillgängligt och nära. Därför ser vi uppdraget från regeringen som ett viktigt tillskott och komplement till Region Östergötlands arbete för att lyfta landsbygdens möjligheter och potential. Hela regionen ska leva! Julie Tran Ordförande Trafik- och samhällsplaneringsnämnden

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 REGIONALT SERVICEPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND... 5 Erfarenheter från tidigare programperiod... 6 Programmets utformning... 6 Partnerskap och kommunalt deltagande... 7 Hållbar utveckling... 7 REGIONALA STRATEGIPROGRAM... 8 Regionalt utvecklingsprogram (RUP)... 8 Bredbandsstrategi för Östergötland... 8 Digitala Agendan för Östergötland... 8 Genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet... 9 NULÄGE OCH ANALYS... 9 NULÄGE... 9 Dagligvarubutiker och drivmedelsstationer... 9 Grundläggande betaltjänster ANALYS PRIORITERADE OMRÅDEN INSATSER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING KÄLLOR RIKTLINJER FÖR STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE

5 Inledning Tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en viktig del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer. Regeringen framhåller vikten av att alla delar av landet ges möjlighet att utvecklas. För att skapa en god miljö med hög attraktivitet för boende och företag är insatser som bidrar till en god servicenivå viktiga. Regeringen har givit länen i uppdrag att ta fram regionala serviceprogram för perioden Programmen ska utarbetas och genomföras i enlighet med de riktlinjer som Tillväxtverket tagit fram. Serviceprogrammen ska börja gälla från och med 1 april 2014 fram till Det tidigare serviceprogrammet för perioden var mer fokuserat på kopplingen mellan service och näringslivets utveckling än de äldre lokala utvecklingsprogrammen inom kommersiell service. Detta arbete ska fortsätta inom ramen för det nya regionala serviceprogrammet. Serviceprogrammet syfte är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. Serviceprogrammet ska utarbetas med hänsyn till den tidigare programperioden Programmet ska bygga på en analys av behoven i länet och i möjligaste mån även samverka med övriga program inom regional tillväxt. 4

6 Regionalt serviceprogram för Östergötland Det regionala serviceprogrammet ska ge underlag för prioritering av stöd till kommersiell service. Det ger också möjlighet till att infoga olika former av stöd till kommersiell service i en långsiktig och väl underbyggd planering. Det övergripande syftet med det regionala serviceprogrammet för Östergötland är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Det är tillgången till kommersiell service som är utgångspunkten för serviceprogrammets insatser. - till detta hör att stärka aktörer som tillhandhåller dagligvaror och drivmedel - samt att stärka dagligvarubutiker och drivmedelstationer genom samordning med andra typer av service Avgränsning Arbetet med att främja en grundläggande servicestruktur berör flera områden. I dagsläget genomförs en rad åtgärder för att bevara och utveckla service i gles- och landsbygder med hjälp av insatser inom landsbygdsprogrammet, regionala utvecklingsprogrammet, bredbandstrategin och den digitala agendan för Östergötland. De olika insatserna ska så långt som möjligt komplettera varandra. Det regionala serviceprogrammet kommer inrikta sig på dagligvaror (med tillhörande ombudsverksamhet), drivmedel, utvecklingsinsatser inom betaltjänster, samordning och i viss mån kommunal service samt turism. Detta illusteras i figuren nedan. Regionalt Serviceprogram för Östergötland 5

7 Denna avgränsning är även vägledande för stöd till kommersiell service. Stöd ges till dagligvarubutiker och drivmedelstationer i gles- och landsbygdsområden som är öppna året om och där butiken är den sista på orten. Det bör även vara ett visst avstånd till närmaste butik/drivmedelstation och butiker med förhållandevis hög omsättning är inte föremål för stöd. Om det finns särskilda skäl kan även företagare som har en fackhandelsbutik få stöd. Också näringsidkare som bedriver verksamhet med varubuss och säljer dagligvaror till konsumenter kan, om det finns särskilda skäl, beviljas stöd. Även kommuner som ersätter kostnader för hemsändning av dagligvaror till hushåll i gles- och landsbygd kan få statligt bidrag för en del av sina kostnader. De stöd som kan utgå till kommersiell service är begränsade och prioritering bör göras så att investeringar som bidrar till ökad lönsamhet och/eller minskade kostnader kan genomföras. I bilaga 1 redovisas stöden samt den prioritering av butiker som gäller för Stöd för betaltjänster kan ges till aktörer som driver säsongsbutiker eller liknande. Stöd för betaltjänster ges enbart om den direkta nyttan kommer fler till del i närområdet än den sökande. Mer detaljerade riktlinjer för stödet till betaltjänster finns i förordning (2014:139) om statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster. Erfarenheter från tidigare programperiod De regionala serviceprogrammen för ska utarbetas med hänsyn till och med tillvaratagande av erfarenheter och kunskap från den tidigare programperioden. Det tidigare serviceprogrammet för Östergötland hade fem insatsområden. Dessa var: - Kompetensutveckling och upphandling - Ökad köptrohet och lönsamhet - Samordning - Grundläggande betaltjänster samt elektroniska kommunikationer - Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning Det genomfördes bl.a. insatser kopplade till samordnad livsmedelsdistribution. Lärdomar från detta arbete ska tas tillvara och vid intresse bör nya lösningar inom detta arbete påbörjas under programperioden. Det genomfördes även flera projekt där investeringar kom till med hjälp av kommunalt, regionalt, ideellt och privat engagemang och finansiering. Dessa investeringar hade inte kunnat genomföras av enbart en av dessa parter och likande arbetssätt är önskvärt i detta program. En brist i föregående program var att flertalet av projekten hade ett smalt deltagande och att initiativen kom från ett begränsat antal aktörer. Önskvärt i det nya programmet är att projektidéer och deltagande engagerar fler aktörer. Årliga uppföljningar bör även förbättras, vilket programmets upplägg med årliga insatser bidrar till. Programmets utformning Det övergripande syftet med det regionala serviceprogrammet för Östergötland är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. 6

8 Programmet har som övergripande mål att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. För att bidra till måluppfyllelse kommer ett antal prioriterade områden slås fast i programmet. Dessa områden gäller under hela perioden och kopplat till dessa finns mätbara indikatorer. Under dessa områden kommer det varje år att ges förslag på insatser som syftar till att uppnå målen i programmet. Insatser behöver inte finnas inom varje område för varje år. De kan även löpa över flera år. Insatserna utvärderas årligen samt uppdateras varje år. Prioriterade områden samt insatser finner ni längre ner i serviceprogrammet. De prioriterade områden som finns i programmet samt de insatserna som finns/kommer finnas i programmet föregås av en analys. Det Regionala Serviceprogrammet ska också ligga till grund för de prioriteringar som görs kopplat till stödet till kommersiell service. Partnerskap och kommunalt deltagande De regionala serviceprogrammen ska innehålla ett partnerskap som följer arbetet och är med och identifierar och genomför insatser. Identifiering och planering av programmets insatser ska göras årsvis. Vid framtagning av insatser är det viktigt med ett kommunalt och ideellt deltagande och därför ingår de kommunala kontaktpersonerna för servicefrågor, regionen samt länsstyrelsen i partnerskapet för serviceprogrammet. De ska tillsammans med den organisation som har huvudmannaskapet för programmet, Region Östergötland, arbeta fram nya insatser. Partnerskapets organisation kan komma att förändras under programperioden. Vid behov, tillfälliga eller konstanta, kommer fler aktörer att bjudas in. Kommunerna är viktiga aktörer för servicefrågorna dels genom att de är huvudmän för flera servicefunktioner, att de arbetar med näringslivsutveckling och dels genom deras ansvar för den fysiska planeringen. Flera insatsområden kräver ett aktivt kommunalt deltagande och som ansvarig organisation för serviceprogrammet ska Region Östergötland stödja, och om möjligt bidra med finansiering till kommunala initiativ. Länsstyrelsen Östergötland ingår i partnerskapet och ansvarar för insatser kring grundläggande betaltjänster. Länsstyrelsen Östergötland handlägger stödet till kommersiell service i landsbygdsprogrammet. Hållbar utveckling I framtagande och genomförande av de regionala serviceprogrammen ska hållbarhetsdimensionerna beaktas med särskilt fokus på jämställdhet mellan kvinnor och män, integration, mångfald samt miljö. Insatserna i programmet ska bidra till att båda nuvarande och kommande generationer kan erbjudas goda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. Mångfald är ett viktigt begrepp för programmet och det övergripande målet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. Insatserna i programmet bidrar inte negativt till jämställdhet, integration, mångfald och miljö. Tillgänglighet till kommersiell service minskar behovet av bilburna transporter och om viss offentlig service även kan samordnas med den kommersiella servicen kan behovet av resor 7

9 minska ytterligare. Då en butik kan tjäna som en spontan mötesplats i en bygd är detta positivt ur integrationssynpunkt. Regionala strategiprogram Nedan redovisas regionala strategiprogram som är relevanta i servicearbetet och som ligger till grund för inriktningar och avgränsningar inom det regionala serviceprogrammet. Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland antogs i maj 2012 och blickar fram mot Detta program innehåller ett antal strategier och rekommendationer som har bäring på det som ingår i detta program. Programmets övergripande mål är: Goda livsvillkor för regionens invånare Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Hållbart nyttjande av naturens resurser För att uppnå dessa mål anges åtta strategier: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 3. Stärka Östergötland som en flerkärning stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja Östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Under strategi 4 Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar står det att utvecklingen av tätorterna i regionens perifera områden är avgörande för att bibehålla en god service i alla delar av regionen. Den rekommendation som ges till kommunerna är att koncentrera den offentliga servicen till de tätorter som bedöms ha bäst utvecklingsförutsättningar för att stärka dessa som lokala servicecentra. Bredbandsstrategi för Östergötland Sedan 2013 har Östergötland en regional bredbandsstrategi som syftar till att samla kommunernas mål och prioriteringar till en regional nivå. Detta för att kunna nå uppsatta mål och ha möjlighet att möta framtida krav och behov gällande IT-infrastrukturen samt prioritera åtgärder. Strategin sträcker sig till år Till strategin finns en handlingsplan i vilken aktiviteter och ansvariga anges. För att få en regional förankring av arbetet har det bildats ett regionalt samverkansforum Den regionala strategin har identifierat ett antal kritiska framgångsfaktorer för att målet, att 90 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020, ska kunna nås. De centrala faktorerna, förutom rena stödmedel, är de som påverkar utbyggnaden på landsbygden och i tätorterna. Det handlar om förutsättningarna för att s.k. byalagsprojekt ska kunna genomföras samt marknadsaktörernas förutsättningar att verka kostnadseffektivt i större tätorter. Digitala Agendan för Östergötland Den regionala digitala agendan ska bidra till att de mål som beskrivs i det regionala utvecklingsprogrammet och i den digitala agendan för Sverige förverkligas. Den regionala digitala agendan för Östergötland är framtagen av Länsstyrelsen, Landstinget samt Region Östergötland. 8

10 Ledorden för agendan är ökad samsyn och ökat digitalt samarbete i länet. Agendan innehåller fem fokusområden. Inom varje fokusområde beskrivs möjligheter och utmaningar samt prioriterade insatser som behöver hanteras. Den digitala agendan för Östergötland gäller under perioden , men för att de prioriterade insatserna som anges ska vara aktuella avser dessa en tidsperiod om två till tre år. Den digitala agendans fem fokusområden är: Bredbandsinfrastruktur Digital kompetens och delaktighet Digitala tjänster för allmänheten Digitalt stöd inom offentlig verksamhet IT för företagande och entreprenörskap Genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet I landsbygdsprogrammet har det införts ett nytt stöd till kommersiell och kommersiell service. Budgeten för denna åtgärd uppgår under programperioden till 17,5 miljoner kronor. Nuläge och Analys Nuläge Dagligvarubutiker och drivmedelsstationer Antalet dagligvarubutiker har minskat drastiskt i Sverige sedan mitten på 1990-talet. Detta gäller särskilt butiker med en butiksyta under 400 m 2 samtidigt som butiker med en yta över m 2 ökat med över 100 procent. Utvecklingen i Sverige sedan 1996 visas av figuren nedan: Figur 1 Utvecklingen av antalet dagligvarubutiker i Sverige Stormarknad minst 2500 m2 Butiker m2 Butiker minst 800 m2 Övriga dagligvarubutiker 107% 53% 0-2% 6% -4% % -69% Källa: Tillväxtanalys (2013) bearbetning Länsstyrelsen Östergötland Antalet dagligvarubutiker i Östergötland har sedan 2009 minskat med fem stycken eller med 15 procent. Detta betyder att utslagstakten minskat jämfört med föregående programperiod då den låg på 28 procent. Störst förändring gällande dagligvarubutiker har skett i områden med mycket hög eller hög tillgänglighet vilket medfört att antalet personer med mer än

11 minuters färdväg till närmsta butik har ökat. Förändringen mellan åren 2007 och 2012 visas av tabellen nedan. Källa: Tillväxtanalys Tabell 1 Tillgänglighet till dagligvarubutik 2007 och 2012 Tillgänglighet till dagligvarubutik år 2007 och 2012 Östergötland (exkl skärgårdsbefolkning) Restid med bil 5 - < 10 minuter 10 - < 20 minuter 20 - < 30 minuter 30 - < 40 minuter 40 minuter eller mer Förändr Förändr Förändr Förändr Förändr. Antal personer Bild 1 - Tillgänglighet till dagligvarubutik 2013 Nedan visas dagligvarubutikerna på landsbygderna i länet (röda prickar) över en indexerad tillgänglighetskarta 1. Utöver dessa butiker finns det ett antal butiker som erbjuder ett mindre kompletteringssortiment samt butiker som endast har öppet under sommarhalvåret. Även ett par kommunhuvudorter samt vissa större kransorter till Linköping och Norrköping har idag endast en butik kvar. 1 Modellen är framtagen av Tillväxtanalys och visar på tillgänglighet med bil till tätorter som är viktade utifrån fem tätortsstorlekar (200, 1000, 3000, och invånare) 10

12 Bild 2 Dagligvarubutiker på landsbygderna i Östergötland I stort sett alla butiker är idag apoteksombud, har paketutlämning, ger hemsändning eller ger privatpersoner möjlighet att ta ut kontanter. Cirka hälften av butikerna är ombud för systembolaget och en tredjedel för svenska spel. Dagligvarubutikerna sysselsätter runt 60 årsarbetskrafter. Cirka hälften av butikerna har en omsättning under eller kring fem miljoner kronor. Över 60 procent av de orter på landsbygden som idag har en butik kvar hade mellan perioden 2005 och 2010 minskat i befolkning. Gällande drivmedelstationer så har det totala antalet minskat men tillgängligheten för de som hade över 10 minuters färdväg har ökat. Störst förändring har skett i områden med mycket hög tillgänglighet. Detta har lett till antalet personer med mellan 5 och 10 minuters färdväg till närmsta drivmedelstation har ökat. Samtidigt har antalet personer med mellan 10 och 30 minuters färdväg minskat. I flera utsatta områden, där den drivmedelstation som finns har stor betydelse för tillgängligheten, har nyinvesteringar i befintliga anläggningar gjorts. Detta gäller speciellt Arkösund, Sankt Anna samt Fyrudden. Förändringen gällande tillgänglighet till drivmedelstationer visas av tabellen nedan. Källa: Tillväxtanalys Tabell 2 - Tillgänglighet till drivmedelsstationer 2007 och 2012 Tillgänglighet till drivmedelsstationer år 2007 och 2012 Östergötland (exkl skärgårdsbefolkning) Restid med bil 5 - < 10 minuter 10 - < 20 minuter 20 - < 30 minuter 30 - < 40 minuter 40 minuter eller mer Förändr Förändr Förändr Förändr Förändr. Antal personer Totalt finns det 46 drivmedelstationer på landsbygden i Östergötland varav 10 är sjömackar. Majoriteten av drivmedelsstationerna är automatstationer. I dagsläget finns det inga större behov av ytterligare drivmedelstationer på landsbygden, men det är viktigt att bevaka utvecklingen, särskilt för de anläggningar som är lokaliserade vid en butik. 11

13 Grundläggande betaltjänster I länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag ingår att bedöma hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov. Särskilt fokus ligger på äldre och personer med funktionshinder samt möjligheteten för företag att deponera dagskassor. Från och med 2013 utökades också uppdraget till att innefatta utvecklingsinsatser. Anledningen till betaltjänstuppdraget är att Svensk kassaservice, och därmed betaltjänster hos lantbrevbärarna, avvecklades och att lagen om grundläggande kassaservice kom att ersättas av det politiska målet att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Som grundläggande betaltjänster räknas följande: sköta betalningsförmedling, att betala och ta betalt ta ut kontanter sätta in dagskassor på bankkonto för näringsidkare och ideella föreningar Sedan länsstyrelserna fick uppdraget 2009 har marknaden kring betaltjänster och sättet vi utför våra betaltjänster på förändrats. Det område där man tydligast har kunnat se en förändring är hos bankerna, vilket både innefattar bankkontor som har lagts ner, men också att många av de bankkontor som finns kvar numera är kontantlösa eller kontantminimerade. Ett annat område där länsstyrelsen genom bevakningsuppdraget har funnit att problem finns är dagskassehanteringen för företag på landsbygden. Detta problem är främst kopplat till skärgården, men finns också delvis i andra delar av länet. Tack vare de två betaltjänstombud som länsstyrelsen ger stöd åt i skärgårdsområdena Sankt Anna och Arkösund, har detta problem minskat. Under 2019 kommer Länsstyrelsen Östergötland att anta en betaltjänststrategi som kommer att kopplas till Regionalt serviceprogram. Betaltjänststrategin beskriver länsstyrelsens uppdrag och nuläget i länet samt omfattar mål och aktiviteter som länsstyrelsen kommer att arbeta med framåt inom betaltjänstuppdraget. Betaltjänststrategin är att se som en bilaga till Regionalt serviceprogram. Analys Den geografiska täckningen, utifrån population och besöksnäring, av drivmedelstationer och dagligvarubutiker är i stort tillfredställande i länet. Det finns även ett antal butiker, främst i områden med stor sommarturism t.ex. skärgården, som idag endast är sommaröppna. Sedan början av förra programperioden har minskningen av antalet dagligvarubutiker hejdats något men de butiker som finns kvar blir därmed viktigare för tillgängligheten. Ett fortsatt problem är den generellt låga omsättningen och/eller försäljningen hos både dagligvarubutiker och drivmedelsationer samt att befolkningen på flertalet av de orter som fortfarande har visst serviceutbud minskar. En stor del av landsbygdens befolkning tillbringar bara en del av sin dag på landsbygden. Det betyder att för många är den ibland bristande tillgången på servicefunktioner på landsbygden inget problem då man ändå besöker en större tätort och där kan få sitt behov av servicefunktioner tillgodosett. Problemen blir mer påtagliga för den del av landsbygdens befolkning som har sitt dagliga arbete på landsbygden eller som av andra skäl har svårt att ta sig till någon större ort. Det är viktigt att kommunen har en plan och beredskap för att kunna lösa varuförsörjningen för de personer som har svårt att ta sig till sin närmsta butik. För denna grupp kan även fler saker än varuförsörjningen försvinna när butiken stänger då denna har en viktig roll som social träffpunkt och fungerar som en offentlig lokal i bygden. I vissa områden kan därför alternativa mötesplatser, om sådana saknas, vara viktiga. Även kollektivtrafiken är viktig för butiken och ortens attraktivitet. På vissa orter reser många kollektivt till och från arbetet och det är då viktigt att av- och påstigningsplatserna finns nära butiken och att öppettider matchas med tidtabeller. 12

14 Om servicen på en ort utarmas innebär det att ortens attraktivitet minskar, vilket försämrar möjligheterna för såväl befintliga företag som nyetableringar. Hur lönsamheten ska förbättras handlar om en kombination av flera saker. Det kan vara förbättrade inköpsvillkor från grossister, högre köptrohet hos lokalbefolkningen, energieffektivisering, förbättrad varudistribution och att kunna skapa ett värde i verksamheten som invånare utanför orten också uppskattar. Sammantaget gör detta att tillgänglighet till kommersiell service såsom dagligvaror och drivmedel bör vara en prioriterad insats i programmet. Detta område innefattar även ombudsverksamhet som till exempel post, spel och apotek vilket både fungerar som servicefunktioner till orten och ger butiken fler ben att stå på. För att utveckla den kommersiella och offentliga servicen på landsbygden behövs det en helhetssyn över orten. Alla saker som sker där påverkar varandra och det är därför viktigt att göra konsekvensanalyser för den kommersiella och offentliga servicen vid åtgärder på orten. Här kan t.ex. kommunal översiktplanering och planering för varuförsörjningen eller liknande spela roll. Många servicefunktioner är på tillbakagång i landsbygden vilket skapar problem för många boende. Att det finns vägar för att samordna den offentliga servicen med den kommersiella kan leda till att de boende får en förbättrad servicenivå och att den kommersiella servicen samtidigt får utökade möjligheter. Det finns även regionala aktörer som är viktiga för kommersiell och offentlig service som t.ex. länstrafiken. Samordning av serviceslag och kommunal och regional serviceplanering bör därför ingå som prioriterade insatser i programmet. I och med att länsstyrelsen ska arbeta för utvecklingsinsatser inom betaltjänstlösningar på landsbygden så är det viktigt denna fråga blir en del av det regionala serviceprogrammet. Länsstyrelsen Östergötland gör bedömningen att det under kommande programperiod finns ytterligare ett par områden i länet där avstånden till deponering av dagskassor är stora och där insatser kan behövas. Då marknaden ej kan täcka kostnaderna för olika deponeringslösningar kan fortsatt statligt stöd behövas. Fokus ligger därmed på deponering av dagskassor men övriga betaltjänstlösningar kopplade till grundläggande betaltjänster kan också bli aktuella inom det regionala serviceprogrammet. Tillgång till bredband och fungerande mobiltelefoni är också en för landsbygdens invånare väsentlig servicefunktion som marknaden inte tillgodoser idag. Här finns ett stort behov av förbättringar. Östergötland har idag en bredbandsstrategi för länet och en arbetsgrupp kopplad till denna. Nedan visas en SWOT analys över den kommersiella servicen på landsbygden i Östergötland. Styrkor Relativt god servicetillgänglighet i länet Goda exempel på servicepunkter Samverkansprojekt mellan ideell, privat och offentlig sektor Engagemang hos lokalbefolkningen Kommuner som engagerar sig i servicefrågorna Pågående bredbandsutbyggnad Möjligheter Kommunalt engagemang för servicefrågorna Samordnade inköp och samordnad distribution Ny teknik Ökad samordning av serviceslag Kommunal och regional planering där hänsyn till landsbygdens service tas Svagheter Minskat kundunderlag i flera orter som idag har butik kvar Låg köptrohet Inköpsvillkor från grossister Låg omsättning i butikerna Vissa områden har långt till närmsta deponeringsställe för dagskassor Fortfarande låg andel som har tillgång till bredband om 100 Mbit/s Hot Fortsatt befolkningsminskning i orter med endast en butik Lågt engagemang för servicefrågor i kommuner Försämrade inköpsvillkor från grossister Försämrade kollektiva förbindelser Att färre personer som vill/kan driva mindre butiker på landsbygden 13

15 Prioriterade områden I detta kapitel anges de för programmet prioriterade områdena. Dessa gäller för hela programperioden, men kan vid behov revideras. Kopplat till områdena finns även mätbara indikatorer. De prioriterade områdena är valda med hänsyn till analysen för länet samt programmets syfte och övergripande mål. Syftet med det regionala serviceprogrammet för Östergötland är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Programmet har som övergripande mål att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. De prioriterade områdena för Östergötlands Regionala Serviceprogram är: 1. Tillgänglighet till dagligvaror 2. Tillgänglighet till drivmedel 3. Tillgång till grundläggande betaltjänster 4. Kommunal och regional serviceplanering Till varje område finns det en indikator som gäller för hela programperioden. Utgångspunkten för dessa är att de är mätbara och kan följas upp årligen genom statistik från t.ex. Tillväxtanalys. Indikatorerna har även satts med hänsyn till de förutsättningar som gäller i Östergötland. Gemensamt för alla prioriterade områden är vikten av att befintliga och nya satsningar på samordning av serviceslag uppmuntras samt att nya innovativa lösningar skapas. I dagsläget finns både exempel på samordning av serviceslag gällande kommersiell service och grundläggande betaltjänster. 14

16 Nedan ges en nulägesbild kring dessa indikatorer. 1) Tillgänglighet till dagligvaror Indikator: Andelen av befolkningen med över 20 minuters färdväg till en dagligvarubutik Nuläge (exkl. skärgårdsbefolkning): 0,03 procent. 2) Tillgänglighet till drivmedel Indikator: Andelen av befolkningen med över 20 minuters färdväg till en drivmedelsstation Nuläge (exkl. skärgårdsbefolkning): 0,03 procent. 3) Tillgång till grundläggande betaltjänster Indikator: Antal områden med mer än 3 mil enkel resa till dagskassedeponering. Nuläge: Två områden har mer än tre mil. 4) Kommunal och regional serviceplanering Indikator: Alla kommuner i länet ska ha en aktuell varuförsörjningsplan eller motsvarande. Nuläge: Flera planer är i behov av uppdatering! Innovativa lösningar och samordning av serviceslag ska uppmuntras inom alla ovanstående områden. 15

17 Insatser 2019 För att arbetet inom det regionala serviceprogrammet ska leda till att uppsatta mål uppnås fordras att konkreta insatser identifieras och planeras inför själva genomförandet. Identifiering och planering av programmets insatser ska göras en gång per år inför det kommande året. Vid framtagning av insatser är det viktigt med ett kommunalt deltagande. De kommunala kontaktpersonerna för servicefrågor, Länsstyrelsen Östergötland samt Region Östergötland ingår i det partnerskap för serviceprogrammet som tillsammans arbetar fram nya insatser. I samband med den årliga uppföljningen av det regionala serviceprogrammet ska en beskrivning av det kommande årets insatser tas fram. Under har Region Östergötland fått stöd från Tillväxtverket för ett projekt som syftar till att förstärka arbetet med serviceutveckling i Östergötland på alla nivåer. Projektet delfinansieras av alla 13 kommuner i Östergötland och Region Östergötland. Projektets målsättning är att skapa ett arbetssätt som fortsätter efter projektet, genom upparbetade arenor där servicefrågan står på agendan. Målet är att alla kommuner i Östergötland påbörjar arbetet med att uppdatera sina varuförsörjningsplaner och att dagligvarubutiker och drivmedelsstationer på landsbygden är långsiktigt livskraftiga. Under 2019 fortsätter vi att arbeta med införandet av nya riktlinjer för hemsändningsbidraget som börjar gälla under året. Det innebär informationsinsatser till utförare av hemsändning och att bistå kommunerna i arbetet med att anpassa sina regler för hemsändning till de nya riktlinjerna. Vi fortsätter under 2019 det processarbete vi påbörjat kring hur kommunerna arbetar med serviceplanering. Vi tar fram ett kunskapsunderlag som ska vara till hjälp när kommunerna tar fram en serviceplan. Vi presenterar underlaget och arrangerar en workshop. Partnerskapet kring RSP samverkar genom att vi arrangerar ett partnerskapsmöte under Kompetensutvecklingsinsatser under året kommer att fokusera på ökad kännedom om befintliga främjarsystemet för företagande, vilka stödmöjligheter som finns inom kommersiell service samt på vilket sätt kommuner kan arbeta med servicepunkter och servicelösningar. Insatserna riktar sig till tjänstepersoner på kommunal och regional nivå samt servicegivare. Projektet arrangerar en slutkonferens under årets landsbygdsdag. Slutkonferensen syftar till att presentera projektets resultat och erfarenheter, samt att framtidsspana. Under 2019 kommer Länsstyrelsen Östergötland att anta en betaltjänststrategi som ska utgöra bilaga till Regionalt serviceprogram. 16

18 Aktuella insatser finns i figuren nedan: Beskrivning av årliga insatser för respektive insatsområde Prioriterat område 1: Tillgänglighet till dagligvaror Prioriterat område 2 Tillgänglighet till drivmedel Prioriterat område 3 Grundläggande betaltjänster Prioriterat område 4 Kommunal och regional serviceplanering Insatser Informationsinsatser om rådgivning och stödmöljigheter Insatser Bevakning -Informationsinsater om stödmöljigheter Insatser Betaltjänstlösningar - Betaltjänststrategi Insatser Projekt regional serviceutveckling Insatsmål: Bidra till god kännedom hos servicegivare och kommunala tjänstepersonerom vilka aktörer och insatser som finns inom främjarsystemet i Östergötland samt vilka möljigheter till stöd som finns inom kommersiell service Resultatmål: Alla prioriterade butiker får rådgivning och stöd utifrån sina förutsättningar Effektmål: Rådgivning och stöd har förbättrat förutsättningarna för lönsamma butiker i länet Insatsmål: Bidra till god kännedom hos servicegivare och kommunala tjänstepersonerom vilka möljigheter till stöd som finns inom kommersiell service Resultatmål: Stöd ut Landsbygdsprogramm et har sökts av drivmedelsstationer Effektmål: Stöd har förbättrat förutsättningarna för tillgänglighet till drivmedel i Östergötland Insatsmål: Undersöka möjligheten till betaltjänstlösningar i områden med mer än tre mil till graundläggamde betaltjänst Resultatmål: Möjligheterna till betaltjänstlösningar i områden med mer än tre mil till grundläggande betaltjänst har utretts Effektmål: Förutsättningrana är utredda för etablering av betaltjänstombud Insatsmål: Alla kommuner ska under perioden ta fram en varuförsöjningsplan eller liknande Resultatmål: Servicefrågorna får en naturlig del i den kommunala planeringen Effektmål: Bättre förutsättningar för en god servicenivå inom rimliga avstånd Uppföljning och utvärdering Uppföljning samt utvärdering av insatser kommer att ske årligen genom ett möte med partnerskapet i slutet av året. Under detta partnerskapsmöte kommer insatserna som gjorts under det gångna året att följas upp/utvärderas samt nästkommande års insatser tas fram/planeras. Ytterligare uppföljningar av insatser kan komma att göras efter behov, t.ex. om insatsen har genomförts i projektform. Gällande innovativa lösningar och samordning av serviceslag kommer detta särskilt exemplifieras i återrapportingen till Tillväxtverket. Uppföljning samt utvärdering av indikatorerna kommer att göras årligen i samband med partnerskapsmötet och den årliga rapporteringen. 17

19 Källor Landstinget Östergötland, Länsstyrelsen Östergötland, Regionförbundet Östsam 2013, Digital Agenda för Östergötland Länsstyrelsen Östergötland, Bredbandsstrategi för Östergötland , Rapport 2013:1 Regionförbundet Östsam, Regionalt Utvecklingsprogram >2030 för Östergötland Tillväxtanalys, PIPOS, pipos.html Tillväxtanalys 2013, Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012, Rapport 2013:04 Tillväxtverket 2013, Riktlinjer för framtagande och genomförande av regionala serviceprogram

20 Riktlinjer för stöd till kommersiell service i Östergötlands län 2019 Riktlinjerna tillämpas för stöd till kommersiell service avseende dels stödformer riktade mot butiker och drivmedelsstationer på landsbygden i länet samt hemsändningsbidrag till kommunerna. De har arbetats fram utifrån förordningen SFS 2000:284 om stöd till kommersiell service och åtgärden stöd till kommersiell och offentlig service i landsbygdsprogrammet. Övergripande riktlinjer Stödformerna är servicebidrag, hemsändningsbidrag och ett nytt driftbidrag via förordningen SFS 2000:284 samt den nya stödformen inom landsbygdsprogrammet. Servicebidrag, driftbidrag och investeringsbidraget kan lämnas till butiker och försäljningsställen för drivmedel på landsbygden. Hemsändningsbidrag kan lämnas till kommunerna. Butiker som kan erhålla stöd Stöd till kommersiell service kan lämnas till dagligvarubutiker på landsbygden i hela länet där försörjningen är hotad. Stöd kan därmed inte lämnas om det finns mer än en butik på orten eller i dess närhet. Generellt sett bör minst 10 km gälla som avstånd mellan butiker men de geografiska och befolkningsmässiga förhållandena för övrigt bör dock alltid beaktas. Grundläggande är att butikerna dels ska erbjuda ett fullservicesortiment och dels ska ha öppet året runt. Butiker med en förhållandevis hög omsättning är inte föremål för stöd. I denna bilaga anges de butiker som prioriteras under Hemsändningsbidrag till kommunerna (gäller som längst till 31/ ) Statligt hemsändningsbidrag lämnas med högst 35 % om det kommunala hemsändningsbidraget uppgår till minst 60 kr per hemsändning, dock kan statligt bidrag lämnas med högst 50 kr per hemsändning. Statligt hemsändningsbidrag lämnas med högst 35 % av kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer, dock kan statligt bidrag lämnas med högst 50 kr per hushåll och inköpstillfälle. Bidrag lämnas endast om nettoutgiften uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp ( kr). Hemsändningsbidrag till kommunerna (börjar gälla 1/1 2019) Region Östergötland kan lämna statligt hemsändningsbidrag till kommunerna i Östergötland med grund i förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. Bidraget syftar till att det på landsbygden ska kunna upprätthållas en försörjning av dagligvaror trots långa avstånd till dagligvarubutik. Bidraget avser ersättning till kommunerna för transportkostnader. Förutsättningar för hemsändningsbidrag Kommunerna ska följa upp att hemsändningsbidraget används för hushåll som har långa avstånd till närmaste dagligvarubutik eller saknar möjlighet att själva ta sig till butiken. 19

21 Hemsändning får ske i områden där servicen är gles. Hemsändning får ske en gång per vecka till fastboende hushåll som har långa avstånd till närmaste dagligvarubutik eller saknar möjlighet att på annat sätt ta sig till närmaste dagligvarubutik. För resa till butik hänvisas i första hand till Östgötatrafikens närtrafik som är en service för boende i och besökare till områden som inte har vanlig linjetrafik. Närtrafiken kan beställas till och från alla adresser som har mer än 2 kilometer till närmaste hållplats. Hemsändningsbidraget får användas till särskilda inköpsturer om lokala förutsättningar motiverar det eller om särskilda skäl föreligger. Belopp för hemsändningsbidrag Statligt hemsändningsbidrag lämnas med högst 50% om det kommunala ersättningen uppgår till minst 60 kr per hemsändning, dock kan statligt bidrag lämnas med högst 100 kr per hemsändning. Statligt hemsändningsbidrag lämnas med högst 35% av kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer, dock kan statligt bidrag lämnas med högst 50 kr per hushåll och tillfälle. Bidrag lämnas endast om nettoutgiften uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp ( kr, 2018). Servicebidrag Tillämpning av servicebidrag är restriktiv och gäller enbart för butiker som är prioriterade. Ett servicebidrag kan lämnas med högst kronor per år under en treårsperiod. Ett tillfälligt underskottsbidrag är inte någon långsiktig lösning och servicebidrag kan lämnas vid akuta situationer som sjukdom eller liknande. Vid övertagande av butik kan ett servicebidrag lämnas med kronor för att täcka uppstartskostnader. Detta under förutsättning att butiken bedöms vara lönsam på sikt. Driftstöd till butiker i såbara och utsatta lägen Tillväxtverket avsätter årligen medel till driftstöd. De butiker i länet som är aktuella för denna stödform har valts från en analys av Tillväxtverket. Kriterierna är att försäljningsstället ska vara beläget mer än 10 kilometer från annat försäljningsställe, öppna året runt och en omsättning på högst 11 miljoner kronor. Stödets storlek beräknas utifrån en beräkningsmodell och högsta stödet är kronor per år. Stöd till kommersiell och offentlig service inom landsbygdsprogrammet I det nya landsbygdprogrammet har det införts ett nytt projektstöd till kommersiell service. Stödet kan lämnas till investeringar i byggnader, maskiner och inventarier. Budgeten för denna åtgärd uppgår till 14,5 miljoner för programperioden Stöd ges till 50 procent av stödberättigade utgifter om det inte finns särskilda skäl enligt punkt 2. Stöd beviljas inte till dessa ansökningar om stöd ifall stödberättigade kostnader är mindre än kronor. 20

22 2. Stöd ges till 90 procent av stödberättigade kostnader om det finns särskilda skäl enligt nedan. Stöd beviljas inte till dessa ansökningar om stöd ifall de stödberättigade kostnader är mindre än kronor. Investeringar i förbättrad tillgänglighet Investeringar vid nystart av nedlagd butik Investeringar för bättre miljö och klimat som exempelvis energieffektivisering Investeringar för att komplettera ett försäljningsställe med andra grundläggande servicefunktioner som exempelvis olika typer av ombudsverksamheter så som post och pakethantering eller apotek Försäljningsstället för dagligvaror eller drivmedel är prioriterad i lässtyrelsens handlingsplan utifrån de regionala serviceprogrammen I Östergötland är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare under en treårsperiod. 21

23 Prioriterade butiker 2019 Prioriterade butiker 2019 Finspång Igelfors livs LP Livs i Hällestad Coop nära Rejmyre Kinda Melkerssons Livs, Horn Linköping Pepparkvarnens Livs, Brokind Pepparkvarnens Livs, Skeda udde Ulrika Butik & café Halid Import & export, Nykil Ica Nära Bestorp Mjölby Markus Livs, Väderstad Önnebo Lanthandel Motala Axéns Lanthandel, Nykyrka Fornåsa Livs Matbutiken Tjällmo Norrköping David Servicehandel, Norsholm Söderköping Bottna Östra Ryd Vadstena Borghamns Kiosk o Fisk Valdemarsvik Fyruddens Livs Ringarums Livs Ydre Asby Lanthandel Rydsnäs lanthandel Åtvidaberg Mårtens Handel, Björsäter Pepparkvarnens Livs, Grebo Sjöberga Lanthandel, Kvarnvik Ödeshög Röks lanthandel

24 Region Östergötland, kommunikationsenheten 2019