Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ks 97 Svar på medborgarförslag om ljuspunkter vid hundrastplan... 2 Ks 98 Placering av ny förskola i St Skedvi - begäran om planuppdrag... 3 Ks 99 Tomtpriser Skönviksstrand... 5 Ks 100 Översiktsplan 2013 för Säters kommun... 6 Ks 101 Förslag till arrendeavtal med Säters Golfklubb, del av Jönshyttan 1: Ks 102 Verksamhetsinformation... 8 Ks 103 Löneväxling till pensionsförsäkring... 9 Ks 104 Förslag till Chefspolicy Ks 105 Förslag till organisation för skyddskommittéer i Säters kommun Ks 106 Jämställdhetsplan Ks 107 Förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar Ks 108 Anhållan om synpunkter på handlingsalternativ vid reducering av operativ kapacitet inom RDM Ks 109 Säters kommuns grafiska profil Ks 110 Svar på medborgarförslag om en tvätthall Ks 111 Säterdalens projektansökan Ks 112 Bredbandstrategi Ks 113 Svar på motion om utbildning för instruktörer och ledare Ks 114 Miljöpolicy, miljömål Ks 115 Förordnande av borgerliga vigselförrättare Ks 116 Begäran om kontaktuppgift för jourfunktion Ks 117 Fyllnadsval efter Marie Richaud (M) Ks 118 Fyllnadsval efter Hans Richaud (M) Ks 119 Redovisning av delegationsärenden Ks 120 Delgivningar Ks 121 Övriga ärenden... 35

2 Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Abbe Ronsten, ordförande (S) Lotta Bergstrand, vice ordförande (FP) Mats Nilsson (S) Sixten Carlsson (S) ersättare för Maud Jones Jans (S) Tommy Bäck (S) Iris Carlsson-Rustas (S) ersättare för Erik Kall (mp) Göran Johansson (V) Elsa Efraimsson-Vestman (C) Birgitta Andersson (C) Tommy Andersson (M) Lars-Evert Dahlberg (KD) ersättare för Marie Richaud (M) Ej tjänstgörande ersättare Helena Andersson (S) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekreterare Tuula Svedberg, kostchef Stina Stenberg, kanslichef Bert Stabforsmo, ekonomichef Stefan Lundqvist, kommunchef Klas Jansson, IT-chef Andreas Mossberg, förvaltningschef Karin Åberg, förvaltningschef Malin Karhu Birgersson, personalchef Helena Åkerberg Hammarström, näringslivschef Utses att justera Justeringens plats och tid Mats Nilsson Underskrifter Sekreterare Paragrafer Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Abbe Ronsten Mats Nilsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Datum för anslags nedtagande Underskrift Margareta Jakobsson

3 Kommunstyrelsen Ks 97 Dnr KA12/243 Svar på medborgarförslag om ljuspunkter vid hundrastplan Ärendebeskrivning: Ett medborgarförslag om ljuspunkter vid träningsplan för Södra Dalarnas hundägarförening lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Maria Wilhelmsson m fl. Medborgarnas förslag: Södra Dalarnas hundägarförening behöver ljuspunkter vid träningsplan (bakom posten) i Säter, då belysning saknas. Yttrande: Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat i yttrande: 1. Avslå förslaget om belysning på Södra Dalarnas Hundägarförenings träningsplan. 2. Uppdra åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att i samråd med Södra Dalarnas Hundägarförening se över möjligheten att hitta en annan plats för deras verksamhet som enklare kan förses med belysning då vi anser att detta ärende kan hanteras inom ramen för föreningsbidrag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: Avslår medborgarförslaget då kostnaden för att anlägga ljuspunkter på den aktuella platsen bedöms vara för stor i dagsläget. Kommunstyrelsen beslutar: Avslår medborgarförslaget då kostnaden för att anlägga ljuspunkter på den aktuella platsen bedöms vara för stor i dagsläget.

4 Kommunstyrelsen Ks 98 Dnr KA13/066 Placering av ny förskola i St Skedvi - begäran om planuppdrag Ärendebeskrivning: Inriktningsbeslut förskolas placering. Inför fortsatt hantering och projektering av förskola i Stora Skedvi behöver lämplig placering beslutas d.v.s. vilket av alternativen vid anslutning till Stora Skedvi skola eller vid Kyrkberget som förordas. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen alternativ 1: Placering i anslutning till skolan i Stora Skedvi samt begär att få i uppdrag att planlägga området runt skolan i Stora Skedvi. Ärendets handläggning: beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott förorda en placering av förskola i Stora Skedvi vid Kyrkberget enligt alternativ 2 samt att till kommunstyrelsens sammanträde ta fram en översiktlig ekonomisk jämförelse av de båda alternativen beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet för att ge nämnderna möjlighet att yttra sig över de ekonomiska kalkylerna och att i övrigt komplettera sina underlag behandlade kommunstyrelsen ärendet varvid remisstiden förlängdes. Beslutsunderlag: Yttrande från barn- och utbildningsnämnden , 45. Komplettering av ekonomisk kalkyl från samhällsbyggnadsnämnden, , 123. Yrkande: Lotta Bergstrand med instämmande av Mats Nilsson yrkar bifall till alternativ 1 om en placering i anslutning till Stora Skedvi skola. Lotta Bergstrand motiverar yrkandet med att alternativ 1 är kommunekonomiskt mest fördelaktigt. Samordningseffekten vid en placering vid skolan kalkyleras till 13 mkr på 30 år. Tommy Andersson yrkar bifall till alternativ 2 om en placering vid Kyrkberget. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Lotta Bergstrands yrkande om placering av ny förskola i anslutning till Stora Skedvi skola. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Nej-röst för bifall till Tommy Anderssons förslag. Ja-röst för bifall till Lotta Bergstrands förslag. forts

5 Kommunstyrelsen Ks 98 forts Omröstningsresultat: Lotta Bergstrand, vice ordförande (FP) Mats Nilsson (S) Tommy Bäck (S) Sixten Carlsson (S) Iris Carlsson-Rustas (S) Göran Johansson (V) Elsa Efraimsson-Vestman ( C) Birgitta Andersson (C ) Lars-Evert Dahlberg (KD) Tommy Andersson (M) Abbe Ronsten, ordförande (S) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Med 7 ja-röster för Lotta Bergstrands förslag mot 4 nej-röster för Tommy Anderssons yrkande beslutar kommunstyrelsen i enlighet med Lotta Bergstrandes förslag att förorda en placering enligt alternativ 1 i anslutning till Stora Skedvi skola. Kommunstyrelsen beslutar: 1. Ny förskola placeras i anslutning till Stora Skedvi skola enligt alternativ Uppdra till samhällsbyggnadsnämnden planlägga området runt Stora Skedvi skola. 3. I samband med planläggningen förbättra kommunikationerna mellan Kyrkberget och Kyrkbyn. 4. Vidta åtgärder för att öka tillgängligheten och synliggöra lediga tomter i Kyrkberget.

6 Kommunstyrelsen Ks 99 Dnr KA13/160 Tomtpriser Skönviksstrand Ärendebeskrivning: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår , 137, kommunstyrelsen fastställa tomtpriser för Skönviksstrand För att kunna arbeta vidare med försäljningen av tomter vid Skönviksstrand enligt modellen med budgivning krävs att nivån för utgångspriser beslutas. I samband med exploateringen av Skönviksstrand planeras tomter i säljas i 5 olika kategorier. De olika kategorierna har olika prisnivåer beroende på läge och tomtstorlek. Golvpriserna bygger på minsta kostnad för att intäkterna från försäljningen skall täcka kostnaderna för exploateringen. För att uppfylla detta beräknas följande golvpriser vara lämpliga: Kategori A kr Kategori B kr Kategori C kr Kategori C kr Kategori D kr Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Fastställa redovisade tomtpriser för Skönviksstrand.

7 Kommunstyrelsen Ks 100 Dnr KA13/021 Översiktsplan 2013 för Säters kommun Ärendebeskrivning: Samhällsbyggnadsnämnden har , 78, beslutat föreslå kommunstyrelsen godkänna förslag till Översiktsplan 2013 för Säters kommun. Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Förutom att ange strategier för kommunens utveckling ska översiktsplanen vara vägledande för detaljplanering och bygglov. Ärendets handläggning Säters kommun beslutade att revidera kommunens översiktsplan från Efter förarbeten och övrigt faktainsamlande samt behandling i tre politiskt sammansatta arbetsgrupper har översiktsplanen ( Översiktsplan 2010 ) varit föremål för samråd under november-december Efter ett nytt samråd under juli-augusti 2012 ( Översiktsplan 2012 ) har Översiktsplan 2013 nu varit utställd för allmän granskning under tiden Under utställningstiden har arton skriftliga yttranden inkommit. Yttrandena har sammanfattats i ett utlåtande, daterat Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till Översiktsplan 2013 för Säters kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anta förslag till Översiktsplan 2013 för Säters kommun.

8 Kommunstyrelsen Ks 101 Dnr KA12/261 Förslag till arrendeavtal med Säters Golfklubb, del av Jönshyttan 1:1 Ärendebeskrivning: Samhällsbyggnadsnämnden har , 102, beslutat föreslå kommunstyrelsen godkänna förslag till arrendeavtal mellan Säters kommun och Säters Golfklubb. Gällande arrendeavtal löper ut och har sagts upp för omförhandling. Arrendet ligger inom fastigheten Jönshyttan 1:1 och skall användas av arrendatorn för föreningsdriven golfverksamhet. Arrendetiden omfattar 15 år räknat från och t o m Arrendetiden förlängs därefter med 1 år i sänder om uppsägning ej sker senast 6 månader innan den löpande arrendetidens utgång. Arrendeavgiften är kronor per år. Därefter justeras avgiften i förhållande till KPI. Vid arbetsutskottets sammanträde justeras avtalet. Förslaget att förlängning av arrendetiden förlängs med 1 år utgår och ersätts med att avtalet upphör att gälla Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar: Uppdra till förvaltningen till kommunstyrelsens sammanträde utreda kommunens borgensåtagande mot föreningen samt representation i styrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: Kommunfullmäktige beslutar med justeringar godkänna förslag till arrendeavtal mellan Säters kommun och Säters Golfklubb. Vid kommunstyrelsens sammanträde justeras avtalet med tillägget att kommunstyrelsen till styrelsen för Säters Golfklubb adjungerar två platser samt under 10 utgår kravet att arrendatorn ska utöva tillsyn över angränsande mark och vattenområden 10 m utanför arrendeområdet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Med justeringar godkänna förslag till arrendeavtal mellan Säters kommun och Säters Golfklubb.

9 Kommunstyrelsen Ks 102 Verksamhetsinformation Verksamhetsinformation från kommunchefen. Förvaltningschef Andreas Mossberg och kommunchef Stefan Lundqvist informerar om verksamhetsövergång mellan Säterbostäder AB och Säters kommun. Kommunchef Stefan Lundqvist informerar om kontakter med Hedemora Energi för diskussion om fjärrvärmetaxan.

10 Kommunstyrelsen Ks 103 Dnr KA13/134 Löneväxling till pensionsförsäkring Ärendebeskrivning: Personalchefen presenterar underlag för löneväxling till pensionsförsäkring. Löneväxling innebär att en anställd byter en del av sin kontanta bruttolön mot en förmån. Löneväxling kan göras vid ett enstaka tillfälle eller fortlöpande. Löneväxling kan bara göras på framtida ersättningar. Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Säters kommun erbjuder medarbetare löneväxling. Löneväxling innebär att medarbetaren gör ett frivilligt löneavstående till förmån för den premie som kommunen betalar till den extra tjänstepensionsförsäkringen. Storleken på löneavståndet ska vara minst 400 kr per månad och får uppgå till högst 15% av den avtalade månadslönen före löneväxling. Kommunstyrelsen beslutar: Säters kommun erbjuder medarbetare löneväxling.

11 Kommunstyrelsen Ks 104 Dnr KA13/032 Förslag till Chefspolicy Ärendebeskrivning: Personalchefen presenterade förslag till chefspolicy. Tidigare chefspolicy antogs av kommunstyrelsen Att inneha en befattning som chef i Säters kommun innebär både stora möjligheter och stora krav. Uppdraget som chef förändras ständigt vilket också ska vara tydligt i kommunens policydokument. Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till Chefspolicy. Bilaga 1 Pu 78/13. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anta förslag till Chefspolicy. Bilaga 1 Ks 104/13.

12 Bilaga 1 till kommunstyrelsens protokoll , (2) SÄTERS KOMMUN Personalenheten Malin Karhu Birgersson Att vara chef i Säters kommun-policy Grundläggande i kommunens verksamhet är relationen till medborgaren/kunden. Kvaliteten i verksamheten skapas genom ett medvetet förhållningssätt till dem som använder den kommunala servicen- Det goda värdskapet. Det är chefens uppgift att värna detta förhållningssätt. Kommunens chefer ska i samverkan med sina medarbetare omvandla politiska mål och beslut till verksamhet som håller hög effektivitet och är av god kvalitet. Arbetsgivarrollen Alla chefer och ledare inom kommunen är arbetsgivarrepresentanter. Chefen agerar utifrån mandat, skyldigheter och befogenheter. Som chef tar man ansvar för arbetsgivarpolitiken och har förmåga att tillämpa denna för verksamhetens bästa. Att vara representant för arbetsgivaren innebär också att arbeta utifrån antagna policys, vara lojal mot fattade beslut och att kunna driva igenom beslut även om de är impopulära eller strider mot egna önskemål. Ledarrollen Varje chef inom kommunen ska vara ett föredöme för sina medarbetare genom engagemang, förmåga till empati och intresse för människor. Att vara ledare innebär att med hjälp av medarbetarna åstadkomma resultat. En god ledare visar förtroende för sina medarbetare och i uppdraget ingår att tydligt formulera och delegera uppdrag samt ge återkoppling. Dialog och delaktighet, att motivera, stödja och utveckla medarbetarna och förmågan att anpassa ledarskapet till den rådande situationen är en viktig del av ledarskapet. Kommunen ställer stora krav på sina chefer och som chef har du ett stort ansvar att leda, samordna och planera arbetet och du har tillräckligt god kunskap om verksamheten. Du ska genomföra medarbetarsamtal och lönesamtal samt lönesätta medarbetare. Du ansvarar för att rekrytera medarbetare och även kunna arbeta med personalavveckling. Du ska på ett systematiskt sätt arbeta med arbetsmiljöfrågor och rehabilitering. Du ska utveckla verksamheten och ansvara för ekonomin. Som chef ska du aktivt arbeta mot alla typer av diskriminering och aktivt bidra till ökad jämställdhet och mångfald. Ett bra chefskap innebär att: uppfylla högt ställda krav på social kompetens, vilket är nödvändigt för att förstå och samspela med medarbetare, medborgare och förtroendevalda genom eget agerande stå för en god etik i sitt yrkesutövande tillföra beslutsunderlag inför nämnds- och styrelsebeslut, och att därefter lojalt följa fattade beslut och företräda arbetsgivaren på arbetsplatsen fortlöpande informera om verksamheten och dess utveckling driva ett förnyelsearbete i syfte att förbättra verksamhetens innehåll, uppnå högre effektivitet och bättre resultat ha en helhetssyn över den kommunala verksamheten och även ha ett omvärldsperspektiv fatta beslut och vara tydlig Postadress: Personalenheten, Rådhuset, Säter Besöksadress: Salutorget, Säter Tfn: Fax: E - post: personal@sater.se Hemsida:

13 2 (2) För chefer i Säters kommun ska kommunen: systematiskt utveckla och utvärdera Säters kommuns chefers kompetens ge kontinuerlig återkoppling till våra chefer när det gäller resultat och ledarbeteende Rekrytera chefer Säters kommun ska vid rekrytering aktivt bidra till en ökad mångfald bland sina medarbetare. Vid chefsrekryteringar ska kravprofilen utformas på ett sätt att möjligheten ökas att komma in i verksamheten med andra erfarenheter och kompetenser än de som traditionellt finns. När rekryteringen av chefer sker utan stöd från rekryteringsföretag ska alltid personlighetstest och någon form av kapacitetstest genomföras. Vid sökande av chefer på högre befattningar ska annonsering ske brett för att öka möjligheterna att få sökande med andra erfarenheter och kompetenser samt att öka möjligheten till mångfald. Vid anställning med oreglerad arbetstid ska detta framgå av anställningsavtalet. Lönesättning av chefer Säters kommun ska värna om sina chefer även lönemässigt. Lönestatistik för olika chefsgrupper ska presenteras personalutskottet inför löneöversynen tillsammans med förvaltningarnas analys om hur marknaden påverkar chefstillgången. Vid strukturella förändringar i löner för enskilda chefer vid löneöversynstillfället ska hänsyn tas till verksamhetens komplexitet, uppdrag och krav. Samma benämning på befattningen innebär inte alltid att befattningarna ska följas åt lönemässigt. Vid nyrekrytering av chefer ska en löneanalys genomföras. Den interna lönebilden ska stämmas av mot samma och likvärdiga befattningar i länet och i landet. För att undvika att en avvikande löneplacering ger negativa effekter på individer eller på gruppen behöver man ta ställning till hur den nya lönebilden ska hanteras vid nästa löneöversyn redan vid rekryteringen. Postadress: Personalenheten, Rådhuset, Säter Besöksadress: Salutorget, Säter Tfn: Fax: E - post: personal@sater.se Hemsida:

14 Kommunstyrelsen Ks 105 Dnr KA13/054 Förslag till organisation för skyddskommittéer i Säters kommun Ärendebeskrivning: Personalchefen presenterade förslag till organisation för skyddskommittéer för Säters kommun. I och med förändrad organisation krävs att Skyddskommitté organisationen anpassas. Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Att efter dagen diskussion och komplettering av underlaget anta ny organisation för skyddskommittéer för Säters kommun. Yrkande: Abbe Ronsten yrkar att organisatioen för förvaltningens skyddskommitté lyder enligt följande: Förvaltningens/nämndens skyddskommitté Säters kommun ska ha en skyddskommitté för varje förvaltning/nämnd. Nämnd utser kommitté och den som leder kommittén. I varje kommitté skall förvaltningschef och minst 1 politiker från nämnden ingå. Kulturförvaltningen ingår i kommunledningskontorets skyddskommitté. Frågorna ska vara kopplade till förvaltningen och företrädare för de fackliga organisationerna som finns inom respektive verksamhetsområde ska ingå. Vid behov kan kommittéerna lyfta frågor till Centrala Skyddskommittén. Tommy Andersson yrkar bifall till personalutskottets förslag. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Abbe Ronstens yrkande Kommunstyrelsen beslutar: 1. Fastställer ny organisation för skyddskommittéerna, bilaga 1 Ks 105/ Uppmana nämnder att utse skyddskommittéer och påbörja arbetet enligt den nya organisationen.

15 Bilaga 1 till kommunstyrelsens protokoll , Organisation för skyddskommittéer i Säters kommun Skyddskommittéerna ska följa samma linje som arbetsuppgiftsfördelningen inom arbetsmiljöområdet. Detta innebär att Kommunstyrelsen i sin uppgiftsfördelning lämnar till kommunchef som vidare fördelar till förvaltningschefer som i sin tur fördelar uppgifter vidare. Uppdraget för skyddskommittéerna är att samverka mellan parterna samt att lyfta aktuella frågor. Det är också inom skyddskommittéorganisationen som samordningar mellan verksamheter och förvaltningar ska göras Organisation Central skyddskommitté Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen ansvarar för den Centrala Skyddskommittén. Frågorna ska vara av övergripande karaktär och kommittén ska bland annat följa kommunens arbetsskador och tillbud, sjukfrånvaro. En politiker och en tjänsteman från samtliga nämnder samt företrädare för de fackliga organisationerna ska ingå i Centrala skyddskommittén. Företagshälsovårdsfrågor ska hanteras i Centrala skyddskommitté Representant från FHV ska kunna bjudas in vid behov Förvaltningens/nämndens skyddskommitté Säters kommun ska ha en skyddskommitté för varje förvaltning/nämnd. Nämnd utser kommitté och den som leder kommittén. I varje kommitté skall förvaltningschef och minst 1 politiker från nämnden ingå. Kulturförvaltningen ingår i kommunledningskontorets skyddskommitté. Frågorna ska vara kopplade till förvaltningen och företrädare för de fackliga organisationerna som finns inom respektive verksamhetsområde ska ingå. Vid behov kan kommittéerna lyfta frågor till Centrala Skyddskommittén. Antal sammanträden Kommittéerna ska sammanträda minst 4 ggr per år, kallelser och protokoll ska finnas tillgängliga på First Class. Representation Skyddskommittéerna ska vara det forum då arbetsgivare och fackliga företrädare diskuterar arbetsmiljöfrågor av strategisk och principiell karaktär. Antal tjänstemannadeltagare beslutas av förvaltningschef. Fackligt deltagande beslutas av respektive organisation, antal företrädare avgörs av antal medlemmar.

16 Bilaga 1 till kommunstyrelsens protokoll , 105 2

17 Kommunstyrelsen Ks 106 Dnr KA13/135 Jämställdhetsplan Ärendebeskrivning: Säters kommuns Jämställdhetsplan antogs av Kommunfullmäktige Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka kring jämställhetsarbetet. Kommunchefen presenterar förslag på ny Jämställdhetsplan, den utgår från den tidigare och bör gälla fram till att arbetsgivaren och de fackliga organisationerna i samverkan arbetat fram en ny plan för kommande tre år Personalutskottet beslutar: Uppdra till kommunchefen ta fram förslag till ny Jämställdhetsplan. Arbetet ska ske i samverkan med de fackliga organisationerna. Personalutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta: Kommunfullmäktige antar reviderad Jämställdhetsplan. Bilaga 1 Pu 13/81 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anta reviderad Jämställdhetsplan. Bilaga 1 Ks 106/13.

18 Bilaga 1 till kommunstyrelsens protokoll , 106 Jämställdhetsplan för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1

19 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Bakgrund och definition Säters kommun och jämställdhetsarbetet Lika karriärmöjligheter Förvärvsarbete och föräldraskap Nej till sexuella trakasserier Uppmärksamma arbetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv Könsneutral värdering av arbetsuppgifter och arbetsprestationer Ökad kunskap om jämställdhet Politikerrollen Jämställd service, skola, och omsorg för kommunens invånare Ansvarsfördelning Uppföljning/utvärdering Sammanfattning

20 1 Inledning Att SE till både kvinnor och mäns behov är att ha genusglasögon på sig. Som politisk strategi kallas det jämställdhetsintegrering och innebär att jämställdhetsarbetet ska utgöra en naturlig del av vardagsarbetet. Det ska inte bedrivas vid sidan av den ordinarie verksamheten. Jämställdhet skapas när vi fattar beslut, planerar, utför vårt arbete, utvärderar och fördelar resurser. Om vi i det arbetet tänker - hur blir detta för kvinnor och för män, flickor respektive pojkar. För att veta vilka konsekvenser våra förslag får för kvinnor och män måste vi först ta reda på hur det ser ut, kartlägga eller studera statistiken uppdelad på kön och andra faktorer. 2 Syfte Syftet med jämställdhetsplanen är, att den ska utgöra grunden för ett långsiktigt och aktivt jämställdhetsarbete. 1

21 3 Bakgrund och definition Jämställdhetslagen, JämL, trädde ikraft 1980, vilket innebar att alla arbetsgivare i Sverige skulle bedriva ett aktivt och målinriktat jämställdhetsarbete. Fr o m gäller nya diskrimineringslagen och enligt den ska arbetsgivare med 25 eller flera anställda upprätta en skriftlig jämställdhetsplan i samverkan med arbetstagarna. Jämställdhetsplanen ska uppdateras minst vart tredje år. Jämställdhet Ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande (Nationalencyklopedin) Jämställdhetsintegrering Begreppet innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt deltar i beslutsfattande. (Europarådet) En jämställdhetsplan måste vara konkret ha tydliga och mätbara mål innehålla uppgifter om hur målen ska uppnås innehålla uppgifter om vem/vilka som ska ansvara för jämställdhetsarbetet Det är i det närmaste omöjligt att utvärdera en jämställdhetsplan som inte är konkret eller mätbar. Man kan med fördel koppla ihop jämställdhetsplanen med det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1) eller andra dokument. Ju mer jämställdhetsarbetet integreras i organisationens dagliga arbete desto bättre, men tills dess att jämställdhetsarbetet har blivit en självklar del av verksamheten, är det viktigt att ha ett särskilt fokus på genusperspektivet. 2

22 Fr o m har Jämo upphört som myndighet. Då slogs myndigheten samman med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering p g a sexuell läggning och Handikappombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen DO. Jämställdhetsplanen omfattar även skolelever och barn inom kommunens barnomsorg. 3

23 4 Säters kommun och jämställdhetsarbetet Övergripande målsättning 4. 1 Lika karriärmöjligheter Mål Jämnare könsfördelning inom alla typer av befattningar Hur når vi målet? Utforma både arbetsbeskrivningar och kvalifikationskrav i all platsannonsering, så att både kvinnor och män blir intresserade av att söka lediga tjänster. Uppmana underrepresenterat kön att söka en viss tjänst. Vid annonsering ska uppgiftslämnare av båda könen anges, då så är möjligt. Vid anställningsintervjuer ska medarbetare av båda könen delta, då så är möjligt. Genom årliga utvecklingssamtal ta reda på den anställdes önskemål och ambitioner gällande personlig utveckling/karriärmöjligheter. 4.2 Förvärvsarbete och föräldraskap Mål Underlätta för både mammor och pappor att kunna vara hemma med sina barn. För att detta ska kunna ske på lika villkor måste alla åtgärder omfatta alla befattningar. Hur når vi målet? Informera både kvinnor och män om de lagar och regler som gäller för uttag av föräldraledighet. Erbjud föräldralediga att ta del av information, kurser m m, som rör arbetet. Planering för detta kan ske i ett medarbetarsamtal innan ledigheten börjar. Anpassa scheman/flextid, där verksamheten så tillåter. Förlägg viktiga möten, så även deltidsföräldralediga kan delta. Vid lönerevision ska föräldraledig personal bedömas och lönesättas som om de vore i tjänst. 4

24 4.3 Nej till sexuella trakasserier Mål Anställda inom Säters kommun, skolelever samt barn inom barnomsorgen ska i alla sammanhang mötas med respekt av chefer, arbetskamrater och övrig personal. Ett respektfullt bemötande innebär bl a att inte utsättas för sexuella trakasserier i verbal, fysisk eller annan form. Huvudregeln är, att den som utsätts för sexuella trakasserier har tolkningsföreträde vid en ev tvist om huruvida ett visst beteende/uttalande varit kränkande. Kommunen ska ha en handlingsplan mot sexuella trakasserier. Hur når vi målet? Alla anställda ska, på lämpligt sätt, informeras om kommunens policy, när det gäller sexuella trakasserier. Närmaste chef/arbetsledare ska omgående informeras, om sexuella trakasserier förekommer. Informationen ska dokumenteras skriftligt. Förutom chef/arbetsledare ska även annan person finnas tillgänglig för samtal. 4.4 Uppmärksamma arbetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv Mål Arbetsplatser, skol- och barnomsorgslokaler ska vara utrustade så att alla anställda/elever/barn, oavsett kön, utan hinder kan utföra de arbetsuppgifter/genomföra de verksamheter, som krävs utan att skadas. Hur når vi målet? Anpassa arbetsrutiner och arbetslokaler/utrustning efter den aktuella arbetsgruppens sammansättning, så bästa arbetsresultat erhålls utifrån vars och ens möjligheter. Inventera tillgången till separata omklädningsrum/duschar, hjälpmedel för att underlätta tunga lyft, arbetskläder/skyddsutrustning för män resp kvinnor, fullgod ventilation/belysning (tillgång till dagsljus), lämplig temperatur m m Brister ska åtgärdas vid behov. 5

25 4.5 Könsneutral värdering av arbetsuppgifter och arbetsprestationer Mål Inga skillnader, beroende på kön, får förekomma när det gäller lönesättning för likvärdiga arbeten. Lönesättning ska ske efter arbetets svårighetsgrad, självständighet och det ansvar som arbetsuppgifterna medför. All arbetsvärdering ska ske på könsneutral grund. Hur når vi målet? Alltid ta tillvara både kvinnors och mäns synpunkter i samband med lönesättning. Skriftlig förklaring ska alltid kunna presenteras till hur en viss tjänst har lönesatts. Kartläggning av samtliga löner ska ske vart 3:e år. 4.6 Ökad kunskap om jämställdhet Mål Alla anställda i Säters kommun samt alla förtroendevalda ska ha god kunskap om innebörden av jämställdhet mellan kvinnor och män. Hur når vi målet? Alla anställda måste, på lämpligt sätt, få kunskap om jämställdhet. Formen för jämställdhetsdiskussionerna på arbetsplatserna bör vara upp till varje arbetsplats att besluta om. All individstatistik som tas fram, ska vara genusredovisad. 6

26 5. Politikerrollen Mål Diskrimineringslagen ska ge avtryck i varje beslut som tas och som har betydelse för jämställdheten. Hur når vi målen? Tjänstemän ska i sina skrivelser inför politiska beslut, beskriva konsekvenserna för jämställdhet, i de fall det är relevant. 6 Jämställd service, skola, och omsorg för kommunens invånare Mål Kvinnor och män, flickor och pojkar i alla åldrar bosatta i Säters kommun ska inte, utifrån politiska beslut eller slentrianmässiga arbetsrutiner hos kommunens personal behandlas olika eller orättvist. Innehållet i Barnplanen, ska uppfyllas. Hur når vi målet? Varje förvaltning upprättar en egen åtgärdsplan gällande möjligheter att arbeta med frågor om ökad jämställdhet. 7 Ansvarsfördelning Denna jämställdhetsplan är övergripande för all kommunal verksamhet i Säters kommun. Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att en jämställdhetsplan upprättas och fastställs samt att innehållet blir känt bland samtliga förtroendevalda i kommunen. Varje nämnd/styrelse upprättar en åtgärdsplan för sin respektive verksamhet med hänsyn taget till lagar som styr verksamheten. Respektive förvaltningschef ansvarar för att jämställdhetsplanen får spridning ut i resp organisation, att personalen får erforderlig utbildning samt att jämställdhetsarbetet integreras i den vardagliga verksamheten. Varje enskild förvaltning kan komplettera sin plan med specifika punkter, som är viktiga för den egna arbetsgruppen. 7

27 En särskild jämställdhetsansvarig utses på varje arbetsplats/enhet och jämställdhetsfrågor ska vara en stående punkt på dagordningen för varje APT(arbetsplatsträff). 8

28 8 Uppföljning/utvärdering Inför varje års bokslut ska varje förvaltningschef göra en utvärdering av sitt jämställdhetsarbete. Utvärderingen ska presenteras på arbetsplatsträffen, redovisas till den egna nämnden och kommunstyrelsen. Utvärderingen ska innehålla uppgifter om vilka åtgärder som har genomförts och vilka effekter dessa haft vilka långsiktiga åtgärder som pågår och vilka effekter som förväntas vad man eventuellt har misslyckats med och hur detta ska rättas till 9 Sammanfattning Jämställdhetsarbete, liksom alla andra förändringar, är en långsiktig förändring av handlingsmönster och förhållningssätt, som tar tid. Ett viktigt steg är taget i och med att en jämställdhetsplan har tagits fram. Nästa steg är att omsätta planen i det praktiska vardagsarbetet. Framtiden kommer att kräva ett mycket aktivt jämställdhetsarbete inom alla områden, för att alla tillgängliga resurser hos både kvinnor och män ska tas tillvara till gagn för kommunens invånare. 9

29 Kommunstyrelsen Ks 107 Dnr KA13/148 Förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar Ärendebeskrivning: Förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar har upprättats. Ekonomichef Bert Stabforsmo lämnar en redogörelse för budgetdirektiv mm. Direktiven omfattar: Finansiella mål Mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning Planeringsgrunder Driftbudgetramar nämnder, KS och samverkansverksamheter Resultatbudget Tidplan för budgetarbetet Resultatmål: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat 2014: + 0,3 mkr 2015: + 2,2 mkr 2016: + 7,2 mkr Investeringstak Säters kommun har i budget för 2013 och plan lagt en treårsplan för kommunens investeringar. Nivån överstiger den kassaflödesneutrala nivån och innebär att kommunen förbrukar sin likviditet. Till en början kan den kredit som är kopplad till kommunens koncern-konto utnyttjas, men nya lån behöver upptas under Planen för investeringar behöver i arbetet med budget 2014 och plan för revideras och kompletteras. För perioden räknas med följande investeringsnivåer: 2014: 45,5 mkr 2015: 35,9 mkr 2016: 28,0 mkr Skuldsättning: Säters kommun har en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar kommer en utökad upplåning att behöva göras med mkr. forts

30 Kommunstyrelsen Ks 107forts En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under I beslut om budget för 2013 har kommunen satt ett skuldsättningstak på 90 mkr. Den ökade upplåningen ryms under taket. Pensionsförvaltning: Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,0 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts mellan 2012 och : 6,3 mkr 2014: 5,6 mkr 2015: 6,6 mkr Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säter Ekologisk hållbar utveckling Säters kommun har invånare. För perioden beräknas kommunen öka befolkningen med 40 personer/år. Driftbudgetramar: Totala preliminära driftbudgetramar framräknade utifrån intäktsprognos, finansiella mål och övriga planeringsgrunder: 2014: kkr 2015: kkr 2016: kkr Nämnderna och kommunstyrelsen skall lägga förslag till en budget som inryms i den preliminära ramen. Behöver åtgärder vidtas för att åstadkomma detta skall förslag med konsekvensbeskrivningar inlämnas med budgetförslaget. I slutligt beslut om budget som tas i november kommer ramarna för 2015 och 2016 att brytas ner på nämndsnivå. forts

31 Kommunstyrelsen Ks 107 forts Driftsbudgetramar för nämnder, kommunstyrelsen och samverkansverksamheter DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr KF Prognos Förslag Beslut april preliminär Nämnd/förvaltning ram 2014 Kommunstyrelsen exkl pensioner Pensioner Verksamhet i samverkan Räddningstjänst Dalamitt Överförmyndare i samverkan ÖiS Upphandling FBR Samhällyggnadsnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Revision SUMMA Vid sammanträdet justeras direktivens tidsplan. Planeringsdag 3 den 21 september utgår. Den 8 september genomförs planeringsdag 3 under eftermiddagen. Deltagare är nämndernas presidium samt företrädare för de partier som inte finns representerade i arbetsutskottet eller i respektive presidium. Yrkanden: Abbe Ronsten yrkar att kommunstyrelsen och nämnderna skall utifrån tidigare val av paket lägga förslag för möjligheter och finansiering på 0% av tilldelad preliminär ram. Tommy Andersson (M) yrkar att kommunstyrelsen och nämnderna skall utifrån tidigare val av paket lägga förslag för möjligheter och finansiering på + - 2,5 % av tilldelad preliminär ram. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat enligt Abbe Ronstens (även kallad majoritetens) yrkande. forts

32 Kommunstyrelsen Ks 107 forts Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden Yrkanden: Abbe Ronsten yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Tommy Andersson (M) yrkar att kommunstyrelsen och nämnderna skall utifrån tidigare val av paket lägga förslag för möjligheter och finansiering på + - 2,5 % av tilldelad preliminär ram. Tommy Andersson bifaller i övrigt förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anta förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden

33 Kommunstyrelsen Ks 108 Dnr KA13/154 Anhållan om synpunkter på handlingsalternativ vid reducering av operativ kapacitet inom RDM Ärendebeskrivning: På uppdrag av preisidet tillskriver förbundschef Leif Andersson medlemskommunerna för att få synpunkter på de handlingsalternativ avseende reducering av den operativa kapaciteten inom RDM. Tre handlingsalternativ kvarstår som med hänsyn till kommande anslagsvolym till RDM kan vara realistiska att utveckla. Parallellt med detta redovisas exempel på åtgärder som kan vidtas av medlemskommunerna för att sänka RDM:s kostnader och öka RDM:s intäkter för att på så sätt lindra reduceringen av medborgarnas skydd i händelse av bränder och andra olyckor. Handlingsalternativ 1 Samtliga beredskapsstationer med eget släckområde intar grundminimibemanning 1+2. Stationer utan eget släckområde tas bort helt. Besparing: tkr Handlingsalternativ 2 Alla beredskapsstationer utom stn 160 (Gustafs) och 250 (Grycksbo) intar grundminimibemanning 1+2. Stationer utan eget släckområde tas bort helt. Besparing: tkr Handlingsalternativ 3 Station 110 (Borlänge) och stn 250 (Grycksbo) tas bort helt. Minskning av bemanningen i Besparing: tkr Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar: Hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen utan eget beslut. Kommunstyrelsen beslutar: 1. Innan neddragningar inom kårerna sker skall andra alternativ i första hand beaktas. Speciellt viktigt är att lokalkostnaderna måste hanteras likvärdigt inom förbundet. Säter ser det som icke tillfredsställande att Säters skattebetalare skall drabbas av lägre bemanning i Säters tätort för att bekosta dyrare lokalkostnader i Falun o Borlänge. 2. Förorda alternativ 3 i första hand och därefter alternativ 2 och sedan 1.

34 Kommunstyrelsen Ks 109 Dnr KA11/088 Säters kommuns grafiska profil Ärendebeskrivning: Fyra alternativa förslag till beslut avseende Säters kommuns framtida grafiska profil har arbetats fram. Kommunstyrelsen beslöt vid sammanträdet den 5 mars att ärendet skulle sändas ut på remiss. Förslagen remitterades till nämnder, ungdomsråd, företagarorganisationer, kommunala pensionärsrådet och kommunala handikapprådet för yttrande senast den 1 maj De fyra förslagen är (med förtydligande angående symbolfrågan i form av infogad symbol) 1. Säters kommuns grafiska profil fastslås vara oförändrad. 2. Säters kommuns grafiska profil revideras och kompletteras för att bättre motsvara organisationens praktiska behov och höja kvalitén. Symbolen (kommunvapnet) fastslås vara oförändrad. 3. Säters kommuns grafiska profil revideras och kompletteras för att bättre motsvara organisationens praktiska behov och höja kvalitén. I samband med översynen implementeras ny symbol som tydliggör vår regionala tillhörighet (kommunvapnet används i forts vid ceremoniella tillfällen). 4. Säters kommuns grafiska profil revideras och kompletteras för att bättre motsvara organisationens praktiska behov och höja kvalitén. I samband med översynen implementeras ny symbol som tydliggör vår regionala tillhörighet och värnar om vårt kulturella arv (kommunvapnet används i forts vid ceremoniella tillfällen). forts

35 Kommunstyrelsen Ks 109 forts Sammanställning: Under remisstiden inkom åtta yttrande. Därutöver har några aktörer som inte formellt ingått i remissförfarandet kommit in med åsikter/skrivelser. Socialnämnden, Kulturnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Kommunala handikapprådet, Kommunala pensionärsrådet förordar alternativ 1 oförändrad. Samhällsbyggnadsnämndens motivering till beslut är att smeden är sedan 1600-talet en väletablerad symbol för Säters stad, senare Säters kommun. Den är omtyckt av kommuninnevånarna och vi ser inget skäl att ändra. Ur kulturhistoriskt perspektiv är smeden viktig för vår profil som trädstaden. Den har också en anknytning till hantverk och småföretagarverksamheter. Kommunala pensionärsrådet tycker att ingen kan läsa dalahästen som ett ä, Säters kommunvapen är väl etablerat och inarbetat, Ett införande av en dalahäst i den grafiska profilen för Säter är att sudda ut Säters speciella kännetecken Barn- och utbildningsnämnden och Ungdomsrådet förordar alternativ 3 revideras och kompletteras. Företagarna förordar alternativ 4 revideras och kompletteras. Företagarföreningens bestämda uppfattning är att Säters logotyp ska synliggöra Säters regionala tillhörighet och samtidigt värna om smeden som symbol för Säter. Vi anser att det är bra med en koppling till Dalarna för att få ett ännu starkare varumärke Utöver de instanser som haft möjlighet att yttra sig har vi fått in synpunkt via webben från privatperson, Säters Hembygdförening och Bostadsrättsföreningen Skönviks Strands. Gemensamt är att man värnar om kommunvapnet. Yrkande: Abbe Ronsten yrkar bifall till alternativ 3 att Säters kommuns grafiska profil revideras och kompletteras för att bättre motsvara organisationens praktiska behov och höja kvalitén. I samband med översynen implementeras ny symbol som tydliggör vår regionala tillhörighet (kommunvapnet används i forts vid ceremoniella tillfällen). forts

36 Kommunstyrelsen Ks 109 forts Lotta Bergstrand (FP) med instämmande av Tommy Andersson (M) yrkar bifall till alternativ 1 att Säters kommuns grafiska profil fastslås vara oförändrad. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att arbetsutskottet beslutar enligt Lotta Bergstrands yrkande att bifalla alternativ 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: Säters kommuns grafiska profil fastslås vara oförändrad. Kommunstyrelsen beslutar: 1. Enligt alternativ två att Säters kommuns grafiska profil revideras och kompletteras för att bättre motsvara organisationens praktiska behov och höja kvalitén. Symbolen (kommunvapnet) fastslås vara oförändrad. 2. Komplettering och revidering av den grafiska profilen genomförs när budgeten tillåter det.

37 Kommunstyrelsen Ks 110 Dnr KA13/106 Svar på medborgarförslag om en tvätthall Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om en tvätthall lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Bostadsrättsföreingen Ljusterns Strand. Medborgarnas förslag: Bostadsrättsföreningen Ljusterns Strand anser att Säters kommun bör vidta lämpliga åtgärder som t ex att hjälpa till och engagera sig för att stimulera någon entreprenör att starta upp en eller två tvätthallar för bilar. Alternativt är att kommunen själv bygger dessa hallar och driver dessa själv eller hyr ut hallarna till någon som är intresserad av att driva dessa. Beredning: Bakgrund; Under de senaste åren har Sätes stads två serviceanläggningarna som erbjöd helhetslösningar för fordon såsom bla drivmedel, underhåll i form av tvättmöjligheter mm, försäljning av tillhörande produkter valt att lägga ner verksamheten. En av anläggningarna är inte längre aktuell för verksamhet. Vid den andra så finns fortfarande drivmedel att tillgå. Vad gäller övrig verksamhet så är det avhänget hur den nuvarande ägaren väljer att utveckla verksamheten i Sverige. Service i olika former är en av de viktigaste frågorna för alla som lever, verkar och bor i kommunen. Att bistå och underlätta för framtida verksamheter är en av näringslivs- och arbetsmarknadsenheten viktigaste uppgifter. Verksamheter som innebär ett bättre serviceutbud är mycket angeläget att stötta, så också möjligheten till biltvätt. Biltvätt är inte en kommunal fråga. Det ska drivas av entreprenörer. Det finns idag intressenter som bedöms seriösa. Stöttning sker via nyföretagarcentrum, kommunens lotsfunktion, fastighetssamordnare mm utifrån individuellt behov. En löpande dialog hålls med det företag som äger fastigheten där det finns en biltvätt som idag inte är tillgänglig då vi är angelägna om att få information om hur nuvarande ägaren väljer att utveckla verksamheten i Säter och Sverige. Det är också viktigt i sammanhanget att tydliggöra att det idag finns två alternativ för den som vill tvätta sin bil i vår kommun. Ledamöterna konstaterar att det inte finns några hinder att tvätta bilen på tomten under förutsättning att den enskilde tar hänsyn till de miljöregler som gäller på respektive plats. forts

38 Kommunstyrelsen Ks 110 forts Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: Kommunfullmäktige beslutar 1. Bifaller medborgarförslagets förslag att kommunen hjälper till och stöttar för att stimulera entreprenörer att starta upp tvätthallar för bilar. 2. Avslår medborgarförslagets förslag att kommunen själv bygger hallar och driver dessa då det inte är en kommunal fråga. Vid kommunstyrelsens sammanträde förtydligas kraven som gäller för att tvätta bilen på tomten enligt följande: Kraven på rening av tvättvatten bygger på miljöbalkens hänsynsregler. Du är skyldig att se till att det förorenade vattnet som uppkommer när du tvättar bilen inte medför en olägenhet för människors hälsa eller miljön. Du bör därför undvika att tvätta din bil så att föroreningarna riskerar att ledas till dagvattenbrunnar, öppna diken eller direkt till vattendrag. Kemikalier som kan medföra risk för miljö bör undvikas och miljövänligare alternativ väljas. Om du tvättar bilen hemma någon enstaka gång bör det göras på en gräsmatta, grusplan eller liknande där föroreningarna kan fångas upp istället för att rinna rakt ut till dagvattnet. Du bör välja en plats långt bort ifrån dagvattenbrunnar, vattendrag och dricksvattenbrunnar. Välj ett miljöanpassat rengöringsmedel och avstå från avfettningsmedel." Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Bifaller medborgarförslagets förslag att kommunen hjälper till och stöttar för att stimulera entreprenörer att starta upp tvätthallar för bilar. 2. Avslår medborgarförslagets förslag att kommunen själv bygger hallar och driver dessa då det inte är en kommunal fråga.

39 Kommunstyrelsen Ks 111 Dnr KA13/159 Säterdalens projektansökan Ärendebeskrivning: I samband med att kommunstyrelsen antog inriktningsbeslut för Säterdalen beslutades att en projektansökan för att fortsätta och jobba med utvecklingen ska tas fram. Huvudinriktningen ska vara ett övergripande projekt där arbetet med att ta fram en konkritiserad utvecklingsplan med handlingsplan ska genomföras samt fokus på marknadskommunikationen. Inriktning för utveckling av Säterdalen Den långsiktiga målsättningen är att nå besökare och att därmed ta en plats bland Sveriges 30 största besöksmål. Ledord för Säterdalen och framtida marknadsarbete är: Natur Barn Tillgänglighet Prioriterade målgrupper: Naturintresserade Barnfamiljer Säterdalens unika erbjudande är Ravinlandskapet och den spännande naturmiljön. Det unika erbjudandet ska kompletteras med Sveriges bästa lekplats i naturmiljö. Folkparken är en viktig del och här finns potential att komplettera befintligt nöjesutbud med fler evenemang och aktiviteter som attraherar de prioriterade målgrupperna. Marknadsarbetet ska inledningsvis inriktas mot Dalarna och Mälardalen. Säterdalen ska även fortsättningsvis vara öppen för alla och delar av naturreservatet ska tillgänglighetsanpassas. Kommunens ska ha en förutsättningsskapande roll och möjliggöra för entreprenörer och föreningar att bedriva professionell verksamhet i Säterdalen. Folkparken hjärtat i Säterdalen. Förslag: En ansökan om regionala medel a kr, som hanteras av Region Dalarna, för ett projekt med huvudsaklig inriktning att arbeta vidare med utvecklings- och marknadsarbetet samt att koordinera alla involverade parter. forts

40 Kommunstyrelsen Ks 111 forts Arbetet ska utgå från beslutad inriktning vad gäller Säterdalen. Konkret ska arbete fokuseras på att synliggöra Säterdalen på ett mer framgångsrikt sätt. En långsiktigt plan ska tas fram och initiala insatser ska genomföras. En annan del är att jobba fram vilka insatser/aktiviteter som ska bidra till att målsättningen uppfylls. För detta krävs att alla som på något vis har ett intresse och är engagerade involveras. Koordinering och stöttning av dessa aktörer är en viktig del för framgång. Projekttid: Maj-november Budget kr av NAE budget (utvecklingsprojekt, marknadsföring mm) kr insats i egen tid kr projektmedel Region Dalarna Totalt kr (varav kr i egen tid) Näringslivs- och utvecklingsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Säters kommun lämnar in en ansökan till Region Dalarna för ett projekt med huvudsaklig inriktning att arbeta vidare med utvecklings- och marknadsarbetet för Säterdalen samt att koordinera alla involverade parter. Kommunstyrelsen beslutar: 1. Säters kommun lämnar in en ansökan till Region Dalarna för ett projekt med huvudsaklig inriktning att arbeta vidare med utvecklings- och marknadsarbetet för Säterdalen samt att koordinera alla involverade parter. 2. Uppdra till näringslivs- och arbetsmarknadsenheten att tydliggöra Folkparkens betydelse i det fortsatta arbetet.