Utvärdering av skyddsjakten på mellanskarv i Stockholms skärgård 2010.

Transkript

1 Claes Kyrk sept 21 I länsstyrelsens beslut står det att ett ägg per bo SKALL lämnas orört, i oljerarnas återrapport står det att ett ägg per bo HAR lämnats orört. I StOF:s granskning konstaterades att i samtliga kolonier där oljering skett innehöll nästan alla bon ENBART blåa ägg. Bilden ovan visar en del av oljerarnas insats på Fälöv, några veckor senare kollapsade kolonin och föräldrafåglarna övergav ön. Utvärdering av skyddsjakten på mellanskarv i Stockholms skärgård 21. Inledning I denna rapport redovisas Stockholms Ornitologiska Förenings granskning av årets skyddsjakt på mellanskarv. Under en lång rad av år har Länsstyrelsens tillståndsenhet tilldelat olika sökande möjlighet att utöva skyddsjakt under häckningstid på mellanskarv i Stockholms skärgård. Krav har ställts att återrapportering skall göras vilket ofta har skett med varierande kvalitet genom åren. Vi ser allvarligt på den slentrian som brett ut sig och att det fortfarande helt saknas analyser och utvärderingar av de ingrepp som skett. Sammanlagt handlar det om tusentals fåglars liv som släckts och vi inser nu att vi specialister på fåglar måste bistå länsstyrelsen med det underlag som behövs för att bättre förstå vad som pågår i skärgården. I våras skickade vi ett första dokument som beskriver problemen. Detta är en fortsättning på tidigare information och det kommer att levereras ytterligare information under hösten/vintern. Dessa dokument bygger på en mycket omfattande inventering av samtliga skarvkolonier utförd under innevarande år. Sammanfattning Rapporten har sitt fokus på den oljering som beviljats och resultaten är mycket alarmerande!!

2 Först en liten påminnelse om vad länsstyrelsen angett som motiv för fattade beslut. Syftet är att lokalt påverka häckningsutfallet (27) och därmed minska skadorna på fisket (29). I länsfiskekonsulentens egen sammanställning för 29 kan man även läsa att syftet är att föräldraparet ska stanna vid boet och inte påbörja ny häckning. Årets oljeringsresultat i en kortfattad summering. Efter 11 år med en maxsiffra på 819 bon (25) har skarvkolonin på Doftskärs hällar upphört. Fälöv som gick in på sitt 13:e år och som haft upp till 685 bon (21) producerade inte en enda unge. Skarvkolonin kollapsade i början av juni. Våmklubbens skarvkoloni som tidigare haft 745 bon (26) innehöll nu som mest 89 bon och kläckte fram 11 ungar. Inga av dessa överlevde hela häckningssäsongen. På Äggskären som haft 1154 bon (26) var antalet i år under 2 bon och bara från förra året har man saboterat mer än 3 markbon. Dessa bon är bortstädade!! Södra och norra Ryssmasterna har haft en ökning av antalet bon i år beroende på inflyttning. Ökat tryck från havsörnarna har minskat Bergskärets koloni med 24 par (25% ) i storlek på ett år. Slutligen Marskärsgrundet har med sina 84 bon i år utsatts för mänsklig plundring minst två gånger förutom oljeringen. Inga ungar kläcktes fram och kolonin övergavs i juni. Vi undrar om ni anser att det ovan nämnda överensstämmer med de mål som länsstyrelsen satte upp för skyddsjakten Anser länsstyrelsen att detta är en god förvaltning av mellanskarven, vilket länsstyrelsen angett som en förutsättning för skyddsjakten I följande studie med räknade bon och mängden oljerade ägg finns anledning att fundera över händelseförloppet i andra halvan av 2-talet. Efter två år med höga tal på oljering då runt 8 ägg/år behandlades kombinerat med åverkan på boplatserna, d.v.s. civil olydnad, sjönk nivån på antalet räknade bon i skärgården med ca 12,5%. Därefter har antalet bon varit nästan lika tre år i rad samtidigt som andelen oljerade ägg skiftat från noll till 5262 och till 1817 ägg. Varför har antalet bon varit nästan lika i antal de tre sista åren samtidigt som oljeringen varierat upp och ned Det verkar som om andra faktorer betyder mer för skarvpopulationen än oljeringen oljerade ägg

3 Skyddsjaktsanalys 21 I följande analys är kolonierna indelade i sju olika geografiska områden. Varje delområde av Stockholms skärgård beskrivs med en händelseutveckling för de sista 1 åren. 1 Södra Mörkö och västra Södertörn 2 Södra Mysingen 3 Norra Mysingen, Dalarö 4 Värtan och norr om Värmdö 5 Furusundsleden 6 Furusundsfjärden 7 Ytterskärgården och Gälnan Antal bon per delområde avslöjar flödet Som översikt visas här en tabell där även de kolonier som ligger i Stockholms läns del av Mälaren ingår. Siffrorna beskriver antalet räknade bon per år. Ihopslagna sida vid sida är det nu möjligt att följa flödet av häckande mellanskarv i de olika delområdena. Här syns exempelvis hur norra Mysingen fylls på samtidigt som södra Mysingen planar ut i antal häckande mellanskarv. Ytterskärgården har delats upp i två delar i en tänkt linje Stavsnäs-Runmarö och vidare utåt. Mälaren s.m. v.södert s.mysingen n.mysingen Värtan, n.vä Furusundsled Furusundsfj. 7 s.ytterskärg n.ytterskärg

4 1. Södra Mörkö och västra Södertörn Doftskärs hällar, Doftskär, Käringholmen, Björkholmen Länsstyrelsens beslut: Tillstånd gavs för oljering i 5 bon på ögruppen år 21. Doftsk. hällar oljerarsiffra tilldelad oljering 25 ägg 35 ägg 1 bon 5 bon oljerade ägg Käringholm Björkholmen v.södertörn och bon och 25 ägg oljerades, några bon lämnades orörda. Medelantalet ägg per bo uppskattades till 4.5 ägg/bo vilket ger i 753 bon, ca 339 ägg. Norra ön 355 bon, mellesta ön - 35 bon, södra ön - 93 bon. På Doftskär fanns ytterligare 154 bon och 3.5 oljerades 112 ägg, varav norra ön - 15 bon och 215 oljerade ägg, mellersta ön 135 bon 257 oljerade ägg, södra ön 282 bon och 63 oljerade ägg. 28 Detta år gavs inget tillstånd oljerades 542 ägg från 155 bon, samtliga på den södra ön. 21 Inga ägg oljerade, kolonin har övergivits, sannolikt inträffade det redan under sommaren 29. StOF:s kommentar: Vi påtalade missförhållandet i kolonin före årets beslut i april, ändå gavs tillstånd för oljering. Det hade varit mer korrekt att starta en utredning om varför kolonin så tydligt visade tecken på haveri. Vi har gjort en sådan utredning och den presenteras nedan!!!

5 Historik: Kolonins etablering startade på den mellersta ön år 2. När antalet bon ökade och trängsel uppstod på mellersta ön så togs även norra och södra ön i besittning. Ön Doftskär kom att etableras under I återrapporten från 26 nämns att Doftskär etablerats, 154 bon som täckte två tredjedelar av öns trädbestånd hade räknats in. I ett stort antal av bona på mellersta ön hade nu bopelarna uppnått en höjd av 7-8 centimeter. Alltså i nivå med de största bopelarna som finns på den nu övergivna södra ön. Efter 26 och den första tillåtna skyddsjakten på ögruppen inträffar dramatiska förändringar. I statistiken ovan syns att ca 4 bon försvann mellan och ytterligare 4 bon mellan Vid vårt besök i april 21 fanns på mellersta och även norra ön inga spår kvar av de stora runda bopelare som funnits där tidigare. I vegetationen finns rester av pinnar som ligger helt utslätat. De människor som under åren handgripligt slängt hundratals bon i sjön har ägnat många timmar åt uppgiften.minst 73 bon finns fortfarande kvar i tallarna på södra delen av Doftskär men där har inga skarvar försökt häcka vare sig 29 eller 21. Bilden visar mellersta och södra Doftskärs hällar. På mellersta och norra ön har nästan alla spår efter minst 66 bon utraderats. Att fåglarna själva skulle flyttat bomaterialet eller att stormar och regn tagit med bona ut i havet håller inte som förklaring. Vi har många exempel från andra kolonier som visar att så stora och etablerade bon som funnits här skulle stått kvar nästan opåverkade av väder och vind. Orsaken till kolonins haveri är alltså i första hand mänsklig åverkan. Vad som i slutändan fick skarvarna att lämna ögruppen är oklart. Tre teorier finns, allvarlig störning kan ha skett från människa, havsörn eller korp. Vi tror minst på korp och förövrigt kanske en kombination av de två andra alternativen under sommaren 29.

6 Doftskärs hällar består av tre trädlösa öar, två låga och den södra lite högre. Bilden ovan är tagen från öster mot väster, söder åt vänster och norr åt höger. Doftskär syns inte på bilden, bakgrunden med träd är andra öar. På bilden under ses några av de 97 bopelarna på södra ön och i rad norrut ligger mellersta och norra ön samt trädbevuxna Doftskär i bakgrunden. Utflyttning Sista veckan i april konstaterade vi att kolonin på Doftskärs hällar var övergiven. Samtidigt som besöket på ögruppen passerade drygt 15 skarvar på flyttning norrut. Siktet för skarvarna verkade vara inställt på porten in i Mälaren förbi Södertälje stad. Om nu drygt 8 par mellanskarv övergett Doftskärs hällar så undrar man vart de tagit vägen Svaret på den frågan verkar vara, främst in i Mälaren. Året 27 ökade antalet par i Mälaren med 27% mot året innan. Statistik från de östra kolonierna som ligger i Stockholms län tyder också på inflyttning. Den sista gruppen från Doftskärs hällar verkar dock ha försökt att ansluta sig till kolonin vid Skanssundet. Käringholmens koloni ökade från 1 par 29 till minst 173 par 21. Ön räckte inte till för fler skarvar så ett försök att etablera sig på grannön Björkholmen gjordes. 42 nya skarvbon byggdes under april månad i ett tallbestånd.

7 Ön som är ett populärt utflyktsmål för småbåtfolket från Kaggfjärden hamnade nu i en oförenlig intressekonflikt. Skarvarna tvingades att avbryta häckningen och osäkerhet råder om de försökte starta om på annat håll. Det lär sannolikt visa sig under nästa år 211. I nuläget har vi alltså en situation där lokalt boende kring Skanssundet och dess besökare (vilket ofta är strömmingsfiskande allmänhet) tror att skarvarnas population ökat kraftigt i antal. Tragiskt nog handlar det om en missförstådd fågelart som i en hetsjakt nu tvingas löpa gatlopp. Statistik Mälaren Borgen Lindskär & Måsskär Upplands-Bro Pers holme Ekerö Horkarlsholmen Sigtuna Lindskär Södertälje Flisorna Ekerö Stora & Lilla Hallstaskär Ekerö Gåsholmsskäret Ekerö Borgen Lindskär & Måsskär Upplands-Bro Pers holme Ekerö 3 Horkarlsholmen Sigtuna 12 Lindskär Södertälje Flisorna Ekerö Stora & Lilla Hallstaskär Ekerö Gåsholmsskäret Ekerö Käringholmen Käringholmens lilla tallbestånd räckte inte för att ta emot den sista gruppen med skarv från Doftskärs hällar. Därför började ett 4-tal par att bygga bo på Björkholmen. Nu tror människorna runt Skanssundet att skarvpopulationen ökat vilket är fel, gatloppet kan inte bli tydligare.

8 Björkholmen I motsats till sitt namn består Björkholmens trädbestånd mest av barrträd. I april byggde skarvarna bo som bäst och från maj och framåt nyttjades ön av campare och badgäster. Sex olika grillplatser visar var bästa läget är för båtfolket. Numera finns det 42 halvfärdiga skarvbon i tallarna ovanför just dessa grillplatser. 2. Södra Mysingen Våmklubben, Skorvan och Fälöv Länsstyrelsens beslut: Tillstånd gavs för oljering i 1 bon på Våmklubben och 7 bon på Fälöv år 21. Våmklubben oljerarsiffra tilldelad oljering 2 3 ägg ägg 1 1 bon bon oljerade ägg Skorvan oljerarsiffra Fälöv oljerarsiffra tilldelad oljering alla bon alla bon alla bon 175 ägg oljerade ägg ägg ägg ägg 7 bon 7 bon Södra Mysingen antal par oljerarsiffra StOF:s kommentar: Vi påtalade missförhållandet i kolonierna före årets beslut i april, ändå gavs tillstånd för oljering. Det svaga resultatet i ungproduktionen 29 borde ha fått länsstyrelsen att reagera med en utredning om varför det kläcktes så få ungar. Vi har svaret efter vår kontroll 21, nästan alla ägg är nämligen oljebehandlade. Vi varnade även för detta i vår skrivelse som ni fick i april. I år har både Våmklubbens och Fälövs skarvkolonier kollapsat med noll ungar producerade. Siffrorna ovan beskriver tydligt händelseförloppet. Oavsett vems siffror man använder så kan förloppet följas med viss skillnad i antal här och där. Beståndet av skarv i södra Mysingen har svängt i antal under mitten på tioårsperioden till att nu hastigt halveras till en nivå som är lika

9 eller något under ingångsvärdet år 2. Oljeringen har resulterat i en kollaps för två kolonier och en utökning med en koloni vilket är en omgruppering som en del av skarvarna nu gjort. Allvarligt är att mer än halva beståndet i södra Mysingen har med länsstyrelsens hjälp tvingats längre upp och längre in i Stockholms skärgård. Det kan knappast ha varit ett tänkt önskemål. Vi ser mycket tydligt att skarvarna inte klarar av att etablera sig i ytterskärgården, örnplågan är för svår. På grund av denna inflyttning, orsakad av förföljelse delvis beviljad av vår regionala myndighet, tror allmänheten att skarvpopulationen i Stockholms skärgård ökar i antal vilket är fel. Historik: Etableringen av skarv i södra Mysingen startade på ön Fälöv och strax därefter bosatte sig skarvar även på Våmklubben. Genom åren som gått har antalet svängt upp och ner i dessa två kolonier. Troligen i en kombination av flera faktorer där inflyttning söderifrån av ett överskott med unga könsmogna skarvar är en faktor. Häckande äldre skarvar har flyttat mellan öarna och många par som misslyckats har sökt sig vidare till andra kolonier norrut i skärgården. Som första anhalt har Äggskären nyttjats och under förföljelsen där har trädkolonin Skraken växt till att i år bli den största skarvkolonin i Stockholms skärgård. Skyddsjakten startade på Fälöv med äggprickning 21, utökades 26 till att omfatta även Våmklubben då även oljering blev tillåten. Vi tror att det även skett andra störningar i kolonierna genom civil olydnad. Bevis för detta saknas och öarnas vädermässigt utsatta läge gör att många bon kan ha förstörts av hårda stormar. Att så skett har konstaterats något enstaka år. Numera är öarna väl övervakade även av havsörn så sammantaget finns det många faktorer som alla haft betydelse för hur antalet bon varierat mellan åren. Att det fortfarande finns skarv som häckar i södra Mysingen beror på att det i närområdet är gott om fisk (spigg, tånglake, strömming, skarpsill) som attraherar skarvarna till att bo kvar. Vi ornitologer i StOF tycker att det är märkligt att Länsstyrelsen helt har missat följande: Öarna Fälöv, Våmklubben och Skorvan är alla av samma typ d.v.s. höga trädlösa och vegetationsfattiga. Öarna ligger långt ut från fastlandet och var och en är isolerad från närboende människor som kan tänkas bli störda likt den nu rådande situationen runt ön Skraken. Vi förstår att skyddsjakten tillåtits med utgångspunkt att minska skarvarnas fiskeuttag lokalt. Än idag saknas forskningsbevis som klargör att skarvarna orsakat den fisknedgång i olika bestånd som finns i södra skärgården. Forskare på t.ex. Stockholms Marina Forskningscentrum diskuterar inte ens skarv som orsak.

10 3. Norra Mysingen, Dalarö Äggskären, Skraken, Pjukan Länsstyrelsens beslut: Tillstånd gavs för oljering på Äggskären i 5 bon år 21. Äggskären oljerarsiffra tilldelad oljering ägg ägg 15 5 bon bon oljerade ägg Skraken Vallboskär Pjukan oljerarsiffra Norra Mysingen antal par oljerarsiffra StOF:s kommentar: Mellan åren minskade Äggskärens skarvkoloni med minst halva beståndet. Under samma period ökade Skrakens skarvkoloni med 25 par och en nybildning på Pjukan etablerades. Här borde en varningsklocka ha pinglat till när facit även innehöll den olagliga skarvslakten på Skraken 27 och den därefter tillfälliga spridningen till Vallboskär. Trots dessa varningar beviljades oljering på Äggskären för 21. Vi ser nu att beståndet med skarv dykt ännu djupare ner till under 2 par på Äggskären. Den stora anledningen till denna minskning är inte den av er beviljade oljeringen.

11 Det handlar i huvudsak om civil olydnad där hundratals markbon städats bort från ön. Av minst 7-8 markbon som fanns på ön 26 finns nu nästan ingenting kvar. Sannolikt är att även åverkan gjorts på många trädbon som funnits tidigare. Oljeringen ligger nu som en tyngd över detta och biverkningarna från insatsen har i år tagit sig uttryck i att Skrakens koloni ökat ännu mer till rekordhöga 761 par. Den nybildade kolonin på Pjukan har växt snabbt och risken finns att Äggskärens koloni kan komma att överges nästa år. Det är oerhört viktigt att inte påbörja skyddsjakt på Pjukan om man vill få Skrakens skarvbestånd att sjunka i antal. Kanske att en del skarvar på Skraken kan tänka sig att flytta över till Pjukan om den kolonin lämnas ifred. Bilden till höger och ovan är tagna på Äggskären respektive 21. När man vandrar genom ogräsbestånden så finns endast utspridda rester av bomaterialet kvar. "Städpatrullen" har lagt ner många timmar på att flytta alla dessa bon ut i havet. Länsstyrelsen har mycket stort ansvar i den händelseutveckling som skett i norra Mysingen. De tomtägare som bor runt Skraken är förtvivlade och ser inte hela bilden. Att göra nya ingrepp på ön Skraken är inget vi rekommenderar. I år har vi dock noterat att Skraken liksom Pjukan och många andra kolonier har haft betydande påhälsningar av havsörnarna. Minst ett femtiotal rester av döda skarvar och stora fjädrar som visitkort från örn noterades på Skraken i augusti.

12 4. Värtan och norr om Värmdö Råholmen, Västerskär, Bolvik, Rödkobb, Delö, Korsgrunden Länsstyrelsens beslut: Tillstånd för skyddsjakt saknas, Råholmen, Västerskär och Rödkobb är samtliga fågelskyddsområden. Bolvik, Delö och Korsgrunden är alla mycket små kolonier under 5 par. Råholmen Västerskär Bolvik Rödkobb Delö Korsgrunden Värtan-n.Värmdö StOF:s kommentar: Ingen av dessa kolonier har varit utsatt för oljering eller annan skyddsjakt. Dom finns ändå med i denna redovisning för att de visar på ett inflöde/ökning av häckande skarv samtidigt som hela skärgårdspopulationen har stannat av i tillväxt. Om man kopplar ihop den ökning som finns i dessa kolonier med den samtida processen med oljering i södra och norra Mysingen så kan vi här se en del av resultatet från oljeringen. Hundratals skarvpar har flyttat in i den innersta skärgården för att söka skydd. Anledningen till invandringen är en kombination av örnpåverkan, oljering och civil olydnad i form av olaglig jakt, borttagande av boträd eller markbon och andra störningar. Vi anser att länsstyrelsen har en stor del i ansvaret för den utveckling som skett. Rödkobb som ligger mitt i en viktig farled för sjötrafik svämmar nu över med skarv. Allmänheten som ser dessa fåglar ihopträngda på en liten ö med några få sönderfallna träd tror att skarvpopulationen i hela skärgården har ökat kraftigt vilket dock är fel.

13 5. Furusundsleden Ryssmasterna, Småholmarna Länsstyrelsens beslut: Tillstånd gavs för oljering på Ryssmasterna i 5 bon år 21. s. Ryssmasterna oljerarsiffra oljerade ägg n. Ryssmasterna oljerarsiffra tilldelad oljering sö.+no. 5 bon 5 bon oljerade ägg s. Småholmarna n. Småholmarna Furusundsleden StOF:s kommentar: Den oljering som utförts på Ryssmasterna fyller ingen större funktion. Vi ser i statistiken att området som helhet har haft en trend med långsamt ökande skarvpopulation. Från är ökningen drygt 6 par. Även i detta material måste vi påminna om att ökningen är kopplad till oljeringen som skett söderut och ännu mer till örnarnas angrepp på flera kolonibildningar som upphört ute på Svartlögafjärden med omnejd. Senaste exemplet är den stora kolonin Bergskäret som på bara ett år tappat 24 par och en hel del av årets ungproduktion. Ryssmasternas placering är så nära de stora Finlandsfärjorna man kan komma. Allmänheten som ser de svarta fåglarna på dessa öar tror att skarvpopulationen i skärgården ökar men det är fel. Skarvarna är missförstådda och trängs nu allt mer mellan mänsklig förföljelse och örnarnas ständigt stressande närvaro.

14 6. Furusundsfjärden Marskärsgrund, Marskärskobben, Alörarna Länsstyrelsens beslut: Tillstånd gavs för oljering på Marskärsgrundet i 3 bon år 21. Marskärsgrund oljerarsiffra 72 oljerade ägg Marskärskobben Marskär 81 Alörarna Furusundsfjärd

15 StOF:s kommentar: Etableringen av skarv i Furusundsfjärdens område har funnits kortast tid om man blickar ut över hela Stockholms skärgård. Som det nu verkar så har skarvarna det mycket svårt att genomföra lyckade häckningar. Marskärsgrundet vars skarvbon utsattes för oljering har även plundrats på alla sina ägg minst två gånger under häckningsperioden. Skarvarna försökte dock att härda ut men övergav kolonin i juni. Alörens skarvar blev tidigt utsatta för örnarnas besök och även de gav upp och övergav sin koloni. Marskärskobbens skarvar fick därefter överta all uppmärksamhet från örnarna som var minst fyra i antal. Troligtvis överlevde inte mer än drygt hälften av årets ungkull denna örnterror som pågick så länge de fanns kvar i bona. Vi tycker att oljeringen på Marskärsgrundet bör upphöra, i området finns ojusta människor som ägnar sig åt civil olydnad genom boplundring. Oljering utfördes på 112 ägg 6 maj, vid vårt besök 22 maj var alla blå ägg borta. På plats fanns 2 nyvärpta ofärgade ägg, övriga bon var tomma (se bilden nedan).

16 7. Ytterskärgården och Gälnan Grän, Bergskäret Länsstyrelsens beslut: Tillstånd för skyddsjakt saknas, Gräns öar är delvis fågelskyddsområde och Bergskäret är den enda uppsamlingsplatsen i form av skarvkoloni som vi har i mellersta och norra ytterskärgården. Grän Västerskäret Bodskär summa bon Bergskäret StOF:s kommentar: Gräns skarvkoloni har under sista tioårsperioden hållt sig ganska konstant. En tillfällig ökning kom 27 vilket passar in i tid med de ökade oljeringsinsatserna i Mysingen. De sista två åren har dock antalet par minskat drastiskt och i år fick vi bevittna en kollaps i kolonin. Inga ungar överlevde fram till flygg ålder. I mitten på maj verkade allt normalt med grisslor och skarv blandat på Västerskäret. I mitten på juni var scenen helt förändrad. Normalt borde det ha funnits fullt med halvfärdiga ungar. Vad som fanns var 28 bon med ägg och nykläckta ungar i samt mängder av trasiga grissleägg. Vi tror åter igen på civil olydnad eftersom nästan inga skalrester fanns kvar från de försvunna skarväggen. Att något djur skulle tömma en koloni på 158 bon d.v.s. minst 5-6 ägg utan att tappa ett enda ägg är inte möjligt. Grissleäggen har därefter hackats sönder av örn och trut när de flesta skarvarna lämnat häckplatsen obevakad. De omlagda och nykläckta skarväggen blev under juni-juli konsumerade av örnar, trut och kråka. Även i Bergskärets skarvkoloni fick vi uppleva stor predation från örn som plockade rent på ägg och små skarvungar. Några nya försök att etablera sig i Svartlögafjärden sågs inte till under säsongen. Som tidigare nämnts har beståndet återgått till den nivå som rådde före 29. Vi anser det mycket viktigt att denna koloni lämnas ifred från skyddsjakt, det är en viktig länk mellan inner- och ytterskärgården som skarvarna behöver för att kunna flytta ut igen när de känner för det. Predationen från örn är omfattande och vi vill studera det som händer noggrannare. Örnungarna i trädet på bergskäret har sannolikt levt hela sommaren på skarvungar hämtade från denna ö.

17 Oljeringen Nästan alla ägg i oljerade bon blev blåfärgade I samtliga återrapporter som lämnats in mellan står inskrivet att ett ägg har lämnats orört. Det gäller alltså både perioden då äggen prickades på Fälöv och perioden 2621 när metoden oljering brukats. Vi varnade för att alla ägg skulle bli blå i vår skrivelse som skickades in i mars. Vår kontroll av årets oljering bekräftade att resultatet i fem av de sex kolonier där oljering utförts blev nästan alla ägg blå. I den sjätte kolonin var skarvbona plundrade helt utan spår av skalrester. Samma konstaterande att nästan alla ägg blev blå har även Skärgårdsstiftelsens observatörer beskrivit i sina till er inskickade rapporter. I skyddsjaktsbeslutet står mycket tydligt inskrivet att ett ägg skall vara orört d.v.s. obehandlat i varje bo. Det mest graverande är dock att metoden oljering har godkänts fyra säsonger i Stockholms skärgård utan uppföljning eller kontroll av länsstyrelsen. Vi ser mycket allvarligt på att oljerarna har brutit mot beslutets uppsatta gräns, de har rent praktiskt bedrivit olaglig jakt. Under de fyra säsonger som oljerarna utfört sin handling har många besök gjorts i kolonierna. Det är uppenbart att oljerarna hela tiden har känt till det faktum att nästan alla ägg blir blå. Genom att skriva in i återrapporterna att ett ägg lämnats orört i varje bo har man ansett sig skyddade mot eventuell kritik. Ni beslutsfattare på länsstyrelsen har av oljerarna avsiktligt undanhållits denna viktiga information och därigenom blivit fullständigt grundlurade. Effekten med havererade skarvkolonier och utflyttning är ett givet resultat av taktiken som använts. Ofta är den ytterligare förstärkt med annan civil olydnad där sådant varit möjligt.

18 Fälöv Oljering utfördes 13 maj. StOF:s kontroll utförd 18 maj, nästan alla ägg är blå. Våmklubben Oljering utfördes 13 maj. StOF:s kontroll utförd 18 maj, nästan alla ägg är blå.

19 Äggskären Oljering utfördes 11 maj. Skärgårdsstiftelsens observatör utförde kontroll 3 juni och fann att nästan alla ägg var blå i bon som utsatts för oljering. södra Ryssmasterna Oljering utfördes 6 maj. StOF:s kontroll utfördes 22 maj, nästan alla ägg är blå. Dessutom fanns nykläckta ungar i bon med blå ägg i.

20 norra Ryssmasterna Oljering utfördes 6 maj. StOF:s kontroll utfördes 22 maj, nästan alla ägg är blå. Nykläckta skarvungar noterades även här i bon med blåa ägg, liksom flera nykläckta fulla kullar (3-4 ungar) från obehandlade bon. Tydligare bevis än detta går inte att få som klargör att oljeringen utförts på foster äldre än tre veckor ner till nyvärpta ägg.

21 Marskärsgrundet Oljering utfördes 6 maj. StOF:s kontroll utfördes 22 maj, här var alla blåa ägg borta. Avsaknad av spår i form av äggskal efter dessa mer än 1 ägg gör att mänsklig plundring står som troligast orsak. I kolonin fanns 2 ofärgade ägg varav ett sönderhackat med klar gula utan påbörjad fosterutveckling. Dessa ägg var alltså nyvärpta. Oljeringen har utförts på långt utvecklade foster Om oljeringen hade fungerat som man förväntat så borde vi ha sett ett ofärgat ägg i varje bo vid våra kontroller. Vid uppföljning borde minst hälften av dessa ägg ha kläckts fram till friska skarvungar. Vad vi har sett är en syn som ger en helt annan bild av oljering som metod. Våmklubben och Fälöv I StOF:s kontrollrunda av oljeringen som utförts 21 kunde vi tydligt konstatera att foster i olika utvecklingsstadier utsatts för oljering. På Våmklubben och Fälöv utfördes oljeringen 13 maj och inga kläckta ungar noterades vid vårt besök 18 maj. Kolonin Skorvan som ligger mellan Våmklubben och Fälöv hade inte heller några kläckta ungar 18 maj. På ön Pjukan i norra Mysingen fanns dock samma dag ett femtontal nykläckta ungar som var 1-3 dagar gamla. Detta innebär att kläckning borde ha skett under nästföljande sju dygn på öarna Våmklubben och Fälöv. Vi tror därmed att det fanns många ägg i ett utvecklingsstadie med foster i ålder 2-3,5 veckor gamla. Slutresultatet för hela häckningssäsongen blev noll kläckta ungar på Fälöv och elva kläckta på Våmklubben som alla dukade under före flygg ålder. Anledningen till resultatet var att nästan alla ägg hade färgats blå, vi noterade kläckta skarvungar i sju bon som utsatt för oljeringen.

22 Äggskären Äggskären med sitt tillträdesförbud har vi inte kunnat undersöka i detalj. Vid en boräkning utförd i början på juli noterades att blåa ägg fanns kvar i två bon. Ryssmasterna Från besöken på södra och norra Ryssmasterna 22 maj noterades såväl helt dagsfärska ungar i bon med blåa ägg och kullar med 3-4 i obehandlade bon, oljeringen utfördes 6 maj. Vårt besök kom 16 dagar efter oljeringen och bedömningen blev att de äldsta skarvungarna i kolonierna var 7 dygn gamla. Det innebär att första kläckningen kom nio dagar efter utförd oljering. De äldsta skarvungarna var vid oljeringstillfället i en fosterutvecklingsfas av dygn. Ett återbesök till Ryssmasterna 3 juni gav oss mer information. Runt om i träden fanns gott om välutvecklade skarvungar. Här och där fanns även enstaka skarvungar i oljebehandlade bon där ett eller flera blåa ägg fortfarande låg kvar. Nytt i sammanhanget var ett flertal helt nya små skarvungar som kläckts fram ur de blåfärgade äggen. Här fanns helt dagsfärska ungar blandat med ungar som var några dagar. Innebörden är att dessa ungar kläckts fram dagar efter oljeringen utförande. Om de här ungarna var helt friska gick inte att bedöma på plats.

23 Djurplågeri Egentligen kan man kanske tycka att vi ornitologer skulle vara glada över att oljeringen inte fungerat hundraprocentigt. Skarvungar har kläckts fram i många bon trots att äggen blivit oljerade antingen av oljerarna eller via ruvande förälder. Vi tänker dock ett steg längre, hur mår de unga skarvar som tvingats till en utveckling inkapslade i ett skal vars porer delvis täppts igen Ingen vet hur friska de var när de kläcktes eller hur deras chans till en frisk utveckling såg ut. Vår kontroll visade att oljering som metod fungerar dåligt. Oljering har utförts på foster som passerat tre veckors ålder där kvävning är att anse som oetiskt. Nästan nyvärpta ägg har tagit sig igenom hela processen fram till kläckt unge men till vilket liv Vi anser att den oljering som utförts är att betrakta som djurplågeri. Att nästan alla ägg blev blå är mycket graverande. Oljerarnas skyddsjakt strider mot direktiven i tillståndet och bör betraktas som olaga jakt.

24 Länsstyrelsens beslut Tillstånden som tilldelats skiljer sig mellan åren. År 26 och 27 fanns ett maximiantal ägg per koloni som fick oljeras i ett obegränsat antal bon. Krav fanns dock att ett ägg per bo skulle finnas kvar som obehandlat. Tiden för ingrepp angavs år 26 till mellan 1-31 maj och år 27 utökades denna till att vara från beslutsdatum till 1 juli. Ett datum som oljerarna bröt mot då ingrepp gjordes på Äggskären långt över tiden Dessutom bröt oljerarna mot det uppsatta högsta antal ägg som fick behandlas. Beslutet medgav oljering på 35 ägg och oljering utfördes på 3736 ägg. År 28 utdelades inga tillstånd för skyddsjakt, orsaken är för oss oklar. Brister fanns i återrapporteringen liksom märkliga överträdelser av oljeringstillståndet på Äggskären. År 29 ändrades tillståndets utformning till att begränsa antalet besök till två under maj månad. Undantag gjordes för Äggskären som endast fick besökas en gång 1-15 maj. I tillståndet ändrades antalet ägg till att istället vara antalet bon som ingrepp tilläts ske i. Kravet att ett ägg skall finnas kvar i varje bo obehandlat fanns kvar. År 21 användes samma modell som året 29 med något ändrat där oljering fick utföras i. En viktig skärpning mot tidigare var att oljering ej fick ske i bon med kläckta ungar. Nytt för året var att en oberoende observatör skulle närvara för att dokumentera och registrera övrig häckfågelfauna på ön samt hur dessa häckfåglar reagerar på störningen. Eventuell trutpredation av ägg/ungar som orsakas av besöket ska också noteras gavs tillstånd för äggprickning på Fälöv som enda koloni i Stockholms skärgård utökades tillståndet att gälla även Doftskärs hällar, Våmklubben och Äggskären utökades tillståndet till att även gälla Ryssmasterna och Marskärsgrundet. Oljerarnas återrapportering År prickades 8843 ägg på Fälöv. År 26 oljerades 7821 ägg i fyra kolonier. År 27 oljerades ett okänt antal ägg i fyra kolonier, 112 ägg oljerades på Doftskärs hällar, 3736 ägg oljerades på Äggskären, ca 13 ägg oljerades på Fälöv, data saknas för Våmklubben. År 28 gavs inget tillstånd för oljering. År 29 oljerades 5262 ägg i sju kolonier. År 21 oljerades 1817 ägg i sju kolonier. Sammanlagt har ägg inrapporterats som prickade/oljerade mellan varav ägg oljerades mellan åren Vi vet att Våmklubben hade 56 bon år 27. Det finns därför anledning att anta att det har oljerats ytterligare minst 17 ägg som ej rapporterats in. Därmed stiger antalet behandlade ägg till över 3 under perioden

25 I samtliga tillstånd för åren mellan står angivet följande: De personer som tillåtits göra ingrepp mot skarvägg är solidariskt skyldiga för respektive lokal att lämna rapport över sina åtgärder till Stockholms läns fiskarförbund. Fiskarförbundet skall senast den 15 juni 26, senast den 1 augusti 27, senast 3 augusti 29 och senast 3 augusti 21 rapportera resultatet till Länsstyrelsen, Enheten för tillståndsfrågor, Box 2267, Stockholm. I tillståndet för 27 infördes följande text: Förbund och föreningar får lämna sammanställda rapporter dessutom bör förbundet samråda med länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson, Länsstyrelsen, inför rapportering. I tillståndet för 29 har följande text lagts till: Av rapporterna ska framgå som påverkats på varje plats samt det totala antal ägg som behandlats på varje plats. I samband med ingreppen skall även samtliga bon i varje koloni räknas. Från 29 skärptes formuleringen bör till att vara rapporteringen skall göras i samråd med länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson, Länsstyrelsen. I tillståndet för 21 har även följande text lagts till: Den oberoende observatörens rapport ska även ingå som bilaga. Kravet att rapporteringen ska göras i samråd med länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson, Länsstyrelsen står kvar. StOF:s kommentar: När det gäller den formella delen av återrapporteringen finns följande noteringar En korrekt författad rapport så som man kunde önskat för varje enskilt år. Dock saknas djupare utvärderingar eller analyser efter denna mycket omfattande oljering som skett. 27 Stockholms läns fiskareförbund, Anders Jansson har först den 9 juni 28 efter fyra påminnelser bristfälligt rapporterat resultatet av äggprickning och resultatet av skjutna skarvar till Länsstyrelsen. Nedan är ett saxat utdrag ur Anders Janssons rapport.

26 Det är mycket anmärkningsvärt att Anders Jansson och hans oljerare inte har valt att följa tillståndets krav beträffande återrapporteringsplikt, maxantal ägg som fick oljeras på Äggskären och att skyddsjakt ej fick utföras efter 1 juli. 28 Tillstånd för oljering uteblev 28 och så här står det i beslutet, se nedan från ett saxat utdrag. Stockholms läns fiskareförbund lämnade in sin ansökan om skyddsjakt extremt sent.

27 29 Trots att skarvbeståndet minskat i Stockholms skärgård ställdes nya högre krav på skyddsjakt för år 29 efter ett års uppehåll med oljering. I det nya beslutet tillfördes tre nya kolonier och i återrapporteringsbeslutet stod som vanligt Stockholms läns fiskareförbunds Anders Jansson som ansvarig för rapporteringen. 29 blev också året då en ny rutin kom att växa fram i strid mot oljeringsbeslutet. Vad som skett är att oljerarna själva har hoppat över ett led och genomfört återrapporteringen direkt till länsfiskekonsulent Henrik C Andersson. Han har i sin tur först medverkat i delar av skyddsjakten (Äggskären) och därefter tagit emot och sammanställt rådata d.v.s. en uppgift som enligt beslutet var fiskareförbundets skyldighet att utföra. I en genomgång av registrerade handlingar på länsstyrelsen saknas rapport från Äggskären vilket kan tolkas som att tjänsteman Andersson använt egna uppgifter i sin bearbetning av data från Äggskären. I skyddsjaktsbeslutet står inskrivet att fiskareförbundet ska samråda med Andersson vid inrapportering av data. Vi finner det mycket märkligt att Andersson aktivt deltagit i skyddsjakten och därefter levererat egna uppgifter som ej är registrerade hos länsstyrelsen. Uppgifterna har sedan använts till en utvärdering som funnits med i nästföljande års underlag för bedömning av förnyad skyddsjakt i vars process Andersson själv deltagit i. Vid en kontroll av länsstyrelsens registreringar i september 21 saknas fortfarande återrapport för Äggskären 29. Stockholms läns fiskareförbund har alltså inte fullgjort sina skyldigheter för återrapportering 29. Den återrapportering som skett har utförts på ett felaktigt sätt. Ökade krav på skyddsjakt Under 2-talets andra hälft syns tydligt i ansökningshandlingarna att ökade krav på tilldelad skyddsjakt ställts. Processen i att försöka påverka beslutsfattarna har skett via olika media, TV, tidningar, uppvaktningar. Hösten 29 gjorde skyddsjaktsivrarna ett utspel vars syfte var att undergräva och att ifrågasätta Skärgårdsstiftelsens inventeringsresultat av skarvboräkningar som utförts i en lång serie från att första häckningen upptäcktes. Oljerarna ansåg att deras egna siffror skulle uppvärderas och användas som underlag för beslut om utökad oljering. Kulmen på denna hetska dispyt som uppstod blev ett utspel där riksdagsman Rune Wikström i olika media hävdade att det fanns 5 skarvar i Stockholms skärgård och att dessa skarvar tillsammans med säl konsumerade 5 ton fisk per dygn. 21 En debatt i riksdagshuset anordnades av Rune Wikström med samlad expertis under vårvintern. Debatten mynnade ut i att alla deltagarna var överens om att svaret på problemet med svaga fiskbestånd stod att finna under vattenytan. Trots konsensus på mötet drev skyddsjaktsivrarna en pågående namninsamling vidare med krav på att mellanskarven skulle utrotas från Stockholms skärgård. Uppvaktning av landshövdingen med krav på allmän jakt gjordes strax före årets behandling av ansökningar av skyddsjakt på skarv i Stockholms län. Som motdrag levererade StOF en omfattande skrivelse till er beslutsfattare i mars. Dokumentet beskrev historik och varnade för faktiska konsekvenser av ett alltför generöst bemötande till skyddsjaktsivrarnas begärda önskemål. Att oljeringen skulle innebära att alla ägg blir blå var en sådan skarp varning.

28 I 21 års skyddsjaktsbeslut står att fiskareförbundets ordförande Rune Wikström tilldelats tillstånd att utföra oljering via namngivna oljerare. Wikström bar även ansvaret för att återrapportera utförd oljering. Vi har dock kunnat konstatera att fiskareförbundet återigen brutit mot kravet att rapportera inom viss tid. Wikström fick efter en månad övertramp en uppmaning från StOF att rapportera in utförd oljering till Länsstyrelsen och att skicka en kopia till StOF. Detta mail har Wikström ej besvarat trots att ytterligare en månad passerat. Vi ser allvarligt på dessa återkommande brister. På Länsstyrelsen fanns före utsatt sista datum endast en oljeringsrapport inskickad och registrerad. Den gällde Doftskärs hällar och skickades in av Bordsjö Skog AB som varje år skrivit en egen begäran om skyddsjakt och regelmässigt skickat in återrapporter för varje år. I september en månad efter sista datum har StOF fått kopior på inskickade oregistrerade oljeringsrapporter som tydligen sänts från en av oljerarna till länsfiskekonsulent Anderssons dator. Rapporterna är ofullständiga där saknas namn på vilka som utfört oljeringen och som bilaga skulle en rapport finnas med från en oberoende observatör från varje besökt koloni. En sådan rapport gällande två kolonier saknas helt och de övriga har skickats in separat från Skärgårdsstiftelsen långt före slutdatum för rapportering. För två återbesökta kolonier saknas rapport helt. Hur länge ska dessa brister accepteras Återigen konstaterar vi att länsstyrelsens tjänsteman Andersson utfört en uppgift som är fiskareförbundets skyldighet att utföra som en motprestation när tillståndet för skyddsjakt beviljades. Det står visserligen i beslutet att samråd skall ske med Andersson vid återrapportering av utförd oljering. Anderssons roll i detta är oklar, han har även i år medverkat aktivt vid oljeringen på skarvkolonin Äggskären. Därefter har han sammanställt oljeringsdata som delvis inte är registrerat och som sannolikt kommer att användas framöver i värderingen av skyddsjaktsansökan för oljering av skarvägg 211. Inför treårigt stopp för äggprickning/oljering StOF uppmanar länsstyrelsen till att införa ett treårigt stopp för skyddsjakt på skarv i form av äggprickning eller oljering. Beståndet av mellanskarv i Stockholms skärgård har minskat från med över 1% och oljeringen har skapat stora omflyttningar av skarvkolonierna. Oklarhet råder beträffande hur viktiga skarvkolonierna är för havsörnsbeståndet i skärgården. Vi ser tydliga tecken på att skarvarna som byte har ökat och att örnarnas närvaro hindrar etablering av skarvkolonier i ytterskärgården. En utvärdering efter tre år ger svar på fortsatt utveckling. Under detta år har stora förändringar skett i skarvbestånden runt Stockholms län. Beståndet i Uppsala län minskade med 9%, från 25 par till 25 par. På Gotland har antalet par minskat från 9 till 7. Från Finland rapporterar man att landets skarvbestånd minskat med 1%. Denna sammanställning och bearbetning av data har gjorts av Claes Kyrk Stockholms Ornitologiska Förening. September 21