Livmoderhalscancer: en kvalitativ studie om unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer och åsikter om information

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Livmoderhalscancer: en kvalitativ studie om unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer och åsikter om information Författare: Emma Nilsson Charlotta Öbrink Handledare: Pranee Lundberg Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp VT Examinator: Tanja Tydén

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer. Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data. Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap. Majoriteten av kvinnorna hade hört talas om ett vaccin och de flesta hade en positiv inställning till det. De hade även en positiv inställning till kondom men det var ett flertal som inflikade att de inte trodde att den användes i praktiken. Den främsta anledningen till att unga kvinnor har kunskaper om livmoderhalscancer är på grund av informationen kring HPV vaccinet. Kvinnorna har främst erhållit informationen om vaccinet från media, mamma och kompisar. De önskade att skolan skulle ta ett större ansvar att ge information. Slutsats: De unga kvinnorna som ingår i denna studie var positiva till att förebygga livmoderhalscancer. De anser att de inte har fått tillräckligt med information om livmoderhalscancer och att den kan förbättras. Nyckelord: Ungdomar, livmoderhalscancer, prevention, information, inställning

3 ABSTRACT Aim: The purpose of this study was to investigate young women s attitudes to cervical cancer prevention. The aim was also to examine the young women s opinions of information about cervical cancer. Method: Explorative qualitative study using semi-structured interviews were used. Women aged years were recruited at Youth Clinic in Uppsala and 20 interviews were performed. Conscious selection was used. Manifest content analysis was used to analyze data. Results: Women's attitudes to prevention were based on their knowledge. The majority of women had heard of "a vaccine" and most had a positive attitude towards it. The majority of participants had a positive attitude towards condom but a number of informants mentioned that they did not believe that it was used in practice. The main reason that young women have knowledge of cervical cancer is due to the HPV vaccine. Women are primarily received information about the vaccine from the media, mother and friends. They wanted the school to take more responsibility to provide information. Conclusion: The participants in this study were positive to prevention methods to cervical cancer. They think that they have not received enough information about cervical cancer and that the information can be improved. Keywords: adolescence, cervical cancer, prevention, information, attitude

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 Prevalens... 1 Human papillomvirus (HPV) 2 Riskfaktorer.. 3 Symtom, utveckling och behandling 3 Prevention. 4 Kondom. 4 Vaccin... 5 Gynekologisk cellprovtagning.. 7 Information... 7 Information vid cellprovtagning... 8 Utbildningsintervention 8 Omvårdnadsteoretisk ram till studien... 9 Problemformulering.. 10 Syfte.. 10 Frågeställningar METOD Forskningsdesign.. 10 Undersökningsgrupp och urval. 11 Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt.. 12 Bearbetning och analys. 12 Etiska överväganden. 13 RESULTAT. 14 Bra kunskap, men inte tillräcklig.. 14 Sexuellt beteende.. 15 Positiv till vaccin, men det finns nackdelar.. 16 Gynekologiska undersökningar 17 Informationskällor 18 Förbättringsarbete 19 DISKUSSION. 20 Sammanfattning av huvudresultat 20

5 Resultatdiskusson. 20 Metoddiskussion Arbetets teoretiska och praktiska betydelse.. 24 Slutsats.. 24 REFERENSER 26 BILAGOR Bilaga 1: Intervjufrågor Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Bakgrundinformation och efterinformation

6 INTRODUKTION Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, (2008) är den vanligaste orsaken att utveckla livmoderhalscancer att man smittas sexuellt med ett eller flera humana papillomvirus (HPV). HPV är en sexuellt överförbar infektion och kondom minskar risken att drabbas av HPV infektioner som sedan kan utvecklas till cancer. Med hjälp av dagens tidiga och regelbundna cellprovskontroller, som erbjuds kvinnor mellan 23 och 60 år, kan man upptäcka förstadier till cancer och ta bort cellförändringar i god tid (Cancerfonden, 2008). Idag finns förebyggande vaccin som om man tar det före sexdebuten skyddar effektivast mot vissa HPV typer. Det är viktigt att gå på cellprovskontrollerna även om kvinnan vaccinerar sig eftersom det inte skyddar mot alla HPV typerna som kan utveckla livmoderhalscancer (SBU, 2008). Det finns kunskap om HPV och kopplingen till livmoderhalscancer idag. Det finns även åtgärder till att förebygga sjukdomen, men problemet är att unga kvinnor idag generellt har bristande kunskaper om HPV och livmoderhalscancer (Shepherd, Peersman & Napuli, 2009; Höglund, Tydén, Hannerfors & Larsson, 2009). Prevalens Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformer som drabbar kvinnor över hela världen. I Storbritannien är det varje år cirka 4000 nya fall och av dem avlider cirka Sjukdomen drabbar årligen cirka kvinnor i USA. I utvecklingsländer är siffrorna mycket högre, i synnerhet i Kina, Latinamerika, Afrika och Karibien (Shepard et al., 2009). Livmoderhalscancer är den tionde vanligaste cancerformen i Turkiet och sjukdomen drabbar 5,3 kvinnor av (Malak, Yilmaz, Tuna, Gümüs & Turgay, 2010). Till skillnad från Brasilien där det är den tredje mest vanliga cancersjukdom som drabbar kvinnor (Fernandes et al., 2008). I Korea ökar HPV infektionerna stadigt hos de unga kvinnorna och livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna hos den kvinnliga befolkningen (Kang, Shin & Kim, 2010). Enligt SBU (2008) är livmoderhalscancer den femton vanligaste cancerformen i Sverige och det innebär att 450 kvinnor insjuknar årligen och av dessa avlider 150, se tabell 1. Denna skillnad i förekomsten av livmoderhalscancer i olika delar av världen är en fråga som har att göra med ekonomiska förutsättningar. Bristen på effektiva screeningprogram och otillräcklig medvetenhet om livmoderhalscancer är två orsaker som gör att fler kvinnor drabbas av sjukdomen i utvecklingsländer (Wright, Kuyinu & Faduyile, 2010). 1

7 Tabell 1. De vanligaste cancersjukdomarna för kvinnor i Sverige (Socialstyrelsen, 2009) Livmoderhalscancer är på plats 15 (SBU, 2008) Totalt Procent Antal 1 Bröstcancer 29, Tjocktarmscancer 8, Skivepitelcancer i huden samt övrig hudcancer 7, Lungcancer 6, Livmoderkroppscancer 5, Malignt melanom i huden 4, Maligna lymfom 3, Ändtarmscancer 3, Äggstockscancer 3, Hjärntumörer och cancer i övriga nervsystemet 2, Livmoderhalscancer 1,9 450 Human papillomvirus (HPV) Höglund et al. (2009) har i en kvantitativ studie undersökt kunskaper och attityder till sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och STI prevention, med ett specifikt fokus på HPV och HPV vaccinet bland 16-åriga svenska kvinnor på gymnasiet. Resultatet visar att studenterna har bristande kunskap gällande HPV, HPV vaccinet och sambandet mellan HPV och livmoderhalscancer. Oftast är en HPV infektion övergående och i 90 % av fallen självläker den, det är sällan den utvecklas till cancer. En person kan vara bärare av viruset utan att veta om det eller känna av det. Det finns över 200 olika typer av HPV, typerna 16, 18, 33 och 45 är de som påvisats i störst utsträckning i samband med cellförändringar som utvecklats till livmoderhalscancer. Virustyperna 6 och 11 är de som ger upphov till genitala vårtor, könssjukdomen kondylom (SBU, 2008). I en studie där de nordiska länderna var inkluderade hade 32,6 % av de nordiska kvinnorna hört talas om HPV någon gång och de främsta sambanden till detta var utbildningsnivån eller om kvinnorna hade haft genitala vårtor. Studiens författare ansåg att det behövs utvecklas 2

8 utvärderingsstrategier för att informera och utbilda befolkningen om HPV infektioner och dess följdsjukdomar (Nøhr et al, 2008). Män har en viktig roll i överföringen av HPV. Förutom livmoderhalscancer kan viruset utvecklas till penis, anal- och svalgcancer. I en dansk studie av Nielsena, Munka, Liawc och Kjæra (2009) visade resultatet kunskapen om HPV var otillräcklig hos männen och att detta kan vara ett hinder till att förebygga HPV-relaterade sjukdomar. Verhoeven et al. (2006) styrker den bristande kunskapen hos männen i sin kvantitativa studie. Deras kliniska implikation var att den primära preventionen bör riktas till både manliga och kvinnliga individer för att minska HPV överföringen. Riskfaktorer De kvinnor som hamnar i riskgruppen för att få en HPV- infektion är alla som har eller har haft ett aktivt sexliv. Risken att infekteras är störst de första åren efter sexualdebut (SBU, 2008). Det är därför vaccinet rekommenderas före sexdebut för att ge störst effekt. Tidig sexdebut och antalet sexpartners spelar också in, desto tidigare debut och ju fler sexpartners, desto större risk att drabbas. Upprepade vaginala infektioner och rökning har visat sig fungera som co-faktorer som ökar påfrestningen på det lokala immunförsvaret och leder till ökad risk för virusangrepp. Vidare är långtidsbruk av p-piller, många graviditeter, oskyddat sex, ärftliga faktorer, samtidig infektion med klamydia eller herpesvirus andra bidragande riskfaktorer för utvecklingen av livmoderhalscancer. Waller, McCaffery och Wardle (2004) har studerat vad de brittiska invånarna tror är riskfaktorer för livmoderhalscancer. Svarsfrekvensen var 71 % (n=1940) och de flesta av deltagarna svarade att de inte visste vilka riskfaktorerna var (38 %). Vidare svarade 41 % av deltagarna att det var relaterat till sex, 14 % visste att det var en sexuellt överförbar sjukdom och färre än 1 % nämnde HPV. De som hade bättre kunskap gällande denna fråga var kvinnor och högutbildade. Symtom, utveckling och behandling I förstadier till livmoderhalscancer ges få eller inga symtom alls. Det är bara genom en gynekologisk cellprovtagning som man kan upptäcka cellförändringarna. De vanligaste symtomen är oregelbundna blödningar, smärta och blödningar vid samlag. Flytningarna kan bli gulaktiga och ibland illaluktande och övergå till blodblandade. Smärta i bäckenet, ischias, svullna ben och urinblåse- och tarmproblem och smärtor som påminner om mensvärk kan vara tecken på en spridning eller metastasering av cancern (Larson & Nordström, 2008). 3

9 Det kan ta mer än 20 år från den primära HPV- infektionen till att cancern kan vara fullt utvecklad. Genomsnittsåldern för insjuknande i livmoderhalscancer i Sverige är idag 54 år. De två vanligaste formerna av livmoderhalscancer är skivepitelcancer och adenokarcinom, varav 80 procent av fallen är skivepitelcancer (SBU, 2008). Vid förstadier till livmoderhalscancer i form av lättare cellförändringar kan behandling med bränning eller frysning bli aktuell. En bit av livmodertappen kan behöva tas bort när cellförändringarna är av svårare art och detta kallas konisering. Om cellförändringarna utvecklas till livmoderhalscancer kan kvinnan behandlas med kirurgi, strålning eller cytostatika (Cancerfonden, 2008). Risken för återfall är störst under de tre första åren efter färdigbehandlingen. I de fall där individen inte blir helt frisk finns goda förutsättningar till att leva länge med god livskvalitet trots cancern (Larson & Nordström, 2008). Prevention Förebyggande åtgärder till livmoderhalscancer kan delas in i två huvudkategorier, primär och sekundär prevention. Primär prevention innebär att främja en hälsosam sexuell livsstil och ett hälsosamt beteende för att minimera risken att få livmoderhalscancer. Sekundär prevention handlar om tidig upptäckt av cellförändringar för att förhindra att cancern utvecklas. Primär prevention som metod att förhindra utvecklingen av livmoderhalscancer är ofta underskattad och ignorerad. Hälsofrämjande utbildning som uppmuntrar användandet av kondomer vid samlag, minskat antal sexpartners och informera om säkert sex har varit rekommenderat som ett sätt för att minska spridningen av HPV. Tillsammans kan primär- och sekundärprevention vara en strategi för att minska antalet kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer men ännu har ingen sådan utvärdering gjorts (Shepard et al., 2009). Kondom Winer et al. (2006) visar med sin kvantitativa studie att genom konsekvent användning av kondom minskar man risken att drabbas av HPV infektioner som sedan kan utvecklas till livmoderhalscancer. Risken att drabbas av HPV minskar med 70 procent om den manliga partnern använder kondom under hela samlaget. Enligt Gottvall et al. (2009) hade 40 % av studenterna som deltog i studien (n = 608) haft samlag och över 60 % av dessa hade använt kondom första gången. Studenterna ansåg att det var mindre troligt att de skulle använda kondom vid samlag om de var vaccinerade. Deltagarna i studien trodde även att andra ungdomar skulle anse att de i mindre utsträckning skulle 4

10 använda kondom vid samlag om de blivit vaccinerade. Det är dock viktigt att de som tagit vaccinet också bör använda kondom då vaccinet endast skyddar mot ett fåtal specifika typer av HPV (Winer et al., 2006). Enligt Höglund et al. (2009) var inställningen till att använda kondom med en ny partner god, kondomanvändandet minskade dock om de åt p-piller eller var vaccinerade mot STI. Detta gynnar inte preventionsarbetet till sexuellt överförbara sjukdomar. Av deltagarna hade 58 % av flickorna och 46 % av pojkarna haft sexualdebut och av dessa hade 21 % inte använt något preventivmedel. Vid första samlaget hade 61 % använt kondom och 12 % p-piller. Hoque (2010) har i en studie undersökt kunskapen om livmoderhalscancer hos kvinnor som studerar första året på universitet i Sydafrika. Av deltagarna hade 33 % hört talas om livmoderhalscancer och bland dessa deltagare var dubbelt så många motiverade att använda kondom än de som inte visste om det. Det var 26 % som visste att antalet sexpartners var en riskfaktor. Vaccin Idag finns förebyggande vaccin som om de tas före sexdebuten skyddar mot vissa HPV- typer. Unga kvinnor mellan år har efter vaccination mer än 90 procentigt skydd mot höggradiga cellförändringar där HPV 16 eller 18 påvisades i cellförändringen. De två vacciner mot humana papillomvirus som är godkända i Europa idag heter Gardasil och Cevarix. Gardasil skyddar mot HPV typerna 6, 11, 16 och 18 och Cevarix skyddar mot 16 och 18. Det är ännu inte känt vilken effekt en allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18 skulle kunna ha på framtida sjuklighet och dödlighet i livmoderhalscancer eftersom uppföljningstiden är för kort och det inte finns tillräckligt med evidens. De program som finns för gynekologiska cellprovskontroller behöver fortsätta eftersom en beräkning som gjorts visar att cirka 50 % av livmoderhalscancerfallen inte skulle kunna förebyggas av en allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18 (SBU, 2008). Den 1 januari 2010 trädde en ändring av föreskrifterna gällande barnvaccinering i kraft. Ändringen medför att skolhälsovården blir skyldig att erbjuda vårdnadshavare till flickor födda 1999 eller senare då flickorna är år gamla och går i årskurs 5-6 vaccinering mot HPV. Skolhälsovården ska vara kostnadsfri för eleverna och all vaccination är frivillig. I och med utökningen av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn kommer därför vaccinet bli 5

11 kostnadsfritt för denna målgrupp. Det har visat sig att vaccination av flickor upp till 18 års ålder har gynnsamma effekter på förekomsten av cellförändringar och enligt Socialstyrelsen kan därför vaccination av denna grupp också kan vara av värde. Denna grupp kommer däremot själv att delvis eller helt få stå för kostnaden av vaccinet (Socialstyrelsen, 2010). Gottvall, Larsson, Höglund och Tydén (2009) har i en kvantitativ studie undersökt svenska gymnasieelevers kunskap om HPV och attityden gentemot HPV vaccination och användandet av kondomer. Resultatet visade att 84 % ville vaccinera sig och 73 % önskade få mer information innan vaccinationen. Denna information ville 36 % att skolans sjuksköterska skulle ge dem. Det främsta hindret för att ta vaccinet var den höga kostnaden (37 %) och bland flickor var rädslan för nålar den näst största anledningen (19 %). Över 80 % av deltagarna i studien var mer benägna att ta vaccinet om de visste att det även skyddade mot genitala vårtor. Dahlström et al. (2009) har gjort en studie där de undersökte svenska föräldrars uppfattningar och attityder om HPV vaccinet samt deras villighet att vaccinera sina barn om vaccinet var gratis eller ej. Av de föräldrar som svarade var 76 % villiga att vaccinera sitt barn om vaccinet var gratis och 63 % kunde tänka sig vaccinera barnet även om det kostade pengar. Om föräldrarna hade hört talas om HPV var det associerat med villighet att vaccinera barnet oavsett om vaccinet kostade pengar eller inte. Föräldrar som var födda utanför Europa och föräldrar som hade hög utbildning var mindre villiga att vaccinera barnet om det inte var gratis. HPV vaccinet har väckt frågor angående säkerhet, effektivitet och ändrat sexuellt beteende hos mottagaren. Kang et al. (2010) har i en kvalitativ studie gjorda med sju fokusgrupper intervjuat 25 kvinnor. Syftet med studien var att beskriva unga koreanska kvinnors uppfattningar om HPV vaccinet. Sex teman visades i resultatet; säkerhet, effektivitet, höga kostnader, ändrat beteende i sexuella vanor, bristande kunskap och ambivalens. Där framkom det att deltagarna var oroade för biverkningarna av vaccinet och ville vänta med att vaccinera sig tills fler personer hade gjort det. De flesta deltagarna tvivlade på hur effektivt vaccinet var och ett stort antal av kvinnorna sa att vaccinet var för dyrt. Vissa av deltagarna nämnde att de ville vaccinera sig men skulle vänta tills priset gick ner. De nämnde även att priset på vaccinet skulle kunna skapa en konflikt mellan föräldrar och deras döttrar som ville ta vaccinet. En del av deltagarna trodde att vaccinet skulle kunna uppmuntra en tidigare sexualdebut hos flickorna. De hade bristande kunskaper om HPV och HPV-vaccinet. 6

12 Gynekologisk cellprovtagning Gynekologiska cellprovskontroller infördes i Sverige på 1960-talet och insjuknandet i livmoderhalscancer har sedan dess minskat med cirka 60 procent (SBU, 2008). Vid en gynekologisk cellprovskontroll, Pap-smear test, tar barnmorskan eller läkaren ett cellprov från livmoderhalsen med hjälp av en liten borste eller en bomullspinne. Det är viktigt att komma ihåg att cellförändringar inte är synonymt med cancer, däremot skickas en ny kallelse för att ta ett nytt cellprov efter några månader om cellförändringar upptäcks (Cancerfonden, 2008). I 90 procent av dessa fall har cellförändringen då läkt ut (SBU, 2008). Om cellförändringen kvarstår görs en vidare utredning i form av ett vävnadsprov, en biopsi, som undersöks i mikroskop. Det finns olika grad av cellförändringar och även om de inte visar sig vara cancer bör de tas bort. Med hjälp av dagens tidiga och regelbundna cellprovskontroller, som erbjuds kvinnor mellan 23 och 60 år, kan förstadier till cancer upptäckas och cellförändringar tas bort i god tid (Cancerfonden, 2008). Organiserade screening program för livmoderhalscancer där Pap-smear test används gör att dödligheten och komplikationer från sjukdomen minskar (Anttila et al., 2004). Fernandes et al. (2008) har i en kvantitativ studie undersökt kunskapen, attityden och beteendet till Pap-smear test hos kvinnor år som är bosatta i nordöstra Brasilien. Resultaten visar att 46,1 % av kvinnorna i studien har tillräcklig kunskap om testet. En definition av tillräcklig kunskap är att kvinnan säger att hon har hört talas om testet och vet att det förebygger cancer. Vidare visade resultatet att 63,3% hade en adekvat attityd gentemot testet och det innebär att kvinnorna ansåg regelbunden undersökning som nödvändig och förstod orsaken till varför hon skulle gå och undersöka sig. Av deltagarna hade 64,4% tillräcklig kunskap om beteendet, det vill säga, det var minst tre år sedan kvinnorna testade sig. Information Enligt Höglund et al. (2009) ansåg mer än hälften av studenterna som deltagit i studien att de hade goda kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar. Det framkom att 13,5 % av studenterna hört talas om HPV. Eleverna hade angett skolan (46 %), ungdomsmottagningar (20 %), media (12 %), och information från föräldrarna (3 %) som informationskällor. I Australien implementerade man ett nationellt skolbaserat HPV vaccinprogram Robbins et al. (2010) undersöker i sin australiensiska studie kunskaperna om HPV och om HPV- 7

13 vaccinet hos föräldrar och deras döttrar som tagit vaccinet genom det nya vaccinationsprogrammet. Resultatet som framkom var att bristande kunskaper fanns hos både föräldrarna och deras döttrar i ämnet. Både flickorna och deras föräldrar vill ha mer information i ämnet generellt. Många av föräldrarna riktade kritik mot sig själva då de låtit vaccinera sina döttrar utan att vara välinformerade om vad det innebar. En del av flickorna tog upp att den informationen som fanns idag var riktad till deras föräldrar och inte till dem. Information vid cellprovtagning Goldsmith, Bankhead, Kehoe, Marsh och Austoker (2007) har undersökt brittiska kvinnors attityder till information om HPV som ges vid cellprovtagning och hur stort informationsbehovet är i ämnet hos brittiska kvinnor. Det visade sig att de flesta kvinnor inte hade någon tidigare kunskap om HPV när de kom för att utföra en screening. Informationen om att livmoderhalscancer utvecklas av ett vanligt virus som överfördes sexuellt tyckte kvinnorna var oroande och förvirrande och det var inget det visste sedan tidigare. Om resultatet av screeningen visade cellförändringar skulle detta medföra en sorts skamkänsla och ångest beskrev några kvinnor. Resultaten pekar på att man måste hitta en bättre tidpunkt att ge information om HPV på och att den information som ingår i det nationella screeningprogrammet inte är tillräcklig. Det är viktigt att informationen är tydlig och omsorgsfullt konstruerad för att möta kvinnornas behov av information och bemöta deras oro. Hall, Howard och McCaffery (2008) har granskat om informationsbroschyrerna i samband med cellprovtagning täcker de australiensiska kvinnornas informationsbehov. Kvinnorna ombads att själva identifiera sina egna behov av information gällande HPV. Kvinnorna uppgav att de kände ett större behov av information om vad HPV är, hur det överförs, hur det förebyggs, hur stor risken för återinfektion är, vad det finns för behandlingar och hur man skulle förhålla sig till nuvarande och framtida partners. Studiens utformning visar att dessa frågor för nuvarande inte täcks av de informationsbroschyrer som ges vid cellprovtagningen. Utbildningsintervention Gottvall, Tydén, Höglund och Larsson (2010) har gjort en interventionsstudie där syftet var att bedöma effekten av en utbildningsintervention som bestod av en timmes klassrumsföreläsning, en folder och en webbsida som handlade om HPV och förebyggande metoder så som vaccin, kondom och pap-smear test. Undersökningsgruppen var elever som gick första året på högstadiet och de delades in i en inteventionsgrupp (n=92) och två jämförelsegrupper (n=184). 8

14 Resultatet visar att utbildningsinterventionen hade positiv effekt på kunskapen om HPV men att attityderna till vaccination, kondomanvändning och pap-smear test var den samma som innan interventionen. Lambert (2001) undersökte huruvida en utbildningsintervention påverkar kunskaperna om HPV hos collegestudenter på en skola i New York. Både före och efter interventionen fick studenterna fick fylla i ett frågeformulär med frågor både gällande generellt sexuellt överförbara sjukdomar och HPV-specifika. Svarsresultatet innan interventionen visade att studenterna hade relativt goda kunskaper om HIV innan interventionen jämfört om HPV. Tre månader efter interventionen fick samma studenter fylla i samma formulär igen och denna gång med bättre svarsresultat på de HPV specifika frågorna. Studien visar på att information och utbildning inriktad på HPV på kort sikt ökar kunskaperna gällande ämnet men man vet inte om det kommer ske en beteendeförändring gällande säkrare sex på grund av detta. Omvårdnadsteoretisk ram till studien Enligt Kirkevold (2000) hjälper ett teoretiskt förhållningssätt sjuksköterskor att tolka omvårdnadssituationer. Omvårdnadsteorins främsta syfte är att skapa riktlinjer för den kliniska omvårdnadsutövningen, exempelvis metoder som bör tillämpas, möjliga handlingsstrategier etc. I detta arbete kommer Virginia Hendersons teori vara den omvårdnadsteoretiska ramen för studien. Virginia Henderson har haft stor betydelse inom svensk omvårdnad och hon har gjort ett försök att beskriva sjuksköterskans funktion i denna definition: Sjuksköterskans speciella arbetsuppgifter består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna uppgift ska utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende (Kirkevold, 2000, s. 116). Henderson har uttryckt 14 grundläggande omvårdnadsprinciper som härstammar från de grundläggande mänskliga behoven och som utgör kärnan i omvårdnadsuppgifterna. Två exempel på detta är att hjälpa patienten att både undvika faror i omgivningen och att undgå att skada andra och att hjälpa patienten att lära, upptäcka och tillfredsställa sin nyfikenhet på sådant sätt att det främjar normal utveckling. Anledningen att teorin anknyter till föreliggande arbete är att Henderson även fokuserar på friska individer och att sjuksköterskan ska hjälpa 9

15 individen att utföra sådana åtgärder som främjar hälsa, där sexuell hälsa ingår. Ett exempel kan då vara att informera om livmoderhalscancer och hur man minskar risken att få det. Problemformulering Eftersom livmoderhalscancer är en sjukdom som berör stora delar av befolkningen, speciellt med tanke på det allmänna vaccinet som är på frammarsch, är det viktigt att det finns tillräckligt med forskning om ämnet. I samband med att ämnet livmoderhalscancer, HPV och vaccin förbyggande mot detta, är och har varit aktuellt i medierna idag är författarna till denna studie intresserade av hur unga kvinnor ser på att förebygga livmoderhalscancer. Tidigare studier (Goldsmith et al., 2007; Hall et al., 2008) tyder på att unga kvinnor generellt har fått för lite information om HPV och livmoderhalscancer. Andra studier (Fernandes et al., 2008; Gottvall et al., 2009; Hoque, 2010; Höglund et al., 2010; Kang et al., 2009; Shepherd et al., 2009; Wright et al., 2010) visar att unga kvinnor har bristfälliga kunskaper om HPV och livmoderhalscancer. Det är därför av intresse att undersöka vad unga kvinnor har för inställning till att förebygga samt undersöka informationsläget gällande livmoderhalscancer för att sätta in eventuella åtgärder som behövs. Anledningen är också att det finns få kvalitativa forskningsstudier om ämnet. Syfte Syftet med studien är att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare är syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer. Frågeställningar 1. Vilken inställning har unga kvinnor till att förebygga livmoderhalscancer? 2. Vad anser unga kvinnor om information gällande livmoderhalscancer? METOD Forskningsdesign Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. 10

16 Undersökningsgrupp och urval Under perioden till tillfrågades kvinnor som besökte Ungdomsmottagningen i Uppsala om de ville delta i föreliggande studie. Undersökningsgruppen bestod av unga kvinnor i åldern år. Urvalet grundar sig på att dessa kvinnor är målgruppen för primär prevention av livmoderhalscancer och att 16 år är minimiåldern för forskning. Eftersom Socialstyrelsens riktlinjer visar gynnsamma effekter av HPV vaccinet hos kvinnor upp till 18 års ålder är denna ålder vald som övre gräns i föreliggande arbete. Deltagarna valdes ut genom ett målmedvetet urval. I projektplanen var avsikten att ha 10 informanter i studien. I provintervjuerna som genomfördes noterades att intervjuerna blev kortare och inte så uttömmande som förväntat och därför har informantantalet istället valts att utökas till 20 personer. Varje intervju tog mellan fem och tio minuter. För att få ihop det önskade informantantalet tillfrågades totalt 31 unga kvinnor där bortfallet var elva personer som tackade nej på grund av tidsbrist och ovilja. Datainsamlingsmetod För att ge deltagarna möjlighet att svara så fritt som möjligt användes semistrukturerade intervjuer. Typen av intervju som användes var av individuell karaktär. Intervjufrågorna utvecklades på sådant sätt att tre huvudgrupper av frågor som hör ihop med syftet, se bilaga 1, arbetades fram. Även fyra frågor om bakgrundsinformation om deltagaren ställdes, dessa fick deltagarna fylla i på separat papper, se bilaga 3. Frågorna om livmoderhalscancer har en huvudfråga och tre underfrågor. Underfrågorna ställdes beroende på hur mycket försökspersonen svarade på första frågan. Vidare fanns det en huvudfråga om prevention med fem underfrågor som belyste primär och sekundär prevention. Huvudfrågan om information har fem underfrågor. Frågorna var utformade så att deltagarna skulle kunna berätta vilken syn de hade på förebyggandet av livmoderhalscancer, var de fått information gällande livmoderhalscancer ifrån samt förslag på hur informationen kan ges ut för att nå ut till så många som möjligt. Intervjuunderlagets lämplighet beprövades i form av fyra provintervjuer. Två intervjuer genomfördes på sjuksköterskestudenter för att intervjuarna skulle få en uppfattning om hur lång tid intervjun skulle ta och för att få prova på rollen som intervjuare. Två provintervjuer genomfördes på Ungdomshälsan för att se om frågorna var lämpliga för urvalsgruppen. Provintervjuerna visade att vissa av frågorna behövde omformuleras, intervjuerna blev även tidsmässigt korta och därför vidareutvecklades vissa frågor. 11

17 Tillvägagångssätt Ungdomshälsan i Uppsala kontaktades för förfrågan om att genomföra intervjuer till detta examensarbete. Ett informationsbrev, se bilaga 2, gavs till ansvarig barnmorska på Ungdomsmottagningen vid presentationen av denna studie. Författarna erhöll därefter ett samtycke om att genomföra intervjuerna och passande dagar för att rekrytera deltagare bestämdes. Förfrågan om deltagande i studien och informationsbrev delades ut till unga kvinnor i väntrummet på Ungdomshälsan. Därefter bestämdes tiden för intervjun beroende på kvinnans önskemål. Intervjuerna ägde rum i enskilda rum på Ungdomshälsan. Innan intervjuerna inleddes blev deltagarna även muntligt informerade om att studien var frivillig och att de kunde avsluta sitt deltagande både under och efter intervjun utan att ange skäl. Vidare berättades att intervjun skulle ljudinspelas, att inga namn skulle uppges och att bara författarna och handledaren skulle ha tillgång till materialet som skulle raderas efter transkriberingen. Vid intervjutillfället genomförde författarna intervjuerna var för sig för att undvika underläge hos informanten. Deltagarna fyllde i bakgrundsinformationen på ett separat papper innan intervjun startades, se bilaga 3. De tre huvudfrågorna ställdes till samtliga informanter, men eftersom det var en semistrukturerad intervjuform kunde det skilja sig i följdfrågor beroende på vad informanterna svarade. Intervjuerna spelades in och samtalslängden på intervjuerna varierade mellan fem till tio minuter. Inspelad data av intervjuerna transkriberades kontinuerligt. Författarnas och handledarens kontaktuppgifter angavs för eventuella funderingar. Bearbetning och analys Innehållsanalys med manifest ansats enligt Granheim och Lundman (2004) och Polit och Beck (2008), var den dataanalysmetod som användes i föreliggande arbete. Intervjuerna transkriberades av den författare som varit ansvarig för intervjun och sedan fördjupade författarna sig i det insamlade materialet. Detta för att få en helhetssyn av samtliga intervjuer i förhållande till studiens syfte och frågeställningar samt för att säkerhetsställa att båda författarna fick ta del av varandras intervjuer. Intervjuerna lästes igenom flera gånger. Författarna markerade, var för sig, viktiga meningar med färg i de 20 transkriberingarna. Sedan jämfördes de markerade meningarna för att se att både författarna hade uppfattat det centrala i arbetet. Detta lade grunden till de meningsbärande enheterna som valdes ut ur intervjuerna som svarade mot respektive frågeställning. För att återge det centrala budskapet och beskriva det utmärkande i transkriberingarna arbetades sedan kategorier fram. I syfte att 12

18 ge läsaren en överblick av dataanalysen, redovisas en del av innehållsanalysen, se tabell 2. Ur texten togs meningsbärande enheter ut som sedan kondenserades och kodades för att förtydliga det centrala innehållet i meningsenheten. Sedan arbetade författarna fram subkategorier och kategorier till respektive meningsenhet. Den bearbetade dataanalysen redovisas i resultatet i löpande text med sex huvudkategorier som rubriker följt av subkategorier som underrubriker. Citatanvändning i resultatkapitlet lades till i texten för att förtydliga resultatet. Materialet bearbetades systematiskt och objektivt för att få ett tillförlitligt resultat utan att författarnas värderingar avspeglas, detta för att inte resultatet skulle påverkas och för att undvika felkällor. Tabell 2. Exempel på innehållsanalys Meningsenheter Dyrt. Mm, inte tillgängligt för oss som inte fick det i skolan. Eh, någonting jag inte skulle ta en spruta för eftersom det är för dyrt. Kondenserade meningsenheter Någonting jag inte skulle ta en spruta för eftersom det är för dyrt. Kod Subkategorier Kategorier Dyrt Nackdelar med vaccin Positiv till vaccin, men det finns nackdelar. Men alltså jag har ju sett reklamerna på TV och det är därför jag vet hur det smittas och sådär att man kan ta sprutan. Sett reklamerna på TV TV Media Många informationskällor, reklamen dominerar Etiska överväganden Studien har inte för avsikt att hantera några personuppgifter eller innefatta informanter under 16 år och behöver därför inte någon etisk kommittés godkännande (Centrala Etikprövningsnämnden). I informationsbrevet som deltagarna fick framgick det att deltagandet var frivilligt och att de när som helst utan att ange skäl kan avbryta sin medverkan i studien (Codex, 2010). Vägen till att finna en önskvärd undersökningsgrupp hamnar i etiska svårigheter, dels på grund av att en målgrupp är unga kvinnor och dels för att studien berör ett känsligt ämne. Ämnet som studien behandlar kräver frågor som tar upp känsliga områden som bland annat sex och sätter stora krav på välkonstruerade intervjufrågor för att få så 13

19 sanningsenliga svar som möjligt. Frågorna är utformade för att alla ska kunna svara oavsett om man haft sin sexdebut eller ej. Allt inspelat material raderas efter transkribering och all data behandlas under sekretess. RESULTAT Deltagarna i studien fyllde i ett separat papper angående bakgrundinformationen, se bilaga tre. Anledningen till detta var för att författarna till detta examensarbete skulle ha information om ålder, utbildning och ursprung, se tabell 3. Tabell 3. De 20 deltagarna i studiens bakgrundsinformation. Bakgrundinformation Antal kvinnor 16 år 7 17 år 8 18 år 5 Praktiska gymnasieprogram 4 Teoretiska 16 gymnasieprogram Invandrarbakgrund utanför 7 Norden Resultatet i intervjuerna har delats upp i sex kategorier; Bra kunskap, men inte tillräcklig, Kondom är bra, men svårt i praktiken, Positiv till vaccin, men det finns nackdelar, Gynekologiska undersökningar är utelämnande och känsligt, Många informationskällor, reklamen dominerar och Viktigt med mer information i framtiden, skolan bör ta större ansvar. Dessa kategorier omfattar studiens syfte och frågeställningar. Analysens resultat redovisas i löpande text under respektive kategori följt av passande citat. Bra kunskap, men inte tillräcklig I stort sett alla kvinnor hade hört talas om livmoderhalscancer och vaccinet och över hälften av deltagarna hade kunskapen om att livmoderhalscancer hade ett samband med sex. Merparten av informanter delgav att sex är en riskfaktor och jämförde livmoderhalscancer med en könssjukdom. Detta visade sig även när frågor hur man kunde skydda sig emot livmoderhalscancer besvarades. Nästan hälften av undersökningsgruppen nämnde ärftlighet som en bidragande faktor till livmoderhalscancer och några berörde att man kunde bli steril. Alla som är typ sexuellt aktiva kan få livmoderhalscancer. Kvinna 18 år 14

20 Vaccinera mig, och skydda sig vid sex o så. Kvinna 17 år. Jag tror det är både ärftligt och att man kan bli smittad av det även om man inte har det själv, om en man har det så kan han väl överföra det Kvinna 17 år. Alla deltagare visste dock inte de bakomliggande orsakerna till livmoderhalscancer. En liten del av de unga kvinnorna hade knappt hört talas om livmoderhalscancer och jämförde den med andra cancerformer. Det var många som var osäkra på sina svar och gissade vilka konsekvenser sjukdomen kunde ha. De deltagare som hade hört talas om livmoderhalscancer hade oftast fått kunskaper i samband med vaccinet. Vissa av dessa hade bristande kunskaper om vad som är själva orsakerna till sjukdomen. Ett exempel är när informanten visar sig positiv till vaccinet men inte vet vad det skyddar mot. Vet inte mycket alls, öhh alltså, jag har aldrig riktigt tänkt på vad det är, men kanske att man inte kan få barn. Kvinna 17 år. Jag tycker det är jättebra (vaccinet), så att man inte får det. Men alltså, jag har ingen aning om varför liksom om man får det, vad som händer. Det har jag ingen aning om. Kvinna 16 år. Kondom är bra, men svårt i praktiken Majoriteten av deltagarna hade en positiv inställning till kondom. Många beskrev det som det säkraste preventivmedlet då det både skyddar mot graviditet och könssjukdomar. En del nämnde P-piller som preventivmedel men tryckte på att detta inte skyddade mot könssjukdomar. Det (kondom) är bra, eh, för då kan man inte bli gravid och man får inga könssjukdomar. Och, men det är väldigt många som skippar det för de tycker att det är typ obehagligt eller något sånt där. Och jag äter P-piller istället men även om man äter p-piller så kan man ju få könssjukdomar. Kvinna 16 år. Även om majoriteten talade gott om kondom var det ett flertal av informanterna som inflikade att de inte trodde att den användes i praktiken. Nästan alla beskrev kondom som ett bra skydd men att det fanns många ursäkter till att den inte används, till exempel att den glöms bort, att det är mindre skönt eller att den förstör stämningen. Alla deltagare visste många anledningar 15

21 som gör kondom till ett bra skydd. Däremot var sällan livmoderhalscancer en av huvudanledningar till varför kondom används. Ja jag tycker att det är bra, även om man kanske inte är så duktig själv på att använda det, men jag anser att det är, alltså det är ett billigt och bra skydd om man tänker på vad som kan hända och förstöra för en och så, så tycker jag att det är ett billigt och bra. Kvinna 18 år. Alltså jag tycker att man verkligen ska ha det, fast jag har hört från mina kompisar att de säger att de typ inte använder det. Kvinna 17 år. Positiv till vaccin, men det finns nackdelar Den största anledningen till att unga kvinnor hade kunskaper om livmoderhalscancer var på grund av vaccinet. Flertalet av informanterna utgick från vaccinet när de svarade på frågorna i intervjuerna. Det kunde utläsas att många ser vaccinet och livmoderhalscancer som något likvärdigt. Denna kategori belyser undersökningsgruppens inställning till vaccinet som är en primär prevention till livmoderhalscancer. Majoriteten av deltagarna i studien var positiva till vaccinet och såg det som något bra. De som redan tagit vaccinet beskrev det som att det förebygger något viktigt. Många av de informanter som inte tagit vaccinet hade också en positiv inställning till vaccinet. Jag vet faktiskt inte så mycket om det (livmoderhalscancer), så jag har inte så mycket tankar kring det faktiskt, det enda är, jag tänker på den här sprutan, jag kommer inte ihåg vad den heter, vaccinet, för det är nog det enda jag kopplar till. Kvinna 18 år. Mm jag tycker de är jättebra att det finns, mm jag har själv tagit sprutan, det gör i och för sig ont men den förebygger så mycket bra. Kvinna 17 år. En del av deltagarna tog även upp nackdelar med vaccinet. Vissa beskrev vaccinet som något positivt men att rädslan för sprutor övervägde att avstå från att ta vaccinet. Ett fåtal beskrev att en nackdel med vaccinet var att det inte är ett heltäckande skydd och att det fortfarande finns en risk att få livmoderhalscancer även om vaccinet tagits. En annan infallsvinkel på att vaccinet inte är heltäckande fick en av deltagarna då hon diskuterade vaccinet med sina kompisar. En anledning till att inte ta vaccinet var att några av de unga kvinnorna hade hört att vaccinet skulle tas innan sexdebuten annars var det för sent. Den ekonomiska aspekten togs också upp som en nackdel till vaccinet och en orsak till att inte vilja ta det. 16

22 Vaccinera mig, mamma tjatar på mig jättemycket om att göra det men jag är så rädd för sprutor men det är ju inte värt att få det så man får väl ta sprutan. Kvinna 18 år. Det finns massa olika sorter av cancer men det var bara sju eller tre stycken som det täckte. Med det var väl de värsta, man kan ju fortfarande få det fast man har tagit sprutan. Kvinna 16 år. Dyrt. Mm, inte tillgängligt för oss som inte fick det i skolan. Eh, någonting jag inte skulle ta en spruta för eftersom det är för dyrt. Kvinna 17 år. Gynekologiska undersökningar är utelämnande och känsligt Alla tjejer i undersökningsgruppen ansåg att en gynekologisk undersökning är något mycket utelämnande och känsligt. De som aldrig hade varit på en sådan undersökning byggde ofta upp skräckscenarier som i vissa fall ledde till att de inte skulle gå på en gynekologisk undersökning även om de blev kallade. Andra utan egna erfarenheter av gynekologiska undersökningar tyckte att det verkade obehagligt men skulle inte vägra i en situation då en gynekologisk undersökning blev aktuell. De som hade egna erfarenheter av en gynekologisk undersökning beskrev det som en lättnad, att det inte var så hemskt som man befarat. Merparten av deltagarna nämnde sjukdomar och att generellt göra en hälsokontroll som orsaker till att gå på en gynekologisk undersökning. Ett fåtal nämnde gravid som en orsak. Usch. Det verkar helt vidrigt och är typ absolut det sista i världen jag skulle vilja göra. Kvinna 16 år. Det är väl ingenting man längtar till, direkt, men det är nödvändigt. Kvinna 17 år. Så liksom det är många tjejer som inte vågar, och killar, som inte vågar undersöka sig för att de tror att de ska vara så himla hemskt. Men det är inte det och det var en jättelättnad. Kvinna 16 år. Ehm, ja men att kolla att man har någon sjukdom, kolla så att allting är okej. Kvinna 18 år. Många informationskällor, reklamen dominerar Grunden till de unga kvinnornas kunskap var olika informationskällor. Majoriteten av de unga kvinnorna uppgav att media var den första kontakten med information om 17

23 livmoderhalscancer. De olika kommunikationsmedium som nämndes var TV, tidningar, reklamblad och Internet. Ett flertal av de unga kvinnorna beskrev en informationskälla i form av ett reklambrev som deras föräldrar fått hemskickade till sig. Många av informanterna beskrev Internet som en källa där de kunde få tag i mer information om de blev intresserade eller nyfikna. Det var dock endast en minoritet av informanterna som uppgav att detta hade gjorts. Men alltså jag har ju sett reklamerna på TV och det är därför jag vet hur det smittas och sådär att man kan ta sprutan Kvinna 16 år. Jag vet att jag fick hem ett brev, eller att min mamma fick hem ett brev som jag läste lite Kvinna 17 år. Det var faktiskt genom de här att de skickade ut typ som reklamblad, typ om att man borde gå och vaccinera sig. Så det var väl där jag hörd det först sen har jag inte läst så mycket mer om det Kvinna 17 år. De flesta av de unga flickorna hade diskuterat livmoderhalscancer och vaccinet hemma med sina föräldrar, främst med mamma. Engagemanget och inställningen till vaccinet skiljde sig från olika föräldrar. I vissa fall var vaccinet en självklarhet och inget som diskuterades. Ett mindre antal av informanterna hade inte pratat med sina föräldrar om ämnet alls och andra hade startat en diskussion om vaccinet med sina föräldrar, men inte fått något gensvar. En stor del av undersökningsgruppen hade diskuterat livmoderhalscancer och då främst vaccinet, med sina kompisar. Det var bara någonting som var självklart. Som min mamma ville att jag och min syster skulle göra. Kvinna 18 år. Jag har inte engagerat mig i det, och mina föräldrar har inte heller engagerat sig i det, eller, ja. Kvinna 17 år Ja vi (kompisarna) pratade om det förut om vilken som skulle ta det och inte. Fast det är väl typ det enda. Kvinna 16 år. Genom skolsköterskan fick vissa av deltagarna information om HPV- vaccinet. En liten del av de unga kvinnorna har även nämnt ungdomsmottagningen som en bra informationskälla efter 18

24 att de gjort studiebesök där. Angående information eller undervisningen i skolan om livmoderhalscancer är den enligt deltagarna i studien överlag bristfällig. En del av informanterna uppgav att de aldrig fått information om ämnet i skolan. Många var tveksamma och kom inte ihåg om de fått undervisning om livmoderhalscancer i skolan. De påpekade att de haft sexualkunskap någon gång under årskurs 7-9 men att de inte minns något om livmoderhalscancer. Några nämnde andra könssjukdomar som tagits upp i undervisningen. Ett fåtal av informanterna uppgav att de fått information från skolan i form av någon undervisning. Vår skolsköterska kom och informerade lite men, det var mest hur det gick till, men det var inte så mycket om själva livmoderhalscancern Kvinna 18 år. Nej, ingenting i skolan Kvinna 18 år. Vi fick väl lite i skolan tror jag när jag gick på högstadiet. Kvinna 17 år. Viktigt med mer information i framtiden, skolan bör ta större ansvar Skolan var den informationskälla som de unga kvinnorna i störst utsträckning tyckte kunde förbättras. Det fanns många olika förslag som belyste hur undervisningen skulle kunna utvecklas. Ett flertal nämnde att det skulle vara obligatoriskt i skolan i form av bland annat föreläsningar och att det borde ingå i sexualkunskapen. Några gav förslag på tjejgrupper. Fler förslag på att informationen bäst ges via skolan var de som gav förslag på att skolsköterskan kunde prata om livmoderhalscancer. De menade att skolsköterskan skulle kunna prata om det på de hälsokontroller som redan fanns nu. De var ett par deltagare som tog upp att det kunde komma personal utifrån från någon vårdprofession och hålla föreläsningar i ämnet. Jag tycker faktiskt att man ska ha det i skolan mera. När man har sexualkunskapen eller något sånt där. Kvinna 16 år. Eh jag tror att man skulle kunna ta, skolsköterskan på skolor brukar ju alltid ha samtal med tjejer och så typ när man går i femman tror jag och sen i åttan, nian. Kvinna 16 år. Några av deltagarna tyckte att informationen via TV varit bra och att det var ett fortsatt bra medium att nå ut till många med. En minoritet av deltagarna nämnde att ämnet livmoderhalscancer kan vara känsligt och därför kan tips på hemsidor vara en diskret 19

25 möjlighet att själv ta reda på information. Någon av deltagarna nämnde broschyrer som ett bra sätt medan andra menade att ingen läser en broschyr. Mm, man kanske skulle kunna ha något TV-program, eller något sånt där. Eller radioprogram, det kvittar väll, fast det kanske är fler som kollar på TV. Kvinna 16 år. Typ ge tips på hemsidor om man liksom tycker att det är jobbigt att ta en broschyr, vissa kanske tycker att det är pinsamt eller något sånt där, jag vet inte, men att det finns hemsidor man kan besöka och läsa. Kvinna 18 år. DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultatet Den största anledningen till att unga kvinnor hade kunskaper om livmoderhalscancer var på grund av HPV- vaccinet. Majoriteten av kvinnorna hade hört talas om ett vaccin och de flesta hade en positiv inställning till det. De hade även en positiv inställning till kondom men det var ett flertal av deltagarna som inflikade att de inte trodde att den användes i praktiken. De hade främst erhållit informationen om vaccinet från media, mamma och kompisar. De önskade att skolan skulle ta ett större ansvar att ge information om ämnet till eleverna. Resultatdiskussion Enligt Virginia Henderson teori ska sjuksköterskan hjälpa friska individer att utföra åtgärder som främjar hälsa eller tillfrisknande (Kirkevold, 2000). Preventionsarbetet gällande livmoderhalscancer handlar främst om säkert sex, vaccinering och att gå på cellprovtagning. För att kvinnorna ska kunna erhålla information om förebyggande åtgärder måste den ges ut på sådant sätt som tillgodoser kvinnornas behov. Som resultatet i detta examensarbete visar hade kvinnorna olika inställningar till preventionsarbetets olika delar och informationen kring livmoderhalscancer. I två av Hendersons omvårdnadsprinciper nämns att sjuksköterskan ska hjälpa patienten undvika faror i omgivningen och att hjälpa patienten att lära ut på ett sådant sätt att det främjar normal utveckling. Preventionsarbete och information gällande livmoderhalscancer är således två viktiga omvårdnadsområden för att främja unga kvinnors hälsa. 20