Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun

Transkript

1 Ingemarsgatan 4b, Stockholm. i samarbete med Nynäshamns kommun Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Joachim Timander, FSI februari 2010

2 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Allmänna kunskaper om sex och samlevnad... 4 Omdömen om skolans undervisning om sex och samlevnad... 6 Kunskaper om kommuninstanser för upplysning om sex och samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar... 7 Kunskaper om skydd mot graviditet... 9 Kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot dessa Kunskaper om kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer Kunskaper om prostataproblem Kunskaper om Gardasil Kunskaper om smittskyddslagen Extrafrågor till flickor om Gardasil Sammanfattning Bilaga 1: Frågeformulär Bilaga 2: Tabellbilaga Bilaga 3 - Konfidensintervall... 48

3 3 Inledning Sex och samlevnad ingår som viktiga delar i skolans undervisning. En trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa är viktiga mål. Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan tar bl.a. upp ungdomars sexualitet, metoder för att undvika oönskade graviditeter samt hur risken att bli smittad av sexuellt överförbara sjukdomar kan minska. Nynäshamns kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor och bland de nationella målområdena finns att alla ska garanteras en trygg och säker sexualitet. Kommunen har sedan tidigare haft relativt hög andel tonårsaborter och nu tycks de sexuellt överförbara sjukdomarna öka i samhället. Kommunen beslutade tidigare om ett kvantitativt mål att antalet aborter bland kvinnor under 19 år skulle reduceras med 30 procent mellan 2006 och Målet har inte uppnåtts och tiden för uppfyllandet har därför skjutits framåt i tiden till år Hösten 2008 beslutades om ökad information och utbildning om sex och samlevnad i samband med att kommunen gick ut och erbjöd alla flickor mellan 13 och 17 år gratis vaccination med Gardasil för att förebygga livmoderhalscancer och kondylom/könsvårtor. Samtliga flickor som läsåret 2009/2010 gick i årskurs 8 och årskurs 9 har fått erbjudande om vaccination. I samband med den gavs information om vaccinet, livmoderhalscancer samt om andra sexuellt överförbara sjukdomar. Innan kampanjen startade kontrollerades vilka kunskaper skolans elever hade inom detta område dels för att veta var kunskapsluckorna fanns, vilka arenor som var viktiga att arbeta inom samt för att kunna följa upp effekten av vidtagna åtgärder. För att få information om elevernas kunskaper kring sex och samlevnad fick alla högstadieelever (årskurs 7, 8, och 9) i Nynäshamn kommun i december 2008 besvara ett frågeformulär kring ämnet. Samma enkät med tilläggsfrågor om vaccinering med Gardasil ställdes under december månad Frågorna besvarades i klassrummet under uppsikt av lärare. Vid tiden för besvarandet av den första enkäten sändes reklam om Gardasil i vissa av de kommersiella TV-kanalerna, vilket kan ha påverkat kunskapsnivån. För undersökningen 2009 visas endast utfall för kommunen totalt och uppdelat på årskurser och kön. Uppdelning på skolor kunde inte göras på grund av problem med insamlingen av enkäterna som gjorde det omöjligt att dela upp materialet på skolnivå. Samtliga elever i årskurs 7, 8 och 9 i kommunens skolor tillfrågades om att besvara enkäten. Av dessa var det en sjua och tre åttor som inte besvarade enkäten. Bruttosvarsfrekvensen var totalt 82. Bland sjuorna var svarsfrekvensen 84, bland åttorna 77 samt bland niorna 85. Det ska här nämnas att antalet närvarande elever vid ifyllandet av enkäten är okänt. Detta betyder att vi inte har uppgifter om bortfallet. Det kan dock nämnas att det är få svarsvägrare bland de närvarande eleverna. I förra årets undersökning uppgick den totala bruttosvarsfrekvensen till 86. Antalet elever som besvarade enkäten var 808 i 2008 års undersökning och 789 i 2009 års undersökning. I denna rapport beskrivs utfallet av skolundersökningen rörande sex och samlevnad i december 2009 i jämförelse med 2008 års undersökning.

4 4 Resultatredovisning I det följande redovisas resultatet av undersökningen i form av stapeldiagram och sammanfattande kommentarer samt som en tabellbilaga i slutet av rapporten. Utfallet för undersökningarna 2008 och 2009 har jämförts men kommenteras endast i de fall det finns intressanta förändringar som inträffat mellan de två åren. Observera att många av frågorna ger utrymme för att ange fler svar/svarsalternativ och medför därför att det sammanlagda utfallet i procent överstiger 100. Allmänna kunskaper om sex och samlevnad Skolan är den vanligaste informationskanalen för kunskaper om sex och samlevnad. Kompisar/syskon samt massmedia är därefter de vanligaste informationskanalerna. Få elever uppger att de fått huvuddelen av sina kunskaper från skolsköterska (2 ) eller ungdomsmottagning (14 ). När det gäller kompisar/syskon, föräldrar och ungdomsmottagning är det betydligt vanligare att flickor uppger dessa som huvudsaklig informationskanal än bland pojkar. Andel som har fått huvuddelen av sina kunskaper från skolan har ökat från 59 år 2008 till 66 år Av 2008 års undersökning framgår att andelen elever som fått huvuddelen av kunskaperna om sex och samlevnad från skolan skiljer sig mycket mellan olika skolor. Figur 1 Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? Totalt 2009 Totalt 2008 Skolan Kompisar/syskon Massmedia Föräldrar Ungdomsmottagn. Annan källa Skolsköterska 2 1 Inga kunskaper Bastal (n): 2009: 778, 2008:

5 5 Figur 2 Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? Svarsfördelning för flickor och pojkar. Flickor Pojkar Skolan Kompisar/syskon Massmedia Föräldrar Ungdomsmottagn Annan källa Skolsköterska 1 2 Inga kunskaper Bastal (n): Flickor:377, Pojkar: Figur 3 Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? Andel som svarat att de fått huvuddelen av sin information från skolan (dec 2008) Vanstaskolan Sunnerby Svandamm Viaskolan Gröndal Bastal (n):vänster till höger: 184, 177, 135, 158, 150

6 6 Omdömen om skolans undervisning om sex och samlevnad När det gäller att bedöma skolans sexualundervisning finns det en positiv övervikt bland eleverna dvs. det är fler som tycker den är bra än att den är dålig. Bland elever i sjunde klass finns det en negativ övervikt. Elever i årskurs 7 är mindre positiva till skolans sexualundervisning än elever i årskurs 8 och 9. Endast marginella skillnader finns mellan flickor och pojkar när det gäller attityden till sexualundersvisningen i skolan. I jämförelse med föregående år har andelen positiva ökat från 31 till 40 medan andelen negativa minskat från 45 till 36. Balansen mellan positiva och negativa omdömen har gått från 14 procentenheter 2008 till +4 procentenheter 2009, dvs. från en tydlig negativ övervikt till en positiv övervikt. Förändringarna är signifikanta. Figur 4 Vad tycker Du om skolans nuvarande undervisning om sex och samlevnad? Högergående staplar: Mycket bra (7)=mörkt grått, 6 på skalan= grått, 5 på skalan= vitt Vänstergående staplar: Mycket dålig (1) =mörkt grått, 2 på skalan= grått, 3 på skalan= vitt Totalt 2009 Totalt 2008 Andel som svarat dålig Andel som svarat bra Flickor Pojkar :an 8:an :an Bastal (n) uppifrån och ned: 768, , , 216, 295

7 7 Kunskaper om kommuninstanser för upplysning om sex och samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar Åtta av tio av de tillfrågade eleverna uppgav att de kände till ett ställe i kommunen där man kan få information om sex och samlevnad. Kännedomen var högre bland flickor (86 ) än bland pojkar (74 ). Kännedomen om var man som ung kan få upplysning om sex och samlevnad ökar med årskurs. I jämförelse med föregående år har andelen med kännedom ökat från 67 till 80. Detta är en signifikant ökning. Figur 5 Känner Du till om det finns något ställe i kommunen där Du som är ung kan få upplysningar om sex och samlevnad och hur man skyddar sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter? (Andel som svarat Ja ) Totalt Totalt Flickor 86 Pojkar 74 Årskurs: 7:an 68 8:an 9:an Bastal (n) uppifrån och ned: 775, , , 214, 294

8 8 Figur 6 Var i kommunen kan Du som är ung hämta kondomer gratis eller p-piller till reducerat pris? Markera det eller de ställen Du tror att detta erbjuds: Totalt 2009 Totalt 2008 Ungdomsmottagningen Mödravården MOA-mottagningen Socialtjänsten 2 5 Vacccinationscentralen 2 3 Vet ej/osäker 5 9 Bastal (n): 2009: 786, 2008: 803 De flesta av eleverna (93 ) uppgav riktigt att Ungdomsmottagningen är det ställe där man som ung kan hämta kondomer gratis eller p-piller till reducerat pris. Bland flickorna uppgav 31 att detta även gäller Mödravården. Motsvarande siffra för pojkarna var 16. Andelen som svarat Ungdomsmottagningen är oförändrad i jämförelse med föregående år. Endast marginella förändringar i jämförelse med 2008 års undersökning.

9 9 Kunskaper om skydd mot graviditet En majoritet (61 ) bland eleverna uppger att de har stor kunskap om hur man skyddar sig mot oönskad graviditet. Endast små skillnader finns mellan flickor (60 ) och pojkar (63 ) som uppger att de har en stor kunskap. Det finns stora skillnader mellan olika årskurser. Inte oväntat finner vi en ökad kunskap med stigande årskurs såtillvida att kunskapen är högre bland elever i årskurs 9 och lägre bland elever i årskurs 7. Endast en marginell förändring sedan föregående år. Figur 7 Vet Du hur Du skyddar Dig mot oönskade graviditeter om Du har sex med någon av motsatt kön? 100 Totalt 2009 Totalt Stor kunskap Viss kunskap Nej/osäker Bastal (n): 2009: 783, 2008: 804

10 10 Figur 8 Vet Du hur Du skyddar Dig mot oönskade graviditeter om Du har sex med någon av motsatt kön? Svarsfördelning för respektive årskurs :an 8:an 9:an Stor kunskap Viss kunskap Nej/osäker Bastal (n): 7:an: 269, 8:an: 218, 9:an: 296

11 11 Figur 9 Vid vilken tidpunkt i menstruationscykeln blir en kvinna lättast gravid? Totalt 2009 Totalt veckor efter Precis före Under mensen Angivit fler svar 1 5 Vet ej/osöker Bastal (n): 2009: 781, 2008: 801 Mindre bra kunskaper bland högstadieeleverna där endast 34 svarat att en kvinna lättast blir gravid 2 veckor efter menstruationen börjat. Bland flickor uppger 36 rätt svar mot 32 bland pojkarna. En nästan lika stor andel (32 ) har svarat Precis före menstruationen. Här uppger 38 bland flickorna mot 26 av pojkarna detta svarsalternativ. Pojkarna uppger i högre utsträckning än flickorna att de inte vet/är osäkra. Sämre kunskaper bland elever i årskurs 7. Andelen rätt svar har ökat marginellt sedan föregående år, från 30 till 34.

12 12 Figur 10 Vid vilken tidpunkt i menstruationscykeln blir en kvinna lättast gravid? Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar 2 veck or efter Precis före Under mensen 8 13 Angivit fler svar 0 3 Vet ej/osäker Bastal (n): Flickor: 381, Pojkar: 400

13 13 Figur 11 Hur upptäcker pojkar när de kan bli pappor, d.v.s. när de bildar spermier som kan göra en kvinna gravid? Totalt 2009 Totalt 2008 Får sädesuttömningar Känner sexuell lust Kan få stånd Röstläget mörknar 2 4 Angivit fler svar Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 783, 2008: 800 Även här är kunskaperna mindre bra. Endast drygt hälften av eleverna har angett rätt svar (när de får sädesuttömningar). Kunskapen är sämre bland elever i årskurs 7 där endast 38 uppgett rätt svar mot 61 för elever i årskurs 8 och 65 bland elever i årskurs 9. Endast små skillnader mellan flickor (52 ) och pojkar (57 ). I jämförelse med föregående år har andelen rätt svar ökat marginellt, från 51 till 55.

14 14 Kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot dessa Figur 12 Vilket/vilka sätt tror Du ger bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar vid sexuella kontakter? Totalt 2009 Totalt 2008 Använda kondom Test innan sex Använda P-piller Noga med hygienen Under säkra perioder Använda pessar Vet ej/osäker 3 4 Bastal (n): 2009:784, 2008: 805 Kunskapen om att användning av kondom är det säkraste enskilda skyddet mot att bli smittad vid sexuella kontakter är mycket hög både bland flickor (96 ) och bland pojkar (97 ). Många har även angivit andra alternativ som ett bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Bland annat uppger 37 av eleverna att Genom att parterna testar sig innan man har sex ger ett bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Det finns endast små skillnader mellan olika årskurser och i jämförelse med föregående år.

15 15 Figur 13 Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: Totalt 2009 Totalt 2008 AIDS Klamydia Herpes Kondylom Livmoderhalscancer Hemorrojder Urinvägsinfektion Urinblåsecancer Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 785, 2008: 807 AIDS och Klamydia är de sjukdomar som eleverna i störst utsträckning tror smittar via sexuella kontakter. Även Herpes och Kondylom uppges av en majoritet som sjukdomar som smittar via sexuella kontakter. De sjukdomar som ej smittar/inte kan fås via sexuella kontakter (hemorrojder, urinvägsinfektion samt cancer i urinblåsan) är också de sjukdomar som i minst utsträckning markerats. När det gäller Livmoderhalscancer är kunskapen mindre uttalad och detta framförallt bland pojkar (26 ). Bland flickor uppger 61 att man kan få livmoderhalscancer genom sexuella kontakter. I 2008 års undersökning var motsvarande siffror 27 för pojkar och 52 för flickor. Således har vi sett en ökning av kunskapen bland flickor medan kunskapen är oförändrad bland pojkar. Överlag har flickorna bättre kunskap om vilka sjukdomar som smittar via sexuella kontakter. Kunskaperna ökar med årskurs och är betydligt sämre bland elever i årskurs 7. Andelen som markerat Kondylom har bland pojkar ökat från 45 till 57 mellan 2008 och 2009 medan motsvarande andel bland flickor endast ökat från 67 till 69.

16 16 Figur 14 Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar AIDS Klamydia Herpes Kondylom Livmoderhalscancer Hemorrojder Urinvägsinfektion Urinblåsecancer 6 9 Vet ej/osäker Bastal (n): Flickor: 384, Pojkar: Figur 15 Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: Svarsfördelning för respektive årskurs. 7:an 8:an 9:an AIDS Klamydia Herpes Kondylom Livmoderhalscancer Hemorrojder Urinvägsinfektion Urinblåsecancer Vet ej/osäker Bastal (n): 7:an: 271, 8:an: 217, 9:an:

17 17 Figur 16 Det finns många sexuellt överförbara sjukdomar. Bakteriesjukdomar går oftast att bota med antibiotika medan virussjukdomar kan ge livslång smitta. Vilka av nedan uppräknade sjukdomar tror Du orsakas av virus? Totalt 2009 Totalt 2008 AIDS Herpes Klamydia Gonorré Kondylom Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 782, 2008: 802 Kunskapen om vad som är bakterie- respektive virussjukdom är generellt sett dålig bland högstadieeleverna i Nynäshamn kommun. Av de tre virussjukdomar som ingick i frågan (AIDS, Herpes och Kondylom) svarade en majoritet (62 ) att AIDS var en av dem. Kunskaperna om övriga sjukdomar var betydligt sämre. Endast 15 uppger att Kondylom är en virussjukdom. Ungefär var tredje elev (31 ) anger Klamydia som en virussjukdom. Skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan årskurser är små. Endast små förändringar i jämförelse med föregående år. Andelen som uppgivit Klamydia som en virussjukdom har minskat från 37 till 31.

18 18 Figur 17 Sjukdomen klamydia ger inte alltid besvär, trots att Du är smittbärare. Hur kan Du upptäcka att Du har klamydia? Totalt 2009 Totalt 2008 Urinprov Vårtor kring könsorgan Blodprov Går ej att upptäcka 1 2 Angivet fler svar Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 777, 2008: 795 Totalt har 45 uppgett rätt svar, att Klamydia upptäcks via urinprov. Förändringarna är totalt små i jämförelse med föregående år. Andelen som svarat urinprov har ökat från 42 till 45. Små skillnader mellan flickor (48 ) och pojkar (42 ) när det gäller kunskap om hur man upptäcker Klamydia. Tydliga skillnader mellan olika årskurser där andelen rätt svar (urinprov) var 51 bland elever i årskurs 9 mot 46 i årskurs 8 och 38 i årskurs 7. Bland 8:or och 9:or har kunskapen ökat sedan föregående år då dessa gick i 7:an respektive 8:an. För årskurs 8 (årskurs 7 föregående år) har andelen rätt svar ökat från 33 till 46 och bland årskurs 9 (årskurs 8 föregående år) från 39 till 51.

19 19 Kunskaper om kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer Figur 18 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? Totalt 2009 Totalt 2008 Mammografi Cellprovstagning Blodprov Urinprov Bakterieodling 1 2 Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 779, 2008: Figur 19 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? 7:an 8:an 9:an Cellprovstagning Mammografi Blodprov Urinprov Bakterieodling Vet ej/osäker Bastal (n): 7:an: 270, 8:an:214, 9:an: 295

20 20 Ungefär fyra av tio elever i årskurs 8 och 9 anger rätt svar (Cellprovtagning och Mammografi). Bland elever i årskurs 7 är kunskapen betydligt sämre. Flickor har bättre kunskaper än pojkar. Bland flickor i årskurs 9 uppger 58 Mammografi och 50 Cellprovstagning. Bland elever i 8:an har kunskaperna ökat sedan föregående år då de gick i 7:an. Andelen som svarat Cellprovstagning har ökat från 27 till 40. Andelen som svarat Mammografi har ökat från 26 till 40. Bland elever i årskurs 9 uppger 41 Cellprovstagning och 45 Mammografi. I förra årets undersökning hade 37 av dessa elever (8:or 2008) markerat Cellprovstagning medan 33 markerat Mammografi. Således en kunskapsökning när det gäller Mammografi. Bland flickor som hösten 2008 gick i 7:an har kunskaperna ökat påtagligt medan ökningen är marginell för flickor som hösten 2008 gick i 8:an. Andelen som svarade Cellprovstagning var 32 bland de som gick i 7:an hösten 2008 medan andelen som svarade Mammografi var 33. Hösten 2009 hade andelen rätt svar ökat till 46 för Cellprovstagning och 48 för Mammografi bland de flickor som gick i 8:an hösten 2009.

21 21 Figur 20 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? Svarsfördelning bland flickor och pojkar i årskurs 8-9 Flickor Pojkar Mammografi Cellprovstagning Blodprov Urinprov 9 13 Bakterieodling 0 1 Vet ej/osäker Bastal (n) årskurs 8-9: flickor: 234, pojkar: 275 Figur 21 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? Svarsfördelning bland flickor i årskurs 8-9 8:an 9:an Mammografi Cellprovstagning Blodprov Urinprov 8 10 Bakterieodling 0 1 Vet ej/osäker Bastal (n): flickor årskurs 8: 105, flickor årskurs 9: 129

22 22 Kunskaper om prostataproblem Figur 22 Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: Totalt 2009 Totalt 2008 Svåra urinträngningar Måste kissa ofta Pungen svullnar Utslag/rodnad kring pung och penis Får ont i magen 6 6 Märks inte alls Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 774, 2008: De två rätta svarsalternativen Svåra urinträngningar (smärta när man kissar) (45 ) och Måste kissa ofta (28 ) är också de svarsalternativ som flest angett. Detta kan ses som om kunskapen om prostataproblem är mindre bra och där många är osäkra. Mer än var fjärde tillfrågad (34 ) uppger att de inte vet/är osäkra. Bland elever i årskurs 7 uppger 44 att de är osäkra mot 25 bland elever i årskurs 8 och 30 bland årskurs 9. Kunskapen är något bättre bland pojkar än bland flickor. I jämförelse med föregående år har andelen som svarat Svåra urinträngningar ökat från 39 till 45. Bland de som förra året gick i sjunde respektive åttonde klass har kunskaperna ökat påtagligt för andelen som svarat Svåra urinträngningar. Från 36 till 50 för de som hösten 2008 gick i sjuan och från 34 till 49 för de som hösten 2008 gick i åttan.

23 23 Figur 23 Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar Svåra urinträngningar Måste kissa ofta Pungen svullnar Utslag/rodnad kring pung och penis Får ont i magen 5 7 Märks inte alls 1 2 Vet ej/osäker Bastal (n): Flickor: 373, Pojkar: Figur 24 Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: Svarsfördelning för olika årskurser. 7:an 8:an 9:an Svåra urinträngningar Måste kissa ofta Pungen svullnar Utslag/rodnad kring pung och penis Får ont i magen Märks inte alls Vet ej/osäker Bastal (n): 7:or: 269, 8:or: 214, 9:or:

24 24 Kunskaper om Gardasil Flickorna i årskurs åtta och nio har mycket goda kunskaper om att Gardasil skyddar mot Livmoderhalscancer medan kunskaperna är sämre när det gäller att Gardasil även skyddar mot Kondylom/könsvårtor. Inga större skillnader i kunskap mellan flickor i årskurs 8 och årskurs 9 medan flickor i årskurs 7 har sämre kunskap. Marginella förändringar gällande andel rätt svar mellan år 2008 och I undersökningen 2008 uppgav 82 av flickorna i årskurs 7 och 89 av flickorna i årskurs 8 att Gardasil skyddar mot Livmoderhalscancer. Således verkar kunskaperna ha ökat för dessa mellan 2008 och I undersökningen 2008 uppgav 13 av flickorna i årskurs 7 och 21 av flickorna i årskurs 8 att Gardasil skyddar mot Kondylom/könsvårtor. I 2009 års undersökning var utfallet 17 för flickor i årskurs 8 och 25 för flickor i årskurs 9. Endast en marginell ökning mellan 2008 och Figur 25 Alla flickor (13-17 år) bosatta i Nynäshamn erbjuds gratis vaccin med Gardasil. Markera den eller de sjukdomar Du tror Gardasil skyddar mot: Svarsfördelning för samtliga år 2008 respektive Totalt 2009 Totalt 2008 Livmoderhalscancer Kondylom/könsvårtor Hepatit B Klamydia Bröstcancer Gonorré 4 7 Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 783, 2008: 800

25 25 Figur 26 Alla flickor (13-17 år) bosatta i Nynäshamn erbjuds gratis vaccin med Gardasil. Markera den eller de sjukdomar Du tror Gardasil skyddar mot: Svarsfördelning för flickor. 7:an 8:an 9:an Livmoderhalscancer Kondylom/könsvårtor Hepatit B Klamydia Bröstcancer Gonorré Vet ej/osäker Bastal (n): flickor årskurs 7: 149, flickor årskurs 8: 106, flickor årskurs 9: 130

26 26 Sex av tio (59 ) flickor i årskurs 8 och 9 som svarat att Gardasil skyddar mot Livmoderhalscancer tror också att vaccinet ger ett säkert skydd. Motsvarande siffra för årskurs 7 och 8 i 2008 års undersökning är 56 (årets 8:or och 9:or). Förändringen mellan 2008 och 2009 är således marginell och ligger inom felmarginalen. Figur 27 Tror Du att vaccinet ger ett säkert skydd mot den eller de sjukdomar Du markerat i föregående fråga? Svarsfördelning för flickor i årskurs 8-9 som svarat Livmoderhalscancer på föregående fråga Ja Nej Vet ej/osäker Bastal (n) för flickor i årskurs 8-9 som svarat "Skyddar mot livmoderhalscancer": 229

27 27 Kunskaper om smittskyddslagen Figur 28 Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: Totalt 2009 Totalt 2008 Alla sexuella partners måste testas Sexuella partners måste spåras och sökas upp Smittade får gratis medicin Alltid använda kondom Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 781, 2008: 796 Andelen som svarat rätt är 38 för Alla tidigare sexpartners måste spåras och sökas upp respektive 18 för Alla smittade får gratis medicin. Dessa siffror var föregående år 32 respektive 17. Det vanligaste förekommande svaret är Alla tidigare sexpartners måste testas (43 ). Detta svar är vanligare bland flickorna (48 ) än bland pojkarna (39 ). Pojkarna har i högre utsträckning än flickorna svarat att Smittade får gratis medicin Sämre kunskap bland elever i årskurs 7 för Alla tidigare sexpartners måste spåras och sökas upp där endast 15 uppgett detta svar. Bland åttorna är motsvarande siffra 44 och bland niorna 53. Bland elever i 8:an och 9:an har andelen som uppgett rätt svar för Alla tidigare sexpartners måste spåras och sökas upp ökat påtagligt i jämförelse med föregående år då dessa gick i årskurs 7 respektive årskurs 8, från 32 till 44 bland de som går i 8:an och från 42 till 53 bland de som går i 9:an.

28 28 Figur 29 Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar Alla sexuella partners måste testas Sexuella partners måste spåras och sökas upp Smittade får gratis medicin Alltid använda kondom Bastal (n): Flickor: 385, Pojkar: 400 Vet ej/osäker Figur 30 Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: Svarsfördelning för respektive årskurs. 7:an 8:an 9:an Alla sexuella partners måste testas Sexuella partners måste spåras och sökas upp Smittade får gratis medicin Alltid använda kondom Vet ej/osäker Bastal (n): 7:an: 270, 8:an: 216, 9:an:

29 29 Figur 31 För att skydda barn mot sexuella trakasserier eller våldtäkter finns en lag som reglerar att man inte får ha sexuellt umgänge med flickor och pojkar under en viss ålder. Vilken ålder är det? Totalt 2009 Totalt 2008 Under 14 år 4 6 Under 15 år Under 16 år 5 5 Under 17 år 1 0 Under 18 år Angivit fler svar Bastal (n): 2009: 779, 2008: 801 God kunskap om lägsta ålder för sexuellt umgänge. Totalt uppger 83 Under 15 år. Motsvarande siffra var föregående år 78. Bland flickor är andelen som svarat rätt 90, mot 76 bland pojkarna. Detta är en marginell ökning sedan föregående år då motsvarande siffror var 84 respektive 72. Kunskaperna har ökat något i jämförelse med föregående år bland elever i årskurs 8 och 9 (gick i 7:an och 8:an förra året), från 77 till 88 bland åttondeklassare och från 76 till 82 bland niondelassare.

30 30 Extrafrågor till flickor om Gardasil I december 2008 hade så gott som inga flickor hunnit vaccineras och skillnaden mellan 2008 och 2009 är därför intressant. Elever som 2009 gått i årskurs 7 har inte alls hunnit bli vaccinerade. För att få delta i vaccinationsprogrammet var flickor och målsmän tvungna att delta i ca 45 minuters information om Gardasil och allmänt om sex och samlevnad. I det följande kommer endast utfallet för flickor i årskurs 8 och 9 att redovisas. För utfall för flickor i årskurs 7 se tabellbilaga. Sex av tio av flickorna i årskurs 8-9 uppger att de tagit del av information om vaccinet mot livmoderhalscancer på ungdomsmottagning, 63 bland flickor i årskurs 8 och 56 bland flickor i årskurs 9. Figur 32 Har du tagit del av information om vaccinet mot livmoderhalscancer på ungdomsmottagning? Totalt flickor 8:an 9:an årskurs 8-9 Bastal (n) flickor årskurs 8-9: 232, 8:an:105, 9:an: 127

31 31 Drygt hälften av flickorna (56 ) i årskurs 8 uppger att de har vaccinerat sig, 53 via kommunen och 3 privat. Bland flickorna i årskurs 9 uppger 49 att de vaccinerat sig, 44 via kommunen och 5 privat. Figur 33 Har Du vaccinerat Dig mot livmoderhalscancer? 100 8:an 9:an Ja privat Ja via kommunen Nej Bastal (n): Flickor årskurs 8: 106, Flickor årskurs 9: 129

32 32 Skäl till att inte har vaccinerat sig Det vanligaste uppgivna skälet till att man inte vaccinerat sig är Har planerat att vaccinera mig men inte hunnit. Ungefär en fjärdedel uppger att de inte vaccinerat sig av annan orsak än de uppräknade skälen i frågan. 22 av flickorna i 9:an uppger att de inte vaccinerat sig för att de är rädda för eventuella biverkningar av vaccinet. Figur 34 Till Dig som inte har vaccinerat Dig, Vad är skälet till att Du inte vaccinerat Dig? Villkor: Har inte vaccinerat sig Har planerat men ej hunnit :an 9:an Annat skäl Rädd för biverkningar 7 22 Behöver inte Föräldrar vill inte 8 9 Kände inte till 2 5 Bastal (n): Flickor årskurs 8: 45, flickor årskurs 9: 60

33 33 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att de allmänna kunskaperna om sex och samlevnad (vilka åtgärder som bäst skyddar mot oönskad graviditet eller sexuellt överförbara sjukdomar) överlag är goda. Elever i årskurs 7 uppger dock i betydligt mindre utsträckning än äldre elever att de har Stor kunskap om hur man skyddar sig mot oönskade graviditeter om man har sex med någon av motsatt kön. Det ska påpekas att sjuorna inte fått någon sexualundersvisning vid ifyllandet av enkäten. Vi har funnit att flickor uppvisar en större kunskap i området än pojkar. Det finns också tydliga skillnader i kunskap mellan olika årskurser såtillvida att ju högre årskurs desto bättre kunskaper. Kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar är överlag dåliga bland högstadieeleverna i Nynäshamns kommun. Kunskaperna är även bristande när det gäller hur män upptäcker prostataproblem, hur man kan se att en pojke är könsmogen, vad Gardasil skyddar mot, när en kvinna lättast blir gravid i sin menstruationscykel, vilka undersökningar kvinnor kallas till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer samt vad smittskyddslagen innebär. Kunskaperna har trots detta på flera punkter blivit bättre sedan föregående undersökning Den vanligaste informationskanalen för kunskaper om sex och samlevnad är skolan följt av kamrater/syskon. Undersökningen 2008 visade att elever från Gröndalsskolan i högre utsträckning än övriga skolor fått huvuddelen av sina kunskaper från kompisar/syskon och inte från skolan. Det var också bland högstadieeleverna i Gröndalsskolan där lägst andel uppgav att skolan var den huvudsakliga informationskanalen för kunskaper om sex och samlevnad. Som nämnts tidigare i denna rapport har vi inte kunnat redovisa utfallet på skolnivå i undersökningen När det gäller omdömet om skolans sexualundervisning fann vi 2008 stora skillnader mellan olika skolor. Mest nöjda var elever i Vanstaskolan och minst nöjda var elever i Gröndalsskolan. Detta ter sig rimligt då en stor andel (59 ) av eleverna från Gröndalsskolan uppgav att man fått huvuddelen av sina kunskaper om sex och samlevnad från annan informationskanal än skolan, Ser vi på förändringar sedan 2008 har vi flera marginella kunskapsökningar för många av frågorna/områdena men få signifikanta förändringar. En signifikant förändring är att omdömet om skolans sexualundervisning blivit mer positivt. En annan signifikant förändring är att en större andel bland eleverna känner till ett ställe i kommunen där man som är ung kan få upplysningar om sex och samlevnad och hur man skyddar sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter. Andelen som kände till ett sådant ställe var 67 i dec 2008 och hade i dec 2009 ökat till 80. Flickor i årskurs 8 och 9 har relativt goda kunskaper om att Gardasil skyddar mot livmoderhalskancer. En viss ökning av kunskaperna har skett mellan 2008 och En majoritet av flickorna har tagit del av den information som gavs i samband med erbjudandet om gratisvaccination mot livmoderhalscancer och kondylom. Andelen bland flickorna som vaccinerat sig mot livmoderhalscancer var 56 av flickorna i årskurs 8 och 44 av

34 34 flickorna i årskurs 9. Flertalet har gjort det via kommunens erbjudande och endast några få procent har gjort det privat. På frågan varför flickorna inte vaccinerat sig var det vanligaste svaret att de tänkt men inte hunnit. Att de är rädda för biverkningar uppgav 7 av flickorna i årskurs 8 och 22 av flickorna i årskurs 9. Endast 8 respektive 9 av flickorna uppgav att föräldrarna inte ville att de skulle vaccinera sig.

35 Bilaga 1: Frågeformulär 09 Ditt kön? 1 Flicka 2 Pojke 10 Årskurs? Vet Du hur Du skyddar Dig mot oönskade graviditeter om Du har sex med någon av motsatt kön? 11 1 Ja, har stor kunskap om detta 2 Ja, har viss kunskap om detta 3 Nej, är osäker Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? 12 1 Skolans undervisning 13 1 Föräldrar 14 1 Kompisar/syskon 15 1 TV/tidningar/annan media 16 1 Ungdomsmottagningen 17 1 Enskilt samtal med skolsköterskan 18 1 Annan informationskälla/annan person 19 1 Har inga kunskaper om detta Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: 20 1 Livmoderhalscancer 21 1 AIDS 22 1 Kondylom/könsvårtor 23 1 Cancer i urinblåsan 24 1 Klamydia 25 1 Hemorrojder 26 1 Herpes 27 1 Urinvägsinfektion 28 1 Vet ej/osäker Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? 29 1 Cellprovtagning 30 1 Urinprov 31 1 Blodprov 32 1 Mammografi 33 1 Bakterieodling 34 1 Vet ej/osäker

36 Vilket/vilka sätt tror Du ger bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar vid sexuella kontakter? Genom att använda kondom 36 1 Genom att använda p-piller 37 1 Genom att vara mycket noga med hygienen 38 1 Genom att använda pessar 39 1 Genom att parterna testar sig innan man har sex 40 1 Att endast ha sex under så kallade säkra perioder 41 1 Vet ej/osäker Det finns många sexuellt överförbara sjukdomar. Bakteriesjukdomar går oftast att bota med antibiotika medan virussjukdomar kan ge livslång smitta. Vilka av nedan uppräknade sjukdomar tror Du orsakas av virus? 42 1 Klamydia 43 1 AIDS 44 1 Kondylom/könsvårtor 45 1 Herpes 46 1 Gonorré 47 1 Vet ej/osäker Var i kommunen kan Du som är ung hämta kondomer gratis eller p-piller till reducerat pris? Markera det eller de ställen Du tror att detta erbjuds: 48 1 MOA-mottagningen 49 1 Ungdomsmottagningen 50 1 Vaccinationscentralen 51 1 Mödravården/barnmorskemottagningen 52 1 Socialtjänsten 53 1 Vet ej/osäker Vid vilken tidpunkt i menstruationscykeln blir en kvinna lättast gravid? 54 1 Under själva menstruationsperioden 2 C:a två veckor efter menstruationens början 3 Precis före menstruationen 4 Vet ej/osäker Hur upptäcker pojkar när de kan bli pappor, d.v.s. när de bildar spermier som kan göra en kvinna gravid? 55 1 När de kan få stånd 2 När röstläget mörknar 3 När de får sädestömningar 4 När de börjar känna sexuell lust 5 Vet ej/osäker

37 Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: Märks inte alls 57 1 Får svåra urinträngningar (smärta när man kissar) 58 1 Måste kissa ofta 59 1 Får ont i magen 60 1 Pungen svullnar 61 1 Utslag och rodnad kring pung och penis 62 1 Vet ej/osäker Alla flickor (13-17 år) bosatta i Nynäshamn erbjuds gratis vaccin med Gardasil. Markera den eller de sjukdomar Du tror Gardasil skyddar mot: 63 1 Livmoderhalscancer 64 1 Klamydia 65 1 Gonorré 66 1 Kondylom 67 1 Bröstcancer 68 1 Hepatit B 69 1 Vet ej/osäker Tror Du att vaccinet ger ett säkert skydd mot den eller de sjukdomar Du markerat i föregående fråga? 70 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej/osäker Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: 72 1 Alla smittade får gratis medicin 73 1 Alla du haft sexuellt umgänge med måste spåras och sökas upp 74 1 Du måste i fortsättningen alltid använda kondom 75 1 Alla partners du haft sexuellt umgänge med måste testas 76 1 Vet ej/osäker Sjukdomen klamydia ger inte alltid besvär, trots att Du är smittbärare. Hur kan Du upptäcka att Du har klamydia? 77 1 Urinprov 2 Blodprov 3 Vårtor kring könsorgan 4 Går inte att upptäcka 5 Vet ej/osäker För att skydda barn mot sexuella trakasserier eller våldtäkter finns en lag som reglerar att man inte får ha sexuellt umgänge med flickor och pojkar under en viss ålder. Vilken ålder är det? 78 1 under 14 år 2 under 15 år 3 under 16 år 4 under 17 år 5 under 18 år

38 38 Känner Du till om det finns något ställe i kommunen där Du som är ung kan få upplysningar om sex och samlevnad och hur man skyddar sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter? 79 1 Ja 2 Nej Till Dig som svarat Ja. Kan Du nämna någon sådan plats och/eller person?. Mycket Mycket Vad tycker Du om skolans nuvarande bra dålig 80 undervisning om sex och samlevnad? Frågorna nedan endast till flickor: Har du tagit del av information om vaccinet mot livmoderhalscancer på ungdomsmottagning? 01 1 Ja 2 Nej Har du vaccinerat Dig mot livmoderhalscancer? 02 1 Ja, privat (med kostnad) 2 Ja, via kommunen (kostnadsfritt) 3 Nej Till Dig som inte har vaccinerat Dig, Vad är skälet till att Du inte vaccinerat Dig? 03 1 Tycker inte att jag behöver vaccinera mig 04 1 Är rädd för eventuella biverkningar av vaccinet 05 1 Visste inte om att man kunde vaccinera sig 06 1 Har planerat att vaccinera mig men har inte hunnit 07 1 Mina föräldrar vill inte att jag ska vaccinera mig 08 1 Annat skäl Ett varmt tack för Din medverkan. Mer information om sex och samlevnad finns på: Du kan också prata med Din lärare eller med skolsköterskan

39 39 Bilaga 2: Tabellbilaga DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL VET DU HUR DU SKYDDAR DIG MOT OÖNSKADE GRAVIDITETER...? 11 STOR KUNSKAP VISS KUNSKAP NEJ/ OSÄKER N (Bastal) : FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD: FRÅN SKOLAN UNDERVISNING JA N (Bastal) : FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN FÖRÄLDRAR JA N (Bastal) : FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN KOMPISAR/SYSKON JA N (Bastal) : FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN MASSMEDIA JA N (Bastal) : FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN UNGDOMSMOTTAGNINGEN JA N (Bastal) : FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN SAMTAL MED SKOLSKÖTERSKA JA N (Bastal) : FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN ANNAN INFO.KÄLLA/PERSON JA N (Bastal) : HAR INGA KUNSKAPER OM SEX OCH SAMLEVNAD JA N (Bastal) :

40 40 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL KAN SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: LIVMODERHALSCANCER JA N (Bastal) : SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: AIDS JA N (Bastal) : SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: KONDYLOM/KÖNSVÅRTOR JA N (Bastal) : SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: CANCER I URINBLÅSAN JA N (Bastal) : SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: KLAMYDIA JA N (Bastal) : SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: HEMORROJDER JA N (Bastal) : SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: HERPES JA N (Bastal) : SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: URINVÄGSINFEKTION JA N (Bastal) : VET EJ/ÄR OSÄKER PÅ VILKA SJUKDOMAR SOM SPRIDS VIA SEXUELLA KONTAKTER JA N (Bastal) :

41 41 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: CELLPROVTAGNING JA N (Bastal) : FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: URINPROV JA N (Bastal) : KONTROLL FÖR BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: BLODPROV JA N (Bastal) : FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: MAMMOGRAFI JA N (Bastal) : FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: BAKTERIEODLING JA N (Bastal) : VET EJ/OSÄKER VILKA UNDERSÖKNINGAR FÖR KONTROLL JA N (Bastal) : BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: ANVÄNDA KONDOM JA N (Bastal) : BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: ANVÄNDA P-PILLER JA N (Bastal) : BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: VARA NOGA MED HYGIENEN JA N (Bastal) :

42 42 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: ANVÄNDA PESSAR JA N (Bastal) : BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: TESTA SIG INNAN SEX JA N (Bastal) : BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: SEX UNDER SÄKRA PERIODER JA N (Bastal) : VET EJ/OSÄKER PÅ VILKA SÄTT SOM ÄR BRA SOM SKYDD MOT DETTA JA N (Bastal) : VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? KLAMYDIA JA N (Bastal) : VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? AIDS JA N (Bastal) : VILKA AV DESS SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? KONDYLOM/KÖNSVÅRTOR JA N (Bastal) : VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? HERPES JA N (Bastal) : VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? GONORRÉ JA N (Bastal) :

43 43 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL VET EJ/OSÄKER PÅ VILKA AV DESSA SJUKDOMAR SOM ORSAKAS AV VIRUS JA N (Bastal) : VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: MOA-MOTTAGNINGEN JA N (Bastal) : VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: UNGDOMSMOTTAGNINGEN JA N (Bastal) : VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: VACCINATIONSCENTRALEN JA N (Bastal) : VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER PILLER: MÖDRAVÅRDEN JA N (Bastal) : VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: SOCIALTJÄNSTEN JA N (Bastal) : VET EJ/OSÄKER VAR JAG KAN HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER JA N (Bastal) : VID VILKEN TIDPUNKT I MENSTRUATIONSCYKELN BLIR KVINNAN LÄTTAS GRAVID? 54 UNDER MENSEN VECKOR EFTER PRECIS FÖRE VET EJ/OSÄKER FLER SVAR N (Bastal) :

44 44 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL HUR UPPTÄCKER POJKAR NÄR DE KAN BLI PAPPOR? 55 KAN FÅ STÅND RÖSTÄGET MÖRKNAR FÅR SÄDESTÖMNING KÄNNA SEXUELL VET EJ/OSÄKER FLER SVAR N (Bastal) : HUR MÄRKER EN MAN ATT HAN FÅTT PROSTATAPROBLEM: MÄRKS INTE ALLS JA N (Bastal) : HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: SVÅRA URINTRÄNGNINGAR JA N (Bastal) : HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: MÅSTE KISSA OFTA JA N (Bastal) : HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: FÅR ONT I MAGEN JA N (Bastal) : HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: PUNGEN SVULLNAR JA N (Bastal) : HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: UTSLAG O RODNAD KRING PUNG JA N (Bastal) : VET EJ/OSÄKER PÅ HUR MAN UPPTÄCKER DETTA _ JA N (Bastal) : VAD TROR DU GARDASIL SKYDDAR MOT? LIVMODERHALSCANCER? JA N (Bastal) :

45 45 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? KLAMYDIA? JA N (Bastal) : VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? GONORRÉ? JA N (Bastal) : VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? KONDYLOM? JA N (Bastal) : VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? BRÖSTCANCER? JA N (Bastal) : VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? HEPATIT B? JA N (Bastal) : VET EJ/OSÄKER VAD GARDASIL SKYDDAR MOT JA N (Bastal) : TROR DU ATT VACCINET GER ETT SÄKERT SKYDD MOT DE SJUKDOMAR DU MARKERAT? 70 (VILLKOR: HAR SVARAT SKYDDAR MOT LIVMODERHALSCANCER) JA NEJ VET EJ/OSÄKER N (Bastal) : SMITTSKYDDSLAGEN: ALLA SMITTADE FÅR GRATIS MEDICIN JA N (Bastal) : SMITTSKYDDSLAGEN: ALLA MAN HAFT SEXUELL KONTAKT MED MÅSTE SPÅRAS JA N (Bastal) :

46 46 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL SMITTSKYDDSLAGEN: DU MÅSTE I FORTSÄTTNINGEN ALLTID ANVÄNDA KONDOM JA N (Bastal) : SMITTSKYDDSLAGEN: ALLA PARTNERS DU HAFT SEX MED MÅSTE TESTAS JA N (Bastal) : VET EJ/OSÄKER PÅ VAD SMITTSKYDDSLAGEN INNEBÄR JA N (Bastal) : HUR KAN DU UPPTÄCKA ATT DU HAR KLAMYDIA? 77 URINPROV BLODPROV VÅRTOR KRING KÖ GÅR EJ UPPTÄCK VET EJ/OSÄKER FLER SVAR N (Bastal) : HUR GAMMAL MÅSTE EN PERSON VARA FÖR ATT MAN SKA TILLÅTAS HA SEX MED 78 UNDER 14 ÅR UNDER 15 ÅR UNDER 16 ÅR UNDER 17 ÅR UNDER 18 ÅR FLER SVAR N (Bastal) : KÄNNER DU TILL NÅGOT STÄLLE MAN KAN VÄNDA SIG FÖR RÅD O UPPLYSNINGAR 79 JA NEJ N (Bastal) : VAD TYCKER DU OM SKOLANS NUVARANDE UNDERVISNING OM SEX/SAMLEVNAD? 80 MYCKET BRA MYCKET DÅLIGT N (Bastal) : MEAN (Medelv.) :

47 47 FRÅGORNA NEDAN ENDAST STÄLLDA TILL FLICKOR DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL HAR DU TAGIT DEL AV INFO OM VACCINET MOT LIVMODERHALSCANCER? 81 JA NEJ N (Bastal) : HAR DU VACCINERAT DIG MOT LIVMODERHALSCANCER? 82 JA PRIVAT JA VIA KOMMUNEN NEJ N (Bastal) : SKÄL TILL ATT INTE VACCINERA MIG: TYCKER INTE JAG BEHÖVER VACCINERA MIG JA N (Bastal) : ÄR RÄDD FÖR EVENTUELLA BIVERKNINGAR AV VACCINET JA N (Bastal) : VISSTE INTE ATT MAN KUNDE VACCINERA SIG JA N (Bastal) : HAR PLANERAT ATT VACCINERA MIG MEN HAR INTE HUNNIT JA N (Bastal) : MINA FÖRÄLDRAR VILL INTE ATT JAG SKA VACCINERA MIG JA N (Bastal) : ANNAT SKÄL TILL ATT JAG INTE VACCINERAT MIG JA N (Bastal) :