Hulans enhets förskolors kvalitetsrapport Dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan

Transkript

1 Lärande Hulans enhets förskolor Marianne Lång-Ohlsson Förskolechef Hulans enhets förskolors kvalitetsrapport Dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan 1

2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Allmän del Kort beskrivning av förskoleenheten och dess organisation på ett övergripande plan Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Allmän förskola NYHET! Organisation i övrigt (inkl ledningen av utbildningen) Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren Lokaler och utrustning Arbete med särskilt stöd Inflytande och samråd Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Modersmål Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Resultat och analys Områden för särskild uppföljning Kulturell identitet kap 2.3 kvarstår från Språkutveckling Nytt område för SCB-enkäten Barnkonsekvensanalys Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Strategier för

3 1 Inledning Detta är Hulans enhets förskolors dokument för det systematiska kvalitetsarbetet, kvalitetsrapporten. 3

4 2 Allmän del 2.1 Kort beskrivning av förskoleenheten och dess organisation på ett övergripande plan. Hulans enhet består av Hulanskolan, skola från förskoleklass t.o.m. årskurs 5, samt av tre förskolor: Hulans förskola, Hulantäppans förskola samt Bråtastugans förskola. Hulans förskola är den största av våra tre förskolor. Den har två yngrebarnsavdelningar, avdelning Ärtan, f.d.tomaten och avdelning Moroten, med barn mellan ett och tre år samt två äldrebarnsavdelningar, avdelning Gurkan och avdelning Tomaten, f.d. Ärtan, med barn mellan tre och fem år. På Hulans förskola arbetar pedagogerna i storarbetslag. Hulantäppans förskola består av tre avdelningar: avdelning Smultronet och avdelning Regnbågen, som båda är yngrebarnsavdelningar, samt av avdelning Hallonet, en äldrebarnsavdelning, med barn mellan tre och fem år. Bråtastugans förskola består av två avdelningar, en yngrebarnsavdelning, avdelning Grön, med barn mellan ett och tre år, samt en äldrebarnsavdelning, avdelning Gul, med barn mellan tre och fem år. Två av förskolorna har eget tillagningskök medan den tredje, Hulantäppans förskola, liksom övriga skolan på vår enhet, får sin mat levererad från Rydsbergs skolan. 2.2 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen På Hulans enhet arbetade vi under våren 2013 arbetat fram en gemensam vision: Vi är och lär för framtiden vilket är vår ledstjärna och det som vi alla arbetar utifrån på vår enhet. Arbetet med vår vision ingår också i vårt systematiska kvalitetsarbete på enheten. Vårt mål i förskolan är trygga, nyfikna och kreativa barn med en fortsatt livslång lust att lära. Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra såväl förskolan som skolan. Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt i det dagliga arbetet med barnen där vi vill fånga deras intressen och nyfikenhet, för att på så sätt ge dom fördjupade och nya kunskaper. Vi ger våra barn tillgång till digitala verktyg i form av datorer och lärplattor (ipads). Vi har IKT-pedagoger, knutna till våra verksamheter, i båda skola och förskola. 2.3 Allmän förskola Allmän förskola innebär att alla barn, det år de fyller tre, har rätt till 15h förskola per vecka. Enheten har, efter tidigare önskemål från vårdnadshavarna, organiserat den allmänna förskolan genom att ta emot barnen tisdag-torsdag mellan kl

5 2.4 Organisation i övrigt På enheten leder rektor skolans verksamhet och förskolechef leder förskolans verksamhet. Vi har, sedan våren 2013, en utvecklingsgrupp som består av två IKT-pedagoger, en från skolan och en från förskolan, samt två utvecklingspedagoger från både förskola och skola. Rektor och förskolechef ingår också i denna grupp. Till förskoleenheten finns en specialpedagog knuten, hon delar sin tid mellan förskola och skola. Hon är en viktig del i vårt arbete med barnens trygghet och välbefinnande. Enheten har dessutom tillgång till två barn/elevhälsopedagoger vars tid också delas med Almekärrs och Rydsbergs enhet. Varje förskola har en till två samordnare, utsedda av förskolechef, dessa träffas varannan vecka tillsammans med förskolechef och övriga förskolans samordnare. I förskolan har vi nyckelpersoner i bl.a. läroplansarbetet. Dessa nyckelpersoner samverkar med övriga nyckelpersoner i kommunen vid några tillfällen per termin, samt träffar förskolechef varannan vecka på enheten. Nyckelpersonerna leder också våra pedagogiska caféer på enheten där pedagogiska frågor diskuteras. Samtliga tre förskolors personal har delat upp övriga ansvarsområden mellan sig så att det finns representanter från var förskola för följande områden: Miljö, brandskydd, krisgrupp, Unikumansvarig samt arbetsenhetsråds- och enhetsrådsrepresentant. Enheten har en vaktmästare som tillika är IT-ansvarig på enheten. Han delar sin tid mellan förskola och skola. 2.5 Organisationens Förbättringshistoria Våren 2012 startades en tredje avdelning på Hulantäppans förskola, avdelning Regnbågen, detta för att tillgodose den kö som fanns i kommunen. Det innebar bl.a. att skolans ena fritidsavdelning Villekulla, belägen i samma hus som förskolan Hulantäppan, fick lämna ifrån sig en del av sina lokaler till förskolan. Fördelning av personal på de tre förskolorna, utifrån yrkesprofil, har sedan några år tillbaka varit något skevt fördelad. Omplacering har gjorts för att i möjligaste mån fördela personal så att förskollärare ska finnas något mer jämnt fördelat över olika hus och avdelningar. Hösten 2013 stängde vi tillfälligt ned avdelning Moroten på Hulans förskola. Detta p.g.a. att vi till enheten hade för få barn i kö. Samtidigt passade vi på att slutföra den renovering av golvet som nu pågått i etapper. Avdelningen öppnade åter i januari Utvecklingsgruppen bildades hösten Den består av två pedagoger från förskolan och två pedagoger från skolan, två av dessa arbetar också som IKT-pedagoger på enheten, samt av rektor och förskolechef. Syftet med denna grupp är att bl.a. utveckla vårt arbete med vår vision. Vi vill på detta sätt säkra att den röda tråden alltid finns med, i det för enheten gemensamma arbetet med värdegrund, miljö och kunskap i fokus. 5

6 Pedagogiskt café, från hösten 2013, ett pedagogiskt forum för pedagogerna där vi träffas regelbundet med syftet att säkerställa att kunskapsutveckling sker också i förskolan. I detta forum har vi pedagogiska samtal kring våra gemensamma utvecklingsområden och även kommunens gemensamma fokusområden. Våren 2014 skedde en omorganisation på Hulans förskola där vi strukturerade om åldersfördelningen i huset. Syftet var att få åldershomogena grupper på nära avstånd för att på detta sätt öka samarbetet mellan avdelningarna. 2.6 Lokaler och utrustning Våren 2014 installerades trådlöst bredband på våra förskolor och vi passade samtidigt på att köpa vi in en projektor till vartdera huset. Hösten 2014 köpte vi också in fler Ipads till förskolorna. Idag finns det sammanlagt tre stycken per avdelning. Lokalerna på våra förskolor förbättras succesivt. Hulans förskola har under de senaste åren fräschats upp och då särskilt avdelning Moroten, där golv har bytts ut, väggar har målats och några nya toaletter har tillkommit. Under hösten 2013 har också ett nytt kök kommit på plats på samma avdelning. Utvändigt har huset målats om under våren 2013 samt ett ordentligt sol och regntak installerades på en av Hulans förskolas två gårdar. Under 2014 har befintlig lekutrustning samt uteförråd fräschats upp genom målningsarbeten. På Bråtastugans förskola finns rejäla utrymmen invändigt för lek och undervisning samt även ändamålsenliga hallar och våtutrymmen. Denna förskola har också goda förutsättningar för lek med dess varierande och inbjudande utemiljö. Våren 2012 investerade vi här i ett rejält och funktionellt soltak som även skyddar mot regn. Under sommaren 2014 har Bråtastugans lokaler blivit ommålade och utemiljön uppfräschad genom bl.a. att slitna lekredskap har målats om. En miljöstation för sopsortering installerades under våren Vår tredje förskola, Hulantäppans förskola, delar sina lokaler med fritidsavdelningen Villekulla. I februari 2012 öppnade vi avdelning Regnbågen då det i kommunen fanns ett behov av fler förskoleplatser. I samband med detta renoverades den del av lokalen som nu förskolan förfogar över. Också den redan befintliga förskolans avdelningar fick senare, i början av augusti 2012, en upprustning i form av fler toaletter och lågt sittande handfat på avdelningarna. Hulantäppans två utegårdar har också förbättrats genom att åtgärder i form av säkerhetsåtgärder såsom inspringningsskydd kring gungor, fallskydd vid rutschkana har satts på plats. Gårdarna har också utrustats med fler lekredskap. Ett fast solskydd kommer att installeras på förskolans utegård under våren Under våren vidtog fastighet åtgärder mot bullernivån, vilken miljöenheten hade haft synpunkter på. Våren 2013 monterades ett bullerplank mellan Hulantäppan och fotbollsplanen. Hulantäppans förskola målades om utvändigt våren

7 2.7 Arbete med särskilt stöd Behovet av särskilt stöd i förskolan ser vi ständigt över. Förskolechefens ansvar är att se till att det blir en arbetsgång vid upptäckt av behov hos ett barn av särskilt stöd. (SkolL8kap.9 ) En barnhälsoplan har utarbetats av specialpedagogen på vår enhet, där man tydligt kan följa arbetsgången gällande särskilt stöd i förskolan på vår enhet. Specialpedagogen finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer och utvecklingsmöjligheter i första hand för barn som är i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen är ett pedagogiskt stöd för förskolechef, personal och vårdnadshavare. Då specialpedagogen, sedan hösten 2012, fått en större del av sin tjänst än tidigare förlagd till förskolan, har vi nu ett bredare samarbete. Specialpedagogen deltar i organisationsplanering och resursfördelning med förskolechef i syfte att strukturera arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Terminsvisa möten: förskolechef och specialpedagog träffar personalen avdelningsvis för att få ta del av förskollärarnas iakttagelser och pedagogiska verksamhet utifrån gruppen. Kartläggning: Om det framkommit att ett barn behöver särskilt stöd ska en kartläggning göras. Kartläggningen kan variera i omfattning, men följande punkter bör ingå: kartläggning utifrån barnets vardag i förskolan bedömning, analys och problemformulering planera stödinsatser och anpassningar för barnet skapa en helhetsbild där barnets, vårdnadshavares och den pedagogiska personalens perspektiv framkommer Handlingsplan: Syftet med handlingsplanen är att dokumentera hur verksamheten planerar att stötta barnet i dess svårigheter och tydliggöra vilka anpassningar som kommer att göras för att barnets vistelse på förskolan ska vara utvecklande och meningsfull. Planen har då en möjlighet att vara ett verktyg i den pedagogiska verksamheten och systematisera uppföljning av kvaliteten/effekt vad gäller insatserna. Handlingsplanen utvärderas kontinuerligt och en ny upprättas om behov finns. Vi har idag några barn med ett uttalat behov att särskilt stöd. Under hösten 2013 satsade vi på extra resurs till förskolorna och det gör vi även denna höst 2014, under en begränsad tid. Detta ger ordinarie personal större möjlighet att ge barnet det extra stöd det behöver. Vårdnadshavarna är viktiga för att arbetet med gruppen/barnet ska vara framgångsrikt. 2.8 Inflytande och samråd Samråd mellan förskolan och vårdnadshavarna sker, dels i de arbetsenhetsråd som var förskola och var avdelning t.o.m. våren 2013 har hållit, var för sig två ggr/termin, men 7

8 också i enhetsrådet där personal och vårdnadshavare från skola och förskola möts 1ggr/termin. Vid dessa enhetsråd medverkar också rektor och förskolechef. Föräldramöten hålls minst 1ggr/läsår eller fler vid behov. Sedan hösten 2013 prövar vi en ny modell med öppet enhetsråd och efterföljande arbetsenhetsråd samt föräldramöte med därefter följande arbetsenhetsråd. Med detta hoppas vi att nå fler vårdnadshavare än vi tidigare har gjort, till både arbetsenhetsråd och enhetsråd. 2.9 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. Det är av allra största vikt att barnen känner sig trygga och trivs på våra förskolor. Skolan och förskolan har tidigare haft en gemensam likabehandlingsplan men sedan 2012 har skolan sin egen likabehandlingsplan och förskolan sin. Likabehandlingsplanen för förskolorna färdigställdes under hösten 2012 och revideras nu varje höst. Dessutom har varje verksamhet en egen årlig plan mot kränkande behandling, där pedagogerna, i början av höstterminen, kartlägger och dokumenterar den miljö, som barnen dagligen vistas i, utifrån barnens behov och upplevelse. Barnen uppmuntras också till att själva berätta hur de känner sig när de vistas på olika ställen i förskolemiljön. Allt för att de ska känna sig trygga. Barnens vårdnadshavare uppmuntras också de till att vara involverade i detta kartläggningsarbete. Den årliga planen med dess nedskrivna åtgärder utvärderas var höst och en ny sådan plan upprättas. Samtal förs med barnen kring FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Värdegrunden diskuteras kontinuerligt och vi fortsätter att reda ut sådana begrepp som kränkning, trakasserier, diskriminering mm, vad som menas med dem, hur vi ser på dessa begrepp och vad de står för Modersmål I skollagen kan man läsa följande: "Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. 10 Skollag 2010:800) Rutiner för detta håller på att utarbetas. Detta är något som vi fortsatt behöver arbeta mycket mer med framöver. Efterfrågan på modersmålsundervisning för barnen, före de fyllt fem år, finns hos oss idag. Detta går, att till viss del, tillgodose genom att på biblioteket låna litteratur, låta barnen lyssna på ljudböcker och kanske också få till ett samarbete med elever i skolan. Fr.o.m. hösten 2013 erbjuds endast barn som går i förskoleklass modersmålsundervisning av hemspråkslärare. Förskolan ska själva kunna tillgodose detta behov tills dess att barnet börjar förskoleklass Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Förskolan är skyldig, att genom utvecklingssamtal och samtal i annan form, lämna information till barnets vårdnadshavare om barnets utveckling och lärande minst en 8

9 gång per år. Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Därutöver hålls utvecklingssamtal två gånger per läsår på Hulans enhet. Förskolläraren ansvarar för dessa, men inget hinder finns för att de genomförs av personal med annan pedagogisk utbildning. Samtalet ska handla om barnets utveckling och lärande (8kap10 Skollag 2010:800) På förskolan använder vi oss av den digitala plattformen Unikum där pedagogerna dokumenterar barnens utveckling och lärande utifrån de förutsättningar som förskolan har erbjudit. Ett av de två utvecklingssamtal som vi erbjuder på Hulans enhet ska vara dokumenterat i Unikum. 9

10 3 Resultat och analys 3.1 Områden för särskild uppföljning Kulturell identitet kap 2.3 kvarstår från 2013 Vi samarbetar med vårdnadshavarna kring att lyfta barns olika modersmål samt kulturella identitet. Vi väcker barnens nyfikenhet för andra kulturer och detta finns nu med som en naturlig del i vår dagliga pedagogiska verksamhet. I vår verksamhet försöker vi lyfta, utan att särskilja, olikheter och likheter kopplat till vår värdegrund. I detta arbete med kulturell mångfald inbegriper vi även begrepp som genus, identitet och språk. Genom detta arbete ser vi att barnens intresse för olika kulturer har ökat. Med våra observationer som verktyg, ser vi att barnen blivit mer medvetna om, och också mer nyfikna på, andra kulturer. Detta kommer vi att arbeta vidare med: Pedagogen behöver söka mer kunskap tillsammans med barnen och också bjuda in familjen. De flesta av pedagogerna hade inte någon större erfarenhet av modersmålspedagogik i sin verksamhet. Tydliga riktlinjer, tips, idéer etc. kring vad som förväntades av pedagogerna när modersmålsstödet i förskolan helt tagits bort, efterfrågades av de flesta. Den fortbildning som efterfrågades fick vi under en studiedag hösten Innan denna fortbildning hade vi till vår enhet införskaffat Skolverkets allmänna råd om Mångkulturellt förhållningssätt i förskolan. (Skolverket, 2013). Annat stödmaterial i ämnet har också delats ut. Därefter har vi fortsatt att samtala kring modersmålspedagogik vid några av våra tillfällen för pedagogiskt café där också senaste forskning i ämnet har belysts. 10

11 3.1.2 Språkutveckling Nytt område för 2014 Vi ser samtalet som en nyckel till god språkutveckling. Pedagogerna läser varje dag för barnen och använder sig av rim ramsor. De låter alla barn komma till tals och lär dem att lyssna på varandra. Genom bl.a. digitala lärverktyg som Ipads, samt med hjälp av andra bilder, kopplat till skriftspråket, utvecklar vi barnens språkmedvetenhet. Vi samtalar kring innehåll i bilder och böcker. Vi intervjuar barnen och arbetar i mindre grupper. Med en medvetenhet pratar och benämner vi allt och alla under hela tiden vi arbetar. Vi samtalar, lyssnar och höjer barnen positivt i samtalet. Resultat: Då språkutveckling är ett fokusområde som alltid finns i vår verksamhet fortsätter vi med att skapa möjligheter och uppmuntra barnen på förskolan till aktiviteter som utvecklar språket så som rim, ramsor, böcker sånger, it verktyg osv. Arbetslaget verkar för att aktivt uppmuntra språket och lärandet utefter lärolplansmålen samtidigt som leken och det lustfyllda lärandet står i fokus. Vi ser i barngruppen att barnen är medvetna om skrift och symboler. Det lär sig sånger och ramsor. Barnen använder skriftspråket eller lekskrift. Några av de äldsta barnen kan läsa korta texter. Skrift och språk utveckling är alltid ett område förskolan måste ha som fokus. Vi lär tillsammans med andra. Vår utveckling är att tillsammans med barn och pedagoger hitta nya stimulerande vägar att utveckla vårt tal och skriftspråk. Kreativiteten och lärandet är i fokus. 3.2 SCB-enkäten Resultaten från förra årets enkät från 2013 visar generellt på bättre betyg från vårdnadshavarna än de resultat som redovisades för Förtroende, trivsel, trygghet och bemötande var de områden som vi på förskolan beslutade att fokusera på utefter resultaten från Här kan vi se att resultaten utifrån 2013 års enkät har blivit bättre på våra förskolor. Förskolornas nöjdhetsindex har ökat markant i både området bemötande och i förtroende. Trygghet trivsel är också de områden som enhetens förskolor har fått ett högre nöjdhetsindex jämfört med enkäten från Insatser kring de områden vi har fått sämre resultat på har medvetetgjorts och vi ser klara förbättringar. Slutligen kan man utifrån denna enkät konstatera att det inte finns någon skillnad i svaren huruvida svaren kommer från vårdnadshavare till flickor eller pojkar. Ny enkät är nu ute hos vårdnadshavarna och vi hoppas på att många besvarar denna så att vi får veta hur vi kan förbättra vår verksamhet. 11

12 3.3 Barnkonsekvensanalys Vi har alltid barnets bästa i fokus med allt det vi gör och inte minst då det gäller förändringar i verksamheten. Det kan t.ex. gälla valet mellan vilken förskola och/eller vilken avdelning vi ska placera ett barn på utifrån barnets speciella behov. Det kan också gälla vilken personal som kan passa bäst, med tanke på de barn som vistas på avdelningen, att arbeta på just den avdelningen. Vi följer läroplanen, Lpfö-98(2010) samt skolverkets riktlinjer kring värdegrunden. Vi arrangerar miljöer för barnen utefter deras behov och intressen. Vi är lyhörda och har alltid barnet i fokus när vi planerar vår verksamhet. Omorganisation bland personal sker när personalen är sjuk, detta för att barn och föräldrar ska kunna känna sig trygga i vår verksamhet. Karläggning utifrån barnets vardag görs, vi analyserar och problematiserar utefter ett barnperspektiv. Vi anpassar vår pedagogiska verksamhet utefter barnens behov och intresse. Vi använder oss av handlingsplaner, likabehandlingsplaner samt årliga planer mot kränkandebehandling. Utifrån personaltäthetsmått från mars 2014 framgår att två av Hulans enhets förskolor har ett något lägre antal heltidsbarn än snittet i kommunen. 3.4 Synpunkter och klagomål En digital brevlåda för synpunkter och klagomål finns på enheten. 12

13 4 Strategisk del 4.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Kunskapsuppdraget i förskolan är för , liksom det var under 2013, i fortsatt fokus för enhetens kvalitetsarbete. Detta innebär för oss att vi fortsätter vårt arbete med implementeringen av pedagogisk dokumentation. Vi har på enheten tagit hjälp av kommunens utvecklingsledare i arbetet med vårt kvalitetsarbete, vilket på sikt verkar gynna utvecklingen av kvalitetsarbetet. Implementeringen av Lpfö98/10 har fått skjuts framåt av ovanstående åtgärd, men också till följd av våra tillfällen för pedagogiska reflektioner i vårt forum avsett för dettapedagogiskt café. IKT-pedagog samt förskolechef har under året försökt att ge pedagogerna inspiration och vägledning i arbetet med digitala verktyg, främst användningen av Ipad i verksamheten, inte minst i syfte att underlätta i dokumentationsarbetet. 4.2 Strategier för 2104 Pedagogisk dokumentation: För att fortsätta implementeringen av arbetet med pedagogisk dokumentation, och i syftet att så småningom institutionalisera densamma, har vi schemalagt minst en avdelningsplanering per vecka under dagtid på samtliga förskolor. Varje pedagog ska vid detta tillfälle ta med sig sina egna reflektioner, utifrån de observationer de gjort under veckan, för att tillsamman med övriga pedagoger reflektera över dessa. På detta vis blir barnets utveckling av kunskaper synliggjorda. Detta arbete ska leda vårt gemensamma planeringsarbete för barnens fortsatta utveckling och lärande framåt. Förskolechef har för avsikt att framöver systematiskt stämma av kvalitetsarbetet på förskolorna fortlöpande under året, dels genom att medverka vid enstaka avdelningsplaneringar men också genom avstämning vid våra regelbundna samordnarmöten samt nyckelpersonsträffar. Verksamhetsbesök kommer också att schemaläggas under hösten, som en del av denna uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Då den förra utvecklingsledaren inte längre är kvar i kommunen, har vi på enheten inlett ett samarbete med specialpedagog, som fått i uppgift att stötta pedagogerna i deras arbete med vårt utvecklingsarbete d.v.s. pedagogisk dokumentation. För att ytterligare stötta arbetet med digitala verktyg i verksamheten, kommer IKT pedagog i förskolan fortsatt att, på avsatt IT-tid, gå ut i verksamheten och besöka förskolorna. Detta arbete är också en del av den pedagogiska dokumentationen. Vi kommer fortsatt att mötas i våra Pedagogiska Caféer vilket visat sig vara en av många möjliga framgångsfaktorer. I detta forum fortsätter vårt arbete med bl.a. pedagogisk dokumentation, nu med extra fokus på språkutveckling samt kulturell identitet. 13

14 Delaktighet och inflytande: En av våra förskolor har under hösten 2014 medverkat i ALP projektet, i syfte att på det viset få sitt medvetna arbete med delaktighet och inflytande belyst. Våra andra två förskolor får nu samma möjlighet under våren Kulturell identitet: Pedagogen ska som medskapare söka mer kunskap tillsammans med barnen i arbetet med kulturell identitet och i samband med detta arbete också bjuda in familjen. Detta ser vi som ytterligare ett av våra utvecklingsområden på vår enhet. Språkutveckling: Inför läsårets fokusområde, språkutveckling, kommer vi att fokusera på användandet av ett rikt nyanserat talspråk och också vara lyhörda inför varje barns språkutveckling utefter sin förmåga. Allt ska ske utefter lek, lust och möjligheter till att lära. Vi har under tillfällen för pedagogiskt café också haft språkutveckling som fokusområde. Detta arbete kommer att fortsätta också där. Då Hulans resultatenhet förde med sig ett positiv resultat från 2013 in i verksamhetsåret 2014, har vi under året haft möjlighet att tillfälligt anställa en extra person som resurs på vardera förskola, detta för att stärka vårt kvalitetsarbete på våra förskolor. Marianne Lång-Ohlsson Förskolechef på Hulans enhet. 14