Delrapport enl. mall för slutrapport Växtkraft Mål 3

Transkript

1 1 Projekt IO2-3/KNUT Analysgruppen Delrapport enl. mall för slutrapport Växtkraft Mål 3 Analysgruppen har som en uppgift att tas fram delrapport och slutrapport för KNUT. Analysgruppen har utnyttjat slutrapportmallen för Växtkraft Mål 3 projekt som struktur för delrapporten. AG har inte gjort en fullständig beskrivning av KNUT, utan fokuserat på att beskriva och reflektera kring projektläget, hur KNUT ligger till, viktiga frågor att beakta samt vad som krävs av KNUT för att ge intressant innehåll i slutrapporten. Delrapporten har arbetats fram utifrån tre AG-möten under hösten 06, samt utifrån diskussioner kring en preliminär version vid KNUTs utvecklingsdag 5/12. Syftet med att strukturera en slutrapport enligt en fastställd mall är framför allt att det på ett enkelt sätt ska gå att sprida resultatet och metoderna från Ert projekt. Spridning är ett av de centrala målen vad det gäller samtliga Växtkraft Mål 3 projekt i Sverige. De rubriker som rapporten ska innehålla är i fet stil. En kort information av vad som ska redovisas finns under de olika rubrikerna. Tyngdpunkten i slutrapporten bör ligga på de resultat och förslag till lösningar som projektet kommit fram till samt redogörelse för eventuella orsaker till avvikelser från ansökan och vad som eventuellt skulle kunna gjorts bättre. Projektägare och projektnummer Ange uppgifterna. - Uppgifterna ges i slutrapporten Sammanfattning (max en A4-sida) Beskriv kortfattat projektidé och resultat mot uppsatta mål. - Projektidén uttrycks tydligt i KNUTs formulering av inriktning: Vision: Fler blir självförsörjande genom att vi blir bättre Syfte: Genom strukturerat samarbete ta tillvara kunskap från arbetsmetoder och processer som sannolikt kan medföra att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande. Målsättningar: Parterna ska bygga strukturer som främjar ett systematiskt samarbete och lärande av goda exempel.

2 2 Deltagande parter ska under projekttiden få ökad kunskap om dokumenterat framgångsrika arbetsmetoder och processer. Projektet ska resultera i att parterna startar ett samordnat projekt där inhämtade lärdomar implementeras och genomförs. Horisontella teman: Jämställdhet: Vid inventeringen av goda exempel ska särskilt studeras hur jämställdhetsfrågorna beaktas och hur eventuella erfarenheter kan användas i detta arbete. Regional/lokal utveckling: Projektets fokus ligger på lokal/kommunal utveckling med syfte att främja integrering av mindre gynnande grupper på arbetsmarknaden och öka utbudet av arbetskraft (se Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2004), minska antalet personer med långvarigt ekonomiskt bistånd och medverka till att kommunernas rekryteringsbehov på kort och lång sikt kan tillgodoses. - AGs sammanfattande bedömning utifrån de tre målen: Mål 1: KNUT har genom projektets etablering och genomförande byggt strukturer för samverkan och lärande. Det gäller att jobba med att underhålla och vidareutveckla dem, samt se till att de kan förankras i ordinarie verksamhet. Tvärkommunal lärande organisation en bra ambition. Intressant är här att KNUT-arbetet inspirerat till parallella, interna utvecklingsprocesser i större eller mindre utsträckning i kommunerna. Mål 2: Än så länge oklart rörande den ökade kunskapen om dokumenterat effektiva metoder, samt valet mellan olika vägar för att nå målet. AG ser den nu valda fokus på casemetoden/jämföra klientprocesser som en väg med sina fördelar och begränsningar. Hur förhåller sig KNUT till de andra vägarna som diskuterats inom KNUT? Mål 3: Ännu så länge inte fokuserat, bra att redan nu starta projektutvecklingen. Troligen inte fråga om ett projekt, utan snarare flera olika, kanske under ett paraply. Projektutvecklingen bör även förankras i kommunerna existerande samarbetskonstellationer (och kanske nya?) för att få så bra grund som möjligt. Sammanfattningsvis har KNUT kommit en god bit på väg när det gäller mål 1, arbetet med mål två har påbörjats, medan arbetet med mål 3 av naturliga skäl inte kommit igång. Syfte och mål Redogör för projektets syfte och mål inkl eventuella delmål. Beskriv vad projekt avsåg att åstadkomma. - Aktuell formulering av vision, syfte, mål och horisontella teman anges i Sammanfattning ovan. Förtydligande/korrigerande av målen har gjorts, enligt beslut 25/8. Speciellt har mål 1 korrigerats från att utforma en mall för beskrivning av framgångsrikt arbete/goda exempel till att bygga strukturer som främjar ett systematiskt samarbete och lärande av goda exempel. Motiven är speciellt att fokus på strukturbyggande ökar chanserna för att förändringsarbetet lever vidare och därmed kan vara strukturpåverkande, och att det är svårt både att utveckla och implementera mallar. Erfarenheterna kan här syntetiseras i guidelines/checklistor för arbetssätt mm. som underlättar lärande från, spridning och implementering av dokumenterat framgångsrik verksamhet. - Det blir aktuellt att ta en fördjupad diskussion om innebörden av dessa övergripande mål och målformuleringar speciellt innebörden av centrala begrepp som strukturer för lärande, ökad kunskap om dokumenterat effektiva metoder

3 3 - AG ser det inte nödvändigt med särskilda resultatmål eller motsvarande eftersom det löpande görs handlingsplaner i enlighet med LOGFRAME-modellen. De tre övergripande målen är tillräckliga för uppföljning av projektet men indikatorer, t.ex. i form av enkät för att mäta ev. ökad kunskap om dokumenterade metoder osv. behöver tas fram av AG i början av Strukturpåverkan Redogör kortfattat för det strukturella problem, för vilket projektet haft för avsikt att åstadkomma en konkret lösning till och/eller förändring på. Viktiga strukturella problem som är relevanta för KNUT: Området har begränsningar vad gäller dokumenterat effektiva metoder och evidens. Här kan KNUT ge ett bidrag, se dock diskussionen om vägval. Lärande över kommungränserna sker endast i begränsad omfattning; saknas i hög omfattning strukturer men dock vissa som är med i FoU NV samt FoU Södertörn. Här har KNUT redan gett konkreta bidrag är KNUTs organisation en bra lösning? Hur isåfall mainstreama den? Projekttrötthet kan KNUT bidra till uppbyggnad av en mer långsiktig lärande organisation integrerad med de kommunala strukturerna? Som blir något mer än ytterligare ett projekt? Rättighetsperspektivet i fokus på bekostnad av förändrings-/utvecklingsperspektivet utmaning för KNUT att försöka skapa större utrymme/visa på goda/effektiva arbetssätt för det senare perspektivet i försörjningsstödsarbetet Faktorer utanför socialtjänsten styr i hög omfattning antalet bidragsberoende Små kommuner saknar ofta resurser att på egen hand utveckla nya arbetssätt och metoder samarbetet över kommungränserna ger nya möjligheter här Innovativitet Beskriv vad som är nyskapande med projektet. Inte helt lätt att veta vad som är och blir innovativt i KNUTs arbete. Liknande utvecklingar finns redan på andra håll, men vissa delar är nyskapande för de involverade kommunerna och ligger i frontlinjen för utvecklingen i Sverige. AG ser följande som innovativa delar i KNUT: Att det handlar om försörjningsstöd etc., dvs. ett eftersatt område när det gäller utvecklingsinsatser Evidens/beprövad erfarenheter ska finnas med hur dokumenterat effektiva metoder ska sållas fram från beprövad erfarenhet en intressant aspekt Samarbete över kommungränserna, och den tvärkommunala lärande organisation som detta kan bidra till en ny typ av lärande/innovativ organisation? I denna organisation ingår i nuläget ledningsgrupp, (LG), projektledargrupp (PLG), analysgrupp (AG) samt tvärgrupper. Eftertanke inbyggt med t.ex. krav på evidens, metodiskt lärande och en analysgrupp med extern högskoleresurs Ev. sättet att granska och jämföra klientprocesser, som nu påbörjas

4 4 Målgrupp Beskriv projektets målgrupp, dvs. deltagarna. Ange särskilt förändringar före eller under projekttiden, samt orsakerna till eventuella förändringar. Hur gick rekryteringen av deltagare till? Beskriv delaktigheten, t.ex. hur projektet har förankrats. Hur har deltagarna givits möjligheter att påverka? Avvikelser och vad som kunde ha gjorts bättre? Redovisa antalet avhopp och orsakerna till dessa. - KNUTs målgrupp är i första hand socialsekreterare och andra yrkeskategorier med ansvar för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. Därutöver förtroendevalda, chefstjänstemän, ansvariga för; studie- och yrkesvägledning, sfi (svenska för invandrare), kommunala vuxenutbildningar samt kommunens personalförsörjning på kort och lång sikt. En fokusering har skett (25/8) mot de som ansvarar för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. - Noterbart är att inte alla är med i hela processen, t.ex. ligger tonvikten i någon eller några kommuner på själva hanteringen av försörjningsstöd medan det i andra ligger på arbetsmarknadsinsatser. Betr. ds bör det reflekteras över dess relevans för valda klientgrupper. - Involveringsprocessen - vi har inte nått upp till det vi avsett, det är viktigt att ha med hela organisationen. - ESF likställer målgrupp och deltagarna ovan. För att förtydliga så är det lämpligt att vi med målgrupp alltid menar de som är involverade i försörjningsstödsarbetet. Försörjningsstödstagare bör kallas klientgrupper för att undvika sammanblandning - En fråga är involvering av klienter och ev. brukarorganisationer i arbetet. Samverkan med brukarorganisationer? Finns sådana när det gäller fss? Även fackliga organisationer har ett stort intresse när ska de kopplas in och på vilket sätt? - Politiker har än så länge varit lite involverade, nu tillträder nya, hur involvera dessa? Samarbetsparter och styrgrupp Redogör för vilka samarbetsparter som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad det gäller ekonomiska resurser och övrigt. Redovisa sammansättningen i styrgrupp samt eventuell referensgrupp. Hur har styrgruppen fungerat? Avvikelser och vad som kunde ha gjorts bättre? Noterbart med Länsstyrelsens stora intresse liksom signaler om intresse från Sveriges kommuner och landsting.. Lokalt verkar det mest beröra respektive socialförvaltning, se även kommentar ovan under målgrupp. Vi behöver veta mer hur det ser ut med samverkan lokalt och hur det kopplas till ev. förändringar till följd av KNUT. LG verkar funka bra, kontinuitet och hög närvaro men späckade dagordningar. PL fungerat utmärkt, med engagerade och drivande deltagare, med processledare som stöd. Styrgrupperna har varierande sammansättning och mandat och verkar ha funkat lite si och så men nu verkar alla vara igång. Lyfta fram och analysera bra exempel vore värdefullt. AG funkat bra; kontinuitet, hög närvaro, löst sina uppgifter, bra tillskott med analysresurs från högskolan.

5 5 Genomförande metod och arbetssätt Vad är projektets huvudmetod? Beskriv de metoder och arbetssätt som använts samt vilka aktiviteter som genomförts. Beskriv styrkor och svagheter. Beskriv eventuellt nya metoder eller materiel som tagits fram i projektet. Vad gick bra respektive mindre bra och varför? Vilka tips skulle Du vilja delge andra projektanordnare? Avvikelser mot projektplan. - Positivt med det processinriktade och interaktiva samspelet i den struktur som skapats med Lok styrgrp AG PLG LG samt projektledning! F.ö. bör vi nämna något om OPERA och LOGFRAME. OPERA har fått störst intresse och användning, Logframe är fortfarande inte så tydligt använd i processen så denna metod behöver tydligare diskuteras och implementeras om den ska kunna nyttiggöras. - PLUS (+): att det får ta tid och bygger på förankring på gräsrotsnivå etc., strukturen med krav på dokumentation (se ovan) - MINUS (-): tidskrävande och mycket papper, omfattande process och många berörda. Den röda tråden i arbetet är inte helt lätt att följa ibland, speciellt för de som är involverade i mindre utsträckning. Det kan bero på att beslutsstrukturen, vem som ansvarar för vad, inte alltid är tydlig. Samt att de olika faser som projektet genomgår, och hur övergången sker, inte är helt lätt att följa. Faktiskt resultat jämfört med målen Redovisa det uppnådda resultatet. Beskriv framgångsfaktorer samt andra effekter och hur ni följt upp dessa. Jämför de faktiska resultaten med målen. Vad kunde ha gjorts bättre? Utgångspunkten för delrapport och slutrapport samt löpande uppföljning är de tre övergripande målen I slutrapporten kommer här kort att redovisas projektets olika etapper resp. betydande aktiviteter, utbildningar, studiebesök och dokument (hemsida) mm Uppnådda resultat jämfört med målen: Mål 1 Byggandet av strukturer för samverkan och lärande är redan ett viktigt resultat från KNUT. Att fortsätta detta byggande genom att starkare förankra och integrera denna i kommunerna är viktigt. Att lyfta fram detta som en tvärkommunal lärande organisation och klargöra villkor och arbetssätt för denna är centralt och kan bli ett viktigt bidrag. Tex att jobba med tidsutrymmet, prioritering, engagemang och ledningsstöd centralt, vilket är varierande i kommunerna. Organisationen och att det börjar hända saker lokalt är viktiga framsteg i nuläget. En intressant bieffekt är att KNUT har inspirerat till parallella processer internt i större eller mindre utsträckning i kommunernas, som tillägg till det externa interkommunala utvecklingssamarbetet. Mål2 AG förde en längre diskussion om vägvalen inom KNUT när det gäller att bidra med ökad kunskap om dokumenterat effektiva metoder. AG uppfattade valet som något otydligt, och kanske inte fullt ut motiverat (kan bero på att det är en öppen, lärande process, och att AGs medlemmar inte deltagit vid de arenor där besluten vägvalen gjorts). Det nu valda fokuset på att kartlägga och jämföra enskilda klientprocesser har sina fördelar, men det finns även andra som KNUT diskuterat och är värda att beakta, tex.

6 6 - Involverade i kommunerna kan inbjudas att lyfta fram vad de utifrån sina kunskaper och erfarenheter anser vara effektiva metoder med evidens som finns, vilka sedan kan sammanställas och granskas av andra. Inspirationsdagen ett steg på vägen, men kom inte riktigt så långt kan vara en grund för en ytterligare inspirationsdag? - Studiebesök har påbörjats vilket är mycket positivt för KNUT-utvecklingen. Dessa kan utföras mer strukturerat så att det får en tydligare form av kollegial granskning så att de kan tydligare få en roll att ta fram dokumenterat effektiva metoder. - Det finns dokumenterat effektiva metoder utanför KNUT-kommunerna som är kända som man skulle kunna benchmarka, analysera och hämta hem. Därmed undvika att uppfinna hjul. Mål 3 Här har KNUT än så länge inte kommit så långt, men det är viktigt att startat arbetet här redan nu. Bra att koppla till mål 1 att se projektutveckling som även ett sätt att utveckla den tvärkommunala lärande strukturerna. Samt att koppla projekten till existerande samarbetsoch utvecklingsstrukturer, tex. att involvera existerande FoU-enheter. Framgångsfaktorer: Avsätta tid ute i verksamheterna Möten över kommungränserna Alla med i hela processen Tydliggöra ansvar Att KNUT kan hitta framgångsrika och sprida framgångsrika metoder i kommunerna Riskområden: På sina håll bristande förankring och varierande medverkan i hela processen Klientgrupperna som valts luddiga och kanske för snäva För lite brukar- och förändringsperspektiv tyngdpunkt på biståndsbedömningen Tidsutrymmet för involverade blir för snävt, KNUT prioriteras för lågt i kommunerna Att det går att hålla fokus och röd tråd Horisontella teman Jämställdhet - Beskriv det jämställdhetsarbete som bedrivits i projektet samt redogör för gjorda erfarenheter och uppnått resultat. Regional/lokal utveckling - Projektets fokus ligger på lokal/kommunal utveckling med syfte att främja integrering av mindre gynnande grupper på arbetsmarknaden och öka utbudet av arbetskraft (se Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2004), minska antalet personer med långvarigt ekonomiskt bistånd och medverka till att kommunernas rekryteringsbehov på kort och lång sikt kan tillgodoses. Redogör kort för hur man arbetat i projektet, om något av dessa teman ingått i projektarbetet. Avvikelser. Vad kunde ha gjorts bättre? Resultat? - KNUT har valt att fokusera på jämställdhet och regional/lokal utveckling som horisontella teman. - Jämställdhet: det saknas kunskaper behövs input. I kartläggningarna har det framkommit en brist när det gäller jämställdhetsarbetet, vilket fört upp jämställdhet på dagordningen. Frågan har drivits vidare i KNUT i form av en projektansökan till ESF-rådet. Samarbete inom och med Sthlm Jämt, en regional plattform för långsiktigt och strategiskt jämställdhetsarbete i Stockholms län, är en ytterligare väg som flera KNUT-kommuner (bla. Solna och Järfälla) redan är involverade i.

7 7 - Regional osv.: Temat är i mångt och mycket detsamma som sägs om projektets syfte och förhoppningsvis dess resultat. Implementering Redogör för vilka möjligheter och svårigheter ni anser att det finns för att införa projektets resultat och/eller metoder till den ordinarie verksamhet. På vilket sätt har projektet åstadkommit konkreta förändringar och påverkat strukturer? Vilka hinder har undanröjts? Hur ska resultaten användas i framtiden? Vad eller vilka delar i projektet kommer att implementeras i ordinarie verksamhet direkt efter projektslut? - Möjligheterna är kopplade till den tvärkommunala lärande organisation som KNUT påbörjat uppbyggnaden av, att den kan leva kvar och permanentas. - Farhågor/svårigheter/hinder; Projekttrötthet och skepsis. Hur bevara upprättade strukturer efter projektslut t.ex. i relation till andra strukturer för utveckling och lärande som tex. lokala FoU-enheter? FoU-enheterna är dock inte konkurrerande nuläget eftersom de i liten utsträckning fokuserar fss, och har verksamheten fullbokad med andra uppdrag. - För en del är processen i nuläget lite rörig och förvirrande, man har svårt att se var man befinner sig i processen. Å andra sidan är det en del i ett lärande arbetssätt bra att tydliggöra detta perspektiv, och förstås även bidra med tydlighet var KNUT/vi är i processen. - F.ö se ovan under bl.a. strukturella problem samt Måldiskussionen Synliggörande och spridning Redogör för aktiviteter som redan har vidtagits för att sprida kunskap om projektet till externa och interna intressenter inklusive allmänheten. Exempel på aktiviteter kan vara tidningsartiklar, informationsmöten, medverkan i konferenser, studiebesök etc. Vilka personer/organisationer bör vara intresserade av resultaten från projektet? Var kan motsvarande projekt genomföras? Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Vilka ytterligare insatser för att sprida erfarenheterna från projektet planeras? Vem bör göra det? - Här kan bl.a. nämnas KNUT-bladet, hemsidan, inspirationsdagen. F.ö. är intrycket att KNUT än så länge i huvudsak är en intern fråga för respektive socialförvaltning även om det finns exempel på mer extern spridning och samverkan, t.ex. har Länsstyrelsen aktivt informerat om projektet. - Kan också konstateras att KNUT på flera sätt ligger rätt i tiden; fokus på försörjningsstöd och evidens. Det bör underlätta spridningsarbetet - Hittills har vad AG känner till inte KNUT varit synligt i media, något som är värt att planera för som en del i synliggörande och spridning - Länsstyrelsen liksom existerande nätverk i kommunerna är andra viktiga spridningskanaler Utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren konkret har bidragit om projektet har använt en sådan. Vilket stöd har det givit projektledningen?

8 8 - Bra tänkt med en analysgrupp och att den innehåller varierad kompetens. En garant för reflektion och eftertanke. Extern utvärderare en tillgång för såväl KNUT som AG med sin kompetens och distans till ämnet. - ESF-texten begränsad till extern utvärderare, AG ser dock hela utvärderingsplanering som gjorts som viktig för KNUT, något som involverar ansvar för alla grupper. - Eftersom den roll som AG har tillsamman med extern resurs är nyskapande, så behövs fortsatt diskussion om dess roll och uppgift i samspel med andras roller och uppgifter i utvärderingsarbetet. - AG kommer att konkretisera utvärderingen i form av lämpliga metoder och arbetssätt för att följa upp projektresultat och lärdomar i förhållande till vision, syfte, mål och horisontella teman. Ekonomiskt utfall Genomsnittlig faktisk kostnad jämfört med budgeterad genomsnittlig kostnad. Redogör för eventuella avvikelser. Redogör för utfallet på deltagarkostnad per månad exklusive deltagarersättning samt projektledarkostnad/månad. Redovisas i slutrapport